Medlemstidning SEKO Post Klubb Årsta Sektion 1 & 2

DIN RÖST
februari 2012 nr 1 arg. 5
Verksamhetsberättelse
Fackets historia
Interjuver
Årsmöte
Ett perspektiv
Försäkringar i ditt medlemskap
Allra först vill jag passa på att öns-
ka en god fortsättning på det nya
året!

Pension

Ett år är lagt till ända, och vi blir
äldre och äldre. Fler och fler arbets-
kamrater närmar sig pensionsdags.
Och några har under det gångna
året redan gått i ålderspension. Den
pension man får efter c:a 45 års ar-
bete är inte stor, och för många blir
det svårt att klara vardagsekono-
min. Det är en skam för landet och
landets politiker. Den senaste pen-
sionsreformen gjordes upp mellan
de borgerliga partierna och social-
demokraterna. Vänsterpartiet var
emot och vill fortfarande ändra det
nuvarande pensionssystemet. Jag
hoppas att de rödgröna partierna
tillsammans kan driva på en föränd-
ring så att vi får en pension som går
att leva på. De dåliga ekonomiska
villkor som många pensionärer le-
ver under måste ändras omgående.
Detta är ett krav till våra politiker.

Rosersberg

Vi har också kommit ett år närmare
Rosersberg. Jag ifrågasätter nöd-
vändigheten av att bygga en ny ter-
minal i norra Stockholm. Postvoly-
merna minskar varje år samtidigt
som personalminskningarna fortsät-
ter. Posten satsar dessutom på nya
avancerade maskiner som tar jobb
ifrån oss. SEKO Årsta har tidigare
sagt att Rosersberg är en felaktig
och olönsam satsning för posten.
Posten måste tänka i mer realistiska
banor än vad de gör idag. Skattebe-
talarnas pengar ska inte användas
på osäkra projekt när vi är mitt i en
lågkonjunktur. Jag tycker att de an-
svariga i regeringen tillsammans
med Post och Telestyrelsen ska av-
vakta i det nuvarande läget innan
man satsar miljarder kronor på Ro-
sersberg. Vi måste höja våra röster
mot detta felaktiga beslut. Även om
de ansvariga inte backar från pro-
jektet kan framtiden ge oss rätt, och
fortfarande tror jag att vad som
helst kan hända.

Avtal

Förra årets avtal går ut under april
2012, och det är alltså bara ett par
månader kvar tills SEKO post skall
slutförhandla ett nytt avtal. Flera av
våra medlemmar har visat sitt miss-
nöje med det nuvarande avtalet.
Därför kräver vi att de som för-
handlar för SEKO post förbättrar
avtalet. Det behövs strängare regler
när det gäller bemanningsföretag.
Idag finns en massa olika anställ-
ningsformer som arbetsgivaren har
möjlighet att använda hur de vill.
Numer är det mycket svårare att få
en tillsvidareanställning efter 3 el-
ler 6 månader. Arbetstagarens in-
flytande och rättigheter har sakta
men säkert försvagats de senaste
åren. Vi håller på att få en arbets-
marknad där arbetsgivaren får mer
och mer makt. Det är viktigt att
SEKO håller emot i förhandlingen.
Vi är beredda att ta fighten! Rätten
till heltid och fastanställning efter 3
eller 6 månader måste återställas.
2011 hade vi en mycket tuff lokal
löneförhandling p.g.a. att det inte
fanns en lönegaranti i botten. Vi
ville ha en garantilön på minst 500
kr (heltid) och en pott/person på
900 kronor. Dagens låga löner Iör
postarbetare är oacceptabla. Att ef-
ter 40 år i arbetet gå i pension med
en slutlön på 22 500 kr i månaden -
är det rimligt? Hur kan vi acceptera
sådana lönebud från arbetsgivaren
utan att protestera - är vi som fack-
förening så svaga? Vad gör vi
egentligen för våra medlemmar
som betalar avgiften varje månad?
Idag räknas inte en lång anställ-
ningstid som den gjordes tidigare
enligt tarifflönesystemet. Man är
inte ung i hela sitt liv. Den kraft
och förmåga jag har som 25-åring
är inte densamma som när jag är 55
¹. I den lokala löneIörhandlingen är
det jätte svårt för oss att förklara
dessa problem för arbetsgivaren.
Trots detta försöker vi i SEKO var-
je år när vi förhandlar försvara våra
äldre kamrater. Jag tycker att lång
anställningstid och erfarenhet ska
premieras med en automatisk löne-
höjning. Jag vill att löneförhandlar-
na funderar allvarligt på saken.

Arbetstidsbanken

Personligen tycker jag att arbets-
tidsbanken inte passar oss som ar-
betar i terminalen. Alla som gick
från 39 till 40 timmarsvecka arbetar
in mer tid än vad de får ut ur ban-
ken. För denna personalgrupp inne-
bär det i praktiken en höjning av
arbetstiden. Många måste arbeta
längre tid per dag med det tunga
arbetet än vad de gjorde tidigare.
Jag tycker att SEKO ska se över det
nuvarande avtalet och i stället arbe-
ta för en arbetstidsförkortning med
bibehållen lön. Ett av argumenten
från förhandlarna i SEKO är att det
är en prioriterad fråga med fler le-
diga dagar för dem som bara har 25
semesterdagar. Jag är väl medveten
om att en del av våra kamrater
tycker det är bra att få 2 till 5 dagar
ledigt under året. Men, jag tycker
att en höjning av arbetstiden (som
kan inverka menligt på hälsan) för
en stor personalgrupp är att gå åt fel
håll.
2
Ordförande har ordet
3
Arbetsledare och ledarskapsin-
dex

Jag har tidigare i decembernumret
skrivit om förtroendet för produk-
tionsledarna. I den senaste Voice-
mätningen har några ledare fått låga
resultat i ledarskap. Förtroende är
något som måste vara ömsesidigt.
Om ledare bemöter sina anställda
med respekt så kommer de anställ-
da att respektera sin ledare. Så en-
kel är det! Vi har många arbetskam-
rater som arbetat 25 till 35 år på
posten, och som har mycket bra
kunskap och erfarenhet när det gäll-
er brevsorteringen. Några av dessa
medlemmar har vänt sig till klub-
ben och påtalat att ledarna inte visar
dem respekt Jag har försökt förkla-
ra att det tar kanske lite tid att lära
sig hur man leder en verksamhet.
Nu har det gått ett tag. Jag hoppas
att terminalledningen analyserar
resultaten i ledarskapsindex, och
om det finns problem omgående
försöker att lösa dessa. Observera
att de flesta produktionsledare gör
ett mycket bra arbete och också har
fått ett bra Voice-resultat.

Organisation

Det är dags att göra en utvärdering
av den organisation som vi har ar-
betat i under en tid. Flera av våra
medlemmar tycker att den inte fun-
gerar bra. Fortfarande är cheferna
för process In och process Ut:s an-
svarsområden fördelade på ett en-
ligt organisationsmodellen felaktigt
sätt. Det har skapat en del problem
för oss när det gäller samverkan.
Ett stort antal produktionschefer
gör det också svårt att veta vem
som håller i vad. Vi har lyft frågan
till de ansvariga men hittills har vi
inte sett någon förändring. På lagni-
vå skulle det också behöva göras en
hel del förändringar. Många lag är
onödigt små. På pappret finns det i
dag kanske 22 personer på ett lag,
men i verkligheten arbetar 15 och i
vissa fall ännu lägre antal med en
produktionsledare.

Som ni märker finns det många frå-
gor att bita i på nya året. Januari är
omstartens månad, och nu tar vi
nya tag tillsammans!

