You are on page 1of 15

Konjunktur och rntor

Nummer 4 15 december 2011

Sidan 3 Lgkonjunktur med risk fr ras Sidan 4 Riksbanken tar rntetrappan nedt Sidan 6 Finanskrisen 2.0? Sidan 10 Tv svaga r fr svensk ekonomi Sidan 13 Rntesnkningar rddar huspriserna

Frn vnster: Tomas Pousette och Tor Borg, Ekonomiska Sekretariatet, SBAB Bank. E-mail: ekonomiskasekretariatet@sbab.se

SBAB Banks konjunkturbrev r ett nyhetsbrev frn SBAB Bank. Konjunktur & rntor har sammanstllts av SBAB Banks Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga fr brevet: Tomas Pousette, tfn 08-614 43 88 Tor Borg, tfn 08-614 38 84 Det har baserats p kllor som Sekretariatet bedmer som tillfrlitliga. Dokumentet r inte gjort fr att utgra det enda redskapet vid enskilda beslut om ln och investeringar. SBAB Bank ptar sig inte ngot ansvar fr direkt eller indirekt frlust till fljd av beslut grundade p detta dokument. Citera grna Konjunktur & rntor men uppge alltid klla.

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011

Lgkonjunktur med risk fr ras


Det blir lgkonjunktur men ingen ny finanskris eller japansk stagnation. Penningpolitiken i de stora lnderna och i Sverige kommer att vara ltt under lng tid. Obligationsrntorna kommer emellertid att stiga. Det r vrt huvudscenario men risken r stor att det kan g smre.
Vart r vi p vg? Det r den inledande frgan i det populra TV-programmet P spret. Vrt huvudscenario nr det gller konjunkturen r att vi r p vg mot en lgkonjunktur men att vi inte str infr en ny djup recession och inte heller infr en utdragen period med svag tillvxt och lg inflation som i den japanska ekonomin. Vi bedmer sannolikheten fr vrt huvudscenario till 70 procent och rknar med 30 procents sannolikhet fr att det kan bli en allvarligare kris. Euron str inte infr ett sammanbrott men tillvxten i euroomrdet blir anemisk p grund av finanspolitiska tstramningar och bristande konkurrenskraft i flera lnder. USA mter stora finanspolitiska utmaningar och ett hgst oskert val nsta r. Det privata nringslivet utvecklas emellertid bra och vi rknar med en BNP-tillvxt 2012 och 2013 p cirka 2 respektive 3 procent. Den svenska ekonomin intar en stllning mellan USA och euroomrdet med en tillvxt p 1 procent 2012 och 2 procent 2013. BNP-prognosen har snkts med ungefr 1 procentenhet fr bda ren. Frsrjningsbalans, procentuell volymfrndring
2010 USA Japan Tyskland Frankrike Euroomrdet Storbritannien Sverige OECD, totalt Kina 3,0 4,1 3,7 1,4 1,8 1,8 5,6 3,1 10,4 2011 1,8 -0,3 3,1 1,7 1,7 1,0 4,1 1,8 9,1 2012 2,1 2,2 1,1 0,8 0,5 1,0 1,0 1,7 8,5 2013 3,1 2,2 1,7 1,3 1,2 1,8 2,0 2,4 8,8

Lga kortrntor men hgre lngrntor


Med en svag konjunktur och ett lgt inflationstryck kommer penningpolitiken att vara ltt under lng tid. Vi rknar med att den amerikanska centralbanken, Fed, infriar sitt lfte och hller styrrntan nra noll fram till sommaren 2013. Den europeiska centralbanken, ECB, antas hlla kvar styrrntan p 1 procent fram till slutet av 2013. Riksbanken antas flja ECB och snabbt snka styrrntan till 1 procent fr att sedan hlla den ofrndrad till hsten 2013. Styrrntor och femriga statsobligationsrntor
Sverige Fed Tyskland ECB USA Riksbanken 6 Prognos 5 4 3 2 1
Procent

Obligationsrntor

jan-07

jan-08

jan-09

jan-10

jan-11

jan-12

jan-13

De lga korta rntorna kan tyckas tala fr att obligationsrntorna fortstter att vara nedpressade. Vr bedmning r dock att nr aktrerna p rntemarknaden brjar dela vr syn att det blir en lgkonjunktur men ingen ny finanskris eller ett japanskt scenario, s kommer obligationsrntorna att stiga. Vi rknar drfr med en kraftig uppgng i lngrntorna men det kan givetvis ta lngre tid n vad som ligger i prognosen innan rntemarknaden delar vr syn p konjunkturen. Prognosen avslutades den 14 december 2011

Internationella frutsttningar
Oljepriset, Brent, antas vara 110 dollar per fat i slutet av ret, 105 dollar per fat i slutet av 2012 och 100 dollar per fat i slutet av 2013. Vxelkursen fr dollarn antas under prognosperioden strkas till cirka 1,25 mot euron. Kronans vxelkurs mot euron antas vara 9,10 i slutet av 2011, 8,90 i slutet av 2012 och 9,00 i slutet av 2013. Det ger en vxelkurs mot dollarn p 6,90 kronor i slutet av 2011, 7,00 kronor i slutet av 2012 och 7,20 i slutet av 2013. Kronans nominella effektiva vxelkurs, mtt med TCW-index, ligger i intervallet 123-125 under prognosperioden.

I frhllande till konjunkturbedmningen i augusti har BNP-prognosen fr OECD-omrdet 2012 reviderats ner med 0,6 procentenheter medan prognosen fr 2013 r i stort sett ofrndrad. Den kinesiska ekonomin antas klara en mjuk inbromsning med en tillvxt p 8,5-9 procent under de kommande tv ren.

