Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

JAKTEN P VAKTPOSTEN En marin incident i stersjn under det kalla kriget i november 1975. Av Lars Ericson Wolke Scenen r ett sammantrdesrum i Frsvarets Radioanstalts (FRA) lokaler p Lovn utanfr Stockholm. Tidpunkten r mitten av 1970-talet. Nrvarande r befattningshavare frn FRA och Frsvarsstabens underrtteleavdelning. Mtet gller uppsnappad radiokommunikation inom den sovjetiska stersjmarinen: - Frn klockan nollfemtrettio har vi ett index som gr ut genom Irbensundet med kurs trehundra grader mot Fr. Det snder mycket lite, i stort sett har vi bara navradar att g p. Men av det och en del annat material s kan vi med skerhet sga att det r en Krivak. - En Krivak? Officerarna tittade p varandra. Hur pass skra r ni p klassificeringen, frgade Schrder p sitt lite eftertnksamma stt. - Vi kan vl sga att vi r hundraprocentigt skra. Och vi kan ocks sga vilken enhet det var. Gr vi bakt s hade vi bara en Krivak i Riga sedan sjtte november, den kom frn Liepaja dr den lg den fjrde, dessfrinnan har vi en inpassage tredje november. Det r Krivak bognummer femhundra det handlar om. Det vet vi. Alla satt tysta. Det r ju Storozjevoj, sade Lindskog till sist. Hon kom in frn Sydatlanten d. Hon har ingtt i stridsgruppen utanfr Angola Johan iakttog scenen med alla sinnen p helspnn. Han sg hur Schrder frsiktigt lyfte tv fingrar frn bordsskivan och de blickar som snabbt vxlades. Lindskog tystnade tvrt. Schrder vnde sig nyo till Firmans representanter: Skulle ni lite nrmare kunna g in p vad det r fr slags material som Ja, vi har allts inte s mycket mer elint p just det hr objektet. Det r i stort ni bygger den hr identifieringen p? sett tyst i frga om telemetri. Det r comintmaterialet som r helt avgrande. Dr har vi i stort sett hela frloppet. Vad r det fr comintmaterial vi talar om hr? frgade Petis. Det r vl Det r p UK, talkommunikation, i klartext. 1 ingenting vi ftt ngon uppgift om? Han tittade sig omkring bland de vriga.

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Ni menar allts att dom pratade i klartext, rakt ut i etern? Ja.

Alla runt bordet satt tysta. Stahre nickade och en av de yngre deltagarna p FRA-sidan, en lite tunnhrig blek man i nappakavaj, lutade sig fram och slog p bandspelaren. Efter ett lngt frasande ljud kom en svag rst pjatsot pjatsot och efter ytterligare frasande pjatsot pjatsot tjajka zovet pjatsot Femhundra, femhundra, msen anropar femhundra, versatte Anders med Man fortstter sedan de hr anropen, frklarade mannen i skinnkavajen, vi lg rst. Frn bandspelaren kom en ny serie frasanden. har trettiofem minuter till med anrop med tjugo sekunders upp till en minuts intervall. Jag spolar nu fram till klockslaget nollfyrafemtio Moskvatid. En annan rst kom nu in och snde i lnga sekvenser. Det r chefen fr stersjmarinen, sade mannen vid bandspelaren. Vnta jag hann inte uppfatta, avbrt Anders. Nollfyrafemtio kommer Chefen fr stersjmarinen i sndning. Vi har

