You are on page 1of 13

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

NATIONALBEVRINGEN, GOTLAND OCH KRIMKRIGET Av Lars Ericson Wolke Den 28 januari 1853 kunde lsarna av Gotlands Lns Tidning ta del av fljande nyhet: En af kmparne i Finlands blodiga, ofrgtligt herrliga, men olycksdigra frihetskrig, kapitenen Gustaf Abraham Andersin har i dessa dagar hrstdes slutat sin bana.1 Den bortgngne var fdd i S:t Mickels socken i det finska Savolaks 1784. Under det desdigra kriget mot Ryssland 1808-09 hade han tjnat i Savolaks infanteriregemente och bland annat deltagit i striderna vid Lappo, Oravais och Hrnefors. Nr kriget slutade med att Finland hamnade under tsar Aleksander I:s vlde valde Andersin att stanna kvar i Sverige. S kom det sig att han hamnade p Gotland och nr nationalbevringen grundades r 1811 blev Gustaf Abraham Andersin en av dess frsta officerare. Efter fem r blev han 1816 tygofficer i Visby, en befattning som han upprtthll i tjugo r innan avskedet 1836.2 Den finske krigsveteranen Gustaf Abrahamn Andersin rotade sig i Visby och i mars 1813 gifte han sig med Mamsell Sophia Magdalena Lallrius. Paret bosatte sig i fastigheten nummer 33, S:t Hansrotens andra kvarter. Efter sitt avsked verkade Gustav Abraham Andersin som bokhandlare i Visby. Gustaf Abraham Andersin personifierade det tidiga 1800-talets gotlndska frsvar. Han var sjlv en av ns f veteraner frn det krig som hade initierat tillkomsten av Gotlands eget frsvar. Nr nationalbevringen skapas 1811 blir Andersin en av dess frsta officerare. P det sttet var det en epok som gick i graven nr den gamle soldaten och bokhandlaren avled den 25 januari 1853. Nr Gustaf Abraham Andersin begravdes stod Gotland och stersjomrdet infr en helt ny skerhetspolitisk situation, som skulle komma att stlla helt nya krav p dess nationalbevring. Nr ret efter, 1854, randades, stod det gotlndska frsvaret in fr helt andra uppgifter n vad man hade haft att mta under Gustaf Abraham Andersins levnad.

Tidningsurklipp ur Stockholms Dagblad 9/2 1853 (med citat ur Gotlands Tidning) i Krigsarkivet, Biograficasamlingen (Andersin). 2 Fr Andersin se Rune Kjellanders i detta verk sammanstllda biografi och ovan i not 1 anfrda volym samt Landsarkivet, Visby, Visby stadsfrsamlings vigselbok 20/6 1813 samt Husfrhrslngden 1844-1854.

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Nationalbevringen en udda militr freteelse under 1800-talet3 Gotlands nationalbevring r inte bara en mrkesfreteelse i den gotlndska historien, den fick ocks en avgrande betydelse fr hela Sveriges utveckling mot det vrnpliktsfrsvar som dominerat vr militra organisation under 1800- och 1900-talen. Under intryck av den ryska ockupationen vren 1808 vxte sig en nskan om en egen gotlndsk frmga att frsvara sig fram. Den 5 februari 1811 grundlades formellt den gotlndska nationalbevringen och den vren utskrevs 6 760 gotlndska mn. Yngre mn mellan 15 och 29 r sammanfrdes i en jgarkr, de mellan 30 och 44 i en infanterikr och slutligen de mellan 45 och 50 i pikfrarkren. De 2 479 jgarna utgjorde den frsta linjen, som dock i praktiken aldrig tycks ha omfattat yngre mn n 18-ringar, medan de 3 061 gevrsbevpnade infanteristerna skulle fungera som en reserv. Den tredje linjen utgjordes av de 950 pikfrarna. Frn Visby togs ocks 270 man ut till artilleriet. Under de fljande ren justerades organisationen som inte hade hunnit bli i alla stycken genomtnkt vid starten r 1811, i anseende till skyndsamheten vid inrttningen p grund av den rdande krigstiden.4 Allmogen fick sjlv bestmma vilka vningstider som var bst med hnsyn till jordbruket. Dessutom fick manskapet vlja sina underofficerare och underbefl, en tydlig markering av nationalbevringens srart. Dremot tillsattes officerarna av armn (utom i Visby stad, dr de valdes fram till 1861) och lydde som alla andra yrkesmilitrer direkt under kungen. Detta system komplicerade ordervgarna och fick stundtals militrbeflhavaren att reagera nr ngon inkrktade p hans beslutsrtt. En av kompanicheferna fick i mars r 1818 veta att hans hgste chef frvntade sig att det blifva sista gngen, som han befattar sig med ngra tillstllningar i militaeriskt afseende, hvartill han icke erhllit ordres eller som Reglementet finnes freskrifna.5 Inte heller fick de gotlndska soldaterna mobiliseras annat n under omedelbar krigsfara och de fick inte sndas utanfr ns kuster. Sjlvfallet utgjorde inte nationalbevringen ett skert frsvar i hndelse av fientliga anfall mot Gotland. Tvrtom framhll militrbeflhavaren Carl Fredrik Aschling p sjlva julaftonen 1812 att det behvdes fartyg, artilleripjser och marktrupp frn fastlandet samt fasta frsvarsanlggningar fr att frskra Gottland emot fientligt anfall.6

