Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

DET BORTGLMDA STOCKHOLM NORRE FRSTADEN 1602-1635. Av Lars Ericson Wolke Inledning Stockholm har faktiskt en gng i tiden varit tv stder. Men det andra Stockholm r numera sedan lnge bortglmt och frsvunnet in i historiens dimmor. Drfr kan det finnas anledning att lyfta fram detta andra Stockholm ur glmskan. Dagens Stockholm r faktiskt resultatet av en sammanslagning av tv stder och det hade lika grna kunnat finnas tv grannstder p var sin sida om Norrstrm. Nu blev det inte s och kunskapen om det andra, norra Stockholm p Norrmalm har fr lnge sedan sjunkit undan i medvetandet ven hos stockholmare som normalt anses kunna mycket om sin hemstads historia, ven om enstaka upplysta undantag frvisso finns. Det finns mnga exempel p hur stder i andra lnder utgrs av flera bestndsdelar som har vuxit ihop. Rom bestod ursprungligen p 700-talet f Kr av en bebyggelse p fyra av stadens sju kullar, som senare bands samman av en mellanliggande bebyggelse p Forumomrdet. Rom utgjorde dock alltid en administrativ enhet alltsedan den frsta stadsgrundningen. Europas mest knda exempel p en dubbelstad som vuxit samman r den ungerska huvudstaden som bestr av delarna Buda och Pest, men ven t ex Kln och andra tyska exempel har en liknande tudelad historia. P nrmare hll har vi i 1600-talets Kpenhamn den sjlvstndiga stadsbildningen Christianshavn under ett antal r. Stockholms utveckling har likheter med dessa stder, men likvl en egen profil. Stockholms stadsfrvaltning p 1500- och 1600-talen Ett par viktiga frhllanden skilde den norra malmens utveckling frn den som gde rum p Sdermalm, trots att bda malmarna alltifrn senmedeltiden och under 1500-talet fick ta emot en stndigt kande strm av stockholmare som fann Stadsholmen (vra dagars Gamla Stan) alltfr trng. Under medeltiden var Norrmalm delad mellan Stockholms slottsln och ett antal andliga stiftelser med S:a Klara kloster som den viktigaste. I samband med reformationen r 1527 drogs den kyrkliga jorden in till kronan och redan 1529 frdes invnarna in under Stockholms stad, eller under stadens regemente och lydnad, som formuleringen ld. Men det gjordes ett viktigt undantag. I frga om tomtren fastighetsskatten, och dagsverken skulle norrmalmsborna ven fortsttningsvis lyda direkt under det kungliga slottet. Anknytningen till kronan frstrktes under de fljande decennierna nr vattnet i Norrstrm anvndes fr att anlgga viktiga statliga vapenindustrier och ett kungligt skeppsvarv vxte fram lngs stranden mot Nybroviken. Stockholms frmsta politiska organ i ldre tid var borgmstare och rd, eller magistraten som frsamlingen brjade kallas en bit in p 1600-talet. Frsamlingen bestod av tv till fyra borgmstare och ett varierande antal rdmn, vanligen tolv till sexton. Rdet var stadens politiska ledning, svl som dess domstol, och sammantrdde p rdstugan i rdhuset vid Stortorget. Sammantrdena vervakades ofta av en representant fr kronan, i allmnhet en fogde eller stthllare p slottet, frn 1634 den kunglige verstthllaren. Lnge hade rdets samma struktur, men p vren 1636 inrttades efter mnster frn riksfrvaltningen fyra srskilda kollegier som avdelningar inom rdet med sina egna avgrnsade ansvarsomrden: justitie-, (hantverks)mbets-, byggnings- och handelskollegierna. Under rdet verkade en stadsfrvaltning som bl a bestod av en stadsskrivare, underdomare eller kmnrer och andra, ofta deltidsverksamma stadsanstllda. Stadsfrvaltningen hade som sin kanske frmsta uppgift att skra rttsvsendet i Stockholm, bde den polisira delen och den dmande och straffande. Den legala grunden fr arbetet var