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011

Riksbanken tar rntetrappan nedt


Riksbanken snker styrrntan frn 2 till 1 procent vid de tre kommande rntemtena. Det drjer sedan till slutet av 2013 innan styrrntan brjar hjas. Den lga styrrntan gr det frdelaktigt med den kortaste borntan med bindningstid p tre mnader. De ovanligt oskra rnteutsikterna talar dock fr en frsiktig strategi dr bolnet frdelas p flera olika bindningstider.
Procent

Prognoser av styrrntan
4,0 SBAB Banks prognos november Riksbankens prognos oktober 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

Svag konjunktur, lgt inflationstryck, frsiktig finanspolitik och ltt penningpolitik frn de stora centralbankerna; det mesta talar fr att Riksbanken kommer att snka styrrntan. Stimulansen av svensk ekonomi behvs snabbt och vi rknar med att styrrntan snks vid de tre kommande rntemtena s att den kommer ner till 1 procent redan i april. Riksbankens nrmaste rntemten och prognos fr styrrntan
Datum 19 december 15 februari 18 april 3 juli 5 september 24 oktober 17 december Typ av rntemte Penningpolitisk uppfljning Penningpolitisk rapport Penningpolitisk uppfljning Penningpolitisk rapport Penningpolitisk uppfljning Penningpolitisk rapport Penningpolitisk uppfljning Frndring -0,25 -0,50 -0,25 0,00 0,00 0,00 0,00 Niv 1,75 1,25 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00

kv1 11

kv3 11

kv1 12

kv3 12

kv1 13

kv3 13

kv1 14

kv3 14

Nedpressade obligationsrntor
De lnga obligationsrntorna i lnder som bedms ha hg kreditvrdighet, som USA, Tyskland och Sverige, r rejlt nedpressade. Om vi har rtt i bedmningen att vi str infr en period av svag tillvxt och lg inflation men att det inte rr sig om en lika utdragen stagnation som i den japanska ekonomin och om vi har rtt i att vi inte str infr en ny djup finanskris, s br lngrntorna stiga till mer normala niver. Rntor p femriga statsobligationer
6 Sverige Tyskland USA Prognos 5 4 3 2 1
Procent

Den hga BNP-tillvxten under tredje kvartalet och en inflationstakt som klart verstiger inflationsmlet p 2 procent medfr att det inte r sjlvklart att Riksbanken snker styrrntan vid nsta rntemte den 19 december. Vi bedmer att det finns en majoritet i direktionen fr en rntesnkning men skulle styrrntan istllet hllas ofrndrad i december rknar vi med strre snkningar vid de tv kommande rntemtena, s att styrrntan nd kommer ner till 1 procent i april. Prognosen om en styrrnta p 1 procent ska uppfattas som ett riktmrke och utesluter inte att en nnu lgre rnteniv kan visa sig ndvndig. Vi rknar med att styrrntan kommer att behva vara lg under lng tid och att den frsta rntehjningen drjer till hsten 2013. Drefter hjs styrrntan gradvis nr konjunkturen frbttras, s att rntan ligger p 1,50 procent i slutet av 2013 och 2,75 procent i slutet av 2014.

0 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13

Nr aktrerna p rntemarknaden anammar vr uppfattning och uppgngen i lngrntorna brjar r svrt att bedma men vi rknar med att svenska femriga statsobligationsrntor redan till nsta sommar har stigit med cirka en procentenhet till drygt 2 procent. Prognosen r att rnteuppgngen sedan fortstter s att femrsrntan r 2,8 procent i slutet av 2012 och 3,7 procent i slutet av 2013. Den svenska femriga statsobligationsrntan fljer den tyska rntan och ven den amerikanska obligationsrntan har en liknande profil men p en ngot lgre niv.

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011

Olika profil fr borntorna


Prognosen av borntorna pverkas inte bara av bedmningen av styrrntan och statsobligationsrntorna, utan ocks av utvecklingen av riskpremierna p rntemarknaden, som r en del av upplningskostnaden fr bostadsfinansiering. I takt med att lget p rntemarknaden blir mindre stressat antas skillnaden mellan tremnaders interbankrnta (STIBOR) och statsskuldvxelrnta minska med cirka 1 procentenhet. Skillnaden mellan rntan p femriga bostadsobligationer och statsobligationer antas krympa ungefr lika mycket. Riskpremierna sjunker sledes men r ven i slutet av prognosperioden betydligt hgre n under perioden 1997-2006. Riskpremier p rntemarknaden
Rnta bostadsobligationrnta statsobligation 5 r Medelvrde 1997-2006 Interbankrnta-rnta statsskuldvxel 3 mn Medelvrde 1997-2006

Borntan med femrig bindningstid dras upp av stigande statsobligationsrntor men dmpas av den minskade skillnaden mellan bostads- och statsobligationsrntor. Nettoeffekten blir att femrsrntan stiger med en dryg procentenhet till slutet av 2013. Den tvriga borntan fortstter sledes att vara lgre n tremnadersrntan fram till sommaren nsta r. Drefter kommer vi tillbaka till ett normalt lge dr tremnadersrntan r lgre n de lngre borntorna.

Frdel fr kort bornta


Fr att kunna jmfra nuvarande bundna borntor p 1-5 r med den kortaste borntan har prognosen fr tremnadersrntan frlngts till 2016. Styrrntan antas stiga till en normal niv, som vi bedmer r 3,5 procent, under 2015 dr den sedan ligger kvar. Detta ger en lngsiktig tremnaders bornta p cirka 5,5 procent. Vr bedmning r att det fr nrvarande r frdelaktigt att vlja den kortaste borntan med en bindningstid p 3 mnader, srskilt i jmfrelse med ettrsrntan. De berknade skillnaderna mellan nuvarande bundna borntor med bindningstider p 2-5 r och genomsnittet fr tremnadersrntan under motsvarande period r emellertid marginella i frhllande till oskerheten i rnteprognosen. Bundna borntor och berknad bunden tremnadersrnta under bindningstiden
5,5 SBAB:s bundna bornta SBAB:s prognos av bunden tremnaders bornta
Procent

