You are on page 1of 15

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

HISTORISKA VISIONER OM DET FRAMTIDA KRIGET - realiteter och utopier under 1800- och 1900-talen Av Lars Ericson Wolke But old war was made a thing of laughterChina had laughed at war, and war she was getting; but it was ultra-modern war, twentieth-century war, the war of the scientist and the laboratoryHundred-ton guns were toys compared with the micro-organic projectiles hurled from the laboratories, the messengers of death, the destroying angels that stalked through the empire of a billion soul. During all the summer and fall of 1976, China was an inferno. There was no eluding the microscopic projectiles that sought out the remoted hiding-places. The hundreds of millions of dead remained unburied, and the germs multiplied; and, toward the last, millions died daily of starvation. Besides, starvation weakened the victims and destroyed their natural defences against the plague. Cannibalism, murder and madness reigned. And so China perished. Frfattaren Jack Londons vision av de europeiska stormakternas biologiska krig mot Kina r 1976, tecknad i The Unparalleled Invasion (1910).1 Diskussionen, och visionen, om det "Framtida kriget" r som citatet av Jack London ovan visar ingen ny freteelse, men den r inte heller alltfr gammal, sedd i ett strre historiskt perspektiv. I ljuset av att vi i boken frsker beskriva framtidens krig finner jag det lmpligt att ge historiska perspektiv p sdana frsk. Genom att se p den militra framtidstolkningens historia och drigenom gra frsk att besvara frgor som "Hur rtt hade man?" och "Hur fel hade man?" (liksom i viss utstrckning varfr utfallet blev som det blev), kan man ge ett nyttigt perspektiv p den dagsaktuella framtidsdiskussionen. Visionen av hur det framtida, nnu icke realiserade, kriget skulle komma att gestalta sig har varit freml fr mycken debatt och mnga framstllningar under de senaste 150 ren. Det i stort sett enda, men desto strre, undantaget frn denna regel r naturligtvis universalgeniet frn en liten by utanfr Florens, Lionardo Da Vinci. I sina skisser och bcker frmedlade han tankar om stridvagnar, ubtar, luftfarkoster och en rad andra uppfinningar som skulle kunna anvndas fr militra ndaml. Han sg deras potential lngt innan tekniken tillt en realisering av hans ider.
1

Jack London, The Unparalleled Invasion. Excerpt from Walt Nervins "Certain Essays in History", i I F Clarke, ed., The Tale of the next Great War, 1871-1914. Fictions of Future Warfare and of Battles Still-to-come (Syracuse, NY 1995 s 257-270). 1

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Lionardo var dessutom medveten om sin egen kapacitet och hade en stor talang i att marknadsfra sig sjlv. En "offert" ver sin frmga som uppfinnaren r 1483 tillstllde Lodovico Sforza, hertigen av Milano ger lsaren en aning om bredden i Lionardos militrtekniska ider: "Jag kan konstruera broar som r mycket ltta och starka och som mjliggr ltta och snabba transporter fr att frflja fienden eller d s pfordras fly undan honom Jag kan p belgrade platser undanskaffa vattnet ur vallgravar, gra ndlsa bryggor, gallerportar, stormstegar och annat dylikt. Jag har ocks metoder fr att framstlla kanoner som r ltta att bra och som kan utskjuta stenar som formliga hagelskurar Skulle striden fras till sjss har jag mjligheter att konstruera mnga instrument fr svl offensiv som defensiv och fartyg som kan motst attacker av de svraste kanoner, krut och eld. Jag kan ocks grva tunnlar och hemliga gngar utan minsta buller fr att n fram till i frvg bestmda stllningar, ven om det skulle vara ndvndigt att passera under vallgravar, ja hela floder. Jag kan ocks tillverka tckta, skra och ofrstrbara vagnar, som kan trnga in bland fienden med sitt artilleri och bryta upp de starkaste truppsamlingar av bevpnade mn. Och efter dessa kan flja infanteri som r oskadat och inte mter ngot motstnd".2 De sista raderna fr onekligen en sentida betraktare att associera till 1900-talets pansarkrig med fljeinfanteri, 457 r efter det Lionardos tankar sattes p prnt. Men bortsett frn detta universalgeni s r egentligen inte diskussionen om det framtida kriget inte mycket ldre n ett och ett halvt sekel. Detta har sin grund i ett par mycket enkla skl: en visionr beskrivning av ett framtida konfliktscenario frutstter fr det frsta en filosofisk grundsyn som erknner att mnniskans kunskapsniv i olika avseenden utvecklas och frndras, att vi inte hr och nu har ntt utvecklingens hgsta stadium. Fr det andra krvs ocks att den militra tekniken r s frnderlig och stadd i s snabb utveckling, att det r svrt att skert frutsga hur slagfltet kommer att gestalta sig i ens den omedelbara framtiden. Dessa bda frutsttningar har inte alltid funnits fr handen, tvrtom r de ganska unga historiska freteelser och drmed r debatten om det framtida kriget inte heller ldre n sina bda givna frutsttningar. Utopisk litteratur Stilgreppet att nyttja sknlitteraturen eller ngon annan form av fictionartat framstllningsstt fr att fra fram sitt budskap r vl beprvat. Inte sllan har debattrer tagit till denna metod fr att teckna sin bild av de ideala frhllanden de ansett man borde strva efter att uppn, eller fr att helt enkelt i dramatiska frger skildra en utveckling och fara som man velat varna fr. Drmed ges goda mjligheter att i mera dramatisk form ge eftertryck t sina argument. En av de frsta som argumenterat p detta stt r naturligtvis Platon, som i sin dialog Staten infr sina samtida lsare i Aten c:a r 374 f Kr beskrev hur han ansg att ett samhlles politiska
2

Citat frn Sten Sderberg, Den snillrika mnniskan. Teknik under miljoner r (Sthlm 1979 s 190-192). 2