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

frn 1350-talets mitt fastlagd i Magnus Erikssons stadslag. Stadslagen gllde i alla svenska stder, men r helt uppenbart avsedd fr Stockholm. En av de bst bevarade handskrifterna av lagen har ocks tillhrt Stockholms rdstuga. Stadslagen gllde nda fram till r 1736, d 1734 rs lag tog ver. Som domstol handlade rdet bde civil- och brottml. Rdsledamterna fick vid sina sammantrden utreda och dma i renden om svl mord och misshandel som stld, olaga utsknkning, arvstvister, otrohet och granntvister. En annan stor uppgift fr rdet var att fungera som stadens politiska och administrativa ledning. Hr gllde det att vervaka nringsliv och byggnadsverksamhet, allt hrt reglerat nda in p 1800-talet. Alla importerade varor skulle inte bara tulldeklareras utan ven kontrolleras av stadens tjnstemn innan de fick sljas vidare, och samtliga hantverkare fick sin verksamhet noggrant reglerad av myndigheterna. Svl varornas kvalitet och pris som formerna fr tillverkning och frsljning vervakades. Alla huskp, tomtmtningar och nybyggnationer utsattes fr en nrgngen kontroll av staden. Vid sidan av dessa grundlggande uppgifter hade stadsfrvaltningen uppgifter inom mnga andra omrden, som skola, renhllning, brandfrsvar m m. Efter reformationen p 1520-talet vertog stadens myndigheter dessutom ansvaret fr fattigvrd, sjukvrd och kyrkofrgor, sdant som tidigare hade sktts av den katolska kyrkan. Redan det faktum att kronan genom sin representant stthllaren p slottet eller ngon annan kunde vervaka rdets frhandlingar p rdstugan visar hur staten hade kontroll ver Stockholms politiska frsamling. Men borgmstarna och rdmnnen kunde ofta visa stor sjlvstndighet, och under 1400-talets inrikespolitiska strider agerade Stockholm mycket sjlvmedvetet, ven i rikspolitiken. Det var storkpmnnen, eller i varje fall de mera vlbrgade kpmnnen, som utgjorde rekryteringsbasen fr och hade det politiska inflytandet i stadsstyrelsen. Mindre kpmn och de bredare hantverkargrupperna var, med ngra f undantag (t ex bland guldsmederna), helt uteslutna frn allt mera betydande politiskt inflytande. Helt utan politiskt inflytande var naturligtvis de stadsbor som vistades i Stockholm utan att ha burskap, dvs kvittot p att man var en fullgod stadsborgare och hade rtt att idka borgerlig nring i staden. Sdana kpmannaoligarkier styrde i stort sett alla europeiska stder under medeltiden och 1500-talet. Den styrande gruppen knts ihop av slktfrbindelser som strkte de band av social och ekonomisk natur som hll kretsen samman. Knnetecknande fr dessa kpmn i stdernas magistrater var att de sktte sina politiska och juridiska uppdrag vid sidan av sitt privata vrv som kpmn, finansirer, fastighetsgare eller hantverkare. Verksamheten i stadsstyrelsen var hela tiden en bisyssla som aldrig p ett menligt stt fick inkrkta p den egna nringen. Delvis var detta ndvndigt eftersom arbetet i stadens rd i stort sett var oavlnat och den lilla ersttning som utgick inte gick att leva p. Frst frn brjan av 1620talet brjade detta frhllande stegvis frndras, d kronan pressade p fr att f in akademiskt skolade, heltidsanstllda tjnstemn frst som borgmstare och sedan p rdmansposterna. Inte sllan hade dessa s k kungliga borgmstare ocks en direkt anknytning till kronan genom tidigare verksamhet i t ex det kungliga kansliet. Mot slutet av 1630-talet var den hr processen avslutad och Stockholms rd i praktiken frvandlat frn en borgerlig, fritidsarbetande sammanslutning till en samling heltidsanstllda tjnstemn med akademiskt skolning och bakgrund i statsfrvaltningen. En konflikt med kronan skapar Norre Frstaden Men redan fre 1620-talet hade kronan, nr den besatt tillrcklig politisk styrka, frskt placera in sina egna mn som borgmstare eller rdmn i Stockholms rdhus, fr att p det viset vinna politisk kontroll ver staden. S skedde under Kristian II:s korta med vldsamma regim r 1520, liksom under Gustav Vasas regering under de fljande decennierna. Under de inrikespolitiska motsttningarna p 1590-talet stdde Stockholms stad kung Sigismund.