1,75
Prognos

1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25


Procentenheter

0,00

jan-06

jan-07

jan-08

jan-09

jan-10

jan-11

jan-12

jan-13

Frndringarna i bornteprognosen r sm, jmfrt med den senaste bedmningen i Borntenytt frn den 23 november. Riksbankens snkning av styrrntan och minskade riskpremier bidrar till att den kortaste borntan med en bindningstid p 3 mnader sjunker till 3,40 procent till slutet av nsta r. Nr styrrntan brjar hjas i slutet av 2013 dras ocks tremnaders bornta upp. Prognos fr SBAB:s borntor, olika bindningstider
15 dec 2011 3 mn 2 r 5 r 4,50 3,94 4,50 3,70 (+0,25) 3,60 (-0,05) 4,80 (+0,05) 3,40 (+0,10) 3,90 (-0,05) 5,20 (+0,10) 3,80 4,80 5,80 Jun 2012 Dec 2012 Dec 2013

5,0 4,50 4,25 4,15 4,0

4,50

4,42

4,5

3,92

3,94 3,64

3,98 3,79

3,5

3,0 1 r 2 r 3 r 4 r 5 r

Anm: Frndringen i prognosen frn Borntenytt 23 november anges inom parentes.

Den tvriga borntan avspeglar redan rntemarknadens frvntningar om snkningar av styrrntan och sjunker drfr inte s mycket ytterligare. Hjningar av styrrntan och frvntningar om fler rntehjningar drar sedan upp tvrsrntan med nstan 1 procentenhet under 2013.

Det ekonomiska lget r ovanligt oskert och rnteprognosen r drfr ocks mer osker n normalt. Risken fr en djupare ekonomisk kris kan inte uteslutas. I s fall kan styrrntan bli lgre n vad vi rknar med, vilket talar till frdel fr kort bornta. Vid en allvarlig ekonomisk kris kan emellertid ocks riskpremierna p rntemarknaden bli stora och d kan en lngre bunden bornta vara frdelaktig. Att vlja olika bindningstider p olika delar av bolnet kan drfr vara en lmplig strategi nr rnteutsikterna r s oskra som dom nu r. Tomas Pousette

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011

Finanskrisen 2.0?
Vrldsekonomin undviker en ny recession men vstvrlden kommer att g igenom en utdragen period av lngsam tillvxt. Vi rknar med att skuldkrisen och finansoron s smningom dmpas men bedmer att det finns risker fr att det blir vrre n vntat.
Eurolndernas skuldkris har de senaste mnaderna skickat chockvgor genom hela det globala finansiella systemet. Accelererande problem med ohllbara statsfinanser i flera eurolnder i kombination med kande problem fr europeiska banker att finansiera sig bde kortsiktigt och lngsiktigt har lett till att de internationella rntemarknaderna allt mer betett sig som under krisen hsten/vintern 2008, d kredit- och likviditetsmarknaderna stundtals stod helt stilla, med fatala konsekvenser fr vrldsekonomin. I USA har republikaner och demokrater problem att komma verens om vlbehvliga nedskrningar i statsfinanserna vilket ytterligare spr p oskerheten p finansmarknaderna. Tioriga statsobligationsrntor
35 30
Tyskland Portugal Irland Italien Grekland Spanien

nader och vad europeiska banker betalar kat frn 0,5 till 1,5 procentenheter. Detta r de hgsta niverna sedan slutet av 2008/brjan av 2009. Rnteskillnad mellan tyska staten och interbankmarknaden (3 mnaders ln)
3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Politiska tgrder behvs i Europa


Resultaten av upprepade frhandlingar, ndln, tstramningspaket, toppmten och andra politiska initiativ har hittills inte varit tillrckliga fr att vertyga finansmarknaderna om att den monetra unionen kommer att best i sin nuvarande form. Fr att finansmarknaderna ska vertygas behvs troligen ytterligare ett antal bde kortsiktiga och lngsiktiga politiska tgrder. Det som behver tgrdas kortsiktigt r dels att den akuta statsfinansiella situationen mste frbttras i de hrdast drabbade lnderna. Flera kraftiga tstramningar har redan aviserats och fler lr komma. Eventuellt mste tstramningarna ocks kompletteras med skuldnedskrivningar i vissa lnder, liknande de som r p vg fr Grekland. Detta mste dock gras p ett sdant stt att finansmarknaderna uppfattar det som en engngstgrd. Fr att p kort sikt sttta tillvxten och finansmarknaderna br den europeiska centralbanken stimulera ekonomin s mycket det gr. P lng sikt mste konkurrenskraften och tillvxtpotentialen strkas, via strukturella reformer, s att de drabbade lnderna har en mjlighet att vxa ikapp de andra. Det mste troligtvis ocks skapas institutioner p vergripande niv som dels kan vervaka och ingripa i medlemslndernas budgetprocesser dels kan ta ett vergripande ansvar fr hela EMU-omrdets finansiella situation och kreditvrdighet. I frlngningen kan det krvas ett kat inslag av en politisk union, med strre mjligheter att utjmna skillnader ver nationsgrnserna via exempelvis skatte- och socialfrskringssystem.