Mannen stoppade bandspelaren och tittade ner i sina papper: sedan trafik fram till nollfemfyrtiofem. Sedan ett avbrott p fjorton minuter och s trafik i ytterligare tio minuter. Sen r det tyst. Vad innehller den hr trafiken d? r det bara anrop ? frgade Petis Nejd, jag har utskrift hr. Han frsker vertala myteristerna att ge upp, frst r det vertalning och sen, senare s blir det hotelser. Till sist sger han att han gett order att frstra fartyget. Skildringen ovan r ren fiction, skapad av historikern Wilhelm Agrell i hans roman Krivak 500 r 1993. Boken r en roman som utspelar sig i svensk underrttelsemilj dr huvudpersonerna r verksamma inom den svenska militra underrttelsetjnsten.1 Just det hr momentet med den dramatiska avlyssningen av jakten p en myterist ur den sovjetiska stersjflottans bas i Riga, har frfattaren inte bara lagt in fr att skapa nerv i berttelsen. Hela historien har gt rum och idag, efter det kalla krigets slut vet vi en del om den allvarliga incident som utspelades i farvattnen ster om Gotland, mitt under det kalla

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

kriget. Den hr hndelsen r frvisso inte oknd, men har nd blivit bortglmd dr den ligger mellan de fr Sverige betydligt mera dramatiska hndelsefrloppen kring nedskjutningarna av DC 3:an och Catalinan i juni 1952 samt U 137:s grundsttning i Gsefjrden utanfr Karlskrona r 1981. Men inte desto mindre r historien om myteriet i Riga vrd att studera, eftersom den ltt kunde ha utvecklats till ngot ven fr Sverige, och inte bara den sovjetiska stersjmarinen, mycket allvarligt. Vra reaktioner p incidenten 1975 sger ocks en del om vrt frsvars frmga att uppfatta och reagera p ett snabbt uppblossande hot som bara p ngra timmar hade kunnat utvecklas till en fullskalig kris med svra skerhetspolitiska implikationer fr Sverige. I det fljande ska jag dels beskriva vad som hnde2, dels reflektera lite ver den svenska frmgan att i tid flja och inse vad det handlade om. Avslutningsvis kommer efterspelet till incidenten att fljas. Att skildringen, inte minst av sjlva frloppet i Riga, lmnar mycket i vrigt att nska av detaljuppgifter r tyvrr sjlvklart med tanke p kllget. Vad var det egentligen som hnde? Den 30 december 1973 frdigstlldes en robotjagare p marinvarvet i Kaliningrad. Hon var den fjrde som varvet producerat i Burevestnik-klassen (tre hade ocks byggts p varvet i Kamysj-Burun. Fartyget var avsett fr 180 mans besttning, varav 22 officerare, 28 underofficerare och 130 sjmn. Hon var frsedd med missilsystem fr rakettorpeder (KTM1135) och olika system fr avskjutning av missiler och raketer mot sj- och luftml samt 76,2 och 100 mm kanoner. Dessutom kunde jagaren frses med ett eller tv olika system av minor. Som vanligt nr det gllde sovjetiska vapensystem, s fick ven Burevestnik-klassen ett NATO-namn, nmligen Krivak. Den hr aktuella Krivakjagaren fick bognummer 500 och dptes till Storozjevoj eller Vaktposten p svenska.3 Den 7 november 1975 lg Storozjevoj i Rigas hamn, fr att delta i firandet av 58-rsdagen av oktoberrevolutionen. Att firandet av officiella hgtidsdagar ibland kunde g ut ver beredskapen hos sovjetiska frband r inget nyhet. Det mest spektakulra exemplet p det r naturligtvis den unge tysken Mathias Rust, som den 28 maj 1987 landade med sitt lilla Cessnaplan direkt p Rda torget i Moskva, alldeles bakom Vasilijkatedralen. Nu var det inte bara firandet av luftfrsvarets dag (sic!) som lmnade den ppning i Moskvas luftskydd som det tyska planet kunde flyga in genom. Det var ironiskt nog ocks den begynnande moderniseringen av det sovjetiska luftfrsvarssystemet som bidrog till hndelseutvecklingen. Just kring Moskva hade modernare frvarningsutrustning brjat placeras ut, men den hade inte kunnat lnkas till grnsfrsvarets luftfrsvarssystem, varfr det inte gick att omgende 3