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Denne son av Johan III krntes 1593, men var samtidigt ocks kung i det katolska Polen. Detta bddade fr motsttningar med det alltmer intensivt protestantiska Sverige, dr farbrodern hertig Karl hela tiden agerade fr att utka sitt eget politiska manverutrymme. P riksdagar i Arboga och Sderkping 1595 och 1596 tog Stockholms riksdagsmn stllning fr kungen, fregivande legala och dynastiska skl. Sigismund var det laglige monarken. Men skert spelade det in att man p det viset fick en kung som strre delen av sin tid befann sig i Polen och inte p Stockholms slott, bara ngra hundra meter frn rdhuset vid Stortorget. Alltnog eskalerade motsttningarna och 1598 utbrt ett ppet inbrdeskrig. Kampen vanns av hertigens trupper i slaget vid Stngebro utanfr Linkping och strax drefter ervrade man Stockholm, medan Sigismunds garnison flydde ut i skrgrden och vidare mot Polen. Nr hertig Karl vl tilltvingat sig makten rensades en del kungavnliga ledamter av Stockholms rd ut och ersatte med hertigtrogna borgmstare och rdmn. Den Sigismundvnlige stadsskrivaren Hans Bielefeld fick ocks g i landsflykt fr att rdda livhanken. Flera r eftert frfljdes stockholmare som anklagades fr att upprtthlla illegala kontakter med denne landsflykting som vistades i Tyskland och Polen. Men detta rckte inte fr hertig Karl, sedermera krnt till Karl IX. Han ville en gng fr alla frhindra att Stockholm, landets i srklass strsta och mktigaste stad skulle kunna f kraft att utmana hans politiska makt. Fyra r efter inbrdeskrigets slut kom tillfllet han hade vntat p. r 1602 protesterade norrmalmsborna mot svl stadens som kronans krav p olika plagor. Frn Norrmalm klagades ver att den befolkningsmssigt lilla stadsdelen med kanske 3- 4 000 av Stockholms c:a 10 000 invnare tyngdes av stora inkvarteringar av trupper, skjutsfrder fr kungliga tjnstemn och en rad andra plagor frn kronan och Stockholms stad. Klagomlen riktades till hertig Karl, som grep tillfllet att den 26 november 1602 gra slag i saken. I ett kungligt brev frkunnade han att Norrmalm skulle skiljas frn Stockholm och bilda en egen stad med en egen stadsstyrelse. Nu omgavs Norrstrm pltsligt av tv stder. Den nya Norre Frstaden styrdes av en magistrat bestende av tv borgmstare och tolv rdmn som sammantrdde i ett rdhus vid Norrmalmstorg (nuvarande Gustav Adolfs torg) och frn Norrmalm snde man sina egna representanter till borgarstndet p riksdagen. P rdstugan representerades kronan, precis som i sjlva Stockholm, av en stthllare frn slottet. Dessutom fanns det en malmfogde och en malmskrivare som sktte mycket av den praktiska frvaltningen av norrmalmsbornas stad. Norre Frstaden var dock inte helt sjlvstndig, utan i vissa avseenden hade den kvar en koppling till den strre grannstaden. Frst r 1620 fick Norre Frstaden rtt att uppbra skottet, dvs den kommunala skatten, fr egen rkning. Dessfrinnan hade dessa pengar betalats in till Stockholms stad. Under 1620-talet kade lnerna markant fr Norrmalms borgmstare och rdmn, parallellt med samma process som gde rum sder om Norrstrm. Norrmalms hantverkare hrde ocks till de hantverksmbeten som fanns i sjlva Stockholm. Det gllde de p malmen srskilt rikligt fretrdda skrddarna och skomakarna, men ven Norre Frstadens karduansmakare, smskmakare och smeder. Frst r 1621 fick borgmstare och rd i Norre Frstaden besluta ver hantverksmbetena. Dessfrinnan lydde de under rdet vid Stortorget och norrmalmsrdet kunde endast bevaka bnhaseri, dvs icke mbetsanslutna hantverkares illegala verksamhet. Slktfrbindelser ver Norrstrm Det fanns dock hela tiden tydliga frbindelser ver Norrstrm. Norre Frstadens frmste borgmstare under sjlvstndighetstiden var smskmakaren Matthias Trost som blev bde rdman och borgmstare. Hans nringsverksamhet expanderade till diverse handel och tjnster t kronan. I juni 1631 fick Matthias Trost tillsammans med en kompanjon kontrakt p