Mohibul Ezdani khan


Glöm ej
att anmäla er till

Sektionens Årsmöte

Som hålls
Lördagen den 18 februari
kl 1200 1600
på ABF, Sveavägen 41.
Efter mötes ska vi äta middag till-
sammans.
Reducerad avgift för
nya SEKO-medlemmar.
Under dina första sex
månader som medlem i
SEKO betalar du 50 kr
per månad i
medlemsavgift.
Frågor till medlemmarna
Anders Larsson
Arbetar dagtid

Är du nöjd med nuvarande orga-
nisation?
Ja, det är jag. Kanske är det lite
svårt att förstå vad process ut och
process in innebär.

Tycker du det är bra med 10 minu-
ter pausgymnastik?
Mycket bra

Vad tycker du om ditt nya arbets-
schema?
Jag är mycket nöjd med det

Vad vill du se i det kommande lö-
neavtalet
Lönen skall ligga på minst 800 kr i
pott




Leif Ljungberg
Arbetar kaj

Är du nöjd med nuvarande organi-
sation?
Nej, jag tycker det är rörigt eftersom
vi har tre produktionschefer på sam-
ma arbetsområde. Det gör det svårt
att fatta beslut

Tycker du det är bra med 10 minu-
ter pausgymnastik?
Jag bryr mig inte om det

Vad tycker du om ditt nya arbets-
schema?
Jag är överens med arbetsgivaren.
Jag har ett eget schema med sönda-
gar som jag är nöjd med

Vad vill du se i det kommande löne-
avtalet
En garantipott på 500kr måste vi ha.

Frågor till medlemmarna
4
Det var på 50- talet när jag var li-
ten. Då kom det 400 julkort hem till
oss, vi hade skickat lika många själ-
va, eftersom min far var i den posi-
tionen att han måste skicka.

Några av dessa tack kom i form av
julostar som man gröpte ur från
mitten och sedan hällde konjak i,
för att de skulle hålla till påsk. Det
var också renstekar och hjortstekar
som följde med vissa kort. Posten
förmedlade dessa på bästa sätt.

Allt eftersom folket försvann till de
sälla jaktmarkerna, även så min far,
minskade korten på 60- talet till un-
gefär 200 stycken. Det var vad jag
tog över 1977 när min mor gick
bort. Mors vänner fortsatte att
skicka och jag svarade,
när jag började på Klara terminalen
vill chefen Jansson att innan jag
skickade korten skulle de vägas. Så
han fick in dem i statistiken. Det
rörde sig om 1, 2 kilo cirka.

Så hände något, vi fick sorterings-
maskiner!!!! Helt plötsligt kom det
inte lika många kort tillbaka. För-
klaringen var enkel, julkorten kör-
des i maskinerna som inte var an-
passade för de tunnare korten.

Genom åren har jag följt statistiken
på detta fenomen. Sedan maskiner-
na kom har de varje år ätit upp cir-
ka: 9 - 12 svarsjulkort per år. Jag
vet vilka 10 som svarar muntligen
under året, de som av ålder eller
annan anledning inte kan svara är
också cirka 10 stycken. Numera
ligger antalet kort på cirka 90 styck-
en som går ut. Enligt tidigare läm-
nad statistik skall cirka 70 komma
tillbaka, men siffran har de senaste
åren legat på mellan 45 - 55 styck-
en, alltså har cirka 15 kort ätits upp
av någon anledning.

Men i år hände något, ett trend-
brott!!!!! Statistiken stämde sånär
som på 2 kort. Vad gjorde posten
rätt i år jämfört med andra år???
Det kan inte bero på bemanningsfö-
retagen, för sex kort kom mellan Jul
och Trettonhelgen, uppskickade
till :" Gubbar utan nummer". Men
ändå bara 2 fel. Fortsätt med det
upplägget. Då kommer korten fram
eller så var det bara tur...


EDER: PER GAVELIUS
Frågor till medlemmarna
Ali Mahfeli
Dagtid

Är du nöjd med nuvarande organi-
sation?
Jag vet inte vad jag ska svara. Jag
har inte märkt någonting. Allting
flyter på som vanligt.

Tycker du det är bra med 10 minu-
ter pausgymnastik?
Ja, det är väldigt bra för oss.

Vad tycker du om ditt nya arbets-
schema?
Jag tycker inte att vi ska arbeta mer
sedan få ledig. Det går åt fel riktning
tycker jag. Egentligen vill jag ha
förkortad arbetstid med bibehållen
lön.

Vad vill du se i det kommande löne-
avtalet
Minst 800 kronor per heltidsanställd
och ett tre årigt avtal. Dessutom vill
jag ha minst 500 kronor i garantilön.
EN JULKORTSHISTORIA
Fragor till medlemmarna

Peter Jonsson
GSM Kväll

Är du nöjd med nuvarande organi-
sation?
Jag är nöjd
Tycker du det är bra med 10 minu-
ter pausgymnastik?
Det är bara bra.
Vad tycker du om ditt nya arbets-
schema?
Jag förstår inte det riktigt. Min ar-
betstid har blivit 26 timmer mer räk-
nat på hela året än vad jag arbetat
tidigare. Men jag får ledig det vill
säga tillbaka 16 timmar. Alltså ett
underskött på 10 timmar.
Vad vill du se i det kommande löne-
avtalet
En påtaglig lönehöjning tycker jag
vi skall ha. Processindustrilön, var-
för inte?

Robert Nyberg
5

Föd 1963

Bor: Norsborg

Anställd i Posten 1989.

Familj: Gift och har tre barn

Utbildning: Gymnasium, Barn
pedagog.

Bajram kom ursprungligen från
Turkiet 1974 och gick på skola i
Huddinge. Arbetade först som Fri-
tidsledare i Huddinge kommun,
sedan 1989 började han på posten i
Tomteboda tom 1993, därefter
flyttade han till Årsta. Numera ar-
betar han process in dagtid från kl
0600 till 1430.

DR: Hur fick du jobbet på pos-
ten:

Bajram kan: Jag vet inte. Det blev
bara så. Det var en kompis som
arbetade posten, han tipsade till
mig.

DR: Trivs du bra:

BK: Det är ok

DR: Vad tycker du arbetsmiljö
på Årsta?

BK: Ganska bra faktisk. Det har
blivit bättre än tidigare tycker jag.
Det finns fortfarande brister som
vi kan förbättra.

DR: Vad tycker du om din röst:

BK: Väldigt bra, mycket givande,
bra information. Fortsätt med det.

DR: Vilka brister ser du på din
arbetsplats?

BK: Förbättra arbetsmiljön, led-
ningen borde ha mycket mer aktiv
roll när det gäller information till
anställda. Personalens trivsel är en
viktig fråga tycker jag. En del av
ledarnas beteende mot personalen
måste förbättras.


DR: Är du nöjd med din lön och
arbetstid?

BK: Nej, vi tjänar inte tillräckligt.
Det är ganska tungt och slitsamt
arbete vi utför. När det gäller ar-
betstiden det kan man acceptera 6
morgon men 7 morgon är mer be-
kvämt tycker jag.

DR: Tänker du fortsätta på pos-
ten?

BK: Vad ska jag göra annars, i
min ålder är det inte lätt att finna
ett nytt jobb.

DR: Hur upplever du den nuva-
rande terminalorganisationen?

BK: Det ser ut som den fungerar
men man kan alltid förbättra den.
Jag tycker vi har för många mel-
lanchefer, det kan man ändra på.


DR: Vad tycker du om friskvård
på arbetstid?

BK: Det är jättebra om man får
den möjligheten. Det är någonting
som arbetsledningen kunde satsa
mer på. Det lönar sig i längden.