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

vidarebefordra data om Rusts plan frn grnsfrsvaret till Moskvas luftfrsvar. Dessutom var det sovjetiska grnsskyddets radarsystem framfr allt inriktade p att upptcka strategiska bombplan som kom in p en hg hjd, medan Mathias Rust flg lgt med sin lilla Cessna.4 Mot denna bakgrund kan vi lttare frst den ngot lngsamma reaktionen hos den sovjetiska militren i Riga under myteriets inledningsskede. Tack vare arkivforskning i Moskva av en engelsk journalist har en del information om hndelsen 1975 kommit i ljuset. Svenskt underrttelsematerial ger ocks en kompletterande bild av hndelsefrloppet. Nr Storozjevoj lg fr ankar i Rigas hamn 1975 hade strre delen av besttningen, som vid tillfllet tycks ha uppgtt till runt 250 man, ftt landpermission fr att delta i revolutionsfirandet. Ombord p fartyget satt den politiske officeren Valerij Sablin i sin hytt. Han betraktade sig sjlv som en renlrig leninist och ansg att, den sovjetiska regimen med Leonid Brezjnev i spetsen hade frrtt de kommunistiska idealen. Drfr ville Sablin genomfra en revolution som skulle terfra Sovjetunionen till det ideologiskt korrekta spr som stakats ut av Marx och Lenin. Men fr att stadkomma den krvdes ett forum, dr han kunde n ut till den sovjetiska befolkningen och mana den till resning. I sin hytt spelade Sablin in ett radiomeddelande p en bandspelare. Meddelandet var riktat till Sovjetunionens folk och talade om att revolutionra grupper skulle vxa upp ver hela Sovjet som svampar efter regn. Den hr kvllen mellan den 8 och 9 november satt han i sin hytt och arbetade med meddelandet. Dri frkunnade han ocks att om resningen var framgngsrik s skulle det komma att innebra att hela statsapparaten vrkas ver nda och kastas p historiens sophg, drfr att den r s djupt infekterad med nepotism, korruption, karrirtnkande och frakt fr folket.5 Problemet fr Sablin var hur han skulle n ut med detta meddelande i etern. Hur skulle han f en plattform fr det i den genomkontrollerade diktaturen Sovjetunionen? Svaret blev: Storozjevoj. Redan den 5 november 1975 hade Sablin skaffat sig en medhjlpare i sjmannen Alexander Sjein. Denne var en tidigare straffnge, som nu kunde hjlpa till att rekrytera ytterligare fyra medsammansvurna. Vid ettiden p natten den 9 november skred de sex myteristerna till verket. De arresterade fartygschefen och lste in honom i hans hytt. Drefter kallade Sablin samman vriga officerare och informerade dem om vad som var p gng. Med pistolen i handen frskte han vertala dem att ansluta sig till myteriet. Samtliga vgrade. Istllet frskte ngra officerare frita kaptenen, men det misslyckades infr Sablins vapenhot. Nu tvingades myteristerna att lsa in samtliga officerare. 4

