You are on page 1of 216

Boken r skyddad av upphovsrttslagen.

Fettskrmd
Copyright 2005-2006 Frfattare : Omslag: Omslagsfoto: Formgivning: E-boksproduktion:

Pagina Frlags AB/Optimal Frlag Lars-Erik Litsfeldt Trigon Reklambyr AB Hkan Mlbck Pagina Frlags AB/Optimal Frlag Elib, 2006

Pagina Frlags AB/Optimal Frlag Box 2103, 174 02 Sundbyberg 91-636-0901-0

Tack

Jag vill passa p att tacka ngra personer som har varit extra viktiga fr mig under arbetet med denna bok. Frst har vi Uffe Ravnskov som orkat med att svara p alla mina frgor och som ocks var den som utan att frmodligen sjlv veta om det sg till att jag brjade skrivandet p allvar. Magnus Peterson har under processen gett mig massor av vrdefulla ider, tankestllare och har ven sttt fr feedback. Nils Olof Carlins synpunkter har varit synnerligen vrdefulla fr mig liksom Leif Ekerlings sprkkoll. Tack Jrgen Vesti-Nielsen och Lars Werk fr vrdefulla synpunkter och frord! Sist men inte minst gr ett stort tack till min gode vn, den evige idklckaren Ulf Norrby som faktiskt var den som kom med idn till den hr boken. Uppsala i augusti 2005 Lars-Erik Litsfeldt

iii

Innehll
FRORD ..........................................................................VIII INLEDNING ..................................................................... 3 1. VAD R PROBLEMET? ................................................ 10 Kolhydrater och vervikt ........................................................10 Min historia ......................................................................... 12 Sammanfattning................................................................... 14 2. DIVERSE FAKTA ....................................................... 15 Drfr ter vi........................................................................15 Diabetes ..............................................................................18 Insulin ................................................................................. 21 De langerhanska arna ....................................................... 24 Levern ................................................................................ 24 Fett .....................................................................................25 Kolhydrater ......................................................................... 30 Protein .................................................................................31 Kolesterol ............................................................................ 33 Ketos .................................................................................. 36 Vitaminer ............................................................................ 38 derfrkalkning ................................................................... 39 Banta? Vad r det? .............................................................. 41 Sammanfattning.................................................................. 44 3. TEORIER ..................................................................... 48

iv

Fett .................................................................................... 48 Kolesterol ............................................................................ 56 Kolhydrater ......................................................................... 68 Diabetes ............................................................................. 70 Fibrer.................................................................................. 80 Varfr fungerar inte vanlig bantning? ..................................81 Vad r det som hnder? ....................................................... 83 Naturlagarna ..................................................................... 84 Frklaringar......................................................................... 86 Tnder ................................................................................ 89 Barnen .................................................................................91 Stress ................................................................................. 92 Konklusion........................................................................... 95 Sammanfattning................................................................... 97 4. HUR KUNDE DET BLI S HR? .............................. 101 Den vetenskapliga metoden .................................................102 Sanningens ddgrvare ......................................................104 Citeringar........................................................................... 109 Leka med siffror .................................................................. 112 Ignorera nya rn................................................................. 114 Objektivitet..........................................................................116 Utvalda resultat....................................................................117 Pengar .............................................................................. 124 Lstips............................................................................... 126 Vem har rtt?..................................................................... 126 Sammanfattning................................................................. 127

5. S GJORDE JAG......................................................... 129 Sammanfattning................................................................. 132 6. INVNDNINGAR DU BR VARA BEREDD P ........... 133 Sammanfattning................................................................. 142 7. VILHJALMUR STEFANSSON .................................... 144 Sammanfattning..................................................................154 8. HUR MAN GR .......................................................... 155 Invgning och mtning ........................................................ 155 BMI ................................................................................... 156 Att ta ute .......................................................................... 156 Nr det gr trgt ................................................................ 159 Sammanfattning.................................................................. 163 9. MATEN..................................................................... 164 Lgkolhydratkost i ett ntskal................................................164 Istllet fr potatis, pasta och ris ............................................ 167 Sallad med fetaost ......................................................................... 167 Zucchini ....................................................................................... 167 Cole slaw ...................................................................................... 167 Grnsallad, olika sorter ................................................................. 168 Spenat, frsk eller djupfryst (dock inte stuvad) .............................. 168 Tomater, varma eller kalla............................................................. 168 Wokade grnsaker ........................................................................ 168 Avokado........................................................................................ 168 Tsatsiki ......................................................................................... 169 Sser, kryddsmr och goda geggor ..................................... 170 Brunss ......................................................................................... 170 Pesto ............................................................................................. 173 Kryddsmr.................................................................................... 174 Creme fraiche-rra med ost........................................................... 175

vi

Till salladen: ....................................................................... 176 Nobisdressing ............................................................................... 176 Hemlagad majonns...................................................................... 177 Ngra recept p sjlva maten ............................................. 178 Frukost ......................................................................................... 178 Flskfil med tonfiskmajonns ...................................................... 180 Kttfrsbiffar................................................................................. 182 Oxfil p grnsaksbdd ................................................................. 183 Stekt lax med hemlagad pesto ....................................................... 185 Snabbmat p jobbet ...................................................................... 186 Stekt strmming med sesampanering ............................................ 187 Verkar det svrt? r du ingen kock? ..................................... 188 Avrundning ........................................................................ 189 BILAGA ....................................................................... 192 Kolhydrattabell ................................................................... 193

vii

Frord
av Lars Werk Det har alltid funnits anledning att diskutera kostens betydelse fr hlsotillstndet i en befolkning. I utvecklingslnderna, i synnerhet i deras fattigaste befolkningar, r det brist p fda, svlt, som leder till allvarliga hot mot hlsan. I vstvrlden r det istllet verfld som utgr hotet. verfldet kan vara generellt men ven ta sig uttryck i form av verfrbrukning av vissa ingredienser i den dagliga kosten. Debatten har tidvis varit intensiv om det r fett, i synnerhet frn animala kllor, eller socker, som utgr det strsta hotet fr den moderna mnniskan. Hlsofantaster av olika slag, grupper med ett entydigt hlsobudskap vegetarianer, veganer, frisksportare r exempel p srskilt frlsta som startat rrelser som med stark tro och utan vetenskapligt underlag plderat fr en viss kost. Fysiologer eller kemister med srskilt intresse fr kostens sammansttning eller fr dess samband med mnesomsttningen har blivit fascinerade av hur vissa fdomnen, nr de bryts ned i aminosyror eller fettsyror med olika mttnadsgrad, kan tnkas vara av betydelse fr uppkomsten av sjukdomar. Under brjan av det frra seklet fick vitaminer och sprmnen stor uppmrksamhet, sedan man visat att vissa vitaminer var av betydelse fr uppkomst av en del specifika sjukdomar. Nr dessa i huvudsak frsvunnit beroende p adekvat tillfrsel av vitaminer och sprmnen i den dagliga kosten har intresset istllet vnts mot kostens innehll av kaloribrande nringsmnen, fett, kolhydrater och ggvitemnen. De flesta nringsforskare har varit verens om att frdelningen mellan dem skulle kunna orsaka vissa sjukdomar, i synnerhet vid hg frviii

brukning. Flertalet nringsspecialister har ansett att fettet i kosten varit av strst betydelse (samband med kolesterolhalt i blodet och derfrkalkning) medan andra ansett att vermtt av kolhydrater varit det som betytt mest. Yudkin prglade redan p sextiotalet uttrycket vitt, lttlsligt och ddligt om socker. Det nringsfysiologiska etablissemanget, sttt av sockerindustrin och andra livsmedelsfretag, tonade emellertid ned denna aspekt och Yudkins inlgg r idag glmda. Nr man satte kostens sammansttning i samband med sjukdomars etiologi blev kostens fettinnehll och dess betydelse fr blodets halt av kolesterol srskilt uppmrksammat. Sllan diskuterades det sjlvklara att om en typ av nringsmnen kade, mste en annan utgra en mindre del av det totala kaloriinnehllet. Hgre mngd fett tog en grupp upp som alla sjukdomars moder, hgre mngd lttlsliga kolhydrater en annan. Samband bevisades med enkla korrelationer till hela befolkningars eller befolkningsgruppers konsumtion. Medeltalssiffror hmtades ofta frn olika officiella sammanstllningar. Hade man istllet frn brjan uppmrksammat grnsaker och frukt och rknat ut deras samband med vissa sjukdomar skulle dagens vetenskapliga debatt om relation kost sjukdom se helt annorlunda ut. Forskningen kring kostens betydelse fr hlsan har framfrallt letts av nringsforskare, epidemiologer eller kemister, som inte alltid haft ngon medicinsk utbildning. En stor del av denna har utgjorts av djurstudier eller kortvariga belastningsstudier p mnniska. Helt dominerande har varit stora befolkningsstudier, som i allmnhet har relaterat resultat av en koststudie vid ett tillflle till hlsotillstndet ngot eller flera decennier senare. Det r frst p senare r som upprepade koststudier, i ix

allmnhet i form av enkter, gjorts i befolkningsserier som fljts under lng tid. Ju noggrannare studierna har genomfrts, bde i frga om beskrivning av kostens innehll och definition av det senare hlsotillstndet, desto svrare har det varit att f fram en sker relation dem emellan. Detta kan illustreras med resultat frn den pgende studien av en representativ befolkningsgrupp i Malm. En srskild frdel med denna studie r det blandade populationsmaterial som Malm har erbjudit. En annan r att kosten har analyserats med en metod utvecklad med std frn det svenska medicinska forskningsrdet. Resultatet av kostanalyserna har stllts i relation till sjukdomsfrekomst vid ddsfall genom en specialiserad patologisk anatomisk underskning. Underskningen har inte kunnat pvisa ngon relation mellan olika fdomnen och senare sjukdom. Frgan om relation mellan kostens innehll av makronutrienter, fett, kolhydrater och protein, och hlsotillstnd r drfr lika oklar idag som den var i mitten av fregende sekel, d intresset fr dessa samband brjade. I en sdan situation finns det alla mjligheter fr lekmn med intresse fr kost, vare sig de r gourmander, gourmeter, vegetarianer eller har andra intressen fr kkets frestelser, att ge sig in i diskussionen om vilken kost som br vara optimal fr dagens befolkning. Olika kokbcker versvmmar bokhandelsdiskarna. Dags- och veckotidningarna har speciella medarbetare som gnar sig t kosten, svl innehll som tillagning. I vilken utstrckning de granskat det vetenskapliga underlag som de baserar sina uttalanden eller recept p, r oklart. Flertalet torde utan vidare ansluta sig till ett politiskt korrekt synstt att utan kritik anvnda uttalanden frn myndigheter i sin verksamhet.

S lnge de gr det kommer de att vara understdda av Livsmedelsverkets vetenskapsmn och andra myndighetspersoner. Det finns emellertid en del kritiskt instllda lekmn som har svrt att acceptera den okritiska instllning som bde myndigheter och media haft i anslutning till frgan om relationen mellan kost, nutrition och vanliga kroniska sjukdomar. Antingen de njt sig med att frn sin utgngspunkt granska den vetenskapliga litteratur de kunnat smlta och ppekat de inadvertenser som freligger, eller som i den hr boken, ocks frskt dra slutsatser frn sina mdor till praktiska frslag, har de mtts av bristande frstelse frn svl myndigheter som forskare. Dessa senare har alltfr ltt att stta sig p sina hga hstar och framhlla att det endast r de som verkligen frstr vad frgorna gller och kan bedma hur de skall besvaras. Redan det ofantliga omfnget av den litteratur som under flera decennier gnat sig t frhllandet mellan kost och hlsa visar att forskarna inte kommit s lngt som de sjlva vill pskina. Det gr inte att komma ifrn att ven lekmn, nr de gett sig in i leken, har stora mjligheter att bedma sanningshalten i mycket av den litteratur som blivit alltmer otymplig och svrverskdlig. Frfattaren till denna bok r en sdan. Han har ovanligt goda frutsttningar att analysera den relevanta litteraturen och bedma bakgrunden till de olika frslag om kost som kommit fram under de senaste decennierna. Med juridisk bakgrund och vana vid att grva fram sanningen (skattejurist!) har han granskat det underlag som mnga mer eller mindre vlknda frslagsstllare i frga om kost utnyttjat. De som r troende rrande kolesterolhypotesen kan knna sig strda av att frfattaren citerar Uffe Ravnskov flitigt. Det gr han emel-

xi

lertid inte utan att sjlv ha satt sig in i mycket av den litteratur som ofta frbises. Lika viktigt har det varit fr honom att i praktiska frsk p sig sjlv konstatera i vilken omfattning frslag om kostens sammansttning verkligen leder till de resultat som man pstr. Egentligen har det ocks varit fr att frbttra sin egen situation som han gett sig in i det getingbo som kost/hlsadiskussionen utgr. Hans beskrivning r avfattad fr gemene man och r ltt att flja. Bde de teoretiska och praktiska resultat han lgger fram r av intresse fr den pgende debatten om vilken kost som br utgra grunden fr en sund livsstil. Det kan sgas att resultat p en person inte kan anses vara tillrckligt fr att bilda grund fr ngra rekommendationer. Drfr behvs det konfirmerande studier. Dessa kommer emellertid inte till stnd om man inte tar frfattaren och hans framstllning p allvar. Det kan ocks ppekas att den som skapade ordet bantning, William Banting, grundade sina rekommendationer p de resultat han upplevt vid studier p sig sjlv. Det gr sledes knappast att avfrda den kritik som frfattaren till denna bok lgger fram. Inte heller torde de resultat som han funnit nr han tillmpat sina teorier p sig sjlv kunna frklaras med att han inte kan bedma den medicinska vetenskapen. Alla med intresse fr vilken kost som br rekommenderas i dagens situation borde lsa denna bok och ta till sig dess kritiska budskap. Stockholm den 20 januari 2005 Lars Werk

xii

Frord
Av Jrgen Vesti-Nielsen Under de mer n tjugo r jag har behandlat mnniskor med vervikt och typ 2-diabetes, har jag sett en enda person, som har lyckats g ner i vikt och uppn normalvikt samt f normalt blodsocker och sedan r efter r frbli normalviktig. Tyvrr fljde denna person inte vra rd fr korrekt diabetesbehandling han hade anammat en diet med kolhydratfattigt innehll. P vr vlbeskta diabetesskola har vi under ren behandlat mellan 200 och 300 verviktiga personer med typ 2-diabetes. De har lrt sig allt om den korrekta fettsnla lgkaloridieten, de har lrt sig att rkna kalorier, de har ftt matrecept med korrekt sammansttning s de borde ju alla i dag ha ftt normalvikt. Och, jovisst, enstaka kan faktisk klara ngra f kilogram under en kort period, men sedan gr de upp igen. Som alla behandlare sedan tidernas morgon skyller vi p patienterna: de fljer inte rden. Och sannolikt r detta korrekt, men vi har glmt att stlla nsta frga: Varfr fljer de inte rden? r det fel p patienterna eller rden? r rden helt enkelt omjliga att flja? Frfattaren till denna bok r en person som inte fljde rden ja, gick stick i stv emot dem och blev frisk. Han upptckte genom egen efterforskning att den korrekta dietbehandlingen av typ 2-diabetes faktiskt var en tvngstrja, som motverkade alla hans egna anstrngningar.

Den korrekta diabeteskosten innehller mest av allt kolhydrater, som ju i tarmen snabbt blir till druvsocker. Det r en mrklig paradox att man rekommenderar mest av det som faktisk hjer blodsockret mest, som ger strst strning i blodfetterna, som har tendens att stimulera aptiten och som drfr reducerar en persons mjligheter att g ner i vikt, nr ju hela meningen med behandlingen annars r att reducera blodsockret, f bttre blodfetter och minska i vikt. Sannolikt passar frfattarens metod inte alla. De som lyckas bst r vanligtvis de som sjlva har valt sin dietbehandling. Man kan hoppas att denna bok kan bidra till att de flera hundratusen diabetikerna i detta land fr mjlighet till en individualiserad behandling. Att g ner i vikt krver en del. Frdelen med frfattarens metod r emellertid den, att man blir mtt och drfr slipper hunger och sug, och det r en av de vanligaste orsakerna till att folk slutar sina bantningsfrsk och inte lyckas. Om man skall hlla sin diet mste man bli mtt, annars gr det inte. Jrgen Vesti-Nielsen, verlkare, Karlshamn

Inledning
Av ngon anledning har jag i hela mitt vuxna liv varit fr rund. Fr ngra r sedan fick jag ocks diabetes. Men nu r jag inte rund lngre och det r med svrighet man skulle kunna pvisa ngra spr av diabetes. En god vn sade t mig att jag borde skriva en bok om denna frvandling. Eftersom jag inte vill missunna ngon att m bttre s lydde jag hans rd och drog igng med skrivandet omedelbart. Och nu sitter du allts med denna bok framfr dig. Jag har provat att ta p ett stt som idag inte anses nyttigt. Denna onyttiga mat har gjort att jag slipper problem med bde vervikt och diabetes. Om du ocks hr till dem som tycker att du inte vger som du borde eller om du har diabetes eller r gare av bda problemen, kommer du att hitta mycket i denna bok som du kommer att lyfta p gonbrynen t. Du har skert frskt att lsa problemen tidigare men det har inte gtt s bra? Du r d i samma sits som jag var fr tv r sedan. Och du r inte ensam; det r ju tyvrr s att allt fler lider av vervikt och/eller diabetes. Den stora anledningen till detta r som jag ser det felaktiga kostrd som har delats ut under en alldeles fr lng tid. Kostrden har gjort folk sjuka och tjocka och fr att vi ska slippa vra lidanden kommer jag att visa att vi mrkligt nog uppmuntras att ta nnu mer av just det som gjorde oss sjuka. Fr att jag skulle kunna frklara vad som hnder nr man hller denna diet blev jag tvungen att lsa in mig p omrdet s 3

gott jag kunde. Man vill ju grna frst vad det r som hnder i kroppen nr man ter. Det stt att ta som jag kommer att puffa fr i boken r nmligen s totalt bakvnt mot de vanliga riktlinjerna att det gller att veta vad man pratar om nr man delar med sig av sdana kostrd. Nr jag brjade skrivandet var tanken att det skulle bli en liten trevlig bok med tips och rd om hur man kommer tillrtta med vervikt och diabetes. Men det r under detta arbete som jag har trampat ned mig i ett trsk av hemska insikter. Jag har nmligen intill nyligen varit av den uppfattningen att forskare alltid jobbar fr att ska efter sanningen. Jag har trott att om det r ngra man kan lita p s r det forskare. Vita rockar, laboratorier, hg utbildning, etc. Alltid exakt mtbara resultat, inget utrymme fr att tja p resultaten av frsken. Att tro detta visade sig vara naivt. Naturligtvis kan det hnda att det kan smyga sig in felaktigheter som beror p olyckliga omstndigheter eller kanske forskaren t.o.m. har omedvetna nskningar om bra teorier som kan rucka lite p slutsatserna. Men det skulle visa sig att sanningen r vrre n s. Detta r ngot du ocks kommer att f lsa om. Fr en tid sedan lste jag ngra tips fr att f en bttre hlsa. Det man bland annat skulle tnka p var att ta nyttigt. Tyvrr r det inte kristallklart vad detta innebr. Naturligtvis visste artikelfrfattaren vad han menade (frmodligen att man ska ta en balanserad kost) men nr man brjar grva ned sig i mnet s undrar man hur nyttigt det egentligen r att ta nyttigt p det stt vi knner det. Jag har sjlv haft p knn vad nyttig mat innebr, men jag har inte lyckats ta till mig budskapet. Det beror p att jag alltid stnger av mentalt nr ngon expert sger att man kan inte nog betona kostens betydelse bara ordet kost gr att jag ryser. Min mentala avstngning har frmodligen tillkommit drfr att jag vet hur frklaringen 4

slutar. Experterna berttar med inlevelse om hur viktigt det r att jag lastar tallriken full med grnsaker. Men de vet och jag vet att grnsaker r ngot som bara trillar av gaffeln och det lilla man lyckas f i sig gr knappast att man blir s mtt som de pstr. Dessutom ser de helst att man tillbringar resten av sin lediga tid med att kippa efter andan kmpande i en klorstinkande kommunal simbassng. S fungerar och tnker jag och det r drfr jag har haft s svrt att anamma dessa teorier. Man kan vl kalla mig fr avstngartypen. Det finns en annan typ ocks. Det r de som r ppna fr och vet allt om tallriksmodellen, fibrer och kostpyramider. De kan rabbla points i smnen. De kan gra en snabbkalkyl av hur lngt man mste springa fr att bli av med tio jordntter. De har dammiga videoband i bokhyllan med fre detta filmstjrnor som visar hur man workoutar. De klarar av att ha en givande diskussion med en utbildad dietist. De r helt verens om vad som behver gras nda tills det kommer till det praktiska. Trots att de skulle klara av en sluttentamen p dietistutbildningen vill det sig nd inte. De har brjat och slutat med olika sorters kurer. De har vad man brukar sga provat allt. Visst har de gtt ner emellant men idag r lget i bsta fall som innan de brjade med sina bantningsfrsk. Frhoppningsvis kommer tipsen i boken att gra att du kan n en normalvikt och reglera ditt blodsocker bttre. r du typ 2diabetiker kan du kanske minska p medicinerna, eller i lyckliga fall sluta med dem. Det r inte minst sdan kunskap, om hur man kan ta sig bort frn mediciner, som jag vill dela med mig av. Fr dig som inte r diabetiker utan bara lite rund i strsta allmnhet kan avsnitten om diabetes vara intressanta nd, s hoppa inte ver dem. Friska mnniskor har mycket 5

att lra av hur man fr bukt med diabetes. Det kan leda till att du slipper drabbas och det r ju inte det smsta. Det hr r verkligen spnnande att skriva om. Jag vet att det r mnga som kommer att bli upprrda ver vad jag skriver. Jag r inte lkare, dietist eller skterska. Nr jag tnker efter s har jag inte ens stdat p ett sjukhus, bara varit inlagd. Jag br allts rimligtvis inte yttra mig i sdana hr frgor. Visst kan det ligga ngot i det, men jag tycker mig nd ha trngt in i mnet s pass att jag har en del att ge. Sist men inte minst har jag testat sjlv. Den bok jag har saknat i det hr mnet skulle gra att man lr sig ifrgastta gamla dogmer, att tnka sjlv och att man vgar prova ngot nytt. Jag har strvat efter att denna bok ska uppfylla dessa krav. Dessutom hoppas jag att den frklarar sammanhangen p ett stt som de flesta frstr. Jag tror att om man har kunskap r det lttare att hlla sig till en viss livsstil. Att bli pprackad kilovis med recept gr inte att man lyckas. Lyckas gr man bst om man fr vlja sjlv och dessutom vara s lyckligt lottad att man frstr vad man hller p med. Min frhoppning r att du efter att ha lst boken ska ha s mycket kunskap att du har en stabil grund att st p nr du bestmmer hur du vill leva. Man kan sga att den hr boken ska brottas med det s kallade metabola syndromet och hur man kan komma tillrtta med det. Det metabola syndromet r benmningen p de komplikationer som blir fljden nr cellerna i kroppen tappar sin knslig-

het fr insulin. Exempel p sdana komplikationer r typ 21 diabetes, vervikt och infarkter, men det finns mnga fler. Jag kommer att prata mycket om ett kontrollerat kolhydratintag. Teorierna om det goda med ett kontrollerat kolhydratintag r sjlva motorn i den hr boken, och om ngon trodde att detta var ett nytt pfund, en s.k. modediet, s hade han fel. Att ta litet kolhydrater kan kallas olika saker. Ett vanligt begrepp man stter p ven i Sverige r low carb. Kontrollerat kolhydratintag kanske r ett begrepp som vi kan st ut med i den hr boken. Jag ska frska hlla mig till det. Med ett kontrollerat kolhydratintag menar jag att man hller ned intaget av kolhydrater till 60-70 gram per dag, men det fr grna vara lgre. Alla r ju inte verviktiga eller blir det med ldern och en del kan ta hur mycket som helst utan att det syns p dem. Dessa personer r bara att gratulera. Deras kroppar frstr att ka frbrnningen nr de ter mer. Att ett kontrollerat kolhydratintag skulle vara patentlsningen fr alla viktproblem r fel att tro. Den mnskliga organismen r s komplicerad och kan fungera olika s att vissa krver mer fett och andra mer kolhydrater. Dessutom lider ju vissa av sjukdomar som gr att inga vanliga metoder hjlper. Men om du hr till den grupp som haft svrt att med de gamla vanliga modellerna hlla vikten eller blodsockret under kontroll kan det hr vara ngot fr dig. Kanske har du misslyckats eller mtt dligt eller knt dig hungrig nr du tit precis s dr nyttigt som man ska. D tycker jag att metoden som bygger p det kontrollerade kolhydratintaget definitivt r vrd att prova.
1

Exempel som nmnts r snarkning, nrsynthet, sura uppsttningar, hgt blodtryck, blodproppsbengenhet, PCOS, smnapn och prostatacancer.

ven de som inte vger fr mycket kan ha gldje av den hr boken eftersom ett tande som bygger p ett kontrollerat kolhydratintag gr att man slipper bli s hungrig mellan varven. Mnga kan vittna om att ett kontrollerat kolhydratintag kan f ett besvrligt stsug att upphra efter bara ett par dagar. Ls nu denna bok och lt dig frundras ver allt fantastiskt, men frst
Mom. 22

I alla bcker som handlar om hlsa brukar frfattaren betona att lsaren ska konsultera sin lkare innan han eller hon ndrar ngot i sin livsfring. Jag fr vl gra det jag ocks. Detta r ingen vetenskaplig avhandling. Det jag skriver r uteslutande byggt p egna erfarenheter, det jag lst mig till som lekman, har frgat mig till samt att jag har erfarenhet av vervikt och att vara diabetespatient. Boken r allts inte avsedd som en personlig medicinsk rdgivning. S, nu var det sagt. Fast om du gr dig besvret att g till en lkare kommer nio och en halv doktor av tio att avrda dig frn att gra som det 2 str i den hr boken. Din doktor kommer frmodligen att sga att innehllet i den r strunt drfr att Man vet och Det r knt att och Det finns inga vetenskapliga bevis fr att en sdan hr diet verkligen r oskadlig eller Det finns hur mycket vetenskapligt belgg som helst fr att saker frhller sig precis tvrtemot vad som str i den hr boken. Men efter att du lst den kommer du troligen att kunna ifrgastta dessa invndningar p ett tuffare stt n tidigare.
2

Men undantagen finns drute. Ls t.ex. Jrgen Vesti-Nielsens artikel i Medikament nr 9-10 2004 Ett logiskt val vid typ 2 diabetes - protein och fett istllet fr kolhydrat

OBS! Om du r diabetiker ska du hlla kontakt med din lkare eftersom ett lgt intag av kolhydrater med skerhet kommer att gra att du behver dra ned p din medicinering (om du som typ 2-diabetiker tar insulin eller mediciner som kar din insulinutsndring), annars kan du f fr lgt blodsocker. r du typ 1-diabetiker kommer du att behva justera ned insulindoserna.

1. Vad r problemet?
Kolhydrater och vervikt
Nedan ser du en graf som enligt mitt stt att se visar problemets klla p ett tydligt stt. Den visar energiintagets sammansttning fr vuxna mn i USA samt andelen kraftigt verviktiga. Letar man lite s kan man i debattartiklar lsa att i samma takt som det nyttiga tandet har kat s har vervikten kat. Jag har dock aldrig sett ngra kurvor som visar detta p ett tydligt stt och jag har verkligen letat men inte hittat ngra. Till slut ger man upp och fr gra en sjlv. Den hr grafen r inte granskad och inte publicerad i ngon ansedd vetenskaplig tidskrift s du fr ta den fr vad den r, men sifferunderlaget kommer frn det amerikanska Centers for Disease Control som r ett federalt organ som lyder under Department of Health and Human Services. Grafen visar p en mycket intressant sak. Kolhydratintag och vikt verkar hnga samman p ett mycket oroande stt. Eller om man uttrycker det s hr: Fettintag och vikt hnger samman, fast inte p det stt som vi r vana vid att f det frklarat fr oss. Grafen visar att ju mer kolhydrater som ts, desto fler kraftigt verviktiga, obese. Den visar p samma gng att ju mindre fett som ts, desto fler feta. Grafen visar ocks hur det nyttiga tandet har utvecklats under rens lopp. Vi har verkligen mer och mer brjat ta p det stt som de hlsovrdande myndigheterna vill allts mindre fett och mer kolhydrater men resultatet har vl kanske inte blivit fullt s lyckat som man hade hoppats

10

60 50 40 30 20 10 1970 1980 1990 2000 2010 Kolhydrater Fett Protein % "obese"

Denna graf visar kostens sammansttning i USA frn ca 1972 till ca 2000. Den kurva som brjar nederst visar andelen kraftigt verviktiga mn i procent i USA. Lgg mrke till hur kolhydratkurvan (den versta) och kurvan fr vervikt fljs t. Kurvan visar att trots att intaget av fett blir mindre blir man mer verviktig. Kllor: Centers for Disease Control. http://www.cdc.gov/nchs/data/hus/tables/2002/02hus070.pdf http://www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/mm5304a3.htm

Det mrkliga r att det inte r fler som brjat reflektera p allvar ver de hr sammanhangen. Du kanske brjar undra s smtt hur allt hnger ihop? Det gjorde i alla fall jag. Det nyttiga tandet stavas idag mer och lngsammare kolhydrater, men kanske det inte r s sjlvklart att det r nyttigt? Man undrar ju nr man ser diagrammet. Det har ocks visat sig att mnga av oss mr bttre med ett begrnsat kolhydratintag. Nr det gller dem av oss som inte klarar att ta s mycket kolhydrater som vi uppmanas till r det ngra resonemang som jag vill fra i ml. Fr det frsta att kolhydrater r ngot vi i princip klarar oss utan. Fr det andra att fett, inte minst det mttade, r nyttigt och till sist att lgre insulinutsndringar r ngot vi ska jobba stenhrt p. Hller vi detta i huvudet nr vi vljer mat menar jag att man kan m bttre och slippa en rad 3 sjukdomar.
Se t.ex. boken Den heta potatisen (Zoot Frlag) skriven av Pelle Nyquist som handlar om lkaren Calle Carlssons rn.
3

11

Min historia
I januari 2001 konstaterades att jag hade diabetes typ 2. Under ret innan hade jag brjat dricka mer och mer vatten. kningen kom smygande och runt nyret hade jag ordnat med en sportflaska med vatten att ha vid sngen nr jag vaknade till. Det var ett evigt spring mellan toan och vattenkranen i kket. Mitt HbA1c-vrde ett slags genomsnittligt blodsockervrde som grundar sig p en period om de senaste mnaderna visade sig ligga p 12,5. Jmfr detta med ett normalt vrde som ska vara mellan 3,3 och 5,0. Mitt blodsockervrde fr gonblicket lg p 28, ungefr fyra-fem gnger hgre n vad det borde vara. Jag var nog en ganska vanlig diabetiker tror jag. vervikt, motionerade knappt, ngot frhjt blodtryck och dessutom fanns diabetes i slkten. Vid mtet med doktorn dr jag fick min diagnos fick jag med mig ett recept p mediciner och ngra broschyrer om diabetes. Efter helgen skulle jag s f trffa en diabetesskterska. Broschyrerna hade olika upplgg. En del av dem vgade jag inte lsa slutet p, medan andra kndes mer axelklappande. Jag glmmer inte den frsta morgonen med mediciner. Jag skulle ta en sort som skulle ge buk4 spottkrteln en kickstart och skicka ut insulin i kroppen. Idn med denna medicin r bl.a. att snabbt bli kvitt kningen av blodsockerhalten man fr efter att ha tit frukost. Insulinet gr nmligen s att det farliga sockret frsvinner ur blodet. Jag tog mitt piller och brjade ta frukost. Grt skulle det vara, och grovt brd, enligt broschyrerna. Nr hlften av grten var uppten brjade jag kallsvettas och skaka. Medicinen hade brjat verka. Jag tog mig fram till kylskpet dr jag famlade fram en juicetetra som jag tog ett par klunkar direkt ur. Sedan
4

Av typen Mindiab

12

fick jag lgga mig ned och jag knde hur kallsvetten och darrningarna brjade klinga av. Efter att ha konsulterat sjukvrdsupplysningen fick jag s lugnande besked att det var nog inte ett extremt lgt blodsocker jag fick utan bara en extremt snabb snkning, frn 20 till 15 p ngra minuter. Det kndes sknt att hra fr s hr ville man ju inte ha det varje morgon. Efter en period borde jag ju ha ftt ned blodsockervrdena till ngorlunda vettiga niver och d skulle vl inte snkningarna bli s kraftiga. Veckan efter fick jag trffa skterskan och en dietist. Jag fick lra mig vikten av att aldrig ta vitt brd. Jag skulle vara frsiktig med potatismos. Inte ens ris var bra. I vart fall inte jasminris, vilket naturligtvis var det ris jag gillade. Vad jag fick ta verkade bara vara riktigt grovt brd och grnsaker kndes det som. Man sade att frn och med nu var jag tvungen att ta som andra mnniskor borde. Jag drog slutsatsen att det lttaste sttet att veta vad som var tilltet var att tnka: Om detta r gott r det inte bra fr mig. Eftersom jag skulle m bra av att g ned i vikt som de flesta diabetiker skulle jag ocks naturligtvis akta mig fr fet mat. Jag skulle vlja lttprodukter om det fanns. Slutligen uppmuntrades jag att motionera mera. Cirka tio mnader senare en torsdagskvll i mitten p november fick jag en liten hjrtinfarkt. Hjrtinfarkt r inget ovanligt om man har diabetes. Sjlva konceptet med diabetes bygger ju p att den inte r farlig i sig utan att det r fljdverkningarna som r besvrliga. Blodkrl och tunna nervtrdar blir smre av allt socker som varv efter varv forsar runt i kroppen. De allt smre krlvggarna gr att de lttare geggar igen. Nu hade jag fljt kostrekommendationerna, och motionerat varje dag, men det hjlpte tydligen inte.

13

Nr det gtt ett drygt r efter konstaterandet av min diabetes hade jag lyckats f ner HbA1c-vrdet till 5,8 allts inte alls s hgt ver det vrde en frisk person kan ha. Dremot gjorde man vl inte vgen t min viktnedgng precis. Vad jag skulle jobba p var allts att f ner vikten och grna blodsockret ocks, om det gick frsts. Frgan var bara hur? Jag hade ju verkligen frskt. Jag hade efter bsta frmga frskt att ta nnu mindre fett och nnu mer grnsaker men inte lyckades jag f riktig ordning p vare sig vikt eller blodsocker fr det

Sammanfattning
I det hr kapitlet har vi introducerat problemet. Det har visat sig att om folk fljer kostrden och drar ned p fettkonsumtionen och istllet ter kolhydrater s kar mrkligt nog deras vikt. Du har ocks ftt ta del av mina egna frsk att f bukt med min vikt. Den fettsnla metoden visade sig inte gra mycket skillnad fr mig. Jag fick ned blodsockervrdena, men detta var ocks till stor del med hjlp av medicinering.

14

2. Diverse fakta
Fr att det ska g att hnga med i svngarna i den hr boken fr den som inte r s insatt i det medicinska tnkte jag g igenom en del grunder dr jag frklarar olika termer, t.ex. vad fett, kolesterol och annat r. Innehllet i det hr kapitlet kan ocks vara en bra grund att st p nr du sjlv fortstter att utforska det hr omrdet. Tyvrr har jag upptckt att det r omjligt att brja i rtt nde. Det r hela tiden s att fr att frklara en sak behver man helst veta andra saker. Men jag tror att frgetecknen kommer att rta ut sig s smningom. Nu tnkte jag brja med att frklara varfr vi ter. Det kan vara ltt att glmma bort det nr man sitter dr med sina ostbgar.

Drfr ter vi
Det finns tv avgrande skl till att vi ter. Det frsta r att kroppen behver energi. Energin kan anvndas till att rra kroppen. Det r inte bara armar och ben vi rr utan det hnder mycket inuti kroppen ocks. Som exempel kan nmnas att hjrtat pumpar runt blod, tarmarna kndar det vi tit och hjrnan behver massor av energi fr att skicka runt signaler. Energin anvnds ocks fr att hlla kroppen lagom varm. Nr man tnker p att tillfra kroppen energi s tnker nog de flesta p kolhydrater. Det kan bero p att vi sedan lnge har ftt hra att kolhydrater r vr frmsta energiklla. Du har s15

kert hrt talas om idrottsmn som laddar upp med lngsamma kolhydrater i form av grovt brd och pasta infr ett lnglopp. Detta bunkrande av kolhydrater gr man fr att om mjligt slippa springa (eller ka) in i den bermda vggen. Denna vgg infinner sig nr man ftt slut p kolhydratfrrden i musklerna. D drabbas kroppen av en slags blackout och undrar hur det ska g att fortstta. Efter ett tag kommer den p att den kan lta levern och musklerna omvandla fett till brnsle. Men har man d tit mycket kolhydrater har man ocks en hg insulinniv i kroppen. Det populra intaget av lngsamma kolhydrater infr lngloppen innebr tyvrr ocks att man fr en utsndring av insulin under en lng tid vilket gr att kroppen inte kan anvnda fett som rvara fr energitillverkning. Insulinet hindrar nmligen att fett anvnds som rvara till brnsle, varfr en sdan hr kolhydratuppladdning inte r s lyckad om man vill kunna springa lngt utan problem. Vad man gjort med kolhydratuppladdningen r allts att hindra kroppen frn att anvnda sitt inbyggda brnsle (fettet) som det var tnkt. Det hr kan ju vara bra att tnka p om du springer fr att du vill g ned i vikt. Varfr det r s populrt att ladda med kolhydrater kan bero p att de som springer mycket kanske p tvlingsniv hela tiden fyller p med snabba kolhydrater under tiden de springer. Detta r ju en frutsttning fr att man inte ska gra slut p sitt kolhydratlager och drmed g in i vggen. Fr dem som r mer vanliga och vill g ned i vikt r det allts klokare att inte kolhydratladda utan att lta kroppen anvnda fett som brnsle. Det andra sklet till att vi ter r att kroppen behver material att bygga upp sig och att reparera sig med. Muskler kan byggas av proteiner. Cellmembranen, hjrnan och nervcellerna behver fett. Av proteiner kan kroppen tillverka glukos och av glu16

kos kan den gra fett. Fett kan dremot inte gras om till glukos eller proteiner. Glukos kan inte heller gras om till proteiner. Det enda fett kan gras om till r energi i musklerna och ketoner som ocks r ett slags brnsle. Dessutom anvnder levern fett som brnsle nr den gr om aminosyror till glukos. Vilket kan bli vad? Proteiner Glukos Fett

S hr fungerar det nr man ter kolhydrater.

