Beta-utkast, landstingsprogram fr Piratpartiet i stergtland 2014 Innehll 1. Ideologisk utgngspunkt och vergripande strategi 1.1 Fokus 1.

2 Patienterna 1.3 Personalen 1.4 Dialog 1.5 Rtt till vrd 1.6 Politiska landskapet 1.7 Vgmstare 2. Patientrtt r en medborgarrtt 2.1 Vrdgivaren 2.2 Problem med rttsskerheten 3. Rtten att fatta beslut om sin egen hlsa 4. Vrd med respekt fr patientens privatliv 4.1 Problem kring patienters privatliv 4.2 Om uppgifter som frs in i journal 5. Sjukvrd som en mnsklig rttighet 5.1. Problem kring rtt till vrd 6. IT som hjlpmedel fr funktionshindrade 7. En skola som bde lr och lr ut 7.1 Fortbilda lrare 7.2 Teknik och etik 7.3 Tillgng till dator och Internet 7.4 Kollaborativt arbetsstt 7.5 Kllkritisk informationsinhmtning 7.6 Teknikoberoende undervisning 8.Full insyn och pverkansmjlighet 8.1 Modernisera offentlighetsprincipen 8.2 Dubbelriktad kommunikation 9. Transparent ekonomi 10. Effektivare och miljvnligare frvaltning 10.1 versyn 10.2 IT-kompetens 10.3 Tillmpning 11. Bevara, tillgngliggr och sprid 11.1 Allmnnnansiering med allmnnytta 11.2 Fri spridning

12. Frdas skert och med privatlivet i behll 12.1 Skerhet i kollektivtraken 12.2 versyn 13. Vad mer vill vi gra? 13.1 Oberoende och fri IT 13.2 Utveckling med allmnnytta 13.3 IT-vnligt fretagarklimat 13.4 Informationsfrihet 13.5 Skyddat privatliv i arbetet 13.6 Informationshantering med respekt 13.7 Kompetent informationshantering 1. Ideologisk utgngspunkt och vergripande strategi 1.1 Fokus Fr detta frslag till landstingspolitiskt partiprogram har vi valt att, utver de grundlggande principerna om kunskap, kultur och skyddat privatliv, ven lgga fokus p rttsskerhet och vrd som en mnsklig rttighet. Det handlar inte om ngra nya ideologiska stllningstaganden eftersom dessa vrderingar redan r en del av partiets nuvarande principprogram, snarare att man skiftar tyngdpunkten till det som r relevant fr landstingspolitiken. 1.2 Patienterna Frgan om patienternas rttigheter och rttsskerheten inom vrden ser vi som potentiellt viktigaste frgan i Landstingsvalet 2014, inte bara i stergtland eller fr just Piratpartiet. Den politik som drivits p riksniv under de senaste 4 ren nr det gller sjukfrskring och den allt hrdare instllningen till de sjukskrivna har gjort frgan om patientrttigheter viktigare n ngonsin. Det handlar inte om att verka fr att er fr bidrag, det handlar om att strka rttsskerheten inom vrden och garantera den mnskliga rtten till vrd. 1.3 Personalen Samtidigt behver vi vara frsiktiga nr vi debatterar vrd och dmjuka infr faktumet att sjukvrden i lnet utgrs av oerhrt kompetent personal och att ansvaret fr mnniskors liv ligger i deras hnder varje dag. Drfr br vi aldrig ha en retorik som utgr ifrn sjukvrdspersonalen som motstndare eller hinder fr patienternas rttigheter. Fr de situationer d patienter och sjukvrdspersonalens intressen str i konikt med varandra behver vi drfr se lika mycket till sjukvrdspersonalens rttigheter som patienternas. 1.4 Dialog Vi behver ocks vara dmjuka infr vrdfrgornas komplexitet och hur de berr bde vrdpersonal och patienter p ett stt som vi aldrig kan veta bttre n dem. Det r drfr vldigt viktigt att infr alla stllningstaganden hlla en ppen dialog med berrda parter och dess fretrdare fr att frutse konsekvenserna s korrekt som mjligt. Samtidigt ger det oss en mjlighet att frankra vra stllningstaganden redan innan vi tagit dem och visar d p bde lyhrdhet och respekt fr dem som vr politik berr.