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Men utan att Sablin och hans medsammansvurna visste det, hade en officer lyckats ta sig iland och han var nu p vg att sl larm. Nr Sablin insg vad som hade skett och att vakter var p vg mot fartyget lttade man ankar. Klockan 0215 den 9 november stvade Storozjevoj ut ur Rigas hamn. Men trots att man hade slagit larm, verkar ingen ha reagerat p att fartyget stvade ut mot Irbensundet och Rigabuktens mynning. Drmed fick Sablin trots allt ett visst frsprng. Efter tv timmar till sjss gjorde Sablin sitt stora misstag. Han tog kontakt med den sovjetiska marinens verkommando och begrde fri lejd fr sig och fartyget under ett rs tid. Meddelandet gick omgende vidare till den politiska ledningen i Kreml dr chockeffekten var omedelbar och fullstndig. Svl partichefen Leonid Brezjnev som KGB-chefen Jurij Andropov informerades. Drmed var i praktiken myteristernas de beseglat. P den politiska nivn gavs inget utrymme fr kompromisser som kunde uppfattas som skadliga fr regimen. Problemet fr Sablin och hans medhjlpare var att den ftaliga och fkunniga besttning myteristerna hade flja med bara kunde f igng de tv gasturbiner som var avsedda fr marschfart. De hade en sammanlagd effekt p vardera 6 000 hstkrafter. Trots ihrdiga frsk fick man inte igng de tv hgeffektsturbinerna p sammanlagt 24 000 hstkrafter. Istllet fr att kunna dra p i 32 knop ut ver stersjn, tvingades Sablins folk att se hur frfljarna snabbt knappade in p dem nr jakten vl dragit igng.6 Fr nu drog en sdan jakt igng. Vid sextiden p morgonen lokaliserades Storozjevoj nr hon stvade ut genom Irbensundet av tv ubtsjaktplan av typen Il-38 May. Efter ngon timme anlnde ett tiotal bombplan av typen Tu-16 Badger. De inledde omgende frsk att stoppa myteristen genom lgflygningar ver henne och eldgivning med automatkanon. Badger var ett tjugo r gammalt tvmotorigt bombplan som ocks hade utrustats med jaktrobotar.7 Nu var jakten i full gng. Vid halvnio tiden p morgonen anlnde ett 20-tal YAK-28 Brewer jaktplan.8 Samtidigt stvade ett stort antal fartyg mot omrdet. Svensk underrttelsetjnst noterade minst fljande enheter: Tv stycken Riga-fregatter som var baserade i Riga, tre Poti-korvetter frn basen i Liepaja samt en Sverdlov-kryssare och tv Krivak-jagare frn Baltijsk. Drtill var nu minst fem Stenka patrullfartyg ur KGB:s grnstrupper och mjligen ocks en Nanutjka robotattackkorvett p vg mot myteristen.9 Tu-16 planen frberedde sannolikt insats av robotar, men dessa kom aldrig att avfyras. Istllet varnades Sablin per radio fr att fortstta, annats skulle hans fartyg beskjutas. Klockan 0855 fick han ett ultimatum att stanna eller ta konsekvenserna. Men Sablin vgrade att stanna. Tretton minuter senare stvade Storozjevoj ut ver den sovjetiska territorialvattengrnsen. Nu 5

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

var siktet instllt p nrmaste land, Gotland. D inleddes vapeninsatser frn svl efterfljande fartyg som flygplan. Syftet var uppenbarligen att stoppa myteristen till varje pris, ven om hon skulle behva snkas med de inlsta officerarna ombord. I det lget brt ett motmyteri ut bland Storozjevojs besttning. Flera sjmn befriade kaptenen och de instngda officerarna. Drefter rusade man mot kommandobryggan och vermannade Sablin. Denne blev srad i benet vid en kort skottlossning. S snart man ftt ut ett meddelande om maktvertagande p fartyget upphrde all beskjutning. Storozjevoj slog stopp i maskin 50 sjmil frn den gotlndska kusten och kunde vndas i 180 grader fr att fras tillbaka till Riga. Det r inte i alla stycken klarlagt vad som sedan hnde myteristerna. S mycket r klart, att Valerij Sablin dmdes till dden och arkebuserades, men sedan gr uppgifterna isr. En version sger att medhjlparen Sjein dmdes till tta r i arbetslger, medan andra uppgifter hvdar att flera myterister arkebuserades. Det har ocks frekommit olika uppgifter om huruvida Storozjevojs kapten ocks arkebuserades eller inte.10 Men frgan r om det inte var helt fljdriktigt att ven den fartygschef som frlorat kontrollen ver sitt fartyg under ett myteri lg vldigt illa till hos svl verordnade som KGB. Uppgifter frn KGB-kllor talar ocks om att fartygschefen arkebuserades, hans officerare fngslades och att resten av besttningen upplstes och spreds ut p andra enheter inom den sovjetiska marinen. Ett sdant frfarande skulle vara helt i linje med KGB:s reaktioner mot militrer som stadkommit vsentligt mycket mindre misslyckanden i tjnsten.11 Svensk militr noterade bara tio dagar senare en mycket ovanlig rundtur. Den fretogs av Storozjevoj den 18-19 november och under seglatsen passerade fartyget Gotland, Utklipporna, Bornholm och Polen, innan det tervnde till Riga. Tolkningen kunde bara bli att den sovjetiska marinen p detta stt frskte motverka alla misstankar hos svl svenskar som danskar och de allierade polackerna om att ett myteri alls hade gt rum.12 Men sedan drjde det inte lnge frrn ven fartyget fick sitt straff. Namnet Storozjevoj strks ur rullorna och bognumret ndrades, innan fartyget verfrdes frn Baltiska flottan till Stilla havsflottan.13 Vad uppfattade och frstod det svenska frsvaret? Vad uppfattade egentligen det svenska frsvaret av dessa dramatiska hndelser i vr nrhet?14 Den 29 mars 1976 utgavs verbeflhavarens hemliga rsversikt fr 1975 och hr finner vi en antydan om hur det frfll sig p svensk sida.15 Med B:s formulering: 9-10 november konstaterades en ovanlig och till en brjan oidentifierad verksamhet, som bedmdes utgra ubtsjakt- och luftfrsvarsvning. Senare bearbetning visar att det istllet var en KRIVAK 6