Fr riktigt lnge sedan var det de mnniskor som hade lttast att lgga p sig hull som ocks hade de strsta mjligheterna att verleva en svltperiod och drmed verleva fr att kunna 17

stta nya barn till vrlden. De som hade lttast att lgga p sig var de som tyckte mest om kolhydrater. Vi r ju alla olika och det r detta faktum vi har att tacka fr att det mnskliga slktet har kunnat fortleva. Fr att man ska kunna f ett fettlager krvs att det blir en insulinutsndring i kroppen vilket vra verlevande frfder ocks fick. ter man proteiner blir insulinutsndringen mycket svagare och ter man fett blir det i princip ingen alls. Tack vare insulinsvaret p kolhydrattandet kunde dessa personer f det fettlager (se bilden ovan) som behvdes fr att verleva en svltperiod. Under rtusendena har det skett mnga sdana hr svltkatastrofer med pfljd att de som tyckt om kolhydrater har varit de som klarat sig och kunnat stta barn till vrlden som bar p detta anlag fr att tycka om kolhydrater. Det hr r med skerhet anledningen till att den sta smaken r den enda smaken vi inte behver lra oss att tycka om. Det finns liksom inbyggt i oss. Tnk s gott mnga av oss tycker att det r med en bit fransk chokladtrta med en klick vispgrdde p. Anta att vi istllet lgger denna klick vispgrdde p ett kokt torskblock. En sdan anrttning skulle under normala omstndigheter inte alls rna samma uppskattning. Detta trots att torskblocket med vispgrdden p inte alls r dlig mat. Det r f som skulle behva trugas fr att ta chokladtrtan medan det i mnga fall skulle krvas ett pistolhot fr att f ngon att ta upp torskblocket. Av detta kan vi dra slutsatsen att vi r rftligt belastade nr det gller vr bjelse fr stsaker och kolhydrater i allmnhet. Och det gr ju inte saken lttare

Diabetes
Vi brukar dela in diabetes i tv huvudtyper typ 1 och typ 2. Dessa tv typer av kommor r ungefr s lika varandra som fotsvett och halsfluss, men de har ftt likalydande namn, 18

mycket beroende p att verkningarna av dem r ganska lika. Dessa verkningar bestr i att blodsockerhalten gr upp fr hgt fr att det ska vara nyttigt fr kroppen. Fr en typ 1-diabetiker fungerar det s att denne inte kan producera hormonet insulin. Det hr beror p att kroppen sjlv av ngon anledning ftt fr sig att attackera och frgra betacellerna, de celler i bukspottkrteln som tillverkar insulinet. Det kallas fr autoimmunitet p facksprk. Insulinet r ndvndigt fr att mnga men inte alla celler ska kunna ta upp glukos (socker) ur blodet. Fr typ-1-diabetikern kan vi d konstatera att det inte finns ngot insulin som kan ka runt och ppna cellerna fr sockret. Resultatet blir att sockret dms att fara runt i blodomloppet varv p varv. Eftersom typ 1-diabetikern inte kan producera insulin sjlv fr denne tillstta det utifrn. Tyvrr dr insulinet p nolltid om man skulle ta det i tablettform. Drfr mste det tas med en spruta. Typ 1-diabetikern brukar ta denna spruta i magen med ett stoiskt lugn som r svrt fr mnga av oss andra att frst. Men man vnjer sig vid allt. Sjlv var jag likblek bara nr jag under diabetesskterskans verinseende skulle testa att sticka hl p mitt eget finger fr att kolla mitt blodsocker. Jag mindes ju alltfr vl skolsysters blodprovsnlar som skulle kunna perforera ryggen p en flodhst och som gav upphov till den dr pltsliga vrkande smrtan. Desperat frskte jag allts fresl att man kunde peta hl p ngon gammal srskorpa istllet och ta blodprovet dr, men inga argument bet p den iskalla skterskan. Men nr jag hade gjort det en gng insg jag att det inte var ngon fara alls. Ska jag vara helt rlig s trodde jag att fingersticks19

apparaten klickade, men det hade faktiskt blivit ett litet hl. Och d tyckte jag inte att skterskan var iskall lngre utan ovanligt klok och medknnande. Hon frklarade ocks att vi anvnde den tunnaste nlen som fanns p marknaden ljusr frn skolsysterns tillhygge allts. Men nog om detta det var p 1920-talet man kom p hur man kunde anvnda insulin och ge det i sprutor till diabetespatienter. Innan dess dog typ 1-diabetikerna tmligen snabbt efter insjuknandet. Typ 2-diabetikern fungerar helt annorlunda. Denne producerar oftast insulin sjlv, men det vill liksom inte fungera i alla fall. Det hr beror p att cellerna har trttnat p att bombarderas av insulin. De kan inte hantera dessa insulinmngder utan bestmmer sig vartefter fr att dra ned p sin knslighet. Det hr kan kallas fr insulinresistens. Denna insulinresistens har gjort s att sockret nekas intrde till cellerna och sockret har ftt vnda om fr att istllet cirkulera i blodet. Blodsockerhalten kar allts och produktionen av insulin kar nnu mera i ett desperat frsk att f de trgbjudna cellerna att reagera i alla fall. Till slut orkar inte kroppen tillverka tillrckligt mycket lngre utan balansen havererar och tillstndet vergr i typ 2-diabetes. I brjan av diabetikerns levnad var ju cellerna insulinknsliga och reagerade p insulinet och lt sig ppnas fr att ta hand om sockret. Jmfr det med den dr vggpendylen hemma hos dina morfrldrar. Om du sovit ver dr har du skert vaknat klockan tre p natten nr den slagit (och du har skert undrat hur man r funtad nr man har en srskild apparat p vggen som 20

vcker en varje timme). Anledningen till att du vaknade var att du var vggpendylsknslig - som cellen r insulinknslig. Dina morfrldrar dremot, sov lugnt vidare. Och det gjorde de fr att de blivit vggpendylsresistenta. De brydde sig helt enkelt inte lngre. Den dr vggpendylen har ju slamrat om ntterna i femtio r. Precis som en cell hos en typ 2-diabetiker blir det ingen reaktion. Lngre fram ska jag prata om vad som hnder om mormor och morfar ker p semester och bor i en stuga utan vggpendyl och sedan kommer tillbaka. Nr vi r inne p det hr med diabetes s ligger det nra till hands att g in lite nrmare p vad insulin r fr ngot.

Insulin
Om man skulle trycka upp en intervjuarmikrofon under nsan p folk p gatan och frga vad insulin r fr ngot s tror jag att mnga skulle svara att det r en medicin som diabetiker behver. Men insulin r allts ett hormon som vi producerar sjlva i celler i bukspottkrteln i vart fall de flesta. Typ 1diabetikerns cellar har som du minns inte denna frmga att producera insulin. nda frn brjan av din levnad till och med nr du lg i din mammas mage har dina celler i kroppen bombarderats av insulin. Varje gng du eller din mamma har tit, har insulin frigjorts frn de langerhanska arna som sitter i din bukspottkrtel. Nr din kropp knner att socker finns i blodet r det insulinets uppgift att fara ivg ut i kroppen och kontakta dina celler, knacka p och tala om fr cellerna att de ska ppna sig s att sockret kan komma in och lagras fr att sedan gra nytta. Sockret som ska in i cellerna kallas fr glukos och r ett 21

brnsle som kroppen anvnder. Det spelar egentligen ingen roll om du ter kolhydrater eller proteiner. Kroppen brjar bryta ned det du tit och frsker pilla ihop glukosmolekyler av det. Fr att vi ska m bra mste sockerhalten i blodet hllas p en ganska konstant niv. Det mnga inte vet r att insulinet allts har fler uppgifter n att flytta socker frn blodet till cellerna. Om det skulle vara s att kroppen tillfrs energi i sdan mngd att cellerna och levern fr vad de behver, s ska insulinet se till att lagra denna verskottsenergi. Man vet ju aldrig, eller hur? Det kan ju bli svlttider. Lagringen sker i form av fett p vr kropp fretrdesvis p magen p herrarna och vanligen p rumpan p damerna i bsta fall, vi terkommer till var fett helst ska sitta. Fettlagringen var en lysande funktion p den gamla onda tiden nr vi behvde lgga p oss hull fr att klara vintern, men idag lever vi i ett verfld i vart fall jmfrt med vad vi gjorde under stenldern. Fettlagringen r allts inget som vi idag hyllar i ngon betydande omfattning. Insulinet frhindrar ocks att levern producerar och skickar ut glukos i blodet. Det kan den annars gra om den fr signaler frn bukspottkrtelns alfaceller som producerar hormonet glukagon, vilket levern reagerar p. Dessutom frhindrar insulinet att fett anvnds i kroppens metabolism. Och det r viktigt att komma ihg. Vi kan allts inte anvnda fettet om det r fr hga insulinhalter i kroppen. Fettet blir allts kvar p plats. Detta r vl den stora nackdelen med insulinet. Utan insulin kan endast en liten del av glukosen i blodet tas upp av cellerna. Efter en hrd anstrngning, t.ex. ett trnings-

22

pass lr vi dock kunna f glukos att g ver i cellerna utan insulin. En annan uppgift insulinet har r att lagra magnesium. Men om cellerna blivit insulinresistenta innebr det tyvrr att magnesium inte kan lagras i kroppen utan det pinkas ut. Det r ju insulinet som ser till att cellerna ppnas och kan ta emot detta magnesium. Vad ska man d med magnesium till? r inte det en slags metall? Magnesium gr att muskler och blodkrl kan slappna av. Utan magnesium drar blodkrlen ihop sig vilket leder till hgt blodtryck. Man brukar sga att om man har hgt blodtryck kan detta leda till att man fr diabetes. Men jag kan tnka mig att man nog redan r rkt om man har hgt blodtryck. Jag tror att hgt blodtryck r ett tecken p en insulinresistens som redan finns dr. Magnesium hjlper ocks till att tillverka insulin. Det offrar sig och bjuder p sig sjlv, kan man sga. Nr insulinhalten gr upp kan man allts konstatera att magnesiumhalten gr ned. Tnk dig en gungbrda. Gr magnesiumhalten ned knyter vvnaden ihop sig och blir mer insulinresistent. D gr insulinhalten upp nnu mer cellerna p bukspottkrteln tillverkar nnu mer insulin fr cellerna ska banne mig ppnas och mer magnesium frsvinner d vid den hr tillverkningen. S hr hller det p, men fr att gra en lng historia kort, ju mer magnesium som finns tillgngligt, 5 desto bttre. Insulin hller ocks kvar salt i kroppen. Salt i sin tur binder vatten. Mycket vatten i kroppen leder till hgt blodtryck.
5

Ett stt att f mer magnesium att kunna lagras fr anvndning i kroppen och f chansen att pverka blodtrycket nedt borde vara att antingen frska minska sitt kroppsfett och p s stt f en bttre insulinknslighet. Alternativt skulle tabletter av typen Glucophage gra att insulinknsligheten kar och med detta ven magnesiumhalten i kroppen, vilket skulle medfra ett lgre blodtryck. Min egen fundering.

23

Nr man ter en kolhydratrik mltid stiger insulinhalten och det har visat sig att risken att f en hjrtinfarkt r tv till tre gnger hgre efter ett kolhydratrikt ml n efter ett fettrikt. Anledningen r att insulinutsndringen/magnesiumhalten gr att krlen enligt ovan dras samman.

De langerhanska arna
I bukspottkrteln sitter ungefr en miljon sm celler som kallas de langerhanska arna. arna bestr av fyra olika sorters celler: Alfa-, beta- och deltacellerna. Dessa celler tillverkar hormoner. Den sista sorten, C-cellerna, vet man inte vad de har fr funktion. Den vanligaste sorten r betacellen som tillverkar hormonet insulin. Nr glukoshalten (sockerhalten) i blodet kar fr betacellen en signal om att skicka ut en dos av detta hormon och sedan tillverka mer vartefter. Alfacellerna tillverkar ett hormon som man kan sga har motsatt effekt mot insulinet. Hormonet kallas glukagon och dess funktion r dels att tala om fr levern och musklerna att gra om sina glykogenfrrd till glukos fr frbrnning, dels att f fett att frigras frn fettcellerna. Nr detta sker allts att det frigrs glukos frn levern frigrs i sin tur normalt ocks insulin s att frigrandet av glukagon avtar; ett sinnrikt samspel fr att uppn balans allts. Glukagon frigrs nr glukoshalten i blodet r lg; detta kan hnda nr man tit vldigt lite kolhydrater en tid.

Levern
Levern r en mycket mrklig klump. Om man opererar bort hlften av den s kan den reparera sig sjlv s att den r tillbaks 24

till full storlek efter sex mnader. Man kan sga att den r kroppens kemiska industrianlggning. En av leverns funktioner r att gra om fruktsockret, allts den form av socker som finns i frukter, till bl.a. glukos. Glukosen kan gras om till en energireserv som frvaras i levern men ven i musklerna. Denna reserv kallas glykogen. Glykogenet r kroppens nst viktigaste energireserv efter fett och r ltt att lagra och ltt att komma t. Om det skulle behvas kan allts levern snabbt bryta ned glykogenet till glukos som sedan anvnds som brnsle i kroppen. Levern tillverkar ocks kolesterol. Ju mindre kolesterol man fr i sig med maten, desto mer kolesterol tillverkar levern och tvrtom. Ungefr av kolesterolet i kroppen r tillverkat av levern. Levern fungerar allts som en regulator av kolesterolhalten i kroppen och ser till att halten r lagom.

Fett
Nr jag frskte lsa in mig p detta med fetter genomgick jag en liten kris. Jag befarade att jag mste vara den mest korkade mnniskan i vrlden som aldrig fick grepp p detta. Gr man till en bok som borde kunna frklara fr en lekman vad fett r s kan man lsa att Kemiskt bestr naturligt frekommande fetter till ca 97 % av blandningar av olika triacylglyceroler (triglycerider), dvs. estrar av glycerol med alifatiska ogrenade fettsyror, oftast med ett jmnt antal (4-24) kolatomer. De fetter som utvinns ur cellerna innehller ocks sm mngder av bl.a. fria fettsyror, fosfolipider, steroler, terpenoider och frgmnen. Detta var ett utdrag ur frklaringen av Fetter ur Nationalencyklopedin. Slr man upp ordet fetter s brjar allts ett enormt arbete att sl upp alla ord som ingr i frklar25

ingen. Jag misstnker att den person som kan flja en sdan hr frklaring nog redan vet vad fett r fr ngot. Med s mycket mrkliga termer som mste sls upp har man efter ett tag glmt bort vad det var man slog upp frn brjan. Nackdelen med uppslagsbcker r ju som bekant att det r ltt att svva bort och pltsligt komma p sig sjlv frsjunken i en mrgfull beskrivning av Stockholm blodbad. Trots att jag verkligen frskt knner jag mig fortfarande okunnig men jag har nd kommit en liten bit p vg tror jag. Detta tack vare att jag ftt kontakt med en lysande pedagog vid namn Malcolm Kendrick. Han r medicine doktor och r kolumnist p Redflagsdaily.com. I ett mailsvar dr jag frgade om det dr med fetter skrev han: Lars, Thank you for your kind e-mail. I agree that the whole area is wrapped up in enigmas. Fats, fatty acids. Yes, they are the same thing. Why use two terms god knows. It is incredibly difficult to find answers to questions in this area. I get the impression that there is a secret lipid society (a bit like the magic circle) who are sworn never to reveal to the outside world what a lipid might actually be. Nor can you find any of this information in textbooks. You must chip it from the rockface. At the same time they use other terms interchangeably e.g. a triglyceride is three fats (fatty acids) attached to a glycerol molecule. It is also the name given to VLDLs produced by the liver. An LDL with apolipoprotein B-100 attached is LDL, an LDL with apolipoprotein B-100 and apolipoprotein (a) attached to it is Lp(a). Help./---/

26

Tnk s sknt det kan vara att ibland f hra att man inte r den enda som tycker att ngot r rrigt Fett r ngot som vi behver fr vr verlevnad. Det ger oss energi och det anvnds fr att bygga cellmembran och hormoner. Fettrik mat har ocks ett lgt glykemiskt index. Ett lgt glykemiskt index innebr att blodsockret endast hjs sakta, vilket gr att vi ocks fr ett lngsammare blodsockerfall nr det r dags fr det. Trots detta rknas fett i skrivande stund som ngot vi ska akta oss fr (!). Fett brukar delas in i mttat, fleromttat och enkelomttat. Indelningen grundar sig inte helt verraskande p hur fettmolekylerna r uppbyggda. Man kan se fettmolekylerna/fettsyrorna som sm svansar gjorda av en rad kolatomer. P var sida p dessa svansar sitter det vteatomer p rad.
Mttat fett

Om det r ett mttat fett finns det inte plats fr ngon mer vteatom p svansarna. Det r liksom fullsatt. Mttade fetter finns bl.a. i djur som man ter. Typ grisar. Det ptrffas ocks i sdant som man tillverkar av det som kommer ut ur djur, t.ex. smr. Man kan sluta sig till att ett fett r mttat om det r hrt i rumstemperatur. Smret r ju ganska hrt i rumstemperatur och det r allts ett mttat fett. Anledningen till att det r hrt r att det inte finns plats fr ngon mer vteatom. Upp27

byggnaden av den mttade fettmolekylen gr att den blir rak och snygg och tar liten plats och blir fljaktligen ganska tung med hnsyn till den plats den tar upp. Likt IKEA-paket gr det att packa dessa mttade fettmolekyler och eftersom de frutom att vara ganska stela i sig sjlva kan packas s tajt s blir detta fett hrt, ven i rumstemperatur allts.
Enkelomttade fetter

Ett enkelomttat fett saknar tv vteatomer p ngon del av svansen. P grund av detta blir den aningen sladdrig och blir mjuk ven i rumstemperatur, allts rinnande. Man kallar dem drfr fr oljor. Man behver allts inte vrma upp dem fr att de ska bli mjuka eller rinnande vilket man ju mste gra med det mttade fettet i t.ex. bacon. Olivolja r ett exempel p ett livsmedel som innehller en hg andel enkelomttat fett. Olja r allts per definition ett fett ven om man inte ser den som sdant.
Fleromttade fetter

De fleromttade fetterna knns igen p att kolsvansarna saknar minst fyra vteatomer. Bl.a. fiskolja innehller fleromttat fett. 28

Vi uppmanas ofta att vlja fleromttat fett p bekostnad av det mttade fettet.
Transfett

Transfett r ngot som alla verkar vara verens om r onyttigt fr din kropp. Transfett finns naturligt i sm mngder i t.ex. smr, men vanligtvis kallas det fr hrdat fett och r onaturligt och tillverkat p konstgjord vg. Man har tagit lttrinnande oljor och preparerat dem s att de blir stabila och hrda. Detta har skett genom att man skjutit fast vteatomer p tomma platser p kolsvansen. Detta gr att fettsyran mer liknar en mttad fettsyra. Den kan allts f fast form i rumstemperatur. Tidigare fanns det transfett i lttmargariner men niverna i dessa r idag lga. Dremot kan man hitta mycket transfett i t.ex. kakor, kex, glass och ostbgar. Varfr anvnder man d transfett om alla r verens om att det r onyttigt? Jo, det r nmligen s att detta fett inte hrsknar och blir dligt lika ltt som t.ex. fleromttat fett. Detta innebr i sin tur att livsmedel som innehller detta konstgjorda fett hller sig lngre p butikshyllan. S var det med det.
Triglycerider

Kroppens stt att lagra energi frn fett r att lagra den i form av ngot som kallas triglycerider. Det socker vi har i levern rcker nmligen inte lng stund fr att hlla oss p banan. Drfr finns triglyceriderna till hands. En triglycerid r tre fettsvansar (fettsyror) som sitter fast p en klump bestende av en glycerolmolekyl. Fettsvansarna p en triglycerid kan se olika ut och kan t.ex. best av en mttad och tv enkelomttade fettsyror.

29

Kolhydrater
Kolhydrater r inte essentiella fr oss; allts det r inte livsndvndiga att ta dem. De sm mngder som behvs kan kroppen tillverka sjlv. Fast mycket av den kolhydrathaltiga mat vi ter innehller bl.a. vitaminer s en liten mngd kolhydrater behver inte vara av ondo. Kolhydrater bestr av kol, syre och vte i olika konstellationer. De enklaste kolhydraterna eller sockerarterna, glukos och fruktos, har 6 kolatomer, 12 vteatomer och 6 syreatomer (C6 H12 O6 ). De kallas fr monosackarider eftersom de bestr av bara en sockermolekyl. r det tv sockermolekyler som sitter ihop kallas det fr en disackarid. Beteckningen p en sdan sockermolekyl kan d bli C12 H24 O12. Det kan verka lite i kemiskaste laget detta, men jag ska terkomma till de hr beteckningarna senare och visa p en del intressanta saker. Kolhydrater delas in i enkla/korta sockerarter och komplexa/lnga sockerarter. Dessutom har vi kolhydrater som vi inte kan smlta och som kallas fibrer. Ju kortare en kolhydrat r, desto stare smakar den. Nr du tuggar p kolhydrater brjar du spjlka upp dem s att de blir kortare. Det skulle ju innebra att om du tar en tugga av en bit knckebrd och tuggar den lnge s borde den smaka stare ju lngre du tuggar? Prova! Men uppfatta det inte som en uppmaning att ta brd, det r bara en tugga i forskningssyfte vi talar om. De korta sockerarterna har namn som slutar p -os. Slutar det p -os vet du att det r en enkel kolhydrat som rknas till ngon av sockerarterna. Den sockerart vi stter p till vardags heter sackaros och ptrffas ofta i sockersklar vanligt vitt socker allts. Eftersom den heter sackar-os vet du nu att det r en kort sockerart. En annan kort sockerart r laktos som finns i mjlk. Laktos 30

grs om till glukos i levern liksom fruktos som vi hittar i frukt. Ett annat exempel r maltos som finns i spannmlsprodukter. Kolhydrater Strkelse
Disackarider Sackaros Rrsocker Laktos Maltos Lnga/komplexa sockerarter Polysackarider Finns i t.ex. potatis

Socker
Korta sockerarter Monosackarider Glukos Fruktos

Kostfiber
Cellulosa

Finns till en del i t.ex. spannml, frukt, grnsaker

De komplexa kolhydraterna kallas ocks strkelse och finns bl.a. i potatis. De bestr av strre sjok av hopfogade glukosmolekyler som snabbt kan brytas ned till enskilda glukosmolekyler. Om kostfibrer kan kort sgas att den mnskliga kroppen inte r gjord fr att kunna smlta dessa. Drfr kan de ta sig igenom kroppen helskinnade men tarmbakterierna tar i sista stund hand om mnga av dem och anvnder dem som nring. Tarmbakterierna har lttare att frodas d. Glukos, ven kallat druvsocker, r den enda form av socker som kroppen anvnder som brnsle. Det kan tas upp direkt av tarmens vggar fr att drefter g ut i blodet. De andra sockerarterna mste som vi nyss konstaterade gras om till glukos i levern fr att sedan anvndas som brnsle.

Protein
Protein r byggstenarna fr vr kropp. Typisk mat dr man hittar mycket protein r ktt och fisk. Fast inte s mycket som du tror. I vikt rknat r ungefr 20 % av innehllet i en typisk 31

proteinfda proteiner. 100 gram magert ktt ger allts ungefr 20 gram protein till vr kropp. Resten i den proteinrika fdan bestr av fett, vatten och osmltbara delar som t.ex. brosk. Drygt hlften av proteinet kan levern gra om till glukos. Den mste d f en signal frn bukspottkrteln via hormonet glukagon att pbrja denna process. I vrt exempel med 100 gram ktt skulle det allts kunna utvinnas drygt 10 gram glukos. Den hr processen kallas glukoneogenes. Denna glukos behandlas p precis samma stt som den vanliga glukosen och kan lagras som glykogen eller bli till fett p t.ex. magen. Vi talar allts om en stor och viktig klla till vad man brukar kalla dolda kolhydrater. Protein r lite speciellt p s stt att det inte kan tillverkas av vr kropp med hjlp av de andra tv stora fdomnena, kolhydrater och fett. Annars vet vi ju att kroppen r bra p att gra om nringsmnen till vad som behvs. Proteiner bestr av en massa ihopsatta aminosyror. Nr kroppen spjlkar snder proteinerna genom att tugga dem och smlta dem i mage och tarm blir de till aminosyror. De hr aminosyrorna kan vid behov sttas ihop igen till proteiner fr att anvndas som byggstenar i kroppen. Aminosyrorna r ocks ett mne som hormoner kan vara uppbyggda av. r det mindre n 50 aminosyror som sitter ihop brukar man kalla dem peptider. Det finns bipeptid (tv aminosyror som sitter ihop), tripeptid (tre som sitter ihop) etc. Nr det blir fr stkigt att rkna antalet hopsittande aminosyror kallar man dem fr polypeptider, fast bara upp till 50 stycken. Nr man har skrapat ihop 51 stycken aminosyror som sitter ihop s har man bestmt att dessa gjort rtt fr beteckningen protein. Insulin r det minsta proteinet som precis kla32

rar sig ver grnsen med 51 hopsittande aminosyror. Insulin r ett hormon och av det nyss nmnda frstr vi d att hormoner kan vara uppbyggda av aminosyror som sitter ihop i s stora nt att de fr kallas proteiner. Protein har mnga funktioner, det kan bl.a. transportera och lagra syre, bygga muskler och ge struktur till benen i kroppen. Det finns allts mnga sorters proteiner. Kpphstarna i den hr boken r fett och kolhydrater s proteinerna hamnar i det hr fallet lite i skymundan.

Kolesterol
Jag har s hga kolesterolvrden att jag mste brja ta nyttigare Det r nog ngot du hrt om du inte sagt det sjlv ngon gng. Om vi nu brjar underska vad kolesterol r kanske vi sedan ocks kan frst vad ett kolesterolvrde r. Jag har mrkt att kolesterol ofta brukar beskrivas som vad det inte r. Det r inte ett slags fett. Vi tar det en gng till. Det r inte ett slags fett. Om man tittar nrmare p vad kolesterol verkligen r s r det ngot betydligt trevligare n fett. Det visar sig nmligen att det r en slags alkohol. Anledningen till att vi har kolesterol i kroppen r att det behvs fr vra celler. Cellerna anvnder det fr att reparera sig sjlva vilket fungerar eftersom kolesterol r vaxartat och vattenttt. gg innehller ju kolesterol som de allra flesta vet. Vad hnder d i vr kropp nr vi ter vrt frukostgg? Jo, fettet och kolesterolen i gget absorberas av tarmarna. Nu kan varken fett eller kolesterol ta sig runt i blodet sjlva eftersom de inte r vattenlsliga; vi har allts ett problem. Man kan jmfra det med

33

ngon som efter en svensexa vaknar upp i en trafikrondell . Trafiken i rondellen r hrd s det gr inte att stta ut foten dr. Men man mste ju bara ta sig drifrn, s hur gr man? Sjlv brukar jag ta en taxi fr att komma drifrn. Och det r precis vad triglyceriderna och kolesterolen gr, eller i varje fall nstan. Det nrmaste en taxi man kan hitta i kroppen heter lipoprotein. Det r en molekyl som bestr av en blandning av fett och proteiner. Kanske fr att spara samker fettet och kolesterolen sedan i lipoprotein-farkosten. Lipoprotein frekommer liksom taxibilar i olika mrken och storlekar: Kylomikronerna r strst och drefter fljer VLDL (Very Low Density Lipoprotein), IDL (Intermediate Density Lipoprotein), LDL (Low Density Lipoprotein) och HDL (High Density Lipoprotein) som r minst.

Om man jmfr kylomikronerna med HDL s har HDL storleken av en liten leksaksbil jmfrt med den fullstora kylomikron-bilen. Alla de hr lipoproteinerna transporterar bde triglycerider och kolesterol. Lipoproteinernas huvudsakliga uppgift r att kra triglyceriderna till fettcellerna s att de kan lagras dr och anvndas som energi fr det fall att kroppen skulle behva anstrnga sig p ngot vis. Kanske behver du bra en skadad kamrat nedfr en fjllsida eller blinka med gonlocken. Bda rknas som anstrngningar i detta sammanhang. Triglyceriderna och kolesterolen hade allts just hoppat p sin lipoproteinresa. Frden gr inte bara till cellerna utan vissa tu6

Ja, jag vet att det heter cirkulationsplats

34

rer gr till levern. Om det d r en kylomikron som de ker i kommer denna arma farkost att frst bli avlastad sin last av triglycerider och kolesterol och sedan skrotad. Men det r mer en tervinningsstation n en utprglad bilskrot vi pratar om. Levern bygger nmligen om kylomikronerna till VLDL. VLDL r en storlek mindre n en kylomikron och den skickas nu ut i kroppen i riktning frn levern. Som reskamrat har den ftt med sig ett protein som kallas apolipoprotein -b100. Under frden kommer VLDL-molekylen att utsttas fr ett riktigt gatlopp. Fettceller kommer nmligen att ta tuggor av molekylen vilket gr att den blir mindre och mindre. Efter ett tag har den blivit en IDL fr att sedan verg till att bli en liten LDL. Nr den vl blivit till en LDL s har det tv mjligheter i beredskap fr den. Antingen blir den uppsugen av levern och teranvnd eller s kommer den att bli absorberad av andra celler som behver dess kolesterollast. LDL kan bli absorberat tack vare apolipoprotein b-100. Det proteinet fungerar nmligen som en slags nyckel som passar perfekt i cellernas speciella och exklusiva LDL-entrdrrar. Det hr gr att LDL allts kan komma in i cellen, drren slr igen och LDL-molekylens historia r drmed all. Cellen bryter drefter ned LDL i sina bestndsdelar. Den enda lipoprotein vi har kvar nu r HDL. Detta protein tillverkas fr sig och ingr inte i det kretslopp som de andra lipoproteinerna gr. HDL fungerar som en slags asgam som tar hand om kolesterol frn nedbrutna celler och sedan transporterar dem till levern. HDL brukar kallas fr det goda kolesterolet p grund av detta renhllningsarbete. Fast nu har du redan hunnit bli s insatt att du vet att HDL inte r ett kolesterol. HDL kan inte heller skava bort eventuella kolesterolansamlingar p krlvggarna. Som Malcolm Kendrick s trffande uttrycker det i sin artikel What on Earth is Lipoprotein?; Frnsett detta r uttrycket det goda kolesterolet alldeles 35

utmrkt. Nu vet du att kolesterolet bara r en av passagerarna i lipoproteinfarkosterna. Hur i hela friden rknar man d ut kolesterolvrdet? Det finns ju inget lst kolesterol i blodet. Det finns ju som vi sade inne i lipoproteinet. I brist p bttre fr man d mta lipoproteinhalterna istllet. Eller fr att anvnda en metafor: Man fr rkna antalet taxibilar istllet fr passagerarna som man egentligen r intresserad av. Nr det d talas om totalt kolesterol brukar man klabba ihop LDL, HDL, IDL och lipoprotein a. Nr man istllet talar om hur mycket dligt kolesterol man har avses halten LDL i blodet. Normalt ligger detta vrde p 2/3 av det totala kolesterolvrdet. Nr man istllet talar om triglyceridvrdet r det i sjlva verket halten VLDL som man har mtt upp. Visst r det rrigt? Det r allts i inget fall som kolesterolen mts upp och nd r det den som man ofta hnvisar till.

Ketos
Nr vi ter r det normalt bara en liten del av kolhydraterna som grs om till glykogen och lagras i lever och muskler. Den strsta delen grs om till fett och anvnds under dagen som brnsle fr vr kropp. Om allt r som det ska hinner kroppen vartefter gra av med detta fett och du slipper lgga p dig extrakilon. Ibland kan det hnda att du kommer till en punkt nr glykogenet tar helt slut och d mste kroppen se till att frse sig med energi p ngot annat stt. Glykogenet grs ju om till glukos som r ett ndvndigt brnsle bl.a. fr vissa delar av hjrnan. Det r d levern brjar tillverka glukos av aminosyror (proteindelar). Det brnsle levern anvnder fr den hr fabrikationen bestr av fett. Frutom att fett nu brinner som brnsle i leverns glukosfabrikation anvnds det ocks under 36

tiden som vanligt som brnsle ute i musklerna. Nr levern r inne i detta tillstnd av nytillverkning av glukos (glukoneogenes) blir fettet dock inte fullstndigt frbrnt i levern och p grund av detta bildas det ngot som kallas ketoner. Nr blodet innehller mer ketoner n vanligt brukar man sga att man r i ketos. Eftersom mer fett n vanligt nu frbrnns av bde lever och muskler rinner fettet av kroppen i en hgre takt n normalt. Ketonerna d, r det bara skrp eller kan man ha ngon nytta av dem? Nu r det s att kroppen ibland kan vara ganska otacksam precis som ett riktigt litet barn som du har kpt en fin present till. Levern har ju gjort en present till kroppen i form av mdosamt framstllt glukos. Det gick t massor av energi fr att tillverka detta fina kroppsbrnsle och vad hnder? Jo, precis som det lilla barnet s vljer det fel och fredrar inte den fina glukosen utan ketonerna allts papperet istllet fr presenten. Ungen kan ruska och tugga p detta presentpapper i timmar medan den fina dockan ligger slngd i ett hrn. Och precis lika taktls r kroppen, fr det r minsann ketonerna som kroppen kastar sig ver. Kroppen fredrar ke7 toner som brnsle framfr bde fett och glukos. Nu finns det de som hvdar att ketoner r ett andrasorteringens brnsle, men i artikeln What if Its All Been a Big Fat Lie? av Gary Taubes i New York Times hnvisar Taubes till forskaren Richard Veech som kommit fram till att svl hjrta som hjrna faktiskt fungerar 25 % bttre p ketonbrnsle n p glukos. Veech r en av vrldens frmste experter p ketoner. Det lter ju inte helt otnkbart att ketoner skulle vara s effek-

Vissa delar av hjrnan mste dock ha glukos fr att fungera.

37

tiva. Nr kroppen r inne i ett lge dr den har brjat nalla av sig sjlv kan det ju vara vettigt att det r s uttnkt att bde hjrta och hjrna d ska fungera s effektivt som mjligt fr att komma tillrtta med situationen. Mnga som har varit i ketos har sagt att man knner sig pigg nr kroppen tillverkar och frbrnner ketoner. Nr glukos tillverkas av triglycerider pillar levern isr triglyceriderna och gr glukos av glyceroldelen. Fettsyresvansarna kapas upp i munsbitar och skickas till vvnadernas mitokondrier som anvnder dem. Mitokondrier r ett slags kraftverk i cellerna som kan anvnda fett som brnsle. De verskottsketoner som inte frbrnns i vr kropp kan vi hitta i utandningsluft, urin, svett och avfring. Ett gram ketoner innehller fyra kalorier. Dessutom har det gtt t energi att tillverka dessa ketoner vilket gr att tminstone en liten del av det tna fettet gr t till denna process. Kom nu ihg att denna finurliga funktion inte kommer igng om man ocks ter kolhydrater. En frukt rcker fr att stta P fr denna ketos. Kommer det in kolhydrater ser allts insulinet till att stoppa denna process; istllet leder det till att fett lagras p kroppen.

Vitaminer
Nr man tnker p vitaminer tnker man nstan alltid p frukter drfr att det r s som det alltid framstlls i reklamen och p skolplanscher. Man mste ta frukt och grnt fr att f i sig vitaminer. r d animalisk fda tom p vitaminer? Svar nej. gg t.ex. innehller alla vitaminer utom C. Faktum r att det finns vitaminer som bara kan hittas i animalier och man 38

ska inte glmma att vitaminerna A och D bara finns i animalisk fda. I vart fall i ngon omfattning att rkna med. En del vitaminer r fettlsliga, andra r vattenlsliga. De vitaminer som r vattenlsliga kan man inte f fr mycket av eftersom ett verskott frsvinner med vattnet ut ur kroppen den vanliga vgen. Om det dremot r en fettlslig vitamin kan man f fr mycket av den. Sdana vitaminer skljs inte ut ur kroppen lika ltt utan kan lagras. A, D och E-vitamin r exempel p en sdana fettlsliga vitaminer. En frnmlig klla till A-vitamin r isbjrnslever. Men eftersom A-vitamin r fettlslig ska man allts inte kalasa allt fr mycket p denna delikatess d man kan bli frgiftad. Men jag tycker att man br smaka lite, det anses skert oartigt annars.

derfrkalkning
Det som vi till vardags kallar derfrkalkning heter ateroskleros p medicinskt sprk. Ordet ateroskleros kommer frn grekiskan och betyder ungefr hrd grt, och det r vl ett ganska bra namn som jag kan frst. De blodkrl som man fr ateroskleros i kallas fr artrer. I artrerna transporteras syrerikt blod p vg frn hjrtat. Detta till skillnad frn venerna som innehller blod p vg tillbaka mot hjrta och lungor fr att syresttas och skickas ut i artrerna igen. Varfr r vi d i detta lge bara intresserade av artrerna? Jo! Det r bara artrer som kan drabbas av ateroskleros. Ateroskleros innebr i korthet att det blir en frtrngning i blodkrlet. Detta kan bero p att det r ett hgre blodtryck i artrerna. Fr vad skulle hnda om man fick fr sig att anvnda en bit av en ven fr att anvnda som artr? (Obs! Detta r inget experiment du ska frska dig p hemma i garaget! verlt dessa ingrepp p utbildade kirurger!) Jo, den skulle faktiskt ocks efterhand kunna innehlla ate39

roskleros, vilket innebr att det inte r sjlva vvnaden i blodkrlet som r avgrande fr om det kan uppkomma ateroskleros eller inte. Ateroskleros r inget man kan skydda sig ifrn, man kan bara frska se till att den inte blir s omfattande. Det r nmligen s att ateroskleros brjar redan i ungdomsren, s du som hller i den hr boken r med skerhet redan drabbad. Ateroskleros r som sagt ngot som kommer med ren och det skulle kunna vara naturens stt att se till att artrerna inte tjs ut fr mycket. Man kan se det som att blodkrlen fr en armering av stelare material s att de inte ger med sig s ltt. Man kan ju annars tnka sig att dag ut och dag in av blodets tryck mot sidorna av krlvggarna skulle gra att de med ren blir slappare. Men ju ldre man blir, desto stelare artrer fr man. Detta r inte bara av godo eftersom det ocks gr att krlen blir trngre. I de kalkaktiga frhrdnaderna finns det risk fr att det kan bli infektioner och rrbildningar. Nr det blir riktigt trngt kan det g s lngt att det blir totalt stopp. Ibland kan det hnda att en bit av en sdan hr frkalkning lossnar frn krlvggen och fljer med blodfldet en bit och sedan fastnar nr blodkrlen blir fr smala. Skulle ett stopp sitta i en artr p hjrtmuskeln leder det till att en del av hjrtat inte fr ngon syrefrsrjning och en del av hjrtmuskeln kan p s stt d. I vrsta fall kan detta i frlngningen leda till att hjrtat inte kan pumpa syresatt blod till kroppen i den omfattning som kroppen krver. D dr man. Men innan det gr s lngt r det vanligt med ngot som kallas krlkramp. Det innebr att det kommer fram blod genom hjrtats artr de s.k. kranskrlen men inte s mycket som det egentligen skulle behvas. D fr hjrtat fr lite syre och det kan gra ont i brstet, men det kan ocks bli lite konstiga symtom, ont i armarna eller i kken t.ex. Det hr kan avhjlpas om man tar sm piller som innehller nitroglycerin. Frga mig inte hur 40

man kom p detta. Nitroglycerinpillren vidgar i vart fall krlen s att blodet lttare kommer fram. Skulle ett stopp sitta i ett blodkrl i hjrnan kallas det fr slaganfall eller stroke. Det kan leda till att man inte knner av ngot av det nsta dag, att man blir frlamad helt eller delvis eller att man dr. Det r allts allvarliga saker det hr med derfrkalkning. I vart fall om det blir stopp i hjrta eller hjrna. Man gr bst i att sluta rka om man r rkare. D minskar risken fr de hr problemen.