1.5 Rtt till vrd Andra frgor som r aktuella i samhllsdebatten redan nu och som vi tror kommer fortstta vara aktuella genom hela valkampanjen r de om papperslsas rtt till vrd och integritetsfrgor inom vrden i allmnnhet. verhuvudtaget verkar de frgor som r aktuella inom landstingspolitiken ligga vldigt nra vra grundlggande principer om integritet, rttsskerhet och mnskliga rttigheter, och vr strategi r naturligtvis att nyttja det till fullo. 1.6 Politiska landskapet I frgor som inte hr vra principer till har vi alla mjligheter att tillmpa samma vergripande strategi som fr partiet p riksniv. Frutom uppstickaren Vrinnevilistans 12 av 101 mandat, ett parti som huvudsakligen stllde upp i landstingsvalet 2006 fr att rdda Vrinnevisjukhuset i Norrkping frn nedlggning, s ser det politiska landskapet fr Landstinget i stergtland ut som det i riksdagen idag. Med strsta sannorlikhet handlar det allts om att frhandla med det rd-grna eller borgerliga blocket, givet att vi fr tre procent av rsterna eller mer. 1.7 Vgmstare Kort sagt s har vi ett smalt program som r ett derivat av Piratpartiets principprogram med extra tyngd lagd p de frgor som vi nner r mest relevanta fr landstingspolitiken. Vi mnar f vr vilja fram genom en vgmstarstllning mycket lik den Piratpartiet har fr riksdagen med undantag fr en stark lokal politisk organisation som ska passas in i balansvgen. 2. Patientrtt r en medborgarrtt Nr vi blir sjuka och str i behov av vrd, d ligger vra liv bokstavligt talat i hnderna p vrdgivaren. Att alla som str i behov av vrd har rtt till vrd har lnge varit sjlvklart och det r naturligtvis s n idag. 2.1 Vrdgivaren Den som avgr huruvida man str i behov av vrd r vrdgivaren, fr vem skulle annars vara mer lmpad att gra den bedmningen? Dock r ju ven de mnniskor som kan gra misstag. Ibland r pressen att hlla igen med resurserna vldigt stor och ibland kan faktiskt patienten vara den som knner sig sjlv bst. Vilka mjligheter har d patienten att hvda sin rtt? 2.2 Problem med rttsskerheten Problem: Idag srbehandlas anmlningar till HSAN (Hlso- och sjukvrdens ansvarsnmnd) beroende p om anmlan kommer frn enskild eller frn Socialstyrelsen. HSAN r den instans man gr sin anmlan till nr man anser att ngon anstlld inom vrden (gller bde privat och offentlig) begtt ett fel. Anmlan frn enskild begrnsas av dagens regelverket till att aldrig leda till mer n erinran eller varning. Lsning: Gr HSANs befogenheter att dma och utdela disciplintgrder oberoende av huruvida anmlan kommer frn Socialstyrelsen eller enskild samt utka HSANs befogenheter till att ven kunna vidta tgrder fr rttelse. Problem: Ordfranden i HSAN r den som enskilt avgr utgngen av anmlningar till HSAN i alldeles fr stor utstrckning.

Lsning: Begrnsa HSAN ordfrandens befogenheter till att enbart kunna avgra sjlv om anklagelsen gller mindre frseelse. Mindre frseelse kan anses vara sdan anklagelse som p sin hjd leder till erinran eller varning. I alla andra renden br ett beslut fregs av en verlggning med nmndens ledamter enligt sedvanliga rutiner fr svensk domstol. Problem: F knner till sina juridiska rttigheter inom vrden och mnga har inte rd med juridisk rdgivning. Nr det gller LSS (Lagen om std och service till vissa funktionshindrade) r det t.o.m. s att handlggaren r den som ska bist den enskilde vid verklagandet av sitt eget beslut. Lsning: Ge alla patienter och anhriga rtt till gratis och oberoende juridisk rdgivning infr en eventuell prvning av ett rende hos HSAN eller Lnsrtten. Problem: Som enskild har varken anmlande eller svarande part ingen rtt till juridiskt ombud i HSAN och att p egen hand skaffa sig juridisk representation kan fr den enskilde vara mycket kostsamt. Lsning: Den enskilde, oavsett om denne r anmlande eller svarande part, br alltjmt erbjudas gratis och oberoende juridisk representation i renden hos HSAN. 3. Rtten att fatta beslut om sin egen hlsa Inom sjukvrden s r det idag vanligt att lkare och annan vrdpersonal fattar beslut som har lngtgende konsekvenser fr patientens hlsotillstnd utan att konsultera vederbrande, eller utan att p ett adekvat stt frklara vad prover och ingrepp innebr. Piratpartiet anser att det r ndvndigt fr den mnskliga vrdigheten att alla som har frmgan att fatta livsavgrande beslut skall ha en rimlig mjlighet att gra detta utifrn kunskaper som det r sjukvrdens skyldighet att frmedla. Berrd personal br drfr erbjudas fortbildning i att pedagogiskt frklara innebrden i olika tgrder. En specialisering fr lkare inom medicinsk pedagogik br vervgas. 4. Vrd med respekt fr patientens privatliv Rtten till skyddat privatliv r en grundlagsskyddad sdan som ingen myndighet br gra inskrnkningar i omotiverat, det gller ven vrden. Mnga rutiner nns redan idag fr att skydda patienternas privatliv s som de vrdanstlldas tystnadsplikt m.m. Varfr det framfrallt inom vrden r s viktigt att skydda den personliga integriteten beror p att vikten av att vara anonym ibland kan vara s pass viktigt fr den enskilde att man vrderar det mer n den egna hlsan. Sklen kan vara mnga och behver inte alls bero p att man gjort ngot fel. Patientens hlsa r hur som helst ngot som alltjmt br st i det frmsta rummet inom vrden. 4.1 Problem kring patienters privatliv Utifrn den principen ser vi i Piratpartiet en rad omrden dr skyddet fr patienternas privatliv kan och br strkas ytterligare: Problem: Patienter begrs rutinmssigt uppvisa identitetshandlingar eller identitetsuppgifter i allt fr stor utstrckning utan relevans fr det aktuella sjukvrdsrendet, vilket leder till att hgst personliga uppgifter i journaler exponeras i ondan.