Avsnittet bygger nr inget annat sgs p Hammarhjelm 1987 och 1986. Kopplingen till utvecklingen av vrnpliktsfrsvaret p fastlandet grs i Ericson 1998. 4 Militrbeflhavaren C F Aschlings memorial 14/10 1812 i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland volym Memorialbok 1812-1815. 5 Militrbeflhavaren J Cederstrm skrivelse nr 32, 10/3 1818 i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland volym Avgngna handlingar 1817-1818. 6 C F Aschlings memorial om ns frsvar 24/12 1812 i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland volym Memorialbok 1812-1815.

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

P fastlandet grundades 1812 en allmn bevringsinrttning. Men under hela 1800-talet var det vrvade soldater i stderna som tillsammans med indelta knektar och btsmn p landsbygden utgjorde huvuddelen av armns och flottans personal. Frst med riksdagsbeslut 1885 och 1892 samt slutligen 1901 infrdes den allmnna vrnplikten som grund fr det svenska frsvaret. I det lget fanns det ingen anledning att fortstta med en separat gotlndsk lsning, i synnerhet som brdan p den gotlndska befolkningen i praktiken var tyngre n fr fastlandet. r 1886 lttade man ngot p den konvention frn 1811 som reglerade nationalbevringens utformning och nu koncentrerades vningarna till Visborgs sltt. Dessfrinnan hade vningsverksamheten varit utspridd ver n, nra de 21 kompaniernas rekryteringsomrden, eller som det kunde heta i en vningsrapport frn 1826: Endre och Bro Kompagni samlades den 19 sistlidne juni, mil andra sidan sen p Endre backe vid Sanda i Ekeby, mil hitom Dalhem.7 Frn 1887 upphrde gotlnningarnas rtt att vlja sina egna underofficerare och underbefl. Som en konsekvens av dessa reformer i riktning mot ett mera enhetligt och vlutbildat vrnpliktsfrsvar fr hela riket frdelades de gotlndska vrnpliktiga frn december 1886 p Gotlands infanteriregemente (I 27, idag P 18) och Gotlands artillerikr (A 4, frn 1893 A 7). Ngra r senare, 1892, hjdes nivn p hela landets vrnpliktsutbildning till den gotlndska, och d frsvann resterna av ns militra srprgel. Drmed avvecklades ven samlingsbegreppet Gotlands nationalbevring och ersattes med beteckningen Gotlands trupper. Samtidigt upphrde frbudet mot att fra gotlndsk trupp utanfr n. Men ven om frndringarna i slutet av 1800-talet var omvlvande fr den gotlndska frsvarsorganisationen intrffade redan i mitten av seklet avgrande hndelser fr nationalbevringens utveckling. Krimkriget och gotlndsk beredskap Krimkriget 1853-56 mellan vstmakterna Storbritannien och Frankrike i samverkan med Turkiet och det italienska Piemonte ena sidan mot Ryssland den andra utspelades frmst p Krimhalvn i Svarta havet. Men en engelsk-fransk rlogseskader seglade ocks in i stersjn och angrep ryska positioner p land och lngs den finlndska kusten. Bomarsunds fstning p land skts snder och samman av fartygsartilleri innan marktrupp gick iland och tvingade den ryska besttningen till kapitulation. Sverige upprtthll en ytterst vstvnlig neutralitet, under vilken de vstallierade fartygen fick bunkra och ska skyddad hamn i
Rapport av kompanichefen Fredrik Ridderhjerta 1/8 1826 i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland volym Inkomna handlingar angende vningar 1823-1883.
7