Banta? Vad r det?


Du har frmodligen hrt var ordet banta kommer ifrn. Det hrrr allts frn en William Banting som var en vlbestlld och tillika korpulent begravningsentreprenr som levde i London p 1800-talet. Det r han som ftt det tvivelaktiga njet att ge namn t de sjlvplgerier vi sysslar med nr vi vill bli lttare. Men William Banting har faktiskt inte uppfunnit ngonting. Det innebr inte att han bara var en lallande fne, men om rtt ska vara rtt s var det hans lkare som kom p ngonting. Banting hade uppntt den aktningsvrda vikten om 91 kilo och borde allts mta omkring 2 meter i lngd. Dessvrre var han bara 1, 65 lng. Stackars Banting fick g baklnges nedfr trappor fr att spara sina knn. Han kunde inte knyta skorna. Han drog p sig ett navelbrck och fick till rga p allt problem med bde syn och hrsel. Han antydde att hans armar inte rckte till fr att han skulle kunna skta sin hygien p adekvata stllen efter toalettbesk. Banting insg till slut att han behvde hjlp och gick drfr till en lkare som rdde Banting att anstrnga sin kropp mer n han gjort hittills. Allts brjade han ta dagliga tvtimmars-roddturer vilka resulterade i 41

en sdan aptit att han snart blev avrdd frn att fortstta med denna sysselsttning fr att hans hlsa inte skulle hamna bortom all rddning. Han blev nu istllet rdd att ta mindre och lttare med pfljd att han gick p en diet som nrmast var utarmande fr hans kropp men inte fr fettet. Det slutade med att han drog sig ett flertal blder fr vilka han opererades. Varken simning, ridning eller dussintals sjukhusvistelser hjlpte stackars Banting. Nr han var intagen p sjukhuset fick han dessutom ta upp sig s att han vgde mer n innan han kte in. Varken svltkurer eller turkiska bad gav Banting ngon hjlp. Men s 1862, rkade Banting trffa en lkare vid namn William Harvey. Harvey r enligt mitt frmenande den store hjlten och r mycket riktigt bortglmd idag. William Harveys rd till Banting var att han skulle sluta med bl.a. brd, smr, mjlk, socker, potatis och pilsner. Och det fungerade! Utan att behva g hungrig allt som inte r frbjudet r ju som bekant tilltet gick Banting under det nrmaste ret ned 20 kilo. Dessutom blev han av med sina syn- och hrselproblem. Tack vare att Banting var en driftig och tacksam man gav han p egen bekostnad ut en gratisskrift som han kallade Letter on Corpulence. I skriften berttade Banting om sin diet och gav ocks uttryck fr sin frvning ver det faktum att en diet som han och i princip alla andra tidigare utgtt frn skulle ka hans vikt, istllet gjorde att han tappade vikt. Det var tydligen vad man t som var viktigt och inte hur mycket. Det som vi idag kallar fr lowcarb eller ett kontrollerat kolhydratintag verensstmmer mycket vl med de rd Harvey gav. Det fanns dock ngra skillnader. Harvey tillt inte smr och flsk eftersom man av ngon anledning trodde att dessa livsmedel inne42

hll strkelse. Bantings bok blev populr och gick ut i flera upplagor och till slut brjade han ta betalt fr den. Han vgade naturligtvis inte ta betalt i brjan eftersom han befarade att han d skulle kunna beskyllas fr att bara ge ut boken i syfte att tjna pengar. Men det var andra tider d. I takt med att boken blev alltmer populr slutade den mediala smekmnaden och det var hg tid fr det regelmssiga frljligandet av de nya teorierna. Banting var ju lekman och kunde allts inte skriva ngot av vrde nr det rrde sig om nringslra. Visserligen kunde man frbryllat konstatera att dieten fungerade. Folk gick ned i vikt p lpande band, men boken var ju ovetenskaplig. Fr man uttrycka det lite hgtravande s r det s att upphovsmannens sociala och professionella position pverkar mottagligheten fr nya ider. Om en upphovsman till ett nytt begrepp endera har lg status i sin disciplins elitsystem eller om han som Banting befinner sig utanfr disciplinen r 8 det inte speciellt troligt att hans ider tas p allvar. Naturligtvis fick ven Harvey sin beskrda del av det hrda frdmandet med pfljd att hans praktik brjade g dligt. En lkare vid namn Niemeyer ryckte till slut ut fr att rdda de nya teorierna. Det krvdes dock att vissa ndringar gjordes fr att iderna skulle kunna sljas in. Lkarna p den tiden visste att proteiner inte gav upphov till fetma. Vad man dremot var vertygade om var att fetmans moder var kolhydrater och fett. Fett och kolhydrater frbrndes nmligen enligt den tidens stt att se i lungorna och skapade drigenom vrme och fett p kroppen. Allts frordade Niemeyer att man skulle skra bort allt synligt fett man sg p kttbitarna (nu brjar vi knna igen oss). Proteinet i kttet var ju OK. Dieten ndrades allts till en

Broad & Wade, Sanningens ddgrvare, s 174.

43

hgproteindiet. Detta var ngot som inte alls stmde med vad Harvey och Banting frkunnat, men det bortskurna fettet och neddragningen av kolhydrater snkte etablissemangets gard och gjorde att det hela verkade spass serist att lkarna kunde ta till sig resultaten lttare. Det roliga i denna historia r att William Banting inte uppfattade att han bantade. Nr vi idag sger att vi bantar menar vi oftast ngon form av uppoffring och obehag fr att n ett ml och stanna dr temporrt. Vi r mentalt frberedda p att vi kommer att g upp dessa kilon igen nr vi brjar ta som vanligt och blir inte frvnade nr vi fr tillbaka vra kilon och ngra till. Vi blir bara lite sura att det slutade som vanligt. William Banting dremot upplevde varken obehag eller genomgick ngon viktuppgng. Anledningen till att jag berttar om denne Banting r att han var mig veterligt den frste som medvetet praktiserade ngot som vi idag kallar fr ett kontrollerat kolhydratintag. Att vra frfder och naturfolk i sin okunnighet tit p detta stt kan vi fr tillfllet lmna drhn. Till sist vill jag be om urskt fr det hr kapitlet. Jag r fullt medveten om att det var vldigt faktaspckat, men nu r det i alla fall slut.

Sammanfattning
I det hr kapitlet har vi gtt igenom en del basfakta som r bra att knna till. Bra att kunna om inte annat ifall du skulle g en tipspromenad. 44

Vi ter dels fr att f energi fr att rra oss och hlla oss varma, dels fr att bygga upp och reparera kroppen. Energi tror mnga att man bara fr av kolhydrater som t.ex. pasta, men kroppen r konstruerad fr att anvnda fett som brnsle. Bde proteiner och glukos kan gras om till fett, dremot kan inte fett gras om till proteiner. Det r drfr viktigt att vi ter proteiner. Proteiner har mnga uppgifter frutom att bygga upp vr kropp. Energi som kommer in i kroppen anvnds frst till att ge oss snabb energi fr stunden. Det som inte gr t till detta lagras i muskler och lever som glykogen som r ett mne som kan anvndas som rvara fr att frvandlas till glukos. Det som inte gr t till denna lagring lggs p kroppen som fett. Fr att fett ska kunna lagras mste insulin ha utsndrats i kroppen. Vi har ett naturligt sug efter det som r stt. Detta r ett arv efter vra frfder som kunde verleva svltkatastrofer p grund av denna svaghet fr st mat. Tack vare att de frigjorde insulin nr de t kunde de lagra fett och drmed verleva och lta sina gener fortleva. Diabetes delas in i typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetikern kan inte producera insulin utan mste ta det p konstgjord vg. Utan insulin kan inte sockret ta sig in i cellerna. Typ 2-diabetikern producerar insulin, men dennes celler frstr sig inte p insulinet och slpper drmed inte in ngot socker. I bda fallen leder det till att socker frs runt i blodet och frstr krlvggar och tunna nerver.

45

Insulinet ppnar inte bara celler fr socker utan r ocks det mne som gr att fett kan lagras p vr kropp och det gr ocks att fett inte kan anvndas som brnsle. De langerhanska arna som sitter i bukspottkrteln r hemmet fr bde alfa- och betaceller. Alfacellerna utsndrar glukagon som r en signal till levern att slppa ifrn sig socker. Betacellernas jobb r att tillverka insulin. Levern lagrar glykogen. Detta r en energireserv som dock inte rcker speciellt lngt. Levern tillverkar ocks kolesterol eftersom det kolesterol vi ter inte rcker till fr vra behov. Levern anpassar sin kolesterolproduktion till den mngd vi ter och parerar ett lgt intag av kolesterol genom att d tillverka desto mer och tvrtom. Fett delas in i mttat, enkelomttat och fleromttat. Fettsyror bestr av kolsvansar dr vtemolekyler sitter fast p rad. P mttade fettsyror r alla vteplatserna upptagna. P en enkelomttad fettsyra fattas det tv vtemolekyler och p en fleromttad fettsyra fattas det minst fyra. Transfett r ett fett som vanligen tillverkas p konstgjord vg. Triglycerider r den form av fettmolekyl som kroppen anvnder fr att lagra fettet. Kolhydrater kan delas in i socker, strkelse och kostfibrer. Ju kortare en kolhydratmolekyl r, desto stare smakar den och desto snabbare tas den upp av kroppen. Glukos och fruktos r de enklaste sockerarterna. Fruktos grs om av levern till glukos som r den enda sockerarten som kroppen anvnder som brnsle.

46

Proteiner bestr av mnga aminosyror som sitter ihop. Aminosyror kan monteras ihop till proteiner om det skulle behvas. Insulin r ett protein. Kolesterol r ett vaxartat mne som anvnds av kroppens celler fr att gra dem vattentta. Kolesterol transporteras i lipoproteiner av varierande storlek. Vitaminer delas in i vattenlsliga och fettlsliga. Vattenlsliga vitaminer kan vi inte f verskott av eftersom verskottet transporteras ut ur kroppen. Det finns gott om vitaminer i animaliska matvaror. A och D finns bara i ktt. derfrkalkning kallas de frtrngningar som blir p insidan av blodkrlen. Detta r en process som brjar redan i ungdomen. En teori r att frhrdnaden av krlen r kroppens stt att armera krlen fr att de inte ska bli fr uttnjda med ren. Du fick en bakgrund till ordet banta och ocks insikt om att ett kontrollerat kolhydratintag inte r ngot nytt. Jag bad till sist om urskt fr det torra kapitlet.

47

3. Teorier
Vi har aldrig varit s vlinformerade som nu om hur viktigt det r att vi motionerar. Vi vljer den nyckelhlsmrkta yoghurten, vi ter lttmargarin, vi anvnder mer olivolja och vi dissekerar bort allt synligt fett och nd fr vi mer och mer problem med vervikt och diabetes. Du har skert hrt massor av gnger hur farligt det r med hgt blodtryck, hgt kolesterol, mttat fett, fr mycket proteiner, fr lite grnsaker etc. etc. Nu ska jag frska reda ut det hr med vad som kan vara bra och mindre bra fr din kropp. Vi brjar med att titta p fettet.

Fett
Fett brukar vi dela in i mttat, enkelomttat och fleromttat. Om du skulle frga vilken sorts fett du ska akta dig fr s fr du normalt till svar att det r det mttade fettet. Frgar du varfr det r just det mttade fettet du ska akta dig fr s brukar man svara att detta fett r onyttigt till skillnad frn de nyttiga. Du tycker kanske att det lter ljligt med en sdan hr frklaring, men den r tyvrr ganska vanlig. Men om du inte njer dig med detta svar utan likt en fyraring gr p och frgar om varfr det r onyttigt fr du till svar att det r onyttigt drfr att de hjer ditt kolesterolvrde och att detta leder till derfrkalkning och att detta r farligt och det r vetenskapligt fastslaget att det r s. Dessutom blir du fet av mttat fett. Med detta lter sig de flesta skrmmas och frsker drefter avhlla sig frn de mttade fetterna.

48

Upphovsmannen till detta tnkande r en forskare vid namn Ancel Keys som p 50-talet med metoder vi terkommer till kom fram till ett samband mellan intag av mttat fett med tillhrande hga kolesterolvrden och hjrt-krlsjukdomar. En annan forskare vid namn Nathan Pritikin tog fasta p Keys resultat och skapade utifrn dessa teorier en diet som var mycket fettfattig. Folk som hll sig till denna diet gick mycket riktigt ned i vikt och fick lgre blodfetter. Tyvrr fljde det ocks med en rad negativa konsekvenser. Man blev svag, fick koncentrationssvrigheter, vissa brjade g upp i vikt igen trots att man t s magert och man fick ocks mineralbrister och depressioner. Ett stort problem med dieten var ocks att man hade extremt svrt att hlla sig till den. Fr att det skulle bli lttare att hlla sig till denna magra diet infrde drfr Pritikin sm mngder vegetabiliskt fett motsvarande 10 % av energiintaget. Det r dessa frsk som n idag ligger till grund fr vr rdsla fr fett och d srskilt mttat fett. Under en period var det fritt fram att i princip ta hur mycket fleromttat fett som helst. Man mrkte dock att det fleromttade fettet inte var s bra som man hade trott och drfr har man idag rekommendationer som sger att man ska ta hgst 10 % av energiintaget i form av fleromttat fett. Man kan sga att de svenska nringsrekommendationerna delar lika mellan mttat, enkelomttat och fleromttat fett. Man vill dock att maximalt 30 % av energin ska komma frn fett. Grunden till detta r att man kommit verens om att man ska tycka att mer fett i maten gr att man lttare blir fet, man fr ett hgre kolesterolvrde av fettet och man riskerar p grund av detta kolesterolinnehll i blodet att f hjrt-krlproblem.

49

En person som gr p ett kontrollerat kolhydratintag ska frska hlla sig till fljande: Diet med kontrollerat kolhydratintag 25 % proteiner 5 % kolhydrater 70 % fett Det hr skiljer sig ganska kraftigt mot vad Livsmedelsverket rekommenderar. Enligt Livsmedelsverkets experter blir man allts fet av att ta fett; man blir vad man ter, verkar det som man tnker. S hr ska vi istllet stta ihop vrt energiintag enligt Livsmedelsverket: Livsmedelverkets rekommendationer 10-15 % protein 55-60 % kolhydrater max 30 % fett En kvll nr jag lg och zappade mellan tv-kanalerna rkade jag f in en sumobrottartvling. Ganska enformigt att titta p men s studsade jag upp och satte mitt pekfinger i luften och ropade Heureka!. Okej d, jag kanske inte agerade s tjusigt men jag nskar att det hade varit s fr hur som helst s fick jag en id nr jag sg bljgubbarna. Det slog mig att jag borde titta p dessa herrar ur kostsynpunkt. Hr har vi allts ett gng som har sysslat med en mycket mrklig sport i vart fall i 1 400 r. Mycket av fokus ligger p att bli s fet som mjligt och dessutom hlla sig fet trots att man trnar. Sumobrottarna antyder en konvex form p sin mage medan jag helst ser att min mage r ngot konkav. 50

Om man som jag inte vill bli sumobrottare s borde man bara gra tvrt emot vad de gr s blir allt liksom bra, tnkte jag. Jag misstnkte ju att man t extremt fet mat fr att kunna bli s tjock, men fr skerhets skull letade jag p ntet tills jag hittade en lista som visade deras nringsintag uppdelat p kolhydrater, protein och fett. Listan var uppdelad i hur mnga gram det var av varje s jag fick rkna om fr att f fram procenten i energiintag. S hr blev det: Sumobrottarens diet 29 % proteiner 29 % kolhydrater 42 % fett Om vi nu jmfr sumobrottarens dietupplgg med det kontrollerade kolhydratintag jag praktiserar, ser vi att sumobrottaren som vill bli tjock andelsmssigt bara ter drygt hlften s mycket fett, ungefr lika stor andel protein men betydligt mer kolhydrater. Intressant. Nu vet ju du lika bra som jag att sumobrottare ter oerhrt mycket mer n vad vi vanliga mnniskor lyckas med, kanske 67 gnger mer. Fr man i sig s oerhrt mycket energi r det ju inte konstigt att man gr upp i vikt och visst r det s. Men d instller sig nsta frga den stora frgan. Nr man nu kmpar s fr att vga s mycket som mjligt och man lgger ned s mycket tid p tandet (de fr t.o.m. magmassage fr att kunna ta extra mycket) och man har haft ver tusen r p sig att experimentera: Varfr ter man s liten andel fett om det nu r s fettbildande? Skulle man inte spara en massa tid och pengar om man sg till att ta grddss istllet fr kokt ktt? Kanske har fabrikanterna av fet gs- och anklever tagit intryck av den51

na sumodiet? Dessa stackars djur tvngsmatas ju med majs och inte med fett. Det r ocks intressant. Jag tycker att det r mrkligt att man fortstter med kostrden som bygger p att vi ska ta en lg andel fett. Du minns diagrammet p s. 20? Man skyller p oss stackare som ska frska flja de hr rekommendationerna. Det r vrt fel att vi r tjocka eftersom vi inte frstr att flja deras rekommendationer. Tnk om man kanske, kanske r inne p fel spr med den fettfattiga och kolhydratrika kosten. Sumobrottarens fett- och kolhydratintag ligger ju betydligt nrmare Livsmedelverkets rekommendationer n de fr lgkolhydratdieten. Istllet intensifierar man: t NNU mindre fett, t NNU mer grnsaker. Slutligen kan man ta upp frgan om de olika sorterna av fett och fundera ver om mttat fett r s dligt som det hvdas? Vad r egentligen nyttigt och vad r onyttigt och spelar det ngon roll vilken sorts fett man ter? r det nyttigare med majsoljans fett n det fett som finns i bacon? P den tiden det ansgs fint att lta feta grisar g till slakt gav man dem spannmlsprodukter och fleromttat fett i form av produkter som innehll hg andel av detta, vilket i de flesta fallen var sojabnor och majsolja. Men idag vill de flesta ha magert ktt. Och hur gr man d? Jo, en period innan slakt slutar man ge grisarna fleromttat fett och ger dem istllet mttat fett. En kosthllning som allts gr stick i stv med de officiella kostrden fr mnniskor som vill minska i vikt

52

Blir man fet av att ta fett?

Som jag varit inne p tidigare har konsumtionen av fett minskat under de senaste decennierna. I takt med denna minskning av konsumtionen har vervikten kat i precis samma takt. Det hr r ett diagram ur boken Dr Bernsteins Diabetes Solution.

Att med vetskap om detta sluta sig till att man blir fet av att ta fett verkar lite verdrivet fr att inte sga svrfrsteligt eller varfr inte ta steget fullt ut och pst att det r helt fel? Nr du ter fett och proteiner s utlser dessa mnen mycket sm mngder av hormonet insulin. Kolhydrater dremot och d srskilt om det r sta (enkla) kolhydrater eller p annat stt snabba kolhydrater som i t.ex. potatismos utlser betydligt mer insulin snabbt i blodet. Den som ter en diet byggd p fett fr allts en minimal utsndring av insulin nr han ter. Fr att det inte ska utsndras insulin mste man allts ta sdan mat som inte triggar bukspottkrteln att avge detta insu53

lin. Bukspottkrtelns betaceller vaknar till nr glukoshalten i blodet kar och det r kolhydraterna som lyckas med att hja blodsockret allra bst. Kroppen fullkomligt lskar att f anvnda kolhydrater som brnsle. Det r enkelt och gr fort att omvandla till vrme och rrelseenergi och kroppen behver inte och kan heller inte anvnda fettet som brnsle. Fr det r ju s att insulin frhindrar att fett anvnds som brnsle. Ska man bli smal p en kolhydratrik diet krvs att man i princip svlter sig. Den som istllet fr kolhydrater ter en fettrik kost ser istllet till att det inte utlses ngot insulin. Detta gr att kroppen inte kan lgga upp ngot fettlager. Sedan r det en smaksak vilken metod man vljer. Jag har valt att ta mer fett eftersom det fungerar bttre fr min diabetes. Jag slipper g och vara hungrig och jag fr ju inga blodsockertoppar p detta vis och kan lta medicinerna vara vilket knns bra. Hjrnans celler r s beskaffade att de inte behver insulin fr att ta t sig glukos. Lyckligtvis r det s klokt utrknat att den allra strsta delen av hjrnan kan anvnda sig av ketoner fr det fall att vi skulle f slut p glukos i blodet. Hade det inte funnits denna reservlsning hade vi tuppat av efter ngra timmars lpning framfr vra stenldersfiender, och vi hade aldrig vaknat mer. Vr levers reserv av energi i form av glykogen bestr bara av ungefr 1 700 kalorier. Vi skulle allts snart ramla ihop och d om vi inte kunde anvnda fett som brnsle. Detta skvallrar ocks om att vi med skerhet r gjorda fr att anvnda just fett som primrt brnsle, medan sockret r till fr de dr exceptionella anstrngningarna, t.ex. att rusa ifrn grottfolk frn andra stammar.

54

Kanske har du hrt att ketos r farligt? Det hnger skert ihop med att man blandar ihop ketos och ketoacidos. Ketos r en normal funktion i kroppen fr att anvnda aminosyror och fett fr att gra glukos och ketoner. Ketoacidos dremot, r ngot som kan drabba typ 1-diabetiker med fr hgt blodsocker och alkoholister och r ven ngot som hnder den som hller p att svlta ihjl. I sdana fall har ketonmngden i kroppen stigit s till den grad att kroppen blir frgiftad, s.k. syrafrgiftning. Kroppen blir frsurad och detta r ett livshotande tillstnd. Man skulle kunna jmfra ketosen med det som sker i en krnkraftsreaktor nr allt fungerar som det ska. Ketoacidosen r i detta exempel en hrdsmlta nr allt skenar och reaktorn frgr sig sjlv. Vanlig ketos r mycket mild och r kroppens normala stt att hlla sin marschfart. ven om andedrkten inte riktigt framstr som om man just har hnglat med en bakfull apa, s kan den vid ketos nd vara lite speciell. Man kan ocks knna en slags metallsmak i munnen. D vet man att just i detta nu s rinner fettet formligen av kroppen. Som trst kan jag nmna att den lindriga ketos man befinner sig i nr man har kommit in i lgkolhydratdieten inte gr andedrkten speciellt konstig. Det r mest i brjan av dieten som det kan knnas, men visst r det en fin knsla att veta att kilona just hller p att rinna av. Vill man kolla om man r i ketos kan man kpa ngot som kallas Ketostix och som finns p apoteket. Det r sm stickor som man kan pinka p och sedan avlsa om och hur mycket kroppen r i ketos. Eller rttare sagt var, eftersom Ketostixen talar om hur lget var fr ngra timmar sedan. Lr dig nu av detta att om du ter kolhydrater s att du fr en insulinutsndring r risken stor att du kommer att lagra fett p 55

din kropp. Ju mer fett som stter sig fast p dig, desto mer insulin mste i fortsttningen pumpas ut fr att det ska ha ngon effekt eftersom mer fett gr att insulinknsligheten minskar. Och ju mer insulin som finns i omlopp desto mindre fett anvnds som brnsle och desto mer fett lagras p dig och nnu mer insulin mste pumpas ut och nnu tjockare blir du. Eftersom bukspottkrtelns celler inte pumpar ut ngra exakta mngder insulin kan blodsockret sjunka fr snabbt med pfljd att du blir s dr vansinnigt hungrig efter en liten stund och ter nnu mera och blir nnu rundare. Knner du igen att du ibland kan bli sdr stsugen? Grattis. Nr du kommit in i ett sdant lge anvnds kolhydraterna regelmssigt som brnsle och fettet hamnar p dig som en energireserv. Enda sttet att ta sig ur denna onda cirkel r att lgga om kosten s att kroppen inte fr ngra kolhydrater och drmed minskar insulinutsndringen. Drefter kan man backa bandet och genom ketos komma p rtt kl igen. Som jag nmnde tidigare s varnas vi fr mttade fetter och anledningen till detta r att enligt rdande klimat p fettkunskapsomrdet ger mttade fetter upphov till hga kolesterolvrden. Och hga kolesterolvrden r inte bra, sgs det. Detta fr oss in p det spnnande mnet kolesterol.

Kolesterol
Det hr avsnittet skulle man ocks kunna kalla fr Blir man sjuk av att ta fett?. Kolesterol r ju ngot farligt som vi ska akta oss fr. Det fr vi hra verallt. D r det vl sant? Efter att ha lst Uffe Ravnskovs bok The Cholesterol Myths blir jag mer och mer tvek56

sam. Jag r till och med villig att g s lngt som att pst att vi kan ha blivit frda bakom ljuset under decennier. Uffe Ravnskov har i inledningen punktat upp en rad fakta om kolesterol. Hr r ngra: Den kroppsegna produktionen av kolesterol kar nr du ter lite kolesterol och minskar nr du ter mycket kolesterol. Det enda effektiva sttet att minska kolesterolvrdet r med medicin. Man kan bli depressiv och/eller sjlvmordsbengen om man snker kolesterolvrdet fr mycket. De med lga kolesterolvrden utvecklar precis lika mycket plack p krlvggarna som de som har hga kolesterolvrden. Mer n 30 studier har visat att de som ftt en hjrtinfarkt inte hade tit mer mttat fett eller mindre fleromttat fett n andra. Nr man ser sdant hr undrar i vart fall jag om man trs pst att det r alldeles sjlvklart att hga kolesterolvrden r farliga. Anledningen till att kolesterol finns i vr kropp r att mnet behvs fr att fogas samman med vra celler fr att gra dem vattentta. P det viset kan cellerna skta sina egna affrer innanfr de vattentta cellvggarna utan att behva stras utifrn. Det hr r srskilt viktigt fr nervcellerna vilket innebr att vi hittar den strsta ansamlingen kolesterol i hjrnan. Lkemedelsindustrin har lagt ned mycket tid och pengar p att visa att hga kolesterolvrden r farliga fr kroppen. Hade det varit en sjlvklarhet borde man fr lnge sedan ha kunnat visa 57

detta och drmed slutat med dessa studier, men verksamheten fortstter en verksamhet som dock har det goda med sig att den frsrjer mnga mnniskor. Jmfr detta med att ingen lngre gr ngra studier p huruvida magnecyl snker kroppstemperaturen vid feber. Alla r verens om att magnecyl har denna effekt. Drfr vore det slseri av ett lkemedelsfretag att lgga pengar p sdana studier. Vi fr hela tiden hra att alla r verens om att hga kolesterolvrden r farligt och nd fortstter man att gra studier p hur kolesterolmedicin kan minska antalet hjrtinfarkter man undrar varfr, om det nu r s sjlvklart? Vet man verkligen fortfarande inte hur det ligger till? Eller r det s att man kommer att hlla p tills man fr fram ett visst resultat av sina studier? Ett resultat som r bra fr affrerna?
Kan man pverka sitt kolesterolvrde genom att ta mindre fett?

Har man hgt kolesterol ska man ta mindre mttat fett. Det r det rd man fr idag. Man ska frska byta ut det animaliska fettet mot vegetabiliskt. Gr man det s kan man faktiskt f ned kolesterolvrdet men inte s mycket som man tror. Vinsten rr sig bara om ngra procent. Vad hnder d med kolesterolvrdet om man fullkomligt vrker i sig mttade animaliska fetter? Vi kan titta p massaifolket. Jag har inte hlsat p dem sjlv, men det sgs att de anser att fibrer och grnsaker r mat fr kossor. De kan istllet leva p att dagligen dricka uppt fyra liter sebumjlk. Sebun r ett puckelfrsett ntkreatur som ser ut som en korsning mellan en ko och en liten dromedar. Mjlken frn sebun r fetare n vanlig komjlk. Denna mjlk dricker massaierna i sdana mngder att det motsvarar ungefr 300 gram fett per dag. Dessutom dricker man blod som tappas frn dessa kor. Fljaktligen har allts 58

massaierna bland de hgsta kolesterolvrdena i vrlden? Nej, fel; det r faktiskt s att de istllet har vrden som ligger p ungefr hlften av vad genomsnittsamerikanen har. Somaliska herdar lever p kamelmjlk vars nringsinnehll dagligen motsvarar fyra hekto smr. Det innebr att 60 % av deras nringsintag kommer frn animaliskt fett och deras kolesterolvrden ligger i snitt p ca 3,8 mmo/L vilket r mycket lgt. Fr att frska skjuta detta besvrliga faktum i sank hnder det att man hvdar att dessa folk under rtusenden har lrt sig att hantera de hr mngderna kolesterol som de fr i sig med kosten. Vad hnder d om ngon av dessa herdar flyttar in till stan och brjar ta som folk gr mest? Allts mer grnsaker, fibrer och kolhydrater, vegetabiliskt fett etc. (s.k. balanserad kost). D borde ju rimligtvis deras redan lga kolesterolvrden sjunka nnu mer om det verhuvudtaget r mjligt? Nr de har flyttat in till stderna har det istllet visat sig att kolesterol9 vrdena kat med 25 % (!). Hur ska man som stackars konsument tolka detta? Ska man allts satsa p animaliskt fett d, eftersom det tydligen snker kolesterolvrdena? Man har naturligtvis gjort massor av underskningar fr att verkligen f fram hur det ligger till med matens betydelse fr kolesterolvrdet men det har allts inte gtt att visa att det pverkar i ngon nmnvrd omfattning. Vad man vet r att Finland r ett av de lnder dr man hittar de hgsta kolesterolvrdena. Redan Ancel Keys drog ju p 50-talet fram detta folk androm till varnagel fr att visa hur sjuk man blev av att ta fett. P bo Universitet gjorde dr Rolf Kroneld en undersk10 ning dr han tittade p invnarna i byn Ini i nrheten av
Ravnskov, U The Cholesterol Myths, s 32-36 Ravnskov, U The Cholesterol Myths s 106 med hnvisning till: Kroneld R, and others. Hlsobeteende och riskfaktorer fr hjrt- och krlsjukdomar i stra och sydvstra Finland. Suomen Lkrilehti 1990;45:735-739.
10 9

59

bo. Dessa jmfrde han med samma antal och sort av invnare i sydvstra Finland och i Karelen. Jag vet inte om det bara var av en hndelse, men i Ini hade man dragit igng en hlsokampanj och detta gjorde det ju extra intressant att se vilken inverkan en sdan kunde ha p kolesterolvrdena. I Ini t man nu dubbelt s mycket margarin och hlften s mycket smr som tidigare och man drack lttmjlk istllet fr den normalfeta mjlken. P de andra orterna som ingick i underskningen hade man fortsatt som vanligt och tit sitt smr. Fast inget blir ju som man tnkt sig. Det var invnarna i Ini som hade de hgsta vrdena. Herrarna lg p 7,3 mmol/L mot ungefr 6,2 p de orter dr smrtarna hade sitt fste. Fr kvinnorna var skillnaden nnu strre. Frgan r hur mttat fett mot bakgrund av det ovanstende hela tiden har kunnat framstllas som onyttigt fr kroppen. Farorna med det mttade fettet har uttalats s mnga gnger att det verkar omjligt att bli av med detta ok av lsta slutsatser. Och sger ngon emot r det som att svra i kyrkan. Det anses som oserist att ifrgastta de gamla dogmerna. Dremot r det helt ofarligt att ligga kvar i gamla hjulspr eftersom man d anses vara seris. Dessutom r det ju vldigt ofarligt fr karriren. Det sgs ju att det r bttre fr karriren att ha fel i grupp n rtt som enskild.
Fr man ateroskleros om man har hga halter kolesterol i blodet?

Huruvida man fr ateroskleros och drmed en kad risk fr hjrtinfarkt om man har hga kolesterolvrden r ju den stora frgan egentligen. Svarar man nej p den frgan s behver man ju inte bekymra sig s mycket om kolesterolvrdet ligger hgt. 60

Den frsta studien av kolesterolets inverkan p ateroskleros gjordes 1936 av lkaren Kurt Land och biokemisten Warren Sperry. Man gjorde s att man underskte folk som hade dtt en vldsam dd och sg efter ifall de som hade ett hgt kolesterolvrde hade mer ateroskleros n andra. Det visade sig att 11 det inte gick att hitta ngot sdant samband. I den bermda Framinghamstudien kom man till slutsatsen att ett hgt kolesterolvrde stod fr det starkaste sambandet med ateroskleros. Detta samband var dock trots sin pstdda styrka mycket svagt men det ledde till att miljoner mnniskor skulle frska snka sina kolesterolvrden. Svaga samband fick allts ett enormt genomslag. Uffe Ravnskov har spekulerat i frgan hur man valde ut sina frsksobjekt i Framinghamstudien. Man hade frn brjan 914 avlidna av vilka man bara underskte 281. Det var dock inte nog med detta; av dessa 281 togs endast 127 stycken ut fr obduktionsunderskning av kolesterol och ateroskleros. Normalt nr en kropp obduceras s handlar det om yngre mnniskor, inte ldre som dtt en stillsam dd av lderdomssvaghet. Det var likadant i detta fall. Och nr det var s mnga yngre (hlften under 65 r) som obducerades s var det enligt Ravnskov en stor risk/chans att denna grupp statistiskt sett innehll ett fr stort antal avlidna med rftligt hga kolesterolvrden. Det finns nmligen en sjukdom som heter familjr hyperkolesterolemi som innebr att patienten har klart hgre kolesterolvrden n normalt och ven mer ateroskleros. Sjukdomen innebr ofta men inte alltid att personer med denna sjukdom fr ett kortare liv och inte blir 65 r. Det hr skulle allts vara en felklla som kunde ha legat som grund fr detta om n svaga samband mellan kolesterolvrde och
11

Ravnskov, U The Cholesterol Myths s120

61

ateroskleros. Och frgan kvarstr varfr man bara valde ut 127 12 personer av totalt 914 fr att underskas... I Ancel Keys underskningar frn 50-talet framkom hur lite hjrtinfarkter japaner hade och likas hur lga kolesterolvrden de hade. Hur kan man d tro att lga kolesterolvrden inte skulle vara bra fr att hlla aterosklerosen under kontroll? Vid 13 en underskning gjord vid Harvard Medical School jmfrdes aortan p 659 amerikaner och 260 japaner. Man kontrollerade noga hur blodkrlet var angripet av ateroskleros. I ldrarna mellan 40 och 60 var amerikanerna ngot mer aterosklerosiska. Mellan 60 och 80 var det ingen skillnad, men drver var japanerna de som hade mest ateroskleros. Detta allts trots att japanerna ter en kost som r betydligt magrare n vad amerikanerna normalt ter. Lite konstigt, eller hur? Srskilt nr man tnker p rekommendationerna avseende hur man ska f kontroll p sitt kolesterolvrde.
Riskfaktor eller markr?

Ungefr 2/3 av det totala kolesterolet transporteras av LDL. LDL klassas som ett dligt kolesterol enligt skolmedicinen. Anledningen till detta r att man ansett sig komma fram till att ett hgt LDL och ett lgt HDL hnger samman med ett kat antal hjrtinfarkter. Hgt LDL och lgt HDL anses allts som riskfaktorer som br behandlas. Uffe Ravnskov menar dock att en riskfaktor inte ndvndigtvis behver vara detsamma som en orsak.
12
13

Ravnskov, U The Cholesterol Myths s123f

Ravnskov, U The Cholesterol Myths s 134 med hnvisning till : Gore I, Hirst AE, Koseki Y. Comparison of aortic atherosclerosis in the United States, Japan, and Guatemala. American Journal of Clinical Nutrition 1959;7:50-54.

62

Vi tar ett exempel. I min ungdom hade jag en bekant som skaffat en begagnad Volvo Amazon. Motorn var inte riktigt frisk vilket gjorde att varningslampan fr lgt oljetryck lyste oavbrutet. Jag har klippt av sladden till oljelampan nu sade bekantingen en dag. Problemet med den dliga motorn var allts enligt honom lst. Det hr r en vldigt bra metafor fr hur man ser p kolesterolvrdena. Den frhrskande synen p detta r att det r det hga kolesterolvrdet som r farligt; allts att den etablerade skolmedicinen anser att det r den lysande oljevarningslampan som r farlig, enligt Ravnskovs tes. Ravnskov menar att ett hgt kolesterolvrde istllet kan vara en markr en varningslampa fr att ngot annat r snett i kroppen. Klipper vi av sladden till oljelampan blir inte motorn friskare av det, eller hur? Men s gr man med hga kolesterolvrden idag, man ter medicin som snker kolesterolvrdena och varningslampan slocknar. En bra metafor jag sg var att man kan jmfra kolesterol med en polisstyrka som blir strre om den ska sttas in i en stkig stadsdel. Istllet fr att hjlpa polisstyrkan ger man sig allts p polisstyrkan och frsker frgra den med mediciner, vanligtvis statiner. Hur skulle det d hnga ihop att ett hgt kolesterolvrde bara r en markr fr att ngot r fel och att det inte r sjlva kolesterolet som r farligt? Fr det r faktiskt s att nr man behandlar hga kolesterolvrden med statiner s kan man faktiskt se en nedgng i antalet hjrt-krlskador. Det r absolut ingen stor nedgng, men nd. I enlighet med det s borde jag ju ligga lgt, riktigt lgt. Det verkar dock vara s att statinerna gr mer med kroppen n att bara snka kolesterolvrdena. Statinerna verkar bl.a. anti63

koagulerande fr blodet och ven i viss mn antiinflammatoriskt. Dessa frhllanden gr ju att risken fr hjrtkrlsjukdom minskar ngot. Innan det fanns statiner anvndes en annan typ av medicin som enbart snkte kolesterolvrdet. P den tiden lyckades man inte koppla ihop det lgre kolesterolvrdet med ett minskat antal hjrt-krlsjukdomar. Men man var frsts glad t att kolesterolvrdena blev snkta, ven om det inte hade ngon inverkan p slutmlet att minska antalet hjrt-krlsjukdomar.
Fr man hjrtinfarkt lttare om man har ett hgt kolesterolvrde?