25 20 15 10 5 0

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Priset p risk nrmar sig toppniver


De riskpremier som betalas fr kredit- och likviditetsrisker har terigen stigit till mycket hga niver. Bland annat visar detta sig i att rnteskillnaderna mellan eurolnderna kat markant under 2011. Farhgor om att vissa banker kommer att gra stora frluster till fljd av att statsobligationer och andra vrdepapper som de investerat i tappar i vrde har ocks lett till snabbt stigande kostnader fr bankernas upplning. Detta gller bde den lngsiktiga upplningen, som mestadels sker via utgivning av obligationer och andra vrdepapper, och den kortsiktiga upplningen, likviditetsfrsrjningen. Sedan i somras har skillnaden mellan vad tyska staten betalar fr ett ln p tre m-

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011

Huvudscenariot r att det lser sig


Vrt huvudscenario bygger p att europeiska politiker kommer fram till krislsningar som s smningom vertygar finansmarknaderna om att euron och EMU kommer att verleva. Vi tycker oss se tecken p att politikerna blivit mer villiga att bortse frn mycket av nationell prestige och andra icke-ekonomiska faktorer som ofta influerar beslutsfattandet p europeisk niv. Det gr dock inte att helt utesluta andra scenarion som innefattar uttrden ur EMU eller, i vrsta fall, eurosamarbetets sammanbrott. Vi tror inte att likviditetsproblemen p de finansiella marknaderna kommer att n de hjder de ndde under hsten 2008. Vi bedmer att myndigheter, banker och fretag bde r bttre frberedda och skickligare p att hantera de eventuella problem som kan tnkas uppst. Vi rknar med att den s kallade superkommittn i USA fr svrt att komma verens om besparingar i den federala budgeten som slr igenom redan 2012 eller 2013. Arbetsgivaravgiften vntas stiga 2012 medan inkomstskatten vntas vara ofrndrad. Drigenom fortstter de amerikanska budgetunderskotten att ligga p hga niver ven framver. Budgetbalans och statskuld som andel av BNP
250
Japan

na vilket kommer att delvis motverka tstramningarna i vstvrlden. En viss stimulans till den globala tillvxten kan ocks vntas komma frn de fallande rvarupriserna. Sedan toppniverna i vras har priset p rolja fallit med nstan 15 procent, priserna p livsmedelsrvaror med nstan 20 procent och priserna p industrirvaror (inkl. metaller) med drygt 30 procent. Vi rknar med frsiktigt fallande rvarupriser under hela prognosperioden. Rvarupriser (Index 2008=100)
180 Industrirvaror Livsmedelsrvaror Rolja 160 140 120 100 80 60 40 2008 2009 2010 2011

Inbromsning under 2011


Ledande indikatorer p den globala tillvxten visar p en tydlig inbromsning under 2011. Inbromsningen kan sknjas i de flesta lnder, men har varit tydligast i Europa. Strsta bidraget till inbromsningen har frmodligen kommit frn den oskerhet som skapats i och med ofrmgan att komma fram till hllbara lsningar p de statsfinansiella problemen i Europa och USA. Detta har lett till att investeringar och konsumtion skjutits upp. Andra mer tillflliga faktorer som den japanska jordbvningen och krnkraftshaverierna i mars, den arabiska vren och sllsynt dliga vderfrhllanden har ocks bidragit. Globalt Inkpschefsindex
Tillvxt
60 55

200

Vstvrlden USA Frankrike Vrlden

Italien

100
Tyskland Sydkorea

Brasilien Storbritannien Spanien Tillvxtlnder Indien Sydafrika Kina

50

Ryssland

0 2 4

-12

-10

-8

-6

-4 Budgetbalans

-2

* Klla : IMF World Economic Outlook, sep 2011

Global tillvxt hlls tillbaka


Risken r verhngande att den globala kredit- och likviditetststramning som genereras av skuldproblemen i Europa fortplantas nnu mer till hushll och fretag och att dessa skjuter upp strre konsumtionsoch investeringsbeslut. Det finns inte mycket utrymme fr politiska stimulanser. Centralbankerna i de flesta stora vstlnder har redan dragit ned rntorna s lngt det gr och ven vidtagit andra tgrder som utlning till banker p genersa villkor och stora kp av obligationer och andra vrdepapper. Statsfinanserna r anstrngda i mnga lnder vilket omjliggr strre stimulanser via skattesnkningar eller kade offentliga utgifter. Tvrtom kommer mnga vstlnder att behva strama t sina statsfinanser. Dremot finns det utrymme fr stimulanser i mnga av tillvxtlnder-

Statsskuld

150

50

45

40

Tillbakagng
jan-07

Industrin Tjnstesektorn
jan-08 jan-09 jan-10 jan-11

35

30

Ingen global recession


I Vstvrlden har terhmtningen efter finanskrisen 2008/09 varit trg. Fortfarande hller mnga hushll och fretag p att anpassa sin skuldsttning till nya

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011

frutsttningar och mnga stater har precis brjat sin anpassning. Vi rknar med att tillvxten i dessa delar av vrlden blir trg s lnge anpassningen pgr. andra sidan har terhmtningen gtt relativt snabbt i tillvxtlnderna, dr inte hushll och fretag varit s skuldsatta. Frutsttningarna fr en fortsatt stabil tillvxt i dessa delar vrlden bedms drfr som goda, ven om den naturligtvis bromsas in av en dmpad importefterfrgan frn Europa och USA. Sammantaget vntas den globala ekonomin vxa med 3,5 procent under 2012 och 4,0 procent under 2013. Trots stora problem i den utvecklade delen av vrlden vntas allts den globala tillvxten ligga strax ver genomsnittet fr de senaste tjugo ren. Global BNP-tillvxt
6 5 Genomsnitt 4 3 2 1 0 Procent
96 06 00 98 04 08 10 90 92 94 02 12

kring skuldkrisen och str stilla eller faller ngot under 2012. Under 2013 kommer sedan en liten terhmtning. I Grekland, Italien och Spanien vntas BNPtillvxten i genomsnitt bli negativ under 2012-13 medan Irland, sterrike och Tyskland vntas vxa med drygt 1,5 procent om ret. Internationell tillvxt (rlig kningstakt, BNP)
16 14 12 10 8 6 4 2 Procent 0 2008 -10 2009 2010 2011 2012 2013 Kina (v skala) USA EMU Japan Prognos 6 4 2 0 -2 -4 -6 -8