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Frsundsbassngen. Trots det indirekta svenska stdet till vstmakterna misslyckades de kretsar i Sverige som ville f med vrt land i kriget mot Ryssland. Det var sista gngen ngon ledande svensk argumenterade fr ett krig i akt och mening att f tillbaka Finland.8 Men desto viktigare var att kriget efter nra ett kvarts sekel hade terkommit till Sveriges nromrde. Resultatet visade sig omgende. P 1856-58 rs riksdag utstrcktes, mot bondestndets vilja, fastlandsbevringens vningstid till 30 dagar. Vrnplikten p fastlandet hade under ett halvt sekel utvecklats svagt och var i praktiken nra att d sotdden, nr Krimkriget i ett slag skrpte hotbilden kring vra grnser. Drmed gavs ett kraftigt incitament till att strka vrnpliktsdelen av frsvaret.9 P Gotland vidtogs en rad beredskapstgrder under kriget. Nationalbevringen utgjorde en p papperet aktningsvrd styrka, men militrbeflhavaren J G af Dahlstrm hade inga illusioner. I sin frsvarsplan fr Gotland frn 1851 talade han klarsprk: Gotlands National Bevring lifvas vl af fosterlandsknsla och mod till ns frsvar; men dess rliga fningstid r allt fr kort, och beflet, ehuru gande utbildning och god vilja, fr ftaligt, fr att kunna gifva truppen sdan frdighet i vapnens bruk och i manver. I ett krislge krvdes ansenliga frstrkningar av reguljra trupper frn fastlandet till ns frsvar, vilka dock kunde f ett viktigt std frn nationalbevringen och d i synnerhet dess jgare, som i februari 1854 rknade 3 400 man10. Under vren 1854 frdes runt 3 000 man frn sex regementen ver till Gotland. Den s. k. gotlndska frdelningen indelades i tv brigader, den 1:a med indelta och vrvade trupper, den 2:a med nationalbevring och vrvat artilleri frn fastlandet. Nationalbevringen drogs i juni 1854 samman till Visborgs sltt och vades som vanligt bataljonsvis vid olika mtesplatser i juni ret efter.11 Frdelningens hgkvarter frlades till Visby dr militrbeflhavaren general af Dahlstrm frde beflet.12 I pressen cirkulerade ett rykte om att Ryssland krvt en krigshamn p n. Det var visserligen falskt, men kade betydligt p oron fr att Gotland skulle dras in i striderna. Den 4 januari 1854 seglade Royal Navy in i stersjn och beredskapen kring Slite skrptes. P Enholmen fanns bara ruinerna av Karlsvrds fstning och hit sndes fngar ur kronoarbetskren fr att
Ericson 2003 s 165-168. Ericson 1998 s 81-84. 10 Styrkeuppgift i memorial av militrbeflhavaren af Dahlstrm 24/2 1854 i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland, f.d. hemliga arkivet, operationsavdelningen volym 1-2. 11 Allmnt om Gotlands frsvar under Krimkriget se Hammarhjelm 1986 kap 6 och Sderberg 1961 s 146-148. Frsvarsplanen av r 1851 och mobiliseringstgrderna p Gotland under Krimkriget kan fljas i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland, f. d. hemliga arkivet, operationsavdelningen volym 1-2. Fr 1855 rs vningar p de ordinarie bataljonsvningsplatser se t. ex. mnstringsrulla 15/6 1855 fr Lina kompani vid Hgvalls rum i Landsarkivet, Visby, Gotlands nationalbevring volym D VII:1. 12 Frdelningsorder 27/3 1854 i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland, truppavdelningen volym Orderbok 1848-1861.
9 8