DR: Hur vill du att SEKO cen-
tral ska förhandla det komman-
de avtalet?

BK: Vi måste ha en garantilön på
minst 500 kronor och minst 800
kronor pott per heltidsanställd. Be-
mannigs företag ska bort från pos-
ten.

DR: Vad tycker du om Roser-
bergsprojektet?

BK: Det är bortkastade pengar.
Man måste se över det projektet en
gång till tycker jag.

Intervjuad av Mohibul
Intervju med Bajram Kan
6
Det här är några reflektioner efter
över 30 års studier av moralfilosofi
och politisk filosofi. I jakten på det
goda livet trodde facket att materia-
lism var svaret. Mer i lönekuvertet
ökade automatiskt lyckan i samhäl-
let. Arbetsgivaren var per definition
ond och en utsugare. Varje utspel
från Arbetsgivaren skulle bemötas
med misstänksamhet och en retorik
som Skulle ¨avslöja¨ borgerlighe-
tens inneboende ondska. Livet var
ett elände, men Med ett starkt fack
skulle vi ¨skyddas¨. Att Iacket
självt var auktoritärt styrt och fruk-
tansvärt fantasilöst brydde man sig
inte om. Vi skulle lockas in i en
metafysisk kamp mellan vi och
dem, de goda och de onda.

Det fanns, av historiska skäl, en
stark anti-intellektualism inom Ar-
betarrörelsen och ett förhärligande
av det fysiska arbetet. Det Motsva-
rades av borgerlighetens skräck för
den råa obildade massan Och ytterst
av en oerhörd ångest, bl a med röt-
ter i en förtryckt Sexualitet och en
oerhörd ångest inför det kroppsliga.
Det visade sig att arbetarrörelsen
var en slags sekulariserad Version
av religion. Vad som hände var att
människor förvandlades till robotar.
De var inte längre autonoma indivi-
der med en själ Som kunde säga
vad de tyckte. Det viktiga var att
Man var politisk korrekt. Sen om
man menade det spelade mindre
roll. Folk är naturligtvis inte dum-
ma och märkte naturligtvis någon-
stans det där. Politik förvandlades
till en kamp mellan skickliga retori-
ker och
Blev på något sätt ointressant och
passionslös. Folk kände sig mani-
pulerade. Vad ville egentligen de
där jävla politikerna. En av mina
favorithistorier är denna. Två riks-
dagsmän möts. Den ena säger till
den andra. ¨vad sa du
egentligen i riksdagen
igår.¨
Den andra svarar
¨ingenting¨ Den Iörsta
säger ¨jag Iörstår det
men hur la du ut or-
den.¨
Så vad återstår. Det
som de goda krafterna
inom mänskligheten
alltid har kämpat
För. Humanism, tole-
rans, ett mänskligare
samhälle, goda Värde-
ringar osv. För att kun-
na föra denna kamp
krävs kunskap. Ytterst
förs denna kamp i det kollektiva
mänskliga psyket. Människan är
också en psykisk varelse. Det hand-
lar om att
Bekämpa fascistoida omänskliga
värderingar i det kollektivt Omed-
vetna.

Det är inte sant att allt bara blir vär-
re. Aldrig tidigare i
Mänsklighetens historia har så
många haft så stora lyckomöjlighe-
ter som nu.
Så hur bekämpar man fascism?
Det handlar om att skapa autonoma,
kritiskt tänkande människor
Som kan och vågar säga ifrån när
de blir illa behandlade.
Om du är mycket modig bekämpar
du demonerna i ditt eget psyke.
Det leder till djupa vanmaktstill-
stånd, intensiv ångest och en
Närmast outhärdlig rädsla. Osv.
Det är den inre vägen. Det är sha-
manens väg. Det är religionens väg.
Det är andlighetens väg. Det är psy-
koanalysens väg.
Har du tur leder denna väg till in-
tensiva lyckotillstånd, intensiv
Sällhet, ett totalt sammansmältande
mellan det kvinnliga och det manli-
ga,
Möten med Gud, Nirvana osv.
Troligen skedde en vändning i
mänsklighetens kollektiva omedvet-
na
För något år sedan. Mycket talar för
att de progressiva krafterna för
Första gången i mänsklighetens hi-
storia fått ett avgörande övertag
över
De destruktiva krafterna.
Det är en slags märklig enhetsfront
där alla goda krafter förenas.
Förenas för att säkra mänsklighe-
tens överlevnad.
Väljer du att utforska denna väg
kommer du att få de mest
Märkliga sängkamrater och hitta
vänner på de mest oväntade ställen.
Kan man tala om den goda bor-
gerligheten, den goda
Arbetarrörelsen osv.
Vad är spöken i våra hjärnor och
hur ser världen verkligen ut.
Det finns i det svenska samhället
djupa rötter av underdånighet inför
överheten.

Vad som händer är att folk regredi-
erar. Överheten blir en fader, ett
Slags allseende öga.
Detta är en ytterst osund reaktion.
Överheten är inte Gud.
Det är även lika barnsligt och
omoget att hamna i en position
Av trots mot lagen och makten.
De som leder posten är inte nödvän-
digtvis intelligentare eller
Bättre utbildade än en vanlig arbe-
tare.
ETT PERSPEKTIV
7
För att sammanfatta.
Vi vill lyfta spelet mellan facket
och arbetsgivaren och göra
Det intelligentare.
Det är idag angeläget att stödja
facket, som den svagare partnern.
Det finns inom den fackliga rörel-
sen djupa auktoritära och fantasilö-
sa

Strukturer som man av taktiska po-
litiska skäl, inte längre kan sopa
Under mattan utan måste erkänna
och arbeta igenom.
Vi behöver ett starkt fack som tar
sina demokratiska värderingar
På allvar.
Det är vårt samhälle, vad vill vi
göra med det ? Alla har rätt att
Bemötas med respekt. Förtryck ska-
par aggressioner och trots.
Där det finns förtryck finns det ock-
så motstånd.
Det är inte nödvändigtvis ¨Iinare¨
att lyssna på Beethoven än att se
Hammarby spela fotboll.
¨Vanliga¨ människor kan visa sig
vara oerhört intelligenta.
Vad som krävs är ett öppet sinne.
En vilja att växa genom att befinna
Sig i dialog, lyssna på andra, att ¨ta
in¨.
Små fiskar äts upp av större fiskar,
större fiskar äts upp av hajar.
Det finns goda hajar och det finns
dåliga hajar.
Och då är vi tillbaka till psykologin.
Lita på din intuition, lär dig
Vilka du bör ge din tillit och vilka
du bör misstro.
Annars kan det visa sig att du fång-
as i ett sammanhang, i ett fält, där
du
I praktiken arbetar för helt andra
mål än de du innerst inne vill
Arbeta för.
Förlora inte kontakten med din
själ.
Det Iinns IortIarande oerhört
starka destruktiva krafter i världen.
Världen kan vara oerhörd hård och
skoningslös.
Skydda dig själv och de du älskar.
Så variIrån kommer alla de här
eländesbeskrivningarna? Vilka
krafter
Är det som tjänar på att människor
hålls i ett järngrepp av fruktan och
ångest.