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

robotjagare som, efter ett myteri ombord, skte undkomma p vstlig kurs. Fartyget stoppades vst om Irben-sundet efter en massiv insats av fartyg, marinflyg och frband ut frontflyget. Mot den bakgrunden kunde frsvarsmakten ven lta en annan pusselbit falla p plats: Intressant i samband med ovan relaterade hndelse r ocks en artikel i Krasnaja Zvezda (den sovjetiska krigsmaktens tidning; min anm.) 24 december 1974. I denna, som r ett reportage frn ett besk ombord p KRIVAK-robotjagaren Storozjevoj, ptalas vissa brister ombord p fartyget i den politiska utbildningen och motivationen.16 Hnsynslsheten i den vapeninsats som gjordes mot myteristen recenserades av verbeflhavaren i hans rsredogrelse: Verksamheten i samband med uppbringandet av myteristen synes indikera att man, trots att delar av besttningen var inlst, var beredd att snka det vrdefulla fartyget, hellre n att lta det undkomma. Srskilt intressant hr r noteringen i rsversikten, som talar om en till en brjan oidentifierad verksamhet som felaktigt togs fr ubtsjakt- och luftfrsvarsvning. Det tog en viss tid att analysera och frst vad det egentligen var man hade hrt via FRA:s lyssningsstationer. Nr det slutligt faststllts vad som hade hnt, d delgavs det hela inte omedelbart vakthavande befl p Gotlands militrkommando i Visby.17 Nr kunskapen om myteriet frst efter ngot r spreds till militr personal p Gotland, inleddes reflektioner och omplanering med anledning av det skedda. Om desertrerna hade kommit in p svenskt vatten och nnu mera skt skydd i Slite eller stergarn, vad hade Sverige d gjort? Hade svenskt frsvar kunnat avvisa frfljande sovjetiska enheter som trngt in ver svensk territorialvattengrns? Dessa och andra svra frgor aktualiserades av insikten om vad som hade hnt och, kanske framfr allt, vad som hade kunnat hnda. Frgestllningarna kndes n mer akuta p Gotland, dr man sommaren 1978 kunde flja en stor sovjetisk landstigningsvning p sel.18 P Gotland hll man just i brjan av november 1975 p att frbereda en krigsfrbandsvning (KF) som skulle g av stapeln den 11-13 november 1975, det vill sga bara ett par tre dagar efter incidenten.19 Tyvrr saknas vakthavande befls dagbok fr den hr aktuella tiden. Den bevarade vaktdagboken upphr ngra mnader tidigare. Men en titt i 1974 rs vaktdagbok ger en god bild av vilken typ av bevakning man frskte upprtthlla i Visby. Den 28 augusti 1974 noterades till exempel att ett polskt fartyg lg i Visby hamn och tv polska seglare som under dagen befunnit sig vid Fr. Tv dagar senare inkom information frn frsvarsstabens underrttelseavdelning om att en Warszawapaktsvning frvntades i stersjomrdet: Skrpt uppmrksamhet mste hllas p tecken som kan tyda p dylik verksamhet t ex strsndningar, marina enheters upptrdande, livlig flygverksamhet.20 7