Lsning: Krav p legitimering br aldrig vara motiverat med mindre n ngot medicinskt eller annat hlsorelaterat skl som r relevant fr det aktuella sjukvrdsrendet, och inte under ngra som helst omstndigheter vara en frutsttning fr akut sjukvrd eller vrd som inte kan anst. Problem: Det r idag mycket svrt eller rent av omjligt fr en patient att granska uppgifterna i sina journaler eller hur dem hanteras av vrdens personal. Utan mjligheten att granska hanteringen av sina personliga uppgifter r det inte heller mjligt fr patienten att frsvara sin personliga integritet. Lsning: Digitalisera och bokfr all journalhantering i en central databas, inklusive information om vem, var, hur och nr fr varje gng ngon bereder sig tillgng till en journal. Vid ev ndringar av uppgifter i journal br sprbarheten fr vilka ndringar som grs alltjmt upprtthllas och tidigare uppgifter alltjmt mjliga att tillg, utom nr uppgifterna saknar den berrde patientens, frmyndarens eller p annat stt anfrtrodd persons samtycke. Tillgngliggr sedan varje patients journal och tillhrande uppgifter om dess hantering fr den enskilde patienten eller behrig fretrdare, bde via Internet och i pappersform. Behrig fretrdare r frmyndare eller god man. 4.2 Om uppgifter som frs in i journal Undantag fr regeln om att lta patienten ta del av sin journal br endast vara mjligt genom att en behrig psykolog eller lkare specialiserad inom psykiatri bedmmer patienten som psykiskt labil eller p annat stt mentalt olmplig fr att ta del av sin journal. Dock br ett sdant undantag alltjmt vara mjligt att bestrida i HSAN och per automatik upphra att glla s snart patienten kan anses ha den mentala hlsan ter. Samtliga uppgifter som frs in i journal br vara motiverade med medicinska skl eller annan relevans fr berrd patients hlsotillstnd och med strsta mjliga respekt fr patientens personliga integritet. Samtliga uppgifter som frs in i journal br ha angiven tid fr hur lnge uppgifterna fr lagras utifrn hur lnge uppgifterna kan anses vara relevanta fr patientens hlsotillstnd. Inga uppgifter br lagras omotiverat eller godtyckligt lnge och med automatik raderas efter angiven tid lpt ut. ndring av lagringstiden br ej ske utan den berrda patientens eller dennes behriga fretrdares samtycke. 5. Sjukvrd som en mnsklig rttighet En mnsklig rttighet kallar man det nr man talar om rttigheter som inte villkoras av etnisk tillhrighet, hudfrg, kn, sprk, religion, sexuell lggning, politisk uppfattning eller social stllning. Mnskliga rttigheter r universella och gller i hela vrlden, oavsett land, kultur eller andra omstndigheter. Bland dessa rttigheter ser Piratpartiet rtten till sjukvrd.