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

frhllanden borde ordnas.3 Den som ftt ge namn t en hel genre r engelsmannen Thomas More som i sin Utopia (egentligen: Ingenstans) r 1516 lter en portugisisk sjman bertta om frhllandena i landet Utopia, belget ngonstans i den av europer nyligen upptckta vstra hemisfren. Hr rdde ekonomisk och social rttvisa, familjelivet reglerades enligt en centralt fastlagd plan, arbetsbyte skedde mellan stad och landsbygd m m. r 1535 avrttades More p grund av sin katolska vertygelse. Liknande religisa och sociala utopier tecknades av katoliken Tommaso Campanella r 1602 i Solstaten (tryckt frst 1623) och lutheranen Johann Valentin Andrae r 1619 i Christianopolis. Den frste som betonade den nya naturvetenskapens praktiska nytta fr framtidens idealstat var engelsmannen Francis Bacon r 1627 i Det nya Atlantis. Under 1800-talet kom en renssans fr den sociala utopin, frmst i form av skildringar av det klasslsa samhllet. P 1900-talet har romanformen nyttjats t ex av Aldous Huxley i Du skna nya vrld (1932) och George Orwell i Djurfarmen (1945) och 1984 (1949). Till genren kan ven skildringar av ett slags idealt naturligt levnadsstt ("den dle vilden") fras, t ex Daniel Defoes roman Robinson Crusoe (1719). I Sverige fanns redan p 1600-talet enstaka utopister som skildrade ett icke krigiskt samhlle, men i slutet av 1800-talet ndde genren vrt land med full kraft. Rdmannen Nils Herman Quiding skildrade under pseudonymen "Nils Nilsson, arbetskarl" sin vision av det rttvisa samhllet i Slutliqvid med Sveriges lag (1865-76) och August Strindberg skrev en Robinson Crusoe-inspirerad novell med titeln De lycksaliges (i Svenska den och ventyr, del 3, 1890). Ellen Key tecknade runt r 1900 hemmets utopi. Den pessimistiska utopin, dystopin, fick sitt frmsta svenska avtryck i Karin Boyes skildring av diktaturen i Kallocain (1940).4 Framvxten av en utvecklingstanke Men lnge freskrev religisa dogmer att mnskligheten hade uppntt sin optimala kunskapsniv, det fanns inga flera vetenskapliga upptckter att gra. Alla filosofiska och vetenskapliga studier handlade om att analysera och tolka Guds fullndade verk, skapelsen. Nr en frfattare som Aurelius Augustinus i brjan av 400-talet tecknade sitt idealsamhlle i De civitatis Dei (Om Gudsstaten) s var det inte ett frsk att teckna ngot nytt och oknt, utan ett stt att tolka och visualisera den kristna lrans id om hur den ideala efterlevnaden av kyrkans trossatser skulle gestalta sig. Ytterst skildrar han paradiset, det himmelska och inte det jordiska Jerusalem.5

Sven-Eric Liedman, Frn Platon till Mao Zedong. De politiska idernas historia (Sthlm 1976 s 20-22) Tore Frngsmyr, Framsteg eller frfall. Framtidsbilder och utopier i vsterlndsk tanketradition (Sthlm 1990=; Ronny Ambjrnsson, Det oknda landet. Tre studier om svenska utopister (Sthlm 1981). Jfr ven Sven-Eric Liedman, I skuggan av framtiden. Modernitetens idhistoria (Sthlm 1999) och Ronny Ambjrnsson, En skn, ny vrld. Ellen Keys visioner och en senare tids verklighet, i 90-Tal. Visioner och vgval. Fataburen. Nordiska museets och Skansens rsbok 1991 (Sthlm 1991 s 260-278). . 5 Liedman 1976 s 59-66
4

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Visserligen brjade vetenskapsmn under hgmedeltiden, under 1200- och 1300-talen, att brja bryta sig ut ur denna idmssiga tvngstrja. Men fortfarande hll smmarna.6 Frst reformationen p 1500-talet frvandlade kyrkans dogmer frn allmn sanning, till ngot som kunde ifrgasttas och debatteras, om n inom vissa givna ramar. Nr europeiska upptcktsresande alltifrn sent 1400-tal brjade upptcka nya kontinenter och folkslag insg man ocks att kyrkans bild av vrlden sdan den tecknats under medeltiden inte stmde med kartan.7 Drmed lades grunden fr 1600-talets vetenskapliga revolution. Vetenskapsmn som Kepler, Tycho Brahe, Galilei, van Leeuwenhoek, Harvey, Newton och en lng rad andra underskte alltifrn universum utanfr vrt eget klot till frhllandena i det inre av mnniskans kropp. Drmed lades inte bara en kunskapsmssig grund fr den vetenskapliga utveckling som skulle ske med upplysningen p 1700-talet, utan framfr allt blev det klart fr alla och envar att mnsklighetens samlade kunskapsniv inte var fix och frdig.8 Det fanns yttre och inre vrldar i mngd att upptcka, och drmed, som en konsekvens av detta, kunde mnskligheten gra nya framsteg, inte minst inom naturvetenskap och teknik. Nr industrialismen brjade ta fart frn mitten av 1700-talen och en bit in p 1800-talet spred sig frn de brittiska arna till kontinenten, var det sledes inte bara i rent teknisk utan ven i lika hg grad filosofisk och idmssig mening som flera samhllen lstes frn sina religisa fjttrar.9 Nr dessa utvecklingslinjer mttes - den idmssiga och vetenskapliga frestllningen om framstegsmjligheter, om att det fanns nya upptckter och nya tekniska landvinningar att gra samtidigt som industrialismens materiella frukter brjar bli alltmera uppenbara - d var grunden lagd fr en framstegsoptimism som knappast sett sin like tidigare i historien. Allt var, inte minst i tekniskt hnseende, mjligt. Sin kulmen fick detta synstt i de stora internationella industriutstllningarna. Det hela brjade, naturligt nog, i industrialismens hemland, Storbritannien. I Hyde Park och det nybyggda Chrystal Palace i London kunde beskarna r 1851 skda en rundmlning av Imperiets alla delar och dess tekniska framsteg. En rad andra utstllningar fljde under resten av seklet i Paris, New York, Chicago, Philadelphia och Wien. I Norden var Stockholm vrd fr motsvarande arrangemang 1866, 1897, 1909 och 1930, men ven Malm och Gteborg hade sina utstllningar, 1914 respektive 1923. Den sista stora utstllningen arrangerades i New York, symboliskt nog r 1939, alldeles innan det andra vrldsskrigets utbrott. P flera av dessa utstllningar lyftes ven militra och i synnerhet militrteknologiska framsteg fram. Det gller inte minst Stockholmsutstllningen

6 7

Anders Piltz, Medeltidens lrda vrld (Skellefte 1998). J H Elliot, The Old World and the New, 1492-1650 (Cambridge 1992) 8 Hugh Kearney, Science and Change 1500-1700 (London 1971); Robert Mandrou, From Humanism to Science 14801700. The Pelican History of European Thought. Volume III (Harmondsworth 1978). 9 Se en av de bsta skildringarna av industrialismen alltifrn dess uppkomst Danid S Landes, The Unbound Prometeus. Technological Change and Industrial Development in Western Europ from 1750 to the Present (Cambridge 1980). 4