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Nu intrffade, helt ovntat, en livlig och skarp fartygs- och flygverksamhet under den 9 november 1975. Vad hade hnt om Storozjevoj hade tagit sig in p svenskt vatten? Det vet vi inte men hndelsen visade hur snabbt en med Gotlands lge kunde dras in i en kris med svra militra och skerhetspolitiska implikationer.21 Nu slapp svenska myndigheter att hantera en sdan skarp kris. Istllet fick man koncentrera sig p att mta pressens spekulationer om vad som hade hnt. Mytbildningen i efterhand22 Bara ett par mnader efter incidenten, den 18 januari 1976 slog Expressen upp historien p en helsida. De byggde p uppgifter frn lettiska fiskare som hade befunnit sig i de aktuella farvattnen nr Storozjevoj hejdades. Nya tidningsuppgifter frekom i Expressen den 4 maj och Svenska Dagbladet den 14 maj 1976. Men det var frst nr Dagens Nyheter den 6 juni tergav uppgifter frn den engelska Daily Telegraph som svenska myndigheter tvingades kommentera det hela. Dagens Nyheter tergav uppgifter om att Storozjevoj skulle ha lyckats ta sig in och skt skydd i svensk hamn p Gotland, men sedan lmnats ut till ryssarna sedan svenska myndigheter nekat dem asyl. Frsvarsministern Erik Holmqvist gick ut och dementerade: Det r fullstndigt fel. Historien r uppdiktad. Rena fantasier. Det frekom inga kontakter mellan vare sig svenska myndigheter eller stridskrafter och det sovjetiska fartyget. Det hr har frsvarsstaben gett en fullstndig rapport om. Men s mycket kan jag sga: det enda som iakttogs var ett fartyg med kurs mot Sverige, men vi vidtog inga tgrder, ingen extra beredskap, ingenting. Trots dementin fortsatte ryktesspridningen i en del engelska tidningar. Pstende utslungades om att den svenska regeringen hll inne med sanningen. Den utredning som Erik Holmqvist hnvisade till var rimligen B:s underrttelseorientering som hade snts ut den 28 mars 1975. Ansvarig fr den var amiralen Carl-Fredrik Algernon, chef fr frsvarsstabens sektion 2, senare tragiskt omkommen nr han var krigsmaterielinspektr. Kontrasignerade gjorde Ulf Samuelson, senare knd som Samuel Ulfson i Jan Guillous bcker om underrttelseofficeren Hamilton. Storozjevoj och hennes de har som vi redan har sett anvnts av Wilhelm Agrell i romanform. Men han r inte den ende. Nyheten om det misslyckade myteriet spreds i olika medier och flt bland annat in som en notis i Washington Post. Enligt vad man mste beteckna som en modern sgen med mjlig verklighetsfrankring ska denna notis ha uppmrksammats av den bstsljande thrillerfrfattaren Tom Clancy. Tillsammans med ett 8

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

krigsspel frn US Naval Academy bildade notisen underlag fr Clancys roman om Jakten p Rd Oktober. Det m frhlla sig hur det vill med uppslaget till boken. Men nr den filmades r 1990 kreerade Sean Connery en sovjetisk ubtskapten med helt andra preferenser och syften n vad den renlrige kommunisten Valerij Sablin hade haft.23 Den dag de ryska militra arkiven ppnas, ppnas ocks mjligheten fr frfattare och filmmakare att ge en helt annan version av myteristernas och Storozjevojs de. Men framfr allt kan forskarna studera och vrdera den fr Sverige kanske potentiellt allvarligaste marina hndelsen i vrt nromrde under hela det kalla kriget. Men vad vi vet i nulget om hndelsefrloppet berttigar oss nd till att stta rtalet 1975 vid sidan av de andra krisren 1952 och 1981 nr vi skriver det svenska frsvarets historia under det kalla kriget.

