You are on page 1of 90

Tackla klimatförändringen

:

Använd trä

Författare
Gunilla Beyer
Nordic Timber Council, Skogsindustrierna

Manu Defays
Belgian Woodforum

Martin Fischer
Deutsche Gesellschaft für Holzforschung

John Fletcher
wood. for good.

Eric de Munck
Centrum Hout

Filip de Jaeger Chris Van Riet Karen Vandeweghe Kris Wijnendaele
CEI-Bois

First edited in February 2006 Second edition June 2006 Third edition November 2006 Swedish translation January 2007

Omslag fram vänster Fotografi © Åke E:son Lindman

Förord

”I mars 2000 tillkännagav EU:s ministerråd en tioårsstrategi för hur EU skulle bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi. En viktig faktor för att omsätta strategin i praktiken är begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling kräver att initiativ för att främja tillväxt och arbetstillfällen kombineras med hänsyn till sociala aspekter och en bättre miljö. Att komma till rätta med klimatförändringarna är en av de frågor som är avgörande för en hållbar utveckling. EU arbetar aktivt för att medlemsländerna ska samarbeta i klimatfrågan. För närvarande diskuteras stora frågor som exempelvis hållbar hantering av naturresurser och hur utarmande av den biologiska mångfalden i Europa kan förhindras. 2006 är ett viktigt år när det gäller att skapa en global syn på klimatförändringen, då beslutas nämligen om åtgärder för perioden efter 2012 enligt Kyotoprotokollet. De europeiska träförädlande industrierna är villiga att arbeta för en hållbar utveckling, inte minst eftersom deras råmaterial kommer från skogar som sköts på ett uthålligt sätt. Europakommissionen gjorde nyligen följande uttalade: ’Skogsprodukter spelar definitivt en viktig roll för att motverka klimatförändringarna genom att minska mängden koldioxid i atmosfären. Produkternas specifika egenskaper, som deras förmåga att lagra kol, höga återvinningsbarhet, råmaterialets förnybarhet och det faktum att de är mindre fossilbränsleintensiva än andra material vid tillverkningen, gör att dessa produkter är att föredra i lagstiftning som syftar till att bekämpa klimatförändringar genom att minska utsläppen och mängden växthusgaser i atmosfären’ (DG Enterprise, Report regarding the role of Forest Products for Climate Change Mitigation, 2004). Med denna publikation vill vi bidra till en bättre förståelse för de miljömässiga fördelarna med ökad användning av trä och träbaserade produkter. Utöver de naturliga positiva egenskaperna hos träbaserade produkter vill vi även visa på de avsevärda tillskott som träförädlingsindustrin kan bidra med i fråga om arbetstillfällen och välfärd i Europa, i synnerhet i glesbygdsområden.”

Catherine GUY-QUINT Medlem i Europaparlamentet Bryssel den 18 januari 2006

Tackla klimatförändringen: Använd trä .

Trä är vackert. Dessa. Marknadsvärdet på denna miljöfördel skulle uppgå till cirka 1. gäller arbetarnas hälsa. gemensamma för de flesta industrisektorer. Executive Summary. lätt och starkt att bygga med och varmt och skönt att leva med.8 miljarder euro per år. företagens sociala ansvar. flexibel arbetstid. De viktigaste frågorna har emellertid formulerats och förts upp på dagordningen redan i dag. utbildning. Användningen av trä kan minska koldioxidutsläppen genom: • effekten av skogen som kolsänka • träprodukternas förmåga att lagra kol • substitution av fossilbränsleintensiva material Syftet med den här publikationen är att påvisa de miljömässiga fördelarna med att använda trä som ett sätt att motverka klimatförändringen. säkerheten på arbetsplatserna.Inledning Trä är ett mycket speciellt material. Men branschens mångskiftande och fragmenterade karaktär i Europa gör det svårt att enas om några gemensamma mål. minskning av sjukfrånvaron. Klimatförändringen beror främst på utsläpp av koldioxid. konsekvenser för lokalsamhället samt ekologiska och miljömässiga konsekvenser. 2004 arbetstillfällen välfärdsskapande hållbar ekonomi hållbar utveckling naturlig miljö förnybara resurser social rättvisa närmiljö samhällsengagemang Samhälle 2 . samt att beskriva branschens ekonomiska betydelse. Roadmap 2010.” CEI-Bois. Den europeiska träindustrin är medveten om vikten av de tre pelarna för en hållbar utveckling där långsiktiga ekonomiska aspekter måste balanseras mot nödvändigheten att respektera miljön och sociala aspekter. jämlikhet mellan könen. Det är naturligt förnybart och mängden skog ökar stadigt i Europa. Nedan Industrin är medveten om de tre pelarna för hållbar utveckling Ekonomi Miljö ”Enligt beräkningar skulle en årlig ökning av träkonsumtionen i Europa med 4 % fram till år 2010 bidra till att binda ytterligare 150 miljoner ton koldioxid per år.

Innehållsförteckning 1 Klimatförändringen Koldioxidutsläpp är huvudorsaken Minska koldioxidutsläppen Trä och minskning av koldioxid 6 10 12 5 Fördelarna med trä Bygga med trä Leva med trä 60 64 6 Industrin: Fakta och statistik 2 Europas skogar: en förnybar resurs Europas skogar växer Europas skogar är uthålliga Certifiering 20 24 28 Industrins betydelse Industrins värde Industrisektorer Träprodukter Marknadsförings.och forskningsinitiativ 70 72 74 76 80 82 83 84 3 Så bidrar träprodukter till att reducera global uppvärmning Bedömning av olika materials effekt på utsläpp av koldioxid Hur mycket kan koldioxidutsläppen minska genom att använda trä? Möjligheter att använda träprodukter som ersättningsmaterial Europeisk lagstiftning 40 44 38 32 Referenser Definitioner Litteraturtips 4 Kretsloppet för trä och träbaserade produkter Kolcykeln för träbaserade produkter Återanvändning av trä Återvinning av trä Trä och energiåtervinning 48 50 52 54 3 .

.

Klimatförändringen Effekterna är redan synliga Koldioxidutsläppen är huvudorsaken Trä kan minska koldioxidutsläppen Trä kan öka kolsänkorna .

med den intensifierade effekten som vi människor åstadkommmer.Koldioxidutsläppen är huvudorsaken Växthuseffekten Med begreppet ”växthuseffekt” menas att infraröd strålning från jorden stannar kvar och värmer upp atmosfären. Solstrålningen når jorden via atmosfären och värmer upp planetens yta. dikväveoxid (lustgas. CFC) och svavelhexafluorid (SF6). 2003 6 . Nedan Utsläppen av koldioxid är framför allt en följd av förbränning av fossila bränslen Motsatt sida ovan Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat med 30 % sedan mitten av 1800-talet Skogsindustrierna. Eftersom den infraröda strålningen är svagare än den inkommande strålningen. men även genom skövling av de tropiska regnskogarna.4°C per decennium under den första hälften av det här århundradet1. Det är viktigt att inte förväxla den naturliga växthuseffekten. Till följd av detta förväntas medeltemperaturen öka med 0. Merparten (55-70 %) av den ökande växthuseffekten orsakas av koldioxid. framför allt genom koldioxid från fossila bränslen. som vattenånga (H2O). förmår den inte tränga igenom de gaser i atmosfären som går under namnet växthusgaser. metan (CH4). N2O). Halten koldioxid i atmosfären ökar med 0. klor-fluorkol-föreningar (freoner. Forests and the Climate. Den lagrade energin skickas tillbaka ut i rymden i form av infraröd strålning. Den viktigaste växthusgasen i det här sammanhanget är koldioxid (CO2) men det finns även andra. Global uppvärmning Sedan den industriella revolutionens födelse har det skett en drastisk ökning av mängden utsläpp av växthusgaser i atmosfären.5 % per år och kommer enligt de mest optimistiska beräkningarna enbart att ha fördubblats fram till år 21002. utan vilken jordens medeltemperatur skulle sjunka från cirka 15°C till –18°C. främst genom snabbt ökande koldioxidutsläpp.10.

Ökande koncentration av koldioxid i atmosfären ppm 360 350 340 330 320 310 300 290 280 270 1700 1800 1900 2000 + 30% CO2 7 .

8 .

Orkanvindar blir allt kraftigare och vanligare Ovan höger Snötäcket drar sig tillbaka och glaciärer smälter • Vattennivån i världens hav har stigit med cirka 15 cm bara under 1900-talet .och djurarter. torka. Mellan åren 1950 och 2000 har ytan minskat med 20 % . 3 Förutsedda effekter Effekterna av klimatförändringen är svåra att förutse på grund av det komplexa samspelet mellan de olika delarna i jordens ekosystem. med katastrofala följder för bosättningar vid kuster och floddeltan och i låglänta områden.De första effekterna Det råder inte längre något tvivel om att klimatet håller på att förändras eller att förändringarna påskyndas av mänsklig aktivitet. • Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan en temperaturhöjning på bara 1 eller 2°C medföra att myggarter som bär på tropiska sjukdomar. • Antalet och omfattningen av naturkatastrofer som orkaner. Enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC var 1900-talet det varmaste århundradet. De första effekterna finns redan tydligt dokumenterade och pekar på väsentligt större och mer destruktiva förändringar i framtiden: • Isen vid Nordpolen smälter. 1 • Snötäcket drar sig tillbaka och glaciärer smälter över hela jorden. • Förändringarna i de naturliga habitaten kommer att medföra en minskning av antalet växt. 9 . till exempel malaria och denguefeber. Flera signifikanta trender kan dock konstateras i de studier som hittills gjorts: Motsatt sida Det inträffar allt fler naturkatastrofer till följd av extrem väderlek Ovan vänster • Vattennivån i haven kommer att fortsätta stiga. jordbävningar och översvämningar har ökat dramatiskt. ett faktum som tragiskt besannades i och med händelserna i början av 2000-talet. 1990-talet det varmaste decenniet och 1998 det varmaste året sedan mätningarna började. sprids till nya områden norr om nuvarande utbredningsområden.

1 %. vägrade skriva under avtalet och drog sig senare ur samarbetet helt.4 % av utsläppen. skulle en minskning av utsläppen i den här storleksordningen kräva politiskt oacceptabla sänkningar av vår energiförbrukning. För att protokollet skulle kunna genomföras i praktiken måste det emellertid ratificeras av så många industriländer att det motsvarade minst 55 % av de globala koldioxidutsläppen 1990. som står för 17. åtgärderna som krävs för att stabilisera koncentrationen av växthusgaser är inte i linje med den rådande åsikten att samhällets utveckling ska bygga på en jämn ökning av den globala konsumtionen. Först när Ryssland. Kyotoprotokollet Kyotoprotokollet som undertecknades 1997 var ett betydelsefullt steg för att komma tillrätta med klimatförändringen. Där formulerades för första gången i historien gemensamma och juridiskt bindande mål.Minska koldioxidutsläppen Minst 60 % av klimatförändringarna kan hänföras till utsläpp av koldioxid som är en följd av mänskliga aktiviteter. i första hand förbränning av fossila bränslen som bidrar med utsläpp av 6 miljarder ton koldioxid per år2. kunde avtalet träda i kraft den 16 februari 2005.2 % under rådande nivåer för år 1990. Bara för att begränsa koncentrationen av koldioxid i atmosfären till nuvarande nivå skulle det krävas en minskning av de globala utsläppen med mer än 40 %. Eftersom 85 % av den energi som krävs i våra samhällen kommer från fossila bränslen. Motsatt sida Fossila bränslen bidrar med utsläpp av 6 miljarder ton koldioxid per år 10 . USA. som själv står för 36. blev den 141:e parten som undertecknade protokollet. Kort sagt. I ett första steg skulle industriländerna sänka sina utsläpp av växthusgaser till i genomsnitt 5.

11 .

Lägg därtill de 0.1 ton. genom att minska mängden utsläpp och genom att eliminera och lagra koldioxid . Under fotosyntesen bildas även syre. Varje kubikmeter trä som ersätter andra byggmaterial minskar koldioxidutsläppen i atmosfären med i genomsnitt 1. som är en förutsättning för alla levande djur. Tack vare fotosyntesen kan träd absorbera koldioxid i luften och tillsammans med vatten från jorden bygga upp det organiska materialet trä. 12 . Från varje koldioxidmolekyl skapar fotosyntesen två nödvändiga beståndsdelar för liv: en kolatom. Ersätter andra material Framställning och bearbetning av trä sker synnerligen energieffektivt och träprodukter resulterar i en mycket låg andel koldioxid i atmosfären. betong och plast. I de flesta fall krävs det mindre energi för att bearbeta och Motsatt sida. Allt syre som vi andas och som är en förutsättning för allt djurliv kommer från fotosyntesen i växter och träd. ovan Växande träd absorberar koldioxid och producerar syre. Edinburgh Centre for Carbon Management Det finns två sätt att minska koldioxidnivån i atmosfären.det vill säga genom att minska antalet ”kolkällor” och öka antalet ”kolsänkor”. Trä har den unika förmågan att åstadkomma båda två.9 ton koldioxid som lagras i träet. som stål. Genom fotosyntes absorberar ett normalt träd i genomsnitt motsvarande 1 ton koldioxid per kubikmeters tillväxt. nedan Träets värmebevarande egenskaper medför att trähus både sparar energi och sänker mängden koldioxid. och en syremolekyl.7 ton syre. så sparar varje kubikmeter trä sammanlagt 2 ton koldioxid. Det finns därför anledning att lägga vikt vid såväl materialval som byggnadens energieffektivitet. samtidigt som det producerar motsvarande 0. vilka kräver stora mängder energi vid tillverkningen. Minska antalet kolkällor Primärenergi Energin som förbrukas vid tillverkning av byggmaterialen till ett hus uppgår normalt till 22 % av den sammanlagda energi som förbrukas under husets hela livslängd4.Trä och minskning av koldioxiden Motsatt sida. Baserat på dessa siffror skulle en tioprocentig ökning av antalet trähus i Europa bidra med så stora koldioxidminskningar att de skulle utgöra cirka 25 % av de rekommenderade värdena i Kyotoprotokollet5. Inga andra traditionella byggmaterial kräver så lite energi vid framställningen som trä. som utgör grunden för all levande materia. transportera trä än vad som lagras genom fotosyntes i träet. Trä kan dessutom ofta ersätta andra material. aluminium.

Fotosyntesens effekter på trädens tillväxt CO2 1t O2 0. Ersättning av energi från fossila bränslen När träet inte kan återanvändas eller materialåtervinnas kan det fortfarande producera energi genom förbränning. är kolbalansen neutral. som tillvaratar upp till 75 % av den energi som förbrukas vid träbearbetningen från träets biprodukter. Energin som produceras är i själva verket lagrad solenergi. Detta har fått till följd att trä blivit ett allt mer konkurrenskraftigt alternativ när kraven på värmeisolering i europeiska byggregler har skärpts. Detta är ett välkänt faktum inom träindustrin. 13 . En 28 mm tjock bräda motsvarar exempelvis en tegelvägg på 120 mm6. Värmeisoleringen hos 100 mm homogent trä motsvarar en tjocklek av cirka 1300 mm betong eller cirka 25 mm mineralull. Trämaterialets cellstruktur ger en bra isoleringsförmåga jämfört med andra material. Eftersom utsläppet av koldioxid vid förbränning inte är större än den tidigare lagrade mängden.7t 1m3 tillväxt Värmeisolering Det används olika typer av isolering för att spara energi vid uppvärmning av våra hus. Materialen i väggen påverkar energianvändningen.