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

1897, dr beskarna fick det senaste av vad armn och flottan hade att visa upp i form av vapensystem och annan utrustning, inklusive den ret innan sjsatta pansarbten Oden.10 Det faktum att den stora framstegsoptimismen, bl a manifesterad i vrldsutstllningarna, kulminerade framemot sekelskiftet 1900 anknyter till ett annat intressant fenomen. Medan de stora sekelskiftena, i synnerhet det r 1000, har framkallat religist influerade undergngsstmningar, har sekelskiften och d i synnerhet det r 1900, resulterat i raka motsatsen, en i det nrmast ohejdad framstegsoptimism.11 I ett bredare tidsperspektiv framstr 1800-talets senare hlft som extremt framstegsoptimistiskt och det r drfr fga frvnande att en litteratur om det framtida kriget fds under denna tid. Utvecklingstanken och krigsvetenskapen Utvecklingstanken sdan den grundlagts i 1600-talets vetenskapliga revolution fick ocks direkta och indirekta effekter p synen p kriget som freteelse och hur detta skulle fras. Redan under 1500- och 1600-talen hade naturvetenskapliga metoder brjat tillmpas inom navigationskonsten, fortifikationen och artilleriet.12 Men det var under upplysningens 1700-tal som tanken p att kriget kanske trots allt inte var en normal mnsklig freteelse brjade vxa fram. Frgan om hur kriget skulle avvrjas eller i alla fall regleras brjade diskuteras, vilket kulminerade i Knigsbergsfilosofen Immanuel Kants skrift om Om den eviga freden r 1795.13 Vurmen fr teknikens framsteg och mjligheten att berkna snart sagt alla mnskliga freteelser14 ledde till frsk att inom krigsvetenskapen berkna och mta, fr att ytterst frutsga, krigfringens praktik. De mest utrerade yttrandena av denna strvan sttte dock p patrull i form av den bistra, delvis ofrutsgbara, verkligheten.15 Den geometriskt baserade krigsvetenskapen ledde i sin mest extrema form till en lsning av taktiken och till och med det rena stridstekniska upptrdandet. Fga utrymme gavs t den enskilde soldatens eller gruppens initiativ och rrelseutrymme: "En riktig strateg av den tiden ansg sig ofrmgen att leda tre mn ver en om han inte hade tillgng till en tabell med logaritmer", som en bedmare uttryckt saken.16 Men kvar av dessa strvanden frn decennierna kring sekelskiftet 1800 fanns bl a en teoribildning kring operationskonsten, nivn mellan strategin och taktiken. Synen p de militra operationerna som ett eget sjlvstndigt
Lars Ericson, Historiskt panorama eller samtidsutstllning? Armns och flottans paviljong p Stockholmsutstllningen r 1897, i Fred Sandstedt/Thomas Roth, red., Athena och Ares. Till minne av vnnen och kollegan Bengt M Holmquist. Statens Frsvarshistoriska Museer. Skrifter 3, Sthlm 1999 s 101-120. 11 En tnkvrd ess kring detta tema r Anders Bjrnsson, Kyrka eller laboratorium, i Dens., Frsvar fr klottrare och rappare. Funderingar om historia, kultur, politik (Sthlm 2001 s 116-124). 12 Jim Bennet/Stephen Johnston, The Geometry of War 1500-1750. Museum of the History of Science (Oxford 1996) 13 Rebecka Lettevall, En europeisk kosmopolit. En idhistorisk studie av Immanuel Kants "Om den eviga freden" och dess verkningshistoria (Sthlm 2001). Jfr ven Katarina Rosengren Falk, Det humanitra kriget, i Res Publica. stlings bokfrlags Symposions teoretiska och litterra tidskrift nr 54/2002 s 60-68. 14 Karin Johannisson, Det mtbara samhllet. Statistik och samhllsdrm i 1700-talets Europa (Sthlm 1988) 15 Lars Ericson, Frn sllskap till akademi 1796-1870, i Erik Norberg, red., Fderneslandets frsvar. Kungl. Krigsvetenskapsakademien 1796-1996 ( Sthlm 1996 s 11-139); Rosengren Falk ovan i not 12 a a. 16 Gerhard Ritter, The Sword and the Scepter. The Problem of Militarism in Germany. Volume I: The Prussian Tradition, 1740-1890 (Princeton, NJ 1969 s 42). 5
10

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

studieobjekt fddes i samband med vurmen fr att vetenskapligt studera krigets olika aspekter, och verlevde de mest mtfixerade krigsvetenskapliga analytikernas undergng.17 Europa under revolutions- och Napoleonkrigen mellan 1792 och 1815 sg ocks en annan militr freteelse fdas, nmligen frestllningen om hela samhllets engagemang i krigfringen, bl a genom vrnpliktstanken. Det totala kriget i betydelsen att hela samhllet p ngot stt engagerades i eller pverkades av kriget gjorde drmed entr. Borta var 1700-talets relativt sm och vl drillade yrkesarmer som frde sina krig, ibland utan att samhllet i vrigt pverkades annat n av direkta krigshandlingar.18 Drmed var en grund lagd fr den vapentekniska utveckling som bara ngra decennier senare helt skulle frndra frutsttningarna fr krigfringen och i frlngningen ven frestllningen om det framtida kriget. Slagfltets ofrnderlighet Under flera hundra r, tminstone frn 1400-talets slut till 1800-talets senare hlft, frndrades de grundlggande dragen i krigfringen lngsamt. Visserligen gjordes en rad viktiga vapentekniska och taktiska uppfinningar. Den militra revolutionen p 1500- och 1600-talen ledde till att skjutvapnen ersatte sttvapnen som infanteriets frmsta stridstekniska instrument, och som en konsekvens av detta det bepansrade rytteriets definitiva tillbakagng. Artilleriet blev rrligt och kunde drmed deltaga mera aktivt i hndelserna p sjlva slagfltet. Armerna vxte vldsamt med kvantitativa mtt mtt och rlogsflottorna expanderade till strre och talrikare linjeskepp.19 Men trots dessa frndringar var frhllandena p slagfltet i grunden desamma. Beflhavarens mjligheter att verblicka skeendet, vilka var nstintill obefintliga, var lika outvecklade under det tidiga 1800-talet som p 1400-talet. De frhllanden som de brittiska och franska soldaterna levde under nr de mtte sina ryska motstndare p Krim i brjan av 1850-talet skilde sig inte frn den verklighet som mtte de franska armerna i 1490-talets Italien. Krutet hade mjliggjort en utveckling av eldvapnen - svl eldhandvapen som artilleripjser men rckvidden frblev ganska kort och soldaternas utrustning behvde kompletteras med blankvapen och sttvapen i ngon form (hillebarder, pikar, vrjor och bajonetter). Till lands spelade hsten en avgrande roll fr rrelsen, svl fr beridna frband som fr logistiska operationer, medan det seglande trfartyget behrskade haven.20

17 18

Shimon Naveh, In Pursuit of Military Excellence. The Evolution of Operational Theory (London 2000). Fred Sandstedt/Johan Engstrm/Lars Ericson/Bjrn Gfvert/Thomas Roth, eds, Between the Imperial Eagles. Swedens Armed Forces during the Revolutionary and the Napoleonic Wars 1780-1820. Meddelande 58-59 Armmuseum, (Sthlm 2000) och Per Iko/Lars Ericson/Gunnar selius, eds., The Total War, The Total Defence, 17892000. XXVIth International Military History Congress, Stockholm 31.7-4.8 2000. Actes,( Sthlm 2001). 19 Geoffrey Parker, The Military Revolution: Military Innovation and the rise of the West, 1500-1800 (London 1988); Clifford J Rogers, ed., The Military Revolution Debate. Readings on the Military Transformation of Early Modern Europe (Boulder, Col 1995). 20 Michael Howard, War in European History (Oxford 1976). 6