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

gra holmen redo att ta emot artilleri. Den 13 mars sndes en flagga frn Visby till Enholmen, dr den skulle dagligen hissas fr att markera svensk militr nrvaro p n.13 I brjan av mars ndde ryktena om ytterligare fartygsrrelser i stersjn en kulmen. Mellan den 23 mars och 19 april verfrdes frn fastlandet fyra infanteribataljoner, en kavalleriskvadron och ett kande 6-pundigt artilleribatteri till n.14 Under maj och juni 1854 kryssade en svensk-norsk rlogseskader utanfr Gotland och frn den 28 juni var briggen Nordenskld frlagd som vaktskepp till Frsund.15 Kriget kulminerade det ret och framt vintern terstod bara ett par hundra fastlandssoldater p n.16 Till svrigheterna fr ns frsvar bidrog ocks det svra islget. I februari 1854 var postjakten mellan Gotland och land tidvis infrusen i Klinte och ven i de lndska farvattnen var islget stundtals besvrligt.17 I vntan p att fastlandsfrbanden skulle anlnda sndes nationalbevring till Slite. Den 10 mars beordrades en strandpostering ur Bls kompani under kapten Bruze till hamnen. Styrkan p 3 officerare, 2 underofficerare, 1 spel, 4 korpraler och 95 jgare stannade dr till den p eftermiddagen den 18 mars avlstes av en lika stor styrka ur Rute och Forsa kompanier. De frsgs med mat av handlaren C J Wichman medan furage till hstarna kom frn handlare Oscar Emanuel Enequist. Den sista kommenderingen kunde sndas hem den 24 mars, sedan trupp ur Kronobergs regemente anlnt till Slite. Fr nationalbevringen var nu den delen av neutralitetsvakten avslutad.18 Uppgiften fr nationalbevringens strandposteringar var klar: Att uppmrksamhet fstes upp fartyg, som nalkas kusten, fr att kunna utforska fljande: a) Om det r krigsfartyg, tillhrande frmmande makt; b) Deras antal och om de g till ankar; c) Om trupper synes i rrelse ombord; d) Om barkasser och btar frn fartygen samlas i ndaml, som det synes, att landstta bevpnade trupper.

Militrbeflhavaren till t.f. kommendanten p Enholmen 13/3 1854 i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland, Besttningsstyrkan p Enholmen 1853-1856 volym Inkomna handlingar 1854. 14 Sderberg 1961 s 147 f. 15 Hammarhjelm 1986 s 27 f. Om Nordenskjld se Krigsarkivet, Gotlands nationalbevring volym . 16 Hammarhjelm 1986 s 30. 17 T.f. militrbeflhavaren till t.f. kommendanten i Enholmen 23/2 1854 i ovan i not 11 anfrd volym. 18 Bataljonsorder fr norra bataljonen 10/3 1854 i Landsarkivet, Visby, Gotlands nationalbevring, Rute kompani volym D I Orderjournal samt rapport fr 1:a kvartalet 1854 i samma arkiv D II Frslags- och rapportjournal. En brdmnsterrulla p de 210 gotlnningarna i Slitekommenderingarna i Krigsarkivet, Krigsrustningar 1848-1856 volym 98 fol 42 r-51 r.