Antalet kolsänkor måste dessutom ökas och ett av de enklaste sätten är att öka användningen 6. i atmosfären (mestadels i form av koldioxid).83 miljoner ton per år.9 ton koldioxid. Den sammanlagda mängden kol som lagras i Europas skogar. både genom att koldioxiden behålls längre i skogarna och därmed inte återförs till atmosfären och genom att de bidrar till en ökad skogstillväxt. vilket ger en årlig nettoökning på 3 300 miljoner ton . Träprodukter som kollager Obalansen är så akut att det Träprodukter är snarare kollager än kolsänkor. Till atmosfären Summa 14 . Större delen av koldioxiden i träd som fälls i en brukad skog förblir lagrade i träprodukten under hela dess livslängd. vilket är ett av kraven i Kyotoprotokollet. I varje kubikmeter trä lagras cirka 0. eftersom de inte själva absorberar koldioxid från atmosfären. Eftersom de flesta av dessa utväxlingar inbegriper koldioxid. Motsatt sida vänster Den sammanlagda mängden kol som lagras i Europas skogar uppskattas till 9 552 miljoner ton Motsatt sida höger Den sammanlagda mängden kol som lagras i Europas träprodukter uppskattas till 60 miljoner ton Kolbalansen i världen Utsläpp Förbränning av fossila bränslen Skövling av tropiska regnskogar Miljarder ton kol per år inte räcker att minska antalet kolkällor.komponenter i cykeln som kan lagra koldioxid och minska dess koncentration i atmosfären. är det som vanligen går under namnet kolsänkor i själva verket koldioxidsänkor .3 3. Kolet utväxlas kontinuerligt mellan de olika kolkällorna och kolsänkorna i en process som kallas ”kolcykeln”. Ytterligare 37 000 miljoner ton med en årlig ökning på 440 miljoner ton lagras i de vidsträckta skogsområdena i Ryssland7.6 7.9 av trä. i sten (bland annat kalksten och stenkol) med mera.3 2.9 Summa Absorption Hav och sjöar Skogsplantering och ökad mängd biomassa 2. Av denna mängd absorberar kolsänkorna 4 600 miljoner ton. beräknas till 9 552 miljoner ton och ökar med 115.3 1. Produkterna spelar emellertid en viktig roll när det gäller att öka skogssänkornas effektivitet.Nedan Varje år ökar mängden kol i atmosfären med 3. som med tiden dör och ruttnar vilket återför den lagrade koldioxiden till atmosfären.3 miljarder ton FN:s klimatpanel. Brukade skogar är mer effektiva som kolsänkor än naturliga skogar.3 7. maj 2000 Öka kolsänkorna Kolcykeln Kol finns i vår miljö i en rad olika kolreservoarer: upplöst i våra hav. undantaget Ryssland. i biomassan hos levande och döda växter och djur. Varje år släpper vi människor ut 7 900 miljoner ton kol i atmosfären. Yngre träd som växer fort absorberar mer koldioxid än mogna träd. 2 Skogar som kolsänkor Tack vare fotosyntesen kan träden i en skog absorbera stora mängder koldioxid och lagra den i träet.

och därmed lagrad koldioxid. för att slutligen återföras till atmosfären genom förbränning eller förruttnelse. De 0. eftersom skogsresurserna utnyttjas bättre och det krävs mindre energi för att ersätta de aktuella produkterna.9 ton koldioxid som lagras i en kubikmeter trä hindras från att komma ut i atmosfären under träproduktens hela livslängd och efteråt. Att öka användningen av trä är därför ett enkelt sätt att reducera klimatförändringarna. Ju längre livslängd. Oavsett hur länge koldioxiden stannar kvar i träet. att mängden koldioxid i atmosfären minskar. genom återanvändning och återvinning (exempelvis som skivmaterial eller andra träfiberprodukter). medför alla ökningar av den globala volymen av träprodukter. 15 . Enligt nyligen gjorda beräkningar varierar den genomsnittliga livslängden för träprodukter mellan 2 månader för dagstidningar till 75 år för byggmaterial.Med uppskattningsvis 60 miljoner ton kol lagrat i Europas träprodukter spelar dessa produkter en viktig roll i reduceringen av mängden växthusgaser5. desto bättre för miljön.

16 .

Motsatt sida Europas skogar har en tillväxt motsvarande cirka ett trähus i sekunden Träprodukternas roll för att bevara skogarna Tvärtemot den allmänt rådande åsikten att det finns en direkt koppling mellan träanvändning och skogsskövling. Ovan vänster Användningen av trä bidrar till att bevara och utöka skogsområdena Ovan höger Mer än 90 % av allt trä som används i Europa kommer från europeiska skogar Det är givetvis skillnad på situationen i tropiska eller subtropiska skogar och skogar i tempererade klimat. röja odlingsbar mark eller betesmark eller helt enkelt få mer utrymme. vilket nästan 9 Att säga att lönsamma skogar måste bevaras må vara en förenkling. Detta innebär att en mycket liten mängd trä behöver importeras till Europa. i kombination med lagar som kräver återplantering efter avverkning och införandet av certifieringsprogram. Europas skogsbestånd ökar med 510 000 hektar om året och bara 64 % av den årliga tillväxten avverkas8. Så snart en tydlig koppling mellan välfärden i ett lokalt samhälle och befintlig skog görs. betraktas bevarandet av de tropiska skogarna ofta som ett hinder för ländernas utveckling. ger den stabilitet som är nödvändig för att skogarna ska fortsätta leva. med dess bestånd av mer än 97 % barrträd. ett nytt perspektiv på skogarna och insikt om dess bidrag till lokal och nationell ekonomi. Som bland annat konstaterades vid FN:s konferens om miljö och utveckling (Earth Summit) i Rio 1992. Den europeiska skogsindustrin är väl medveten om att dess framtid hänger nära samman med skogarnas framtid. något som är ett effektivt incitament för att bevara och uthålligt sköta dem. börjar också principerna för hållbar utveckling att respekteras. motsvarar virkesmängden i ett enfamiljsträhus per sekund. snarare än som en ekologisk nödvändighet. och att mer än 90 % av allt trä som används i Europa kommer från europeiska skogar. Detta faktum. I det första fallet minskar skogarnas utbredning av flera skäl. är situationen helt annorlunda. När det handlar om att utvinna energi. Med en ökad marknad för trä får markägare och regeringar I Europa (Ryssland undantaget) ökar den stående volymen skog med 346 miljoner kubikmeter per år . i synnerhet i Europa. men det illustrerar en självklar sanning: Skogens överlevnad är i princip beroende av dess betydelse för det lokala samhället. Ökad träanvändning är dock inte en bidragande faktor. Tvärtom ger den skogarna ett marknadsvärde. fattigdom och bristfällig myndighetsutövning. bidrar en ökad användning av trä till att bevara och utöka skogsbeståndet. ses skogsskövling ofta som en lösning snarare än som ett problem. 17 . När det gäller skogar i tempererade klimat. som har att göra med befolkningstillväxt. Tillgången på virke i Europa ökar ständigt. till följd av underutnyttjande å ena sidan och skogsområdenas utbredning å den andra.

18 .

Europas skogar: En förnybar resurs Skogarna växer EU täcks snart till 50% av skog Möjligheter till ökad avverkning Uthålligt skogsbruk Föregångare inom certifieringsarbetet Framgångsberättelse från Europa .

Europas skogar växer T 20 .

måste uttaget av timmer öka.och Centralamerika 965 M ha Nordamerika 471 M ha Motsatt sida ovan Europas skogsareal VTT. vilket motsvarar 1.9 15.4 0 5 10 15 20 Skogsareal i miljoner hektar 25 30 27. är de världens mest effektivt brukade och står för 12 % av världens samlade avverkning av rundvirke och 23 % av avverkningen av industriellt rundvirke .4 0. Ovan vänster De mest och minst skogstäckta av de 25 EU-länderna FAO 2003 Ovan höger Skogsareal per kontinent (sammanlagt 3 869 miljoner hektar) Nedan höger Europas skogar växer med 510 000 hektar per år Den europeiska skogsindustrins produktion utgör cirka 25 % av världens hela industriproduktion av skogsprodukter. Även om de europeiska skogarna (Ryssland undantaget) bara utgör 5 % av denna yta. stormar och skogsbränder14. Eftersom tillväxten överstiger avverkningen med så stora marginaler. I annat fall kan skogarna i regionen bli mindre livskraftiga och mindre motståndskraftiga mot insekter. Europas skogsareal I Europa finns mer än 1 000 miljoner hektar skogar utspridda över 44 länder12.1 21. vilket ger uppskattningsvis 346 miljoner kubikmeter14 industriellt rundvirke per år. Den årliga nettotillväxten av skogar i de 25 EU-länderna uppskattas till 645 miljoner kubikmeter9.6 0.3 14. Statens tekniska forskningscentral Finland Globalt perspektiv Ur ett globalt perspektiv är skogarna en ofantlig resurs som utgör 29. Även om Ryssland står för mer än 80 % av denna skogsareal. papper och kartong11. varav cirka 30 % utgörs av träbaserade skivor.6 % av jordens sammanlagda markyta8. sjukdomar. 21 . 10 Europas skogar växer Europas skogar breder ut sig med 510 000 hektar netto per år.7 0. samtidigt som Europas skogar breder ut sig.42 hektar (mer än två fotbollsplaner) per person.7 10 Global skogsareal Summa Europa 1 037 M ha Oceanien 198 M ha Ryssland 851 M ha EU (25) 150 M ha Övriga Europa 36 M ha Asien 548 M ha Afrika 650 M ha Syd.5 miljoner hektar skog).Europas skogsareal Sverige Finland Frankrike Spanien Tyskland Italien Belgien/Luxemburg Irland Danmark Nederländerna Malta 0 0. uppgår andelen skogsområden i EU till 47 % per land12. Trots en allt större efterfrågan inom Europa på skogsresurser har EU kommit att bli en nettoexportör av skogsprodukter. Den sammanlagda stående volymen är 20 000 miljoner kubikmeter13. I praktiken avverkas bara 64 % av den årliga nettotillväxten. medan de 25 EU-länderna har en genomsnittlig skogsareal på 36 % (motsvarande 149.4 10.

i huvudsak i länder som Danmark. lagring av koldioxid och kommersiell träproduktion. Ett ansenligt område i Europa domineras av lövskog. Ovan vänster Sammansättningen av skogar i EU25 MCPFE 2003 Ovan höger Skogsägandet i EU25 MCPFE 2003 Nedan vänster Planterad barrskog Nedan höger Lövskog Arter Bortsett från klimatskillnaderna är skogarna mångskiftande i de olika länderna. och 37 % av 5.Barrskog 42% Offentligt ägande 37% Blandskog 40% Lövskog 18% Privat ägande 63% Skogstyper 70 % av Europas skogar är ”halvnaturliga” (naturliga men med vissa mänskliga skötselinsatser) medan bara 8 % är planterad skog14. Skogarna i Norden utgörs på grund av klimatet mestadels av barrskog. bär.5 miljoner olika offentliga ägare12. Tyskland och Polen har en relativt hög andel barrskog medan blandskog överväger i bland annat Tjeckien. Ryssland undantaget. 22 . vilken återfinns i Sverige. och flera av de privatägda. Dessutom finns det mer än 8 miljoner hektar urskog. friluftsliv. biologisk mångfald. De flesta av de offentligt ägda skogarna i Europa. som en följd av sociala behov och traditioner. är öppna för allmänheten. Irland. Funktioner Skogarna i Europa fyller flera funktioner. Där kan människor njuta av naturen och dess gåvor i form av svamp. från att förbättra landskapet och bidra till den lokala ekonomin till att bevara naturen. honung och medicinalväxter. Alla lövträarter härstammar inte från (sub)tropiska skogar. Portugal och Storbritannien.2 miljoner privata ägare med en genomsnittlig skogsfastighet på 13 hektar. Nederländerna. Norge och Slovakien12. Ägande Cirka 63 % av skogen i de 25 EU-länderna brukas av 9. Finland. Österrike.

8 0.00 0.00 11.41 28.26 0.51 0.18 0.80 101. State of the World’s Forests.7 5.00 2.16 117.26 0.3 0.00 0.89 30.3 23 .3 2.13 11.93 9.61 550.36 47.23 0.00 140.05 0.97 22.9 0.72 40. Rom.7 2.69 1 077.18 34.75 27.3 1.32 11.77 65.25 0.28 52.46 4.92 19.06 29.70 8 177 10 579 10 262 5 282 1 412 5 165 58 886 82 178 10 626 10 076 3 705 57 343 2 389 3 682 386 15 735 4 442 38 740 9 873 5 382 1 989 39 634 8 892 7 344 58 974 461 153 0.57 34.90 29.0 2.0 0.00 52.01 27.Ovan vänster Allmänheten har tillgång till 94 % av Europas skogsareal Ovan höger 42 % av Europas skogsareal utgörs av barrskog Nedan Statistik över skogarna i EU per land FAO.22 0.1 3.72 48.29 265.80 209.06 10.54 0.55 920.60 0. 2003 Markareal Skogsareal Skogstäckt mark Befolkning (1999) Skogsareal per person Volym Tillväxt Industriell produktion av rundvirke (x 1 000 m3) Avverkat rundvirke (Genomsnitt m3//ha) Kol lagrad i träbiomassa (TgC) (x 1000 ha) (x 1000 ha) % (x 1000) (ha) (x M m3) (m3 per ha) Österrike Belgien/Luxemburg Tjeckien Danmark Estland Finland Frankrike Tyskland Grekland Ungern Irland Italen Lettland Litauen Malta Nederländerna Norge Polen Portugal Slovakien Slovenien Spanien Sverige Schweiz Storbritannien Summa 8 273 3 282 7 728 4 243 4 227 30 459 55 010 34 927 12 890 9 234 6 889 29 406 6 205 6 258 32 3 392 30 683 30 442 9 150 4 808 2 112 49 945 41 162 3 955 24 160 418 872 3 886 728 2 632 455 2 060 21 935 15 341 10 740 3 599 1 840 659 10 003 2 923 1 994 0.17 1.6 0.8 3.56 35.16 0.34 0.37 0.59 838.3 2.92 30.86 1.8 4.13 0.11 31.25 662.18 0.3 2.11 26.40 0.73 72.06 28.32 1 110 159 684 56 321 1 945 2 927 2 880 163 320 49 1 450 509 366 0 60 785 1 930 299 552 313 632 2 914 404 359 21 187 286 218 260 123 156 89 191 268 45 174 74 145 174 184 0 160 89 213 82 254 283 44 107 337 128 142 10 416 4 202 13 501 2 768 7 270 50 147 43 440 51 088 796 3 305 2 600 3 649 12 624 4 050 0 879 7 478 24 489 10 231 5 046 1 721 13 160 58 920 7 612 7 051 346 443 2.5 2.05 0.2 6.56 0.9 2.4 4.09 1.07 0.28 177.1 6.02 47.2 1.00 6 944.07 45.32 375 8 868 9 047 3 666 2 177 1 107 14 370 27 134 1 199 2 794 149 532 46.02 2.8 5.36 3.14 148.8 2.8 2.5 Genomsnitt 580.03 79.21 181.46 186.48 0.04 132.74 409.