Det hr r en mycket intressant frga. Om det r p det viset s skulle rimligtvis folk i lnder med hg andel hgkolesterolpersoner d av hjrtinfarkt i en strre omfattning n i andra lnder eller hur? I en studie kallad MONICA fick man fram hur stor andel av mnnen i ett antal lnder som hade ett totalt kolesterolvrde hgre n 6,5. Detta r ett kolesterolvrde som rknas som hgt. Lkaren Malcolm Kendrick tog d dessa siffror och kopplade ihop dem med andra siffror han hade liggande i skrivbordsldan. Dessa siffror visade ddligheten i hjrtinfarkt per 100 000 invnare i vart och ett av lnderna. Siffrorna var visserligen fem r gamla men frndringen i ddsprofilen kan inte rimligen ha ndrat sig s mycket p s kort tid. Om teorin om att man fr hjrtinfarkt lttare om man har ett hgt kolesterolvrde r rtt, s borde allts en kurva komma att se ut ungefr s hr:

64

Markeringarna fr respektive lands vrden borde allts hamna ngonstans i nrheten av denna linje. Men de hamnade inte dr. S hr sg det ut:

65

Ingen ordning alls allts utom mjligen p Kina. Kurvan blir inte s rak och snygg som man kunde ha hoppats om man var en fresprkare fr kolesterolets negativa inverkan. D r det dags att vi stller oss frgan: Hur skulle kurvan se ut om kolesterolet inte spelar ngon roll fr risken att f hjrtinfarkt? S hr borde den se ut:

Allts oavsett andelen mn med fr hgt kolesterolvrde s ligger antalet hjrtinfarkter p exakt samma niv. Kan det d vara s i verkligheten? Att dma av kurvan som visar de olika lnderna ovan s verkar det ganska hopplst att f ut ngot vettigt av det, vilket Malcolm Kendrick ocks konkluderade. Nu gjorde jag s att jag lade in dessa vrden i ett kalkylprogram och lt samma kalkylprogram rkna fram en trendlinje. Och frgan var hur denna trendlinje skulle luta och om den skulle luta alls?

66

Som vi kan konstatera s r denna trendlinje pfallande horisontell. Tittar man riktigt noga kan man sknja en aning kning av antalet hjrtinfarkter fr lnder som har 50 % mn med hgt kolesterolvrde jmfrt med de lnder som har t.ex. 10 %. Skillnaden r dock s liten att den mycket vl kan vara slumpmssig, beroende p vilka lnder som rkade vara med i underskningen. Det kan ocks vara annat som spelar in. Jmfr den verkliga trendlinjen med den linje jag kallat Bordelinjen. Den senare linjen skulle ha visat p ett tydligt samband mellan hgt kolesterol och hjrtinfarkter men s r det inte. Den verkliga trendlinjen visar istllet att samband enligt denna graf inte verkar existera. Fr att runda av bombardemanget mot kolesterolskrcken vill jag betona det hga kolesterolvrdets koppling till ett lngt liv. 67

Det r ju faktiskt s, att under den period i mnniskans liv nr de flesta hjrt-krlsjukdomar med tillhrande ddsfall upptrder, s hittar man de hgsta kolesterolvrdena i grupperna med lg ddlighet. Jag kan inte lta bli att undra hur det kan hnga ihop att kolesterol skulle vara skadligt nr personer med de hgsta kolesterolvrdena lever lngre n de med lgt koles14 terolvrde. Av det som nmnts ovan vill jag dra den slutsatsen att man inte ska lgga ned jobb p att snka kolesterolvrdena fr kolesterolvrdenas egen skull.

Kolhydrater
Om du lst kapitel 2 s minns du att vi tog upp det dr med hur sockerarter ser ut. Den enklaste sorten glukos och fruktos bestr av 6 kolatomer, 12 vteatomer, och 6 syreatomer (C6 H12 O6 ). Nu ska jag bertta om varfr brd r en dlig fda. Sockerarten maltos finns i brd och r en disackarid. Den bestr av 12 kolatomer, 22 vteatomer och 11 syreatomer (C12, H22, O11). Nr nu denna sockerart kommer in i kroppen via brdet s kan vi se att det gr att knpa ihop en hel glukosmolekyl av detta, (C6 H12 O6 ). Fast d blir det ju lite skrp kvar, eller hur? Det som blir kvar r 6 kolatomer, 10 vteatomer och 5 syreatomer. Eller om man frsker stlla upp det lite prydligare:

The Benefits of High Cholesterol, Ravnskov, U. http://www.westonaprice.org/know_your_fats/benefits_cholest.htm

14

68

Kol
Maltos Detta gr t fr att tillverka en glukos Vad som blir ver Vad som allts fattas fr en till glukosmolekyl 12 6 6 0

Vte
22 12 10 2

Syre
11 6 5 1

Fr att f ihop till en hel glukosmolekyl till s skulle vi allts behva 2 vteatomer och 1 syreatom. Finns det ngot vanligt mne som innehller just detta? Tnk efter nu Den kemiska beteckningen fr detta mne mste ju bli H2O. Javisst! Vatten, vanligt vatten! Nr nu detta verblivna skrp kopplar ihop sig med en vattenmolekyl i kroppen s fr vi allts ut 2 stycken glukos ur endast 1 maltos. Nu kan du skriva upp att betacellerna vaknar till och brjar skicka ut det fettlagrande insulinet. 100 gram maltos resulterar i 105 gram glukos! Strkelse fungerar ungefr likadant. Det sgs ju att det r bttre med strkelserika produkter n med sta. Som exempel kan nmnas att potatis innehller strkelse. Strkelse bestr av tusentals sockermolekyler som sitter ihop i nt. Eftersom det tar lite tid fr kroppen att utfra detta terapiarbete med att dela upp strkelsen i glukosbitar anses strkelse vara nyttigt. Sockermolekylerna i strkelsen ser ut s hr: C6 H10 O5. Nu har du brjat f lite klm p det hr och ser att vad som fattas fr att tillverka en glukos ur varje strkelse r ett tillgg med 2 vteatomer och 1 syreatom; allts en vattenmolekyl. 100 gram strkelse blir p detta vis 111 gram glukos. S nyttigt var det allts med potatis!

69

Men det r inte alla som tycker att potatis r dlig mat. Nedanstende r ett autentiskt utdrag frn Livsmedelsverkets hem15 sida angende bl.a. potatis:
Potatis, pasta, ris och brd Enligt de svenska rekommendationerna ska vi ta mer av kolhydrat- och fiberrika livsmedel ssom potatis, pasta, ris och brd. Frmst br vi ta mera av grvre brdsorter, men ven vitt brd kan ing i en balanserad kost. Potatis innehller mycket nring Potatis bidrar med kostfibrer och flera viktiga vitaminer och mineralmnen. Till exempel kommer en betydande del av svenskarnas intag av kalium och B-vitaminer frn potatis. Potatisen tillhr dessutom de livsmedel som ger strst mttnadsknsla av strkelse- och kostfiberrika livsmedel. ven om potatis har ett hgt glykemiskt index har den allts andra viktiga egenskaper som har betydelse fr hlsan.

Vi uppmanas allts att inte bara att ta mer potatis utan till rga p allt anses ven vitt brd vara godtagbar mnniskofda

Diabetes
Nr typ 2-diabetes drar igng kan man sga att kroppens funktioner gr in i en nedtgende spiral som gr kroppen allt sjukare. Det ena pverkar det andra som i sin tur pverkar det ena igen. Som du minns s innebr det fr en typ 2-diabetiker att cellerna i kroppen inte kan ta emot sockret i blodet i tillrcklig omfattning eftersom cellerna inte lngre reagerar p insulinet som de ska. Det innebr att sockret fr fortstta att transporteras runt i blodomloppet. Kroppen har ofta en frmga att tro att den r frisk och sedan reagera utefter detta. I det hr fallet innebr det att eftersom blodsockret r s hgt s tror kroppen
Kommentar till artikel i DN om den nya kostpyramiden, Potatis r fortfarande nyttigt. Frn Livsmedelsverkets hemsida 2004-11-24.
15

70

att det behver produceras nnu mer insulin. Detta r en riktig slutsats som kroppen drar av det kritiska tillstndet, men bara i brjan av sjukdomsfrloppet. Mot slutet kommer den enorma insulinproduktionen att gra att kroppens blodsockerreglerande funktioner brakar ihop. Nu r det ju ocks s att insulin fungerar som fettbyggarhormon. Den energi som inte gr t till blodet, musklerna eller levern lagras p kroppen i form av fett med hjlp av insulinet. Fettcellerna och insulinet kan fortfarande kommunicera med varandra vilket gr att fettcellerna grna tar t sig glukosen och nr de gr det gr fettcellerna om glukosen till fett och fettcellerna svller och blir strre. Detta gr att den trista spiralen drar igng p allvar. En ytterligare funktion som insulinet har och som inte r s knd r att det stimulerar den plats i hjrnan som har hand om matvanorna. Och nu brjar det bli lite intressant. Det har visat sig att de personer som har den genuppsttning som gr att de har lttare att lgga p sig ett fettlager har en lgre halt av ett mne som kallas serotonin. En hg serotoninhalt gr att man lttare mr bra och knner sig tillfreds. Vid djurfrsk har man sett att om man ger dem kolhydrater i form av snabba sdana kar serotoninhalten. Brd r en vanlig form av snabba kolhydrater. Om det fungerar ungefr likadant p mnniskor skulle detta betyda att personer med normala serotoninhalter blir mtta och glada av att ta en smrgs. Fr den som har en mindre lyckad genuppsttning innebr tandet av smrgsen bara att serotoninhalten under en kort period hankar sig upp till normallget. Sedan rasar serotoninhalten ned igen ta en macka till fr att m bra. Har du hrt talas om trsttande? Det hr pminner mycket om vad en knarkare upplever. Efter 71

en tids missbruk mste han vara ptnd fr att komma upp till den niv i vlbefinnande som vanliga mnniskor ligger p normalt. Det hr gr ju inte saken ett dugg bttre nr det gller diabetesinsjuknandet. Mer kolhydrater som ts fr att f upp serotoninhalten gr att det pumpas ut mer insulin. De hga insulinhalterna gr att fett lagras p kroppen och nr fett lagras p kroppen sjunker insulinknsligheten nnu mer s att det mste pumpas ut nnu mer insulin osv. osv. Det r nmligen s att insulinknsligheten har en nra koppling till hur rund man r om magen. Man kan rkna ut en kvot. Fr herrar ska kvoten vara 1/1 om man jmfr midja och hft. r midjan strre menar Richard 16 Bernstein att man dras med insulinresistens. Fr damer gller 0,8/1. Har allts midjan strre omkrets n 80 % av hftmttet s har vi ett konstaterat fall av insulinresistens ven hr. Anledningen till att det r midjemttet som r intressant r att det r det inre fettet som har pverkan p insulinknsligheten, inte underhudsfettet. Det inre fettet r till fr att skydda de inre organen en slags krockkudde. Hos kvinnor kan man se att fett ofta stter sig p rumpa och lr. Detta r inte inre fett utan underhudsfett som r helt OK och tmligen ofarligt att ha. Anledningen till att det samlas s mycket fett p lren hos kvinnor jmfrt med hos mn tror man r att detta fett en gng var tnkt att fungera som energireserv vid amning. Du har kanske hrt talas om ppelkropp och pronkropp och att det r farligt med ppelkropp. Nu har du ftt frklaringen till detta.

16

Richard K Bernstein, Dr Bernsteins Diabetes Solution, 1997, s 40

72

Uttryckt p ett annat stt kan man sga att det r kvoten av inre fett man har i frhllande till muskler som avgr hur insulinresistent man r. Jag har frskt att hitta information om hur mekanismerna bakom detta fungerar, men jag har inte hittat ngot. Jag tror inte att det kan vara s trivialt som att det blir fr lite insulin till fr mycket kropp. Det mste fungera p ngot annat stt. Srskilt nr man betnker att en person som hller p att utveckla diabetes utan vidare kan tillverka 2-3 gnger s mycket insulin som normalt. D borde ju insulinet rcka ven om man har 30 kilos vervikt. Vi har allts konstaterat att ju mer insulin som skickas ut p grund av insulinresistensen i cellerna, desto tjockare och mer insulinresistent blir man. Strre mngd insulin mste d pumpas ut. Cellerna blir hungriga eftersom de inte kan tillgodogra sig glukosen. ven cellernas gare patienten blir hungrig och ter mer och skyndar p detta vis p sjukdomsfrloppet d mer fettbildande insulin frigrs. Blodsockret fljer ju frsts med uppt nr man ter s mycket och kanske dricker st saft fr att man r trstig och trtt. D stiger ju bde blodsocker och insulinhalter. Skulle patienten dessutom ta sig proppmtt s kan ytterligare en sak intrffa som frsvrar lget. Det r ngot som Richard Bernstein kallar Chinese Restaurant Effect. Det innebr att nr man tit sig riktigt mtt och d behver det allts inte handla om snabba kolhydrater s blir den vre delen av tunntarmen uttnjd. Nr denna del av tarmen blir uttnjd frigrs hormoner i blodomloppet. Dessa hormoner anropar bukspottkrtelns betaceller fr att dessa ska slppa ut insulin. Kroppen r ju vertygad om att den ska mta ett hgt blodsocker eftersom tarmen r s uttnjd. Ett hgst rimligt antagande av kroppen fr man vl sga. Fast fr en typ 1-diabetiker eller en typ 2-diabetiker med svaga betacel73

ler kan det mycket vl vara s att det inte finns just ngot insulin att skicka ut. Naturligtvis hakar glukagonet p och ser till att levern levererar socker till blodomloppet fr att parera ett fr lgt blodsocker, det dr lga blodsockret som aldrig blev av eftersom det som vi minns aldrig kom ut ngot insulin. Glukagonet ensamt har nu allts lyckats stlla till med ett farligt hgt blodsocker. En sdan hr mekanism gr att Bernstein uppmanar lsaren srskilt om han r diabetiker frsts att inte ta sig proppmtt eftersom det innebr att man i princip skulle kunna ta totalt energils nringsfri fda i form av t.ex. sgspn och nd kunna lyckas med att hja blodsockernivn. En sak som r lurig r att man kan knna sig trtt och d vill man ju grna ha ngot stt fr att pigga upp sig med. Tyvrr gr ett hgt blodsocker att insulinets frmga att fra ver socker till cellerna frsvras ytterligare. Om vi tar ett exempel dr man anvnder insulin via spruta fr att snka blodsockret s gr det t 1 enhet insulin fr att snka blodsockret frn 7 till 5. Om blodsockret dremot r 24 och ska snkas till 22 gr det t hela 3 enheter. Detta trots att blodsockret i bda fallen allts bara skulle snkas 2 mmol. I vrsta fall kan betacellerna bli utbrnda av slitgrat med att tillverka och skicka ut dessa mngder av insulin. Det brjar bli krisartat i kroppen. Nu gr njurarna fr hgtryck fr att pressa ut allt farligt socker ur kroppen. Fr detta krvs det vatten, massor av vatten. Vatten som patienten springer och dricker oupphrligt. Och nu brjar patienten g ned i vikt. Vad r nu detta? Han gick ju upp alldeles nyss? Jo, det beror p att kroppen nu brjar anvnda sin egen kropp som brnsle. Den ter liksom upp sig sjlv. Den kan ju inte ta till sig av sockret eftersom cellerna inte reagerar och ppnar sig fr denna energiform 74

lngre ngot brnsle mste den ju ha. Fettcellerna brjar slppa ifrn fettsyror som nu anvnds som brnsle i mitokondrierna i muskelcellerna. Mitokondrierna gr om fettsyrorna till energi som muskeln kan anvnda. Slaggprodukterna av denna frbrnning kallas ketoner. Dessutom anvnder levern fett fr att tillverka ketoner. Ketonerna anvnds nu som brnsle av cellerna och inte minst hjrnan. Levern hjlper till och brjar gra om aminosyror till glukos s.k. glukoneogenes. Det r muskelmassan som fr slppa till rvaran fr denna produktion. Det hr sammantaget innebr att patienten kan genomg en snabb viktnedgng. Eftersom det hr r ett lge d kroppen skenar och ingenting har gjorts t situationen har halten av ketoner i kroppen och blodsockervrdet stigit till sdana niver att det brjar likna en frgiftning. Njurarna r frsts med och hjlper till s gott de kan i en sdan hr situation, men eftersom de krver massor av vatten gr det att kroppen torkar ut. Patientens trst r nu olidlig och han springer p toa hela tiden. De gamla grekerna liknade diabetes vid att kroppen blev som ett rr som man hllde vatten rakt igenom och s kan det nog uppfattas av den som varit med om det. Samtidigt brjar nu patienten p grund av den hga ketonhalten i kroppen att brja lukta aceton. Det r illa. En teori nr det gller typ 2-diabetiker r att de inte kan lagra insulin i bukspottkrteln. Man brukar dela in insulinutsndringen i fas 1 och fas 2. Fas 1 intrffar nr man tit ngot som gr att blodsockret stiger snabbt. D tms bukspottkrteln p sitt insulin snabbt fr att ta hand om det hga blodsockret. Drefter kan bukspottkrteln pumpa ut insulin i den takt den hinner tillverka det. Anledningen till att typ 2-diabetiker d 75

har svrt att ta hand om en hastigt pkommen blodsockerhjning skulle vara att fas 1 inte fungerar, bara fas 2. Det tar drfr flera timmar att f ordning p blodsockernivn igen. Den hr ofrmgan hos betacellerna att lagra insulin skulle kunna frklara de annars ofrklarliga fall av ondig insulinutsndring nr blodsockret redan r lgt. Detta r ngot som kan hnda i brjan av ett diabetesinsjuknande och r ngot som jag knner igen sjlv. De hr smklantiga betacellerna tillsammans med en frsmrad insulinknslighet hos cellerna gr att systemet till slut brakar ihop och sjukdomen diabetes r ett faktum. Typ 2-diabetikern som har fungerande betaceller kan fortfarande ha en chans att f stopp p den hr nedbrytningsprocessen. Det gr han genom att sluta med allt som innehller socker. Insulinet kan d orka ta ned blodsockret till hlsosammare niver. Han kan ocks ta tabletter som gr att bukspottkrteln fr en kick att slppa ifrn sig mer insulin n normalt. Lite som en fas 1-utsndring fast med konstgjord andning kan man sga. Kombinerar man detta med tabletter som gr att insulinknsligheten kar i cellerna s kan patienten komma upp p banan igen. S hr ser hndelserna ut som leder fram till typ 2-diabetes. Figuren har jag lnat och versatt frn boken Dr. Bernsteins Diabetes Solution. Ta en halv minut och fundera p hur du skulle gra om du fick uppdraget att sabotera den hr onda cirkeln.

76

Frslagsvis skulle man stta in stten i rutan till vnster Mycket kolhydrater i maten. Tar vi bort dessa kolhydrater s kan de inte pverka blodsockret. Det innebr att insulinresistensen inte kar och att mer insulin inte behver tillverkas av de stackars betaceller som nnu inte brnts ut. Fljden blir att det kaotiska lget i kroppen klingar av och det insulin som typ 2-diabetikern tillverkar kommer att rcka till fr att hlla blodsockret nere. Ett annat stt att tnka skulle vara att bli av med den runda magen. Fast d instller sig ju frgan hur man blir av med den. Svaret menar jag terigen finns i rutan Mycket kolhydrater i maten. Tar man bort kolhydraterna frsvinner magen. Mer fett i maten p bekostnad av kolhydrater allts. Fr att ytterligare frbttra hlsolget r det bra om den som har diabetes trnar. En slags trning som r srskilt bra r styr77

ketrning. Mer muskler gr ju att insulinknsligheten kar. Nr man kr muskeltrning ska man lgga upp trningen s att man brjar med s tunga vikter som man klarar. Man kan lyfta tyngden tre till fem gnger, sedan ska man vara utpumpad. S fort som mjligt ska man byta till lttare vikter som r s ltta att man orkar lyfta dem ngra gnger. S hr ska det fortstta med vikter som blir lttare och lttare. Det gller att frneka musklerna gldjen att hinna hmta sig mellan repetitionerna. De ska inte hinna f ngot syre. D byggs de upp fr att orka med. Det hr r tvrtom hur man normalt brukar lgga upp trningen. D brjar man p ltta vikter och jobbar sig uppt. Fr man ordning p blodsockret finns det mycket som talar fr att man kan slippa de trkiga komplikationerna av diabetes. Exempel p trkiga komplikationer kan vara hjrt-krlproblem som uppkommer p grund av att blodkrlen i kroppen fr en dlig kvalitet p grund av allt socker som cirkulerar i dem. Det kan allts bli stopp i krlen av olika skl. Vidare kan man bli blind p grund av att de fina blodkrlen i nthinnan frstrs. En annan inte helt ovanlig komplikation r problem med ftterna. Alltifrn att det blir sr p dem som inte vill lka till att de mste amputeras. I dag r det otroligt nog s att en diabetiker rekommenderas att ta 60 % socker, 20 % protein och 20 % fett. Ja, du lste rtt. Fast man sger frsts inte att man ska ta socker utan att man ska ta kolhydrater, lngsamma kolhydrater. Men kolhydrater r kolhydrater. Alla kolhydrater bestr av socker, det r bara en tidsfrga innan de hjt blodsockret. De enda kolhydrater som r ngorlunda godtagbara att ta (om man inte ter fr mycket frsts) r fibrer. Det finns de som gr s lngt 78

som att sga att man inte ska dela in kolhydrater i snabba och lngsamma utan i farliga och dliga. Kolhydrater r ju inget vi behver fr att verleva. Richard Bernstein berttar inte utan stolthet i sin bok att han inte tit en frukt p 25 r. Inuiterna lr inte heller ha haft fruktfaten framstllda speciellt ofta under historiens gng. Sedan r det en annan sak att frukt kan vara gott. Bara fr att man drar ned p kolhydraterna behver det inte betyda att man inte fr ta ngon frukt alls. Sjlv har jag lrdagar som slarvdagar d jag kostar p mig bde ngon frukt och rivna mortter. Fast med mtta frsts Fr en typ 1-diabetiker kan fljderna av ett insjuknande i diabetes brytas om han fr en injektion med insulin. Fr han inte insulin s kan han hamna i koma p grund av fr hgt blodsocker. Det r ovanligt att diabetiker hamnar i koma av fr hgt blodsocker, men det kan allts hnda. Det som hnder vid en insulininjektion r att blodsockret snabbt sjunker eftersom insulinet r det hormon med stort H som kan f socker i blodet att ta sig ver till cellerna. Njurarna slipper trycka ut socker ur blodet vilket gr att trsten frsvinner. Patienten tillfrisknar helt enkelt. Innan insulin fanns som medicin dog en typ 1-diabetiker inom ngra mnader frn insjuknandet. Nu kan han genom att tillfra insulin leva ett helt normalt liv bortsett frn att han fr mta sitt blodsocker och ta de hr sprutorna d. Men alla har vi ju vra trkigheter i livet. En annan utan diabetes kanske har en korkad chef p sitt jobb och skulle grna ta en spruta d och d bara han fick ett annat jobb eller en annan chef. Vem vet? Sedan fr vi sknka en tanke till dem som drabbats av bde typ 1-diabetes och korkad chef tycker jag.

79

Innan jag slutar tjata om diabetes vill jag bara terkomma till en sak. Du minns att jag tidigare pratade om en vggpendyl som mormor och morfar inte brydde sig om eftersom de var vggpendylsresistenta? Allts en liknelse med cellerna i kroppen som blev insulinresistenta. Detta gjorde att cellerna inte reagerade p insulinet och allts inte tog till sig sockret i blodet. Lkaren Ron Rosedale skriver p www.mercola.com om hur han hjlpte en svrt diabetessjuk patient att terge cellerna 17 deras knslighet. Patienten lg p ett blodsocker runt 17 mmol/L och behandlingen gick till s att Rosedale i snabb takt drog ned p patientens insulininjektioner som sedan mnga r var mycket stora. Detta kombinerade han med att stta patienten p en lgkolhydratkost. Efter en dryg mnad slapp patienten ta sina insulinsprutor eftersom hans eget insulin nu hade brjat rcka till. P grund av det lga kolhydratinnehllet behvdes ju inte s mycket insulin lngre fr att f ned blodsockret till godtagbara niver. Fr att terknyta till vggpendylen s kan man sga att mormor och morfar kom hem frn sin bortovaro och pltsligt brjade stras av vggpendylen igen. Kroppens celler fick allts mjlighet att terhmta sig och f chansen att bli insulinknsliga igen.

Fibrer
Hr hade jag tnkt ha ett avsnitt om fibrer. Det var frdigskrivet och klart och skulle ha handlat om att det inte r s sjlvklart att de r s ndvndiga som det sgs. Tack vare att jag frn personer med god insikt i branschen ftt feedback p mitt bokmanus innan det gick i tryck har jag nu hunnit ta bort detta avsnitt. Jag markerade alltihop och tryckte p tangenten Delete. Jag fick nmligen indikationer p att texten om fib17

http://www.mercola.com/fcgi/pf/2001/jul/14/insulin4.htm

80

rer skulle reta upp alldeles fr mnga p en gng. Jag skulle inte bara dra p mig ilska frn dem som fresprkar en fettfattig diet utan ven frn fiberlskarna. Detta skulle resultera i ett tvfrontskrig som kunde bli lite vl stkigt varfr jag fr avvakta med fibrerna och kanske ta upp dem i en annan bok. Fast vad jag kan sga nu helt kort r att ett bra stt att f magen att inte krngla r faktiskt att ta en fettrik diet. Du kanske har hrt talas om att man kan ta ricinolja mot frstoppning? Det r samma princip.

Varfr fungerar inte vanlig bantning?


Har du frskt att g ned i vikt men inte lyckats? Eller har du lyckats men gtt upp igen? En sdan dr smygande uppgng s att det pltsligt faktiskt r vrre n det var innan du brjade banta? Det r nog mnga som knner igen detta. Om vi tittar p det vanligaste exemplet, en bantardiet som bygger p ett lgt energiintag, s gller det verkligen att se upp. En sdan kur lmpar sig bst fr den som vet att han inte har diabetes i slkten. Problemet med vanliga bantningskurer som bygger p ett lgt energiintag r att vi d lr kroppen att eftersom det kommer in s litet fett och vrig nring i kroppen s tror den att det r dliga tider och att fettet till varje pris br vrnas till nnu smre dagar. Kroppen drar sig i det lngsta fr att slppa till fett fr att frbrnnas. Kroppen gr p ngon dag ned p 18 sparlga och anpassar sig till det lga energiintaget. Tyvrr
Mjligen kan sumobrottarna utnyttja detta fenomen utan att kanske tnka p det. Sumobrottare ter ingen frukost och anledningen till detta sgs vara att det r svrt att trna nr man just tit. Men en annan aspekt p detta kan vara att kroppen genom en lng fasta frn middagen dagen innan hinner komma in i sparlge och sedan vilja ta till sig nringen i lunchen p ett helt annat stt n om man tit frukost. Att hoppa ver frukosten skulle allts kunna vara en bidragande orsak till att de lgger p sig extra mycket fett.
18

81

kan vi inte tala om fr kroppen att det r lugnt, kr p som vanligt, det r bara en av mina bantningskurer jag hller p med igen Kroppen tror att den lever i den bistraste av tider och att det verkligen r allvar. Den mat man fr ta nr man gr p energisnl diet bestr till allra strsta delen av kolhydrater varfr det blir stora insulinutsndringar i kroppen. Det r inte de dr snabba blodsockerhjningarna, men de kommer. Detta pareras med insulin som slpps loss fr att snka blodsockret. Hga insulinniver gr att du om du redan r insulinresistent vilket det inte r otroligt att du r eftersom 19 du kom p idn med att banta lper en strre risk att utveckla diabetes. Vi har konstaterat att insulinet gr att frbrnningen av fett frhindras, dessutom ser insulinet till att det lilla fett du tilltit dig lagras p kroppen. Nr kroppen inte fr anvnda fett som brnsle anvnder den kolhydraterna. Skulle dessa inte rcka till blir nsta steg att anvnda muskelmassa som brnsle. Lt sga att du p detta stt lyckats g ned tio kilo. Fem av dessa var fett och fem var muskelmassa. Kroppen knde nmligen av att det var en svltperiod p ingng och den blir d rdd om fettet och anvnder ocks muskelmassa som brnsle. Den hr proceduren gr att kroppen blir mycket brnsleeffektiv och det finns de som lever p s lite som 800-900 kalorier om dagen och nd inte lyckas g ned i vikt utan t.o.m. g upp i vikt! Nr du en dag ledsnar p dieten, vilket man regelmssigt gr nr det gller lgkaloridieter s gller det verkligen att trna hrt. Trnar man inte s kommer de (oftast dryga) tio kilo man fr tillbaka att enbart best av fett.
Richard K Bernstein sger i sin bok The Diabetes Solution att alla mn som har ett strre bukmtt n stussmtt r insulinresistenta. Fr kvinnor gller att om midjemttet r strre n 80 % av stussmttet s r man insulinresistent.
19

82

Trnar du inte som en tok under din viktuppgng kommer du nu att ha fem kilo mindre muskelmassa n tidigare. Detta innebr dels att fett/muskelkvoten nu r frsmrad vilket gr att du har en nnu smre insulinknslighet, din bukspottkrtel mste allts pumpa ut nnu mer insulin (nnu mer stopp fr fettfrbrnning allts och dessutom fritt fram fr fettplagring). Dels innebr det att du fr en smre frbrnning av energi i stort eftersom muskler drar energi, ven nr du sover. Det hr med musklerna r fr vrigt frklaringen till att mn behver mer kalorier per dygn n vad kvinnor behver, ungefr 2700 mot kvinnornas 2200. Med mindre muskler str du nu infr en nnu strre utmaning infr nsta jojobantningsomgng.

Vad r det som hnder?


Lt oss ta ett par exempel p hur mrkligt kroppen kan bra sig t. I Warszawa-gettot levde mnniskor under ett par r p ransoner som motsvarade cirka 700-800 kalorier per dag. Normalt behver en mnniska med stillasittande arbete 20002500 kalorier per dag. Ett kilo fett motsvarar 9000 kalorier. D brjar vi rkna Vi har ett dagligt underskott p tminstone 1000 kalorier. Detta skulle allts ge en viktminskning om ett kilo var nionde dag. P tv r gr det lgt rknat cirka 700 dagar. Delar vi dessa 700 dagar med nio s fr vi allts fram hur mnga kilo man br ha gtt ned under dessa tv r. Eftersom du inte orkar rkna sjlv s fr jag avslja svaret som r ca 77 kilo. I verkligheten gick man bara ned mellan 15 och 20 kilo. Det kan ocks vara intressant att ta en titt p vra sumobrottare igen. En sumobrottare kan ta mellan 18 000 och 19 000 83

kalorier per dag. Fr man i sig s mycket energi inser man att man rimligen gr upp i vikt och lgger p sig ett frsvarligt fettlager. Men vi har en stor frga som det vore intressant att f svar p. Varfr gr de inte upp mer i vikt? Med ett energiintag s stort och frutsatt att de brnner hlften av dessa kalorier per dag fr trning och fr att hlla kroppen varm etc., s borde verskottsenergin uppg till 9000 kalorier per dag, allts motsvarande ett kilo fett. Under det frsta ret borde man allts ledigt kunna ka sin vikt med 365 kilo. Varfr gr man inte upp s mycket? De hr exemplen gr att man inser att det inte r s enkelt med hur mycket eller litet man stoppar i sig fr att kunna avgra hur stor en viktfrndring kan bli. Du kanske ocks har hrt det dr om att ifall man hoppar ver t.ex. fem sockerbitar om dagen s kommer man p ett r att g ned si och s mycket? r det ngon som mrkt att det fungerar s?

Naturlagarna
Man har naturligtvis gjort studier p det hr med kaloriintag. Ett antal personer delades in i tre grupper. Den frsta gruppen skulle ta en ganska typisk bantarmat av lgfettsmodell. Fr kvinnor gllde 1 500 kalorier per dag och fr mnnen 1800 kalorier. Normalbehovet fr personer med stillasittande jobb r 2100 kalorier respektive 2700 kalorier. Kosten var samman21 satt av 55 % kolhydrater, 15 % protein och 30 % fett. Den andra gruppen fick en lgkolhydratdiet men samma antal kalo20

20

Sammanfattning finns bl.a. p: http://atkins.com/Archive/2003/12/22-370922.html, Greene, P., Willett, W., Devecis, J., et al., "Pilot 12-Week Feeding Weight-Loss Comparison: Low-Fat vs Low-Carbohydrate (Ketogenic) Diets,"

Notera att denna bantardiet som ansgs som mycket fettsnl allts innehll 6 procentenheter strre andel fett n vad som ingr i sumobrottardieten.

21

84

rier per dag. Den tredje gruppen t ocks lgkolhydratmat, men i denna grupp fick kvinnorna ta 1800 kalorier och mnnen hela 2100 kalorier. Lgkolhydratgruppernas diet bestod bda av 5 % kolhydrater, 30 % protein och 65 % fett. Hur gick det d? Jo, den strsta viktminskningen fick den lgkolhydratgrupp som tit 1500 respektive 1800 kalorier. Som nummer tv i tvlingen kom den lgkolhydratgrupp som tit 1800 respektive 2100 kalorier. Och sist och med den minsta viktminskningen kom allts den grupp som levt p en fettsnl kost. I det hr fallet ser vi allts att kalorier in och kalorier utteorin inte s ltt lter sig anpassas till det praktiska livet. Hur frklarar man detta? Det finns ju ngot som kallas termodynamikens lagar, gller pltsligt inte dessa? Termodynamikens frsta lag innebr att energi inte kan skapas ur tomma intet eller frstras. Dremot kan den ndra skepnad, allts omvandlas till ngot annat. Vi tnker oss att du r ute och ker bil. Pltsligt mste du panikbromsa. Det som hnder d r att rrelseenergin omvandlas till vrmeenergi. Dcken blir varma nr friktionen mot asfalten blir stor och skapar bromsspr i asfalten. Vrmen frn dcken och de uppvrmda bromsspren tar med sig fuktig luft frn omgivningen och lyfter den uppt eftersom varm luft stiger. D har vrmeenergin terigen gjorts om till rrelseenergi. Den fuktiga luften ramlar ned i form av regn och driver sedermera en turbin vid ngon av vra utbyggda lvar och turbinen alstrar ven spillvrme och ja du frstr. Energin r det den r hr i universum, varken mer eller mindre utan alltid lika mycket; detta om termodynamikens frsta lag.

85

Som de flesta andra s har du ju skert hrt att om du fr i dig mer energi n du gr av med s gr du upp i vikt. Kalorier in minus kalorier ut avgr allts eventuell viktfrndring. r d den mnskliga kroppen bara en behllare med ett hl i dr man fyller p med energi? Den energi som hlls i r sedan antingen frbrukad i behllaren eller s lagras den. Det som hnder i kroppen med energin r allts att den blir till rrelse/vrme, koldioxid eller vatten punkt slut. Och skulle behllaren bli strre p grund av att energi lagras i den s beror detta p att behllaren antingen fylldes p med fr mycket energi eller s har behllaren slarvat med att g p sin vattengymnastik och motionerat alldeles fr lite fr att den tillfrda energin skulle omvandlas.

Frklaringar
Nu vill vi ha svar p frgan varfr en viss diet gr att kroppen kan minska i vikt mer n med en annan diet. Ngot som kan vara intressant i detta sammanhang r om en kalori alltid en kalori? Kalori r ett mtt p vrme. Man rknar ut hur mnga kalorier ngot innehller genom att helt enkelt stta eld p det mne som man vill mta kaloriinehllet i. Ett gram kolhydrater som eldas upp avger 4 000 enheter vrme. Eldar man upp ett gram protein s ger det efter lite om och men ocks 4 000 enheter vrme. Fett, till slut, avger 9 000 enheter vrme. Dessa enheter kallar vi allts kalorier (eller fyra, fyra respektive nio kilokalorier ven om vi sger kalorier i dagligt tal. Det blir nstan aldrig missfrstnd). Av mngden energi i dessa nringsmnen kan vi allts sluta oss till att vi kan ta dubbelt s mnga gram kolhydrater som fett och nd bara f i oss knappt lika mnga kalorier. Det r allts bara ungefr hlften s mnga kalorier i kolhydrater som i fett. 86

Det r denna kunskap som har anvnts s lnge vi kan minnas fr att puffa fr att vi ska ta kolhydrater istllet fr fett eftersom kolhydrater inte ger lika mycket energi. Och fr vi i oss mindre energi s tappar vi i vikt r det tnkt. Men det r inte riktigt s enkelt. De olika nringsmnena, fett, kolhydrater och protein, har olika pverkan p vr kropp. Precis som en sked rvgift har en annan inverkan p vr kropp n en sked vaniljglass. Frklaringar till att en mathllning baserad p fett och proteiner skulle kunna fungera kan vara: Man ter mindre nr man ter mer fett. Mnga belackare av ett kontrollerat kolhydratintag brukar sga att en mathllning som bygger p ett kontrollerat kolhydratintag egentligen bara r ett stt att ta frre kalorier. Man blir liksom mttare av fett och proteiner och orkar inte ta s mycket menar man. Som om det vore klandervrt att inte orka ta s mycket Det jag vet r att man i vart fall inte r intresserad av mellanml. Mellanml r nstan per definition kolhydratrika. Det kan vara frukt eller en smrgs och en kopp kaffe. Den som gr p en fettbaserad kost r sllan intresserad av dessa extraml. Det r dremot de som bantar eller i vrigt ter fettsnlt. Ngot mste man ju ta och d blir det fr det mesta kolhydrater. Dessa gr att man blir sugen p mer mat tv timmar efter att man tit sig mtt. ven om man ter mycket proteiner kan man f ett vldigt sug tv timmar efter mltiden. Av erfarenhet vet jag att om man tit t.ex. flskfil med en ss som inte r fet s kommer hungern bara ett par timmar senare. Skulle man dremot ha en fet mascarponeladdad grddss till s har man inga problem och man slipper leta i skpen efter ngot att stta tnderna i. Det mrkliga r att det 87

anses som en dygd att ta mellanml. Nr man tnker efter finner man att vra mattider idag r anpassade efter en kost som r rik p kolhydrater. Man ter frukost bestende av t.ex. havregrynsgrt. Efter tv timmar kommer blodsockerfallet och det r dags fr frmiddagsfika. Tv timmar senare r man sugen igen och d r det lunch. S hr hller det p. Man vill ta varannan timme nr man ter den mat som rekommenderas oss. ndrar man till en kolhydratfattig kost ndrar man ocks suget efter mat. Det bildas muskler. Sjlv har jag behllit mitt midjemtt medan vikten har kat ngra kilo sedan jag vgde som minst. Kroppen har tydligen tappat fettmassa men istllet lagt p sig muskelmassa. Detta skulle kunna vara en retrttvg fr energin. Energin lagras allts p kroppen men i form av muskler istllet fr fett. Med ett lgt kolhydratintag har det allts visat sig att man kan ta in mer energi n annars och nd tappa vikt i form av fett. Mer muskler gr ju ocks att det blir lttare att hlla fettet borta p grund av den kade frbrnningen. Frsker man istllet att svlta sig tappar man de vrdefulla musklerna. Det verkar som om en frisk kropp klarar att ka respektive minska sin frbrnning beroende p hur mycket energi som kommer in. Om man jmfr resultaten mellan de tv lgkolhydratgrupperna i exemplet ovan s visade resultatet ocks att det verkar finnas ett samband mellan mngden energi som tas in och frndringen i vikt. t man lite mindre gick man ned lite mer. Detta 88

tydligen under frutsttning att man hller sig inom ngorlunda normala grnser fr fdointag. Men gr man ut i extremfallen som med sumobrottarna och Warszawaghetto-exemplet verkar det som om kroppen stter sig p tvren och inte kar respektive minskar i vikt p det stt som den rimligen borde enligt vanliga berkningar. Lngvarig bantning med extremt lgt energiintag borde allts inte vara ngon strre id eftersom kroppen d sger ifrn och vgrar slppa ifrn sig fler kilon. Den minskar sin frbrnning, gr ned p sparlga och de normala 2200-2700 kcal frbrnning per dag minskar, vilket gr att det inte lngre gr att jmfra intag av energi med ett tillhftat dagsbehov. Insulinets inverkan. Om vi tittar p vad som hnder om man ter kolhydrater s leder ju dessa till att vi fr en insulinutsndring i kroppen. Insulinet fr ver blodsockret till cellerna och fyller sedan p eventuellt glykogenbehov i levern. Nr detta r fixat och klart lagrar insulinet eventuellt verskott av socker som fett p vr kropp. Insulin frhindrar som du minns ocks att fett frbrnns. ter man fett och proteiner utstter man inte kroppen fr denna insulinutsndring med pfljd att man kan anvnda fett som brnsle och inte lgga p sig utan till och med minska kroppsfettet.