Några personliga preIerenser.
Demonisera inte motståndaren.
Vi har valt att leva i en demokrati.
Grunden för en demokrati är att
Människor är olika. De har olika
sätt att se på samhället och hur sam-
hällets
Affärer ska skötas.
Tro inte att det finns ett svar. För
dig kanske det finns det. Inse att
andra
Är annorlunda. Försök om möjligt
lyssna på din motståndare och
Försök förstå.
Blanda, om möjligt, inte i metaIy-
siska kategorier som ondska, eller
Att motståndaren är djävul, medan
du själv är ljuset personifierat
Och ute efter att rädda samhället
från att öde värre än döden.
I en demokrati är det önskvärt att
det finns tydliga alternativ
Att välja emellan.
Det är just detta som är demokra-
ti. Utgå, om möjligt, från att din
Motståndare är ärlig och har ett an-
nat sätt att se på problemen än du.
Det är detta som är pluralism.
Om ditt syIte är att skapa ett gott
samhälle är hur du vunnit,
vunnit makten en del av din politik.
Det där resonemanget om att än-
damålen helgar medlen är
Ytterst tveksamt.
Slutligen vore det beklagligt om
politik skulle bli en fråga
Om vem som har störst röstresurser,
störst megafon.

Även en mer Iörsynt och lågmäld
person kan ha mycket att säga.
Du måste förstå att om du tycker att
ändamålen helgar medlen, att
Makten är allt, så kommer fienden
att tänka på samma sätt.
Vad som händer är att landet slits
sönder av allt mer
Upptrappat våld och ställningskrig.
Vi måste Iinna den goda politiken
och spelregler som alla
Tjänar på.
Du väljer själv.
Du måste själv ta ansvar för ditt liv.
För att använda en matmetafor.
Vad vill du äta för mat?
Det finns de mest delikata rätter.
Det finns närmast osmältbar, oaptit-
lig mat.
Vad vill du stoppa i dig?
Vetenskapliga teorier, psykoanalys,
religion, konst, musik, romaner osv.
Det finns i dagens läge hur mycket
mat som helst.
Vill du inte äta mer än några RÄT-
TER ÄR DET DITT VAL.
Vill du äta vad pappa säger eller vill
du bestämma själv?
Kanske vet pappa bäst, vad vet jag.
Mitt förslag är att du stöder de kraf-
ter som ökar mängden av det
Goda i världen och/eller de krafter
som minskar mängden
Av onödigt lidande i världen.
Men vilka är dessa krafter och vilka
är det som säger sig vara en sådan
kraft
Men inte är det.
Det kan man fundera på.
Lycka till.
Några absolut sista ord. Du måste
också kunna tugga maten, smälta
den
Och integrera den i ditt system på
ett sätt du mår bra av.
Om du äter mat du inte kan smälta
mår du dåligt.
Det finns mästerkockar som kan
laga den mest delikata och
Näringsriktig mat.
I en demokrati bör det vara du själv
som väljer vilken ¨mat¨ du
Stoppar i dig.
Även om det är Irestande att bara
äta choklad och tårta, bör du
Ibland välja sådant med lite mer
tuggmotstånd.
Det mår du bara bra av.


Gunnar Nilsson
8
Frågor till medlemmarna











Bror Sigurd
Arbetar Kaj

Är du nöjd med nuvarande organi-
sation?
Jag är helt nöjd

Tycker du det är bra med 10 minu-
ter pausgymnastik?
Det är bra men tyvärr är det ingen
från kajen som deltar

Vad tycker du om ditt nya arbets-
schema?
Jag har inte fått något ännu. Jag har
hört att det kommer ett nytt schema.

Vad vill du se i det kommande löne-
avtalet
Lika lön för lika arbete. Men jag vill
gärna se minst 800 kr i potten.



Frågor till medlemmarna
Seth Schuwert
IRM

Är du nöjd med nuvarande orga-
nisation?
Nej, jag tycker organisationen är
för tajt bemannad, det vill säga näs-
tan underbemannad. Detta skapar
en tung och stressad arbetsmiljö.

Tycker du det är bra med 10 minu-
ter pausgymnastik?
Ja, Det är bra.

Vad tycker du om ditt nya arbets-
schema?
Jag är inte positivt till det, jag vill
helst börja senare på eftermidda-
gen.
Vad vill du se i det kommande lö-
neavtalet
En bra garanti lön tillsammans med
minst 800 kronor i potten.
Brev från en
tacksam kund

Det kom ett brev till Kundtjänst
Privat från en tacksam kund.
Jag vill tacka Årsta Postterminals
personal. Den 22 januari lade jag
brevet i postlådan på T-centralen av
en slump. När jag kom tillbaka
hem, förstod jag att jag lagt pengar
520 kronor också av slumpen
Eftersom jag var orolig i på den
tiden. När jag förstod det, visste jag
inte vad jag skulle göra, gråta eller
skratta därför att 520 kronor är
Stora pengar för mig. Sedan be-
stämde jag att skicka meddelandet
till
Posten kundtjänst, fastän hade jag
inte hopp att någon ger tillbaka
Mina pengar. Hur jag blev förvånad
när man ringde mig från Posten
För att få veta min adress. Nästa
dag fick jag mitt brev med mina
pengar. Jag är tacksam mot Årsta
Postterminal. Jag vet inte namnet

Personen som hittade och skickade
mina pengar till mig. Men jag har
förstått att där jobbar ärliga, heder-
liga och ansvariga medarbetare.
Jag berättar om den här händelsen
till mina vänner och bekanta.
Det är verkligen glädjande att vi
får så fint beröm.
Säger Johan Söderman, terminal
chef Årsta

Alem Ghebremicael
IRM


Är du nöjd med nuvarande organi-
sation?
Jag tycker det är för många chefer i
den nuvarande organisationen, man
behöver inte ha så många.

Tycker du det är bra med 10 mi-
nuter pausgymnastik?
Ja det är bra . Man får extra energi
och slappnar av eftersom vi har ett
så tungt arbete. Det hjälper mycket,
special för oss som är lite äldre.



Vad tycker du om ditt nya arbets-
schema?
Ja det är bra tycker jag.

Vad vill du se i det kommande lö-
neavtalet
Lika lön för lika arbete. Men jag
vill hels gärna ha minst 800 kronor
potten och en garanti lön minst 500
Kronor

Robert Nyberg
9
Trots alla skaderisker på jobbet, är
det när du är ledig som de flesta
olyckor sker. För vem kan inte slå
ut en tand, halka i badkaret, såga
sig i benet, ramla från en stege, skä-
ra sig i fingret eller cykla omkull?

Detta ingår
x Olycksfallsersättning
x Akutersättning
x Sjukhusvistelse
x Tandskadekostnader
x Rehabilitering
x Övriga kostnader
x Kroppsskadeersättning
x Medicininvaliditet 200 000 kr
KrisIörsäkring

Olycksfallsersättning

Om din olycksfallsskada medför
läkarvård får du 1 000 kronor som
en engångsersättning redan vid för-
sta läkarbesöket. Det är tänkt att
täcka dina omedelbara kostnader
för exempelvis läkarvård, behand-
ling och resor under första året.
Om du efter tolv månader har kost-
nader för fortsatt läkarvård får du
ersättning för faktiska läkekostna-
der med upp till 1 000 kronor per år
i ytterligare fyra år.

Akutersättning

Medför olycksfallskadan läkarvård
och minst åtta dagars akut sjuktid i
följd (akut sjuktid är den tid det tar
att läka skadan) får du 1 000 kronor
i ersättning. Därefter lämnas 1 000
kronor vid ytterligare minst sju da-
gar, 1 000 kronor till vid ytterligare
minst 15 dagar och därefter 33 kro-
nor per dag från dag 31 i högst 150
dagar.

Sjukhusvistelse

Om olycksfallsskadan medför in-
skrivning på sjukhus eller rehabili-
teringsklinik i minst två dagar i
följd får du ersättning med 200 kro-
nor per dag i upp till 180 dagar.
Tandskadekostnader

Ersättning lämnas för nödvändig
behandling av tand eller tandprotes
som skadats i munnen.