13

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Alla viktiga meddelanden skulle med ridande kurir sndas till militrbeflhavaren i Visby dag eller natt och frses med fjder i lacket.19 Metoden att fsta en fgelfjder i lacket var inom militrpostvsendet en signal om att meddelandet skulle fras fram s snabbt som mjligt. Redan mot slutet av april 1854 menade dock af Dahlstrm att frhllandena synes mig berttiga till antagandet, att de krigfrande makternas rlogsmn icke skola gra ngot frsk att inlpa i Slite hamn.20 I Frsund var frhllandena annorlunda. Redan den 7 april gick den engelska ngkorvetten Lightning in i Frsundsbassngen och brjade loda, fr att ngra dagar senare fljas av fem stenkolslastade engelska handelsfartyg. Medan Slite frklarats som krigshamn (och drmed bara tillgnglig fr svenska fartyg) och drmed stngd fr utlndska fartyg var Frsund en ppen hamn, som i praktiken blev en krigsbas fr de vstallierade. Hr kunde den gotlndska strandposteringen iaktta en omfattande aktivitet, d totalt 800 allierade rlogs- och handelsfartyg inlpte i Frsund ren 1854-56. Problem uppstod nr engelsmnnen i mitten av april frde in sammanlagt fyra kapade finska fartyg. Eftersom Finland var en del av tsarens vlde drabbades den finska sjfarten hrt av Krimkriget. De fyra prisfartygen frdes p kvllen den 20 april vidare mot London, medan den gotlndska bevakningen gavs order om att inga ervrade fartyg fick fras lngre in n till Skarvgrund, i det sdra inloppet till Frsund.21 r 1854 ett brytningsr i nationalbevringens historia Fr nationalbevringen var ret 1854 ett mrkesr frmst, men inte bara, p grund av det skrpta internationella lget och den drav orsakade beredskapen. Fr att demonstrera den gotlndska frsvarsviljan och ta tillfllet i akt att samva med fastlandsfrbanden planerades ett stort vningslger p Visborgs sltt, medan bataljoner och kompanier annars brukade va var fr sig. Dessutom skulle lgret vara i tio istllet fr de vanliga sex dagarna. Enligt gllande avtal mellan gotlnningarna och staten kunde ingen kommendering ske, utan socknarna fick istllet frgan om de frivilligt ville stlla upp p detta storlger. Jakande svar kom frn 56 stycken, men en socken och tv pastorat svarade nej och i tidningarna inflt flera kritiska insndare. Till slut godtog alla ett lger som inleddes p Visborgs sltt den 10 juni.

Militrbeflhavarens hemliga instruktion fr strandposteringarna p Gotland 8/4 1854 i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland, truppavdelningen volym Orderbok 1848-1861. Fr fjder i lacket se Seitz 1967. 20 Rapport 23/4 1854 i Krigsarkivet, Krigsrustningar 1848-1856 volym 94. 21 Ovan i not 16 anfrd rapport samt Hammarhjelm 1986 s 28.

19

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Till lgret kom ver 3 000 nationalbevringar, medan kung Oscar I med svit och kronprins Karl (Karl XV) samt prins Oscar (Oscar II) samma dag steg iland i Slite fr att sedan frdas till Visborgs sltt. Hr verlmnade kungen nya bataljonsfanor till gotlnningarnas tre bataljoner.22 r 1861 restes Oscarsstenen som ett minne av den hndelsen. De tre bataljonscheferna kvitterade efter ceremonin ut sina respektive fanor vid utredningsfrrdet med order att dessa skulle placeras i den Socken Kyrka, som r nrmast till Bataljonens samlingsplats belgen. Fr den norra bataljonen, som vi strax skall terkomma till, fll valet p Vallstena kyrka.23 I vrigt gick livet mycket av sin gilla gng vid nationalbevringen, trots krigsvindar och mobilisering av neutralitetsvakten. I det Frsund som skulle f besk av s mnga allierade fartyg frlade kompanichefen vid Fr kompani sin expedition i sin egen bostad i posthuset i Frsund. Vissa dagar mtte han dock upp vid Broa p Fr fr tjnsterendens uppgrande.24 Hr handlade han stort och smtt. En omfattande korrespondens utspann sig i juni-juli kring en kopparflaska som frsvunnit under lgret p Visborgs sltt. Den jgare som frlorat den anklagade en kamrat fr att ha tagit den fr att erstta sin egen borttappade flaska.25 Just rttsvrdsrenden spelade som alltid en framtrdande roll i nationalbevringens vardag liksom fr armns vriga frband ocks 1854. Det gllde avskrivning av jgares utrusning som frstrts vid eldsvdor, anmrkningar mot befl som anklagades fr tjnstefel, synpunkter p befls ekonomiska redovisning, kronoarbetskarlar som anklagats fr stld eller rymningsfrsk, bevringar som hllit sig undan frn sommarens vning samt renden inom ramen fr det vid alla militra frband nrmast uttjatade temat fylleri och oskickeligt frhllande, posts ofredande och fylleri o.s.v.26 I vrigt fylldes nationalbevringens administrativa vardag av personalrenden av olika slag: permissionsanskningar, examensbetyg fr korpraler och avskedsanskningar.27

