16

Tema vinTersporTresan

17

Tema vinTersporTresan

Med hiMlen soM tak

text klas granstrm
Om du r trtt p grslaskig sn och ker till korgliften finns det andra stt att hitta den ultimata skidupp levelsen. Tnk dig en vrld dr orrd pulversn och en helt egen fjlltopp r vardag.

Carl Bratt, till vnster, med kompisen Brje marklund vid deras helikopter i Kittelfjll 1988.

En pionjr i Sverige
1984 blev Carl Bratt, d 24 r gam mal, historisk som den frsta svensk som fastnade p omslaget till det amerikanska magasinet Powder Magazine. Anledningen var ett omtalat och vghalsigt hopp frn en helikopter under en tur i Kittelfjll.

berttat fr cs life Det var inte bara heliski jag sysslade med p den tiden utan ven speedski, freestyle, snowboard, puckel och telemark. P sommaren byggde vi vattenhopp och trnade volter. Skidor var en livsstil fr oss. I mitten av ttiotalet kunde man ringa upp Dynastar eller ngon annan tillverkare och bara bertta att

i kapp med laviner som spkar? Om du tillhr dem som tror att det dr fortfarande r heliski i dess moderna form fr du tnka om.
Viktls och fri

Trots att de frsta heliskifantasterna utmanade bergstoppar redan p 1960-talet s omgrdas fortfarande den hr skidformen av ett vitt skimmer av mystik. Kanske r det skidfilmerna med unga vghalsar som kastar sig ut ur helikoptrar och ker

Fr de serisa utvarna och guiderna handlar det inte om att imponera med skrmmande klippavsatser eller att susa ned fr en vit alptopp i 90 kilometer i timmen. Det handlar om att utforska orrd sn som har ftt lagras i veckor den dr knslan av frihet och viktlshet i ett kndjupt, orrt pulver. Heliski, allts att lta sig fraktas

upp till en bergstopp med helikopter och ha kilometer av frikning nedanfr sig kan absolut beskrivas som en hobby exklusivt fr dem som skrattar t de svarta pisterna. Men det betyder inte att du mste hlla olympisk klass fr att klara av utmaningen. Du mste vara ventyrslysten och en avancerad kare eller bttre, s att du klarar offpist i alla slags vderlekar. Det speciella med heliski r att ju mindre du ramlar, desto mindre spelar fysiken roll. Det som r allra jobbigast r att falla, ta sig upp och leta efter skidorna i snn. Det tar mer p krafterna n om det flyter p, sger Hayley Melidonis som driver fretaget Total Heliski, med bas i London. I dag finns heliski i stort sett verallt frn svrtillgngliga platser i Ryssland, Chile och Himalaya till lite mer publika stllen i Kanada och Sverige. P Grnland kan du ka ver glaciren med fri sikt hela vgen ner till havet. Har du tur kan du avsluta dagen med att se en val komma upp till ytan och blsa ut luft.
Vderknsligt

helisKi i sVerige Hemavan/Trnaby: Knt fr sin blandning av barnbackar i den vanliga pisten och tillgngen till det mer storslagna norra storfjllet fr heliski. Fallhjd p runt 1 000 meter. Lapplandsfjllen (Kebnekaise, Riksgrnsen): Hr finns enorma omrden av orrd natur. Lapplandsfjllen har bst fallhjd i landet och god tillgng p sn. re/Slen: Fretaget skistar re ordnar heliski efter frfrgan p reskutan. Kittelfjll: Kittelfjll r knt fr sin utmrkta heliski, och det finns dessutom stora mngder terrng att utforska. Gott om sn. Kittelfjll r en av de orter i skandinavien som har mest lssn, och snn r ocks relativt torr.

Du mste vara ventyrslysten och en avancerad kare eller bttre, s att du klarar offpist.
skerheten A och O. Det handlar om erfarna guider som kan terrngen och har avancerad lavinrddningsutrustning med sig och en helikopter nra. Viktigt r ocks en jmn grupp kare dr alla hller ungefr samma standard i skidkning och fysik. Annars sackas gruppen ned och det kan bli farligt. I de flesta lnder r det olagligt att hoppa frn helikoptrar, som r s populrt att visa i skidfilmerna. Riktig heliski handlar i stllet om att ha kul och ka lspuder, sger Hayley Melidonis.
Kan fixa det mesta