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

att arrendera Stockholms ladugrd, belgen vid Djurgrdsbrons norra fste. Denne mngsysslare var i tv decennier det sjlvstndiga Norrmalms starke man. Matthias Trost var fdd i Stockholms den 25 september 1582 som son till smskmakaren Valentin Trost och hans hustru Kerstin Markusdotter. Modern var dotter till Johan III:s snickare Markus Magthalen. Den unge Matthias sattes att utbilda sig i faderns yrke och under sina lro- och gesllr sndes han till flera stder i Preussen, Polen och Schlesien, bl a Danzig, dr han fick lra sig smskmakarnas vl bevarade yrkeshemligheter. Efter terkomsten till Stockholm vann han burskap i hemstaden och blev 1608 smskmakare p Norrmalm. Under Norrmalms sjlvstndighet gjorde han en snabb politisk karrir. Matthias Trost blev rdman i december 1614 och den 24 april 1618 utnmndes han till borgmstare. Han representerade ocks Norre Frstaden p riksdagarna 1627, 1629, 1630, 1631 och 1634. Vid sin dd hade Matthias Trost samlat p sig en frmgenhet som knappast var normalt fr en smskmakare, men Matthias Trost var inte heller ngon normal smskmakare. I sin plats i rdet p Norrmalm var han inte bara stadens rttslige och politiske ledare, han lyckades ocks genom bl a lmpliga gifterml skaffa sig bde frmgenhet och fastigheter, inklusive en egen mjlkvarn. Elaka tungor talade ven om att kryperi fr de styrande lg bakom hans framgngar. Men Matthias Trost hade gott om kontakter ver Strmmen, ven av mera privat natur. Mnga borgmstare och rdmn i Stockholm var ingifta med varandra, och in i dessa sammanfltade kretsar drogs Matthias Trost p ett stt som gr att man undrar ver hur stort avstndet mellan de bda stderna eller i alla fall deras styresmn egentligen var. Kpmannen Nils Krka (d ) i Stockholm efterlmnade vid sin dd nkan Anna Olofsdotter. Deras son Nils Krka (d y) var rdman p rdhuset vid Stortorget. Anna Olofsdotter, som dessutom var dotter till den framtrdande rdmannen Olof Holm, gifte om sig med Stockholms starke man under Karl IX:s och brjan av Gustav II Adolfs tid, borgmstaren Olof Pedersson Humbla. Nr denne avled r 1621 gifte hon om sig fr tredje gngen, nu med Olof Pedersson Humblas motsvarighet i Norre Frstaden, Matthias Trost. Hr har vi att gra med en rdsdynasti med frgreningar p bda sidor om Norrstrm. Matthias Trost var gift fyra gnger. Det frsta giftermlet den 12 oktober 1616 var med Gertrud Johansdotter sannolikt en syster till Trosts blivande borgmstarekollega i Norre Frstaden Thomas Johansson Eijse som avled redan i februari 1620. De hann dock f flera barn, men bara dottern Ingrid verlevde fadern. I det andra giftet 1620 med Anna Gregersdotter, dotter till Greger Bagare, fick han bl a sonen Abraham som dog r 1631 tio r gammal. Efter den andra hustruns dd i april 1623 gifte Matthias Trost om sig med den ovan nmnda Anna Olofsdotter, med vilken han inte fick ngra barn. Sedan Anna dtt i april 1638 gifte Matthias ter om sig, nu med Ingrid Hansdotter, dotter till rdmannen Hans Olofsson. I detta sitt fjrde ktenskap fick han dottern Kerstin som dog frst 1716. tv sner fick paret ocks, Johan som fddes omkring 1642 och blev ryttmstare innan han dog 1684 samt Gustaf fdd 1645 som blev major och avled frst 1704. Bda snerna adlades Gyllentrost. En tredje son fddes i detta Matthias Trosts sista ktenskap, Valentin som fddes den 19 juli 1647, men han dog redan den 17 juni 1648 och begravdes samtidigt med fadern. Hur omfattande var d relationerna mellan de styrande grupperna i de tv stderna? I fljande tabell har fyra kategorier underskts utifrn frgestllningen vilka slktrelationer de hade med ngon tidigare, samtida eller senare medlem av ngot av de bda rden. De som vid sammanslagningen av de bda stderna gick ver frn Norre Frstadens rd (NFst) till Stockholms rd (Sthlm) har rknats in i bda funktionerna:

Lars Ericson Wolke Tabell 1: Slktrelationer fr rdets medlemmar 1599-1637 Bgm i Rdm i Sthlm Sthlm 1. Far i rdet 2 2. Bror i rdet 3. Svrfar i rdet 4. Svger i rdet 5. Son i rdet 1 6. Hustrun nka efter en tidigare rdsmedlem 1 7. Dotter gift med medlem av rdet 9 8. Annan slktrelation 5 9. Far/svrfar medlem av ngon annan stads rd 4 10. Ingen slktrelation 5 Antal underskta personer 17 2 1 6 1 4 5 7 12 7 21 53 0 3 15 1 0 0 1 1 0 4 8

www.ericsonwolke.se

Bgm i NFst 0 0 3 3 0 0 1 2 0 22 35

Rdm i NFst 0 0 0

Kllor: Till grund fr sammanstllningen ligger biografierna i Stockholms rdhus och rd. Festskrift utgifven till minne af nya rdhusets invigning hsten 1915. Del II (Sthlm 1915). Dessa uppgifter har kompletterats med data ur Gsta Thimon, Stockholms nations studenter i Uppsala 1649-1900. Del I, 1649-1700 (Sthlm 1982). Orsaken till att summorna fr de tio kategorierna inte verensstmmer med antalet underskta personer r sjlvfallet att mnga av medlemmarna i de bda stdernas rd hade flera olika slktrelationer till andra rdsmedlemmar. Man kan konstatera att en knapp tredjedel av borgmstarna och hlften av rdmnnen i Stockholm saknade ngon slktrelation till andra medlemmar av rdet. I Norre Frstaden r motsvarande siffror hlften av borgmstarna och 90% av rdmnnen. Frklaringen till de hga siffrorna p norrmalm torde dels vara ett smre genealogiskt kllmaterial, dels att den nya stadsbildningens rd rekryterades frn bredare samhllsgrupper n de som dominerade Stockholms rd. Det r pfallande i hur f fall far och son suttit i rdet efter varandra, medan dremot ett mycket stort antal giftermlsfrbindelser har knutits mellan olika rdsfamiljer. Om man slr samman kategorierna 3-4 och 7, visar det sig att hlften av borgmstarna i staden och p Norrmalm hade sdana relationer. Bland rdmnnen i staden var det ocks hlften, men bara en av 35 p Norrmalm. De tta giftermlsfrbindelserna kan sannolikt ses som ett vittnesbrd om att betydande delar av rdet sg sig sjlva och sina kolleger som ngot av en samhllsgrupp, ngot som sjlvklart frstrktes av att den sociala bakgrunden i rdet var ganska enhetlig. Hr understryks borgmstarnas exklusivitet i frhllande till rdmnnen som hade en ngot bredare rekryteringsbas. ven p Norrmalm framstr borgmstarna som en relativt exklusiv krets med en hgre grad av slutenhet visavi omvrlden n rdmnnen. Man br inte heller glmma slktfrbindelserna som lpte ver Norrstrm. I synnerhet var det borgmstarna p Norrmalm som gifte in sig i Stockholms rdskretsar, vilket exemplet Matthias Trost ovan visar. Norrmalms rdsledamter tillhrde sin stads absoluta elit och kunde i sina led rkna in de frmsta kpmnnen. Det var en viktig skillnad jmfrt med Stockholm, dr en handfull av de