En naturlig föryngring äger visserligen rum. men är alltid högre än antalet avverkade träd för att kompensera för naturligt svinn och bevara beståndet.och temperaturförhållandena tillåter. i kombination med verksam och effektiv lagstiftning. säkerställer att det planteras fler träd än vad som fälls. jordras. exempelvis på grund av fattigdom eller omvandling av skogsmark till jordbruksmark. Införandet av och handeln med utsläppsrätter medför dessutom att skogsindustrins betydelse ökar i den globala ekonomin. med effektivt skogsbruk i Europa. I detta tillstånd växer skogen bara i den utsträckning som träden faller till följd av hög ålder. Tillväxten kombineras med nedbrytning. samtidigt som industrin stimuleras att plantera nya träd som ersätter de gamla. vind. Eftersom dagens avverkningsnivåer i EU ligger långt under gränsen för vad som är hållbart. Om träden avverkas i takt med att de blir avverkningsmogna. Detta faktum. Stigande oljepriser får till följd att skogssektorn inte bara tillhandahåller alternativa material utan också en hållbar (bio)energikälla. sjukdom eller skogsbrand.Europas skogar är uthålligt skötta Brukade skogar Om en skog lämnas helt åt naturens gång. 24 . Antalet planterade träd per hektar varierar beroende på art. växtplats och skogsbruksmetod. utgör energin från biomassan i trä en stor potential för framtidens globala ekonomi. Som tidigare nämnts fälls bara 64 % av den årliga tillväxten av europeiska skogar och skogsarealerna växer ständigt. Alla europeiska länder har infört lagar och regler för återplantering av skog. når den med tiden ett optimalt tillstånd med just så stor mängd biomassa som bördigheten i jorden och nederbörds. kan en stor andel av kolet lagras i de tillverkade träprodukterna under hela deras livslängd. Det borde därför inte föreligga någon risk att förväxla skogsskövling i tropiska områden. men döda och döende träd ruttnar eller brinner och avger koldioxid från kolet som lagrats i träden. Sedan Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 har skogssektorn börjat få erkännande för att den tar hänsyn till den här miljömässigt viktiga egenskapen hos skogen. Bara 64 % av den årliga tillväxten av Europas skogar avverkas Återplantering av skog Den europeiska skogsindustrin är medveten om att dess framtid är ofrånkomligt kopplad till att skogarna bevaras och utökas. och utan skogsbruk sker ingen nettoökning av mängden lagrat kol.

Ett uthålligt skogsbruk i kombination med lämplig (inter)nationell lagstiftning och instrument för dess upprätthållande är det enda sättet att förbättra och bevara en sund och livskraftig skog.Kollager i träbiomassa i EU-ländernas skogar Sverige Tyskland Frankrike Finland Österrike Polen Italien Norge Tjeckien Spanien Slovakien Lettland Storbritannien Schweiz Ungern Slovenien Estland Portugal Grekland Belgien/Luxemburg Nederländerna Danmark Irland Litauen Malta 0 200 400 600 Tg C 800 1000 1200 Skogarnas livskraft Luftföroreningar. 1999 rapporterades närmare 10. 25 . I medelhavsländerna ger skogsbränder de största skadorna. skogsbränder. skador av insekter och djur och allvarliga väderfenomen som exempelvis stormar är faktorer som påverkar livskraften hos Europas skogar. torka. Totalt sett orsakar stormar och insekter störst skada.8 miljoner hektar skog och annan trädbevuxen mark vara skadad12. försurning.

vatten och andra ekosystem. 85-90 % av de europeiska skogarna täcker flera behov och bidrar dessutom till att bevara funktionerna hos mark. socialt fördelaktiga och ekonomiskt livskraftiga.Skyddad skogsareal i de 25 EU-länderna Procentandel skyddad skog 0 Sverige Malta Tyskland Spanien Frankrike Finland Norge Italien Polen Grekland Storbritannien Slovakien Österrike Tjeckien Portugal Lettland Ungern Litauen Estland Belgien/Luxemburg Danmark Nederländerna Slovenien Schweiz Irland 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 10 20 30 40 50 60 70 80 skyddad areal procentandel skyddad areal Motsatt sida 66 % av Europas skogar föryngras genom naturlig återväxt 7000 8000 Skyddad areal (x 1 000 hektar) Uthålligt skogsbruk På grund av de mångskiftande historiska. eller lämplig ur ett ekonomiskt eller ekologiskt perspektiv. till exempel biologisk mångfald. ekonomiska.eller lövskog. Mer än 1. eftersom det bidrar till mångfalden och en sund artrikedom (genotyprik). luftkvalitet. demografiska. 30 % av skogsföryngringen i Europa sker genom återplantering eller återsådd och drygt 1 % sker genom självföryngring12. klimatförändring och markstabilitet. Detta är viktigt. struktur och ekologisk dynamik. Eftersom naturlig föryngring inte alltid är möjlig Skyddade skogar I Europa är många skogar skyddade och närmare 12 % av skogsarealen har avsatts för att bevara ekologisk och naturlig mångfald12. 26 . kompletteras eller ersätts den ofta med plantering. Naturlig föryngring Det finns många sätt att föryngra skogen och metoderna varierar i olika länder.och Östeuropa finns stora områden med skyddade skogar där skogsbruk medvetet bedrivs för att främja den biologiska mångfalden.6 miljoner hektar utgörs uteslutande av skogsreservat15. används olika metoder för skogsbruk och återplantering i olika länder – från storskalig avverkning för återplantering i homogena monokulturer med barrskog till gallring av grupper eller enskilda träd i bland. men 66 % av skogarna i Europa förnyas på naturlig väg. I Nord. Det europeiska skogsbruket övergår gradvis till metoder som förstärker de naturliga förloppen och som resulterar i autentiska skogsbestånd som är miljömässigt lämpliga. klimatmässiga och ekologiska förhållandena i Europa.

I och med att det blivit allt vanligare med integrerat skogsbruk som tar hänsyn till naturliga ekosystem. douglasgran och amerikansk ek stora volymer kvalitetsvirke. Europeiska riktlinjer Efter klimatkonferensen i Rio de Janeiro 1992 har internationella och regionala sammanslutningar definierat interna riktlinjer för hållbart skogsbruk. I exempelvis Nederländerna producerar de snabbväxande arterna lärk. . är dessa ibland snabbväxande arter på väg att fasas ut och ersättas av inhemska arter. Det officiella organ som hanterar frågor om hållbarhet och skydd av de europeiska skogarna är Europeiska skogsministerkonferensen (MCPFE).Inhemska trädarter Många europeiska skogar har planterats med icke inhemska arter. till priset av en något mindre volym kvalitetsvirke.

35 % av världens certifierade skogar (närmare 87 miljoner hektar) finns i Europa. Det förtjänar att understrykas att mer än 90 % av Europas träkonsumtion härrör från europeiska skogar som karakteriseras som ”generellt stabila. Från början var certifieringen ett sätt att förhindra skövling av de tropiska regnskogarna. I mitten av 2005 utgjorde de certifierade skogarna mer än 246 miljoner hektar i hela världen (motsvarande 36 % av världens 700 miljoner hektar skog som brukas aktivt för trä och pappersprodukter).Certifiering Europa en föregångare Sedan början av 1990-talet har skogscertifieringen ökat snabbt. vars ursprungliga syfte var att möta de europeiska skogsägarnas behov. Metoden har vuxit snabbast i Europa. och FSC (Forest Stewardship Council). Konsumenten kan med andra ord vara säker på att produkten är miljövänlig13. Av Europas certifierade skogar finns 92 % i de 25 EU-länderna. räcker det inte enbart med certifiering och märkning för att skapa ett uthålligt skogsbruk. vilket motsvarar 80 miljoner hektar – mer än hälften av alla skogar i EU 25. som är ett samarbete med Världsnaturfonden (WWF). på grund av stränga normer och krav på skogsbruk med hög kvalitet. Effektiva styrmedel från regeringarna och politiska beslut om hur skogen ska utnyttjas är fortfarande avgörande för att bevara resurserna16. Eftersom endast en liten del av allt rundvirke köps och säljs på den internationella marknaden (15–20 % av den sammanlagda avverkningsvolymen. PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes). Motsatt sida ovan Certifierad skog september 2005 Motsatt sida nedan Mer än 80 % av Europas virke förädlas inom det egna landet 28 . Debatten om användningen av certifierat trä och certifierade träprodukter i Europa har kommit att fokusera på två program. Mer än 80 % av Europas skogar omfattas redan av skriftliga skogsbruksplaner eller riktlinjer för uthålligt skogsbruk12. välskötta och med överskottsproduktion”. resten förädlas inom det egna landet).

uppmuntrar industrin alla effektiva och frivilliga åtgärder som förhindrar lagbrott. Governance and Trade) Problemet med olaglig avverkning och handel med olagligt avverkat virke har hamnat i blickpunkten på både europeisk och internationell nivå. . De europeiska skogs. Trots att majoriteten av all industriell avverkning och handel med virke och träprodukter inom de 25 EU-länderna är helt laglig.Certifierad skogsareal Sverige Finland Frankrike Spanien Tyskland Italien Polen Norge Österrike Portugal Grekland Lettland Storbritannien Tjeckien Slovakien Estland Litauen Ungern Schweiz Slovenien Belgien/Luxemburg Irland Danmark Nederländerna Malta 0 5 10 15 Areal (x M ha) 20 PEFC-certifierat område FSC-certifierat område Sammanlagd skogsareal 25 30 FLEGT (Forest Law and Enforcement.och träindustrierna motsätter sig kraftfullt olaglig avverkning och handel med olagligt avverkat virke. EG:s åtgärdsplan FLEGT är en viktig faktor i sammanhanget.

Så bidrar träprodukter till att minska global uppvärmning

Verktyg för att mäta effekterna av koldioxid Trä och träprodukter minskar mängden koldioxid Trähus förbrukar mindre mängd koldioxid Regeringar minskar koldioxidutsläpp med lagstiftning Trä kommer att bli allt viktigare

Bedömning av koldioxidens effekter på olika material

”Trä spelar en viktig roll i kampen mot klimatförändringarna… Träd reducerar mängden koldioxid i atmosfären, eftersom en kubikmeter trä absorberar ett ton koldioxid… Ökad användning av träprodukter stimulerar utbredningen av Europas skogar och minskar utsläppen av växthusgaser genom att de ersätter fossilbränsleintensiva produkter. Kommissionen utreder hur en sådan utveckling kan uppmuntras.”
Europakommissionen DG Enterprise, 2003

Detta är en komplex process som förts upp på dagordningen av regeringarna i hela Europa. Det finns i dag speciella bedömningsverktyg som hjälper arkitekter, kunder, uppdragsgivare och konstruktörer att formulera strategier för hur bostadshus och kommersiella byggnader ska byggas på ett miljömässigt hållbart sätt. Med sådana verktyg kan arkitekten bedöma en byggnads ursprungliga ”CO2 footprint” liksom dess påverkan på miljön under dess livslängd och efterföljande slutöde, och balansera dessa faktorer mot bygg- och driftkostnaderna.

Motsatt sida ovan De miljömässiga effekterna från träkonstruktionen i METLAbyggnaden i Finland är betydligt mindre än effekterna från en motsvarande konstruktion i betong och minskar CO2 utsläppen med 620 ton.
Tarja Häkkinen och Leif Wirtanen, VTT, Statens tekniska forskningscentral i Finland, 2005 METLA Skogsforskningsinstitutet

Motsatt sida nedan Träkonstruktionen Gallions Ecopark i Storbritannien har fått utlåtandet ”Excellent” av organisationen EcoHomes

Byggmaterialens kolinnehåll
Skogsbruk och träprodukter kan bidra till att EU-länderna når målen i Kyotoprotokollet genom en ökning av kolsänkor i form av träbaserade produkter och växande skogar och att koldioxidutsläppen minskas genom att energiintensiva produkter och fossila bränslen ersätts med träbaserade produkter. Tre generella aspekter bör tas i beaktande vid en bedömning av koldioxidens relativa effekter på olika byggmaterial: energiförbrukningen vid framställningen av materialet eller produkten, produktens förmåga att spara energi under byggnadens livslängd, samt återvinningen och slutödet för materialet eller produkten. Nordic Timber Council och dess samarbetspartners arbetar för närvarande med att ta fram ett verktyg som beräknar koldioxidförbrukningen hos byggelementen i en byggnad eller en konstruktion. Ett sådant verktyg kommer att bli ovärderligt när det gäller att välja den bästa kombinationen av material och produkter.

32

Livscykelanalys, LCA
LCA (life cycle assessment) är en metod för att värdera miljöpåverkan från ett byggmaterial genom hela dess livscykel. Metoden har blivit allt viktigare i takt med att fler byggföretag måste beakta miljöpåverkan i sina produkt- och materialval och ta hänsyn till varifrån materialet kommer, hur det används eller omvandlas till en produkt och hur det används i byggnader, för att slutligen deponeras eller återanvändas/återvinnas17. Livscykelanalysen omfattar miljöpåverkan från ett material eller en produkt under tre specifika faser: Produktionsfasen
Utvinning Produktion Transport till byggarbetsplats

Användningsfasen
Energiförbrukning Värmeisolerande egenskaper Underhåll

Slutfasen
Materialåtervinning Energiåtervinning Kvittblivning

Metoden kan emellertid inte alltid användas för att jämföra material eller produkter från olika länder, med olika klimat, energikällor, designtraditioner, byggregler, infrastruktur, politisk inblandning och byggmetoder, vilka kan få konsekvenser för LCA och informationen om livscykelkostnaden.

33

Nettoutsläpp av koldioxid inklusive kolsänkeeffekt
Styv PVC Stål Återvunnet stål Aluminium Tegel Lättbetongblock Sågat virke
-5000 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000

kg koldioxidekvivalenter /m3

Ovan Jämförelse av koldioxidutsläpp från olika material (nettoutsläpp av koldioxid inklusive kolsänkeeffekt)
RTS, Environmental Reporting for Building Materials, 1998-2001

Produktionsfas - energiförbrukning vid utvinning, tillverkning och transport till byggarbetsplats Energin som förbrukas vid utvinning och tillverkning av ett material eller en produkt kallas ”embodied energy” eller primärenergi. I allmänhet gäller att ju högre mängd primärenergi, desto högre blir mängden koldioxidutsläpp. Jämfört med de höga utsläppen och primärenergin i material som stål, betong, aluminium och plast, har trä låg primärenergi och – tack vare kolsänkeeffekten i skogen – negativa koldioxidutsläpp18. Också vid återvinningen av material som stål och aluminium krävs enorma mängder energi. Som jämförelse kan nämnas, att även om träindustrin förbrukar energi och är en av de största användarna av bioenergi (kraftgenerering från biomassa) är den ofta nettobidragsgivare till nationella elnät. Påverkan under materialtransporter är inräknad i LCAberäkningen.

Höger LVL-balkar och lamelltak, Hounslow East Station, Storbritannien

34

Detta påverkar i första hand husets generella egenskaper och gäller oavsett vilka material som används . en av trä och en av stål och betong. 370 kg/m2. Treglasfönster är dessutom enklare att sätta in i trä än i andra material och trägolv ger bättre isolering än betonggolv.” EU-kommissionen: Better Buildings: New European Legislation to Save Energy. Nedan Energiförbrukning under hela livscykeln för ett hus Pohlmann. Det ger dessutom trivsammare boendeförhållanden i klimat där utomhustemperaturen ofta sjunker under nollstrecket. Energiförbrukning under hela livscykeln för ett hus ”Två tredjedelar av energin som förbrukas i byggnader i Europa härrör från hushållen. Materials Production and Construction Användningsfas De europeiska regeringarna använder sig i allt högre grad av lagstiftning för förbättrad värmeisolering och sänkt energiförbrukning i nya hus. motsvarar utsläppen från 27 års uppvärmning eller 13 000 mils körning med en Volvo S80. 2002 Träets naturliga isolerande egenskaper innebär dock att det kan bli mer kostnadseffektivt att bygga trähus än att använda betongblock. Skillnaden i energianvändning på 2 300 MJ/m2 från material och konstruktion räcker till att värma upp ett av husen under 6 år. medan skillnaden i koldioxidutsläpp.Koldioxidutsläpp från olika huskonstruktioner Trä Betong och stål 0 100 200 kg koldioxid/m2 300 400 Ovan Skillnaden i koldioxidutsläpp från material och konstruktion av två hus är 370 kg/m2 Tratek/SCA. Trähus rekommenderas särskilt i kalla klimat. Hushållens förbrukning ökar varje år eftersom den förbättrade levnadsstandarden återspeglas i ökad användning av luftkonditionerings. tegel och andra material. 2003 Transporter 1% Kvittblivning/Deponering 1% Materialtillverkning 22% Underhåll 4% Drift/användningsfas 72% 35 .och värmesystem. där en väl genomtänkt arkitektur och medveten användning av isolerande material kan ge låg energiförbrukning som sänker uppvärmningskostnaderna. 19 I en svensk studie från 2001 jämfördes primärenergin och koldioxidutsläppen för två likartade huskonstruktioner.

