You are on page 1of 4

Fö relä sning av kap 1 och kap 10

Nya ord
Juridisk person Inom juridikens värld avses med en juridisk person en sammanslutning av två eller fler fysiska personer. Det kan tex vara ett aktiebolag som Ericsson, en bostadsrättsförening med stadgar och vald ordförande. En enskild firma är dock aldrig en juridisk person. Fysisk person En person som du eller jag. Vi har (oftast) rättslig handlingsförmåga och rättslig kapacietet. Dvs vi kan ingå avtal eller kanske väcka åtal. Rättslig handlingsförmåga Möjligheten att tex ingå avtal, väcka åtal mm. När du blir 18 år och blir myndig får du full rättslig handlingsförmåga.(utom hos systembolaget) Rättslig kapacitet Även om du saknar rättslig handlingsförmåga har du rättslig kapacitet. Även ett litet barn har ju tex arvsrätt även om det inte kan väcka en talan i domstol. Rättsobjekt Ett objekt som är inblandat i ett rättsfall. Exempel. Åke har köpt en båt av Gudrun. Gudrun å sin sida snodde båten av Jens. Jens vill ha sin båt åter av Åke som vägrar och hävdar att han köpt båten i god tro. I det här fallet är båten rättsobjektet. Rättslig handlingsförmåga Vi diskuterade om ålder och rättslig handlingsförmåga. Sverige har internationellt sett lite avvikande åldersgränser. Du behöver vara 20 år för att kunna handla på systembolaget, men det räcker att vara 18 år för att i teorin bli statsminister. Med växande ålder ökar den rättsliga handlingsförmågan, för att bli fullständig vid 18år. Gränsen för att bli straffmyndig är 15år.

Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet. • • • • • alla - svenska och utländska medborgare - har rätt att ta del av myndigheternas allmänna handlingar i den mån de inte är föremål för sekretess (hemliga). tjänstemän och andra som arbetar i staten eller kommunerna har rätt att berätta vad de vet för utomstående i den mån de inte är begränsade av tystnadsplikt. tjänstemän har också speciella möjligheter att lämna uppgifter till massmedia. domstolsförhandlingar är offentliga Rätt att ta del av handlingar hos myndigheter

Några principer inom svensk lagstiftning
Du är skyldig att känna till lagen. Ingen kan känna till alla lagar, men du är skyldig att känna till lagar som berör dig direkt. Tex behöver en revisor känna till lagar runt bokföring och redovisning. Det är alltså ett dåligt försvar att hävda att ”man inte visste” som försvar i en rättegång. Lagen gäller aldrig retroaktivt. Dvs du kan aldrig dömmas för en handling som blivit straffbar efter att du begått den. ( Nulla poena sine lege (inget straff utan lag)) Domstolen ska hellre fria än fälla. Det är speciellt viktigt i brottsmål där den åtalade riskerar ett långt fängelsestraff. Domstolen ska vara fri och självständig. Dvs politiker eller andra intressen får inte ha inflytande över en domstols arbete. Bevisbördan ligger alltid på den anklagande framför den åtalade. Dvs den anklagde behöver inte bevisa sin oskuld.

Domstolar och lagar
Rättsväsende Med rättsväsende avses kriminialvård, polis, domstolar och åklagare. Det är regeringens ansvar att säkerställa att rättsväsendet fungerar. Domstolarna är dock fristående från politiskt inflytande, och därmed är det också svårt för en domare att bli avsatt.

Lagar och Lagstiftning Ett samlingsnamn för alla lagar och förordningar är författningar. Det är Sveriges riksdag som stiftar nya lagar, då kallas det just lag. Om bara regeringen utfärdar en lag kallas det förordning. Myndigheterna kan också stifta egna regler, då kallas det föreskrifter. Skolverket ger tex ut regler inom skolområdet om betygsättning, kursplaner mm. Om två lagar krockar gäller nedstående.

Lag>Förordning>Föreskrift
Lagrådet

Hur stiftas en ny lag?
Idé om en ny lag

Lagrådet består av domare från högsta domstolen och regeringsrätten. De har till uppgift att se till så att inte lagar krockar med varandra.

Oftast är det regeringen som föreslår en ny lag eller en ändring av en gammal lag. De presenterar sitt lagförslag för riksdagen att ta ställning till. Det kallas för proposition. En proposition föregås av ett förarbete. Det kan du läsa om nedan. Utredning Lagförslaget utreds. Regeringen kan ha tillsatt en kommitte av experter att granska lagförslaget. När utredningen är klar (vilket kan ta flera år) publiceras den ofta i SOU. SOU är Statens Offentliga Utredningar. Lagen kommer åter Lagförslaget kommer tillbaka till regeringen, eventuellt med vissa ändringar från utredningen.

Remissrundan Nu skickas lagförslaget ut på remiss. Där kan organisationer och olika berörda myndigheter tycka om lagförslaget. (tex kan vägverket vara en remissinstans om lagen handlar om nya hastighetsgränser) Lagen kommer åter Lagförslaget kommer åter, med remissinstansernas åsikter.

Lagrådet Krockar den förslagna lagen med någon annan lag? Det yttrar sig lagrådet om. Utskotts behandling Lagförslaget skickas ut i Riksdagens utskott. Det finns utskott för sociala frågor (social utskottet) försvars frågor (försvars utskottet) mm. I utskotten är riksdagens partier representerade, med styrkeförhållanden från riksdagen. (tex 2012 hade S haft flest ledamöter och SD, V och KD minst). Här diskuteras lagen vidare. (en viktig detalj är om den nya lagen har en majoritet i riksdagen vid minoritetsregeringar) Lagen går till omröstning i riksdagen. Om det är regeringen som väcker förslaget kallas det för proposition. Om en riksdagsledamot lämnar förslaget kallas det för motion.