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

allra frmsta storkpmnnen var s vlbrgade och mktiga att de inte bekymrade sig om att agera politiskt p rdstugan utan helt enkelt stod ver stadens politik. P Norrmalm stod rdets 7 procent av stadens borgare fr hela 41 procent av skattekraften enligt en skattelngd frn r 1627. ven i andra avseenden avvek norrmalmsrdet en del frn sina kolleger vid Stortorget. Medan de flesta borgmstare och rdmn i Stockholm tidigare hade verkat som kmnrer eller p ngon annan mera underordnad frvaltningspost innan de tog plats i rdstugan, s var det knappast frhllandet p Norrmalm. Av de totalt 39 personer som mellan 1602 och 1635 var borgmstare eller rdmn i Norre Frstaden var det hela 29 stycken som inte kan belggas fr ngon annan insats i frvaltningen innan de blir rdmn. Av de fem borgmstarna hade dock fyra stycken tidigare varit rdmn innan de upphjdes till det hgsta mbetet. Till en del kan denna skillnad mellan de tv stderna frklaras med att kllmaterialet fr Norre Frstaden uppvisar en del besvrande luckor, bl a saknas rdets protokoll, de s k tnkebckerna, fre r 1614. Det r dock betecknande att fr tre av de tio som nda haft frvaltningsbakgrund, hade de skaffat sig den fre r 1602, dvs i det odelade Stockholms frvaltning. Norrmalm med sin lilla frvaltningsstruktur hann aldrig skaffa sig en sdan frvaltningstradition innan staden upplstes. Dessutom br man betnka att ytterst f av de personer som fre 1602 varit engagerade i Stockholms frvaltning var bosatta p Norrmalm. Drfr var antalet erfarna frvaltningstjnstemn ringa nr den nya stadsbildningen skulle bygga upp en egen frvaltning. Kronan och den unga stormaktens huvudstad nda sedan sin tillblivelse r 1602 hade Norre Frstaden utgjort en nagel i gat p Stockholm och dess borgmstare och rd. Man hade aldrig velat acceptera den nya stadsbildningen norr om Strmmen och agerade frn tid till annan fr att f den inkorporerad med huvudstaden, eller att tminstone strka Stockholms inflytande p den norra malmen. Vid tskilliga tillfllen klagade man infr kronan ver ett som man ansg felaktigt och klandervrt beteende hos de Norrmalmske. I motsatt riktning verkade, fga frvnande, borgmstare och rd i Norre Frstaden. Redan r 1616 frskte man, utan framgng, f egna stadsprivilegier utfrdade av kronan. r 1624 utarbetades ett utkast till privilegier som dock aldrig utfrdades officiellt. Nrmare n s kom man inte. Norrmalmsborgarna lyckades aldrig n det hgrande mlet att juridiskt befsta den egna stadsbildningens stllning. Men s lnge Karl IX regerade fanns misstnksamheten mot det p 1590-talet oppositionella Stockholm var. Nr han 1611 eftertrddes av sin son Gustav II Adolf stundade nya tider. Den nye monarken och hans rikskansler, Axel Oxenstierna, strvade efter frsoning med ttlingarna till de adelsmn som avrttats i Linkpings blodbad 1600 och inte heller mot Stockholm mrks ngon animositet. Tvrtom s satsade kronan alltifrn 1610-talet mycket kraftigt p huvudstadens expansion. Man strvade uttryckligen efter att ge Sverige en huvudstad av europeiskt snitt, vrdig en stormakt. Raka gator, fyrkantiga kvarter, pampiga stenhus, palats och kyrkor skulle fylla stadsbilden. Efter en brand vster om Vsterlnggatan byggdes kvarteren upp enligt detta rutmnsterideal och resultatet blev omrdet lngs Stora och Lilla Nygatorna, som avviker markant frn den i vrigt medeltida stadsplanen i vra dagars Gamla Stan. I slutet av 1620-talet drev kronan p fr att den medeltida stadsmuren skulle rivas, de frigjorda tomterna sljas och bebyggas med mktiga stenhus. Redan r 1630 stod det frsta huset klart i det som skulle komma att bli den nya Skeppsbroraden, huvudstadens nya ansikte utt mot beskare som nalkade sig Stockholm frn sjsidan. Mot slutet av 1630-talet inleddes omfattande gaturegleringar p nedre Norrmalm, vilka p ngra r utraderade den gamla stadsplanen och ersatt den med en helt ny stadsdel lngs raka gator, kantade av pampiga byggnader: Drottninggatan, Regeringsgatan, Fredsgatan m fl. Mindre