Tnder
Om det hade varit meningen att mnniskan skulle behva gra rent sina tnder emellant hade vi med skerhet varit fdda med ngon slags borstmekanism i munnen. Nu r vi inte det. En frklaring skulle kunna vara att tnderna inte r 89

gjorda fr den mat som krver tandborstning. Den mat som de flesta ter idag bestr ju av en hg andel kolhydrater och det r inte svrt att frst att detta kan medfra karies. De flesta av oss har vl en eller flera lagningar i vra tnder. Antropologen Vilhjalmur Stefansson gjorde mnga intressanta iakttagelser nr han fick tillstnd att gra en arkeologisk utgrvning p Island 1905. Man hade hittat en medeltida begravningsplats som vid tiden fr utgrvningen hade skurits av frn fastlandet. Kranier skljdes runt i havet och vid ebb passade man p att plocka s mnga skallar man kunde. Bland skallarna fanns ocks massor av tnder som man passade p att plocka. Tack vare att han fick tillstnd att gra denna i formell mening arkeologiska utgrvning fick han ihop 80 skallar med ett mycket stort antal tnder. Den hr samlingen har sedan underskts och inte i ngot fall hittade man ngra tecken p karies. Stefansson levde ocks ihop med eskimer under flera r i brjan p 1900-talet. De eskimer Stefansson gjorde sina iakttagelser p och som tilldrog sig hans strsta intresse var de som fortfarande inte blivit offer fr ngot inflytande frn den civiliserade vrlden. De hr mnniskorna levde uteslutande p ktt. Du har skert redan gissat att de inte hade ngra hl i tnderna. Stefansson gjorde t.o.m. s att han letade kranier fr att underska frekomsten av karies. Stefansson fick tag i 100 skallar av eskimer som dtt innan detta folk ftt ngon egentlig kontakt med omvrlden. De hr skallarna med sina tnder undersktes mycket noggrant och alla var fria frn karies. Utom en frarglig tand Det visade sig senare i samband med detta att denna tand tillhrde en Athabascaindian och skallen den tillhrde hade blivit felskickad.

90

Senast jag sjlv var hos tandlkaren fr en koll upplevde jag det lindrigaste tandlkarbesk jag ngonsin varit med om. Jag fick ven berm fr mina tnder, vilket jag med bestmdhet vet att det inte har hnt tidigare.

Barnen
En bekant som r lkare berttade fr mig att han vid ett tillflle ftt in en flicka som hade svimmat under frmiddagens gymnastiklektion. Hon hade sedermera kvicknat till och det var vl ingen strre fara med henne. Man hade dock rett ut vad hon tit innan. Det visade sig att frukosten besttt av chokladmjlk (med massor av tillsatt socker allts) gjord p lttmjlk. Till detta hade hon tit vitt brd med light-margarin p. En sdan frukost gr att hon normalt klarar en vanlig frmiddag i skolan, men inte en frmiddag med fysisk aktivitet vilket det blir om man har gymnastik p schemat. Hon hade allts ftt en blodsockertopp som kanske infll lagom tills hon hann fram till skolan. Bukspottkrteln hade sedan p sitt trubbiga stt skjutit ut insulin s att det rckte och blev ver varvid blodsockret sjnk som en sten och s till den grad att flickan hade svimmat. Att barn behver rejlare mat n s r ingen hemlighet och inget kontroversiellt. Det r ett knt faktum inte minst p barnavrdscentralerna. Trots detta r det vanligt att barn fr av den mat som de vuxna frefaller tro r nyttig. Hade bara flickan haft smr p en fullkornssmrgs och druckit vanlig mjlk utan chokladpulver i hade denna incident aldrig intrffat. Blodsockerkurvan hade allts blivit betydligt flackare. Jag antar att det inte r ovanligt att barn till bantande frldrar fr ta samma produkter som frldrarna trots att denna mat inte alltid rcker fr barnets vlbefinnande. I sdana fall borde det 91

vara rimligt med en srskild barnavdelning i kylskpet kan man tycka. Fr vrigt tror jag heller inte att det r ovanligt att man som frlder lter barnen ha i princip fri tillgng till lsk eftersom lsk inte innehller fett

Stress
Efter att du har lst s hr lngt, och sett hur jag propagerat fr s mycket fel saker, misstnker du naturligtvis att jag tnker runda av det hela med att sga att stress r nyttigt. Och du har faktiskt alldeles rtt. Det finns bra stress men frsts ocks dlig sdan. Man brukar definiera stress som kroppens reaktion p varje krav som stlls p den. Om vi nu brjar med den goda stressen s avses hur kroppen reagerar fr att kunna prestera extra bra nr det behvs. Som den gngen du var ensam och pltsligt fann dig intrngd i ett hrn av skolans storvxte mobbare. Minns hur du kunde spegla dig i mobbarens hud som spnde och glnste ver hans knogar medan han med ett retarderat leende mttade in det frsta slaget. D p ett gonblick bestller hjrnan fram hormoner som kallas adrenalin och noradrenalin. Dessa hormoner gr att du pltsligt fr ett vertag, hur konstigt det n kan lta. Du bleknar p grund av att dina blodkrl dras ihop. Dessutom gr adrenalinet att ditt blod levras snabbare om du skulle f ett sr. Dina luftrr vidgas, blodet omfrdelas till dina muskler och detta blod fylls nu med glukos. Alltihop fr att du ska orka stanna och slss eller springa drifrn snabbt. Du blir ocks starkare p grund av den kade muskelspnningen och den kade pulsen. Andningen blir snabbare och nu kan du faktiskt hra ditt hjrta sl. Din vakenhet och uppmrksamhet kar dramatiskt pupillerna blir strre. Du har pltsligt gott om tid att begrunda det faktum att det sitter cklig spenat mellan tnderna p mobbaren. Det var ju fiskpinnar med spenat till lunch p sko92

lan. Med denna hga halt av adrenalin i kroppen r det nu inga problem att hinna se slaget komma. Det liknar nstan slow motion och du har gott om tid att ducka och kan i nsta brkdel av sekund springa drifrn. Kvar str mobbaren och plockar snopet bort bitar av vggrappningen frn sin knoge. Den hr utsndringen av adrenalin i din kropp var ju alldeles utmrkt nr den intrdde och den fr ocks symbolisera den goda stressen. Den goda stressen rddade ju dig i det hr fallet frn ett ondigt tandlkarbesk och en visit hos akuten fr att sy ihop minst ett gonbryn. Det r den hr formen av stress som vi har att tacka fr att vi finns till. Vra frfder hade aldrig klarat sig om de inte haft denna frmga att handskas med akut stress. Den goda stressen har vi nytta av nr vi knner att vi kan pverka vr situation. Arbetskraven p oss kan vara hga, men s lnge vi knner att vi har mjlighet att lsa uppgiften och att vi har ett tillrckligt inflytande ver situationen s kan vi knna arbetsgldje vi blir peppade. Tvingas vi dremot ta itu med en uppgift som vi frn brjan knner r nstan omjlig att lsa kan det istllet bli en skadlig stress. Vi fr den dr kampen som inte gr att vinna. Ungefr som om du visste att du varje dag skulle rka ut fr denne mobbare. Man kan sga att det r en verstimulering. Men skadlig stress kan ocks uppkomma nr man r understimulerad. Det som r gemensamt r att man knner att man inte har kontroll ver situationen. Ett exempel p dem som kan lida av skadlig stress r de flyktingar som sitter i flyktingfrlggningar i avvaktan p beslut. Lngvarig, ofta terkommande eller intensiv stress r skadligt eftersom ett stndigt pslag av stress-

93

hormonet kortisol ger strningar i kroppens hormonsystem. Kortisol r det stresshormon som kar i kroppen vid lngre stressperioder. Stresshormonerna ger upphov till en lgre insulinutsndring vilket leder till hgre blodsocker; ett hmmat immunfrsvar; sammandragna blodkrl och ett blod som har lttare att koagulera. D r det ltt att frst att stress r en mycket viktig faktor att rkna med om man vill klara sig frn infarkter. Stressen som den fungerade i mnniskans tidiga historia var ndvndig fr verlevnad. Stresshormonerna hjlpte frmst till att f de kroppsliga funktionerna s effektiva som mjligt vilket var alldeles utmrkt eftersom den tidens problem i strre utstrckning n nu kunde lsas med hjlp av muskelkraft. Efter en kraftanstrngning kunde en period av lugn komma och allt tergick till det normala till den stund d nsta fara uppenbarade sig. Idag finns inte alltid mjligheter att lsa uppgifter med muskelkraft p detta stt. Det hjlper inte hur hrt man kan kasta en sten nr pappershgarna p kontoret vxer i hgre takt n man hinner beta av dem. Det r just drfr som kroppens stressfunktioner i dag stller till problem fr oss med sjukdomar som fljd. Det har spekulerats i hur det kommer sig att Frankrikes befolkning har en lgre frekomst av hjrtinfarkt n man har i USA. Ofta brukar det d nmnas att det beror p att man ter bttre typer av fett i Frankrike. Det har dock visat sig att det inte skiljer sig i ngon nmnvrd omfattning. Vad som dremot skiljer sig t r hur man ter. I Frankrike r det inte

22

22

www.infomedica.se, Liv och hlsa/stress

94

ovanligt att en lunch tar tv timmar. I USA andra sidan kan en lunch ta tja, kanske man ter vid arbetsbordet. Hur man kommer till rtta med stress tnker jag inte frska g in p hr. Det finns andra som har skrivit om detta. Vad man nd kan gra r att se ver sitt leverne fr att eventuellt uppenbara de delar i livet som inte knns bra. Nr r det man mr dligt? Finns det ngon mjlighet bli av med de situationerna?

Konklusion
Minska kolhydraterna

Mat som innehller f kolhydrater gr det lttare fr dig att ta mindre. Du slipper blodsockerfall med det sug efter ngot att ta som blir fljden. Frnvaron av kraftiga insulinutsndringar gr att du lttare brnner fett.
t rtt kolhydrater om du absolut mste ta dem

Ta det lite lugnt om du vill och dra ned p kolhydraterna vartefter som du tycker att det knns bra. Men ngot som du frn brjan br hlla p r att lta bli de snabbaste kolhydraterna och d menar jag t.ex. vitt brd, potatis, ris. Fr att f en uppfattning om vilka kolhydrater som r vrst s kan du titta lite nrmare p GI det glykemiska indexet fr olika matvaror. Man har satt vrdet 100 p vitt brd och vitt brd r per definition en dlig fda eftersom den hjer blodsockret s snabbt. Ju hgre indexvrde ett livsmedel har desto snabbare blodsockerhjning. I listorna ver glykemiskt index kan du se att vissa potatissorter kommer upp i ver 140 i glykemiskt index. Dessa sorter r allts extremt dliga. Mjligen kan det 95

fungera om man r elitidrottare men de flesta av oss r ju inte det. Om du istllet tar en kokt potatis och kyler ned den och sedan vrmer den igen s hamnar det glykemiska indexet p drygt 30 (!). Vetenskapen betrffande glykemiskt index r omfattande och det r tyvrr inte s enkelt att man bara kan titta i tabellerna fr att se vilket livsmedel som r bst. Men fr den som r intresserad av glykemiskt index finns det gott om litteratur i mnet.
Motionera

Motion r bra eftersom det kan bygga energikrvande muskler. Dessutom mr ditt hjrta bra om du rr p dig. Ett vltrnat hjrta har ocks mjligheter att skapa sidovgar fr sina kranskrl om det skulle g trgt med blodfldet i ngot av kranskrlen. Satsa p ngon motionsform som du tycker r kul, fr d r chansen strre att du inte lgger av efter tv gnger. Till och med promenader r bra, du slipper fr det mesta skador och under en timme hinner man tnka mycket ocks. Det blir en form av meditation som faktiskt r vldigt avstressande. G inte fr sakta bara, du ska bli lite varm r det tnkt.
Tnk dig fr innan du tar genvgar

Mnga vill skynda p viktminskningen genom att ta mindre fett n som r rekommenderat och istllet ta mera proteiner. Om du vill testa detta s r du inte den frsta. Resultatet blir dock inte som man hoppats p. Mer proteiner (som man lrt sig r nyttigare n fett) p bekostnad av fettet gr att det blir mer glukos som tillverkas av levern. Som du minns s kan ver hlften av proteinet gras om till glukos. Glukos leder till insulinutsndring vilket ju leder till fettplagring och en sprr mot att fett anvnds som brnsle. Inte bra. Frsk att ha som ml 96

att hlla 70 % fett, 25 % protein och 5 % kolhydrater. Det r utprovat och brukar fungera.
Stress pverkar dig

Tro inte att stress bara r ngot som finns i huvudet. P grund av att stress gr att stresshormoner utsndras i kroppen kan kroppen faktiskt ta fysisk skada.

Sammanfattning
I det hr kapitlet har vi konstaterat att sumobrottare ter mindre andel fett n den som gr p ett kontrollerat kolhydratintag. Trots att framgngarna med en fettsnl kost inte har visat sig rekommenderas vi nd att dra ned p fettkonsumtionen. Nr man ter fett utsndras minimalt med insulin i kroppen. Insulinet r ju frutsttningen fr att fett ska kunna lagras. Frnvaro av insulin gr ocks att kroppen fr tilltelse att anvnda fett som brnsle. Mindre fett p kroppen gr ocks att insulinknsligheten blir strre varvid mindre mngder insulin krvs fr att ta hand om glukosen i blodet. Det blir en god cirkel. Startsignalen fr att fett ska anvndas som brnsle r nr alfacellerna p grund av lgt blodsocker utsndrar glukagon. Triglycerider frigrs d frn fettcellerna och vandrar i blodet till musklerna och levern. Musklerna frbrnner fettet och levern monterar isr triglyceriderna och tillverkar glukos och fria fettsyror. Kvar blir skrp bestende av verblivna fettsyrestumpar som nu gr under namnet ketoner. Ketoner kan ven de anvndas som brnsle av bde celler i kroppen och av de allra 97

strsta delarna av hjrnan. verblivna ketoner frsvinner ut ur kroppen via svett, utandningsluft, urin och avfring. Nr ketoner bildas och frbrnns brukar man sga att kroppen r i ketos. En elakartad form av ketos r ketoacidos. Detta kan bara drabba de som r sjuka i form av typ 1-diabetiker, alkoholister och de som hller p att svlta ihjl. Man mste skilja p vad en riskfaktor r och vad det verkliga felet i kroppen r. Man kan se ett hgt kolesterolvrde som en varningslampa. Det gr inte att ta sig till ett lgt kolesterolvrde genom att minska p de mttade fetterna. Massaierna r levande bevis p detta. Nr de efter att ha levt p mttat fett flyttar till stderna och brjar ta nyttigare kar deras kolesterolvrden. Man har inte hittat ngot samband mellan hga kolesterolvrden och frekomst av ateroskleros. Statiner som snker kolesterolvrdena har visat sig ge en viss snkning av hjrtsjukdomar. Det r dock frmodligen inte sjlva snkningen av kolesterolet som r orsaken till detta utan att statinerna gr mer saker med kroppen som t.ex. att fungera antikoagulerande fr blodet. Man kan genom att mta hftmtt och midjemtt avgra om man r insulinresistent. Detta hnger ihop med att det r det inre fettet (magfettet) som pverkar insulinknsligheten. Ju bttre kvot mellan muskler och inre fett det finns, desto bttre insulinknslighet. Ju hgre blodsocker man har, desto mer insulin krvs fr att f ned detta blodsockervrde. 98

Minskar man kolhydraterna i maten minskar man insulinutsndringen. Detta medfr att det inte blir ngon fettplagring. Cellerna i kroppen slipper genom detta anstormningen av insulin och fr en chans att bibehlla sin knslighet. Detta kan gra att diabetes inte behver bryta ut. Muskeltrning r bra fr att bibehlla eller frbttra insulinknsligheten. Kroppsbyggande r bra; frsk att trna s att musklerna fr syrebrist. Detta gr att musklerna byggs upp och kvoten mellan fett och muskler frbttras. Kolhydrater r inget vi behver fr vr verlevnad. En typ 1-diabetiker behver insulin utifrn fr att tillfriskna. Lter man kroppen vila frn en anstormning av insulin kan cellerna repa sig och brja bli knsliga igen. Vilan sker lmpligen genom att man avstr frn kolhydrater och lter det mesta av nringsintaget best av fett. Vanlig bantning fungerar inte drfr att man d frlorar muskler tillsammans med fettet. Nr man sedan inte klarar att hlla dieten, som ofta bygger p sjlvsvltning, lgger kroppen p sig dessa kilon snabbt igen. Kilona bestr d till strre del av fett. P grund av att man tappat muskler blir det n svrare att hlla vikten i fortsttningen. Muskler brnner ju energi, t.o.m. under smn. Nsta jojo-bantning gr saken nnu vrre. Termodynamikens lagar gller ven fr den som ter en kost med f kolhydrater. Dremot r det oklart vad det r som hnder i kroppen. Genom underskningar vet man att om 99

man vill g ned i vikt kan man ta fler kalorier om de bestr av fett. Kroppen kan frmodligen inom vissa grnser frndra sin frbrnningsniv. En positiv bieffekt av att ta litet kolhydrater r att tnderna mr bttre. ven barn behver fett fr att f en jmnare blodsockerkurva. Stress r ngot mycket viktigt att ta med i berkningarna om man vill leva ett liv utan sjukdomar.

100

4. Hur kunde det bli s hr?


Max Planck, upphovsmannen till kvantteorin, som i ett bermt uttalande sade att gamla ider inom vetenskapen bara dr med dem som omfattar dem: En viktig vetenskaplig innovation fr sllan dominans genom att gradvis vinna ver och omvnda motstndarna det hnder sllan att Saulus blir Paulus. Det som sker r istllet att motstndarna s smningom dr ut och att den uppvxande generationen redan frn brjan blivit bekant med idn. Nr bara dden frmr vertyga, har man uppenbarligen ntt det starkast mjliga intellektuella motstndet. Ur Sanningens ddgrvare
23

Man undrar hur s mycket mrkliga rn kan matas ut till allmnheten r efter r. Jag tnker d bl.a. p hur diabetiker uppmuntras att ta kolhydrater. I det hr kapitlet vill jag redovisa hur forskningsresultat kan visas fram fr allmnheten. Frst tnkte jag g igenom hur vetenskapen ser ut. Eller rttare sagt hur den borde se ut.

23

Broad & Wade, Sanningens ddgrvare, s 173

101

Den vetenskapliga metoden


Fakta

Fr att det verhuvudtaget ska kunna bli ngot som vi kallar vetenskap behvs det fakta. Fakta kan man f fram genom att mta, observera eller genom att samla ihop saker. Nr man har tillrckligt mycket fakta r det dags fr nsta steg som r...
Hypotesen

En hypotes r en sorts gissning om hur egenskaperna r hos det fakta man har tillgng till. En sdan hr hypotes kan man g vidare med genom att gra experiment. Ett experiment br helst bevisa hypotesen men gr inte det r det lika vrdefullt om experimentet motbevisar hypotesen. Oavsett vilket, har man kommit en bit p vg mot sanningen. Det r det hr man brukar kalla fr vetenskaplig metod. Nr en hypotes har bevisats tillrckligt mnga gnger vergr den till en
Lag

En lag r mycket vrdefull i vetenskapliga sammanhang eftersom den beskriver regelmssigheter. Det trista med en lag r att den inte alltid frklarar vad det r som hnder. Fr att f en frklaring till lagen har man ngot som kallas
Teorier

Teorin ger mening t bde lagar och de fakta som fljer lagarna. Teorin ska frklara vad som hnder men det trista med teorier r att de ofta innehller delar fr vilka det inte finns 102

ngra bevis. Trots detta r dessa obevisade teorier en mycket viktig del. Det kan vara omjligt att bevisa eller motbevisa en teori men teorin kan nd vara s bra att man utgr frn att den r sann eftersom den frklarar s bra vad som hnder. Om man trodde att lagarna inte kan ndras s trodde man fel. Det kan komma fram nya fakta som gr att man inser att de mste ndras. Man kan ocks plocka fram nya hypoteser ur teorierna. I den goda vetenskapsvrlden fungerar det s hr: Forskare arbetar fr att ta fram nya fakta, hypoteser, lagar och teorier. De kontrollerar varandras arbete s att det inte ska publiceras felaktiga resultat. Kontrollen gr till s att innan forskaren ens kan brja forska s mste han f pengar fr sitt forskningsprojekt. Redan hr r det allts en form av kontroll av vad han kommer att syssla med. Pengarna gr till de bsta forskarna med de bsta iderna. Innan han kan publicera artikeln med resultaten i en vetenskaplig tidskrift skickar redaktren artikeln till ett antal vetenskapliga kritiker. Kritikernas jobb r att tala om fr redaktren om innehllet i artikeln r nytt, om forskaren har refererat ordentligt till andras arbeten och sist men inte minst, ifall forskaren har anvnt riktiga metoder nr han experimenterat och om resonemangen r korrekta. Efter de hr tv kontrollstationerna och publiceringen r det dags fr det riktiga eldprovet. Nu ska andra forskare kunna reproducera resultaten. Forskaren har nmligen i sin artikel skickat med ett slags recept eller bruksanvisning fr hur han bar sig t nr han kom fram till sina resultat. Den hr proces103

sen garanterar allts att inga felaktigheter kommer ut. Man kan sga att processen gr att den r sjlvrensande frn skrp. Det r alltid andra forskare som gr igenom resultat och kon24 trollerar att resultaten gr att reproducera. S vad r d problemet? Detta verkar ju vattenttt? Hur skulle osanna resultat kunna existera efter att ha genomgtt alla de hr kontrollerna? Visserligen kan man tnka sig att ett forskningsomrde r s komplext att det verstiger kompetensen hos dem som r satta att kontrollera, men sanningen r tyvrr en aning trivialare. Vartefter jag frskt lsa in mig p det hr omrdet s har det mlats upp en bild av nringsforskningen som jag tror skulle hlla som underlag fr en sciencefiction-film. Jag har ibland ftt en Area 51-knsla nr jag sett hur forskningsresultat har behandlats p minst sagt mrkliga stt eller helt enkelt sopats under mattan nr resultaten inte blev som man frvntade sig. Stmmer inte forskningsresultaten med de hypoteser man har s fr man gmma resultaten eller frska hitta ngot litet halmstr att redovisa som kan rknas som politiskt korrekt och gynnande fr framtiden och ekonomin. Det hnder ocks att man istllet fr att ndra p hypotesen frsker ndra resultaten av experimenten s att de ska passa den hypotes man hade frn brjan.

Sanningens ddgrvare
Problemet som det frklaras i boken Sanningens ddgrvare av Broad & Wade r att det finns inbyggda freteelser i systemet
24

Ur Broad & Wade, Sanningens ddgrvare, 1983, s 19 ff.

104

som gr att det kan vara lockande fr forskare att tnja p resultaten, snygga till siffror, lna av andra och ven i vissa fall fabricera data, ven om det senare inte r vanligt. Jag ska nu i stora drag referera det jag tycker r det viktigaste ur boken Sanningens ddgrvare. Boken tar upp ett stort antal exempel p falsarier inom forskningsvrlden och ven anledningarna till att de har kunnat uppkomma. Den text som r indragen r innehll frn boken men som jag redigerat och frkortat. Forskare r mnniskor de ocks. Bara fr att de tar p sig sin vita rock och kliver in p sitt laboratorium innebr inte detta att de d ocks skulle hnga av sig lidelser, regirighet och karaktrsfel. ra r naturligtvis ngot stort, vem vill inte vara den som gr den stora upptckten? Men fr att kunna gra denna stora upptckt behvs pengar. Pengar fr man genom att ska anslag. Det som kommitterna tar hnsyn till nr de delar ut forskningspengar r bl.a. hur mnga artiklar forskaren har ftt infrda i diverse olika vetenskapliga tidskrifter. Det lr finnas ver 25 000 av dessa tidskrifter. Nu kommer vi till det frsta problemet. Artiklar rknas ofta i antal och inte i kvalitet. Inte heller r tidskriftens niv alltid viktig. Fr forskaren gller det d allts att producera s mycket som mjligt. Det enklaste sttet att gra detta r att lna av andra. De som ska kontrollera att ett nytt rn inte redan r publicerat har det frsts inte ltt att gra en heltckande kontroll av alla tidskrifter. Ett annat stt r att dela upp ett forskningsresultat i sm delar och publicera dem p detta stt eftersom det d blir ett hgre antal publicerade artiklar.

105

Hr vill jag tillgga att sedan boken Sanningens ddgrvare gavs ut 1983 s har det ju blivit lttare i och med Internet att ska och jmfra texter. Internet har ju andra sidan ocks gjort det lttare att lna s det jmnar ut sig. Det r inte bara forskningsanslag som r lttare att f om man publicerat ett stort antal artiklar. ven tjnstetillsttningar har visat sig bygga mycket p antalet publicerade artiklar snarare n dess kvalitet. Ett bttre stt att rkna meriter skulle vara om man genomgende rknade hur mnga gnger ett visst arbete blivit refererat till. Bra resultat har lttare att bli publicerat och det r nu som man kan tnka sig att det kan bli lockande att frskna forskningsresultat. Frskning kan g till s att man rensar bort data som inte stmmer in p den hypotes man vill bevisa. Om man vill kan man gra en skala som brjar vid mindre allvarliga lgner, denna fortstter sedan via sjlvbedrgerier till rena bedrgerier. Sjlvbedrgerier kanske du undrar hur de kan uppkomma. Ska inte en forskare vara s pass intelligent, utbildad och van att han ska klara sig undan sdant? Tyvrr r det inte alltid s. Ofta har forskaren en nskan om att ett visst resultat ska uppkomma genom experimenten. Det finns ett exempel p nr en forskare lt studenter underska hur snabbt rttor med olika begvning kunde klara en labyrint. Studenterna blev frevisade tv grupper av rttor. En grupp bestod av intelligenta rttor och den andra gruppen av dumma rttor. Frsken drog igng och nr man sammanstllde resultaten visade det sig att de intelligenta rttorna hade lttare att klara labyrinterna. Fast det fanns ett problem. Alla rttorna var av samma sort, vanliga laboratorierttor. Alla rttorna var allts precis lika intelligenta eller korkade om man s vill (men det 106

visste ju inte studenterna). Hur kunde resultatet d bli att gruppen med de frment intelligenta rttorna klarade sig bttre? Kanske hade man tryckt av stoppuret en brkdel av en sekund tidigare nr man sg att den intelligenta rttan var p vg att g i ml, kanske behandlade man de intelligenta rttorna lite bttre. Och resultatet blev en sjlvuppfyllande profetia. I det hr sammanhanget, nr vi pratar om sjlvbedrgerier, mste jag f passa p att bertta om hsten Kloke Hans. Hstens gare, Wilhelm von Osten, var vertygad om att han lrt sin hst att rkna. Wilhelm gav hsten ett tal att rkna ut och hsten stampade med hoven s mnga gnger som svaret p talet var. Nu kanske du tnker att Wilhelm gav sin hst ett litet hemligt tecken fr att hsten skulle sluta stampa? Inte s illa tnkt, men problemet var att hsten svarade rtt ven nr ngon frmmande ledde vningen och Wilhelm inte var nrvarande! Gtan fick till slut sin lsning med psykologen Oskar Pfungst. Han upptckte att Wilhelm mycket riktigt gav hsten ett hemligt tecken fr att den skulle sluta stampa. Det fantastiska i historien r att Wilhelm gav detta tecken ofrivilligt. Detsamma gllde fr andra personer som testat hstens rknekunskaper. Det visade sig att nr hsten stampat tillrckligt mnga gnger s nickade personen en aning med huvudet. Pfungst kom fram till att hsten kunde uppfatta s sm rrelser som ned till en femtedels millimeter. Om du inte tror att folk nickar omedvetet freslr jag att du tar dig in p skolavslutningens jultabl. Lgg mrke till de decimeternickningar som frldrarna gr efter varje korrekt framtvingad blockfljtston som deras barn klarar av.

107

Av det ovanstende kan vi allts lra oss att resultat kan frsknas enbart genom att det finns en nskan om ett visst resultat. Det r inte bara forskaren som kan bli offer fr nskningar av resultat. En vetenskaplig tidskrift ville testa om det fanns ngon slagsida ven hos referenterna, allts de personer som tillfrgas om rekommendation av en artikel fr publicering. En uppdiktad artikel skickades ut till 75 referenter. Man knde till vars och ens av referenternas hllning i den frga som artikeln handlade om. I manuskripten som skickades ut hade man beskrivit exakt samma experimentprocedurer, men resultaten hade man gjort olika i olika utskick s att de i vissa fall stdde referentens instllning och i andra fall motsade den. Resultatet blev inte helt ovntat att de artiklar som stdde referenten i dennes instllning i frgan oftare rekommenderades fr publicering n om artikeln skte motbevisa referenten. Nu bryter jag in med en egen fundering och det hr kanske du inte tycker r s konstigt. Inte s allvarligt heller, men hr brjar det bli just det tycker jag. Ett vetenskapligt rn som motsger en referents personliga instllning har allts mindre chans att bli publicerat och drmed komma till allmnhetens knnedom. Hur mnga referenter tycker att man blir fet av att ta fett? Hur stor chans har ett sdant arbete att bli publicerat jmfrt med ett arbete som visar motsatsen?

108

Citeringar
Ett exempel ur Uffe Ravnskovs bok fr belysa frgan om hur en fr ndamlet stdjande studie citeras oftare n en studie som inte stdjer ndamlet. Tack vare att det finns ngot som heter Science Citation Index kan man se hur ofta och var ett visst arbete har citerats i olika tidskrifter. Ravnskov har som exempel valt att jmfra hur ofta en studie kallad The Lipid Research Clinics Trial har citerats jmfrt med en studie gjord av dr Tatu Miettinen. Bda artiklarna beskrev behandlingsstudier dr man satte in medicin mot hga kolesterolvrden. De hade redovisats i samma medicinska tidskrift, de behandlade samma mne, ingen har ifrgasatt upphovsmnnens rlighet eller studiernas kvalitet men man kom till helt olika slutsatser. Eftersom forskningens ml r att hitta sanningen s borde resultaten av studierna inte spela ngon roll. Hrav fljer ju rimligen att man borde kunna anta att bda studierna skulle citeras lika ofta. Okej, ngon millimeterrttvisa kan man vl inte rkna med, s ett bra resultat fr anses vara om studierna citeras p ett ungefr lika ofta. Vi ska strax se vad som hnde. I Miettinens underskning hade man en hgre ddlighet i hjrtinfarkt bland dem som blev behandlade med mediciner inte srskilt korrekt ur politisk synvinkel allts. I LRC-studien dremot hade man en lgre ddlighet i hjrtinfarkt i den grupp som behandlats med medicin; ett utmrkt resultat allts.
25

25

Ravnskov, U, The Cholesterol Myths, s 166 ff

109

Lt oss nu rkna citeringarna av underskningarna (se fig. nedan). Om man tittar p hur ofta de tv olika artiklarna citerats s kan man tydligt se hur mycket lttare ett fr ndamlet stdjande resultat har att synas. Antalet citeringar av Miettinen- resp. LRC-underskningen Miettinen LRC Frsta ret 6 109 Andra ret 5 121 Tredje ret 3 202 Fjrde ret 1 180 Summa 15 612 Ett ytterligare intressant perspektiv p just det hr exemplet r att man inte i ngon av de bda studierna lyckades f fram signifikanta vrden. Det innebr allts att resultaten i bgge studierna kunde vara slumpmssiga. Detta hindrade dock inte att LRC-underskningen citerades hela 612 gnger under de frsta fyra ren. Har man ett stdjande resultat s ska det vl utnyttjas? Det r inte ovanligt att en artikel kan innehlla hnvisningar till ett tiotal stdjande studier fr att artikelfrfattaren ska f sin sak styrkt. Totalt kanske det finns tjugo studier som omfattar den aktuella frgan. De resterande tio studierna som det inte finns hnvisningar till kan d vara studier som gr emot artikelfrfattarens teser. Men tnk s svag argumenteringen skulle bli om dessa icke stdjande studier ocks fick vara med Man kan med fog misstnka att om ngot sgs tillrckligt mnga gnger s blir det till slut en sanning. Man ska inte 110

simma inom en halvtimme efter att man tit fr d kan man f kramp i magen. Det r ngot som de flesta har hrt och kan intyga att det r alldeles, alldeles sant. Frldrar har sagt det, fr att inte tala om alla lrare och simlrare som har tjatat om det. Det hr skulle ju faktiskt innebra att man inte ska cykla heller inom en halvtimme efter att man tit eftersom man rimligtvis borde ha precis lika stor risk att f kramp i magen nr man cyklar som nr man simmar, men det r det ingen som hvdar. Ingen medicinskt kunnig menar idag att det hr sambandet skulle finnas. Ursprunget till denna skrna lr ha sett dagens ljus redan under 1800-talet och fick sedan en skjuts via 26 en Rda Korset-broschyr frn 1930-talet. Nu ska jag inte svra p att det ens r sant att historien brjade p detta stt. Det kan ju faktiskt vara s att denna frklaring har hvdats s mnga gnger att den tas fr en sanning fast den kanske inte r det! Ett exempel till p hur ngot som citeras ofta blir till en sanning r Cyril Burts resultat av hans forskning avseende intelligens. Han hade jmfrt tvillingar som vxt upp tskilda. Underskningen ansgs bygga p den strsta samlingen IQ-data i sitt slag och citerades under ett trettiotal r av bde de som trodde p intelligensens rftlighet och de som inte trodde p den. De som stdde sig p Burts data lyckades inte se inkonsekvenserna i forskningsresultaten. Burts strsta tillgng var inte en noggrann forskning utan en msterlig retorisk talang. En bidragande orsak till att Burt inte blev ifrgasatt var ocks den stora auktoritet han hade p sitt omrde. Han var dessutom en person som inte tvekade att g till hrt angrepp p dem som ifrgasatte hans alster. Men tyvrr var allts Burt en bedragare

26

Alfie Kohn: Pojkar r bttre i matte n flickor. Prisma, 1992

111

som diktade upp data fr att fra sina meningsmotstndare bakom ljuset. Det visade sig att Burt under pseudonymer ocks hade skrivit artiklar till tidskrifter dr han verste Burts rn med berm och kritiserade sina meningsmotstndares arbeten. Siffrorna som lg till grund fr hans teorier var i snyggaste laget och det blev till slut en psykolog vid namn Leon Kamin vid Princetonuniversitetet som avsljade Burt. Det rckte med 10 minuters lsning fr att han skulle inse att Burt for med osanningar. Kamin skrev bl.a. att Burts siffror frestar sannolikhetslagarna alltfr hrt och kan bara betyda felaktigheter, tminstone nr det gller vissa av fallen. Fusket frblev oupptckt frn 1943 till 1974 d Kamins bok om avsljandet gavs ut. Det kan ven vara svrt att avlgsna felaktigheter trots att de avsljats. Kamins anklagelser mttes i brjan med indignation av psykologer runt om i vrlden. De fick dock till sist ge med sig. Francis Bacon har sagt att Sanningen r inte auktoritetens dotter utan tidens. Fr det g tillrckligt lng tid kan inte felaktiga teorier verleva. De nts till sist ned och erstts.

Leka med siffror


Fr att kunna visa tydligare resultat kan man anvnda metoden att jmfra pplen och pron. Exempel p pplen och pron i vetenskapens vrld r jmfrelser mellan absoluta och relativa vrden. Fr den som inte sttt p begreppen absoluta och relativa vrden drar jag det lite kort. Allts, sg att vi har tv grupper med 1000 personer i varje grupp. I ena gruppen dr en person och i den andra tv. Ett av stten att framstlla detta p r att sga att man har 999 chanser av 1000 att verleva om man tillhr den ena gruppen och 998 chanser av 1000 112

att verleva om man tillhr den andra gruppen. Inte s stor skillnad allts, men om man istllet ser det s att det var dubbelt s mnga som dog i den andra gruppen s r ju skillnaden 100 % i ddlighet. Detta lter ju mycket vrre och kallas fr en relativ skillnad. Det roliga r att man inte kan besls med att ljuga hur man n gr. Du tycker frsts att det r helt vansinnigt fr att inte sga barnsligt att manipulera med siffror p det hr viset men det r mycket vanligare n du tror. Det blev 100 % kning av verlevnadsgraden i hjrtinfarkt med denna medicin men bara 0,1 % kad ddlighet i cancer. Detta gr att man kan sga att frdelarna definitivt vervger nackdelarna. Precis s skulle man kunna sga ifall man hade 1000 personer i tv grupper dr den ena gruppen ftt en viss medicin (se figuren nedan). I gruppen som ftt medicin dog en person i hjrtinfarkt och i gruppen utan medicin dog tv. I gruppen som ftt medicinen dog tv personer av cancer medan bara en dog av cancer i gruppen utan medicin. Det hr r frsts ett phittat exempel, men det visar principen. Grupp 1, medicinerad 1000 1 2 Grupp 2 1000 2 1

Antal patienter Hjrtinfarkt Cancer

100 % skillnad? 0,1 % skillnad?