man krde freestyle s fick man sponsorprylar. Det var enkelt och en helt annorlunda vrld n nu. Nr det gllde skerhet brydde vi oss inte s mycket. Vi tnkte vl lite p att ha med oss brar och sdant, men det gr inte att jmfra med hur det funkar nu. I brjan lnade vi bcker p biblioteket om laviner och hur man skulle lra knna snn. Sedan, allt eftersom vi kte och lekte oss fram, fattade vi mer och mer. Ngra egentliga olyckor var jag aldrig med om, kanske hade jag tur., sger Carl Bratt.
Fotnot: Carl Bratt jobbar fortfarande med heliski. sedan 18 r tillbaka flyger han helikopter i Grnland t en stor heliskiagent.

Heliski "uppfanns" p 1960-talet av Hans Gmoser i Kanada. Han grundade fretaget CmH, som fortfarande arrangerar heliskiresor.

Gemensamt fr alla platser r att heliski r knsligt fr dligt vder eftersom frhllandena nrmast topparna frndras blixtsnabbt. Det gller att guiderna har tt kontakt med vder-

leksrapportrerna. Dimma, storm eller kraftigt snfall kan snabbt frndra svrighetsgraden p ett k. Till skillnad mot exempelvis bergsklttring finns dock hr en helikopter nra till hands, vilket betyder nra till en flygtaxi nedfr fjllet igen. Fr de flesta i branschen r just

Hennes fretag specialiserar sig p sm exklusiva gruppresor dr ingen lyxvara eller plats p jorden r omjlig att fixa. Hos dem kan du f i stort sett allt, inklusive specialchartrad hummer frn Maine till lunchen, om det r det som krvs. Men s kostar det ocks. Priset brjar p 1 500 dollar om dagen per person.
Cs LiFe #02_2012

Mnga svenska fretag har mer blygsamma prislistor n lyxiga Total Heliski. Hr r det oftast platser som Kittelfjll eller Kebnekaise som det pratas om, givetvis ocks hela Lapplandsfjllen. Men du kan i stort sett hitta heliski p samtliga knda skidorter i landet. Andreas Bengtsson har jobbat som heliskiguide i ver tio r och har sett den svenska branschen vxa fram. I dag driver han fretaget Mountain Guide Travels som specialiserar sig p heliski i de lapplndska fjllen runt Tornetrsk. Han anser att kningen i Lappland r unik. Det r den bsta kningen i Sverige, kanske i hela Europa. I Alperna och lnder som Frankrike, Schweiz eller Italien r det s begrnsat var man fr landa med helikopter och hur man fr ka. Det vi har i Sverige r unikt p det sttet, de enorma omrdena och mjligheterna som finns.

laVinfara s hller du dig sKer en snflakslavin kommer i upp till 200km/h p sin vg utfr. Frutsttningen fr att en lavin ska uppst r ett svagt snskikt. olika skikt bildas nr snn faller och lagras vid olika tillfllen och omstndigheter. Ju fler snfall desto flera skikt. Laviners kraft och verkan r ett dystert kapitel. statistiken sger att efter 15 minuter lever 90 procent av de begravda. efter 45minuter lever bara 25 procent. Undvik ppna, jmna och branta snflt dagarna efter kraftiga snfall, hrd vind eller kraftig temperaturstigning. 80 procent av alla laviner intrffar dygnet efter kraftiga snovder. skr aldrig av sntcket ovanfr en annan utfrskare. k alltid en i taget och i samma spr om ett misstnkt snflt mste korsas. Glacirsprickor r en annan fara.

sntcket kan bilda tunna broar ver glacirsprickorna som d blir helt omjliga att upptcka. Bryggorna brister ofta inte frrn ngon ker ver dem. rddningsutrustning transceiver r ensndare/mottagare som du br innanfr klderna. om en olycka skulle intrffa stller den som har klarat sig om sin transceiver till mottagning. med hjlp av signalen frn den saknade kan man d lokalisera personen. Tonen blir hgre ju nrmare du kommer den olycksdrabbade. lavinsondr en 2,54 meter lng sond som vanligtvis r delbar. sonden sticker du ner i snn fr att knna var den saknade personen r begravd. sondning krver mycket personal och tar ofta lng tid. en utbildad hund r den snabbaste och skraste hjlpen fr att hitta lavinoffer.
KLLa: sLao sveriGe

Cs LiFe #02_2012