-1

Trgt p en hel del hll


Fr 2011 som helhet vntas den amerikanska ekonomin ha vuxit med 1,8 procent, EMU med 1,7 procent och Kina med 9,3 procent medan den japanska ekonomin vntas ha backat med 0,3 procent. Revideringarna sedan augustiprognosen r marginella. I USA vntas BNP-tillvxten landa p drygt 2 procent under 2012 och p drygt 3 procent under 2013. Jmfrt med augustiprognosen har tillvxten 2012 skrivits ned med knappt 1 procentenhet medan tillvxten 2013 skrivits upp med lika mycket. De amerikanska hushllens konsumtion mattas ngot under 2012 till fljd av en svag inkomstutveckling och en svag arbetsmarknad. Under 2013 fr dock den privata konsumtionen ngot bttre fart nr arbetsmarknaden tillfrisknar lite. Investeringarna vntas hlla en ganska god takt bde under 2012 och 2013 medan utrikeshandeln mattas av under 2012 men sedan terhmtar sig. Tillvxten r tillrcklig fr att generera en mindre uppgng i sysselsttningen men nedgngen i andelen arbetslsa vntas bli frhllandevis liten, frn 9 procent 2011 till 8,5 procent 2013. I EMU vntas BNP vxa med 0,5 procent under 2012 och 1,2 procent under 2013. Detta r en nedskrivning sedan augusti med drygt 0,5 procentenheter fr bda ren. Bde konsumtion och investeringar drabbas av kredittstramningen och oskerheten

I Japan vntas BNP vxa med drygt 2 procent bde 2012 och 2013, vilket r en marginell upprevidering sedan frra prognosen. Detta r ganska starka tillvxtsiffror fr Japan. Till viss del ligger lageruppbyggnad och infrastrukturinvesteringar efter jordbvningen bakom en del av tillvxten, men ven privat konsumtion bidrar. I Kina vntas BNP-tillvxten ligga p 8,5 procent under 2012 och strax under 9 procent under 2013. Det bli frsta gngen sedan 2001 som tillvxten ligger under 9 procent. Prognosen r i princip ofrndrad sedan augusti och innebr en lngsam vergng till att inhemsk efterfrgan, konsumtion, str fr en vxande del av tillvxten medan beroendet av export och investeringar minskar.

20

19

20

19

20

20

19

19

19

20

20

20

Inflationen p vg ned
Med en tillvxt kring, eller lite under, den historiskt genomsnittliga samtidigt som arbetslsheten fortfarande r hg i flera lnder och det finns ledig produktionskapacitet p mnga hll s blir det globala inflationstrycket inte stort. Dessutom vntas rvaruprisnedgngar bidrar till att snka inflationstrycket ytterligare framver. Vi rknar drfr med fallande inflationstal i de flesta lnder. I USA vntas inflationen ganska snabbt avta frn dagens niver kring 3,5 procent till rstakter kring drygt 1,5 procent under 2012 och 2013. Samma sak vntas ske i EMU. Den japanska inflationen vntas fortstta ligga under nollstrecket ven 2012 men stiga lite under 2013. I Kina har inflationstakten varit uppe och vnt p ver 6 procent, frmst drivet av kraftiga uppgngar i livsmedelspriserna. Nr rvarupriserna brjat falla s har ocks den kinesiska inflationen fallit. Vi rknar med

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011

att den ligger kring 3,5 procent frn vren av 2012 och framt. Internationell inflation (rlig kningstakt, KPI)
USA EMU Japan Kina Prognos 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 Procent 2008 2009 2010 2011 2012 2013 -2 -3

d vi rknar med att vi d brjat se en normalisering av ekonomierna och avtagande risker.

Krisniver p lngrntorna
Finansmarknaderna har till stora delar prglats av s kallad flykt till kvalitet, investerare har slt vrdepapper som bedms riskabla till frmn fr vrdepapper med s liten risk som mjligt. Detta har ftt till fljd att statsobligationsrntorna i lnder med stabila och likvida rntemarknader sjunkit till niver som ligger lngt under vad som kan motiveras med fundamentala faktorer som tillvxt- och inflationsutsikter, staternas lnebehov osv. Tioriga statsobligationsrntor

Tillbaka till 2008 fr centralbankerna


Under frsta halvret 2011 var mycket av centralbankernas fokus p om och nr rntorna skulle hjas och olika stimulanser dras tillbaka. Under det andra halvret har fokus istllet legat p vilka stimulanser som ska kopplas p igen. Till stora delar kopplar man nu p samma likviditetsstdjande tgrder som man gjorde 2008. Denna gng r det dock den europeiska centralbanken (ECB) som gr i tten med kade stimulanser och andra tgrder medan det 2008 var den amerikanska centralbanken (Fed). Centralbankernas styrrntor
USA EMU Japan Prognos 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Procent

USA Tyskland Japan

Prognos

5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Procent 0,5 0,0

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Svag tillvxt, lg inflation, behov av stora statsfinansiella tstramningar i mnga lnder och stora risker fr onskad finansiell instabilitet gr att det r svrt att se vad som ska frambringa rntehjningar i USA, EMU eller Japan framver. Skulle krisen frdjupas blir det snarare aktuellt med stdtgrder i form av ytterligare kp av obligationer och/eller andra vrdepapper. Vi rknar med en utdragen period dr styrrntorna hlls p lgsta mjliga niver. Under 2013 kan det bli aktuellt med frsiktiga rntehjningar

Vi rknar med att finansoron och oskerheten kring skuldkrisen kommer att best de nrmaste mnaderna och att det kan bli fortsatta stora kortsiktiga rnterrelser bde uppt och nedt. P lite lngre sikt rknar vi dock med att lnga marknadsrntor kommer att rra sig uppt nr den vrsta oron bedarrar. Dagens rnteniver avspeglar att finansmarknaderna stter ganska stora sannolikheter p de allra mest negativa scenariona. Nr dessa sannolikheter avtar s br det komma en omvrdering av rnteniverna. Naturligtvis r det svrt att exakt i tiden frutsga nr denna omvrdering kommer. Den kan komma snart och vara vldigt snabb eller drja och ske lngsamt. P ett till tv rs sikt br dock internationella lngrntor ligga p vsentligt hgre niver n dagens.