Utöver detta används trä också allt oftare för att ersätta fossila bränslen. har blivit ett mönsterprojekt och har nominerats till premiärministerns pris för bättre offentliga byggnader. Trä är en förnybar energikälla som helt enkelt återför samma mängd koldioxid till atmosfären som det hämtat därifrån. flis och spillvirke återvinns i form av spånskivor och en rad andra skivprodukter tillverkas av återvunnet trä.och driftkostnader. Ett nollsummespel. England. Pengarna som sparas in på driftkostnaderna räcker till att avlöna en extra lärare. Naturlig ventilation och naturligt dagsljus. Biprodukter som sågspån. 36 . Skola i Storbritannien.och elproduktion bidrar till sänkta energi.Slutöde Trä och träbaserade produkter har unika egenskaper i slutet av sin livslängd. en träkonstruktion med hög isolering. användning av solceller och biobränsleeldad anläggning för kombinerad värme. fallstudie Kingsmead Primary School i Cheshire.

anskaffning. underhåll och slutöde/kvittblivning och exklusive eventuellt restvärde.Kostnad Drift Anskaffning Slutöde Tid Motsatt sida vänster Kingsmead Primary School. Storbritannien. är en vanligt förekommande metod som används vid jämförande kostnadsberäkningar av en produkt eller ett projekt under en given tidsperiod. WLC. drift. design. sammanlagda kostnader för en byggnad eller dess komponenter under hela dess livslängd. 37 . Arkitekter: White Design Motsatt sida höger Återvunnet trä kan användas i flera skivprodukter Livslängdskostnader Byggprojekt måste i allt högre grad säkerställa en balans mellan miljöpåverkan och långsiktigt ekonomiskt värde. 2003 utförde en konsultfirma på uppdrag av stadsdelen Camden i London en forskningsstudie av kostnaderna för fönster. Metoden tar hänsyn till relevanta ekonomiska faktorer såsom initiala kapitalkostnader och framtida driftkostnader. inklusive kostnader för projektering. som visade att dyrare kvalitetsfönster av trä kostade 14 % mindre under hela sin livslängd än PVC-fönster. Cheshire. I kombination med LCA kan metoden ge en detaljerad ekonomisk och miljömässig bedömning som sedan kan ligga till grund för beslutsfattande och en effektiv upphandlingsstrategi. med i övrigt identiska specifikationer20. Whole Life Costing. Ovan Driftkostnaderna är betydligt högre än kostnaderna för anskaffning och kvittblivning i slutfasen Höger Laminerade träpersienner minskar uppvärmning av solinstrålning och kostnaderna för luftkonditionering Något som i början kan te sig som ett billigt alternativ kan senare visa sig bli mycket dyrare under bruksskede eller i slutödet.

” minerals Dr A Frühwald Vänster metal 5 6 Nettoutsläpp av koldioxid av utvalda byggmaterial under hela livscykeln Building Information Foundation. transport och uppförandet. RTS Motsatt sida Träkonstruktionen i Fairmule House. Användning av träprodukter kan vara ett ’grönare’ alternativ till fossilbränsleintensiva material. ”Krav på träanvändning i specifikationerna för offentlig upphandling kan bidra till att nationella och lokala åtaganden rörande klimatförändringarna fullföljs. London. är betydligt lägre med träbaserade produkter och system än med andra byggmaterial. sparade närmare 1 000 ton koldioxid 38 . inklusive tillverkning.Hur mycket kan koldioxidutsläppen minska genom att använda trä? Energin som förbrukas i en konstruktion under byggandet. lättbetong eller tegel i genomsnitt 0.9 ton koldioxid och ersätter 1.det vill säga sammanlagt 2.” International Institute for Environment and Development. Att ersätta en kubikmeter av ett material med med en kubikmeter trä ger avsevärda besparingar – för Nettoutsläpp av koldioxid under hela livscykeln Ton koldioxid per m3 av produkten -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 byggmaterial som betong. 2004 Sågat virke Plywood av barrträ Björkplywood LVL Spånskiva Hård träfiberskiva Porös Träfiberskiva Gipsplatta Kalkstenstegel Rött tegel Standardbetong Specialbetong Betonghålsten Stålplåt I-balkar av stål Rörbalkar av stål Fasadelement av aluminium -2 -1 0 1 2 3 4 t CO2 per m3 of product wood ”Den kombinerade effekten av kollagring och substitution innebär att en kubikmeter trä lagrar 0. Using Wood Products to Mitigate Climate Change.75-1 ton koldioxid.1 ton koldioxid .0 ton koldioxid.

Ju fler träprodukter som ersätter andra material. Andelen lim i elementen är 2 % och huset består av 360 m3 virke. desto mer bidrar den så kallade ”substitutionseffekten” till en ytterligare reducering av mängden koldioxid i atmosfären. Minskningar av koldioxidhalten som uppnås genom träprodukter omfattas av paragraf 3. COMPREHENSIVE REPORT 2002–2003 regarding the role of Forest Products for Climate Change Mitigation8 Fallstudie Fairmule House i London är Storbritanniens största massivträkonstruktion.”Beslutet att inkludera skogarnas kolsänkor i 2001 års partskonferens i FN:s klimatkonvention jämnar vägen för att även inkludera träprodukter under 20132017 (Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod). på EU-nivå och internationell nivå.9 m breda och 170 mm tjocka massivträelement tillverkade av blandat virkessortiment från sågverk. när produkten återanvänds eller återvinns som material eller energi. 39 . hade koldioxidutsläppen uppgått till cirka 720 ton. med upp till 12. Träförädlingsindustrin kan ges kolkrediter inom ramarna för handeln med utsläppsrätter.4 i Kyotoprotokollet. Eftersom träprodukter lagrar samma mängd kol som ursprungligen lagras i träden. Om betong eller stål hade använts i stället för trä. Huset är fem våningar högt och prefabricerat.” DG Enterprise – avsnitt 4. binds kolet från atmosfären så länge träprodukterna används och därefter.5 m långa. 2. om och när beslut och åtaganden finns på plats. vilket i sin tur binder 300 ton koldioxid från atmosfären.

som ger vid handen att uppskattningsvis 12-30 ton kol kan lagras i konstruktionen och inredningen i ett genomsnittligt trähus. Photochemical Ozone Production Potential) FAO. Eutrophication Potential. 2004 40 . CEI-Bois Roadmap 2010. att använda träprodukter med längre livslängd och att ersätta energiintensiva material med trä och träbaserade produkter.Möjligheter för trä som ersättningsmaterial Lagring av kol i en bostad De bästa sätten dra fördel av dessa koldioxidbesparingar är att använda fler träprodukter. Ett exempel på den potentiella omfattningen av sådana besparingar ges i en forskningsstudie av dr A Frühwald på Hamburgs universitet. Acidification Potential. 2003 Motsatt sida nedan höger Jämförelse av koldioxidutsläpp från balkar av olika material Indufor. 2002 Enhet Hus Träfönster Trägolv Möbler Hus och inredning Kolinnehåll 10-25 ton/hus 25 kg/fönster 5 kg/m2 1 ton/hushåll 12-30 ton Nedan 12-30 ton kan lagras i konstruktionen och inredningen i ett genomsnittligt trähus Motsatt sida ovan Balkar av trä minskar mängden koldioxid Motsatt sida mitten Miljöpåverkan från fönster och golv (höger) i olika material (Global Warming Potential. Vänster Lagring av kol i en bostad Frühwald.

Balkar: Koldioxidutsläpp Aluminium Betong Stål Trä -200 -100 0 100 Koldioxidutsläpp kg 200 300 400 41 . Golv: Miljöpåverkan Fönsterkarm och -båge: Miljöpåverkan AP GWP AP EP Trä Vinyl Linoleum 0 1 10 100 Utsläpp kg/m2 1000 1000 EP POCP POCP Trä PVC Aluminium Träbalkar 0 1 10 100 Utsläpp kg/m2 1000 1000 En fransk studie som jämförde träbalkar med balkar av betong. är värmeeffektivt. sunt.G T Träfönster I produktionsfasen har träfönster lägre miljöpåverkan än PVC-U och aluminium. De kräver mindre energi att tillverka och förbrukar dessutom mindre energi under hela sin livslängd. stål och aluminium för samma funktion visar tydligt skillnaden mellan koldioxidneutralt (absorberande) trä och alternativa material som ger koldioxidutsläpp. tack vare träets utmärkta isolerande egenskaper och minimering av köldbryggor. hållbart och har liten miljöpåverkan. GWP Trägolv Trägolv ger låg energiförbrukning.

Andel trä i trähus jämfört med murat hus Väggar Trästommar Mursten 0 2 4 6 Träinnehåll m3 8 10 12 Golv Tak Snickerier Andel trästommar Nordamerika Skottland Skandinavien Japan Europa Trästommar Det går att göra betydande koldioxidbesparingar genom att använda trä i konstruktionen av bostadshus och andra byggnader. både när det Träets goda isolerande egenskaper gör det till det perfekta materialvalet i kalla klimat. Det innebär att för ett vanligt brittiskt hus med trästommar kan en besparing med närmare 5 ton koldioxid göras (ungefär motsvarande den mängd som förbrukas vid körning 2 300 mil i en bil med 1. att ju högre andel trä i konstruktionen.4 l motor). också innan driftkostnaderna tas med i beräkningen. 2002 Ovan Jämförelse av andelen trä i ett 100 m2 fristående tvåvåningshus med bärande trästomme (regeldimension 140 mm) och motsvarande stenhus.45 ton koldioxid21. Koldioxidutsläpp med olika väggkonstruktioner Tegel och massiva betongblock Tegel och trästomme Putsade massiva betongblock och trästomme Tegel och lättbetongblock Putsade lättbetongblock och trästomme Ytterpanel av barrträ och trästomme 0 1 2 3 4 5 Antal ton koldioxid/50 m2 vägg Ovan vänster Trästommar är den vanligaste konstruktionsmetoden vid husbyggen i den industrialiserade världen Frühwald. Ofta kombineras värmeeffektiva och lätta trästommar med en fasad i betong eller tegel för att uppnå en så effektiv isolering som möjligt med minimal temperaturskillnad mellan dagen och natten.55 ton koldioxid per 50 m2 vägg i jämförelse med en konstruktion av tegel och betongblock. I Storbritannien ger exempelvis ett hus med trästommar och tegelfasad en besparing av 1. desto lägre blir primärenergin. eftersom de utnyttjar träets naturliga förmåga att på natten avge värmen som byggts upp under dagen. och trästommar med ytterpanel av barrträ ger besparingar på upp till 3. I allmänhet gäller. En rad olika system med trästommar och massivträkonstruktioner används över hela Europa. TRADA and Lloyd’s Timber Frame. Byggnader med trästommar är emellertid lika effektiva i varma klimat. 90% 70% 45% 45% 8-10% gäller primärenergi och energiförbrukningen under driftfasen. Storbritannien Nedan Jämförelse av koldioxidutsläppen under livscykeln hos olika väggkonstruktioner baserat på 60 års livslängd BRE Environmental Profiles-databasen 42 .

vilket binder mellan 3.7 0. Nedan Preliminära miljöresultat för traditionellt bostadsområde i trä och betong Athena Institute. index 1.4 ton koldioxid från atmosfären22.8 0.5 0. Resultaten visade på avsevärda besparingar med träkonstruktioner jämfört med stål eller betong i fråga om primärenergi. GWP. Forintek.1 0.6 och 10.6 0.Höger Traditionellt husbygge med trästommar i Storbritannien Mitten Preliminära miljöresultat för traditionellt bostadsområde i trä och stål Athena Institute.5 m3 torkat virke. Kanada Tak Ett traditionellt tyskt tak innehåller mellan 4.trä jämfört med stål i Minnesota och trä jämfört med betong i Atlanta.3 0. Kanada Miljöpåverkan från en stålbyggnad jämfört med ett trähus Påverkan från trähuset har givits index 1.4 0. Primärenergi (GJ) Global Warming Potential (GWP) CO2 ekvivalenter (kg) Utsläpp till luft (index) Utsläpp till vatten (index) Fast avfall (kg) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Trä Stål T 9 10 P Miljöpåverkan från ett betonghus jämfört med ett trähus Resultaten från betong och trähuset är relaterade til trähuset i Minnesota. koldioxidutsläpp och andra miljömässiga effekter. Olika material testades i olika klimatförhållanden i liknande enfamiljshus i USA .9 1 T Trä Betong 43 .2 0.0 Fallstudie LCA-metoder användes för att undersöka effekterna av olika byggmaterial i hela byggnader.7 och 8.0 Primärenergi (GJ) Global Warming Potential (GWP) CO2 ekvivalenter (kg) Utsläpp till luft (index) Utsläpp till vatten (index) Fast avfall (kg) 0 0. Forintek.

Europeisk lagstiftning 44 .

där 50 % av landets koldioxidutsläpp härrör från energin som förbrukas av och i byggnader. Åtgärdsprogram för återvinning och återanvändning av trä avfärdas ofta till förmån för förbränning och deponering. Bygg. användningen av ersättningsmaterial för trä och åsikten att sådana ersättningsmaterial är bättre för miljön än trä. Ett lätthanterligt system för märkning av kolintensitet. ökar både I många fall har lagstiftningen lett till en ökad användning av trä. De utsläpp av växthusgaser som överenskommits i FN:s klimatkonvention missgynnar trä i förhållande till andra material genom att produkter från avverkad skog kategoriseras som utsläpp så fort virket lämnar växtplatsen. not.”Vissa skogsbruksmetoder kan ge avsevärda vinster och minska utsläppen av växthusgaser genom en ökning av mängden kol som tas upp från atmosfären i det nationella skogsbeståndet.” IIED. Danmark och Finland tillåter i dag hus med högst fyra våningar och Schweiz sex våningar. för att ta ett exempel. Byggregler Ändrade nationella byggregler uppmuntrar byggande av flervåningshus i trä. Utmaningen Bevisen talar för sig själva. De politiska besluten får den negativa effekten att de främjar andra mer fossilbränsleintensiva material i stället för trä.” Securing the Future – delivering UK sustainable development strategy Motsatt sida EU:s energidirektiv EPBD från 2002 omfattar majoriteten av alla byggnader. Den största byggnaden med trästommar i Storbritannien är sju våningar hög. bygg. eller åtminstone till att det åtminstone betraktas som ett alternativ till traditionella byggmaterial som stål och betong. I exempelvis Frankrike förbereds en särskild förordning som ska ”definiera villkoren för att använda en minimiandel trämaterial i offentliga byggnader”. Nya svenska byggregler från och med juli 2006 ställer krav på högsta tillåtna energianvändning snarare än på U-värden. till följd av rådande åsikter och brist på politisk vilja. trots tekniska framsteg som kan överbrygga strukturella eller hygieniska brister. Sverige har ingen begränsning av antalet våningar och trähus med sex våningar är vanliga. ”Trots överväldigande bevis för motsatsen. Med stöd av EU-regler användes lagstiftning för att säkerställa att byggnader och material uppfyller de enskilda ländernas mål. Detta utgör basen för kontrakt för konstruktionsarbete och närbesläktade ingenjörstjänster och riktlinjer för harmoniserade tekniska specifikationer av byggprodukter. I Storbritannien. såväl bostadshus som andra typer av byggnader och såväl nybyggda som befintliga. Eurocodes spelar en viktig roll när det gäller att skapa en gemensam marknad för träbyggande.och förpackningsstandarder som främjar trä och skärpta återvinningsprogram skulle bidra till att maximera de klimatmässiga fördelarna med ökad träanvändning. inom ramarna för landets lagar kring luftkvalitet och rationell energiförbrukning. men dagens politiska beslut har ännu inte till fullo erkänt de klimatmässiga fördelarna med en ökad användning av trä. dörrar och tak. infördes nya byggregler 2001 enligt vilka alla nya byggnader måste uppnå vissa U-värden för att reducera mängden värmeenergi som går förlorad genom byggnadens konstruktion och komponenter som fönster. genom förbränning av trä för energiutvinning och genom användning av trä i stället för energiintensiva material som stål och betong.och förpackningsnormer utgör andra hinder för hur träet kan användas. Många länder i Europa har formulerat mål som syftar till att minska mängden koldioxidutsläpp inom ramarna för Kyotoprotokollet. Målsättningen är en skärpning med ytterligare 20 % i de omarbetade regler som införs 200623. Could wood combat climate change? 2004 45 .