Hammarhjelm 1986 s 28 f; Sderberg 1961 s 149. Kompaniorder 29/6 1854 i Landsarkivet, Visby, Gotlands nationalbevring, Fr kompani volym D I:1. 24 Kompaniorder 7/1 1854 i Landsarkivet, Visby, Gotlands nationalbevring, Fr kompani volym D I:2. 25 Kompanichefen till chefen Norra bataljonen 18/7 1854 i Landsarkivet, Visby, Gotlands nationalbevring, Fr kompani volym D II:2. 26 Brevbok vid nationalbevringens krigsrtt 1854 i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland, truppavdelningen volym Canzliehandlingar 1821-1869; Frhrsprotokoll och dombcker i Krigsarkivet, Gotlands nationalbevring, Rttskipningsavdelningen ren 1841-1868; Straffjournaler fr Norra bataljonen i Landsarkivet, Visby, Gotlands nationalbevring, Norra bataljonen volym D III:1; . 27 Diarium ver inkomna skrivelser 1854 i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland, truppavdelningen volym Diarium 1854.
23

22

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Fanjunkare Wesstrm ker till Stockholm Mitten och senare delen av 1800-talet r ngot av de stora invigningsfesternas tid i Sverige. Frmst ppnades invigdes naturligtvis en lng rad jrnvgsstationer, men ocks mnga kungastatyer invigdes med pompa och stt. Detta skede fick en frsta kulmen redan i november 1854, d dels Gustav Adolfsstatyn invigdes i Gteborg, dels statyn ver Karl XIV Johan avtcktes i Stockholm.28 Till invigningsceremonin i Stockholm kommenderades trupp eller mindre delegationer frn armns samtliga frband. Men eftersom kronan inte kunde beordra Gotlands nationalbevring att lmna n, utfrdades den 5 oktober en generalorder i vilken det sades att Oscar I gr sig dock frvissad att Gottlands National Bevring skall, i likhet med Sveriges frige krigare med gldje deltaga uti en fest till den hdangngne Konungens minne och har Kunglig Majestt derfre befallt mig tillknnagifva, att Kunglig Majestt med nje ser om tre fyra UnderOfficerare, medfrande National-Bevringens Fahnor, infinna sig i Hufvudstaden den 1 nstintillstundande November.29 Militrbeflhavaren i Visby beordrade fem dagar senare fyra officerare ur nationalbevringen att instlla sig i Stockholm, samtidigt som han som icke vill emodt Conventions ordalydelse beordra Under Officerare skulle med nje se om 3 4 sdana infann sig. Militrbeflhavaren befallde att majorerna Menkow och Ahlgren samt kaptenerna Aquilon och Bacher skulle infinna sig i Visby den 25 oktober fr att fljande dag ta ngbten till Stockholm. Eftersom han sade sig vara vertygad om att nationalbevringen skulle reagera p inbjudan till Stockholm med hgsta tillfredsstllande, passade militrbeflhavaren p att namnge lmpliga underofficerare fr uppdraget: fanjunkarna Thomas Gardh, Mrten Wesstrm och Georg Lindwall. De tre senare fick i uppdrag att ta med sig de nyss utdelade bataljonsfanorna 30 Det hr r en principiellt intressant hndelse, eftersom Gotlands nationalbevring fr frsta gngen, om n i form av endast sex man, deltog i en militr aktivitet p fastlandet. Samtidigt understryker hela frfaringssttet hur nationalbevringen avvek frn resten av armn och inte kunde beordras, utan i servila ordalag mste inbjudas av Kunglig Majestt till huvudstaden.

28 29

Rodell 2002. Generalorder nr 696 5/10 1854 i Krigsarkivet, Lantfrsvarets kommandoexpedition, B I volym 1854:4. 30 Militrbeflhavarorder nr 407 10/10 1854 i Landsarkivet, Visby, Gotlands nationalbevring, Rute kompani volym D I orderjournaler 1851-1886.