Rehabilitering

Om olycksfallsskadan medför be-
hov av medicinsk rehabilitering
utanför den offentliga vården läm-
nas ersättning med upp till 1 000
kronor för kostnader.

Övriga kostnader

Om olycksfallsskadan leder till lä-
karbehandling lämnas ersättning för
nödvändiga och skäliga merkostna-
der under akut sjuktid för:
x hemhjälp och korttidsboende
som kommunen godkänt
x fotvård och hårvård
x skadade glasögon och kläder
x specialkläder med högst
10 000 kronor
x upp till två skadade guldringar
med högst 3 000 kronor
x andra nödvändiga kostnader
med högst 5 000 kronor.

Kroppsskadeersättning

Om din olycksfallsskada medför
läkarvård och minst åtta dagar akut
sjuktid i följd får du också engångs-
ersättning enligt en tabell beroende
på vilken kroppsskada det gäller.
Det är till exempel 3000 kronor vid
benbrott, 2000 kronor vid hjärn-
skakning och upp till 25 000 kronor
vid förlamning av samtliga extremi-
teter.
Fullständig information finns under
Kroppsskadeersättning i villkoret.

Medicinsk invaliditet

Medicinsk invaliditet är ett tillstånd
med bestående nedsättning av
kroppsfunktionen. Hur stort belopp
som lämnas från försäkringen beror
på försäkringsbelopp, ålder och in-
validitetsgrad. Medicinsk invalidi-
tet kan ge upp till två miljoner kro-
nor i ersättning. Ersättning för ärr
lämnas enligt Folksams fastställda
tabeller som finns i försäkringsvill-
koren.
Du kan också få ersättning för glas-
ögon eller linser vid bestående
ögonskada med upp till 7 000 kro-
nor och för handikappfordon med
högst 40 000 kronor.

Krisförsäkring

Om du drabbas av psykisk ohälsa,
som en direkt följd av olycksfalls-
skada, nära anhörigs död, överfall,
hot, rån, våldtäkt eller våld som till-
fogas av familjemedlem eller annan
person, kan du få ersättning för upp
till 10 behandlingar hos legitimerad
psykolog eller terapeut .

Vid överfall, hot, rån, våldtäkt eller
våld kan också ett engångsbelopp
på 4 000 kronor lämnas. Våld som
tillfogas av familjemedlem ger
dock inte rätt till denna ersättning.
Försäkringar som ingår i ditt medlemskap i SEKO.
10
Arbetar: 2 Skift
Anställd i Posten: 1978
Civiltillstånd: Sambo och son 22
år
Uppdrag: Kassör sektion 1-2

Hur upplever du ditt uppdrag?

Jag har varit kassör sedan 4 år,
uppdraget kräver noggrannhet och
intresse för ekonomi.

Vad har du för facklig erfaren-
het?

Jag har haft uppdrag från tiden i
Tomteboda som skyddsombud
och senare som ledamot i brev-
klubben där. anmälde sedan om
intresse i sektion 1-2 som kassör ,
det var för 4 år sedan.

Vad är dina intressen?

Jag älskar att resa och se nya plat-
ser. Senaste resor ha varit till Bei-
jing, bangkok, Singapore, New
York och Filippinerna där reste
jag runt och bland annat träffade
en socialistisk partimedlem i Min-
danao i staden Cagayan de oro.
Intressant träff där, han berättade
att han haft besök från socialde-
mokraterna i Luleå vilka givit stöd
till deras parti och hjälp till att ut-
veckla deras hjälporganisation till
fattiga i området vilket verkligen
behövs.

Vad tycker du om Årsta?

Terminalen har blivit mycket bätt-
re arbetsmiljömässigt om man
jämför med när vi kom hit för ca
8 år sedan. Då var det ingen rolig
omställning. Vi kom från Tomte-
boda där man kände trygghet ge-
nom lång anställning. Men nu vill
jag inte vända tillbaka, jag trivs
ganska bra här.

Vad tycker du är bäst med Årsta?

Människorna, jag gillar att ha kon-
takt med människor och så många
från olika länder har berikat mitt
liv. Att jag rest runt i världen be-
ror nog mycket på mina kontakter
med olika kulturer och att mina
utländska vänner gjort mig res-
lysten.
Om man pratar arbetsmiljö finns
mycket att önska...
Värmen vid maskinerna och stres-
sen vid de samma
borde inte vara som
de är.

Vad tycker du om
din arbetstid?

Jag arbetar 2-skift
vilket jag trivs med.
Har större tiden av
mitt postala liv ar-
betat som nu. Bara under min tid
som småbarnsförälder då jag arbe-
tade dagtid. ( han är nu 22 år )

Om du fick önska någonting som
gjorde Årsta till en bättre arbets-
plats?

Först skulle jag se till att man åter-
införde hemgången!! Jag menar
30-60 minuters hemgång genom
att man fick besked om postmängd
och sedan om man gjorde en pre-
station över normalt fick denna
bonus.. Det Ianns tidigare.. Var-
för inte igen.

Återinför vinstsparande i pen-
sionspengar till oss anställda. Var-
för slutade Posten med detta spa-
rande? Vinstdelning borde vara en
självklarhet för personalen och
inte bara för chefer ( de har lön
som ger dem ett bra ekonomisk liv
ändå )

Vad tycker du är viktigt i avtals-
förhandlingen?

Minst 800 kr i pott och egentligen
800 kr Iör alla anställda / hel-
tidsmått. Varför inte ge alla sam-
ma lönehöjning om så tror jag 90
° blir nöjda vilket borde vara till-
räckligt.
Man borde återinföra möjligheten
till 40 dagars sparad semester, löj-
ligt att ta bort den möjligheten. Vi
har dessutom många icke svensk-
födda som gärna stannar länge
vid sina besök i hemlandet.

Vad saknar du mest i posten?

Hemgången som vi hade tidigare,
Egentligen har vi fått en lönesänk-
ning då vi arbetar mer än då vi
hade hemgång. Den sporren till
incitament kan man inte ignorera,
jag skulle inte göra det om jag var
chef.


Intrevjuvad av Masood Punjabi
Intervju med Peter Landberg, kassör sektion 1-2
Fackets Historia


När Landsorganisationen i Sverige
bildades 1898 var arbetsdagarna
långa, ofta upp till 16 timmar. Lö-
nerna var väldigt låga, någon trygg-
het existerade inte och semester var
det inte tal om. De första kraven
LO ställde var åtta timmars arbete,
åtta timmars vila och åtta timmars
fritid.

Arbetarna var ofta förhindrade att
organisera sig. Den som gick med i
facket kunde bli av med jobbet. Fö-
retagen vägrade ofta att förhandla
med de fackföreningar som fanns.
Arbetare som ställde krav på ar-
betsgivarna kunde svartlistas så att
de var tvungna att emigrera för att
få jobb.

Problemen i dag är ofta av annan
art än för 100 år sedan. Men LO
behövs i dag också.

LO har vunnit många strider om till
exempel semester, medbestämman-
de, inflytande, åtta timmars arbets-
dag och a-kassa. LO tänker fortsätta
att vinna strider. Nu gäller det till
exempel arbetsmiljön, att försvara
kollektivavtalet och att ta strid för
full sysselsättning.