.

Kretsloppet för trä och träbaserade produkter Trä är förnybart Trä och träbaserade produkter kan ha lång livslängd De kan ofta återanvändas De kan materialåtervinnas De kan återvinnas som energi och ersätta fossila bränslen .

Kolcykeln för träbaserade produkter koldioxid koldioxid återvinning av rent träavfall energiåtervinning (trärester olämpliga för annan återvinning) sågverk skivtillverkning CEI-Bois/EPF 48 .

2004 • Återanvändas • Återvinnas • Användas som kolneutral energikälla Hänsyn till kolcykeln kräver att träanvändningen sker i ovan nämnd ordning för att man ska vinna största möjliga miljöfördelar. Under tillverkningen av sågat virke används spillbitar. också i de nordiska länderna där det finns ett överskott av träråvara. Ytterligare stimulans till träåtervinning kommer från den väntade EU-lagstiftningen kring uttjänta förpackningar. Trä ger minimalt avfall Det genereras mycket lite eller inget avfall under tillverkningen av virke och träbaserade produkter. enligt vilken 15 % av allt träemballage måste materialåtervinnas. Detta innebär att ett nytt flöde av återvunnet trä blir tillgängligt för materialåtervinning. som transport från dörr till dörr.och pappersindustrin. inte bara e-handelstjänster utan även kompletta logistiktjänster. Det kan användas till byggnader. förpackningar. eftersom de flesta biprodukter används som råmaterial till andra produkter eller som energikälla. dels från den energi och de ändliga resurser som sparas i ställer för att producera andra fossilbaserade material. Under de senaste åren har flera Internet-baserade tjänster lanserats i syfte att underlätta denna växande handel. EPF Trä är ett förnybart och mångsidigt råmaterial. Det finns även ett växande intresse för att använda denna energikälla till att driva kraftverk med biomassa som bränsle. provtagning och analys. Ovan Träanvändningen i Europa Dr A Frühwald. Ryssland undantaget ). dels från en längre tids lagring av kol. Alla dessa utvecklingsvägar stimulerar en hållbar användning av träresurserna och kommer att göra denna användning ännu mera miljövänlig. och externt för tillverkning av spånskivor eller inom massa. Av dessa återvinns 15 miljoner ton varje år. livsmedelshantering. När det ursprungliga användningsområdet är till ända kan trä och träbaserade produkter: Återvinning ökar i popularitet Europas årliga träförbrukning beräknas till 160 miljoner ton (Europa. inredningar. möbler. lastpallar och vid transporter. administration. vilket förväntas öka avsevärt när lagstiftningen inom kort kommer att förbjuda deponering av träavfall.~160 M ton/år Träflöden i Europa 110 M ton/år primära produkter 50 M ton/år energi 80 M ton/år konsumentprodukter 30 M ton/år energi 20 M ton/år 15 M ton/år kollagring i produkter återvinning (10 M ton/år kol) 15 M ton/år deponering 30 M ton/år energi Motsatt sida Kolcykeln för trä och träbaserade produkter CEI-Bois. kategorisering. träflis och sågspån inom industrin för att utvinna värme och energi till virkestorkar och annat. 49 .

golvmaterial och möbelkomponenter. London Motsatt sida vänster Primär användning av lövträ: pålar i marin miljö EDM Motsatt sida höger Sekundär användning: takspån till fasad eller tak EDM Motsatt sida nedan Lastpallar av trä kan repareras och återanvändas 50 . har funnits sedan 1300-talet Fotografi Will Pryce från boken ”Architecture in Wood” © Thames and Hudson Ltd. Detsamma gäller träpanel. som efterfrågas i många länder tack vare sin karaktär och sin patina. för att minska utsläppen av växthusgaser. så att de får samma ljudkvalitet som äldre tiders instrument.Återanvändning av trä Återvunnet trä är högt värderat Den genomsnittliga livslängden för trä i byggnader beror på regionala användningssätt och lokala förhållanden. bland annat klimatet. En färsk studie har visat att av 44 000 ton konstruktionsoch rivningsvirke kunde mer än hälften återanvändas. Städer tar initiativet En förebild i sammanhanget är staden Wien. Nedan Kappellbrücke i Lucerne. Träbalkar. i stället för nytt trä eller mindre miljövänliga material. pianon och flöjter. kan återanvändas i nya byggnader antingen som de är eller uppsågade. Vissa expertföretag samlar till och med in begagnat trä för att tillverka instrument som exempelvis violiner. Arkitekter och byggmästare har aktivt engagerats för att formulera en strategi för hur livscykeln kan optimeras för träbyggnadsmaterial och återanvändningen och återvinningen ökas. 6 700 ton som sågat virke och 16 000 ton återvunnet i form av träbaserade skivor24. Där har gjorts en inventering av stadens träresurser och industrier. Schweiz. flera decennier eller till och med århundraden gamla.

51 . Materialet kan omvandlas till takbeläggning. och även allt fler möbeltillverkare tar hänsyn till eventuell återvinning redan på designstadiet. lamellträ eller pressad träspån. Ibland används träskyddsmedel eller. Återanvända lastpallar och förpackningar har börjat användas vid tillverkning av trädgårdsskjul och för andra trädgårdsändamål. värmebehandling för att förlänga livslängden hos pallarna och uppfylla kraven i gällande lagar. som sker genom att delar från andra skadade pallar återanvänds eller med att delar ersätts med nytt virke. vilket blir allt vanligare. Återanvändning av lastpallar och förpackningar Trälådor och lastpallar kan återanvändas med eller utan reparation. Möjligheten att återanvända träskyddsbehandlat trä styrs av typen av behandling och på lokal lagstiftning. trädgårdsskjul.Återanvändning av produkter med lång livslängd Lövträ och träskyddsbehandlat virke från rivningsplatser är särskilt eftertraktat tack vare sin väderbeständighet. utomhusterrasser och staket.

Numera återvinns allt mer trä från konsumentprodukter till exempelvis träbaserade skivor. förväntas växa under kommande decennier. till 2000 2010 Avverkning WWI Träbearbetande industri följd av bristen på timmer. Vissa företag i Sydeuropa använder till och med upp till 100 % av biprodukter från sågverk och återvunnet trä. Spanien. Stapeldiagrammen visar ökningen av återvunnet trä i ett enda land. Andelen biprodukter från sågverk som används vid tillverkning av spånskivor har exempelvis ökat från 1/3 1970 till över 3/4 i dag25.Återvinning av trä Branscher som utnyttjar spånskivor i Europa. 2004 Kök och badrum 8% Kontorsmöbler 4% Möbelindustri 42% Byggindustri 23% Golvmaterial 5% DIY-marknad 6% Övrigt 6% Export utanför EU 6% Förväntade flöden av träavfall inom EU 15 Hur stor andel råmaterial som används beror i hög grad på den lokala tillgången på träråvara. Återvunnet 0 10 20 30 40 Miljoner m3/år 50 60 70 80 Ökning av marknaden för återvunnet trä i Spanien 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 0 200 400 600 x 1 000 ton torrvikt 800 1000 412 443 511 612 782 930 1068 1200 Kvalitetsnormer som begränsar andelen föroreningar i materialet har formulerats av European Panel Federation (EPF) för att garantera att träbaserade skivor är säkra och miljövänliga oavsett om de tillverkats av återvunnet trämaterial eller nytt rundvirke. Produktionen av träbaserade skivor. Träbaserade skivor De skogsbaserade industrierna betraktar materialåtervinning som en naturlig del av tillverkningen av hållbara produkter och söker ständigt efter nya sätt att öka andelen återvunnet material i produkterna som tillverkas. inklusive spånskivor. liksom användningen av återvunnet trä. 52 . ”EPF:s branschnormer” bygger på den europeiska säkerhetsnormen som gäller leksaker som kan stoppas i munnen av barn26. samt prognoser för hela Europa.

Motsatt sida ovan Branscher som använder spånskivor i Europa. % torrviktston i utvalda länder EPF:s årsrapport 2004/5 Ovan höger Spånskiva Mitten höger Virke från självföryngrande skog eller återvunnet trä kan användas vid tillverkning av grillkol © Roy KeelerBottom Nedan Återvunnet trä kan användas till marktäckning 53 . och snabbare än den ökade avverkningen Indufor/UNECE-FAO Motsatt sida nedan Spanien använder ständigt mer återvunnet trä ANFTA (Spanien) Ovan vänster Den relativa betydelsen av beståndsdelarna i den kombination av träråvara som används vid tillverkning av spånskivor. 2004 EPF:s årsrapport 2004/5 Motsatt sida mitten Användningen av återvunnet trä förväntas öka mycket snabbare än den sammanlagda användningen av trä inom träförädlingsindustrierna.Kombination av träråvara i spånskiva. ridspår) • Täckmaterial till rabatter. bland annat som: • Kompositmaterial av trä och plast • Djurströ ( i t ex burar för husdjur. 2004 Återvunnet och annat trä 15% Sågspån 7% Rundvirke 25% Flis 53% Nya utvecklingsmöjligheter Det pågår för närvarande stora ansträngningar i hela Europa för att utveckla nya marknader och produkter för återvunnet trä. lekplatser och liknande • Fyllnadsmaterial till kompost • Tillverkning av grillkol I dessa tillämpningar tillåts endast återvunnet trä med hög kvalitet. stigar. för att garantera konsumenternas hälsa och säkerhet. häststallar.

De statliga ekonomiska bidragen till kraftverk som förbränner bioenergi kan emellertid medföra orättvis konkurrens mellan träbiomassa som används som råmaterial för tillverkning av olika träprodukter och som energikälla. utan även för utvinning av värme och el till industrin. sågspån och hyvelspån till biprodukter från möbeltillverkning och återvunnet trä från uttjänta konsumentprodukter. På ett modernt kombinerat el.kan träbiprodukter från tillverkningen av 1 m3 sågat virke omvandlas till 250-290 kWh elektricitet och 2 800-3 200 MJ värmeenergi. inte bara till hushållsuppvärmning. 54 . Många källor till träenergi Träenergi kan utvinnas ur en mängd olika källor: från träflis. bark. Träenergi är ren Eftersom träenergi innehåller låga halter av svavel och kväve. vilken för närvarande utgör upp till 75 % av energin som krävs för att torka virke och tillverka träskkivor. och dessutom producerar små mängder aska. Detta är mer energi än vad som behövs vid tillverkningen av 1 m3 sågat och torkat virke27. Tidigare genererades energin från trämaterial som inte var lämpligt för tillverkning av slutprodukter. vilket var vanligt tidigare. Eftersom samma mängd koldioxid återförs till atmosfären som upptogs av de växande träden. Eventuella föroreningar från förbränningsgaserna kan elimineras innan de frigörs genom de effektiva gasreningssystem som blir allt vanligare på de stora kraftverken. som bidrar till surt nedfall. Deponi av avfall kostar pengar och dessutom blir deponi av biologiskt avfall allt mera reglerat. Som nämnts tidigare är träindustrierna själva stora användare av bioenergi från trä. är denna typ av energi ren.Trä och energiåtervinning Träenergi är koldioxidneutral Den sista länken i kretsloppet är att använda biprodukter från tillverkningsindustrin och uttjänta träprodukter som energikälla. Rester från skogsprodukter i samband med avverkning eller gallring används i allt större utsträckning som energikälla i form av biomassa. Därför är energiåtervinning att föredra när det gäller träavfall. Exemplet är hämtat från Surrey i Storbritannien. kraftvärmeverk .och värmekraftverk – Motsatt sida Gallringsvirke kan användas som bioenergi. bidrar inte förbränningen av trä till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. I stället för att energin går förlorad genom deponering utgör den ett kolneutralt substitut för fossila bränslen.

55 .

Arbetet resulterade i följande rekommendationer: I syfte att säkerställa en hållbar utveckling av träindustrin och relaterade industrier. vilket leder till ökad motivation för skogsbruk • Formulera enhetliga strategier för att säkerställa och öka tillgången på trä både som råmaterial och som energikälla. värna arbetstillfällena och främja våra klimatpolitiska åtaganden. bevara konkurrenskraften hos Europas träbaserade industrisektor. maximerat mervärde och flest möjliga arbetstillfällen från skogsresurser • Undvika ekonomiska bidragssystem för ”grön” elektricitet som ger olämpliga incitament till en obalanserad användning av biomassa uteslutande till elproduktion • Stödja en bättre mobilisering av trä och annan biomassa.och pappersindustrierna och Europakommissionen gemensamt initiativ till en arbetsgrupp med uppgiften att formulera rekommendationer för en balanserad användning av trä för energi. massa. kooperativ. med hänsyn taget till behovet av rättvisa regler för alla aktörer enligt principerna för den fria marknaden • Införa åtgärdsprogram som utnyttjar den stora potentialen med hittills oanvänd biomassa på ett ekonomiskt och hållbart sätt 56 . i synnerhet genom att stödja skogsägarnas initiativ att öka tillgängligheten på olika marknader via föreningar. manar de träbaserade industrierna alla beslutsfattare inom Europeiska unionen och dess medlemsländer att: • Erkänna de europeiska träbaserade industriernas roll som nyckelpartners för ett urhålligt skogsbruk.Balans mellan användningen av trä till produkter eller till energi 2003 tog de europeiska träbearbetande industrierna.och produktändamål. volymer osv.

samt genom att påverka lagstiftningen kring avfall (”träavfall” som uppfyller vissa kvalitetsnormer är inte avfall) • Formulera en heltäckande definition av träbiomassa och annan biomassa. lagringsförhållanden. sortering och rengöring. inklusive ”sekundära” träprodukter och bränslen • Uppmuntra effektiv utvinning och användning av förnybara energier genom införande av regler och administrativa rutiner som garanterar att kraftverk med biomassa baseras på kombinerad kraft.och värmeproduktion med hög verkningsgrad • Stärka FoU inom energiteknik för att utnyttja biomassa. 57 . Därtill erkänna deras överlägsna ekologiska effektivitet jämfört med andra material och deras överlägsna egenskaper för återvinning med minimal energiförbrukning. system för lagerplacering och nya tekniker för dataöverföring • Etablera informationsutbyte med FoU-resultat och stärka Motsatt sida Lokalt småskaligt kraftvärmeverk som drivs med träavfall från bostadsområdets beskurna träd © BioRegional Ovan Träavfall lämpligt för produktion av träskivor eller bioenergi • Främja etablering av effektiva logistiksystem för transport och distribution av biomassa • Stödja projekt som främjar logistik och transporter från biomassans och biprodukternas ursprung till användningsplatsen. främst kring optimering och integrering av trä som råmaterial och energikälla inom hela värdekedjan • Betrakta träbaserade produkter som kolsänkor enligt Kyotoprotokollet och därigenom erkänna kolcykeln och de träbaserade produkternas bidrag till en mildring av klimatförändringarna.• Gynna aktiviteter kring effektiv återvinning av restprodukter från skogen och utvecklandet av biomassa särskilt odlad för energiproduktion • Främja återvinning av biprodukter och restprodukter av trä genom att ta fram nya tekniker för effektivare insamling. transportlogistik. vilket leder till lägre ekonomisk och miljömässig belastning nätverk där man diskuterar framgångsrika lösningar. exempelvis för att ytterligare förbättra energieffektiviteten och produktionen i installationer av kombinerade kraftvärmeanläggningar (CHP).