Tor Borg

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011

Tv svaga r fr svensk ekonomi


Den svenska ekonomin str infr tv svaga r. BNP-tillvxten dmpas till 1,0 procent 2012 och stiger bara till 2,0 procent 2013. Sysselsttningen stagnerar och arbetslsheten stiger till 8 procent under prognosperioden. Finanspolitiken fortstter att vara frsiktig och penningpolitiken fr st fr stimulansen.
Tillvxten i den svenska ekonomin under tredje kvartalet p 4,6 procent, jmfrt med tredje kvartalet frra ret, var hgre n vi rknat med. Fr rets tre frsta kvartal blev BNP-tillvxten drmed 5 procent. Vi rknar med en rejl uppbromsning under fjrde kvartalet och att tillvxten d sjunker till cirka 2 procent. Den starka utvecklingen under rets tre frsta kvartal innebr nd att BNP-prognosen fr 2011 justeras upp frn 3,8 till 4,1 procent. BNP-prognos i augusti och december
4,5 4,1 3,8 Prognos augusti Prognos december 2,9 2,2
Procent

Frsrjningsbalans, procentuell volymfrndring


2010 Hushllens konsumtion Offentlig konsumtion Fasta investeringar Lagerinvesteringar 1) Export Import 3,7 2,1 6,6 2,1 11,1 12,7 2011 1,7 1,9 5,7 0,4 7,8 5,9 2012 1,2 1,2 -0,6 -0,8 3,5 1,6 2013 1,6 1,0 1,7 -0,2 5,0 3,8

BNP BNP, kalenderkorrigerad

5,6 5,3

4,1 4,1

1,0 1,3

2,0 1,9

1) Bidrag till BNP-frndringen, procentenheter.

Antaganden om den ekonomiska politiken


Penningpolitiken. Styrrntan snks till 1,75 procent i december och vidare till 1,00 procent under 2012. Hsten 2013 brjar styrrntan hjas s att den ligger p 1,50 procent i slutet av ret. Finanspolitiken. Under 2012 och 2013 rknar vi med ofinansierade tgrder p 10-15 miljarder frmst i form av bidrag till kommunerna och infrastrukturinvesteringar. Arbetsmarknadspolitiken. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska tgrder antas ligga kvar p nuvarande niv av cirka 175 000 under prognosperioden. Till det kommer nystartsjobb som berknas omfatta cirka 45 000 personer.

4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 2,0 1,5

1,0

1,0 0,5 0,0

2011

2012

2013

Hushllens sparande kvar p hg niv


Fallande bostadspriser och en negativ utveckling p aktiemarknaden har medfrt att hushllen blivit betydligt mer pessimistiska sedan i somras. Frtroendeindikatorn fr hushllen, enligt Konjunkturinstitutets enkter, har fallit snabbt och nedgngen vertrffar fallet i motsvarande indikator fr tillverkningsindustrin. Frtroendeindikatorer fr hushll och industri
30 20 10 0 -10 -20
Frtroendeindikator hushll Frtroendeindikator tillverkningsindustri
Nettotal

Den svagare internationella efterfrgan och oron p finansmarknaden slr igenom i den svenska ekonomin och BNP-tillvxten blir bara 1 procent under nsta r. terhmtningen under 2013 blir lngsam och tillvxten nr bara upp till 2 procent. BNPprognosen fr 2012 och 2013 har reviderats ner med ungefr 1 procentenhet, jmfrt med bedmningen i augusti. Den svagare konjunkturen bidrar till ett lgt inflationstryck och vi rknar med att Riksbanken snabbt snker styrrntan till 1 procent. Det drjer sedan till hsten 2013 innan styrrntan brjar hjas. Finanspolitiken frutstts vara fortsatt frsiktig fr att inte riskera att skapa misstroende p kreditmarknaden med hgre obligationsrntor som fljd. Vi rknar med begrnsade nya stimulanser p 10-15 miljarder under de tv kommande ren frmst i form av bidrag till kommunerna och investeringar i infrastruktur.

-30 -40 jan-12

jan-96

jan-98

jan-00

jan-02

jan-04

jan-06

jan-08

jan-10

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

10

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011

Hushllens kade frsiktighet avspeglas i en svag konsumtion hittills i r. Vi rknar med att hushllens konsumtion fortstter att utvecklas svagt ven under 2012 och 2013 nr arbetsmarknaden ocks frsmras. Hushllens reala disponibla inkomst berknas ka ungefr i samma takt som konsumtionen, vilket innebr att sparkvoten fortstter att ligga p en betydligt hgre niv n fre finanskrisen. Det egna finansiella sparandet, exklusive tjnste- och premiepensioner, berknas uppg till drygt 3 procent av disponibla inkomsten under prognosperioden. Hushllens sparkvot
20 Sparande inkl tjnste- och premiepensioner Sparande exkl tjnste- och premiepensioner Finansiellt sparande exkl tjnste- och premiepensioner Realt sparande 15 10 5 0 -5
Procent av disponibel inkomst

Bostadsbyggandet har redan brjat minska bde fr flerbostadshus och fr smhus. Antalet pbrjade lgenheter ser i r ut att uppg till cirka 24 000 och prognosen r att bostadsbyggandet sjunker till cirka 23 000 pbrjade lgenheter bde 2012 och 2013. Nivn vntas vara ngot hgre n under finanskrisen, 2008-2009, d det startades cirka 20 000 lgenheter per r.