113

Ignorera nya rn
Det vanligaste sttet att bekmpa nya teorier som strider mot dogmerna r att ignorera dem. Ett knt exempel r lkaren Ignaz Semmelweis. Du har skert hrt talas om denne lkare tidigare s istllet fr att bertta om honom friskar jag bara upp minnet t dig. Semmelweis levde och verkade i sterrike p 1800-talet och upptckte att han kunde minska antalet fall av barnsngsfeber om han tvttade sina hnder med klorlsning innan han underskte mdrarna. Barnsngsfeber gav normalt upphov till en ddlighet p mellan 10 och 30 procent i de europeiska barnbrdshusen. P Semmelweis egen avdelning sjnk ddligheten frn 18 procent till 1 procent nr han brjade med sin handtvtt. 1848 hade han lyckats f ner ddligheten i barnsngsfeber till 0. Trots dessa fantastiska resultat av hans experimenterande lyckades han inte vertyga sjukhusledningen om att handtvtten skulle infras som ett obligatoriskt inslag. P grund av att Semmelweis deltog i politiska aktiviteter fick han sparken frn sjukhuset men samlade under det fljande decenniet mngder av bevis fr att handtvtten frhindrade barnsngsfeber. Han sammanfattade rnen i en bok 1861 och skickade exemplar av boken till de frmsta gynekologerna i Tyskland, Frankrike och England. Semmelweis hade ingen brande teori om varfr resultaten blev s bra och lkarna struntade fljaktligen i hans rn. I t.ex. Stockholm smittades vid den hr tiden ca 40 procent av mdrarna och 16 procent dog av barnsngsfeber och nd var det s svrt att ta till sig 114

resultaten av Semmelweis frsk. Man kan ju bara spekulera i detta men kanske var det svrt fr lkarna att knna att de d skulle f ta konsekvenserna av sitt handlande? Man skulle ju i s fall f svart p vitt att man snt hundratals mnniskor i dden bara fr att man inte tvttat hnderna. En bidragande orsak till lkarnas dvhet infr Semmelweis teorier var att han inte var ngon retoriker av rang. Semmelweis brjade nu skicka brev hit och dit till obstetriker dr han hotade att avslja fr allmnheten att den lkare en havande kvinna kallar p med strsta sannolikhet r en ddsngel. Semmelweis sjlsliga tillstnd blev allt smre med pfljd att hans vnner en dag freslog honom att flja med till ett mentalsjukhus. Vnnerna smet ivg och kvar blev Semmelweis som strax ifrdes tvngstrja i vilken han avled bara 14 dagar senare. Jag kan inte lta bli att dra paralleller till Robert C. Atkins nr jag lser om denne Semmelweis. En kost med ett kontrollerat kolhydratintag har ju funnits medvetet sedan Bantings dagar p 1800-talet. Men det var Robert C. Atkins som under 1970talet p allvar brjade torgfra teorierna om frdelarna med ett hgt fettintag och ett lgt kolhydratintag. Denne Atkins har sedan dess bespottats och kritiserats av kostexperterna. Kan det vara s illa att man r rdd fr att han kan ha haft rtt? Atkins lyckades aldrig komma med ngon bra teori om vad som hnde i kroppen nr folk gick ned i vikt nr de t den feta maten. I och med detta var allts vgen fri att kritisera dieten som sdan trots att det r ltt att konstatera att dieten ofta fungerar fr att f kroppen att n normalvikt. Likheterna med Semmelweis fall r smrtsamt uppenbara. Jag tror att det r s att principerna har hissats upp till en sdan hjd att fallet skulle bli fr stort att nu erknna att ett lgt kolhydratintag r bra fr kroppen. Kanske man r rdd att f veta sanningen som kan 115

vara att man under decennier genom felaktiga kostrd har frpassat folk till vervikt, sjukdom och dd? Det har brjat likna ett pokerspel dr skolmedicinen vgrar att syna Atkinsmodellen och istllet hela tiden hjer insatsen. Och insatsen bestr av yrkeshedern. Det r i sdana hr lgen som en fungerande vetenskaplig metod r s viktig. Detta innebr bl.a. att forskningsrn ska anvndas fr att ta fram nya teorier och inte fr att cementera frdomar om hur saker borde vara.

Objektivitet
Som vl r finns det ett antal forskare som har brjat syna de etablerade sanningar som omger det hr med hur man ska ta. Det r tack vare deras arbete som jag kunnat skriva den hr boken. Det handlar om lkare och forskare som fr ta emot mycket kritik fr sina teorier eftersom de inte r mainstream eller ligger i linje med vad vra hlsovrdande myndigheter menar r sanningen. Den som lst Uffe Ravnskovs bok om kolesterolmyterna vet att den r mycket genomarbetad. P kolesterolomrdet monterar han metodiskt ned hela den frestllningsvrld som r frhrskande idag. Kan en meningsmotstndare till Ravnskovs teorier inte argumentera mot hans sak p ett vettigt stt fr han hja rsten och fungerar inte det s fr man helt enkelt elda upp boken som det misshagliga str i. Och elda upp boken var precis vad man gjorde i finsk tv i brjan p 90-talet. Kan man inte hlla med om det eller argumentera emot s eldar man upp det. Det hr pminner mig om historien om pappa hund som instruerade sin son Det du inte kan ta eller knulla, det ska du pissa p. 116

Ett problem r att inte alla forskare kan se p sina resultat utan frgade glasgon. Kanske det inte ligger i forskarens uppdragsgivares intresse att ett visst resultat kommer fram? D fr man helt enkelt glmma resultaten eller tolka dem p ett mycket extensivt stt fr att hamna rtt. Jag vet att det kommit nskeml eller frslag om att alla medicinska studier ska anmlas innan man drar igng dem. Anledningen till detta r att utomstende d ska knna till studien och drfr kunna frga om de resultat som kom fram Hur gick det egentligen, det dr ni brjade underska?. Idag kan t.ex. en margarintillverkares forskning gmmas undan om det visade sig att resultaten talade emot vad som r affrsmssigt frdelaktigt. Man kan ocks lgga ned en studie i frtid om man ser att resultaten inte verkar bli som man hoppas.

Utvalda resultat
Om du vill f fram ett resultat som passar din egen teori s fungerar principen med utvalda resultat s hr. Vi brjar med en phittad underskning dr man ftt fram ett stort antal mtpunkter dr man tittat p kolesterolvrde och antal hjrtinfarkter.

117

Nu gller det att dra slutsatser av dessa resultat. Om man vill att det ska se ut som om ett hgt kolesterolvrde gr att folk dr i strre utstrckning s drar man en linje som den ser ut i bilden nedan. Samtidigt suddar man ut de mtpunkter som inte passar in p den linje man vill ha fram.

I bilden ovan har vi inte flyttat p ngra mtpunkter, bara suddat. Om du istllet vill visa att det r nyttigt med ett hgt kolesterolvrde gr du s hr: Dra en linje genom de punkter 118

som uppvisar en fallande trend. Sudda sedan de mtpunkter som hamnar fr lngt bort frn denna linje:

Om du vill kan du ta ett smrgspapper och rita av graferna med deras mtpunkter. D kommer du att kunna konstatera att det r samma mtvrden som ligger till grund fr bda resultaten. Det r bara olika mtpunkter som raderats i de bda fallen. Ett bra exempel p denna metod r nr forskaren Ancel Keys p 50-talet plockade ut sex lnders resultat fr att visa att det finns en koppling mellan fettkonsumtion och hjrtinfarkter. Keys ritade ett diagram dr han p X-axeln markerade hur mnga procent av energin som ts i form av fett. P Y-axeln markerade han antal ddsfall i hjrtinfarkter. Mellan markeringarna fr de sex lnderna kunde han sedan dra en jmn kurva som visade p ett kristallklart samband mellan fettintag och hjrtinfarkt. Ju mer fett man t i ett land, desto fler hjrtinfarkter. Solklart.

119

Vad det inte talas om r att det egentligen ingick 22 lnder i studien. Och varfr tar man inte med alla lnder nr man har tillgng till dessa siffror? Troligen fr att Keys ville frbttra tydligheten i sina rn. Skulle han ta med alla lndernas resultat skulle inte kurvan bli tydlig nog fr att alla skulle frst hur farligt det var med fett. Nu rensade han helt enkelt bort de informationsbitar som inte passade in p hans teori! Nu gr vi vidare och tittar p det totala underlaget. S hr sg det ut. Det visar alla 22 lnder som var med:

120

Det r fler n 22 prickar vilket beror p att en del lnder var med flera gnger (olika orter). Nu r det inte lika sjlvklart hur linjen ska dras, eller hur? Lt oss dra en egen linje som bevisar motsatsen till Keys rn.

121

Nu har vi underlaget fr vr tta-lndersstudie som visar att ju hgre andel fett man ter, desto mindre risk att d av hjrtsjukdom. Det r exakt samma mtpunkter, vi har bara valt att radera andra punkter n vad Keys gjorde. Forskningsresultat som man ftt fram p det hr viset kan en27 ligt Broad & Wade tas p allvar om fljande frutsttningar r uppfyllda: 1) Presentationen ska ske p ett rimligt stt 2) Resultaten ska verensstmma med frhrskande frdomar och frvntningar
27

Broad & Wade, Sanningens ddgrvare, s 181

122

3) Resultaten ska hrstamma frn en kvalificerad forskare som str i frbindelse med en elitinstitution. r dessa kriterier uppfyllda kan manipulerade resultat under en tid tas fr sanningar. Keys hade kanske bestmt sig fr ett resultat och d fr man offra en del p seriositetens altare. Skulle man ta med underlagen fr alla de 22 lnderna kunde vilken mellanstadieelev som helst enkelt bevisa att exempelvis ju mindre fett man ter i ett land, desto fler hjrtinfarkter drabbas befolkningen av. Det enda man behver gra r att ta fram sitt suddgummi och sudda bort de prickar som inte passar in p den kurva fr det forskningsresultat som man fr tillfllet vill visa. Uffe Ravnskov gr i sin bok The Cholesterol Myths igenom denna studie och visar p alla svagheter i den. Eller visar p alla svagheter det vore nog mer riktigt att sga att han slaktar denna rapport. Ngon kanske undrar hur man kan lgga ned s mycket jobb p att s i grunden sl snder ett forskningsrn men man ska betnka att det r Ancel Keys teorier som n idag hnger ver oss som en vt filt. Det r tack vare honom du har dligt samvete nr du ter ditt frukostgg. Det r ocks enligt mitt nya stt att se just hans teorier som bidragit till dagens skenande siffror nr det gller kningen av vervikt och diabetes. Uffe Ravnskov har fr vrigt genom att leka med Ancel Keys metoder frt i bevis sdana saker som att antalet hjrtinfarkter hr ihop med antalet tv-apparater i ett land och att det finns en korrelation mellan storleken p kommunalskatten och antalet hjrtinfarkter. 123

Pengar
Ngot som tyvrr ocks pverkar forskningsresultat och hur de tolkas r pengar. Att slja mediciner kan fr medicintillverkarna inbringa enorma summor under den tid en medicin r skyddad av patent. Skulle man sedan lyckas bredda den grupp som kan komma ifrga fr att ta denna patenterade medicin kan priset vara astronomiskt liksom kundunderlaget. Jag vill se den forskare som r anstlld p ett lkemedelsfretag som vgar st upp och sga att det gr lika bra med selleri. Att bredda ett kundunderlag innebr t.ex. att se till att de hlsovrdande myndigheterna skriver under p att det krvs ett lgre mtvrde avseende ett visst laboratoriesvar fr att freteelsen ska vara freml fr medicinsk behandling. Hr kan vi som exempel se att grnsen fr vad som kallas fr hgt blodtryck har uppvisat en sjunkande trend liksom grnserna fr triglycerider och LDL. Vem tjnar p det och vem fr slja mer dyra mediciner? De som tillverkar och utvecklar mediciner r privata fretag. Lt oss gra ett tankeexperiment. Fast det r bara ett tankeexperiment under frutsttning att du inte ger ett lkemedelsfretag frsts( ger du ett lkemedelsfretag kan du hoppa vidare till nsta kapitel). Anta att du ger ett lkemedelsfretag. Precis som i alla andra fretag gller det fr dig att tjna s mycket pengar som mjligt medan du hller dig inom lagens rmrken. Sjukdom r ditt levebrd; utan sjukdom ingen lnsamhet allts. Fast du kan tnka dig att folk blir friska med hjlp av just den medicin du sljer. Det bsta r ju frsts om kunderna inte blir riktigt friska utan bara symtomfria fr d kan du ju slja medicin till dem s lnge de lever. Drfr r det 124

ocks bra att hitta kommor som kan diagnosticeras i relativt ung lder eftersom frsljningsperioden d blir lng. Det vrsta som skulle kunna hnda dig r om folk som tar en fr dig lnsam medicin brjar undra om man verkligen behver den. Det skulle kunna komma fram att den sjukdom dina kunder tar medicinen emot inte r ngon sjukdom. Sjukdomen man medicinerat emot kanske bara r en siffra p ett laboratorieprov? Ingen har ngonsin lyckats koppla denna siffra till verkliga kroppsliga problem. I ett sdant fall gller det fr dig att se till att stdja upprepade tillrttalagda underskningar som ger sken av att din medicin faktiskt gr nytta. I dessa fall fr konklusionerna av studierna bli lite mrkliga bara de stdjer dina intressen. Det r inte s mnga som lser hela underskningen eller analyserar hur den gtt till i alla fall, s du br komma undan med detta. Forskare med hypoteser som motsger dina affrsintressen kan du naturligtvis inte stdja. Studier som barkar ivg t fel hll br du lgga ned och inte ltsas om att de ens startats. Det skulle kunna komma fram att man klarar sig utan din medicin genom att t.ex. ta en promenad varje dag eller lmna potatisen kvar p tallriken. Eller s kan man byta ut din dyra medicin mot en tredjedels magnecyltablett som visar sig vara effektivare. Du har hela tiden vetat att din dyra medicin egentligen bara r en lite udda magnecyltablett, men eftersom den ocks gr s att folk fr bttre laboratorievrden (i och fr sig helt inadekvata) s har du kunnat slja den dyrt. I detta fall mste du med alla medel pverka opinionen att det r din medicins pverkan p (de inadekvata) laboratorievrdena 125

som r nyckeln till att folk blir friskare. Inte att det r den vanliga magnecylfunktionen, fr d skulle ju folk ta den billiga magnecylen istllet. Det r mycket du mste tnka p om du ger ett lkemedelsfretag. Tnk allts efter noga innan du kper aktiemajoriteten i ett multinationellt lkemedelsfretag. Avslutningsvis vill jag sga att jag inte menar att lkemedelsfretag r onda. De r precis som alla andra fretag. De mste tjna pengar och det r inget att sga om det. Tjnade de inte pengar skulle de inte finnas och det hade varit nnu vrre. Att den privata sidan str fr mycket av forskningen och i princip all tillverkning av mediciner har bde positiva och negativa sidor.

Lstips
Fr den som r lockad av flera avsljanden av illa tolkade forskningsrn kan jag rekommendera Uffe Ravnskovs bok 28 The Cholesterol Myths . Sedan har vi frsts standardverket inom denna genre, Broad & Wade Sanningens ddgrvare om fusk och bedrgeri i vetenskapens vrld.

Vem har rtt?


De experter som ger rd till befolkningen har enligt mitt stt att se tagit p sig ansvaret att fra ut sanningen. Denna sanning ska vara vetenskapligt belagd, vilket r ett baskrav anser jag. Annars ska man uttala sig mycket frsiktigt om vad som r bra och dligt med vr kosthllning. Det r ju nd ett ganska
28

Finns att bestlla p http://www.newtrendspublishing.com/

126

stort ingripande i vra liv att tala om fr oss vad vi ska ta. Lars Werk, prof.em, har betrffande forskningen avseende kost och hjrt-krlproblem sagt att Inga studier har bevisat ngonting, men istllet fr att formulera nya hypoteser, har lgfettskost-fresprkarna kallat denna teori den mest troliga och man har lagt sig i folks liv drfr att de (fresprkarna) inte kan vnta p de slutliga bevisen. Varje vetenskapsman vet att fr att ngot ska anses vara vetenskapligt bevisat ska ett frsk kunna upprepas och resultatet ska bli detsamma varje gng. Ett frsk med ett pple som man hller upp och slpper ovanfr en stackars frskspersons huvud ska ramla ned i huvudet p frskspersonen precis varje gng. Frsvinner det ivg t ett annat hll ibland r det inte vetenskapligt bevisat att lagarna om gravitation som vi knner dem existerar. D fr man forska vidare. Jag tycker att vi har rtt att krva detta. Och sjlv r jag i min fulla rtt att ifrgastta vetenskapliga fakta. Jag behver faktiskt inte bevisa att jag har rtt. I bsta fall ska ngon ta sig tid och ge mig en klapp p huvudet och ge mig en genomgng av de vetenskapliga frsk som gjorts och som i studie efter studie visar p samma resultat och drfr entydigt visar att jag r fel ute. Jag skulle vlkomna detta eftersom jag verkligen uppriktigt vill veta sanningen.

Sammanfattning
I det hr kapitlet har vi tittat p hur fakta kan ge upphov till en hypotes. Underskningsresultat kan sedan strka hypotesen och till slut bilda en lag. Denna lag frklaras i sin tur av en teori. Forskningen anses vara sjlvkontrollerande eftersom det finns mnga kontroller p vgen till ett publicerande i en vetenskap127

lig tidskrift. Tyvrr finns det mnga inbyggda kllor till fel i denna process. Forskarna har t.ex. ingen anledning att reproducera ett frsk eftersom det inte r ngon status att vara tva p bollen. P grund av detta kan ett felaktigt forskningsresultat existera i decennier som en sanning. Om ett forskningsresultat inte r populrt eller fljer den gngse synen som gller fr tiden kommer det frmodligen inte att citeras till skillnad frn om det varit en mainstreamartikel. Genom att upprepa en utsaga tillrckligt mnga gnger kan det till slut framst som en sanning. Jmfrelser gjordes med rdet att inte simma inom en halvtimme after att man tit. Vi har tittat p hur Ancel Keys genom att vlja ut passande lnder fick fram en kurva som visade att ett hgt fettintag hngde samman med ett hgt antal hjrtinfarkter. En sanning som vrdas n idag.

128

5. S gjorde jag
Som diabetiker hade jag fljt det schema man kunde lsa om i diabetesbroschyrerna. Efter den allra frsta tiden med mycket piller hade jag under en tid lyckats hlla blodsockret p ngorlunda niver genom att ta vedertagen diabetikerkost och endast tagit metformintabletter fr att hjlpa insulinknsligheten p traven. 2003 hade dock kroppen pbrjat sin nedtgende spiral p allvar och jag var tvungen att brja ta piller p morgonen fr att inte blodsockret skulle vara fr hgt under frmiddagen. Dessa morgonpiller kramade ur bukspottkrteln extra insulin. Nsta steg nr dessa piller inte rckte till skulle bli att brja ta insulinsprutor. Efter ungefr tta till tio r fr man brja med sprutor kunde man lsa i broschyrerna. Det kndes inte roligt. P diabetesmottagningen hade man talat om fr mig hur viktigt det var att g ned i vikt. Varje kilo skulle gra mig mer insulinknslig hade man sagt. Kanske den bakvnda lgkolhydrat-dieten skulle fungera p mig? Den vanliga dieten fungerade ju garanterat inte jag hade ju haft tid att prova den. Jag pratade med min fru om att prova en sdan hr fetttardiet, men hon tyckte inte att det var ngon bra id eftersom jag var diabetiker och det var lugnast att hlla sig till vad dietisterna och broschyrerna sade. Eftersom hon arbetar inom vrden s litade jag p henne. Men man undrade ju. En dag nr min fru kom hem frn jobbet berttade hon att en av lkarna p hennes arbetsplats hade brjat med en lgkolhydratdiet. Han ville g ner 10 kilo utan att tappa muskler och efter bara ngra veckor var han ungefr halvvgs. Eftersom min fru tyckte att denne lkare var en ovanligt klok mnniska 129

tyckte hon att jag kunde prova jag ocks. ven fast jag var diabetiker. Sagt och gjort. Man kunde ju testa ett par veckor i alla fall. Blev jag jttesjuk var det ju bara att avbryta och terg till det vanliga. Den 15 september 2003 drog jag igng. Jag hade inte s mycket kunskap om hur dieten fungerade, men jag visste att man skulle hlla sig ifrn kolhydrater. Kolhydrater visste jag att det fanns massor av i potatis, brd, spannmlsprodukter och stsaker. Min startvikt var drygt 92 kilo. S krde jag allts igng och tillredde min frsta frukost. Bacon skulle det vara - och gg enligt vad jag hade frsttt. Efter en tid kom jag p att om man frst stekte baconet och sedan gjorde en omelett av ggen istllet och d gjorde omeletten i samma stekpanna som baconet s kunde man liksom suga upp fettet i omeletten och inget fett gick till spillo! Denna upptckt sg jag som ett genombrott i min nya matlagningskonst. I brjan t jag nog ganska mycket. Jag minns att jag till lunch kunde ta tv stora 90 grams hamburgare med 250 gram cottage cheese till. Sedan frstod jag att cottage cheese r vldigt magert och inte speciellt bra i den hr dieten. Idag skulle jag aldrig orka ta s mycket, men magscken var vl d ganska utspnd efter att jag hade levt p utrymmeskrvande kolhydrater i hela mitt liv. Den medicin som skulle kickstarta min insulinutsndring p morgnarna slutade jag med ganska snart. Jag hade lst p lite grann och jag frstod att dessa piller motverkade det jag strvade efter. Jag ville ju s att sga inte vcka insulinbjrnen utan smyga runt den. Dessutom kunde jag konstatera att jag faktiskt inte behvde den. Det drjde inte mnga dagar frrn jag kunde konstatera att jag hade lgre blodsockervrden fre lunch utan medicinen men med den goda bacon och gg-

130

frukosten jmfrt med en nyttig frukost tillsammans med medicin. Jag kan inte med bsta vilja pst att jag led (eller lider) av att hlla denna diet. Jag som aldrig varit speciellt frtjust i grnsaker tyckte att denna mathllning var perfekt. Efter ett tag brjade jag t.o.m. tycka att grnsaker var om inte gott, s i alla fall lite snyggt att ha p tallriken. Det fr inte g till verdrift med grnsakstandet, men lite klarar jag att ta utan att g upp i vikt. I mitten p oktober trffade jag min skterska. Innan fick jag lmna lite prover och vid besket hos skterskan fick jag hra att mitt lngtidsblodsocker (HbA1c) hade sjunkit dramatiskt och hon undrade frsts vad jag hade gjort. Vikten d, det var ju egentligen drfr jag testade denna feta och onyttiga mat? Efter nio veckor hade jag gtt ner 11 kilo och detta utan att jag knde mig hungrig ngon gng. Jag hade till och med slarvat i helgerna och festat loss p pommes frites (som innehller massor av kolhydrater), l och vin. Ett drygt halvr efter att jag brjat ta tvrtom trffade jag min lkare och det visade sig att jag d hade ett HbA1c p 4,8 (inom grnserna fr friska) och detta utan ngra mediciner alls mot min diabetes. Jag mste erknna att jag brjade med det kontrollerade kolhydratintaget fr att g ned i vikt fr att p detta stt frska hja min insulinknslighet och frhoppningsvis f ned mitt blodsocker ngot. Aldrig hade jag kunnat drmma om att effekten skulle vara s stark p mig som diabetiker. Det jag inte tnkte p d nr jag brjade var ju att man faktiskt inte fick i sig ngra fdomnen som gr att kroppen fr problem med blodsockret. Fr mig var denna diet en ren fulltrff 131

eftersom bde vikt och blodsocker rasade. Dessutom hade jag efter decennier slutat snarka. Snarkningen hade upphrt innan jag rimligtvis hade hunnit g ner ett enda kilo. Hur det kunde bli s str jag fortfarande frgande infr. En teori kan vara att jag har en liten glutenallergi som jag inte har ftt konstaterad, men som blev mindre ptrngande nr jag slutade ta spannmlsprodukter. Hr av dig till mig om du har ngon teori eller om du rkar ut fr samma sak. Adressen r http://fettskramd.optimalforlag.se Framstegen hade allts skett med hjlp av en fet diet som var tvrtemot allt jag ftt lra mig tidigare. Det strsta problemet som jag upplevt det hade varit att grddsserna jag gjorde var alldeles fr lttrinnande och svra att f upp frn tallriken man ser ju inte klok ut om man frsker dricka ss p fat frn en jttetallrik... Man ska ju inte anvnda mjl nr man gr p den hr dieten. Nu har jag ntligen med trosfrnders hjlp lrt mig hur man stuvar grddss utan mjl och jag kommer att dela med mig av denna centrala information lngre fram i boken.

Sammanfattning
I det hr kapitlet har jag berttat om hur jag gjorde fr att g ned i vikt och f ordning p mitt blodsocker. Jag t massor av fet mat. Resultatet blev att mina vrden frbttrades radikalt plus att jag slutade snarka.

132

6. Invndningar du br vara beredd p


Om du skulle f fr dig att brja ta en kolhydratfattig kost s kommer tv saker att hnda. Om du hr till dem som vger fr mycket kommer du med den allra strsta sannolikhet att g ned i vikt och folk kommer att frga dig hur du burit dig t. Nr du frklarat lite kommer du sakta att vxa i rollen som expert. Folk kommer att tro att du vet allt om nutrition och om hur kroppen fungerar. Enda sttet att bereda sig p detta r att plugga p s gott det gr. Det andra som kommer att hnda r att du mter en uppsj av invndningar. Srskilt om du sitter i ett lunchrum med salladstande arbetskamrater. Jag tror att jag ftt med de flesta invndningarna i det hr kapitlet s att du ska kunna freda tillrckligt. Dessutom kan du sista i boken hitta faktablad att dela ut till dina antagonister.
Vitaminer

Fr man d i sig tillrckligt med vitaminer nr man ter s lite grnsaker och frukt? Att kroppen har tillgng till tillrckligt med vitaminer r viktigt inte minst fr att man kan slippa f det dr suget att ta fr att man tror att man r hungrig. I sjlva verket handlar det d kanske bara om en vitaminbrist. Det behvs frmodligen inte mycket vitaminer fr att kroppen ska fungera. Vilhjalmur Stefansson som vi kommer till strax levde p fisk och vatten i flera r utan att utveckla skrbjugg. Cvitamin r den vitamin som anses frebygga och bota denna 133

sjukdom. Tydligen fanns det tillrckligt med C-vitamin i kttet fr att sjukdomen inte skulle bryta ut. Ktt innehller betydligt mer vitaminer n de flesta tror och det r inte frukt och grnsaker som har monopol p att innehlla vitaminer.
Vi r gjorda fr att ta frukt och brd

Det r bara under de senaste 10 000 ren vi har kunnat odla spannml. Under rmiljonerna som fregtt dessa senaste 10 000 r har vi sannolikt levt till strsta delen p sdant som ktt, fisk och ntter. Allts sdant som ett jgar-samlarfolk skulle kunna tnkas f tag i. Frukt r inte s bra fr oss som mnga menar. Frukt innehller fruktos som via levern snart gr ut i blodet i form av glukos alternativt att det lagras som fett. Vi klarar inte att hantera detta i strre mngder. Naturligtvis har vi tit frukt sedan tusentals r tillbaka nr detta funnits, men det fanns frr inte ret om och den frukten var inte lika sockertt som de frdlade frukter vi ter idag.
Man mste f tugga

Nr jag var barn talades det om att tnderna behver f tuggmotion. Denna tuggmotion skulle man fretrdesvis f genom att ta knckebrd. Den nya generationens tandlkare fattar inte vad man pratar om nr man nmner detta begrepp. Sedan r det en annan sak att man kan vilja knna att man tuggar riktigt p ngot nr man ter. Det vet jag mnga som tycker och de ser detta faktum som ngot som skulle hindra dem frn att brja med en lgkolhydratdiet. Det r synd. Visst knde jag ocks i brjan en saknad efter knckebrd och brd verhuvudtaget. Hrligt att stta tnderna i, men man vnjer 134

sig faktiskt av med det. Nr man har kommit en bit p vg och gtt ned s pass i vikt att man tycker att det r lagom s kan man ka p sitt kolhydratintag ngot vilket vl kan ge utrymme fr en brdbit d och d. Risken finns dock att du i det lget har blivit s insatt i hur lgkolhydrattandet fungerar att du inte vill ha brd lngre. Nr jag sjlv ser ngon ta brd s upplevde jag i brjan en avundsjuka fr att det sg s gott ut. Idag lider jag inte av denna avundsjuka lngre. Den knsla jag har idag r snarare att jag tycker synd om den som ter sin halva fralla med svettig tunn ostskiva och paprikaslamsa.
Hjrnan behver socker

Den strsta delen av hjrnan klarar sig med ketoner som brnsle. Det r bara en liten del av hjrnan som krver glukos. Denna glukos tillverkar levern om det skulle behvas. Om det finns fr mycket alkohol i kroppen frlamas dock levern i s mtto att denna tillverkning stoppas. Inga ketoner eller glukos finns d tillhands fr hjrnan och d kan man vara riktigt illa ute. Det r drfr det brukar st i broschyrer fr diabetiker att om de vet att de ska dricka alkohol s ska de se till att ta ngot ocks. Och det r vl ngot man kan offra sig p.
Vi behver ett visst kolhydratintag

Kolhydrater r inget essentiellt mne fr vr kropp. Det brjar bli allt vanligare att man lser att det dagliga behovet av kolhydrater r 0 (noll). Skulle du komma p ngon funktion i vr kropp som oundgngligen behver f sin nring via kolhydrater som ts s kan du fylla i det p den hr raden Eftersom jag tycker det r viktigt att f fram sanningen s vill jag frsts ocks att du hr av dig till mig s att jag kan skriva om detta i nsta upplaga av denna bok. 135

Ketos frgiftar kroppen

Det r bara ketoacidos som r farligt fr kroppen. De som kan drabbas av denna frgiftning r obehandlade typ 1-diabetiker, alkoholister och de som hller p att svlta ihjl. Ketos r en helt normal process som upptrder i samband med att kroppen brjar anvnda lagrad energi.
Det r farligt med s mycket fett fr diabetiker

Anledningen till att man sger att det r farligt med fett fr diabetiker r att man menar att fettet kar risken fr hjrtkrlkomplikationer. Och en fet diabetiker har en smre insulinknslighet. Detta r alldeles riktigt; allts ska diabetikern akta sig noga fr att vara fet. Fast vid det hr laget s har du frmodligen brjat tnka i lite nya banor nr det gller det dr att det r det tna fettet som r boven. Rekommendationerna fr en diabetiker r att han mste ta som andra mnniskor borde. Hur borde d andra mnniskor ta enligt de traditionella teorierna? Jo, 55-60 % kolhydrater, max 30 % fett och 1015 % proteiner. Med ett intag av s mycket kolhydrater r det nstan hopplst att inte bli fet om man nu inte har bra gener som gr att kroppen frstr att skruva upp frbrnningen fr dessa mngder av kolhydrater. Drar man ned p kolhydraterna till ett minimum s kommer fettet att frbrnnas medan musklerna blir kvar. Kvoten mellan muskler och inre fett blir d bttre vilket medfr att insulinknsligheten blir bttre. Och en bttre insulinknslighet r ju definitivt ngot som r av godo.
Triglycerider

Triglycerider bestr som du minns av de konstellationer som r uppbyggda av en glyceroldel dr det sitter fast tre svansar av fettsyror. Det hvdas ofta att det r farligt med hga vrden av 136

triglycerider i blodet. Triglycerider mter man normalt p morgonen innan man hunnit ta frukost. Nivn p triglyceridvrdet r beroende av kolhydratintaget. ter man frre kolhydrater producerar levern mindre mngd triglycerider. Vad gller d fr dem som inte ter just ngra kolhydrater? Blir det helt tomt p triglycerider i blodet? Ja, nstan. P den tiden grnlndarna levde p enbart fett och proteiner hade de ett triglyceridvrde om ca 0,3 0,4. Mellan 0,4 och 1,8 r normalvrdet som man utgr ifrn idag. Mtningen av triglycerider r dock en tmligen valhnt verksamhet. Om du mter ditt triglyceridvrde och fr fram att detta ligger p 5 s kan det verkliga vrdet ligga ngonstans mellan 2,5 och 7,5. Fr att f ett vrde som r ngorlunda skert br man ta ett prov vid tre skilda tillfllen och mot bakgrund av dessa siffror rkna fram ett medelvrde. Drefter kan vi konstatera att nr vi efter mycket om och men har lyckats f fram ett ngorlunda skert triglyceridvrde s visar det sig att inte ens de mest envetna fresprkarna fr faran med hga blodfetter hvdar att hga triglyceridvrden r en riskfaktor fr 29 hjrt-krlsjukdomar. Det r faktiskt s att det r om mjligt nnu svagare samband n vad man lyckats krysta fram avseende kolesterolet. Om du vid det hr laget har avfrdat hga kolesterolvrden som ngot farligt s ker allts triglyceridvrde30 na med av bara farten.
Fibrer

Det r ju viktigt med fibrer. Eller hur viktigt r det egentligen? Som diabetiker uppmuntras man att vlja fullkornsbrd, Bran29

Ett hgt triglyceridfastevrde kan dock skvallra om hga insulinniver och hga insulinniver skvallrar i sin tur om att ngot r fel i kroppen. 30 Ravnskov, U, The Cholesterol Myths, s 96f

137

flakes, etc. Nr man s gr ver till ett kontrollerat kolhydratintag s minskar ju intaget av fibrer dramatiskt. Det finns och fanns naturfolk som aldrig tit fibrer i ngon nmnvrd utstrckning. Och de hade inga matsmltningsproblem. Om din mat innehller mycket fett s kommer tarmarna att fungera alldeles utmrkt. Se till att dricka bara.
Njurarna

En vanlig invndning mot en fett- och proteinrik kost r att denna r frdande fr njurarna. Det finns dock inget som tyder p att mycket protein skulle vara farligt fr friska njurar. Frekomsten av njurproblem r densamma fr vegetarianer 31 som fr icke-vegetarianer. Detta tyder p att proteinintaget som sdant inte har ngon betydelse fr uppkomsten av njurproblem. Risk finns dock fr dem med diabetes och som inte kan f ned blodsockerniverna till rimliga vrden. En bidragande orsak r ocks i viss mn frhjda insulinniver. Risken fr inflammationer i njurarna r d frhjd. Om diabetikern inte har retinopati (skador p nthinnan) har han inte heller nefropati (skador p njurarna). Skador p njurarna kan konstateras genom att man mter hur mycket protein som frigrs i urinen. Om diabetikern fr blodsocker och proteinutsndring under kontroll och njurarna inte r obotligt skadade kan han ta proteiner i stor omfattning utan att de skadas.
Det finns inga lngtidsstudier

Den kanske vanligaste invndningen mot att kontrollera sitt kolhydratintag r att det inte finns ngra lngtidsstudier som visar p ofarligheten av detta stt att ta. Nr man har frskt
31

Bernstein, R, Dr Bernsteins Diabetes Solution 1997, s 111f.

138

gra lngtidsstudier fr att se hur denna diet str sig mot andra s kan man ofta lsa att avhoppen har varit s stora s att det r svrt att jmfra. Jag har inte underskt detta speciellt noggrant men man kan misstnka att avhoppen varit vanligast 32 bland dem som ftt i uppdrag att ta lgenergikost. Det man undrar r ju varfr man inte bryr sig om de folk som verkligen ter litet kolhydrater. Jag tnker nu p t.ex. massaier och inuiter. Hr kan vi verkligen tala om lngtidsstudie. Eller se p dr. Richard Bernstein som nu r uppe i ett 30-tal r p lgkolhydratkost, han som inte tit en frukt p decennier. Det finns naturligtvis fler exempel p sdana personer. Det som det finns lngtidsstudier p fr man vl nd sga r hur det fungerar att ta mycket kolhydrater. Den metoden kan man ju inte precis pst har rosat marknaden. Se bara p grafen p sidan 20 som visar hur antalet kraftigt verviktiga har kat i samband med att kolhydratintaget har gtt upp. Det normala sttet att frska hlla vikten verkar vara sllsynt dligt. S dligt att det r svrt att tnka sig ett smre stt. Att ta energifattigt gr emot mnniskans natur och drfr r det svrt att hlla en sdan diet en lngre tid. Kroppen gr in i sparlge och frbereder sig fr att lgga p sig fett s snart bantaren ger upp sin bantningskur. De som istllet baserar sin diet p fett har aldrig ngra problem med hungerknslor.
Mttat fett r farligt

Mttat fett ser till att kroppens cellvggar blir starka istllet fr mjuka och sladdriga. Mttat fett gr ocks att omega-3-fettet

Se t.ex. underskningen av F. Samaha et al, A Low- Carbohydrate as Compared with a Low- Fat Diet in Severe Obesity. NEJM 2003;348:2074-81.

32

139

tas upp effektivare i vr kropp, det frbttrar immunsystemet och det fungerar som reservbrnsle t hjrtat. Undersker man igensatta artrer kan man konstatera att bara en fjrdedel av detta fett r mttat. Resten r omttat och fleromttat. Tidigare ansgs att man kunde ta hur mycket fleromttat fett som helst eftersom det ansgs nyttigt. Idag har man gtt ifrn dessa rekommendationer. Man har insett att fleromttat fett inte r ngot mirakelmedel utan istllet kan ge upphov till bl.a. hgre infektionsknslighet. I en finsk studie har man studerat sambandet mellan intaget av 33 olika sorters fetter och risken fr hjrtsjukdom. Man underskte ver 20 000 manliga rkare i ldern ca 50-70 r. Man kom fram till att intag av transfettsyror och omega-3-fettsyror hade samband med en kad ddlighet i hjrtsjukdom (s.k. koronarsjukdom). Ngot sdant samband med ddlighet i hjrtsjukdom hittade man dock inte nr det gllde intaget av mttade fetter. Det var t.o.m. s att det frelg en omvnd korrelation mellan ddlighet i hjrtsjukdom och intag av mttat fett och en positiv korrelation fr fleromttade fetter. Allts i klartext: De underskta personer som tit en hgre andel mttat fett hade frre fall av ddlighet i hjrtsjukdom n de som tit mer av fleromttat fett.

Pietinen P, Asherio A, Korhonen P, Hartman AM, Willett WC, Albanes D et al. Intake of fatty acids and risk of coronary heart disease in a cohort of Finnish men. The alpha-tocopherol, beta-carothene cancer prevention study. Am J Epidemiol 1997; 145:876-87.