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Den militrtekniska utvecklingen gr framtiden oklar Men med den snabba tekniska utvecklingen - mera lngrckviddiga och snabbskjutande eldvapen, artilleripjser som medgav indirekt eld, kraftigare laddningar, frbrnningsmotorn, de bepansrade ngfartygen, jrnvgarna, telegraf och telefon samt slutligen flygmaskiner - frndrades allt detta. Nu var helt pltsligt den tekniska utvecklingen s snabb att taktiken knappt hann med. Den yttersta konsekvensen av detta manifesterades i det frsta vrldskrigets masslakter ren 1914-1918. Helt pltsligt var det bara fantasin som kunde stta grnser fr frestllningarna om krigets karaktr och det framtida slagfltets utseende. Svrigheterna att frutsga det framtida krigets karaktr och drmed att uppskatta den egna frmgan till framgng gr att mta rent statistiskt. De stater som mellan 1816 och 1910 valde att starta krig genom att snda trupper ver internationellt erknda grnser vann framgng i 80% av fallen, medan framgngsfaktorn mellan 1911 och 1985 drastiskt sjnk till 40%.21 Det finns sjlvfallet mnga faktorer bakom sdana siffror, men svrigheten att frutsga det framtida krigets karaktr och drmed den egna mjligheten till framgng r skert en vsentlig faktor. Ngra konkreta exempel ur den militra teknikhistorien kan belysa detta bttre. Svrigheterna att frutsga vartt de tekniska framstegen ska leda och i synnerhet vilken militr vrld de ska medfra r sjlvfallet legio, liksom exemplen p frutsgelser som felat. Under 1800talet vann engelsmannen Congreves krutdrivna raketer stor anslutning och under flera decennier anvndes de i flera lnder, ven i Sverige, med vxlande framgng av svl mark- som sjstridskrafter. Men redan vid sin stora, av Congreve sjlv ledda, debut visade sig raketernas svagheter. Nr engelsmnnen avfyrade tusentals raketer mot Kpenhamn r 1807 framkom hur inexakt deras bana var och hur ltt de sjlvantnde fr att inte nmna andra fel. Trots detta frblindade tekniken mnga erfarna iakttagare och s sent som r 1845 frklarade den franske marskalken Marmont, en gng en av kejsar Napoleons nrmaste mn, i sin skrift Spirit of Military Institutions: "Congreves raketer kommer att medfra en revolution i krigskonsten, och de kommer att garantera framgng och ra fr det geni som blir den frste att rtt frst deras anvndning".22 Ngot senare frsvann de krutdrivna raketerna ur historien, fr att ett sekel senare ersttas av de moderna raketvapnen. Frmgan att se mjliga anvndningsomrden hos ny teknik och taktikanpassa frbandens upptrdande mter hos flera militra tnkare vartefter teknikfrndringarna tar form under 1800talet. Under revolutionsret 1848 sndes i maj mnad tre preussiska bataljoner per jrnvg till Dresden, s att de snabbt kunde hjlpa till med att sl ner de revolutionra grupperna i staden. Det
21

Karl W Deutsch, Discussion, i yvind sterud, ed., Studies of War and Peace (Oslo 1986 s 34-42; i anslutning till Michael Howard, The Causes of War (s 17-30). 22 Frank H Winter, The First Golden Age of Rocketry. Congreve and Hale Rockets of the Nineteenth Century (Washington DC 1990, cit s 79). Fr de svenska frsken med en raketkr se Theodor Jakobsson, Kongl Raket Corpsen, i Freningen Armmusei Meddelanden III (Sthlm 1940 s 72-95). 7

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

var debuten fr utnyttjandet av jrnvgstransporter fr att snabbt frflytta trupp. Den sachsiske kaptenen Karl Eduard Pnitz skissade vid samma tid p hur ett system av jrnvgar skulle tillta en snabb tysk mobilisering i vster, med en yttersta linje lpande lngs Rhens vstra strand. Drefter skulle man vid en offensiv nyttja det alltmer utbyggda franska jrnvgsntet. Kavalleri och beridna infanterifrband skulle i ett tidigt skede av kriget rycka fram och ervra viktiga franska jrnvgslinjer och dito stationer, varefter tgstt med infanteri och artilleri snabbt skulle kunna frflyttas in p djupet av fiendens territorium. Utifrn det yppersta av vad hans tids teknik medgav skissade Pnitz p en form av blixtkrig. Det visionra tnkande som Pnitz representerade fick dock redan under 1850-talet alltmera ge vika fr stabernas koncentration p praktiska aspekter som uppmarschplaner, p minuten noggranna tidtabeller m m.23 Vetenskapen, visionen och den praktiska militra vardagen gick inte alltid i takt. Det var frst under det frsta vrldskriget som flera stater p allvar frskte integrera och ta tillvara p den tekniska utvecklingen genom att skapa srskilda organ fr frsvarsforskning och dennas praktiska tillmpning.24 Svrigheterna att bedma t ex ett visst vapensystems anvndbarhet, trots en stor praktiskt erfarenhet av detsamma, visar exemplet luftlandsttningar av trupp, antingen med fallskrm eller glidflygplan. Ett av de mest ambitisa frsk som gjorts att frutsga det framtida krigets karaktr r det arbete under den blivande sovjetiske marskalken Michail Tuchatjevskij som 1926-28 genomfrdes inom Rda armns underrttelseavdelning (RU; sedermera GRU) och publicerades i sex volymer (duplicerade i 80 exemplar) under titeln Det framtida kriget (Budusjtjaja voina). Hri diskuterades skerhetspolitiska frutsttningar, ekonomisk kapacitet p egen sida och hos tnkbara motstndare samt det framtida krigets tekniska frutsttningar. Tuchatjevskij var en ivrig fresprkare fr det moderna, tekniska kriget med dess nyttjande av flyg, pansar, fallskrmstrupper m m. Han ledde sjlv vningar inom Leningrads militromrde med fallskrmstrupp s tidigt som r 1928. Under Stalins utrensningar p 1930-talet skts Tuchatjevskij, och hans tankar om det framtida tekniska kriget, inklusive luftlandsttning, blev i bokstavlig mening livsfarliga att frfkta.25 Vid samma tid pgick i Sovjetunionen ocks, helt i Tuchatjevskijs anda, frsk med s k "kollektivflygplan". Med projektnamnet Samolet Zveno (ung.: "Gruppflygplan") ledde under 1930talet Vladimir Sergejevitj Vachmistrov vid det sovjetiska flygvapnets forskningsinstitut utvecklingen av ett antal olika konstruktioner med moderflygplan som startade med flera mindre plan monterade ovanp eller under sig. Tanken var att ett strre bombplan p detta stt skulle kunna bra med sig sin egen jakteskort i form av tv eller nda upp till sex plan. P det sttet frskte man lsa problemet med jakteskortens kortare rckvidd r det bombflyg den skulle skydda, ett problem som var synnerligen problematiskt t ex under de vstallierades bomboffensiv
Dennis E Showalter, Railroads and Rifles. Soldiers, Technology and the Unification of Germany (Hamden, Conn 1975 s 28, 36, 46-48) 24 Guy Hartcup, The War of Invention. Scientific Developments, 1914-18 (London 1988). 8
23