Exporten bromsar in
Exporten har verraskat positivt och hllits vl uppe hittills i r. Oktober var emellertid en svag mnad fr exporten och industrins orderingng frn exportmarknaden tyder p en markant uppbromsning av exporten under de nrmaste kvartalen. Vi rknar med att marknadstillvxten fr svensk export dmpas frn 6 procent i r till 3,5 procent 2012 fr att sedan stiga till 5 procent 2013. Den svenska exporten antas hlla sina marknadsandelar och ka i takt med den internationella efterfrgan. Prognosen baseras p att kronan ligger kvar p de senaste mnadernas niv p TCWindex p 123-125. Export och import av varor och tjnster

-10

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

Investeringarna dmpas
Prognosen fr investeringarna har dragits ner kraftigt. I ett lge med kad finansiell och konjunkturell oskerhet r det framfr allt industrins investeringar men ocks bostadsinvesteringarna som vi bedmer kommer att frsvagas jmfrt med tidigare prognoser. De totala investeringarna berknas minska med 0,6 procent 2012 och bara ka svagt med 1,7 procent 2013, vilket kan jmfras med prognosen om en kning med 3,1 respektive 3,6 procent i konjunkturbedmningen i augusti. Vi tror att industrifretagens investeringsplaner var alltfr optimistiska i den senaste investeringsenkten frn oktober, som visade p en kning med 7 procent under nsta r. Vr prognos r att industrins investeringar istllet minskar med 2 procent 2012 fr att sedan ka med 3 procent 2013 nr konjunkturen frbttras. Antal pbrjade lgenheter
50 Smhus Flerbostadshus
Tusental lgenheter

20 15 10 5 0 -5 -10 Export av varor och tjnster Import av varor och tjnster 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Procent

-15 -20 2012

Importen antas flja den inhemska efterfrgan och har en liknande profil som exporten, med en botten under nsta r. Nettot av utrikeshandeln fortstter drmed att ge ett bidrag med ungefr 1 procentenhet till BNP-tillvxten under prognosperioden.

Arbetslsheten stiger igen


Arbetsmarknaden har nnu inte pverkats s mycket av konjunkturfrsvagningen. Gradvis kommer dock den svagare BNP-tillvxten att mrkas och vi rknar med att den tidigare kningen av sysselsttningen planar ut under prognosperioden. En frklaring till att sysselsttningen inte pverkas n mer negativt r att arbetsproduktiviteten fljer konjunkturcykeln och kar betydligt lngsammare under prognosperioden n under de tv senaste ren.

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

11

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011

Utbudet av arbetskraft antas flja befolkningskningen p cirka 0,5 procent per r, vilket innebr att den ppna arbetslsheten stiger frn 7,5 procent i r till 7,7 procent 2012 och 7,9 procent 2013. Arbetskraft, sysselsttning och ppen arbetslshet
70
Arbetskraft Sysselsatta Arbetslsa

Den dmpning av produktivitetens kningstakt som vi rknar med innebr att enhetsarbetskostnaden, arbetskostnaden per producerad enhet, kar med cirka 2 procent 2012 och 2013. Lnekningarna kommer drmed att vara frenliga med Riksbankens inflationsml p 2 procent.

60 50 40 30 20 10 0

Lg inflation
Inflationen dras i r upp av hgre rntor och oljepriser, jmfrt med frra ret, till en takt p 3,0 procent. Under 2012 rknar vi med att inflationstakten dmpas rejlt till cirka 1 procent. Bidraget frn rntorna till KPI blir nra noll och oljepriset frutstts sjunka till 105 dollar per fat till slutet av 2012 och till 100 dollar per fat till slutet av 2013. Under 2013 stiger inflationstakten till 1,5 procent nr konjunkturen gradvis frbttras. Inflation, KPI, och underliggande inflation, KPIF
Inflation (KPI) Inflationsml Underliggande inflation (KPIF) 5 Prognos 4 3 2 1

Frndring, tusental personer

-10 -20

4kv 2010-4 kv 2011

4 kv 2011-4 kv 2012

4kv 2012-4kv 2013

Lget p arbetsmarknaden frsmras sledes men inte lika mycket som under finanskrisen 20082009 d den ppna arbetslsheten kade till nrmare 9 procent som hgst. D fll emellertid BNP kraftigt, vilket vi inte rknar med den hr gngen.

Industriavtalet blir riktmrke


Avtalsrrelsen p industriomrdet har krvat men till sist trffades ett avtal om lnekningar p 3 procent under 14 mnader. Avtalet trder i kraft den 1 februari 2012 och lper till den 31 mars 2013. Omrknat till rstakt ger avtalet 2,6 procent i lnekning. Den frsmring p arbetsmarknaden som vi rknar med talar fr att industriavtalet kommer att fungera som det avsedda riktmrket och inte som ett golv fr andra avtal. Lneavtalen p andra omrden, som sluts senare, kommer att prglas av ett allt smre arbetsmarknadslge. Den stigande arbetslsheten talar ocks fr att lneglidningen blir begrnsad. Vi rknar drfr med att de totala lnekningarna i industrin och i hela ekonomin stannar vid 3,0 procent 2012 och 3,1 procent 2013. Lner i industrin och hela ekonomin
8 Industrin Hela ekonomin
Procent Procent 12 mn

0 -1 -2 jan04 jan05 jan06 jan07 jan08 jan09 jan10 jan11 jan12 jan13

Den underliggande inflationen, KPIF, dr rnteeffekten rknas bort, r betydligt mer stabil n KPItakten. Vi rknar med att den underliggande inflationstakten stiger gradvis frn cirka 1 procent fr nrvarande till 2 procent i slutet av 2013. Den underliggande inflationstakten ligger nra inflationsmlet p 2 procent i slutet av prognosperioden. Inflationsprognosen bygger p att Riksbanken snker styrrntan till 1 procent under vren nsta r och att det drjer till hsten 2013 innan styrrntan brjar hjas. Nyckeltal, procentuell frndring om inte annat anges
2010 Timln Produktivitet Enhetsarbetskostnad KPI, rsgenomsnitt KPIF, rsgenomsnitt Real disponibel inkomst Sparkvot, niv 1) Sysselsttning Arbetslshet, procent Industriproduktion 2,6 3,4 -2,5 1,2 2,0 1,6 10,6 1,0 8,4 8,8 2011 2,5 2,8 0,5 3,0 1,4 1,9 10,7 2,1 7,5 8,5 2012 3,0 1,0 2,3 1,2 1,3 2,0 11,3 0,4 7,7 2,0 2013 3,1 1,6 1,8 1,5 1,8 1,6 11,3 0,3 7,9 3,0