Några årtal ur LOs historia
1898 LO bildas som en sam-
manslutning av fackföreningar i
Sverige
1902 Politisk storstrejk för allmän
rösträtt. Ungefär 120.000 arbetare
lägger ner arbetet.
1906 Decemberkompromissen mel-
lan LO och arbetsgivarorganisatio-
nen SAF. Löntagarna får rätt att
organisera sig och träffa kollektiv-
avtal om löner och anställningsvill-
kor. LO erkänner arbetsgivarnas
rätt att leda och organisera arbetet
och fritt anställa och säga upp an-
ställda.
1909 Storstrejk bryter ut när SAF
försöker få igenom lönesänkningar.
300.000 arbetare lägger ner arbetet
eller blir lockoutade. Efter en må-
nad är strejkkassorna slut och strej-
ken avslutas. Efter strejken förlorar
LO närmare hälften av sina med-
lemmar.
1918 Allmän och lika rösträtt för
både män och kvinnor röstas ige-
nom i riksdagen. Det första riks-
dagsvalet med allmän och lika röst-
rätt hålls 1921.
1919 Åttatimmarsdagen röstas ige-
nom i riksdagen. (Motsvarade då 48
timmars arbetsvecka eftersom man
normalt arbetade sex dagar i veck-
an.)
1928 Lagen om kollektivavtal an-
tas.
1938 Saltsjöbadsavtalet mellan LO
och SAF, som bland annat innebär
att konflikter ska lösas av parterna
utan inblandning av regeringen.
Avtalet gäller fortfarande, även om
vissa ändringar gjorts. De senaste
ändringarna i avtalet gjordes 1976.
1951 Tre veckors semester införs
1955 Allmän sjukförsäkring för
alla.
1960 LO driver igenom att de sär-
skilda kvinnolönerna avskaffas.
1971 40 timmars arbetsvecka in-
förs.
1974 LAS, Lagen om anställnings-
skydd. Tryggheten på jobbet ökar.
Samma år införs föräldraledigheten
i sin nuvarande form.
1977 MBL. Lagen om medbestäm-
mande. Inflytandet på jobbet ökar
för löntagarna
1995 Handelsanställdas förbund
vinner en viktig konflikt mot lek-
sakskedjan Toys R Us. Arbetsgiva-
ren tvingas backa och teckna kol-
lektivavtal.
2000 LO får sin första kvinnliga
ordförande: Wanja Lundby-Wedin.
2007 EG-domstolen dömer till
fackets nackdel i den så kallade
Vaxholmskonflikten. Domstolen
beslutar att facket gjorde fel när det
satte ett lettiskt företag som byggde
en skola i Vaxholm i blockad i syf-
te att få företaget att underteckna
svenskt kollektivavtal. Byggnads
och Elektrikerna döms 2009 i Ar-
betsdomstolen att betala ska-
destånd.

Vill du veta mer?
Det mesta som rör LOs historia
finns samlat på Arbetarrörelsens
arkiv och bibliotek i Stockholm.
Arbetarrörelsens arkiv och biblio-
tek drivs av en fristående stiftelse
som har staten, LO och Socialde-
mokraterna som huvudmän.
11

Frågor till medlemmarna
Anders Sandblom
Dagtid


Är du nöjd med nuvarande organi-
sation?
Nej, det är för dålig styrning tycker
jag.

Tycker du det är bra med 10 minu-
ter pausgymnastik?
Jag går inte ditt. Det är okey med
pausgympa om alla går. Annars blir
det tungt för andra som inte går.

Vad tycker du om ditt nya arbets-
schema?
Det är ok med det nya schemat. Vi
får arbeta lite mer sedan får ta ledig.
men det är negativt att man inte kan
spara de dagarna.

Vad vill du se i det kommande lö-
neavtalet
Inte lika lön för lika arbete, det kan
jag inte ställa upp på. En garanti lön
på botten vill jag ha tillsammans
med minst 700 kronor.
Inledning
Under 2011 så hade vi vår tuffaste
Löneförhandling någonsin!
I det centrala avtalet var den stora nyheten,
ingen garantilön för medlemmarna. Det
blev ett bra resultat tack vare att alla i sek-
tionens styrelse deltog och med gemen-
samma krafter fick igenom ett bra löneav-
tal. Det nya för i år var att varje produk-
tionschef
Gick in och förhandlade separat.

Under hösten 2011 började vi köra KSM
maskinen i skarp drift. Det har visat sig
svårt att få OCR läsningen att fungera, den
andel av försändelserna som maskinen
klarar av att läsa har legat mellan 8-12%.
Tack vare förstärkning av 15 kodare och
ytterligare ca.20 pers. varje kväll, så har
det funkat. Mycket tack vare de tillfälligt
anställda, en del är kvar från i somras de
flesta är från i julas. Utan deras hjälp så
skulle vi andra som är fast anställda inte ha
klarat av att bemanna KSM. Ett stort tack
till alla!

Vår fackliga organisation består både av
förtroendevalda och medlemmar och styr-
kan i vår organisation beror såväl på de
förtroendevaldas arbete som på aktiva
medlemmars stöd.
Under året har flera fått avtalspension eller
futurum och det har fortsatt att finnas ex-
traanställd personal av vilka en
del fått fast tjänst. Ändå är det många som
upplever att bemanningen är låg och att
arbetet är för stressigt. När det gäller ar-
betsmiljön, så har vi därför alltmer fått
rikta blicken på bemanning och arbetsvari-
ation så att inte de som arbetar kvar får
skador och blir sjuka.

Styrelsens sammansättning


Lämnat uppdrag:
Milos Barjaktarevic (tog Futurum i april
2011)

Pia Zetterberg gick då in som ordinarie
ledamot (enligt beslut på styrelsemötet
16/5)

Revisorer

Günter Thiele
Peter Lindeteg

Valberedning

Seth Schuwert (sammankallande)
Lise-Lott Brunberg
Arne Swedin
Sonny Nordberg

Skyddsombuden

Jörgen Hellgren (sammankallande)
Jemal Bekit (har avsagt sig sitt uppdrag,
januari 2012)
Raùl Garcia
Bayram Khan
Wenzel Kleen
Pia Zetterberg

Styrelsens arbetsfördelning

Styrelsen har delat upp det dagliga arbetet
i ett antal olika ansvarsområden:

Organisation och ledarskap
Mohibul Ezdanikhan (ansvarig)
Leif Skog

Din Röst
Mohibul Ezdanikhan (ansvarig),
Peter Landberg

Information
Mohibul Ezdanikhan (ansvarig)
Peter Landberg, Raùl Garcia
Marie Hellström, Eva Brattström,
Gerardo Berrios

Schema/bemanning
Marie Hellström (ansvarig)
Gerardo Berrios, Leif Skog,
Eva Brattström

Studier
Eva Brattström (ansvarig)

Arbetsmiljö
Eva Brattström (ansvarig)
Marie Hellström, Raul Garcia

Pensioner
Leif Skog (ansvarig), Gerardo Berrios
Raùl Garcia, Eva Brattström




Rehab/Arbetsskadeärenden/
Försäkringar
Leif Skog (ansvarig),
Mohibul Ezdanikhan, Raùl Garcia,
Eva Brattström, Gerardo Berrios,Marie
Hellström

Disciplin
Mohibul Ezdanikhan (ansvarig)

Anställningar
Mohibul Ezdanikhan (ansvarig),
Marie Hellström, Leif Skog,
Pia Zetterberg

Jämställdhet
Pia Zetterberg (ansvarig)
Raul Garcia

Integration
Gerardo Berrios (ansvarig)
Leif Skog, Eva Brattström,
Pia Zetterberg

Medlemsvård
Pia Zetterberg (ansvarig)
Peter Landberg

Facklig-politiskt arbete
Mohibul Ezdanikhan

Samverkan
Ordföranden ständigt och styrelsen rote-
rande.