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

mot Tyskland under det andra vrldskriget.26 Frsken hade blandad framgng, men flera lyckade starter gjordes. Grundtanken var sledes att bombflyget bar med sin egen jakteskort, men i den sjtte frsksserien, som genomfrdes r 1937, anvndes moderplanen fr att fra de phakade I16SPB nrmare ett utsett ml, innan de frigjordes. Dessa plan var en strtbombversion av jaktplanet Polikarpov I.16, vilket var ett av sovjetflygets effektivaste och mest anvnda plan i slutet av 1930-talet och brjan av 1940-talet. I detta version var varje I-16SPB utrustad med tv 250 kgbomber. ven hr fick Stalins utrensningar konsekvenser, d flygvapenchefen general Alksnis, som sttt projektet, tillhrde de avrttade. P vren 1941 organiserades sex sdana jaktplan av typ I-16SPB i den tredje divisionen av Svarta havsflottans 32:a jaktregemente i Yevpatoria p Krim. Moderplanen av typen TB 3 kom frn Svarta havsflottans 63:e bombflygbrigad. Efter det tyska anfallet i juni 1941 utfrde dessa plan ett antal anfall, de flesta mot ml i Rumnien. Sista gngen sdana "Zveno"-plan var i luften var i en attack mot tyska artilleristllningar p Perekopnset p Krim den 23 oktober 1941. D skts tv av de fyra deltagande jaktplanen ned. Svagheten med detta system var i frsta hand att bda flygplantyperna r 1941 var lderstigna. Det gllde i synnerhet bombplanet TB-3 bara hade en maxhastighet om 268 km/tim och jaktplanens begrnsade rckvidd (800 km) gjorde att hela systemets rckvidd begrnsades till 500-600 km. Men svagheterna till trots hade de sovjetiska teknikerna identifierat svagheterna med lngdistansbombning och likas funnit ut ett stt att komma till rtta med dem. Det var bara det att den dtida tekniken inte ndde med hela vgen.27 Inte heller passade detta system Stalins grundlggande syn p flygstridskrafternas huvudsakliga roll, nmligen att sl direkt mot fiendens militra huvudstyrka p slagfltet. Frst 1946 beordrade han utvecklandet av ett sovjetiskt strategiskt bombflyg, vars frsta plan av typen Tupolev Tu-4 Bull var i luften r 1948.28 Man frestas ltt att spekulera i vad som hade hnt om frsken p 1930talet hade ftt utvecklas fritt, med de konsekvenser det hade kunnat f p sovjetisk luftfrsvarsdoktrin och dito kapacitet. Under ren 1940 och 1941 anvndes luftlandsttning av tyskarna p ett stt som revolutionerade krigfringen och till en brjan verraskade motstndarna. Efter de mycket svra frlusterna vid den huvudsakligen luftburna invasionen av Kreta p vren 1941 minskade dock de tyska luftlandsttningarna drastiskt i omfattning och omfng. Drmed instlldes ocks en planerad strre luftlandsttning mot Malta.29 De brittiska och amerikanska krigsmakterna sg och lrde och infrde liknande, men mycket strre, luftlandsttningsfrband. Trots bakslaget vid Arnhem i september 1944 frblev luftlandsttningsfrbanden en prioriterad del av stridskrafterna, fr att snabbt vinna

25 26

Lennart Samuelsson, Rd koloss p larvftter. Rysslands ekonomi i skuggan av 1900-talskrigen (Sthlm 1999). R Cargill Hall, ed., Case Studies in Strategic Bombardment, Washington DC, passim. 27 Tommy Tyrberg, Kollektivflygplan, i TIFF. Teknisk Information fr Frsvarsmaterieltjnsten nr 2/2002 s 18-20. 28 Robert A Kilmarx, A History of Soviet Air Power New York 1962 s 83-117, 125-130). 29 Callum MacDonald, The Lost Battle: Crete 1941 (London 1993, spec s 58-60). Se ven Anthony Beevor, Crete. The Battle and the Resistance (London 1992). 9

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

terrng bakom fiendens linjer. Efter kriget kunde den tidigare chefen fr den amerikanska 82:a luftlandsttningsdivisionen argumentera fr sitt truppslag som framtidens vapen.30 P sovjetisk sida var man, trots Tuchatjevskijs tidiga vningar, fga framstende p detta omrde. Ett strre luftlandsttningsfrsk vster om Dnjepr i september 1943 slutade i katastrof.31 Men s stor var tilltron till luftlandsttningens betydelse att ven en framstende militrteoretiker som Basil Liddell Hart inte kunde tro att Sovjetunionen inte besatte kapacitet och frmga p detta omrde. r 1950 diskuterade han detta och kom fram till att Stalin helt enkelt hll tillbaka sina luftlandsttningsfrband under kriget, fr att p det sttet behlla en fr vrlden oknd och slagkraftig styrka som i en kommande tvekamp med vstmakterna skulle kunna anvndas till en verraskande invasion av de brittiska arna. Denna nstan konspirationsliknande teori var det enda sttet fr Liddell Hart att f logiken att g ihop.32 vertygelsen om hotet frn luftlandsatta frband som den framtida invasionsvgen fanns ven p annat hll. I april 1945, ngra veckor innan krigsslutet, varnade flygvapenchefen Bengt Nordenskild i en studie fr att "ven en total invasion mot vrt land kan - tminstone i inledningsskedet - ske utan sjtransporter. Operationer av erforderlig storlek torde nmligen, rent transporttekniskt sett, i en framtid kunna utfras genom luften".33 Att luftlandsatta frband har haft och fortfarande har en stor betydelse, drom behver ingen tvista och s tillvida hade en rad tnkare alltifrn Tuchatjevskij och framt rtt. Men de tog inte ver sj- och landtransporternas roll som brare av huvudmassan i en invasion, dr vervrderade svl Liddell Hart som Bengt Nordenskild utvecklingen. F bedmare har dessutom kunnat frutse vad Roll on-roll off-tekniken skulle komma att innebra fr utvecklingen av den militra sjtransportkapaciteten. En av de militra tnkare som tidigt diskuterade detta utfrligt var den mngriga sovjetiske marinchefen Sergej Gorsjkov i sin klassiska bok om Statens sjmakt.34 Luftlandsttningskapaciteten hos stormakterna under och efter det kalla kriget har dock ntt sdana dimensioner att de spelat en avgrande roll inte minst i brjan av en konflikt. S lngt visar detta exempel p de sjlvklara svrigheterna att inte bara uppmrksamma tekniska system och deras anvndningsomrden, utan ocks att bedma graden eller omfattningen av deras betydelse.