.

starkt och hållbart Stort antal tekniska lösningar . lätt.Fördelarna med trä Taktila egenskaper Naturligt vackert Lättbearbetat Isolerande Sunt Säkert.

vilket skapar utmärkta boendeförhållanden. Finland Fotografi Will Pryce från boken ”Architecture in Wood” © Thames and Hudson Ltd. ett problem vanligt med andra byggmetoder. Trä är hållbart. Markus Julian Mayer (Architect BDA) och Dipl.eller betongvägg men ge dubbelt så hög värmeisolering. kulturoch utställningslokaler.Bygga med trä När dagens arkitekter och ingenjörer ritar byggnadsverk med hög profil. Träkonstruktioner ger högre värmeisolering än traditionella byggmetoder. koldioxidneutralt och har mycket effektiva isolerande egenskaper. Ytbeklädnaden är en fråga om personlig smak. brandsäkerhet och hållbarhet i konstruktionen. daghem och skolor. Tyskland Föregående sida Trappa till läktaren i Petajavesikyrkan. Tak kan täckas med tegel. vilket frigör upp till 10 % mer utrymme än med andra byggmetoder. religiösa och administrativa byggnader. liksom i transportrelaterade konstruktioner som broar. skolor och fabriker. Med tanke på att det blir allt viktigare med energisnåla byggmetoder. väljer de trä för dess moderna skönhetsuttryck som samtidigt har sin grund i naturen och en respekt för miljön. Cathrin Peters Rentschler. ”Träbyggande är en del av framtidens energisnåla byggande. Det har hög bärförmåga i förhållande till sin vikt och goda termiska egenskaper. Trä används allt oftare som material i bostadshus.-Ing. tack vare att de är enkla att anpassa. konstruktioner i vatten och för skydd mot laviner. värme-. tegel eller puts. Den stora tillgången på virke av olika slag och med olika karaktär gör träet lämpligt också för de mest varierade användningsområden. Flexibiliteten med lättviktsmoduler i trä gör träkonstruktioner särskilt lämpliga för hallar med flera funktioner. betong eller metall. En yttervägg i trä kan vara hälften så tjock som en tegel.-Ing. London Motsatt sida vänster och höger Träbyggande är en del av framtidens energisnåla byggande Flexibilitet Flexibiliteten i träbyggnadsmetoder gör det enklare att variera byggnadens läge på platsen. som broar och offentliga byggnader. även med tunnare väggar. inredning och övergripande utseende.och fuktisolering. ljudbarriärer. aulor och fabriker. 60 . En särskild fördel är träets förmåga att sänka energiförbrukningen. Trä är ett avancerat material med hög prestanda. dess planlösning.” Dipl. antal rum. kommer träet som byggmaterial att spela en allt större roll i framtiden. München. Väggar kan täckas med träpanel. Värmeisoleringen innebär att väggarna kan göras tunnare. plattor. samtidigt som problemet med köldbryggor minimeras. Träkonstruktioner brukar karakteriseras av en kombination av olika material i flera lager som tillsammans ger bästa möjliga stabilitet. ljud. skiffer.

Det bildas en förkolnad yta som skyddar den inre kärnan. Byggelementen kan därför dimensioneras så att de klarar erforderlig belastning också vid brand. Kollaps i en träkonstruktion till följd av brand är förutsägbar. under förutsättning att kraven på brandskydd och andra byggregler följs. däremot.” Wilfried Haffa. Därför tycker vi att moderna trähus är bra. befälhavare i tyska Rietheim-Weilheims frivilliga brandkår. Detta gör att vi blir säkra och kan ta oss in i byggnaden för att släcka elden. jämnt och förutsägbart. vars brandstation är byggd i trä. Träkonstruktioner underlättar vårt arbete eftersom de förblir stabila längre och brinner långsamt.Brandskydd Till skillnad från många andra material har trä ett förutsägbart beteende när det brinner. försvinner stabiliteten plötsligt och utan förvarning. I en stålkonstruktion. ”Vi tror på trä som byggmaterial. Det är ett sunt val. 61 . Träets beteende kan beräknas så att vi kan bedöma bärande väggar och kritiska punkter i byggnaden. De brandstoppande detaljerna i moderna träbyggnader förhindrar brandspridning till hålrum och spridning av förbränningsgaser.

både i samband med renoveringar och vid nybyggnation. kan repareras vid skada och tillverkas av hållbara material.Ljudisolering Moderna trähus uppfyller normerna för ljudisolering eftersom de är byggda med olika material i flera lager. Ovan höger Träfönster kan uppfylla höga krav på värmeisolering och säkerhet Kindrochet Lodge. specialvirke och olika former av ytbehandling. Hållbarheten kan dock förlängas med värmebehandlat trä. Träfasaden kan monteras på alla sorters ytterväggar och passar lika bra på större industribyggnader och offentliga byggnader med hög profil som på bostadshus. Konstruktionsvirke torkas i virkestorkar till fastställda fuktkvotsnivåer. Träfasader belastas inte och kräver därför ingen behandling. frost. vilket eliminerar behovet av kemisk behandling vid användning inomhus. Trä är motståndskraftigt mot värme. Det här huset är klätt med värmebehandlad Thermowood®. Träfönster har flera uppenbara fördelar. Trä är motståndskraftigt mot kemikalier Saltvattenbadhuset Solemar i Bad Dürrheim. för ett modernt och naturligt utseende med tidlös elegans och enkelhet. Om man bortser från träfasadens estetiska fördelar har den dessutom låg vikt. reducerar köldbryggor. De är estetiskt tilltalande. korrosion och föroreningar. Utvändiga arkitekturdetaljer såsom tillräckligt taksprång och avstånd mellan trä och mark är viktiga faktorer. Med olika konstruktionslösningar är det möjligt att uppfylla även strängare krav. Därtill kommer lågt underhållsbehov och lång hållbarhet. I Ovan vänster Träfasader har blivit allt mer populärt på bostadshus och kommersiella byggnader. vilket underlättar hantering och transport. de kan levereras i en mängd olika kulörer och former. Tyskland 62 . Perthshire © Wood Awards 2005 Beständighet Med rätt konstruktion och noggrant detaljarbete kräver byggvirke ingen kemisk behandling för att hålla länge. de är värmeisolerande. Träfasad Arkitekter väljer allt oftare träfasader. Den enda faktor som måste tas i beaktande är fukt. kombination med isoleringsmaterial sänker den uppvärmningskostnaderna och ger en bekvämare inomhusmiljö. Motsatt sida ovan vänster Trähus kan tillverkas med den senaste energibesparande tekniken Motsatt sida nedan höger Träfönster Numera kan träfönster vara tekniskt mycket avancerade och konstrueras med höga krav på värmeisolering och säkerhet.

också bortsett från deras rent estetiska värde. samtidigt som dess relativt låga kostnad och långa hållbarhet gör det mycket kostnadseffektivt. värmeåtervinning och solpaneler. vilka i många fall installeras som standard redan i dag. De är dessutom den bästa plattformen för modern teknik som styrd ventilation och luftutsug.Teknik i husen Trähus är inte bara det mest ekonomiska och miljövänliga valet. Träkomponenter kräver vanligtvis ingen utrustning för tunga lyft och de är enkla att sätta på plats och att arbeta med. 63 . Träets värmeisolerande och fuktreglerande egenskaper gör det bekvämt att leva med. Trä vid renovering av gamla byggnader Trä och träbaserade material har flera fördelar i samband med renovering av gamla byggnader. Den viktigaste fördelen är att materialet är flexibelt och mycket lättarbetat.

Leva med trä Bra investering Trähus är billiga att bygga. Träfasader med eller utan ytbehandling kräver endast normalt underhåll. vilket de många exemplen från medeltiden är ett tydligt bevis på. Vid en studie av totala livslängdskostnader som utfördes 2002 av institutionen för stål. Trähus kan i själva verket hålla flera hundra år. Tyskland. 64 . konstaterades att professionellt ritade och konstruerade trähus är en minst lika bra långsiktig investering som byggnader i alla andra material. Vissa byggföretag garanterar en livslängd på 125 år. Underhållskostnaderna för trähus är inte högre än för andra byggmaterial. och ger låga driftoch underhållskostnader under lång tid. och bygga till.och träbyggande på universitetet i Leipzig. I dag ligger den genomsnittliga livslängden för ett trähus på mellan 80 och 100 år.

Norge. eftersom den låga nettovikten och överlägsna styrkan hos träelementen ger dem den bärande funktion som är nödvändig. lägre kostnader Trähus är överlägsna när det gäller värmeisolering. Med extra isolering är det relativt enkelt att bygga trähus med ultralåg eller till och med ingen energiförbrukning. utan även många el. Högre komfort. Univ. Tack vare trähusens lätta vikt och modulbaserade enheter är det både enkelt och praktiskt att bygga vindsvåningar. Gerd Hauser et al Anpassning till föränderliga behov Ett hus måste kunna anpassas till de boendes förändrade levnadsförhållanden och till nya boendesätt på ett mer generellt plan.och VVS-installationer förberedas redan på fabriken. 65 .Ovan Trä är ett perfekt material för påbyggnader av vindsvåningar Nedan Termografiskt mätresultat vid anslutning mellan yttervägg och bjälklag INFORMATIONSDIENST HOLZ hh 3 2 2 Holzbau und die Energieeinsparverordnung. Mindre värmesystem innebär betydligt lägre driftkostnader. eftersom cellstrukturen i träet ger det naturliga värmeisolerande egenskaper som överträffar alla andra byggmaterial.Ing. Med lämplig planering kan inte bara fönster och dörrar.-Prof. riva en vägg eller helt enkelt modernisera. också vid stora spännvidder. Dr. byggdes på 1800-talet Fotografi Will Pryce från boken ”Architecture in Wood” © Thames and Hudson Ltd. London I många fall är träkonstruktionen den enda lösningen när man bygger vindsvåningar. Träet håller kylan borta på vintern och värmen borta på sommaren. lägga till en extra våning eller utbyggnad. Träkonstruktionen förkortar byggtiden vid utbyggnader och byggelementens lätta vikt innebär att de kan levereras också till platser med mycket begränsad framkomlighet. Trähus som byggs med traditionella byggmetoder uppfyller med lätthet reglerna för värmeisolering. Motsatt sida De här fiskarstugorna i Bergen.

vanligare till ytterst hållbara komponenter i tillverkningsindustrin. Möbler Trämöbler kombinerar tidlös skönhet med hållbarhet. både som moderna stilmarkörer och rustika klassiker. Trä är billigt. är därför mer lättstädat samt ger naturlig fuktreglering. Det är enkelt att Innertak Träpaneler är särskilt populära till innertak. De döljer ojämnheter. De döljer defekter. bidrar till gott inneklimat. Ju äldre panelen är. minimerar underhållsbehovet och underlättar monteringen av belysnings. sunda. desto vackrare och mer karaktärsfull blir den. utomhusplatser är flera hundra år gammal. från pergolor till lusthus. från planteringslådor till växthus. Inget annat material har samma tidlösa skönhet eller ger en sådan känsla av välbefinnande. hållbara och ekonomiska. Motsatt sida vänster Eldstäderna har anpassats till modern teknik Sunt boende Trä ger naturligt sunda boendeförhållanden. både ur praktisk och estetisk synvinkel.Träet är ett naturligt val i bostaden. målade. De är tåliga men känns samtidigt varma och är följsamma och sköna att gå på. praktiska. som handgjorda föremål av exotiskt lövträ och massproducerade komponenter av odlat barrträ. Möjligheterna är oändliga. 66 . Träets styrka. ett material som blir allt Ovan Trä smälter in naturligt i parker och trädgårdar Motsatt sida ovan Med trä blir detta vindssovrum varmt och stilrent Fotografi © Åke E:son Lindman Träpaneler Träpaneler skänker karaktär åt ett rum vare sig de är moderna eller traditionella.och ventilationssystem. förbättrar isoleringen. balanserar fukt och ger en tålig och underhållsfri yta. De skyddar mot statisk elektricitet. från staket till terrasser. Än i dag är trä det populäraste materialet i moderna trädgårdar. laserade eller helt obehandlade. lätta vikt och stabilitet innebär att trämöbler är oerhört hållbara och åldras vackert. enkelt att transportera och hantera och smälter in naturligt i parker och trädgårdar. hålla rent. påskyndar uppvärmningen och minimerar förekomsten av kondens. Trä i trädgården Traditionen att bygga trästaket runt trädgårdar och Golv Trägolv är vackra.

Moderna värmeverk som drivs med träbränsle och eldstäderna i moderna bostadshus uppfyller de flesta krav på energi. Omfattande studier av inomhusluft har visat att formaldehydnivån i europeiska bostäder bara uppgår till en tredjedel av detta riktvärde. också i oss människor. samt produkter som förbättrar träets biologiska hållbarhet och fuktbeständighet. jordbruk. tack vare träets relativt stabila pris. landskapsarkitektur. dels allt mer lockande ekonomiska skäl. Trots att de träbaserade produkterna avger vissa mängder formaldehyd.och uppvärmningsteknik. Världshälsoorganisationen WHO har fastställt en rekommenderad gräns för koncentrationen av formaldehyd i inomhusluft på högst 0. färg och ytbeläggningar. järnvägsmiljöer och andra användningsområden håller extra länge och är ett bra och miljövänligt alternativ till material som inte är förnybara. 67 . Användningen av formaldehyd gör det möjligt att framställa träprodukter med hög kvalitet till rimliga kostnader. trädgårdsprodukter.Uppvärmning med trä De senaste decennierna har skogens tillväxt i Europa varit betydligt större än avverkningen. Trä och kemikalier Metoderna för att bearbeta och ytbehandla trä kräver ofta kemikalier i form av lim. ligger nivån betydligt under WHO:s rekommendationer. Gränsvärdet för den strängaste formaldehydklassen (E1) i europeiska normer för träbaserade produkter är direkt kopplad till WHO:s riktlinjer.1 mg/m3. Vakuumimpregnerat virke till byggande. Formaldehyd är en enkel men viktig organisk kemikalie som återfinns i de flesta livsformer. marina miljöer. Det finns dels miljömässigt övertygande skäl att använda mer av denna rikliga förnybara tillgång. Träskyddsmedel tillsätts under noga kontrollerade former i slutna system och följer relevanta europeiska och nationella lagar. Den finns naturligt i spårbara mängder och används också i formaldehydbaserade limmer vid tillverkning av vanliga träprodukter.

.