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

genomgripande regleringar genomfrdes ocks p Sdermalm, i omrdet nrmast nuvarande Slussen, under 1640-talet. Men det var inte bara stadens fysiska gestaltning utan ocks dess nringar och befolkning som skulle stimuleras att vxa. Genom en rad seglationsordningar 1614, 1617 och 1636 styrdes viktiga delar av Sveriges utrikeshandel ver Stockholm, samtidigt som tullinkomster anvndes fr att modernisera och utveckla staden och dess frvaltning. Befolkningen kade alltifrn 1620-talet, fr att vid mitten av 1600-talet ha femdubblats till ver 50 000 invnare jmfrt med Karl IX:s tid. Med alla dessa ambitioner visavi stormaktens huvudstad var det naturligtvis opraktiskt p mnga stt med tv konkurrerande stder vid Norrstrm. Nr lantmtarna r 1637 brjade mta ut de nya tomterna och gatorna p det Norrmalm som skulle komma att regleras var ocks den sjlvstndiga Norre Frstadens saga avslutad. Norre Frstadens hdangng I oktober 1634 tilltrdde den frste verstthllaren som kronans hgste tjnsteman i Stockholm, nmligen den handlingskraftige amiralen och riksrdet Klas Fleming. Han drogs ganska omgende in i den aldrig avsomnade tvekampen mellan Stockholm och Norre Frstaden. I november 1634 inlmnade Stockholms rd till riksrdet, faktiskt genom Klas Flemings frmedling, en klagoskrift mot Norre Frstaden. Denna skrift gllde dels den kommunala skotten, skottet, p Norrmalm, dels olika handelsfrgor. Sannolikt ledde inte detta till ngon direkt reaktion frn kronans sida, varfr Stockholm terkom med en ny protestskrivelse i brjan av r 1635. Nu formulerade sig stockholmarna mera rakt p sak och ptalade det orimliga i att tv stder lg bredvid varandra och konkurrerade p ett stt som saknade motsvarighet ute i Europa, vilket sakligt sett inte var alldeles riktigt. Med hnvisningar till den medeltida stadslagen och diverse kungliga privilegier fr Stockholm under 1400- och 1500-talen, bestred man helt enkelt Norre Frstadens rtt att existera som en sjlvstndig stad. Infr vad som uppenbarligen var ett mycket allvarligt menat angrepp p Norrmalms sjlvstndighet reagerade sjlvfallet Norre Frstadens rd direkt och i april 1635 kom dess svar i form av ett utfrligt frsvarsbrev i nio punkter. Fga verraskande avvek norrmalmsbornas historieskrivning ngot frn stockholmarnas i syfte att pvisa Norrmalms rtt att vara en egen stad. Bland annat hnvisades till ett lfte som Gustav II Adolf skulle ha avgivit r 1616 om srskilda privilegier fr Norrmalm. Nu blev det dags fr frmyndarregeringen p slottet att ta stllning i tvisten. Vid riksrdets mte den 22 april 1635 upplstes och underskrevs Hennes Kunliga Majestts ndiga frklaring ver den tvist, som r emellan staden Stockholm och Norrmalm. Tv dagar senare kallades de nrmast berrda till slottet. I riksrdet satt verstthllaren Klas Fleming, som skert var den mest drivande i frgan. Infr regeringen trdde nu borgmstarnas Matthias Trost och Daniel Larsson frn Norre Frstaden tillsammans med fyra stockholmsborgmstare och ett antal rdmn frn de bda stderna. Vl p plats fick de bda stdernas representanter passivt lyssna till en kunglig resolution. Ngon plats fr diskussion eller mjlighet att gra inlgg fanns inte. Det handlade om att lyssna och sedan lyda kronans beslut. I den kungliga resolutionen konstaterades att kronan med anledning av de bda stdernas insnda brev inte bara fann det skligt, utan ocks fr bda stdernas egen regering och tillvxt bekvmare och nyttigare, ja hela riket hederligare, att Norrmalm bliver i ett corpus med staden sammansttt, n att de i tvenne stder tskiljer, och varandra s nra under gonen ligga skole. Drfr befalldes att de bda stderna skulle frena sig i en stad, som sedan skulle frses med nya privilegier av kronan. Fr att man redan till instundande Valborgsmss, d stderna hade budgetrsskifte, skulle kunna genomfra lagstadgade val till den nya sammanslagna stadens borgmstare och rd och