30 31

James M Gavin, Hrar genom luften (Sthlm 1950). En kort sammanfattning av operationen ges i Marco Smedberg, Om stridens grunder. Frn Waterloo till kryssningsrobotar (Sthlm 1994 s 210-213). En utfrligare redovisning terfinns i NN 32 Basil Liddell Hart, Rysslands luftburna trupper en hittills olst gta, i Dens., Vsterns frsvar. Ngra gtor rrande krig och fred (Sthlm 1950 s 198-204).
33

Chefens fr flygvapnet "studie ver flygstridskrafternas anvndning i Sveriges frsvar", daterad 30/4 1945 frvaras i Krigsarkivet, Frsvarsstabens f d hemliga arkiv, luftfrsvarsavdelningen volym F VI:5. Jfr Lars Ericson, Hotet mot stergtland. Hur det militra hotet mot stergtland har bedmts i den svenska skerhets- och frsvarspolitiken under 1800- och 1900-talen, i Sven Hellstrm, red., Livgrenadjrregementet i slutet av en epok (Linkping 2000 s 3099). 10

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Olika stt att beskriva det framtida kriget Mot denna bakgrund r det helt naturligt att vi med brjan under 1800-talets andra hlft fr en helt ny litteraturgenre, som i sknlitterr eller faktaform gnar sig t att frska beskriva hur nsta krig skall komma att gestalta sig. Ibland har den som hllit i pennan haft uppenbara frsvarspolitiska ambitioner med att teckna en hotfull framtid, ibland har resultatet blivit en ren science fictionhistoria utan nmnvrd frankring i den tekniska verkligheten. Men inte desto mindre visar hela denna litteraturgenre p den snabba frnderligheten i krigets landskap som gt rum under de senaste 150 ren. Att studera faktiska frhllanden utifrn hur dessa behandlas i sknlitteratur r en delvis vansklig uppgift. Vad r verklighet och vad r phittat? Vad sger oss egentligen en sknlitterr beskrivning av en freteelse annat n att detta r den bild just den hr frfattaren velat ge? Ett studium av en hel genre kan dock, med reservation fr frfattarnas inbrdes pverkan, ge en uppfattning om stmningar, debattlge och frestllningar i frfattarnas samtid. Gunnar Artus har i ett annat sammanhang visat hur man genom ett studium av ett antal romaner kan f en bild av den svenska garnisonsstaden under 1900-talet, en bild som inte skert gr att vaska fram ur annat kllmaterial.35 Storbritannien och fdelsen av den sknlitterra beskrivningen av det framtida kriget Den sknlitterra, halvdokumentra beskrivningen av det framtida kriget fddes i Storbritannien nr ngan och pansarskeppen hotade att snabbt gra Royal Navy`s seglande trfartyg omoderna och drmed kade armns betydelse fr de brittiska arnas frsvar. r 1851 utkom ett arbete vars titel avsljar vad det hela handlar om: A History of the sudden and terrible invasion of England by the French in May 1852. Frankrike ersattes dock snart av Tyskland som det frmsta hotet mot de brittiska arna. Tekniken att placera hotet mitt i den egna trygga vardagen praktiserades t ex r 1871 i skriften The Battle of Dorking. A Dream of John Bulls. Att det var en mardrm fr John Bull, drom behvde ingen lsare svva i okunnighet. Texten lades snabbt till grund fr en musical i London.36 Dorkingtexten hade frfattats under pseudonym av en pensionerad versteljtnant George Chesney, vars identitet dock snabbt avsljades. I den vldsamma debatt som hans skrift vckte (p en mnad sld i 80 000 exemplar!) freslogs bl a att man frn det Brittiska Indien skulle hmta 50 000 sikher fr att skta den brittiska huvudns frsvar till dess den brittiska armn var redo att ta ver. En rd trd i den brittiska debatten under 1800-talet var hur en tunnel under Engelska kanalen skulle tillta en fientlig arm att strmma ut p den sydengelska sltten utan att Royal Navy skulle
Sergej G Gorsjkov, Statens sjmakt. Marinlitteraturfreningen nr 63 (Sthlm 1977 s 46 f, 273 f). Jag tackar avd dir Lars Ulfving, FHS/KVI fr att ha gjort mig uppmrksam p denna aspekt hos Gorsjkov. 35 Gunnar Artus, Den svenska garnisonsstaden i romanernas spegel, i Meddelanden frn Armmuseum XXXXVXXXXVI (Sthlm 1986 s 29-72), omtryckt i Johan Sderberg/Kent Zetterberg/Klas mark, red., Vetenskap som livsventyr. Samhlle, krig och historia. Festskrift till Gunnar Artus (Sthlm 2001 s 163-212). 11
34

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

kunna frhindra det. Redan r 1802 hade en av kejsar Napoleons ingenjrer utarbetat ett frslag till tunnel och r 1833 genomfrde en annan fransk ingenjr omfattande undervattensstudier i samma syfte. Allt eftersom de engelsk-franska frbindelserna frbttrades i och med Krimkriget p 1850talet kom alltfler serisa frslag till tunnelprojekt. Srskilt intensiv var debatten p 1880-talet, d den kritiska tidningen The Spectator frutsg "a fatal rush on the tunnel being made by irish Republicans in league with the french, while the wires of the telegraph were cut".37 Efter 1880talets debatt dog tunnelfrgan och skulle frbli dd i flera decennier framver. Sknlitterra och andra beskrivningar av det framtida kriget, 1871-1914 Sknlitterra framstllningar av det framtida kriget fick en blomstring efter 1870-71 rs fransktyska krig dr ny teknik, moderna transportmedel och organisationsformer visade sin verlgsenhet. Framtidens krig blev freml fr en mngd frfattares anstrngningar, varav fransmannen Jules Verne r den kanske mest bermde med sina skildringar av bl a ubtsvapnet i form av ubten Nautilus .38 Den som ftt stort genomslag fr sina visioner av framfr allt det framtida rymdkriget r britten H G Wells som 1898 gav ut sin Vrldarnas krig. Det var inga verklighetsfrmmande frfattare som skrev dessa verk, tvrtom. Wells hade under de fljande ren, inklusive brjan av det frsta vrldskriget ett betydande inflytande p utvecklingen av brittisk militrteori, inte minst nr det gllde flygstridskrafternas roll.39 Inflytelserik var ven den polske Jan Bloch som 1898 gav ut sex band p ryska om Framtidens krig - dess tekniska, ekonomiska och politiska aspekter. ret efter utkom verket p engelska och ndde drmed en bredare publik. I sitt arbete vgde Bloch in de snabba tekniska framstegen och drog slutsatsen att vapentekniken skulle stadkomma sdana frluster att ett landkrig mellan stormakter skulle omjliggras. Bloch fick som bekant bara delvis rtt. Blochs arbete vckte den ryske tsaren Nikolaj II till att ta initiativ till Haagkonferensen 1899 om internationell reglering av krigfringen. Nr H G Wells r 1916 rapporterade frn slaget vid Verdun betecknade han fasorna som "Blochs War". Bloch hade i praktiken definierat "det totala kriget", ven om termen anvndes frst av den tyske generalen Erich von Ludendorff i en bok med samma titel r 1935. I Wells och Blochs efterfljd skildrade de fljande ren en rad frfattare den nya militra tekniken och d i synnerhet ubts- och luftstridskrafternas framtida roll, i skrifter med titlar som The Trenches (1908) och The Secret of the Army Aeroplane (1909). Bland andra knda frfattare som bidrog till den hr genren mrks detektivromanens mstare Sir Arthur Conan Doyle, som frutom sina bcker om Sherlock Holmes skrev noveller om ubtskrig (1914) och Storbritannien,
36 37