33

140

Det r farligt med ett hgt kolesterolvrde

Normalt ska ju ett hgt kolesterolvrde frknippas med hjrtinfarkt men fr ldre personer har studier visat ett omvnt frhllande. Ju hgre kolesterolvrde, desto mindre risk att f en hjrtinfarkt allts. Ett hgt kolesterolvrde r istllet frknippat med ett friskare och lngre liv. Hga niver av LDL, det onda kolesterolet, borde ju om det r farligt leda till att alla blir sjuka av det oavsett kn, lder, ras, sjukdomar etc. Uffe Ravnskov har hittat studier som visar att ett hgt LDL inte r ngon riskfaktor fr diabetiker, kvinnor, ldre, maorier, kanadensiska mn och patienter med nefrotiskt syndrom (skadad njure med utfllning av protein i urinen). Dremot r lgt LDL en riskfaktor fr ryska mn. I 30-rsuppfljningen av Framinghamstudien framkom att ett lgre kolesterolvrde var frknippat med en kad ddlighet i 34 hjrtsjukdomar men ven total ddlighet. Att pst att hga kolesterolvrden r farliga r allts enligt vad jag frstr en verdrift. Det finns egentligen lika mycket som talar fr att det r bra fr kroppen med hga kolesterolvrden. Anledningen till kolesterolskrcken kan spras till Ancel Keys forskning p 50-talet.
Det hr r ingenting nytt

Nr en diet som bygger p ett kontrollerat kolhydratintag kommenteras av experter kan man ofta hra att detta r ingenting nytt. Det hr har man vetat om lnge och det ndrar ingenting. Sedan brukar man sga att det handlar om hur mycket man ter och hur mycket man gr av med. Exakt! Detta r verkligen ingenting nytt! Mnniskan har levt p en diet lik-

34

Lkartidningen 2004; 101: 1215-1217.

141

nande denna under rtusenden. Det r frst under de senaste decennierna som man har ftt fr sig att det r nyttigt med fettsnl mat och mycket kolhydrater och resultatet av dessa kostrd talar sitt tydliga sprk i diabetes- och verviktsstatistiken. Om det r ngonting som r nytt s r det rden om fettsnl och kolhydratrik mat och utan dessa kostrd hade frmodligen inte den hr boken behvt skrivas.
Det r en modediet

Ungefr lika ofta och ibland faktiskt i samma andetag som man sger att det inte r ngonting nytt s kan man f hra att det r en modediet. Se ovan, Det hr r ingenting nytt.

Sammanfattning
Vi har konstaterat att mnga av de invndningar som brukar anfras mot en diet som bygger p ett kontrollerat kolhydratintag utan strre problem kan vederlggas. Ibland kan man f den uppfattningen att motstndarna mot lgkolhydratdieten tror att frukt och grnsaker r helt frbjudna. S r inte fallet, men man ska inte ta hur mycket som helst. Mnga som hr talas om dieten ser nog att de inte skulle klara av den eftersom den innebr att man br dra ned kraftigt p t.ex. brd, och brd r ngot som mnga lskar ver allt annat och aldrig skulle kunna tnka sig att vara utan. Men det gr. Ju mer man vet vad brd stller till med i kroppen, ju lttare r det att lta bli det. Kroppen klarar sig ocks utmrkt utan att vi ter kolhydrater, t.o.m. hjrnan klarar sig galant. Njurskador r ngot man ofta hr talas om i samband med ett hgt proteinintag. Friska njurar har dock inga problem att hantera detta. 142

Det finns inga lngtidsstudier r en populr invndning. En sdan invndning innebr att man inte bryr sig om hur t.ex. inuiterna har kunnat verleva som folk. Jag har nnu inte frsttt hur man kan pst att ett kontrollerat kolhydratintag skulle vara farligare n en diet med 60 % kolhydrater.

143

7. Vilhjalmur Stefansson
Kryp nu upp i ftljen och dra en filt om dig fr nu ska jag bertta om en man frn kylan. Han hette Vilhjalmur Stefansson och jag tnkte bertta om honom fr att jag har kommit p mig sjlv med att ganska ofta hnvisa till denne man. Nr ngon hvdar att en diet byggd p s mycket fett inte fungerar p grund av det och det s brukar jag dra fram denne Vilhjalmur Stefansson ur det frgngna och bertta om hur han klarade alla prvningar. Han blev dessutom ver 80 r gammal. Vilhjalmur kan allts vara ett intressant diskussionsunderlag nr du ska prata om ett kontrollerat kolhydratintag i framtiden. Nr du nu lser om denne man s hll i bakhuvudet det dr med kolesterolproblem, skrbjugg, kolhydrater, fett och allt vi har varit inne p tidigare. Vilhjalmur Stefansson, fdd i Kanada av islndska frldrar, var en antropolog och forskare som i brjan p 1900-talet i forskningssyfte levde tillsammans med eskimer. Efter elva r med eskimerna vid Mackenziefloden tyckte han sig ha lrt sig ngot om kosthllning. Man kan tycka att en person som levde fr s lnge sedan inte kan tas riktigt p allvar idag nr det kommer till forskning och s komplicerade mnen som nringsvetenskap, men Stefansson var en bra forskare som definitivt hade platsat idag. Ett bevis p detta r att man n idag ser hnvisningar till hans experiment. Han var dessutom en modig man som utsatte sig sjlv fr frsk som de flesta d ansg skulle ta livet av honom. Det finns frresten mnga n idag som anser att man inte kan hlla sig frisk om man lever som Stefansson gjorde. 144

Stefanssons lngtidsfrsk brjade 1906. De eskimer han bodde med var p den tiden inte alls speciellt pverkade av vr civilisation. Ungefr en gng om ret tog man sig de 30 milen till Hudsons Bay Company fr att proviantera. Inkpen gllde av naturliga skl inte s mycket mat utan mer te, tobak, ammunition och liknande. 1889 och cirka 15 r framt hade dock en valfngarflotta baserats i nrheten och ungefr en av tio eskimer hade brjat lra sig lite engelska och ocks brjat uppskatta den vite mannens mathllning. Nr Stefansson 1906 kom till eskimerna var dock flottan borta sedan ngra r. Det innebar att man gtt tillbaka till en mathllning bestende av fisk och vatten. Ngon jakt kunde det tyvrr inte bli frgan om eftersom omrdet var i princip utjagat. Det enda som fanns kvar av den vite mannens diet var te. Det var dock inte tillrckligt fr att det skulle rcka hela vintern. Stefansson sg allts framfr sig en vinter med en meny bestende av osaltad fisk och vatten. Inget han sg fram emot precis eftersom han alltid tyckt illa om just fisk man kan inte annat n beundra denne man som utsatte sig fr ngot sdant. Eskimerna lade ut nt och drog upp fisk som normalt lg runt kilot styck. Ibland fick man en stilig lax och den sparade man t Stefansson eftersom man tyckte att han skulle ha det lite finare eftersom han nd var gst. Laxen grillades ver ppen eld. Sjlva t man kokt fisk. Eftersom Stefansson tyckte s illa om fisk frskte han bygga upp en slags lngtan efter den. Det gjorde han genom att g upp klockan fyra p morgonen och ge sig ivg med sitt gevr i hopp om att hitta ngot riktigt byte. P eftermiddagen kom han regelmssigt tillbaka tomhnt och redan p hll kunde man se honom s att man kunde brja grilla honom hans frhatliga feta lax. Han knaprade lite p den och beklagade sig, men dock bara i hemlighet och d i sin dagbok. 145

Det hade nmligen varit Stefansson helt frmmande att klaga hos sin adoptivfamilj ver maten. Han fick ju nd den finaste fisken. Vartefter tiden gick mrkte han dock hur han sakta brjade uppskatta att ta fisk. En dag nr han kom hem hade han man inte uppmrksammat hans annalkande till byn. Det innebar att han inte fick ngon grillad fisk utan fick ta av den simplare kokta. Till sin frvning kunde Stefansson konstatera att han nog tyckte att den kokta fisken var lite godare. Allt r ju relativt. Framt midvintern flyttade Stefansson sedan in hos en familj som hade lite enklare frhllanden. Med enklare frhllanden avses i dessa sammanhang att 23 personer bodde i ett rum. Ibland kunde det ocks vara uppt tio gster utver de 23. Folk sov helt nakna med ett tcke av bomull eller ylle ver sig. Runt klockan sju p morgonen var det dags fr frukost. Djupfryst fisk hade tidigare burits in och lagts p golvet fr att den skulle tina och mjukna en smula. Man kan ju tnka sig att man kunde avgra p klangen om fisken var tfrdig. Det rckte nog att slppa den i golvet. Hg ton vnta lite till; thump-ljud dags att hugga in! Drefter hackade en av kvinnorna av huvudena p fiskarna. Dessa huvuden skulle kokas fr sig t barnen. Alla eskimer visste att huvudet ju r den finaste delen p fisken. Den nst finaste delen p fisken r stjrten. ven dessa lades t sidan fr barnen. Det r inte alltid roligt att vara barn. Nr de finaste delarna var avskilda fr kokning till barnen slet kvinnorna av skinnet av fiskarna. Man anvnde tnderna fr detta ndaml. Om man tror att tillredningen nu skulle g in i ett nytt skede s tror man fel. Fisken skickades istllet runt fr att var och en skulle f varsin kall r fiskbit. Man t fisken ungefr som nr man gnager av en majskolv. Resterna kastades t hundarna. Vid elvatiden var det dags 146

fr en ny runda av kall fisk men klockan fyra vankades det kokt varm fisk. Dagen avrundades senare innan lggdags med vickning bestende av kall fisk som blivit ver sedan middagsmlet vid fyratiden. Efter ungefr tre mnader hos eskimerna hade Stefansson mer eller mindre vant sig vid denna mathllning. Han tyckte att kokt fisk var bttre n bde r eller grillad. Han hade ocks insett att fiskhuvud, som han ibland fick dela med barnen, faktiskt var en delikatess. Ngon variation i kosthllningen tyckte Stefansson inte var ndvndig lngre. Fisken kunde ju alltid vid behov piffas upp med en aning jst valfett. Om fisken ndvndigtvis skulle tillagas fredrog han den kokt. Vrdfolket t utan att tveka ven rutten fisk. Denna anrttning var dock ngot som Stefansson inte var riktigt tilltalad av. Fisk som fngades under sensommaren och tidiga hsten rkade ofta ut fr denna nedbrytningsprocess. En dag brjade han dock filosofera om att folk i vsterlandet med god aptit kunde ta ostar som var mgliga, mjlk som surnat etc. Efter att ha tnkt denna tanke ut provade han rutten fisk med en annan mental instllning och fann till sin frvning att det inte var s hemskt. I vart fall inte fullt lika hemskt som han hade trott att det skulle vara. Han hade till och med tyckt att den frsta tuggan camembert p sin tid var vrre. Han lngtade ocks efter att f salta fisken, fr salt var ngot som han aldrig slutade sakna. Han blev drfr glad nr han fick hra att en man var p vg mot byn och denne man skulle enligt hrsgen vara i besittning av en burk salt. Detta visade sig ocks vara alldeles riktigt. Mannen hade jobbat p en valfngarflotta dr han ftt denna burk. Han hade sedan dess sl147

pat runt p den i ratal i hopp om att en dag trffa ngon som ville ha den. Vilhjalmur Stefansson var som snd frn ovan fr att agera tacksam mottagare. Stefansson strdde genast lite salt p sin fisk, t och njt. Detta var det godaste han tit ngonsin. Vid nsta mltid hann han dock ta upp nstan allt innan han kom ihg att han faktiskt hade den dr saltburken. Han t d klart och struntade i saltet. nskan efter salt hade tydligen bara varit ngot som existerat i hans huvud och inte ngot som kroppen krvde. Nr man senare lmnade lgret blev den stackars saltburken kvarlmnad och ingen vet ngot om dess vidare den. Vilhjalmur hade under de frsta mnaderna vant sig vid en mathllning som verkligen kan kallas ensidig. Han hade vant sig vid den och knde inte ngon lngtan efter variation. Han hade inte heller drabbats av skrbjugg och inte heller ngon av dem han levde med hade problem med denna sjukdom. Skrbjugg uppkommer om man fr i sig fr lite C-vitamin. Mnniskokroppen r fantastisk p mnga vis och kan tillverka mnga mnen sjlv i kroppen, men C-vitamin mste tillfras. Istllet kunde han konstatera att han nog aldrig mtt s bra, varken kroppsligt eller sjlsligt, trots att han bara levt p fisk och vatten. Han hittade heller inga tecken p krlproblem, hgt blodtryck, reumatism eller att njurarna skulle ha tagit skada av denna proteinsprngda diet. Stefansson hade flera medarbetare som under lngre och kortare tider levde med honom. Vissa perioder fanns i princip bara slktt att ta. Hans medarbetare vgrade till en brjan att ta slktt. Efter ngra dagar brjade man i alla fall att gnaga p det och ytterligare ngra dagar senare brjade man faktiskt ta ngot som kunde likna normala portioner. Hela tiden klagade 148

man dock och drmde sig bort till de mltider man varit van vid sedan tidigare. Men det mrkliga var att man mest pratade sig varm om bacon och gg, skinka och corned beef. Efter att ha varit utan grnsaker och frukt s lnge tycker man ju att de skulle ha lngtat efter det istllet. Det man vanligtvis lngtade efter var ocks kolhydrater i form av bl.a. trtor, sirap, apelsinjuice och brd. Nr det efter cirka sex mnader var dags att avsluta en av expeditionerna med medarbetarna brjade man under de sista dagarna att diskutera vad man ville ta nr man kom ombord p den bt som skulle hmta dem. Stefansson hade sagt till kocken att laga individuell mat och precis s mycket som man ville ha. Vanliga nskeml var potatismos med ss, kaffe, smr, brd och en hg amerikanska pannkakor med lnnsirap. Alla fick vad de ville ha och man t och man t mycket. Dremot tyckte man inte att det var riktigt s gott som man hade frestllt sig. P grund av det snabba omslaget i mathllning fick i stort sett alla matsmltningsbesvr och huvudvrk. Istllet fr att frska anpassa sig tillbaka till den mer kolhydratrika maten hade nio av tio inom en vecka tergtt till kttdieten. Enligt Stefansson verkade det som om det gick en grns vid sex mnader. Hade man levt p enbart ktt i sex mnader ville man inte grna slppa denna diet trots att man senare fick mjlighet. Efter de frsta tio dagarna levandes p enbart slktt skulle de flesta deltagarna dremot kunnat svra p att de hll p att d av denna ensidiga diet. Efter en rigors hlsokontroll dr man inte funnit ngra skador eller negativa inverkningar av den ensidiga kttdieten p Stefansson beslutade sig han och en kollega, Karsten Anderson, fr att utstta sig fr ett frsk med en diet enbart best149

ende av ktt och vatten. Egentligen var det bara Stefansson som skulle utst testet, men eftersom han kunde bli verkrd av en buss innan man hunnit testa honom klart ansg man att det var bst om man var tv frskspersoner. Det fanns mnga misstankar om vad som kunde hnda om man levde p en sdan hr enkelsprig diet utan grnsaker. Skulle njurarna skadas? Skulle de f skrbjugg eller kalciumbrist? Det var nmligen s att man misstnkte att den diet man levt p s lnge kanske fungerade bara fr att man levde i ett kallt klimat och under primitiva frhllanden. Om man t p det hr viset fast man bodde och levde mitt i en storstad s kanske man blev sjuk? I januari 1928 startades s p Bellevue Hospital i New York det vl kontrollerade frsket att leva tolv mnader p enbart ktt. Meningen var egentligen inte att bevisa ngonting utan istllet att frutsttningslst se vad som hnde. Tyvrr bygger mnga underskningar idag p att man har en teori som man vill bevisa. Fr man d resultat som motsger dessa teorier r det som du minns ltt hnt att dessa resultat sopas under mattan eller tolkas p ett snedvridet stt. Under de tre frsta veckorna fick Stefansson och Anderson en blandad kost som bestod av frukt, spannmlsprodukter, bacon, gg och liknande; en hyfsat normal kost allts. Varje dag spenderade man ocks ngra timmar i en kalorimeter dr man mtte hur mycket energi man gjorde av med. Det var en slags glaskista dr det gllde att frska spela dd s gott det gick fr att mtvrdena skulle bli s bra som mjligt. Det gllde att inte ens tnka p ngot srskilt eftersom det d kunde ge utslag. I vrigt s var man tmligen fri att komma och g som 150

man ville, men denna period var i och med de tre frsta veckorna slut. I fortsttningen fick man inte under en sekund vara utom synhll fr antingen en skterska eller lkare. P det viset kunde man utesluta att det frekommit ngot fuskande nr kosthllningen nu gtt in i ktttarperioden. Anderson fick ta vilket ktt han ville och s mycket han ville. Fr Stefanssons del dremot var det ett experiment i experimentet. Man ville nmligen frska provocera fram problem fr honom genom att han bara skulle f lov att ta magert ktt. Stefansson hade tidigare redogjort fr hur han efter tv till tre veckor blivit sjuk nr han enbart fick leva p magert renktt. Nu skulle man allts frska f fram denna freteelse igen. Frsket lyckades ver frvntan d Stefansson den hr gngen blev dlig redan den andra dagen. Anledningen till att insjuknandet gick snabbare den hr gngen tillskrevs att man under tiden med eskimerna hittat sm mngder fett i renens benmrg och bakom gonen. Dessutom hade man d ftt i sig lite bukfylla i form av senor som man tuggade p och ven delar av renen som inte kunde smltas av den mnskliga organismen. Den hr bukfyllan gjorde troligen att Stefansson kunde hlla kvar det magra kttet p ett helt annat stt n p Bellevue, eftersom man dr mycket noggrant avlgsnade allt fett p kttet. Bland eskimerna liksom p sjukhuset tillfrisknade han p ngra dagar nr han fick ta fett. P menyn stod d lckerheter som marmorerade stekar och hjrnsubstans stekt p baconbdd. Stefansson var allts p benen igen, men han hade minskat en del i vikt. Under de nrmaste tre veckorna fick Stefansson frska agera s mycket som en stadsbo han kunde. Det handlade allts om

151

att inte rra p sig fr mycket. Och hela tiden var han vervakad - i affrer och i telefonkiosker. Bland dem som antagit att frskspersonerna inte skulle klara sig med livet i behll med denna diet lg gissningarna p en verlevnad p mellan fyra och femton dagar. Anledningen till den verdrivna vervakningen under de frsta tre veckorna p kttdiet var att man efter frsket skulle kunna se folk i gonen och sga att frskspersonerna minsann inte smusslat i sig ngot annat n ktt och vatten under denna tid. Nu hade man verlevt i tre veckor, allts lngre n vad experterna trott. Stefansson och Anderson levde nu ganska fritt. Anderson hade visserligen varit helt vervakad i tre mnader och prover togs vid varje lmpligt tillflle. Mot slutet av experimentret gick man in i en mer intensiv underskningsperiod samtidigt som man pbrjade en tre veckor lng diet som byggde p en blandad kost. Medan Stefansson hade haft sina problem i brjan av ret nr han matades med magert ktt var det nu Andersons tur att f problem i samband med att ret var slut och man skulle gra ngra extra experiment. Han ombads nu att ta s mycket fett han kunde, tills han blev illamende. Han fick bara 45 gram magert ktt per dag denna frsta vecka och den andra veckan lade man till ca 35 gram grnsaker per dag. Tredje veckan plockade man bort grnsakerna igen och gav honom istllet enbart magert ktt. Anderson mdde inte helt ovntat mycket dligt av denna omvxlande men extrema diet. Resultatet av detta rslnga experiment sammanfattade Stefansson som att det gtt bra. Man hade mtt minst lika bra under ret med ktt som man hade mtt under de inledande veckorna med den blandade dieten. Man hade till och med 152

tyckt att hlsan hade varit bttre n vanligt under detta r. Stefansson tyckte att han knt sig mer positiv till sinnes och mer energiladdad. Man hade gjort tester dr man sprungit runt dammen i Central Park in i sjukhusbyggnaden, uppfr trapporna medan andning och puls mttes. Dessa tester visade att man ju lngre tiden gick, desto bttre uthllighet fick man. Man fick allts en trningseffekt ven med denna ensidiga diet. Stefansson hade i brjan legat p ca 5 kilos vervikt och dessa kilon frsvann under detta r. Ktt hade tits bde under vintern och mitt i den heta sommaren och med samma aptit. En iakttagelse man gjorde var att en diet byggd p ktt faktiskt inte var en hgproteindiet. Man t i snitt ett drygt halvkilo magert ktt per dag och 2-3 hekto fett. Energiintaget kom p detta stt till ca 2/3 frn fett. Ngot som man kunde konstatera var att intaget av kalcium under detta r varit mycket lgt. Man hade inte kunnat konstatera detta genom ngon besiktning av deltagarna, men vl genom att analysera den mat man tit. Brist p kalcium under ett r behver ju inte innebra att man fr problem p grund av detta, men sett p lngre sikt ansg man att det kunde vara skadligt. Nr Stefansson bott bland eskimerna hade man tit fiskben och ven tuggat p mjuka ben och p detta stt ftt i sig en viss kalciummngd. Under experimentret hade man dremot inte tit ngra ben. Skert hade det ocks varit s att insulinhalten i kroppen hade hllits lg genom att man inte tit ngra kolhydrater. Insulin drnerar kroppen p inte bara magnesium utan ocks p kalcium och detta genom urinen och utan hga insulinvrden i kroppen gr det ju t mindre kalcium. Kanske man klarade sig bra p det lilla kalcium man fick i sig p.g.a. lga insulinhalter. Hr kan man ju flika in att om du ter ost s r ju detta en klla till kalcium. 153

En intressant frga som man fastnade fr var hur man kunde klara sig frn skrbjugg. Skrbjugg r en bristsjukdom som har en uppstartstid p flera mnader och som uppstr p grund av fr lite intag av C-vitamin. Symtomen r bldande tandktt och tandlossning. ven huden i sig och gamla sr kan brja blda. Om blodfrlusterna blir fr stora kan man d av denna sjukdom. Trots att Stefansson allts levt i ratal med eskimer och under ett r p en diet enbart bestende av ktt s hade han inte drabbats av skrbjugg. Anledningen till detta var enligt Stefansson att C-vitamin behvs i en s pass liten mngd fr att hlla skrbjuggen borta att det rcker med de mycket sm mngder som kan ptrffas till och med i ktt. Man fick dock inte koka kttet fr lnge ansg Stefansson.

Sammanfattning
Vilhjalmur Stefansson gjorde nstan allt fr att dra p sig de sjukdomar som kan tnkas hra samman med en ensidig, fettoch proteinrik diet. Trots detta mdde han utmrkt s lnge fettintaget hll sig uppe. Han drabbades varken av skrbjugg, fetma eller trasiga njurar.

154

8. Hur man gr
Invgning och mtning
Innan du drar igng med din nya diet s tycker jag att du ska vga in dig. Du vill ju ha en vikt att jmfra med? Se till att vga dig p samma tid och under samma frhllanden. Med frhllanden s menar jag i klartext att du ska bestmma dig fr om du ska vga dig fre eller efter frukost, toabesk etc. En inte helt oviktig detalj r ocks att du ska anvnda samma vg varje gng. Passa grna p att ta ett kort p dig ocks. Det r kul att ha en bra fre-bild. Det r vanligt att folk ser snopna ut p fre-bilder s gr grna det du med; s kan du se glad ut p efter-bilden. Dessutom ska du ven mta ditt omfng. Mt din mage. Hll mttbandet i ungefr navelhjd, andas ut och mt, samma plats fr mttbandet varje gng. Det hr med mttbandet tycker jag faktiskt r viktigare n vgen. Det kan nmligen mycket vl hnda att du ngon vecka ser att du gtt upp i vikt. Och detta kan hnda trots att du trnat och varit riktigt duktig. D kan det vara ltt hnt att man tror att dieten inte fungerar. Tar du d fram ditt mttband kan det visa sig att ditt magomfng har minskat trots att vikten gtt upp. Det innebr att du lagt p dig muskler. Du har ftt muskler istllet fr fett och det r ju faktiskt nnu viktigare n att det str en viss siffra p vgen. Nr man ter mat som bestr av mer proteiner n tidigare s r det ltt hnt att musklerna byggs p nr du rr p dig. Mycket muskler r ju bra som vi konstaterat tidigare eftersom du d fr en hgre mnesomsttning och fr lttare att hlla fettet borta frn kroppen. Rkar du dessutom vara typ 2diabetiker s ska du vara riktigt glad om vikten kar, men 155

magomfnget r lika (eller minskar). Du har d lttare att f tillbaka en bra insulinknslighet.

BMI
BMI-vrde har du hrt talas om. Det r en grov vrdering som ska tala om fr dig ifall du r verviktig eller inte. Problemet r att mycket vltrnade personer kan ha BMI som pekar p att de r verviktiga trots att de har en mage som en tvttbrda och skulle kunna lyfta 150 kilo i bnkpress. Jag tycker allts att det r bttre att kolla magen med mttbandet n att vga sig och kolla BMI. Herrar ska se till att ha ett mindre magmtt n hftmtt och damer ska strva efter ett midjemtt som r max 80 % av hftmttet.

Att ta ute
Nr man ska ta en lunch p stan kan det stlla till med problem om man vill vara en rttrogen. Man inser hur mycket kolhydrater som kontaminerat alla dagens rtt. Salladsborden knakar under tyngden av majs och rivna mortter. De magnetiska knapparna med nyckelhlssymbolerna grinar mot dig. Det finns knappt ett paket med riktigt smr att tillg. Vad gr man? Mitt tips r att om mjligt g p lunchrestauranger som serverar en buff. Du fr ta s mycket du vill, vilket inte ska fraktas. Dessutom kan du ta s mycket du vill av just det som r bra fr dig. Du fr inte en tallrik som r frdiglastad med sockerknlar (potatis). Kan du inte ta dig till ett stlle som serverar buff s kan du kanske vara s pass trevlig att du kan f mer eller mindre av olika sorter fr att det ska likna en riktig nyttig lunch. I vrsta fall fr du vlja en rtt som ngorlunda stmmer in p din diet och sedan lmna det som inte passar. Lax r en fettrik och mttande fisk som jag rekommen156

derar. Likas r strmming fet. Oftast r den dock panerad i strbrd och mjl om den serveras som strmmingsflundra, vilket ju r den vanligaste formen. t den i s fall men lmna potatismoset vad du n gr. Frsk komma ver ovanjordsgrnsaker frn salladsbordet att ta till istllet fr potatisen. Vad fr man d ta och inte ta? Det du kan ta r ktt, fisk, fgel och gg. ter du magert ktt br du dock se till att du fr med ngon fet ss till eftersom balansen annars kan bli fel. Frsk strva efter att 2/3 av den energi du ter kommer frn fett. Formeln ska helst vara 70 % fett, 25 % proteiner och 5 % kolhydrater. Feta livsmedel som r bra r smr, grdde och majonns t.ex. Vidare r det godknt med ost och ntter. Faktiskt ven jordntter om det inte gr till verdrift. Jordnten r egentligen en slags rta. Br gr ocks ganska bra. Blir man sugen p kvllen r det allts ngot av ovanstende som man kan ta fr att stilla sig. Prova med en bit brieost p en tunn ppelskiva och en kopp te utan socker. Det hr med stningsmedel vill jag inte g in p eftersom jag knner att jag vet fr lite om detta. Jag har t.ex. hrt att aspartam ska trigga bukspottkrteln att frigra insulin trots att det inte innehller socker. Det skulle ju innebra att blodsockret rasar och du blir sugen p att ta mer eller mindre i ondan. Nr det gller grnsaker s brukar man sga att man bara ska ta grnsaker som vxer ovan jord. Du kan se mer om kolhydratinnehll i mat i listan i slutet p den hr boken. Ju grnare grnsaker desto bttre. Det du ska akta dig fr r potatis, bnor, linser, majs, pasta, ris, frukter (srskilt de sta) och spannmlsprodukter. Kaffe r inte heller bra sgs det. Sjlv har jag dock inte i skrivande 157

stund lyckats med att sluta med kaffe. Och jag tror nog inte att jag vill heller fr den delen. Att leva p en diet som r snl p kolhydrater innebr att du kan ta upp till 60-70 gram kolhydrater per dag. Nedt finns det egentligen ingen grns. Ju frre kolhydrater du ter desto lttare har du att g ned i vikt. Det finns de som menar att man br g ut hrt och ta extremt lite kolhydrater de frsta tv veckorna. Mycket fr att f den dr kicken nr man ser snabba resultat. Nr jag drog igng s visste jag inte s mycket vilket innebar att jag trodde att jag t vldigt f kolhydrater fast det inte var s extremt egentligen. Jag tror inte att det finns ngot strre vrde i att g ut s hrt. Det hr r ju en diet som det r tnkt att du ska hlla resten av livet. Gr man ut hrt s finns det dock en del psykologiska kickar man kan f. Viktminskningen tar en rejl fart, du gr in i ketoslge och kan minska ett par kilo i veckan. En sdan start gr att det kan knnas kul att fortstta p den inslagna vgen eftersom man verkligen kan se hur effektivt man gr ned i vikt. Det kan man gra med vilken diet som helst i och fr sig, men med lgkolhydratdieten s slipper du g hungrig vilket gr att du blir uthllig p ett helt annat stt n om du gr p en lgenergidiet. Sjlv fnittrade jag nr jag klev av vgen under den frsta tiden. Jag hade svrt att tro att det var sant. Jag undrade vad Luther skulle ha tyckt om detta och jag trodde att det frmodligen skulle komma ett riktigt rejlt bakslag, men det lter fortfarande vnta p sig. En sak som man br veta om r att det r lttast att g ned om man har stor fallhjd. Vger du 130 kilo s kommer kilona att rinna av snabbare n om du bara har ngra kilos vervikt. 158

Det gr allts trgare ju nrmare du kommer din idealvikt. Trots detta vet jag folk som har plockat de dr sista fem kilona med hjlp av ett kontrollerat kolhydratintag folk som inte lyckats p det vanliga sttet med fettsnl mat och motion. Jag r medlem i en diskussionsgrupp och dr kan man ibland f vittnesml frn personer som gtt ned 20 kilo p 10 veckor och det r allts inget ovanligt utan ngot man hr om d och d. Ingen av oss som r inne i detta lyfter jttehgt p gonbrynen fr en sdan sak. Det roligaste kanske nd r att de sger att de mr s bra. Tidigare har jag haft hjlp av den s.k. nyckelhlsmrkningen nr jag skulle handla mat. De nyckelhlsmrkta produkterna var fettsnla och ofta kompenserade med ett hgre kolhydratinnehll. Drfr kunde jag lugnt betrakta nyckelhlssymbolen som en stiliserad ddskalle. Idag har dock reglerna ndrats s att ven produkter med lgt sockerinnehll kan f denna mrkning. Det har allts blivit svrare att tolka denna symbol eftersom det idag allts kan finnas ven nyttig mat som r nyckelhlsmrkt. Du ska naturligtvis aldrig kpa ngot som r mrkt med Light eller Ltt-. Idag har det blivit s att man fr leta nere i knhjd i butikshyllorna fr att hitta de riktiga originalgrejorna.

Nr det gr trgt
Under vissa perioder kan viktminskningen stanna av. Ibland fr du rkna med att t.o.m. lgga p dig kilon igen. Den vanligaste anledningen till detta enligt min egen erfarenhet r att man ter fr mycket kolhydrater. Det r ltt att kolhydraterna kommer smygande. Sjlv kan jag t.ex. ta frukt ibland. Jag tror jag har kommit p vad det r som gr att jag blir sugen p detta. Dels har vi alkohol. Alkoholen gr att omdmet frsmras. 159

Det behvs inte mycket fr att man ska tnka att ett litet pple gr vl inget. Sedan ter man tv och d r vi redan uppe i 30 gram kolhydrater. Jag tror ocks att alkoholen i sig gr att man kan f ett sug efter ngot stt. Dels har vi proteinerna. Med proteinerna menar jag mat som bestr av mycket proteiner, men litet fett. ter man tillrckligt med fett i samband med proteiner s r det oftast ingen fara. Tnk drfr alltid p att se till att du har t.ex. en riktigt fet ss till kttbiten, annars finns risken att du efter ngon timme brjar leta efter ngot stt att ta. Det finns nmligen forskning som pekar p att proteinrik mat ger ett stsug. Detta stsug brukar avhjlpas med en st dessert. Men fr du i dig ngot stt s kommer insulinet och sedan r karusellen igng. Typen av kolhydrater du ter kan ocks spela in. Prova att brja granska innehllsfrteckningarna p det du ter. Se till att det inte finns ngot socker alls i det du ter. Ordet socker fr allts inte finnas med alls i innehllsfrteckningen. Inte ens sist i listan (du vet att ingredienserna rknas upp i ordning i innehllsfrteckningen utefter hur mycket det finns av vart och ett av mnena). Det kan nmligen vara s att du hr till den grupp som r extra knslig fr socker och det lilla socker som d kan finnas i t.ex. majonns kan gra att du inte lyckas komma i ketos. Nummer tv i ordningen r att du faktiskt fr i dig fr mycket energi. Din kropp kanske inte klarar att gra av med alla kalorier. Resultatet blir d en viktuppgng. I brjan av ditt nya liv med lgkolhydratmat r din magsck fortfarande ganska uttnjd vilket gr att man frsker ta sig mtt p det gamla vanliga sttet och se till att magen str i fyra hrn innan man tror att man ska verleva till nsta mellanml. En mer energirik 160

mat gr att du sakta men skert kommer att bli van vid att inte behva ha den hr stoppmttsknslan. Glm heller inte att rra p dig, helst dagligen. Det kan rcka med en promenad, men se till att du gr s lnge och i en sdan takt att du blir lite varm och andfdd. Frsk g i minst en halvtimme. Jag vet att det lter trkigt. Jag har sjlv en aversion mot allt vad motion heter. Nr jag tnker p motion s fr jag liksom en flashback dr det tonar fram en frn doft av torkad gymnastikpse. Det r lika avtndande fr mig som nr jag hr ordet kost. Drfr brukar jag sga att jag ska g ut och g istllet fr att jag ska ut och motionera. Jag har ocks en motionscykel som str i tv-rummet. Den r stor och svart och lskig och jag tycker inte om den. Nr jag ser den s knns det s oerhrt mycket lttare att g ut och g istllet. Skaffa grna ett pinoredskap du ocks som du vljer bort till frmn fr en rask promenad. D knns det riktigt bra att motionera. Att g sparar ocks dina knn jmfrt med joggning och r vldigt bra om du vill slippa idrottsskador verhuvudtaget. Nr du nd r ute och gr ska du se till att g ordentligt fort. Man brukar sga att man ska g s pass fort att man knner sig lite varm. Andra sger att man ska g s att man blir en aning andfdd och andra sger att man ska g s fort s att man skulle ha problem att fra en konversation. Fr att f en bra takt kan man ocks lyssna p musik som hller en passande takt men det absolut enklaste sttet tycker jag r att hlla farten uppe genom att ltsas att man r frsenad till ett viktigt mte. Mnga anser att det r viktigt att dricka mycket vatten fr att viktminskningen ska fungera. Det r ngot som man kan lsa verallt. Vad jag dremot inte lyckats lsa mig till r hur mekanismerna mellan den kade frbrnningen och det stora vat161

tenintaget fungerar. S hr tror jag: Kroppen sger till om den behver vatten. Under speciella frhllanden visserligen, nr det r mycket varmt, kan kroppens signaler inte alltid hnga med och i sdana fall kan man bli uttorkad. Men i vanliga fall knner du dig trstig nr du behver vatten. S d r det bara att dricka, inget konstigt med det. Det jag tror r anledningen till att man rekommenderar ett stort vattenintag r att det helt enkelt hindrar sm frsyndelser. Dricker du vatten blir du inte s sugen p en l. Dricker du vatten kan du avstyra en hungerknsla som kommer ver dig nr du ser ngot gott p tvreklamen. Brist p vatten kan ocks tolkas av dig som att du r hungrig fast du egentligen bara r trstig. D r det ju synd om du ter fr mycket nr du egentligen bara r lite uttorkad. S tror jag att det hnger ihop. Visserligen str det i precis alla bcker att det r viktigt att dricka mycket. Kanske r det en sanning fr att man har sagt det s mnga gnger? Men tror du att vattendrickande hjlper s ska du naturligtvis dricka ditt vatten. Prova och se om det hjlper dig. Om inte annat s kan det hjlpa dig mot hrd mage om du har besvr med det. Om du brjar g upp i vikt s g tillbaka till ditt utgngslge och tnk verkligen efter vad du ter. Det r s ltt att det brjar glida ivg med en frukt hr och en chokladbit dr, men rknar man ihop det s kan det bli en hel del. Var ocks uppmrksam p sdant som har stningsmedel tillsatt. Kroppen kan feltolka dessa stningsmedel och tro att det r riktigt socker och sedan svara med en insulinutsndring som frstr dina mjligheter att g ned i vikt. Kr den strikta regimen ett tag s ska du se att det brjar g bra igen. Att hlla sig till ett kontrollerat kolhydratintag kan man nog sga r lite som att vakta ett korthus. Ta en macka s rasar upplgget plocka bort ett kort

162

s rasar korthuset. Det r absolut ingenting man kan hlla sig till bara varannan dag fr d blir det bara vrre. Bestm dig. Ngot man kan lura sig p i brjan r ifall man tit konventionell mager bantarmat precis innan man brjar med ett kontrollerat kolhydratintag. Nr man gr p en energisnl diet s lgger sig kroppen i startblocken fr att s fort som mjligt lgga p sig fett istllet fr de frlorade musklerna. Det kan leda till att du faktiskt gr upp i vikt den frsta veckan innan kroppen hunnit inse att svltperioden r ver. Drefter vgar kroppen brja anvnda fettsyror som brnsle istllet fr att lagra dem.

Sammanfattning
Se till att du har ordentliga siffror att starta ditt nya liv med. Mttbandet r minst lika viktigt som vgen. Strva efter att ta 70 % fett, 25 % protein och 5 % kolhydrater. Hll dig ifrn brd, potatis, pasta, ris och allt som r stt. Kommer du in i en trg period r det vanligaste felet att kolhydratintaget har smugit sig upp.

163

9. Maten
Jag har frsttt att de flesta vill ha en mental ledstng att hlla sig i nr det r dags att ge sig i kast med det kontrollerade kolhydratintaget. Att bara veta att man ska akta sig fr kolhydrater innebr ltt att man knner sig osker p om man gr rtt. Till att brja med har jag hr nedan lagt in material frn en utmrkt sajt gjord av Maria Tauson. Sidan heter www.markazits.com och den har varit en stor inspirationsklla fr mig. Du ser hr bl.a. en sammanstllning av vad som r tilltet och frbjudet nr man gr p ett kontrollerat kolhydratintag.