5.1. Problem kring rtt till vrd Dock har inte alla samma rtt till vrd i Sverige idag, ngot som fljande problem och frslag p lsningar utgr exempel p: Problem: En pappersls denieras oftast som en person som uppehller sig i ett land utan medborgarskap, uppehllstillstnd och/eller arbetstillstnd. I praktiken kan dock inte vrdpersonal srskilja en pappersls frn ngon som av ngon annan anledning inte kan veriera sin identitet med ngon form av identitetshandling. Att bedmma patientens lder r i det lget nnu svrare. Lsning: Vrden br behandla alla som av en eller annan anledning inte kan styrka sin medborgarskap eller identitet lika och inte frvntas kunna bedmma om patienten vistas legalt i landet, begtt ngon kriminell handling eller uppntt en viss lder. Problem: Papperslsa ver 18 r erbjuds inte mer n akut sjukvrd idag som den papperslse fr betala sjlv, helt utan subventionering. Detta leder till att mnniskor inte sker vrd i tid med ondigt lidande och kade kostnader som fljd. Lsning: Rtten till sjukvrd br alltjmt ses som en mnsklig rttighet och inte villkoras av nationellt medborgarskap, lder, juridisk status eller betalningsfrmga. Problem: Mnga papperslsa sker idag inte vrd i tid fr att de r rdda att bli verlmnade till myndigheterna. Detta leder till ondigt lidande och kade kostnader. Lsning: Lkare och anstllda inom vrden har en tystnadsplikt som ven br inbegripa en plikt att inte delge andra myndigheter ngra uppgifter som berr en pappersls uppehlle. 6. IT som hjlpmedel fr funktionshindrade Fr framfrallt funktionshindrade ger informationsteknologin nya mjligheter att delta i samhllet som annars r mycket svrt. Det gr mycket fr den funktionshandikappades upplevelse av att ha samma mnniskovrde som andra, trots handikapp. Drfr anser vi att funktionshindrades rtt till srskild std och service ven br inbegripa dator och internet. 7. En skola som bde lr och lr ut Landstinget i stergtland ansvarar fr era skolor i lnet, bl.a. Naturbruksgymnasiet, Lunnevads folkhgskola och ett par mindre skolor p landsbygden. Den fria kunskapsspridningen r en mycket viktig del av Piratpartiets vrderingar och att utrusta skolelever med frdigheterna som behvs fr att bde tillgodose sig och sjlva sprida kunskap vidare r grundlggande frutsttningar. Drfr vill vi verka fr fljande: 7.1 Fortbilda lrare Lrarna skall erbjudas fortbildning s att de hller sig a jour med utvecklingen s de kan bde frst och vara med i vad eleverna gr. Lrare som r nrvarande och delaktiga fr en bra relation till sina elever medans lrares frnvarande engagemang fr vad eleverna gr vid sina datorer ltt fr samma effekt som lrares frnvaro p skolgrden.

7.2 Teknik och etik Fr att vra unga ska kunna vxa upp till att bli framgngsrika deltagare i det fria informationssamhllet mste vi frse dem med en gedigen kunskap om den nya informationstekniken. Det gller s vl den praktiska kunskapen om hur man anvnder tekniken som frgor kring hur man p ett ansvarsfullt och respektfullt stt agerar p ntet. 7.3 Tillgng till dator och Internet Skolorna br i den utstrckning det r mjligt satsa p att hja datorttheten bland eleverna. Varje dator r att jmfra med inkpet av ett helt bibliotek med kunskap och kultur. Skolan br dessutom erbjuda trdls uppkoppling fr alla elever med brbar dator eller andra mobila enheter med trdls anslutningsmjlighet fr strsta mjliga tillgnglighet. 7.4 Kollaborativt arbetsstt Ett Internetbaserat arkiv fr kollektiv kunskap dr lrare enkelt kan dela med sig av pedagogiska laborationer, komma i kontakt med andra lrare och arbeta kollaborativt br upprttas. Det br ven vara en del av lrarnas fortbildning att instrueras i hur arkivet anvnds. Syftet r att p relativt kort tid bygga upp ett stort samgt material som alla lrare och skolor kan anvnda sig av i undervisningen. 7.5 Kllkritisk informationsinhmtning Med vrldens all information och desinformation bara ett par knapptryck bort blir frdigheterna fr att ska, bearbeta, vrdera, kritiskt granska och ifrgastta information mer viktigt n frmgan att kunna lra sig innantill. Av den anledningen behver skolan bli mer inriktad p att lra hur eleverna lr sig sjlva n att lra ut ett visst frbestmt kunskapsinnehll. 7.6 Teknikoberoende undervisning IT-relaterad undervisning br alltid utformas p s stt att eleverna grs medvetna om mngfalden av IT-system och grna lta eleverna prva lite olika alternativ om resurserna fr det nns. Annars r alltid ppen kllkod och ppna standarder att fredra och enskilda IT-leverantrers intellektuella egendomar att undvika. 8.Full insyn och pverkansmjlighet 8.1 Modernisera offentlighetsprincipen Alla offentliga register och handlingar inom offentlig verksamhet skall tillgngliggras via Internet och under lmplig fri licens. 8.2 Dubbelriktad kommunikation Det ska vara enkelt fr invnarna att via Internet kunna framfra sin sikt om frslag och beslut till ledamterna i landstingsfullmktige. Ledamter i landstingsfullmktige br ven uppmuntras att med den nya informationsteknologin bde ta del av och besvara invnarnas frgor.