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

andra frvaltningsposter, bestmdes att bda malmarna (svl Norr- som Sdermalm) tillsammans med staden skulle utgra ett corpus och drmed lyda under samma jurisdiktion och regeras av borgmstare och rd vid Stortorget. I fortsttningen skulle dock en av borgmstarna och tv av rdmnnen vljas frn Norrmalm, frmst bland de borgare som var aktiva inom ngot hantverk. P den norra malmen skulle ocks en kmnrsrtt, dvs en underrtt, etableras. Frn den kunde man appellera till stadens rdstuga. Frst p 1650-talet inrttades en liknande underrtt p Sdermalm. Drmed hade den sjlvstndiga Norre Frstaden ftt sin ddsdom. Det r inte svrt att frst hur chockade Norre Frstadens representanter blev. Infr det kungliga riksrdet frklarade borgmstaren Matthias Trost att han, liksom malmens invnare, hade frmodat att: de Kunglige brev och privilegier, som dem givne r, skulle icke allenast hava blivit handhavde, utan och nu av Regeringen till Hennes Majestts myndighets r och angende regering konfirmerade och frbttrade, men medan Regeringen haver tckts annorlunda dr utinnan stadga, mste man lta det ske och s befalla Gud saken. Istllet fr att f regeringens std fr Norrmalms fortsatte existens som sjlvstndig stad, i alla fall till dess den omyndiga drottning Kristina tog ver regeringsrodret, hade Matthias Trost och hans kolleger ftt veta att deras stad skulle vara avvecklad inom en vecka. Kronan sg det som orationellt att ha tv stder vid Strmmen nr man nu satsade stora resurser p att f Stockholms nringar och befolkning att vxa. Skert frstod Matthias Trost bevekelsegrunderna bakom beslutet, men han kunde inte lta bli att protestera s lngt han vgade och samtidigt svra sig fri frn allt personligt ansvar fr utvecklingen: Allenast vill ha nu protestera, att han och hans kolleger vill vara fr eftervrlden urskuldade, att de intet hava varken varit vllande, att dr till kommit r, mycket mindre hava med deras invnde skll denne Hennes Majestts fattade resolution avbedja kunnat. Fr att lugna de sannolikt upprrda knslorna i Norre Frstadens ledande kretsar, utfrdade frmyndarregeringen den 13 maj 1635 en resolution. I den kompenserades dels rdsledamterna p Norrmalm fr sina uppoffringar i stadens tjnst, dels gavs de vissa frskringar mot vergrepp frn den nya stadsstyrelsens sida. Kronan betonade betydelsen av att ledamterna frn Norrmalm hela tiden var med och fattade beslut p Stockholms rdstuga, i synnerhet i de frgor som direkt berrde den norra malmen och dess befolkning. Nr man s lagt grunden fr en frenad stad konfirmerade frmyndarregeringen interimistiskt Stockholms stads gamla privilegier tv dagar senare, den 15 maj 1635. Den dagen fddes formellt det nya, terfrenade Stockholm. Men Norre Frstaden hade gtt i graven redan tv veckor tidigare, d nya borgmstare och rdmn valts till den sammanslagna staden. Drmed hade processen i alla avseenden gjorts kort med det norra Stockholm som existerat som en sjlvstndig stad i 33 r. Norre Frstaden frsvann in i historiens kulisser, men flera av dess ledande mn fortsatte sin verksamhet i det nygamla Stockholm. Det gller inte minst borgmstaren Matthias Trost som med sdant darr p stmman infr riksrdet den 22 april 1635 talade om hur Norre Frstadens dd skulle betraktas av eftervrlden. En vecka senare tycks han ha anpassat sig och valdes till borgmstare. I hela 13 r, nda till r 1648, satt Matthias Trost kvar p sin post i rdhuset vid Stortorget. Nr han avgick hade sannolikt minnet av den sjlvstndiga Norre Frstaden redan hunnit blekna hos stockholmarna, inte minst hos de mnga stadsbor som hade ftts i eller flyttat in till huvudstaden efter den dr aprilsndagen r 1635 d det kungjorde att Norrmalm skulle bli i ett corpus med staden sammansttt. Litteratur Lars Ericson, Emigrationen frn Stockholm vintern 1598-1599. Kring ngra tidiga politiska flyktingar, i Slkt och Hvd 1983 s 440-448

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Lars Ericson, Tv stockholmsborgares privatarkiv frn brjan av 1600-talet, i Slkt och Hvd 1986 s 6-12 Lars Ericson, Borgare och byrkrater. Omvandlingen av Stockholms stadsfrvaltning 1599-1637 (Sthlm 1988) Lars Ericson, Stockholms historia under 750 r (Lund 2001) Linnea Forsberg, Stormaktstidens Stockholms tar gestalt. Gaturegleringen i Stockholm 1625-1650 (Sthlm 2001) Peter Parsons, Kllorna till Stockholms Norra Frstads historia, i Stockholms stadsarkiv och arkivnmnds rsberttelse 1963 s 27-42 Peter Parsons, Skrvsendet i Stockholms Norra Frstad 1602-1635, i Studier och handlingar rrande Stockholms historia, III (Sthlm 1966 s 289-323) Peter Parsons, Ur Stockholms Norra Frstads historia 1602-1635 ((lic avh, Historiska inst, Stockholms universitet 1967) Marianne Rberg, Visioner och verklighet. En studie kring Stockholms 1600-talsstadsplan, 1-2 (Sthlm 1987)

Lars Ericson Wolke 2002. Alla rttigheter frbehllna. Detta r en utskrift frn Lars Ericson Wolkes webbplats, www.ericsonwolke.se