I F Clarke, The Battle of Dorking, 1871-1914, i Victorian Studies, Volume VIII/No 4, June 1965 s 309-328. Norman Longmate, Island Fortress. The Defence of Great Britain 1603-1945 (London 1991 kap 28-29). 38 Ren Pillorget, Jules Verne (1828-1905): prophte de la guerre totale, i Iko/Ericson/selius, red., ovan i not 17 a a s 166-171. 12

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

kanaltunneln och det framtida kriget (1911). Alan Alexander Milne medverkade bl a i skmttidningen Punch och skrev 1909 om flygkriget. Lngt senare, r 1922, publicerade han sin barnbok om den snlle, men inte alltfr intelligente bjrnen Nalle Puh.40 Ofta anvnde frfattarna delvis frldrade strategiska hotbilder som fond fr sina framstllningar. r 1890 publicerade amerikanen Hugh Grattan Donnelly The Stricken Nation, en beskrivning av hur den brittiska flottan r 1892 angrep och frstrde svl New York som Washington. I den av honom skildrade freden annekterade Storbritannien Kalifornien, Oregon, Florida och delar av Louisiana.41 D hade fiendskapen mellan USA och Storbritannien brjat svalna sedan drygt ett halvt sekel. Men istllet var det ett annat land som runt r 1890 gjorde upp marina operationsplaner mot den amerikanska stkusten, nmligen det wilhelminska Tyskland.42 I denna internationella debatt deltog ven en svensk, nmligen journalisten vid StockholmsTidningen Johan Gustaf Adolf Jansson. Under sitt 47-riga liv (han dog 1913) skrev Jansson en rad romaner, bde med historiska och sociala teman. Inspirerad av det italiensk-turkiska kriget r 1911 - d flygstridskrafter anvndes fr frsta gngen, och vederbrligen uppmrksammades i svensk frsvarsdebatt43 - skrev han en rad noveller med flygkriget som rd trd. De utgavs 1912 i samlad form under titeln Lgnerna: berttelser om kriget, en bok som nstan omgende versattes till engelska.44 Svenska sknlitterra beskrivningar av det framtida kriget Denna kombination av frsvarspolitisk debatt och frsk att frutsga det framtida krigets natur dk ven upp i Sverige under 1800-talet. Vid mitten av seklet stod frgan om centralfrsvarsprincipen och huruvida man i hndelse av en rysk invasion skulle verge Stockholm till frmn fr en koncentration av frsvaret till Karlsborgs fstning p dagordningen. Olika frfattare skildrade i samband drmed hur Stockholm hotades av en rysk invasion.45 Vid samma tid frdes debatten om ett vrnpliktsfrsvar kontra en fast stam av indelta soldater ven i sknlitterr form.46 Mot slutet av seklet kom frsvaret av vre Norrland alltmera i frgrunden och med den frn 1898 alltmer tilltagande frryskningen i Finland upplevdes det ryska militra hotet som alltmer ptagligt. I spren hrav kom en rad skrifter som p olika stt varnade fr konsekvenserna av ett alltfr svagt svenskt frsvar i norr, ibland genom att skildra en tnkt rysk invasion. Pamflettiteln
39

T H E Travers, Future Warfare: H G Wells and British Military Theory, 1895-1916, i Brian Bond/Ian Roy, eds., War and Society. A Yearbook of Military History (London 1975 s 67-87). 40 I F Clarke, Voices Prophesying War, 1763-1984 (London 1966) och Dens., ed., The Tale of the Next Great War, 1871-1914. Fictions of Future Warfare and of Battles Still-to-come (Syracuse, NY 1995). 41 Ovan i not 40 av I F Clarke redigerade arbete (1995) s 162-192. 42 Carl Axel Gemzell, Organisation, Conflict and Innovation. A Study of German Naval Strategic Planning, 1888-1940 (Lund 1973). 43 Erik Norberg, En plan fr luftflottan. Svenska flygets anvndning mot bakgrund av de frsta erfarenheterna, i Lars Ericson/Bjrn Gfvert, red., Meddelanden frn Krigsarkivet IX (Sthlm 1989 s 236-258). 44 Ett textutdrag r tryckt i ovan i not 40 av I F Clarke redigerade arbete (1995) s 271-280. 45 Allan Jansson, Frsvarsfrgan i svensk politik frn 1809 till Krimkriget (Uppsala 1935). 46 Lars Ericson, Medborgare i vapen. Vrnplikten i Sverige under tv sekel (Lund 1999 s 00). 13