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Delegationsledare blev den 47-rige kaptenen Carl Gustaf Menkow som i tio r hade verkat som bataljonschef vid nationalbevringen.31 Som representanter fr de vanliga nationalbevringarna fungerade de tre fanjunkarna. Frn den norra bataljonen hade militrbeflhavaren pekat ut fanjunkaren Mrten Wesstrm. Han var en av nationalbevringens mest rutinerade underofficerare. Den 49-rige Wesstrm hade tjnstgjort nda sedan 1827, varav de sista 14 ren som fanjunkare. Nu tjnade Mrten Wesstrm vid Rute och Forssa kompani, 32 dr han r 1854 hade ntt upp till en rsln av 160 riksdaler.33 Den 10 oktober nddes Mrten Wesstrm av ordern. tta dagar senare rekvirerade bataljonschefen major Kirkander kronoskjuts fr att fra Norra bataljonens fana frn Vallstena kyrka till Visby, ngot som skedde tv dagar senare, den 20 oktober. Dr tog den nye bataljonschefen major von Baumgarten emot den.34 Planen verkar ha fljts. Mrten Wesstrm, de fem andra gotlnningarna och deras tre fanor frdades med ngbt frn Visby och anlnde till Stockholm den 29 oktober. De kom till en huvudstad dit befl och manskap frn militra frband ver hela landet, samtidigt som Stockholms garnison Svea och Andra (Gta) livgardena, Svea artilleri, Livgardet till hst, Livbevringsregementet och flottans folk p Skeppsholmen frberedde sig fr de stora paraderna i anslutning till statyavtckningen. Frn unionsbrodern Norge anlnde 107 befl och manskap ur det Norska gardet. Tillsammans med flera andra kontingenter frlades gotlnningarna i den Sdra kasernen p Tjrhovsgatan p Sdermalm.35 Hr frberedde man sig fr den stora hgtiden nr ven Gotlands nationalbevring skulle fwervara afkldningsceremonien av Hgsalig Hans Majestt Carl XIV Johans staty36. Den 2 november hlls en profuppstllning p Laugrdsgrde.37 Efter den erhll Mrten Wesstrm, liksom alla andra deltagande underofficerare en gratifikation av kungen p 24 skillingar banco. Senare samma dag bjd Oscar I samtliga kommenderade meniga soldater frn landsorten och Norge p middag i nedre Brssalen vid Stortorget. Underofficerarna bjds p eftermiddagen den 4 november, efter avslutad hgtid, p en mltid, en sexa, p Mosebacke. Hr mtte de
Tour- och anciennitetsrulla fr Menkow 14/12 1855 i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland, Truppavdelningen volym Officerarnas tjnstefrteckningar 1856. 32 Tourrulla 1861 i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland, Truppavdelningen volym Tourrullor fr underofficerare 1832-1862. 33 Avlningsrkenskap fr 1:a kvartalet 1854 i Krigsarkivet, Militrbeflet p Gotland, Kassafrvaltningen volym 1854 rs rkenskaper. 34 Bataljonsorder nr 36 10/10 och nr 37 20/10 1854 i Landsarkivet, Visby, Gotlands nationalbevring, Norra bataljonen volym D I:9 samt Chefen Norra bataljonen t Militrbeflhavaren 19/19 (nr 50) i volym B:3. 35 verkommendanten i Stockholm till chefen fr Lantfrsvarsdepartementet nr 140 29/10 och nr 146 7/11 1854, bda i Krigsarkivet, volym B I 1853-1858. 36 Nationalbevringens rapport fr 4:e kvartalet 1854 i Krigsarkivet, Lantfrsvarets kommandoexpedition volym E V a Frslag 1854. 37 verkommendantorder 2/11 i nedan i not 39 anfrda volym.
31