Industrin: fakta och statistik Den europeiska industrin ger över 3 miljoner arbetstillfällen Omsätter 226 000 miljoner euro per år Byggsektorn uppvisar stark tillväxt Nya medlemsländer ger nya möjligheter Europa är världens största möbelproducent Industrin samarbetar för att främja användningen av trä .

hyvling. Diversifierad industri Industrin omfattar en rad olika typer av verksamheter. 2004 Beräkningar av EUROSTAT och CEI-Bois Motsatt sida ovan höger Sektorerna inom den träbearbetande industrin i de 25 EU-länderna Automatisering i industrin Motsatt sida nedan Tillverkning av böjd limträbalk Övrigt 5% Förpackningar 4% Byggkomponenter 19% Träbaserade skivor 9% Möbler 51% Sågning.7 %. sorterade efter produktionsvärde – sammanlagt värde 226 000 miljoner euro och en årlig tillväxt med igenomsnitt 1. Finland. Representeras av CEI-Bois Industrin representeras på europeisk och internationell nivå av CEI-Bois. från sågning. Bidragande faktor till utveckling av hela landet I många europeiska länder är företagen ofta belägna i avsides. Det finns bara ett fåtal stora koncerner.och golvtillverkning. Välfärdsskapare i Europa Den träbearbetande industrin ger arbetstillfällen till mer än 3 miljoner människor i de 25 EU-länderna. hyvling och impregnering till tillverkning av träbaserade skivor och faner. Det sammanlagda antalet företag inom den träbearbetande industrin i de 25 EU-länderna beräknas till 186 000 och 139 000 företag inom möbelindustrin. Nedan De olika sektorernas betydelse inom den träbearbetande industrin i de 25 EU-länderna. träskydd 12% 70 . från byggprodukter till snickerier och från lastpallar och förpackningar till möbler. European Confederation of Woodworking Industries. mindre industrialiserade eller utvecklade områden och utgör en regionalpolitiskt viktig industri. Portugal och Sverige. vanligtvis inom sektorerna sågverk samt skiv . och verksamheten bedrivs inom Europa eller internationellt. Industri med små och medelstora företag Företagen inom den träbearbetande industrin är mestadels små och medelstora. CEIBois har bland sina medlemmar 8 europeiska sektorsorganisationer och 25 nationella organisationer från 21 europeiska länder.Industrins betydelse Viktigaste aspekterna Drivkraft i den globala ekonomin Den träbearbetande industrin är en stor arbetsgivare i flera av EU:s medlemsländer och en av de tre största industrierna i Österrike. Tillsammans med övriga traditionella industrier spelar den en viktig roll när det gäller att nå Lissabonmålet att bli världens mest konkurrenskraftiga region. CEI-Bois består av nationella medlemmar och europeiska branschorganisationer som representerar de olika sektorerna inom den träbearbetande industrin. Motsatt sida ovan vänster Sysselsättning per industrisektor i EU 15 och EU 25.

EU-sysselsättning per sektor Sysselsättning i EU 15 (x 1 000) 0 300 600 900 1200 1500 trämanufaktur möbler trämanufaktur möbler 0 300 600 900 1200 1500 Sysselsättning i EU 25 (x 1 000) 71 .

och sågverksindustrin dominerat i många år. miljoner euro. Frankrike kommer en bit efter på tredje plats. Produktionsvärde per EU-medlemsland 2002 2003 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 miljoner EUR 72 . följt av Tjeckien med 19 % och Slovenien och Ungern med strax över 6 % vardera. av det sammanlagda produktionsvärdet i de 25 EU-länderna. där Italien gick om Tyskland 2002. eller 20 800 Motsatt sida ovan höger Omsättningen i den träbearbetande industrin i de 25 EU-länderna uppgick till 226 000 miljoner euro Motsatt sida ovan vänster Sektorernas relativa betydelse i nya medlemsländer Motsatt sida nedan Avancerade former kan skapas med EWP Grekland Irland Litauen Estland Slovakien Lettland Ungern Slovenien Nederländerna Belgien/Luxemburg Tjeckien Portugal Danmark Österrike Finland Polen Sverige Frankrike Spanien Storbritannien Tyskland Italien hälften av övrig träbearbetande industrin. Mer än 46 % av värdet kommer från Polen. Tillsammans representerar de sektorerna 9 %. vilket motsvarar rekordhöga 111 600 miljoner euro. men sedan 2004 har den hunnits ikapp av en starkt växande möbelindustri som nu upptar nära 48 % av det totala värdet.Industrins produktionsvärde Nedan Produktionsvärde per EU-medlemsland Omsättningen inom den träbearbetande industrin i de 25 EU-länderna uppgick till 226 000 miljoner euro. tätt följt av Storbritannien och Spanien. Tillverkningen i EU domineras av Italien och Tyskland. Där har trä. Hälften av värdet utgjordes av möbelsektorn och den andra I de nya medlemsländerna ser situationen något annorlunda ut.

främst tack vare en blomstrande möbelsektor. Träförädlingsindustrin växte dessutom med över 50 % under samma period i Slovakien. 88% 71% 70% 61% Lettland Estland Ungern Tjeckien Slovakien Slovenien 0 20 40 60 63% 59% 80 100 Procentandel möbeltillverkning 73 .Träbearbetande industri i nya medlemsländer Procentandel träindustri 0 20 40 60 80 100 De baltiska länderna rapporterade en tillväxt på mellan 42 och 101 % under perioden 2000-–2004 och höga tillväxtsiffror förväntas även för de kommande åren. Slovenien och Tjeckien.

eftersom det stora flertalet av alla produkter som tillverkas inom den europeiska träförädlingsindustrin letar sig fram till byggsektorn. underhåll och renovering. 74 . vilka för närvarande står för i grova drag 50 % av de sammanlagda byggmarknaderna för bostadsändamål och 40 % av marknaderna för övriga ändamål i Västeuropa. Industrin är därmed ett viktigt bidrag till ett byggsegment som motsvarar i genomsnitt 12–14 % av EU-medlemsländernas BNP. både till ren konstruktion och till andra användningsområden. Motsvarande ökning i Östeuropa. beräknas antalet hus med trästommar öka med 30 000-60 000 fram till år 2010. där marknadsandelen är cirka 7 %. där marknadsandelen är närmare 3 %. Motsvarande siffror i Östeuropa är 35 respektive 25 %. Den största delen av tillväxten kommer från Östeuropa i form av reparation. i synnerhet i centrala Västeuropa och Storbritannien. är i hög grad beroende av framgångarna inom byggindustrin.Industrisektorer Byggsektorn Framgångarna inom träförädlingsindustrin. På kort sikt förväntas ingen större tillväxt av nybyggandet i Västeuropa. Västeuropa förväntas bara växa med 5 % fram till 2007. Skillnaden i tillväxt mellan Väst. I Västeuropa. beräknas till 3 000-6 000. eftersom EU-medlemskapet innebär mindre byråkrati och positiva handelsvillkor med andra medlemsländer. Östeuropa kommer också fortsättningsvis att vara attraktivt för utländska investerare. möbelsektorn inräknad. Andelen bostadshus med trästommar ökar.och Östeuropa beräknas öka. jämfört med 22 % i Östeuropa. samt till dekorativa tillämpningar som exempelvis möbler.

Kina ökar sina marknadsandelar i snabb takt medan särskilt USA:s möbelexport till EU har minskat. Ovan höger Sågverksindustrin investerar i ny teknik Möbelsektorn Denna sektor är värd ca 275 miljarder euro per år. Eftersom arbetskraften är en betydande kostnadsfaktor inom snickeri.och möbelföretagen har europeiska företag infört datorstödda tekniker och arbetsrutiner. till mer än 46 000 miljoner euro 2005. Sammanslagningen av industrier leder till större produktion från färre enheter. Sektorn är en stor konsument av träbaserade skivor. upphandling och annat har alla gynnats av den tekniska utvecklingen.Ovan vänster Möbelsektorn inom EU är värd 115 000 miljoner euro med en årlig genomsnittlig tillväxt på 1. Ny teknik Träbearbetningsindustrierna i Västeuropa har upplevt några av världens högsta kostnader för råmaterial och arbetskraft. Av den anledningen är utvecklingen inom Europas träförädlingssektor nära kopplad till möbelsektorn. Italien och Spanien består möbelsektorn i princip av mindre företag. Italien. De tekniska framstegen är dock inte begränsade till träbearbetning. Tyskland. Inom industrierna för tillverkning av MDF. liksom högre specialisering och ökad kundnytta. som Finland och Sverige. Storbritannien och Frankrike) är fyra europeiska och utgör sammanlagt cirka 27 % av den totala produktionen i världen och nästan hälften av den totala exporten. Japan. transport. Europa är fortfarande världens största möbeltillverkare. men även av sågat virke. Den tekniska utvecklingen har drivits på av de största exportländerna. vilket har tvingat dem att införa avancerad ny teknik för att förbli konkurrenskraftiga och lönsamma. OSB och Motsatt sida Fram till 2010 förväntas 33 000–66 000 nya hus med trästommar byggas i Europa I länder som Frankrike. där tyngdpunkten har flyttats från enbart sågning till vidareförädling. Av de åtta största internationella möbeltillverkande länderna (USA. Funktioner som logistik. Kanada. som har stärkt industrins konkurrenskraft både när det gäller kvantitet och kvalitet. Kina. spånskivor har den viktigaste tekniska utvecklingen under de senaste decennierna varit tekniken med kontinuerlig pressning. i synnerhet lövträ. Hälften av den tyska marknaden utgörs av företag med fler än 300 anställda. De senaste tre åren har möbelimporten stigit kraftigt med en tvåsiffrig tillväxttakt.8 %. medan tyska tillverkare tenderar att vara större och mer industrialiserade. men importen till EU har ökat med mer än 27 % sedan 2000. och är i dag utbredd inom sågverksindustrin där den påskyndar kostnadseffektiviteten och utvecklingen av produkter och tjänster med mervärde. 75 . I de nya EU-medlemsländerna får möbelindustrin snabbt större betydelse. som avsevärt har sänkt produktionskostnaderna genom stordriftsfördelar och förbättrad processtyrning. ytbehandling och montering av produkter.

har ökat sina marknadsandelar från 15 % 1995 till 25 % 2004. regional eller nationell nivå. Den här delen av industrin är relativt fragmenterad och består av flera mindre företag. och till paneler. platsbyggd inredning.Träprodukter Sågade trävaror Delsektorn för sågade trävaror utgör 12 % av den totala träbearbetande industrin i de 25 EU-länderna och producerar årligen cirka 91 miljoner m3 (27 600 miljoner euro) från 9 000 företag med sammanlagt 268 000 anställda. men med Motsatt sida ovan vänster Sågade trävaror utgör 12 % av träförädlingsindustrin i EU 25 Motsatt sida mitten Tillverkningen av parkett har ökat stadigt de senaste 15 åren Motsatt sida nedan Snickerisektorn har en årlig omsättning på 12 000 miljoner euro i EU 15 Övrigt 8% Förpackningar 19% Trädgårds. 76 . med Frankrike i täten. snickerier osv). Spanien. Konsolideringen inom industrin är låg. medan efterfrågan ökade med 5. men integreringen framåt i förädlingskedjan är betydande och uppfyller specifika produkt. De tio största producenterna. vanligtvis storskaliga multinationella tillverkare av skogsprodukter. inom nischer som skapats genom lokala skogsresurser eller marknader. Siffrorna gäller Storbritannien. Jaakko Pöyry Consulting Sågade lövträvaror Produktionen inom de 25 EU-länderna ökade med hela 6.eller marknadsbehov. exempelvis i byggkomponenter (trästommar. golv. möbler och andra detaljer i bostadshus.2 % tack vare ökat bostadsbyggande med ökad efterfrågan på möbler och inredningar. Italien. Förbrukning av barrträvirke Sågade barrträvaror Denna sektor är på väg att konsolideras. men förbrukningen fördelas på likartat sätt i flera andra länder. Vänster Beräknad förbrukning av sågade barrträvaror i de främsta importländerna i Europa. Tyskland och Nederländerna. Produktionen sker på lokal.och staketmaterial 5% Limfogsskivor 2% Byggnadskonstruktioner 47% Möbler 3% Limträ 2% Snickerier 4% Listverk 9% ökande internationell försäljning. utomhusterrasser.7 % under de senaste åren. Frankrike. Sågade trävaror används i huvudsak inom industri och byggande.

Dessutom förväntas den sammanlagda konsumtionen i Östeuropa öka fram till 2010 och överta en större andel av den europeiska konsumtionen. med Tyskland. 77 . till följd av snabb ökning inom renovering och nybyggande. Västeuropa står för mer än 90 % av den sammanlagda parkettkonsumtionen i Europa. fönster och takstolar. Snickerier Snickerier inbegriper allt snickeriarbete i samband med byggande. men trenden går mot sammanslagning till större enheter. Sektorn omfattar cirka 24 000 företag i EU 15. till exempel dörrar. Spanien och Italien som de största marknaderna. Även om parkettindustrin driver på konsolideringen av tillverkare av sekundära träprodukter. ligger marknadsandelen för de fem största företagen fortfarande på cirka 35 %. I Östeuropa utgör Slovakien och Ungern de största marknaderna. Produktionen har ökat stadigt i mer än 15 år och de europeiska producenterna är föregångare för hela världen när det gäller produktutveckling och nyskapande. gynnade av den ökande tillgången på parkett från lokala industrier. med 250 000 anställda och en årlig omsättning på 12 000 miljoner euro.Parkett Medlemsländerna i FEP (European Federation of the Parquet Industry) producerar närmare 100 miljoner m2 parkett (massiv och flerskikt). Majoriteten av företagen är små eller medelstora.

OSB Motsatt sida ovan vänster Mer än 350 miljoner lastpallar produceras i Europa varje år Motsatt sida ovan höger LVL-pelare och balkar Motsatt sida nedan Limträbalkar på den nya institutionen för pedagogik vid Cambridge University. där de kan dra fördel av lågkostnadsproduktion och växande marknader. De viktigaste slutanvändarna av plywood och OSB är byggmarknaden och förpackningsindustrin. MDF. förpackningsindustrin och inom DIY (GDS-gör det själv) segmentet.Delsektorerna inom sektorn för träbaserade skivor Faner. Träbaserade skivor används som halvfabrikat vid en rad olika tillämpningar i möbelindustrin. Plywood säljs även på särskilda nischmarknader inom transportsektorn. för båtbygge och tillverkning av musikinstrument. Ovan Delsektorerna inom sektorn för skivindustrin Nedan Spånskivor. byggindustrin (inklusive tillverkning av golvmaterial). Dessa företag flyttar i allt högre utsträckning sin produktion och utökar sina marknader till Östeuropa. hårda fiberskivor. Till följd av den höga tillväxten och sammanslagningen av västeuropeiska tillverkare av skivor baserade på återvunnet trä (spånskivor. av den sammanlagda industriproduktionen med cirka 80 000 anställda i EU-länderna. motsvarande 13 miljarder euro. Tillväxten kan till en del hänföras till flytten av vidareförädlande företag från Västeuropa till Östeuropa. Möbelindustrin är den största konsumenten av spånskivor (41 % 2004). Konsolidering sker när det gäller tillverkarna av plywood och hårda fiberskivor. porösa fiberskivor osv) 24% Träbaserade skivor Detta är en viktig delsektor som utgör 9 %. Laminatgolv är i själva verket den snabbast växande produkten inom träförädlingsindustrin just nu. medan laminatgolv är en blomstrande marknad för MDF som i dag utgör mer än 40 % av användningsområdena. plywood och lamellträ 6% Spånskivor (OSB osv) 70% Fiberskivor (MDF. MDF och OSB) har tillverkningen koncentrerats till ett fåtal dominerande multinationella företag. laminerade skivor. Storbritannien Fotografi med tillstånd från Wood Awards 2005 78 .