7 6 5 4 3 2 1 0

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

1) Inklusive sparande i avtalspension och i premiepensionssystemet

Tomas Pousette
SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

12

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011

Rntesnkningar rddar huspriserna


Bostadsmarknaden har saktat in under 2011. Priserna har sjunkit och utbudet kat. Bostadsmarknaden fr dock std av lgre bolnerntor under 2012 och 2013. Vi rknar med svagt sjunkande huspriser p kort sikt och med stigande priser p lite lngre sikt.
Efter kraftiga prisuppgngar under 2009 och 2010 har bostadspriserna gtt ned under 2011. Omvrldsoro, rnteuppgng och tstramning p bolnemarknaden har bidragit. Frn toppniverna i brjan av 2011 har bostadsrttspriserna gtt ned med 5 procent och smhuspriserna med 7 procent. Prisutveckling enligt HOX-index (jan05=100)
190

Klla : Hemnet

Flera faktorer som pverkar


Utbudet, efterfrgan och prisutvecklingen p bostadsmarknaden pverkas av en mngd olika faktorer. Effekterna av olika faktorer kan ocks variera ver tiden. Det gr det svrt att prognostisera bostadspriserna. I vra prognosmodeller styrs husprisutvecklingen lngsiktigt av ett antal fundamentala faktorer: bostadsbestndets storlek och bostadsbyggandet, befolkningens storlek och lderssammansttning, hushllens nominella disponibla inkomster samt av rnteniverna. Fastighetsprisindex, utfall och jmviktsniv
600
Berknad jmviktsniv Faktiskt utfall

500 400 300 200 100


Index 1981=100

Bostadsrtter Smhus

-5%

180 170 160

-12% -16% -7% -6% -12%

150 140 130 120 110 100

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Klla : Valueguard

Utbudet av bostder har ocks varit betydligt hgre under 2011 n under tidigare r. Under andra halvret har utbudet legat 30-40 procent ver genomsnittet fr tidigare r. Frmst r det utbudet p smhusmarknaden som varit hgt, men den senaste tiden har ven utbudet p bostadsrtter legat betydligt hgre n tidigare. En kombination av ett kat inflde och lngre frsljningstider ligger bakom det kade utbudet. Antalet bostder till salu, veckovis
Antal 2008 2009 2010 2011

Kortsiktigt kan huspriserna avvika frn den niv som de fundamentala faktorerna signalerar. P 4-5 rs sikt anpassar sig dock priserna till sdana obalanser. I modellerna tas ocks bland annat hnsyn till kortsiktiga effekter av frndringar i arbetslshet och brskurser samt ssongsmnster och pristrgheter. Faktisk prisniv i frhllande till berknad jmviktsniv
20 15 10 5

35 000

0 -5

30 000

-10 -15

25 000
87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07

Procent

-20

09

11

20 000

Huspriserna ngot under jmviktsniv


15 000
Vecka

10 000 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49

Genom att jmfra den faktiska prisnivn med den lngsiktiga jmviktsniv som kan berknas i modellerna fs ett mtt p hur ver- eller undervrderad bostadsmarknaden r. Modellerna visar att smhus-

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

13

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011

marknaden gtt frn en vervrdering p som mest drygt 10 procent i brjan av 2010 till en undervrdering p 3 procent i dagslget.

Bde uppt och nedtpress framver


Husprisprognosen baseras p vra prognoser fr konjunktur- och rnteutvecklingen. Ett lgt bostadsbyggande i frhllande till den demografiska utvecklingen br fortstta driva huspriserna uppt. Hushllens disponibla inkomster vntas ka med omkring 3 procent i snitt under 2012-13, vilket kar bostadsefterfrgan men inte lika mycket som tidigare (de senaste tio ren har inkomsterna kat med i snitt 4,5 procent om ret). Arbetslsheten vntas stiga ngot vilket fr en viss terhllande effekt p bostadsefterfrgan. Brskurserna vntas ocks stiga ngot, vilket gynnar huspriserna, till skillnad frn hur det sett ut under 2011. Bolnerntorna har stigit ordentligt sedan bottenniverna under 2009/10 vilket pressat huspriserna. Framver vntas dock borntor med korta bindningstider, som r de vanligaste, sjunka. Detta kommer att ge ett ganska stort std till bostadsmarknaden.

rntenedgngen slr igenom kommer dock priserna att brja ka. Priserna kar med omkring 2 procent under 2012 och med nstan 6 procent under 2013, under frutsttning att vrt huvudscenario fr konjunktur- och rnteutveckling infrias. Prognos fr smhusprisutvecklingen (SCB:s Fastighetsprisindex)
600 580 560 540 520 500 480 460 440 420 400 kv1 06 rlig kningstakt (hger skala) Index (vnster skala) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 -2 -4 kv1 07 kv1 08 kv1 09 kv1 10 kv1 11 kv1 12 kv1 13

Klla : SCB, SBAB Bank

Kortsiktigt nedt, lngsiktigt uppt


Sammantaget vntas huspriserna, s som de mts enligt SCB:s fastighetsprisindex, fortstta falla under slutet av 2011 och brjan av 2012. Efterhand som

Tor Borg

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

14

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011

SBAB Bank AB (publ) Besksadress: Ljtnantsgatan 21 Postadress: Box 27308 102 54 Stockholm Tel 08-614 43 00 Fax 08-611 46 00 Internet: www.sbab.se E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr. 556253-7513)

SBAB BANK KONJUNKTUR OCH RNTOR

15

NUMMER 4 15 DECEMBER 2011