Lgkolhydratkost i ett ntskal


Frbjudna listan Socker Sd (gller alla typer av sd/mjl) Majs och ris Strkelse (ex. rotfrukter, potatis, bnor, linser) Sta frukter Light-produkter (ex. lightost, lttmargarin, minimjlk, lttmajonns) Koffein Tilltna listan Ktt, fisk, fgel, skaldjur gg Ost, smr, vispgrdde Flytande oljor (ex. olivolja, jordntsolGrnsaker som vxer ovan jord (ex. broccoli, blomkl, sallad, sparris, spenat) Svamp, oliver Ntter, frn, mandel Br Koffeinfritt kaffe/grnt te

Pasta (ven couscous) ja)

164

Kalorifrdelning fr en mltid (ungefrlig): 70% fett, 25% protein, 5% kolhydrater Detta r ingen lgkaloridiet (ex. Viktvktarna) utan en lgkolhydratdiet (ex. Atkins)

GLM INTE FETTET! Tar man bort strre delen av kolhydraterna mste dessa ersttas med ngot annat: FETT! Exempel: Smr p de varma grnsakerna, olja p salladen, vispgrdde i kaffet.

Exempel p menyer Frukost gg och bacon, stekta champinjoner, en bit ost Omelett med en matsked grdde, skinka och spenat Lunch Kokt fisk med skirat smr, kokt spenat, broccoli Rksallad med gg, majonns, sparris, sallad Skinksallad med ost, gg, oliver, dressing p olivolja, sallad Middag Tre-rttersmiddag: Parmaskinka med Philadelphiaost Oxfile med ss av grdde och champinjoner (inget mjl i ssen). Rikligt med sallad till Jordgubbar med vispgrdde (inget socker tillsatt) Tre-rttersmiddag: Rkt skinka med pepparrotsgrdde Gorgonzolafylld kycklingfil i baconrock, varma och kalla grnsaker med smr

165

Ostbricka med oliver Fika Koffeinfritt kaffe med grdde Sockerfri choklad eller riktigt mrk kta choklad (minst 70% kakaohalt) Ntter/mandel/frn Ost/skinka/salami pple och Brieost Flsksvlar

166

Istllet fr potatis, pasta och ris


Man vill ju grna ha ngot till den dr kttbiten eller fisken eller vad det kan vara. Detta till har ju tills nu alltid besttt av sdant som den uppmrksamme lsaren nu inser r sdant som man ska passa sig fr. S hur gr man d? Vad finns det att ha istllet?

Sallad med fetaost


Jag brukar ofta gra en sallad dr jag blandar ned fetaost. En sdan sallad blir mycket mer matig n bara sallad och kommer att innehlla ganska lite kolhydrater och en bra andel fett p grund av fetaosten.

Zucchini
Skr skivor av zucchini som du ringlar olja ver, saltar och pepprar och kr i mikrougnen ett par minuter. Jag frebrr dig inte om du ocks lgger ver ett par skivor ost.

Cole slaw
Cole slaw r gott, matigt och passar fint ocks ute vid grillen. Det finns tonvis med recept p cole slaw, men hr r ett som jag tycker r bra. Du behver:

1 medelstort vitklshuvud, finhackat 1 morot, riven 2 matskedar hackad lk 5 dl majonns 2 matskedar dijonsenap dl ppelcidervinger Salt och peppar 167

Blanda grnsakerna i en stor skl. Blanda vriga ingredienser i en annan skl. Sedan blandar du innehllet i de tv sklarna, grna i den stora sklen dr du hade grnsakerna. Tck sedan ver det och lt det st och moja till sig i kylen ngra timmar.

Grnsallad, olika sorter


grna med en god dressing eller majonns.

Spenat, frsk eller djupfryst (dock inte stuvad)


Vrm snabbt och dekorera grna med hackade valntter eller pinjentter och parmesan eller vsterbottenost. Stnk olivolja ver.

Tomater, varma eller kalla


Skiva tunt och hll i god dressing eller duktigt med majonns ver.

Wokade grnsaker
Ta vad du har: Frsk vitkl eller kinakl, broccoli, blomkl, squash, zucchini. Olja till stekning Vrm olja i en stekpanna eller wok-panna. Lgg i de hrdaste grnsakerna frst och stek p lg vrme en stund. Blanda sedan ner vriga och lt det bli mjukt, men med tuggmotstnd.

Avokado
Skiva avokadon i tunna skivor och hll ver en god dressing.

168

Tsatsiki
gurka salt 2 vitlksklyftor 2 dl yoghurt (grna turkisk avrunnen) eller crme fraiche (ej ltt)

Skala och riv gurkan. Lgg den i durkslag och str ver lite salt. Lt st ca en halvtimme s att gurkan vtskar ur sig. Hacka vitlken och blanda alltsammans. Gott till stekt och grillat eller som dip.

169

Sser, kryddsmr och goda geggor


De bsta sserna tycker jag grs p grdde. Jag har ju lovat att jag ska avslja hur man kan reda en grddss utan mjl; mjl r ju ngot vi ska akta oss fr eftersom det r en spannmlsprodukt och innehller mycket kolhydrater. Det finns tv stt att reda ssen p. Antingen kan man blanda ned creme fraiche i nskad mngd i grdden tills den fr den konsistens man vill ha. Detta r det snabba sttet fr folk i farten. Eller ocks kan man lta grdden koka sakta och lnge. P s stt reducerar vi ssen s att det blir mindre men i gengld tjockare ju lngre den fr koka. Enklaste sttet att smakstta denna ss r med en frdig fond p flaska.

Brunss
Till denna brunss behver du: 1 tesked koncentrerad kalvfond dl vatten 2,5 dl grddfil 2 matskedar Worcestershiress Salt & peppar

Blanda alla ingredienserna och vrm frsiktigt. Satsen rcker fr 4 personer och ger ca 4 gram kolhydrater per portion.

170

Hemlagad barnaise-ss
Hemlagad barnaisess r jttegott och frschare n den kpta. Ssen gr enklast att laga i matberedare, men den gr frsts ocks att gra fr hand. Anvnd rumsvarma ingredienser! Nedanstende recept rcker till 4 5 personer. 150 g rumsvarmt smr 2 msk vitvinsvinger 1 msk frska dragonblad eller 2 tsk torkade 2 msk hackad schalottenlk eller 1 msk finhackad gul lk 1 persiljekvist 2 msk vatten 3 ggulor Salt, vitpeppar

Fr hand: Smlt smret i en kastrull. Koka i en annan liten kastrull (ej aluminium!) lk, persiljekvist, dragon och vinger. Koka p svag vrme utan lock tills nstan all vtska kokat bort. Hll i 2 msk vatten och rr runt. Ta upp persiljekvisten, sila eventuellt bort lken. Lt allt svalna. Lgg sedan i ggulorna och vispa frsiktigt. Stll den lilla kastrullen i en strre kastrull som r till hlften fylld med vatten och lt vattnet sjuda, men inte koka. Tillstt det smlta smret droppvis och vispa flitigt hela tiden tills allt smret tagits upp av gulorna och den frdiga ssen tjocknar. Smakstt med salt och lite vit- eller svartpeppar. 171

I matberedare: Skala lken och hacka grovt. Koka lk, persiljekvist och vinger och smulad dragon i en liten kastrull. Koka ngra minuter tills nstan all vtska kokat bort. Hll i 2 msk vatten och rr om. Ta upp persiljekvisten och sl vingervattnet direkt i matberedaren. Lgg i gulorna och kr ngra sekunder. Smlt smret ver svag vrme, hg vrme mot slutet (kan gras i mikro), fr smret ska vara riktigt varmt (men inte brynt). Stt p maskinen och sl lngsamt det heta smret i en tunn strle genom rret p apparatens lock medan maskinen snurrar fr fullt. Ssen tjocknar snabbt. Smaka av ssen med vit- eller svartpeppar och lite salt. Servera ssen lite varm. Ssen fr inte koka fr d skr den sig.

172

Pesto
Passar bra att bre p fisken innan den ugnssteks 1 stor knippa basilika eller ruccolasallad 1 dl raps- eller olivolja 2 vitlksklyftor 60 g pinjekrnor 60 gram parmesan salt och peppar Kr alltsammans i matberedare till en grn rra.

173

Kryddsmr
Kryddsmr r ltt att gra sjlv och r ett utmrkt tillbehr fr att hja smaken och fetthalten i anrttningar som t.ex. biff, flskkotlett eller kttfrsbiff som annars ltt kan bli fr magra.

Tips fr smaksttning: Persilja rtkryddor Pepparrot Chili Riven stark ost Peppar Citron

174

Creme fraiche-rra med ost


Svrighetsgrad -1 tror jag. Riv ost och rr ned i creme fraiche. Du kan ocks krydda med valfri krydda och blanda ned lite grslk. Rran blir fastare dag tv.

175

Till salladen:

Nobisdressing
En klassisk salladsdressing. 46 portioner 1 gg, kokt i 3 minuter 23 tsk vitvinsvinger 1 tsk dijon-senap 2 kryddmtt salt svartpeppar, nymald 2 msk finklippt grslk och persilja (eller bara grslk) 2 dl rapsolja (inte olivolja, som hr ger fr mycket smak) 1 vitlksklyfta, pressad Koka gget i 3 minuter. (Lgg ner i sjudande vatten och brja ta tid nr sm bubblor bildas p vattnet.) gget fr inte spricka det r viktigt att det blir lst. Grp ur gget med en tesked och lgg i mixer eller matberedare. Hll i vinger, senap, peppar samt finskuren grslk. Mixa. Droppa sedan rumsvarm olja lngsamt i en tunn strle medan maskinen gr. Stanna, smakstt med vitlk och mixa hastigt igen. Servera ssen i en separat skl.

176

Hemlagad majonns
3 dl 2 hela gg 1 msk pressad citron 1/2 tsk fransk senap av dijon-typ 2 dl rapsolja (om du inte har det hemma s fungerar det med olivolja, men vlj d en mild variant!) Ingredienserna ska vara rumsvarma. Blanda gg, citronsaft och senap och vispa ihop det (eller anvnd en mixer eller matberedare och mixa ett par sekunder). Fortstt vispningen och tillstt oljan droppvis. Vispa tills majonnsen r tjock. Frvara i kylskp under tttslutande folie eller plastburk. Hller en vecka i kylskp.

177

Ngra exempel p recept p sjlva maten


Vi brjar med frukosten som r det viktigaste av alla ml.

Frukost
En frukost som jag gr dagligen och som jag inte ledsnar p r bacon och omelett. Du behver: paket bacon 2-4 gg beroende p storleken p ggen och hur hungrig du r ca dl grdde ett par tre matskedar mjukost med t.ex. skink- eller rksmak eller vad du nu knner fr salt & peppar smr att steka i Gr s hr: Klipp av baconet s att skivorna bara fr halv lngd. Empiriska studier visar att de d lttare kan pusslas ned i stekpannan. Stt stekpannan p spisen och dra p full vrme. Ha i lite smr i stekpannan. Skynda p med baconet s att du fr det i stekpannan innan den hunnit bli riktigt varm. Medan baconet brjar stekas tar du fram en tallrik som du lgger lite hushllspapper p. Sedan brjar du vispa ihop ggen med grdden. Salta och peppra i ggrran och lt den st och vnta s lnge. Passa p baconet och vnd skivorna nr det behvs. Nr de brjar bli klara och har sdan frg att man kan anta att de blir krispiga s lutar du stekpannan lite samtidigt som du pressar ur fettet ur skivorna med stekspaden. Nu ska baconskivorna vara ganska torra och du kan lyfta ver dem p hushllspapp178

ret. Tack vare att du lutade stekpannan har du rddat det mesta fettet frn baconet frn att sugas upp av hushllspappret. Du har nu det bsta av tv vrldar. Krispig bacon, men samtidigt har du fettet kvar i stekpannan. Ta nu av stekpannan och stng av kokplattan. Hll i ggsmeten i stekpannan. Ta ocks ett par rejla klickar mjukost och lgg ver i stekpannan. Dra tillbaka stekpannan p kokplattan som du stngde av. Det 35 brukar rcka med eftervrme fr att gra omeletten. Det r nmligen viktigt att den inte blir fr varm d omeletten i s fall kan bli lite torr och det vill vi ju inte. Rr om i ggsmeten och mosa osten tills smeten brjar stelna. Du ska nu ha ftt ggsmeten att absorbera det goda fettet frn smret och baconet. Ta bort hushllspappret frn tallriken och hll omeletten bredvid baconet. t och njut! Jag brukar dricka en kopp te till detta. Med en sdan hr frukost kan du st dig till lngt in p eftermiddagen om det skulle behvas. Nr du ter den kan du knna att du inte blir riktigt mtt, men vnta bara ngra minuter s frsvinner den knslan. gg r verhuvudtaget en mycket bra produkt eftersom det innehller proteiner, fett och massor av vitaminer men inga kolhydrater. Frsk se till att ta gg dagligen.

r det en tunn stekpanna kpt p en bensinmack kanske vrmen i pannan inte rcker fr att f omeletten klar.

35

179

Lunch/middag Flskfil med tonfiskmajonns


4 portioner Flskfiln 500 gram flskfil salt och vitpeppar smr till stekningen Putsa flskfiln och bryn den i smr. Salta och peppra. Efterstek p svag vrme under lock i ca 15 minuter med 1 dl vatten. Skr kttet i tunna skivor. Kttet kan vara kallt. Tonfiskmajonns: 1 burk tonfisk i olja (ca 180 gram, rumstempererad) 2 rumstempererade ggulor 2 tsk pressad citron salt 11 dl rumsvarm olivolja eller rapsolja eller hlften av varje steksky 3 msk kapris citron till garnering Tnk p att det r viktigt med rumsvarma ingredienser fr att majonnsen inte ska skra sig. Mosa tonfisken. Rr gulorna med lite citron och salt. Droppa sedan i olja lngsamt och rr 180

hela tiden. Kan gras i matberedare. Blanda i tonfisken, lite i taget. Spd med stekskyn frn kttet. Lgg tonfiskssen ovanp flskfilskivorna. Str p kapris. Garnera med citronskivor. Tips: om du har brttom, mosa tonfisken i en blandning av frdig majonns och creme fraiche. Spd med stekskyn. Tillbehr: t.ex. en grnsallad med dressing.

181

Kttfrsbiffar
Om du brukar dryga ut kttfrsen med strbrd s r ett tips att istllet fr det kolhydratrika strbrdet ta krossade linfrn. Linfrn r fettrika och innehller massor av den nyttiga fettsyran omega-3. 4 portioner (ca 12 biffar) 500 gram bland-, nt-, lg- eller kalvfrs 1 gul lk 2,5 msk krossade linfrn 1 dl mjlk eller vatten 1 gg peppar 1 tsk salt 1 krm mald muskotnt olja eller smr till stekning

Hacka lken fint och bryn den. Blanda gg, frs, kryddor och lk. Tillstt mjlken (vattnet) och de krossade linfrna. Forma till biffar och bryn dem. Efterstek p lg vrme i ca 10 minuter. Servera grna med zucchini och tsatsiki.

182

Oxfil p grnsaksbdd
Oxfiln steks hastigt nr tillbehret r klart. 4 portioner 500600 gram oxfil smr till stekning 1 pressad vitlksklyfta salt och peppar Skr oxfiln i tunna skivor. Lgg en stor klick smr i stekpannan och pressa en vitlksklyfta. Nr det brjar bryna steker du oxfiln mycket hastigt p bda sidor. Salta och peppra och lgg p en bdd av kalla eller varma grnsaker, till exempel s hr: Frslag p kall sallad: En blandning av ruccola och ngon annan sallad Cocktailtomater 1 saltgurka, skuren i sm trningar 2 msk kapris Hyvla parmesanost eller annan stark ost ver Lite majonns eller en god dressing ringlas ver Varma grnsaker: Broccoli Vitkl eller kinakl Sockerrter Tomater Oliv- eller rapsolja med en klick smr i till stekning

183

Skr broccolin i tunna buketter. Strimla klen. Vrm oljan i en stekpanna eller wokpanna. Lgg i smret och nr det brjar bryna, lgg i broccolin och lt den steka p medelhg vrme i ca 5 minuter. Lgg i den strimlade klen och sockerrterna och sista tomaterna. Lt allt bli varmt. Grnsakerna ska ha tuggmotstndet kvar nr de serveras.

184

Stekt lax med hemlagad pesto


4 portioner 4 laxfiler ca 130 g Rapsolja med en klick smr i till stekning Peston Gr peston enligt receptet p s. 182. Fisken Hetta upp oljan i en stekpanna och lgg i smret. Nr det bryner, dra ner vrmen ngot och stek fisken lngsamt. Krydda med salt och peppar. OBS verstek inte; om den steker fr lnge blir den torr och trkig. Servera peston som den r till fisken eller ljumma den i en tjockbottnad kastrull. En grnsallad med cocktailtomater passar till.

185

Snabbmat p jobbet
Imponera p dina arbetskamrater genom att tillreda denna nyttiga och goda anrttning live i pentryt. 1 portion En laxkotlett eller 1 bit laxfil Raps- eller olivolja Citron Salt och peppar (eller citronpeppar) (Fin soja) Frsk eller djupfryst spenat (Pinjentter, smr eller parmesan (eller Vsterbotten)) Laxkotletten eller laxfiln steks ovanp spisen p svag vrme. Den kan ocks tillagas i mikrovgsugn i 12 minuter. Krydda med salt och peppar och eventuellt en fin soja och pressa ver citron. Spenat r gott till. Om du kper en pse frsk spenat kan du gra ngra hl i psen och vrma den minut i mikron. Fr att ytterligare imponera kan du str pinjentter, ringla smlt smr eller hyvla stark ost ver.

186

Stekt strmming med sesampanering


4 portioner 1 kg orensad eller 600 gram rensad strmming 1-2 tsk salt vitpeppar dl sesamfrn persilja Smr eller rapsolja (eller blandad) Rensa strmmingarna eller sklj de rensade fiskarna hastigt i riktigt kallt vatten och lt dem rinna av. Vnd dem i sesamfrn (tryck fast sesamfrna), salta och peppra. Lgg ihop dem med persiljeklipp emellan. Bryn fettet i en stekpanna och stek ngra fiskar i taget. Stektiden fr flundror hoplagda tv och tv r 34 minuter p var sida. Tillbehr: Cole slaw

187

Verkar det svrt? r du ingen kock?


Det behver inte vara s mrkvrdigt att laga mat. Om du inte hr till det ftal som verkligen bokstavligt talat har tummen mitt i handen s finns det hopp. Ibland nr jag inte har tid eller lust att gra i ordning riktig mat eller koka ett gg s hnder det att jag tar en burk makrill i tomatss. Jag ppnar den med den fiffiga inbyggda ppningsanordningen och tar sedan en gaffel och skottar i mig innehllet. Det gr det med emellant ven om det inte r ngon hjdare... Har du lite mer tid och inspiration kan du ta en portionsbit laxfil som du antingen steker i trningar eller mikrar ett par minuter (lgg i s fall ver det dr plastlocket eftersom lax har en frmga att explodera en smula). Salta, peppra och klm ut ordentligt med citronmajonns ver. Ta en halv tomat till. Det kan se ynkligt ut, men man blir mttare n man kan tro. Laxfil kan du bunkra upp nr det r extrapris. Innan du fryser in fisken i portionsbitar s passa p att dra ut benen med en tng. Det sitter en rad med tjocka ben ungefr mitt i filn. Om du r hemmaduktig kan du ocks passa p att skra bort skinnet s slipper du trassla med det nr det en dag r dags att ta den lilla laxbiten. Kttfrs kan formas p alla mjliga stt och r bra mat om du kompletterar med en grddig ss. Gr t.ex. kttfrsbiffar som du fyller med en skiva getost. Nr du knner att du brjar bli lite skrare kan du ta kycklingfiler som du skr upp och trycker in en bit god ost i och sedan lindar bacon runt fr att frsegla. Bryn skapelserna i stekpanna och lgg dem sedan p ett ugnsskert fat och lt dem 188

steka klart i ugnen i ca 20-25 minuter p 200 C vrme. Grddss r perfekt till detta. Gr en skiva kttfrsbiff som du steker och lgger ett stekt gg ovanp. Entrecte med bearnaisess, utmrkt mat. Om du kper frdig bearnaisess s se till att den inte innehller fr mycket kolhydrater. Om du verkligen r helt oduglig nr det gller matlagning s kan du trsta dig med att nr man kommit in i denna diet och ntt den vikt man vill ha s behver man inte alltid vara s stenhrd p att ta minimalt med kolhydrater. Det kan fungera utmrkt om du ter precis samma mat som de vriga i familjen, bara att du hoppar ver riset, potatisen och pastan. Det r dock inte ovanligt att vriga familjen efter ett tag ocks brjar hoppa ver riset, potatisen och pastan (och d brjar du som en bonus pltsligt framst som helt normal igen). Frmodligen kommer du vartefter att f en knsla fr vad som r bra mat och vad som fungerar. Har du bra rvaror r det svrt att misslyckas. Grddsser blir nstan alltid bra hur du n br dig t och vad du n rr ned i dem.

Avrundning
Nu terstr bara att nska dig lycka till och jag hoppas att det hr r en diet som passar fr dig. Alla mnniskor r olika och vissa gr ner flera kilon i veckan p den hr dieten medan det 189

fr andra gr trgare. Mnniskor har individuella egenskaper nr det gller metabolism och detta kan knnas orttvist. Fr en del rcker det ju att dra ned p godistandet fr att kilon ska brja frsvinna. Det sgs att de flesta dieter fungerar bara man hller sig till dem. Personligen tycker jag dock inte om att g och vara hungrig och dessutom kan jag med det hr sttet att ta hlla mitt blodsocker p en bra niv. Det knns bra att veta att jag dietvgen inte kan gra mer fr min kropp nr det gller att undg insulinutsndring i ondan. Den hr modellen knns ocks som en modell som jag inte ser fram emot att f slippa. I vanliga fall brukar det ju rknas ned tills man ntt sin mlvikt och sedan minsann r det bara att slppa p igen och ta som man gjorde innan. Drefter gr man upp samtliga kilon igen plus ett par till. Man br allts satsa p en diet som man tror att man kan hlla sig till resten av livet. Tnk s god mat man fr ta, det r inte klokt egentligen Jag knner mig lyckligt lottad som har hittat denna modell. Den fungerar fr mig jag vet det eftersom jag testat p mig sjlv. Jag vet ocks att modellen fungerar fr mnga andra som har provat och misslyckats med andra dieter. Hur det sedan hnger ihop rent medicinskt r fortfarande dunkelt vilket gr att det finns spelrum fr mer forskning. Det har gjorts en studie i Karlshamn p typ 2-diabetiker som fick verg till en diet bestende av 20 % kolhydrater vilket r betydligt lgre n de 55-60 % som r normalt. Efter sex mnader hade personerna i experimentgruppen gtt ned i snitt 11,3 kilo jmfrt med 1,8 kilo i kontrollgruppen. Dessutom hade tre av patienterna i experimentgruppen kunnat sluta ta 36 sina insulinsprutor vilket ju r en klar livskvalitetshjning.
Se Jrgen Vesti-Nielsens artikel i Medikament nr 9-10 2004 Ett logiskt val vid typ 2 diabetes protein och fett istllet fr kolhydrater
36

190

Idag, vilket i skrivande stund r ca ett och ett halvt r efter avslutad studie, har fem personer hoppat av frn den reguljra diabetikerkost man fick ta i kontrollgruppen och istllet brjat med ett kontrollerat kolhydratintag. Detta har medfrt att de i snitt gtt ned de frvntade 9-11 kilona p ett halvr. 60 % av dem som ingick i behandlingsgruppen har tyvrr brjat ta mer kolhydrater vilket resulterat i att bde vikt och blodsocker har gtt upp. De vriga i behandlingsgruppen som hllit fast vid dieten har dremot kunnat behlla kontrollen ver bde vikt och blodsocker tv r efter pbrjad studie. r du s lyckligt lottad att du r en sdan som brukar hlla sig till en inslagen linje ser du allts att det finns massor att vinna. Sjlv har jag hllit p sedan september 2003. Efter den inledande viktnedgngen under de frsta tv mnaderna har jag gtt upp ett par kilo. Det har dock visat sig att mitt midjemtt nd minskat trots att jag kat i vikt. Jag har i skrivande stund ett midjemtt om 86-87 cm vilket bara r 2-3 cm mer n jag enligt mina mnstringspapper hade som hrt idrottande 18ring. D vgde min pojkkropp 71 kilo jmfrt med dagens ca 84. Tydligen har jag lagt p mig muskler istllet fr fett. Mitt lngtidsblodsockervrde (HbA1c) ligger fortfarande inom ramen fr vad friska personer kan ha vilket innebr att jag inte behver ta ngra mediciner fr att hlla mitt blodsocker under kontroll. Till sist ett viktigt meddelande: Glm inte att slarva ngon gng emellant fr det hr definitivt till livets gldjemnen! n en gng, lycka till!

191

Bilaga
Mycket material finns p Internet och ven i bcker frn USA. Eftersom man anvnder andra system fr att mta har du hr en omrkningstabell som kan vara bra att ha nr du lagar mat. Det finns ett gammalt uttjatat kinesiskt talestt som lyder ungefr; om du ger den hungrige en fisk s blir han mtt fr dagen. Om du lr den hungrige att meta s blir han mtt fr livet. Jag har inte fyllt den hr boken med s mycket recept, utan bara s att du ska komma igng och kunna brja experimentera sjlv. Vill du ha recept p mat som innehller vldigt lite kolhydrater s r internet en bra start. Sk p lowcarb och recipe s kommer du att ha recept fr resten av ditt liv. Ett problem med recept frn USA r allts att de inte utgr frn det metriska system utan r en helt fantastisk blandning av olika mtt. Man skiljer p vtt och torrt och en ingenjrsexamen hade inte varit i vgen. Fr att det ska bli lite enklare redovisar jag dessa mtt hr nedanfr s att du har en chans att prova de utlndska recepten. Amerikanska mtt 1 cup 1 tsp (tea spoon) 1 tbsp (table spoon) 1 Fluid Ounce (fl oz) 1 pint (pt) vta varor 1 pint (pt) torra varor 1 quart (vta varor) 1 quart (torra varor) 192 Ungefrliga svenska mtt Knappt 2,5 dl (2,36 dl) 1 tesked (5 ml) 1 matsked (15 ml el 3 teskedar) 2 matskedar 4,5 deciliter 5,5 deciliter 1 liter (knappt) 1,1 liter

Kolhydrattabell
Fr att du ska ha ett hum om hur mycket kolhydrater olika livsmedel innehller s bifogar jag en lista som visar hur mnga gram kolhydrater som 100 gram av ett visst livsmedel innehller. Man kan t.ex. konstatera att ett hekto syrliga karameller innehller samma mngd kolhydrater som 15 kilo spenat. Jag har delat in livsmedlen i 0-10 gram kolhydrater och >10 gram.
Grnsaker Spenat Kantareller Mungbnsgroddar, konserv, utan lag Endivesallad Huvudsallad Grslk Stjlkselleri eller blekselleri Gurka Blomkl Champinjoner Salladskl eller kinesisk kl Sparris grn eller vit Squash eller zucchini eller courgette Tomat hela, konserv, med lag Champinjoner konserv, utan lag Surkl konserv, med lag Broccoli Rabarber Grna bnor Nsslor Tomatjuice konserv, drickfrdig Kolhydrater 0,6 0,7 0,8 1 1,5 1,7 1,8 2 2,1 2,1 2,2 2,2 2,2 2,4 2,6 2,6 2,7 3,1 3,2 3,2 3,2

193

Champinjonsoppa konserv, tfrdig Paprika grn Purjolk Tomat Aubergine eller ggplanta Persiljeblad Vitkl Grna bnor frysta Rdkl Trdgrdskrasse Klrabbi Paprika rd Brysselkl Pumpa eller vintersquash Tomatsoppa konserv, tfrdig Lk Grnkl Kronrtskocka Grna rter frysta Dill Bondbnor Grna rter konserv, utan lag Grnsaksblandning fryst: rter, mortter Grna rter Vita bnor i tomatss, konserv Sojamjl fett ca 20% Bostongurka Majskorn konserv, utan lag Majskolv Ketchup tomat Vita bnor torkade Linser torkade

3,3 3,3 3,4 3,7 3,8 4 4 4,2 4,2 4,3 4,4 4,5 4,8 4,8 5,4 6 6,2 6,9 7,2 7,4 7,5 7,7 8,6 9 11,5 16,1 16,6 20,2 22,1 23,8 45,2 48,5

194

Grna eller gula rter, torkade Frukt och br Avocado Hallon Krusbr Grapefrukt Jordgubbar frysta Limejuice konserv Bjrnbr Citron Jordgubbar Ntmelon Hjortron Honungsmelon Citronjuice frskpressad Tranbr Vattenmelon Grapefruktjuice frskpressad Blbr Aprikoser Persika Rda vinbr Papaya Smcitrus: clementin, satsumas Hallonsaft drickfrdig Apelsinjuice pastriserad, drickfrdig Lime Kiwi Apelsin Krsbr sura, rda Svarta vinbr

49,3 Kolhydrater 4,1 4,4 5,8 6,5 6,6 6,6 6,9 7,3 7,4 7,4 7,7 8,3 8,6 8,7 8,7 8,8 8,9 9 9 9,1 9,2 9,3 9,4 9,7 10 10,1 10,3 10,5 10,6

195

Lingon Ananas Kvitten Plommon ppeljuice konserv Nyponsoppa tfrdig Fikon Krsbr sta Pron pple med skal pple utan skal Mango Grapefrukt konserv, med lttst lag Ananas konserv, med lttst lag Vindruvor Fruktcocktail konserv, med medelst lag Persika konserv,med medelst lag Ananas konserv, med medelst lag Mango konserv, med medelst lag Cherimoya Banan ppelmos lttsockrat Apelsinjuice fryst, koncentrerad Lingonsylt Aprikoser torkade, vatten 31% Persikor torkade, vatten 32% Katrinplommon, vatten 32,5% Apelsinmarmelad Fikon torkade Dadlar torkade Russin

10,9 11,2 11,3 11,3 11,4 11,7 11,9 11,9 12,2 12,2 13,9 15,3 15,5 15,8 16,2 19,2 19,2 20 20,5 21,6 21,8 31,7 37,5 37,8 50 52,8 54,3 57,3 60,5 68 69,3

196

Ntter Parantter Kokosnt Hasselntter Jordntter rostade, saltade Valntter Stmandel Jordntssmr Kastanjer Potatis och rotfrukter Rdisor Rttika Rotselleri Majrova Klrot Morot Rdbeta Palsternacka Pepparrot Potatis frsk, konserv Potatis frsk, kokt utan salt Potatis Potatis kokt, med skal Potatis kokt, utan skal med salt Potatis friterad eller pommes frites, vrmd i olja Potatis friterad eller pommes frites, fryst, vrmd i ugn Potatismospulver komplett

Kolhydrater 3,8 6,2 9,3 10,3 13,1 13,3 15,2 38,7 Kolhydrater 2 2,3 4,6 4,7 6,3 6,4 6,9 10,2 10,5 12 16,3 16,4 19 19 31 31,8 68,1

197

Mjlk, fil och ost Vispgrdde fett 40% Crme Fraiche fett 34% del Visp fett 28% Kaffegrdde fett 12% Yoghurt naturell, fett 3% del Kaffe fett 10% del Fraiche 28% Mjlk, H-mjlk, fett 3% Lttmjlk fett 0,5% Chokladdryck Lttyoghurt med frukt, fett 0,5% Fruktyoghurt fett 2,5% Glass stad med sorbitol, fett 8% Glass med vegetabilisk fett, fett 6% Grddglass fett 12% Glasspinne Glass med vegetabiliskt fett, fett 8% Messmr fett 6-7%* Mesost fett 17%* Mesost fett 8%* Mjlk kondenserad, konserv, sockrad Ktt, gg och fisk Rent ktt Fisk gg Sardiner konserv, i tomatss Hamburgare Falukorv Falukorv, 23% fett Kttkorv

Kolhydrater 2,9 3 4 4,2 4,4 4,5 4,5 4,9 5 9,5 14,2 14,5 16 18,8 21 25,5 27,7 46 50 54 55 Kolhydrater 0 0 0 0,7 2,5 2,9 3,2 3,5

198

Kokt medvurst, 23 % fett Leverpastej bredbar, fett 25% Kttbullar 15% fett Varmkorv, 22 % fett Grillkorv, 15 % fett Isterband, 15 % fett Blodpudding eller blodkorv, fett 14% Mjl och gryn Ris polerat kokt Vetekli grovt eller kruskakli Vetekli Vetegroddar Vllingpulver Vetekli rostat med malt och socker Vllingpulver majs Vllingpulver osockrat Eterna Flingblandning med frukt, ntter, veg olja Flingblandning med frukt , ntter Rgmjl fullkorn Rgkross eller rgflingor ngpreparerade Grahamsmjl Havregryn ngprep eller havremjl Kornmjl fullkorn Bovete, hela eller krossade korn Korngryn eller kornfligor, ngpreparerade Special K Flingblandning med frukt, ntter, socker el honung Vetemjl grovt Flingblandning eller basmusli

4,5 7 8 8,8 11 13 20 Kolhydrater 23,7 24,5 30,5 31,5 52,4 52,5 57 58,8 59,5 59,5 60,2 60,4 61,3 62,1 62,3 64,4 65,2 65,3 66 66,2 66,5 66,7

199

Mjlblandning : rgsikt med vetemjl Havrefras Hirs, heller krossade korn Makaroner eller spaghetti Majsmjl gult, utan groddar eller polenta Vetemjl Rris Cornflakes* Ris parboiled Rice Krispies* Ris puffat rostat Ris polerat Potatismjl eller potatisgryn Kalaspuffar Cornflakes med sockerlager Majsstrkelse Brd, kakor och kex Pumpernickel Munkar Grahamsbrd Rg- och vetebrd fullkorn 67% Vetebrd fyllt Vetebrd Formbrd Lngfranska eller smfranska Rgsiktsbrd Sockerkaka Rulltrta Tunnbrd mjukt Smkakor Grahamsskorpor

67,9 68,1 68,8 71,9 72 72,5 74,1 78,6 78,8 79 79 79,4 80,6 83,3 84,3 86,3 Kolhydrater 41,1 46 46,1 46,9 47,2 48,2 48,5 48,8 50,3 51 58,5 58,5 60 60,1

200

Cream Crackers Finn Crisp Husman Veteskorpor Tunnbrd hrt Flatbrd Mariekex Socker, stsaker mm Kakaopulver fett 20-22% Senap Svensk Jordntsbgar eller jordntsringar Ostbgar Potatischips Mandelmassa Choklad ljus Choklad och chokladpraliner Choklad mrk Kola Gelkonfekt Skumgodis Honung Marmeladkonfekt Tabletter Karameller syrliga Farin, brun Drycker Konjak eller brandy, alkohol 40 volym% * Vitt vin, halvtorrt eller stt, alkohol 12,5% Starkl eller exportl, alkohol 5,6% Lttl alkohol hgst 2,25%

60,7 63,1 64,1 67,5 68 68,2 77,7 Kolhydrater 11 20,3 44 44 46,1 51,5 54,6 54,7 59,1 69 79 80,4 82 83 89 94 95 Kolhydrater 0,5 2,4 3,4 3,8

201

l eller pilsner, alkohol 3,5% Lskedryck med kolsyra Sherry alkohol 20 volym% Coladryck Portvin alkohol 20 volym% Likr mindre st, alkohol 24 volym% Punsch alkohol 26 volym%

4,1 9,2 10 10,4 13,7 24,7 30

* Jag vet precis vad du tnker nu. Problemet r att alkohol frlamar levern s att den inte kan arbeta p normalt stt. Kroppen frbrnner alkoholen istllet fr fettet. Du fr en insulinutsndring med tillhrande stsug. Alkoholen innehller dessutom bara tomma kalorier, de r allts inte kopplade till ngot nringsinnehll.

202

Klipp ur och ta med till jobbet och lmna till dina lunchkompisar s hinner du ta sjlv ocks. -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Som du konstaterat ter jag betydligt fetare mat nu n tidigare. D undrar du kanske om
Vitaminer: Vitaminer fr jag i mig tillrckligt med den hr dieten. Frukt och grnsaker har inte monopol p att innehlla vitaminer. gg innehller alla vitaminer utom C. Fett kolesterol: Inget talar fr att hgt intag av fett pverkar kolesterolvrdena i nmnvrd grad. Det r levern som reglerar kolesterolnivn; ter jag litet kolesterol tillverkar levern mer och vice versa. Fr vrigt gr det inte att dra ngra slutsatser om hlsan genom att titta p kolesterolvrdena. Sumobrottare: Sumobrottare som verkligen vill bli feta ter mindre andel fett n vad jag gr. De vet att kolhydraterna r det bsta nr man effektivt vill bygga upp ett fettlager. Hjrnan: Hjrnan behver socker (glukos). Javisst, vissa delar av hjrnan behver glukos men denna lilla mngd glukos som gr t till detta kan kroppen utan problem tillverka sjlv. Frukt: Mnga menar att vi r gjorda fr att ta frukt. Frukt innehller fruktos som grna lagras som fett. Frr i tiden fanns frukt bara under en del av ret och var inte lika frdlad och st som idag.

Som du konstaterat ter jag betydligt fetare mat nu n tidigare. D undrar du kanske om
Vitaminer: Vitaminer fr jag i mig tillrckligt med den hr dieten. Frukt och grnsaker har inte monopol p att innehlla vitaminer. gg innehller alla vitaminer utom C. Fett kolesterol: Inget talar fr att hgt intag av fett pverkar kolesterolvrdena i nmnvrd grad. Det r levern som reglerar kolesterolnivn; ter jag litet kolesterol tillverkar levern mer och vice versa. Fr vrigt gr det inte att dra ngra slutsatser om hlsan genom att titta p kolesterolvrdena. Sumobrottare: Sumobrottare som verkligen vill bli feta ter mindre andel fett n vad jag gr. De vet att kolhydraterna r det bsta nr man effektivt vill bygga upp ett fettlager. Hjrnan: Hjrnan behver socker (glukos). Javisst, vissa delar av hjrnan behver glukos men denna lilla mngd glukos som gr t till detta kan kroppen utan problem tillverka sjlv. Frukt: Mnga menar att vi r gjorda fr att ta frukt. Frukt innehller fruktos som grna lagras som fett. Frr i tiden fanns frukt bara under en del av ret och var inte lika frdlad och st som idag.

Det hr och mycket annat har jag lrt mig ur boken Fettskrmd (Optimal Frlag)

Det hr och mycket annat har jag lrt mig ur boken Fettskrmd (Optimal Frlag)

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ktt, fisk, fgel, skaldjur gg Ost, smr, vispgrdde Flytande oljor (ex. olivolja, jordntsolja) Grnsaker som vxer ovan jord (ex. broccoli, blomkl, sallad, sparris, spenat) Svamp, oliver Ntter, frn, mandel Br Koffeinfritt kaffe/grnt te Socker Sd (gller alla typer av sd/mjl) Majs och ris Pasta (ven couscous) Strkelse (ex. rotfrukter, potatis, bnor, linser) Sta frukter Light-produkter (ex. lightost, lttmargarin, minimjlk, lttmajonns) Koffein

Ur boken Fettskrmd (Optimal frlag) resp frn www.markazits.com