Wilhelm Agrell, Krivak 500. En underrttelseroman, Sthlm 1993 s 112-115. En skildring av denna hndelse har tidigare publicerats i Sven Fredrik Hedin, Myteriet i Riga, i Kungl Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift 1997:6 s 157-163. 3 A S Pavlov, Warships of the USSR and Russia 1945-1995, Annapolis, MD 1997 s 131 f. 4 William E Odom, The Collapse of the Soviet Military, Yale 1998 s 107-111. 5 Skildringen bygger p Hedin ovan a a, som i sin tur bygger p Matthew Campbells artiklar i engelska Sunday Times. 6 Uppgifter om maskinproblemen i Wilhelm Agrells efterord i Agrell 1993 s 235 f. Avvikande uppgifter om turbinernas styrka ges i Pavlov 1997 s 132. Hr har den senares sifferuppgifter fljts. 7 John T Greenwood, The Aviation Industry, 1917-97, i Robin Higham/John T Greenwood/Von Hardetsy, eds., Russian Aviation and Air Power in the Twentieth Century, London/Portland, OR 1997 s 126-161 spec s 151. 8 Ovan i not 7 a a s 151. 9 Detaljuppgifter om fartygs- och flyginsatserna under frfljandet r hmtade ur B:s extra underrttelseorientering (EXO) nr 1976, 1976-03-08, Und H 810 (H 19), Frsvarsmaktens hgkvarter, Militra underrttelse- och skerhetstjnstens (MUST) arkiv. Jag tackar arkivtjnsteman Gunnar Carlsson, MUST/HKV fr hjlp med att f ta del av detta material. B:s underrttelseorientering r ocks tergiven i Hedin 1997. 10 Agrell hvdar att s var fallet (s 236) medan Hedin hvdar motsatsen och att det mste vara ett tankefel (s 160).
2

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Fred Coleman, The Decline and Fall of the Soviet Empire. Forty Years that shook the World from Stalin to Yeltsin, New York 1997 s 162. 12 B:s underrttelseorientering 1976-03-08. 13 Pavlov s 132. 14 Frgan ska besvaras utan att ngot frsk har gjorts att f tillgng till eventuellt sekretessbelagt material hos Frsvarets radioanstalt. 15 Frsvarsmaktens hgkvarter, Militra underrttelse- och skerhetstjnstens (MUST) arkiv, rsversikt 1975, 1976-03-29, Und H 810 (H 13), sidan 16 bilaga 2. 16 verbeflhavarens underrttelseorientering 1975-03-28. 17 Bengt Hammarhjelm, Beredskap p Gotland 175 r, 1811-1986, Visby 1986 s 238. 18 Hammarhjelm s 238. 19 PM angende KF hsten 1976, bilaga till C MKG:s handbrev H 3/75 10/10 1975, i Krigsarkivet, Gotlands militrkommando, stabsexpeditionen, hemliga arkivet volym F 2:1 Chefens handbrev 1967-1982. Jag tackar krigsarkivarie Ulf Sderberg och arkivarie Per Clason fr hjlp med att f ta del av denna och nedan angivna volym. 20 Vaktdagbok fr vakthavande befl p Gotlands militrkommando 28/8 och 30/8 1974, i ovan i not 19 anfrda arkiv volym F 4:2 Vaktdagbok Vakthavande befl 1974-1975. 21 Fr ett historiskt perspektiv p de srskilda svrigheterna med att frsvara en i stersjn se Lars Ericson, manus avsett fr publicering i Gotlands regemente 1811-2005, Visby 2005. 22 Framstllningen bygger nr inget annat sgs p Hedin s 158 f. 23 The Chronicle of the Movies, New York 1991 s 433.

11

Lars Ericson Wolke 2005. Alla rttigheter frbehllna. Detta r en utskrift frn Lars Ericson Wolkes webbplats, www.ericsonwolke.se

10