5 miljoner m3. Till följd av standardiseringarna och handeln inom euroområdet har ett fåtal större koncerner börjat bedriva verksamhet internationellt. med ett stort antal små och medelstora aktörer med nationell verksamhet. Sektorns utgör 4 % av den träförädlande industrins värde i EU.EWP-produkter EWP-produkter (Engineered Wood Products). Mer småskaliga företag med nationell verksamhet står emellertid för en stor andel av tillverkningen av limträbalkar. Den årliga produktionen ligger på cirka 2. där limträ står för 2. Produktionen i Europa är fortfarande fragmenterad. är en viktig konkurrent till betongoch stålbjälkar och används allt oftare av arkitekter i byggsammanhang. medan avancerade defektfria produkter som fingerskarvat och konditionerat virke är populära inom snickeriindustrin.3 miljoner m3. Stora multinationella företag på den internationella marknaden dominerar allt mer inom den här delsektorn. 79 . I-balkar och LVL. i synnerhet i samband med storskaliga konstruktioner som broar. i synnerhet inom tillverkning av LVL och I-balkar. Lastpallar och förpackningar Cirka 20 % av all virkeskonsumtion i Europa används till lastpallar och förpackningar. Varje år tillverkas fler än 350 miljoner träpallar i Europa. med 3 000 företag och cirka 50 000 anställda. exempelvis limträ. idrottsanläggningar och universitetsbyggnader.

Forest Technology Platform. är ett branschorganiserat projekt som syftar till att införa och verkställa sektorns FoU-plan inför framtiden. Teknologiplattformarna är de huvudsakliga ”kanalerna” för att ge konkreta förslag till arbetsprogrammen och för samarbetet med EU-kommissionen inom det aktuella området. konsumtion och återvinning av material och produkter.Marknadsförings. EFORWOOD har en budget på 20 miljoner euro. European Wood Initiative har tillkommit som ett sätt att hjälpa företag att konkurrera i Kina och Japan. 80 . SRA är det första forskningsprogram som omfattar alla relevanta europeiska nätverk och branschinitiativ. Projektet backas upp av ett stort antal intressenter. Arbetet inom FTP är obligatoriskt enligt EU-kommissionens sjunde ramprogrammet (Framework Programme 7. CEPF (Confederation of European Forest Owners) och CEPI (Confederation of European Paper Industries) har lanserat ett projekt för att etablera en teknologiplattform för den skogsbaserade sektorn. FTP. konkurrerar de med starka aktörer från de nordamerikanska träindustrierna som kan göra stora investeringar i standardiseringsarbete och marknadsföring tack vare stora ekonomiska bidrag. Projektets syfte är att ta fram bedömningskriterier och dataprogram som kan användas för att utvärdera och vidareutveckla träets bidrag till en hållbar utveckling. projektet Motsatt sida ovan Tidskriften Building Europe Motsatt sida nedan European Wood Initiative har tillkommit som ett sätt att hjälpa företag att konkurrera i Kina och Japan För att uppnå den skogsbaserade sektorns ”Vision 2030” kommer sju forskningsområden inom FTP:s strategiska forskningsagenda (SRA) att prioriteras. Projektet kommer att omfatta hela den europeiska kedjan. vilken bidrar med 13 miljoner euro av den totala budgeten. med garanterad geografisk balans. Det är det största projektet i hela den europeiska skogsbaserade sektorn som finansieras av EUkommissionen. European Wood Initiative När europeiska producenter exporterar till marknader som exempelvis Asien. FP7). ska löpa i 4 år och involvera 38 organisationer från 21 länder. som kommer att löpa från 2007 till 2013. EFORWOOD EFORWOOD är ett nyligen startat europeiskt forskningsprojekt om hållbarhet i den skogsbaserade sektorn. från skogsbruk till industriell tillverkning.och forskningsinitiativ FTP och andra forskningsinitiativ CEI-Bois (European Confederation of Woodworking Industries).

marknadsföring.Aktiviteter inom europeiska institutioner 1995 beslutade man inom DG Enterprise (industridirektoratet) att upprätta en enhet för skogsbaserade industrier. men också på marknader i tredje världen. Planen inbegriper lobbyverksamhet. forskning och utveckling och utbildning. Roadmap 2010 Med CEI-Bois som paraplyorganisation är detta branschens första strategiska projekt som syftar till att göra trä och träbaserade produkter till det främsta materialet vid 81 . Strategierna har förstärkts med flera pan-europeiska marknadsföringsprojekt i Europa. COST COST:s (European Cooperation in the field of Scientific and Technical Research) initiativ finansieras till stor del av EU och inbegrep ursprungligen akademiska forskare.europeanwood.org Kommunikation och initiativ för att marknadsföra trä Flera EU-länder har lanserat nationella strategier för att främja användningen av trä. men engarerar idag även partners inom industrin. Technical Committee on Forests and Forestry Products utgör ett effektivt forum där branschen får möjlighet att möta akademiska forskare. Enheten är nödvändig för att man ska kunna bevaka all relevant utveckling inom sektorn och säkerställa att aktörerna inom sektorn kan göra sig hörda i EU-kommissionens funktioner. Källa: www. byggande och inredning före 2010. till exempel Asien.

Poiana Brasov. 2003. 1. www.2 och 5.innovawood. 2004. 2 18 3 19 4 EU-kommissionen. Mery. 20 5 21 6 22 23 7 8 24 9 10 25 11 26 12 27 13 EFI-presentation. Tratek/SCA. Adolf Merl. 2000.ac. 2004. recycling. ECE/FAO-seminarium: Strategies for the sound use of wood.1. Informationsdienst Holz. ”Building Sustainably with Timber”. 2001. 17 BRE (Building Research Establishment). Fakten lesen. Scharai-Rad.. ”Forest Products 1996 – 2000”.int/comm/energy/demand/legislation/doc/leaflet _better_buildings_en. volym 1.Referenser 1 Rakonczay.uk. München.. 2003. Frühwald. EFI-News. Kluwer Academic Publishers. 2001. Rumänien. A. Frühwald. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. WWF-UK. Dublin. 14 15 16 82 . 2005. Scharai-Rad.com. Nabuurs et al. ”The Environmental Impact of Packaging Materials”.pdf. ”State of the World’s Forests”. ”Impacts of warming Arctic”. J. Alterra/EFI/SBH for CEPI.. ”Safety of toys . EFI. 2003. RTS Building Information Foundation. Nederländerna. IPCC Assessment Report... S. Parviainen. G. 24-27 mars 2003. B. Wien. 2003. verstehen und Handeln”.pdf. 2006. G. M. Informationsdienst Holz.. societies and environments in North America and Europe”. ”CEI-Bois Roadmap 2010 .2003. European Panel Federations branschregler för användning av återvunnet trä i träbaserade skivor. www. ”Materials Production and Construction”. Alterra-rapport 927. 2003.. 1997. ”Forests and Climate”. ”Forests. COST Action E4.de. mars 2005.Summary of Working Packages”. TRADA (Timber Research and Development Association UK). Rom. 2002. ”Managing forests for adaptation to climate change”.pdf..informationsdienst-holz. 2003. workshop COST Action E31. ”Comparisons of protected forest areas in Europe to be improved”.at/iea-bioenergytask38/workshops/dublin05.New European legislation to save energy” http://europa.com/lwwpdf/window_of_opportunity. BRE (Building Research Establishment).eu. ”Better Buildings . DGfH. ”Comparison of wood products and major substitutes with respect to environmental and energy balances”. IPCC (UN Intergovernmental Panel on Climate Change). J. Society and Environment.1.woodforgood. Approved Document L”. Welling. ”Strict forest reserves in Europe – Efforts to enhance biodiversity and strengthen research related to natural forests in Europe”.. EPF (European Panel Federation). Arctic Climate Impact Assessment. 1999. ”Impact of accession countries on the forest/wood industry”. (red. ”Annual Report 20042005”. 2002. September 2003. 2003.. Laaksonen-Craig. Parviainen. FAO Forestry Series 35. www. 2000. 1. ”Future wood supply from European forests – implications for the pulp and paper industry”.co. European Panel Federations regler för leveransvillkor för återvunnet trä. COST Action E4. and energy generation”. 2002. Horn. ”Recovered wood from residential and office building – assessment of GHG emissions for reuse.trada. and Uusivuori.woodforgood. Zimmer. 25 april 2005. Rumänien. FAO Rom.com/bwwpdf/bswt. www. 1999. Poiana Brasov. FAO. ”State of Europe’s Forests 2003 – The MCPFE report on sustainable forest management in Europe”. ”Ökobilanzen Holz. och Uuisvuori. DIN EN 71-3 + A1. Deutsche Gesellschaft für Holzforschung (Herausgeber).. Indufor. ”UK Building Regulations. Wageningen.1. ODPM/EU-direktiv 2002/91/EC. ”Environmental Reporting for Building Materials” – 1998–2001 och Miljøministeriet. J. 2005. ECE/FAO-seminarium: ”Strategies for the Sound Use of Wood”.joanneum.Part 3: Migration of certain elements”. Dordrecht. Danmark. Metla. 2004. ”Environmental Profiles”.) World Forests. 24-27 mars 2003. M. Jr. J. och Frank. ”Window of Opportunity – the environmental and economic benefits of specifying timber window frames”. MCPFE. Skogsindustrierna. Forest Reserves Research Network. www. www. Christian Thompson. OJ L1 den 4. Z. 2000. In Palo. Wegener G. 2004.

Storbritannien. Makedonien. I-balk Ser ut som ett versalt "I" och tillverkas av två flänsar i homogent virke eller LVL-material och med ett vertikalt liv av exempelvis plywood eller OSB. Frankrike. Estland. PE. Jugoslavien. (EU 25-länderna anges med kursiv stil. Tillsatser såsom färgämnen. Halvnaturlig skog Träd som kan förekomma naturligt på en viss plats och som uppvisar likheter med urskog. Vitryssland och Österrike. Skog Mark med en krontäckning (eller motsvarande mätmetod) på mer än 10 % och en yta på mer än 0.5 hektar. och blir allt vanligare som arkitektoniskt och strukturellt byggmaterial i pelare och balkar. Program för skogscertifiering ATFS (American Tree Farm System). Beroende på användningsområdet sågas LVL till paneler. Inkluderar plantering och sådd av inhemska arter. som avverkas under en given referensperiod. Norge. Limträ är snyggt och starkt nog för att vara bärande över spännvidder. Moldavien. och till inomhuspaneler. Den består av flera ark träfaner som limmas samman i korslimmade skikt. Tjeckien. Liechtenstein. OSB (oriented strand board) Skiva där långa träspån sammanlimmas i en viss riktning. Konstruktionen medför att materialet blir starkt och stabilt och mycket tåligt mot stötar och vibrationer. med bark. Sektorn för kompositmaterial med en kombination av trä och plast är en av de mest dynamiska av alla nya kompositsektorer. exempelvis i dörrkarmar. Ungern. utomhusterrasser. exempelvis i byggkomponenter (trästommar. Slovenien. Bulgarien. liksom mot slitage. San Marino. det vill säga genom naturlig sådd eller självföryngring. SFI (Sustainable Forestry Initiative). platsbyggd inredning. bindemedel. Slovakien. Sverige. listverk och möbler. Ryssland. MTCC (Malaysian Timber Certification Council). Andorra. Det finns även en växande marknad för användning inomhus. skummedel och smörjmedel bidrar till att anpassa slutprodukten till det aktuella användningsområdet. Materialet till en degliknande konsistens och formas på önskat sätt. Fibrerna löper i längdriktning i alla skikt. PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes). Självföryngrande skog (skottskjutning) Skog bestående av skott på stubbar efter avverkning. Schweiz. Belgien/Luxemburg. splittring och buktning (fuktstabila). Europa Albanien. CSA (Canadian Standards Association). Finland. Italien. Limträ Träprodukt som tillverkas genom sammanlimning av virke under kontrollerade former. Fibrerna i de olika skikten löper vinkelrätt mot varandra. Polen. snickerier osv). Malta. Träden ska kunna nå en minimihöjd på minst 5 m vid mognad på plats. Spanien. Med ett cellulosainnehåll på upp till 70 % beter sig kompositmaterialen som trä och kan formas med vanliga träbearbetningsverktyg. Ukraina. annan trädbevuxen mark eller avverkningsplats. Lettland. MDF (medium density fibreboard) Träbaserad skiva som tillverkas av träfibrer under värme och tryck. balkar eller stolpar. Rumänien. med tillsats av bindemedel. FSC (Forest Stewardship Council). Spånskiva Träbaserad skiva som tillverkas under tryck och värme av träfibrer (flis. PVC). inklusive träd eller delar av träd som inte bortforslas från skogen. möbler och ytskikt i bostadshus. som växer till nya träd.Definition av begrepp Sågade trävaror Sågade trävaror används i huvudsak inom industri och byggande. Kan påskyndas med mänsklig inblandning. Plywood Träbaserat skivmaterial som kombinerar hög mekanisk styrka med lätt vikt. I ytterskikten löper fibrerna vanligtvis parallellt med skivans långsida. Deras extrema fuktbeständighet gör dem väl lämpade till terrasser. fyllningsmedel. Tyskland. konsistensgivare. Litauen. Danmark. Kroatien.) Avverkning Genomsnittlig (årlig) stående volym av levande eller döda träd. Kan betraktas som återplantering av det naturliga skogsbeståndet med hjälp av olika skogsbruksmetoder. fasadbeklädnad. 83 . Island. Kompositmaterial trä-plast Tillverkas av fina träfibrer som blandas med olika typer av plastmaterial (PP. Nederländerna. med tillsats av bindemedel. Materialet kan formas till både massiva och ihåliga profiler. Bosnien/Herzegovina. hyvelspån. parkbänkar och liknande. sågspån och liknande) med tillsats av bindemedel. Naturlig återväxt Återetablering av ett skogsbestånd på naturlig väg. till exempel genom utgallring eller inhägning för att skydda mot skador från vilt eller betande tamdjur. golv. samt ofta även i komponenter som belastas med både böjning och tryckpåkänning. Grekland. förstärkningsmedel. LVL (laminated veneer lumber) Tillverkas genom sammanlimning av flera fanerskikt av barrträ så att de bildar en sammanhängande skiva. Portugal.

COM (2005) 84 slutversion.php) European Panel Federation . ”Forest Products Annual Market Review 2003-2004”. ”Eastern Europe leads recovery in European construction”. maj 2005 European Wood. ”Annual Report 2004”.org) Eurostat. 2005 UNECE. ”Forest Products Annual Market Review 2004-2005”.europeanwood. 2005 (http://www. november 2004 EU.euroconstruct. Brussels. London för fotografier från boken ”Architecture in Wood” av Will Pryce 84 . ”Roadmap 2010.euroconstruct.Litteraturtips CEI-Bois. 2005 (http://www. Reporting on the Implementation of the EU Forestry Strategy”. Industry & Forest Resource Analysis”. 2004 Tack German Timber Promotion Fund Thames and Hudson Ltd. Bryssel. ”Memorandum of the Woodworking Industries to the European Institutions”.org) Euroconstruct. februari 2004 UNECE. Genève. juni 2005 European Organisation of the Sawmill Industry. mars 2005 Euroconstruct. ”Annual Report 2004-2005”. Genève. 2005. key findings and conclusions: Market. Jaakko Pöyry Consulting. juni 2005 (http://www. Timber Bulletin. Timber Bulletin. EU:s statistikkontor.org/pressinfo/pressinfo. ”Communication from the Commission to the Council and the European Parliament.

ideaslondon.Design och produktion: Ideas www.com .

Friskrivning: Åtgärder har vidtagits för att innehållet i denna publikation skall vara korrekt.eller tolkningsfel som kan förekomma i de använda källorna. men författare och förlag åtar sig inget ansvar för eventuella fakta. .

cei-bois.www.org .