9. Transparent ekonomi Idag r det alldeles fr ltt att dlja stora delar av den ekonomiska verksamheten under allt fr allmnna poster i landstingets budget. Vi vill drfr gra det enkelt och lttillgngligt fr alla medborgare att kunna granska och veriera hela den ekonomiska verksamheten i landstinget p samma detaljniv som en revisor granskar fretag. Undantag fr denna regel r information som berr enskild, exempelvis information om vilka som fr frsrjningsstd eller dyl. 10. Effektivare och miljvnligare frvaltning 10.1 versyn All pappershantering i dagens frvaltning br ses ver fr att helt eller s lngt det r mjligt ersttas av modern informationsteknik. 10.2 IT-kompetens All personal inom frvaltningen br fortbildas i anvndningen av modern informationsteknik. 10.3 Tillmpning All tillmpning av informationsteknik i frvaltningen br vara anpassad fr verksamheten och inte tvrtom. Kraven p driftskerhet och vl fungerande tillmpning br vara hgt stllda. 11. Bevara, tillgngliggr och sprid 11.1 Allmnnnansiering med allmnnytta Allt nyskapande av kunskap och kultur som nansieras med bidrag frn landstinget skall s lngt det r mjligt upptas och tillgngliggras kostnadsfritt fr allmnheten, bde via Internet och de kommunala biblioteken. 11.2 Fri spridning Allt nyskapande av kunskap och kultur som nansieras med bidrag frn landstinget skall tillgngliggras under lmplig Creative Commons-licens och utan begrnsningar i form av Digital Rights Managment (DRM) eller liknande spridningshmmande konstruktioner. 12. Frdas skert och med privatlivet i behll 12.1 Skerhet i kollektivtraken Fler skerhetsvakter p stgtatrakens bussar och tg istllet fr mer kameravervakning. 12.2 versyn All registrering om resenrer som lagras i stgtatrakens databaser br ses ver grundligt och i de fall hanteringen brister med avseende resenrernas personliga integritet br tgrder vidtas med snarast mjliga verkan.

13. Vad mer vill vi gra? 13.1 Oberoende och fri IT Samtlig programvara som anvnds inom landstingets alla verksamheter br i strsta mjliga utstrckning vara baserad p ppen kllkod och ppna standarder med syftet att vara oberoende av enskild mjukvarulevernatr och ha programvara vars funktionalitet r mjlig fr vem som helst att granska. 13.2 Utveckling med allmnnytta All programvara utvecklad inom offentlig verksamhet eller utvecklad med offentliga medel skall tillgngliggras under en fri licens. 13.3 IT-vnligt fretagarklimat Kommuner och landsting br samarbeta fr att aktivt bearbeta etablerade kunskapsintensiva fretag att frlgga hela eller delar av sin verksamhet i stergtland. 13.4 Informationsfrihet Ingen del av landstingets frvaltning eller ingende verksamheter br tillmpa ngon form av censur eller ltrering av ngon enskilds kommunikation, oavsett om kommunikationen kan anses vara privat eller en del av yrkesutvandet. 13.5 Skyddat privatliv i arbetet Ingen del av landstingets frvaltning eller ingende verksamheter br tillmpa ngon form av vervakning eller registrering av ngon enskilds privata kommunikation eller kommunikation som p annat stt inte kan anses vara en del av yrkesutvandet. 13.6 Informationshantering med respekt I alla delar av landstingets verksamhet r det viktig med riktlinjer fr hur personlig information hanteras och frstrs fr att minimera eventuell inskrnkning i den personliga integriteten. 13.7 Kompetent informationshantering Alla anstllda inom offentligheten br utbildas i hantering av personuppgifter inom ITsammanhang. Kort sagt, vi vill verka fr ett framtstrvande och rttsskert stergtland som str upp fr respekt och mnskliga rttigheter!