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Hur vi frlorade Norrland frn 1889 r talande. Skriften gavs ven ut i Norge. Frfattare var den senare utrikesministern m m, Ludvig Douglas, en knd "hk" bde i frhllande till Ryssland och den motspnstiga unionsbrodern Norge.47 Mot slutet av 1930-talet stod faran av en tysk invasion p dagordningen och 1936 skildrade frfattaren Tage Thiel i romanen Sverige torpederat hur vrt land drogs in i en stormaktskonflikt och slutligen ockuperades av Tyskland som utnyttjade moderna stridsmedel, inklusive flyg. Han fljde tv r senare upp temat med en skildring av hur en motstndsrrelse mot den tyska ockupationen vxte fram. Det skedde i romanen Striden om Kast skr.48 Medan Tage Thiels bcker beskrev ett framtida krig i linje med andra skrifter som behandlats i den hr uppsatsen, finns det naturligtvis ocks sdana som med ett historiskt perspektiv velat vcka debatt i skerhets- och frsvarspolitiska frgor, t ex av Vilhelm Moberg om bnders uppror mot tyskttade adelsmns frtryck p 1600-talet och Hans Alfredsson om en vpnad motstndsrrelse i Skne mot en tnkt tyskt ockupation av Sverige under det andra vrldskriget.49 Men med sitt angreppsstt p mnet faller de utanfr ramen fr den hr uppsatsen. Under det andra vrldskrigets beredskap utkom r 1943 kaptenen Per Lindencronas skrift Blixtkrig mot Sverige. Den skildrade i en ltt sknlitterr form hur det moderna blixtkriget drabbade Sverige, men samtidigt hur frsvararna lyckades st emot och frlnga kriget s att mjligheter till undsttning utifrn kunde bli en mjlighet. Boken gavs ut av Centralkommittn fr det frivilliga frsvarsarbetet och var ett led i den officiella strvan att strka folkberedskapen och frsvarsviljan.50 P det sttet avviker den frn de flesta andra skrifter som behandlats hr. Under det kalla kriget framstod det stegvisa maktvertagande med hjlp av femtekolonner inom landet som ett hot vid sidan av det ppna kriget. Signaturen "Ergo" (identisk med konteramiralen Elis Birklund) publicerade r 1950 boken Sveriges destimma r 195X. D Ryssland tog Sverige. I den beskrevs, med tydligt mnster frn det stegvisa sovjetiska annekterandet av de tre baltiska staterna 1939-40 och det kommunistiska maktvertagandet i Tjeckoslovakien 1948, hur Sovjetunionen steg fr steg skaffade sig kontroll ver Sverige. Det skedde genom att Sovjet i ett frsta steg frskte tilltvinga sig baser p Gotland, fr att drigenom kontrollera nraliggande delar av stra Sverige.51 ren kring 1990 upplevde Sverige en renssans fr den hr typen av litteratur, som hade det gemensamt att den skildrade ett sovjetiskt anfall p Sverige med ett tidsperspektiv p bara 2-3 r
47

Ragnar Bergmark, vre Norrlands frsvar, i Bodens kommun. Frn forntid till nutid (Boden 1980 s 516-584 spec s 518 f); Rtger Essn, art. Ludvig Douglas, i Svenskt Biografiskt Lexikon, hfte 53 (Sthlm 1943 s 382-389) 48 Tage Thiel, Sverige torpederat (Sthlm 1936) och Dens., Striden om Kast skr (Sthlm 1938) 49 Vilhelm Moberg, Rid i natt (Sthlm 1941) och Hans Alfredsson, Attentatet i Plsj skog (Sthlm 19??). 50 Per Lindencrona, Blixtkrig mot Sverige (Sthlm 1943). Jfr Klaus-R Bhme, Upplysning om och inom frsvaret, i Bo Huldt/Klaus-R Bhme, red.., Vrstormar. 1944 - krigsslutet sknjes (Sthlm 1994 s 249-275). 51 Ergo, Sveriges destimma r 195X (Sthlm 1950). Om synen p hotet frn en kommunistiskt femtekolonn kring 1950 se Magnus Hjort, Folk och Frsvar och kampen mot den femte kolonnen. En studie i framvxten av vervakningsSverige under 1950-talet. Forskningsprogrammet Sverige under kalla kriget. Arbetsrapport nr 6 (GBG 1998 s 16-23 spec s 22). 14

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

framt i tiden. De militra maktmedlen och olika lednings- och vapensystem stod i centrum i frfattarteamet "Harry Winters" fyra bcker52, liksom i Tohl Anderssons Slaget om Gvle.53 I Harry Winters bcker gjordes en rad kopplingar mellan den strategiska och den taktiska nivn. I Anfallet p Sverige skildrade dremot pseudonymen Sune Andersson hur ett sovjetiskt maktvertagande kunde ske bl a med hjlp av de avancerade svenska datoriserade folkbokfringssystemen.54 En sentida utlpare av denna vg r K G Bckstrms Operation Rurik, som 2001 skildrar hur konfliktmolnen brjar hopas runt vra kuster, med krishrdar till en brjan i Slovakien och Litauen.55 Avslutning Teknikens landvinningar har sledes varit en frutsttning fr en diskussion om det framtida kriget och slagfltets framtida utseende. Framstegstanke (inte ndvndigtvis en optimistisk sdan!) parad med svrigheter att frutsga teknikens utveckling och framtida mjligheter r sledes fundamentala frutsttningar fr en livaktig, ja ens en meningsfull, diskussion om det framtida kriget. Om inte dessa frutsttningar freligger, ja d finns det s a s inget att diskutera, d fortstter verkligheten i samma banor som samtiden redan knner den. Inget nytt vntar bakom nsta vgkrk. Drfr markerar mitten och slutet av 1800-talet ngot dramatiskt nytt, i skuggan av den militrteknologiska revolutionen d fds diskussionen om det framtida krigets karaktr. Man kan frvisso diskutera nr s sker, om det nu inte snarast r frgan om en process som inte helt lter sig Kanske kan man t o m som en amerikansk historiker velat gra, nrmare tidsfsta brytpunkten till kriget mellan Preussen och sterrike r 1866: "Modern technology had gone to war for the first time in 1866, and nothing would ever be quite the same again".56 Dremot har debatten om det framtida kriget alltsedan dess visat p en strvan efter det system som p strsta mjligast effektiva stt ska tillta den egna sidan att genomlysa stridsrummet, att effektivt leda de egna styrkorna och att till minsta mjliga kostnad fr den egna sidan bekmpa motstndarens stridskrafter. Mnga r de - militrer, forskare och frfattare - som var och en p sitt stt strvat efter den hgrande, men kanske ouppneliga, framtidsvision som Gustaf Jansson r 1912 lter sin general sga om de egna styrkornas frmga inom luftkriget: "In the face of this triumphant progress which I have just described, I am not overstepping the mark when I say that we are approaching perfection".57 Lars Ericson Wolke 2004. Alla rttigheter frbehllna. Detta r en utskrift frn Lars Ericson Wolkes webbplats, www.ericsonwolke.se

Harry Winter, Operation Garbo (Sthlm 1988), Operation Garbo II. Slutet (Sthlm 1989), Operation Garbo III. Upplsningen (Sthlm 1991); Operation Narva (Sthlm 199?) 53 Tohl Andersson, Slaget om Gvle (Sthlm 1995) 54 Sune Andersson, Anfallet p Sverige (Sthlm 199?) 55 K G Bckstrm, Operation Rurik (Sthlm 2001) 56 Dennis E Showalter, Railroads and Rifles. Soldiers, Technology and the Unification of Germany (Hamden, Conn 1975 s 226). 57 I F Clarke ovan i not 40 anf redigerade arbete (1995) s 280. 15

52