Mötesverksamhet

Årsmötet hölls 2011-03-05
Samt 2011-04-09
Höstmötet hölls 2011-10-08

Samverkan

Vi har haft två separata samverkan, en för
process IN och en för process- UT
En gång i månaden så har ordinarie sam-
verkan hållits. Även extra samverkansmö-
ten har tillkommit som arbetsgivaren har
kallat till.
Mötena är dokumenterade och protokollen
har funnits tillgängliga på respektive en-
hets informationstavlor. De finns också på
fackexpeditionen.

Ordförande Mohibul Ezdanikhan
Vice ordf Leif Skog
Kassör Peter Landberg
Sekreterare Pia Zetterberg
Ledamot Marie Hellström
Ledamot Eva Brattström
Ledamot Raùl Garcia
Ersättare Pia Zetterberg
Ersättare Gerardo Berrios
Verksamhetsberättelse 2011
12

Sektionen har haft två representanter i
varje samverkansgrupp. I den nya samver-
kansgruppen deltar även en representant
från nattsektionen och vi har en represen-
tant i nattsektionens samverkan. Sektions-
ordföranden är fast representerad på sam-
verkan medan de övriga representanterna
varierar. Likaså deltar alltid ett skyddsom-
bud. I övrigt kallas ledamöter vid specifika
frågor som de är ansvariga för. Tyngd-
punkten
på frågorna i samverkan har legat på ar-
betsmiljö, organisation och ledarskap,
arbetsvariation, arbetsplatsträffar samt på
scheman, pauser och övertid.

Information

Under verksamhetsåret 2011 hade sektio-
nen två informationsmöten med varje lag i
1timme under arbetstid. Totalt är det 14
lag i process IN och
6 lag i process UT. Dessutom så har vi
haft kortare infomöten med samtliga lag
på enheten. För att nå ut till alla medlem-
mar så har sektionen haft information via
Din Röst samt på informationstavlorna.
Vi hade ett välbesökt medlemsmöte i hös-
tas på ABF, Sveavägen. Där Jens Holm
Riksdagsledamot för Vänster Partiet var
inbjuden som gäst.
Vi har också vid ett flertal tillfällen varit
med och informerat på arbetsplats-
träffar.

Löneförhandlingar

2011 hade vi Iörhandlingar inom det nuva-
rande löneavtalet.
I förhandlingen hade vi 800 kr per anställd
i lönepotten.
Det som var nytt i det centrala avtalet är
man inte har någon garantilön för någon
av medlemmarna.
På grund av detta så hade vi en svårare
och mycket tuffare löneförhandling med
arbetsgivaren. Vår sektion var en av dem
som blev klar sist.
650-700 kr. var vad sektionen lyckades
uppnå i ett generellt lönepåslag. Med un-
dantag för ett fåtal dokumenterade disci-
plinfall.
I år är det dags att förhandla fram ett nytt
avtal för 2012.

Jämställdhet

I årets löneförhandling så konstaterar vi att
det är jämt mellan kvinnor och män. Det
finns fortfarande skillnader i vissa fall,
eftersom fler män än kvinnor på terminal
har högre befattningar (produktionsledare,


maskindirigenter)
Vi har en förhoppning att flera tjejer upp-
muntras att gå med i postens mentorpro-
gram. Där man efter att ha gått program-
met ska på mer likvärdiga villkor ha möj-
lighet att kunna söka olika befattningar,
produktionsledare o.s.v. Och helt enkelt att
kunna utveckla sig och söka sig vidare till
en karriär i posten. Ett mer jämställt pos-
ten gynnar alla inte bara kvinnor.

Integration

Integrationsfrågor under verksamhets- året
har varit mest inriktad på utbildning. Två
ledamöter i sektionen har deltagit i SEKO
Stockholms utbildning baserad på anti
diskrimineringslagar.
Förbundet har tagit fram ett fackligt pro-
gram för integrations- och mångfaldsarbe-
te. Som kommer att vara en vägledning till
arbetet under det kommande året. Sam-
manhållning, gemenskap och enighet ger
ett starkt fack.

Schema/bemanning

Sektionen har under året deltagit i en part-
sammansatt arbetsgrupp, där uppdraget
var att se över scheman på Årsta Postter-
minal. Projektet utmynnade på höstkanten
i schema förhandlingar. I förhandlingen
lyckades vi behålla kvällsdeltidarnas sön-
dagstjänstgöring, som i arb.givarens
utgångsbud var hotad. En lokal översyn av
alla scheman för deltid em. resulterade i
att en större enhetlighet infördes. Så att
samma deltidsprocent oavsett om man
arbetar på IRM eller GSM genererar sam-
ma antal inställelser/månad.
Sektionen har hjälpt de personer som
p.g.a. LAS-regler fått en tillsvidare anställ-
ning på 55 % kväll och förhandlat fram
bättre scheman än de först fick De nya
schemana har färre antal inställelser per
månad och en bättre anpassning till kortin-
formationen på IRM och GSM.
Arbetstidsbankens införande vid årsskiftet
innebar att alla scheman med 39 tim/vecka
fick göras om till
40 tim/vecka. För de som arbetar raka
veckor måndag till fredag var ändringarna
inget större problem. Kruxet var kvällsdel-
tidarnas scheman, där arbetsgivaren först
ville förlägga den längre veckoarbetstiden
på lediga dagar. På sektionens initiativ
kunde vi visa att ett sådant förfarande
p.g.a. semesterregler skulle resultera i ett
¨nollsummespel¨ där arbetsgivare och
kvällsdeltidare bara skulle byta lediga da-
gar med varandra.



Deltid kväll fick till slut den överskjutande
tiden förlagd på befintliga vakter.

Tvåskiftarna fick i slutet av året tillbaka
sitt tolv veckors schema. Efter ett stort
engagemang från tvåskiftarna själva sluta-
de förhandlingen med att endast längden
på dagtidsvakten förändras i högtrafik.

Anställningar

Sektionen har en anställningsgrupp som
kontrollerar hur sektionens medlemmar
ligger till på den LAS-lista som finns på
Årsta och att inga medlemmar blir felak-
tigt behandlade.
Sektionens anställningsgrupp har arbetat
aktivt med dessa frågor inom den egna
enheten. Gruppen har även haft ett nära
samarbete med klubbens anställnings-
grupp, vilken har det övergripande ansva-
ret. (där sektionens ordförande ingår)
I detta arbete så har möten med både klub-
bens ansvarig samt arbetsgivare represen-
tanter på terminal nivå ingått.
Ett antal av sektionens medlemmar har
under året fått förhöjt åtagande.

Medlemsvård

Medlemsvård är i mångt och mycket ett
arbete som utförs av hela styrelsen, om än
på olika sätt. Sektionen har under året t.ex.
uppvaktat medlemmar som har fyllt 50 år
och likaså har medlemmar som gått i
pension fått en present. Vi har glädjande
nog lyckats värva flera nya medlemmar,
flera bland de som är extraanställda. Vår
tanke är att medlemmarna ska känna att de
kan vända sej till oss. Hela styrelsen har
försökt att hjälpa medlemmarna på olika
sätt. Till sist kan nämnas att våra medlems
- och infomöten varit till för att fånga upp
våra medlemmars åsikter och problem.

Rehab

Sektionen har jobbat mycket aktivt med
rehabiliteringsfrågorna under året. En spe-
ciell grupp förtroendevalda jobbar med
dessa frågor. Det har varit ett kraftigt ökat
antal medlemmar som blivit föremål för
rehabutredning under året.
Försäkringskassans regler, den s.k.
rehabkedjan där man bl.a. normalt blir
utförsäkrad efter 12 månaders
sjukskrivning, är en av anledningarna. En
annan anledning är att arbetsgivaren under
året tillsammans med företagshälsovården
systematiskt har gått igenom alla anställda
på terminalen som inte lever upp till
arbetsgivarens krav 2011.

Verksamhetsberättelse 2011
13

Försäkringar och pensioner

Efter omställningsavtalet med ett antal Ma
i övertalighet 2011 så hade många perso-
ner födda 1951 eller tidigare fått ett erbju-
dande om att gå i pension helt eller delvis.
Men det har varit vissa problem med att
lägga ut delpensioner med förstärkt öb
under året . Vi hoppas att det blir nya er-
bjudanden om att gå i pension under 2012.

Under året har det märkts ett ökat intresse
för försäkringsfrågor och särskilt då de
kollektiva som vi har genom Folksam.
Tillsammans med Folksams rådgivare
genomförde vi en omfattande individuell
rådgivning för alla medlemmar under året.
Vi fortsätter att jobba med dessa frågor
under det kommande året, så att våra med-
lemmar håller sig väl informerade.

Din Röst

Under året utkom fyra nummer av vår
sektionstidning Din Röst. Det är glädjan-
de att så många av sektionens medlemmar
har lämnat bidrag till tidningen. Din Röst
kommer fortsättningsvis att ges ut i sektio-
nens regi.

Disciplin

Personer som varit på disciplinsamtal har
fått hjälp av en facklig representant vid
sådana samtal. Vi har informerat arbetsgi-
varen om deras skyldighet att informera
om att en facklig representant får följa
med på möten som rör sådana ärenden.
Under verksamhets året 2011 så har sek-
tionen haft ett par disciplin ärenden med
arbetsledningen.

Arbetsmiljö

I nära samarbete med skydds-
oganisationen så har sektionen bevakat
arbetsmiljöfrågorna.Under året så har vi
aktivt med skyddsronder, systematiskt-
arbetsmiljöarbete och frågor som handlar
om organisation.
I de båda projekten om: 1. Arbets-
Variation och 2. Schema, var sektionen
med. Vi verkade aktivt för att motverka
för långa och ensidiga maskinpass och att
åtminstone få ut den paustid om 5min/
timme som rekomenderas i AFS.
Arbetsgivaren är ansvarig för arbets-
miljön och det är vårt uppdrag att bevaka
att ansvaret uppfylls och att aktivt verkar
för att få en arbetsmiljö som motverkar
arbetsskador, stress och kränkningar.

Organisation och ledarskap

På IRM så har man minskat från 5 lag till
4, på grund av att en produktionsledare har
avsagt sitt uppdrag och börjat jobba fm.
De produktionsledarna som har sina lag i
pilot projekt KSM (1 dag lag, 2 kvällslag
och 1 natt lag) med hemvist KSM har det
övergripande ansvaret för maskinens drift,
har fått en gedigen utbildning för att kunna
genomföra detta ansvar.


Studier

Under året har förtroendevalda i
Sektionen i GFU, Valberednings-
Utbildning, Försäkrings rådgivnings-
Utbildning, Rehab utbildning, Facklig
O Politisk utbildning, Jämställdhets-


Utbildning och vidareutbildning för
skyddsombud och arbetsmiljöansvariga.
I egen regi så ordnade Klubb Årsta en
heldagsutbildning i rehab, där sektionens
rehab ansvariga deltog. Dessutom så har
förtroendevalda deltagit i fackliga utbild-
ningar som har handlar om förhandlings-
teknik och retorik.
Under året har också 30 medlemmar från
sektionen deltagit i medlems-
Utbildning på Långholmen och i Solna.
Glädjande nog är cirka hälften av dessa
under 30 år, vilket är bra för återväxten
och en injektion mot de antifackliga stäm-
ningar som finns omkring oss.
Dessa utbildningar fortsätter 2012.

Slutord

Ännu ett år har gått och det har varit en
hård press på personalen som fått genom-
gå stora förändringar på arbetsplatsen med
KSM maskinen, nya scheman och arbets-
tidsbanken.
Och snart är det dags för nya löneförhand-
lingar.
Och det enda vi kan göra är att se framti-
den an och med full kraft kämpa vidare.
Det är så att samtidigt som vi verkligen
vill kämpa för våra kamraters arbetsvillkor
och rättigheter så behöver vi alla ha ett
gott samarbete så att vi blir så starka som
möjligt. Här behöver vi förtroendevalda
känna stödet av och ha ett bra samarbete
med alla medlemmar, vilka utgör drivkraf-
ten till det fackliga arbetet och grundvalen
för hela organisationen!

Verksamhetsberättelse 2011
Med hopp om en bättre framtid för våra medlemmar!
Årsta den 1 februari 2012


Mohibul Ezdanikhan Leif Skog Peter Landberg




Pia Zetterberg Raúl Garcia Marie Hellström




Gerardo Berrios Eva Brattström

OBS. Underskrifter från styrelseledamöterna finns på orginalhandlingen på sektionens kontor
14
15
SEKO Post Sektion 1&2
Klubb Stockholm Årsta Pt


Kassaberättelse för 1/1 - 31/12 2011


/ŶŐĊĞŶĚĞĂůĂŶƐϭͬϭϮϬϭϭ

Postgiro

31 358,55 kr

Kassa kontant

54,50 kr


Summa

31 413,05
kr Eget kapital

31 413,05
kr


Resultaträkning för 1/1 - 31/12 2011


/ŶƚćŬƚĞƌ

Utgifter


/ŶŐĊĞŶĚĞĂůĂŶƐϮϬϭϬ

31 413,05 kr Möteskostnader

51 414,60 kr


Administration

1 667,00 kr
ŝĚƌĂŐĨƌĊŶŬůƵďďĞŶ

51 550,00 kr Din röst

4 487,50 kr


Gåva

1 500,00 kr




Material

130,00 kr


Summa

82 963,05
kr Summa

59 199,10
kr



hƚŐĊĞŶĚĞĂůĂŶƐϯϭͬϭϮϮϬϭϭ



23 763,95 kr





Summa

23 763,95
kr




Stockholm den

11 / 01 2012


Kassör

Peter Landberg




Verksamhetsberättelse 2011
OBS underskrift finns på originalhandlingen på sektionens kontor

Avgift be-
tald
Taxe perque
Sektion 1-2 håller årsmöte Lördagen den 18 februari
Tid: 12:00-16:00
Plats: ABF Katasalen. Sveavägen 41
Efter årsmötet erbjuds middag på restaurant Mandarin city.
Anmälan till mötet och om ni vill delta pa middagen
skall ske senast 12 februari.












SEKO POST SEKTION 1-2 ÅRSTA, 120 00 Årsta postterminal. Tel 781 56 06
Redaktionen: Mohibul Ezdani Khan och Peter Landberg


DIN RÖST
Frågor till medlemmarna
Hans Fryklund
GSM kväll
Är du nöjd med nuvarande orga-
nisation?
Jag är nöjd

Tycker du det är bra med 10 mi-
nuter pausgymnastik?
Mycket bra

Vad tycker du om ditt nya arbets-
schema?
Det fungerar bra för mig

Vad vill du se i det kommande
löneavtalet
Garanti lön måste vi ha samt en
rättvis lönepott
Frågor till medlemmarna
Fatima Dibba
Dagtid

Är du nöjd med nuvarande orga-
nisation?
Sådär
Tycker du det är bra med 10 minu-
ter pausgymnastik?
Ja, det är mycket bra.
Vad tycker du om ditt nya arbets-
schema?
Det är okey. Vi arbetar mer och
sedan får jag 5 dagar ledigt.
Vad vill du se i det kommande lö-
neavtalet
Minst 1000 kronor under ett tvåårs
avtal.