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

tre gotlndska fanjunkarna inte bara kolleger frn landsortfrband, utan ven 16 underofficerare frn Livbevringsregementet, Stockholms vrnpliktiga frband. Officerarna inbjds till en hovmarskalkstaffel i nkedrottningens matsalar en trappa upp i slottet.38 Lrdagen den 4 november 1854 invigdes statyn p Karl Johans torg vid Sdersluss i Stockholm. Trupperna paraderade p de vinkelrta led sunt statyn, medan hgtidslktaren bildade kvadratens fjrde sida.39 Oscar I med familj anlnde klockan 12, d han hll ett hgtidstal invid den nnu betckta statyn. De sex gotlndska nationalbevringarna ingick, tillsammans med kontingenter frn en rad andra armfrband, i den s kallade af Armen hit beordrade sammansatta Bataljon. Sju av dess plutoner stod med ryggen mot Saltsjn medan ytterligare sju personer placerades p andra sidan av fyrkanten med ryggen mot Mlaren. Ceremonin fljdes av tusentals stockholmare som flockades lngt upp p Sders hjder kring Mosebacke och Optiska telegrafens hus. En icke programmerad hndelse intrffade: ett rikligt morgonregn hade gjort att tckelset fastande p statyn, s att det inte ville falla nr hela publiken med blottande huvuden vntade p det stora gonblicket. Frst sedan en ingenjrelev ur flottan hade klttrat upp och lossat tckelset kunde Karl XIV Johan skdas i full prakt sittande p sin hst. Ceremonin avslutades med militrparad frn sder till norr frbi statyns stra sida. Frst gick Kadettkren frn Karlberg, fljd av Svea livgardes grenadjrbataljon, en skvadron med representanter frn armns kavallerifrband, armns sammansatta bataljon med de tre bataljonsfanorna frda av representanterna Gotlands nationalbevring, norska gardets, Svea livgardets andra bataljon, en bataljon ur Andra livgardet, en bataljon ur Sdermanlands regemente, Svea artilleri, Hstgardet och slutligen norska hstjgare.. Efter ceremonins avslutning utspisades de tillresta trupperna innan det var dags att frbereda hemfrden. Redan fljande dag lmnade de flesta tillresta enheter Stockholm, s ven gotlnningarna. Nr Mrten Wesstrm vl hade kommit fljde bataljonsfanan efter. Ett underbefl ur Lina kompani frde den 29 november 1854 Norra bataljonens fana tillbaka frn Visby till dess frvaringsplats i Vallstena kyrka.40 Drmed avslutades inte bara Mrten Wesstrms och de andra gotlnningarnas uppdrag, ven mrkesret 1854 i nationalbevringens historia gick mot sitt slut.

verkommendantorder 2-3/11 i nedan i not 39 anfrd volym. verkommendantens instruktion 1/11 1854 fr ceremonin i Krigsarkivet, verkommendantexpeditionen volym B II Orderjournaler. 40 Bataljonsorder nr 40 24/11 1854 i Landsarkivet, Visby, Gotlands nationalbevring, Norra bataljonen volym D I:9.
39

38

10

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Slutreflektioner Med krigsret 1854 inleddes en frvisso lngvarig - process som inte bara skulle ge den gotlndska nationalbevringen mera stadga, utan ven alltmer komma att inrikta det svenska fastlandsfrsvaret p en vrnpliktsorganisation. Krimkriget visade med all nskvrd tydlighet att stormaktskriget mycket snabbt kunde komma in i stersjn och berra Gotland. Gotlands nationalbevring satte ut neutralitetsvakt, genomfrde ett storlger p Visborgs sltt och tilldelades ocks tre nya bataljonsfanor. Dremot har de sex Gotlandssoldaternas deltagande i avtckandet av Karl XIV Johans staty i Stockholm i november 1854 sjunkit in i glmskan. Men frgan r om inte denna hndelse var vl s viktig sett i ett lngre perspektiv. Fr frsta gngen deltog trupp frn Gotland som likaberttigad i en militr aktivitet p fastlandet. Drmed bidrog fanjunkaren Mrten Wesstrm, skert sig sjlv omedvetet, till att utveckla Gotlandsfrsvaret i linje med Sveriges frsvar i vrigt. P samma stt markerade Gustaf Abraham Andersins bortgng slutet p en epok i Gotlands frsvarshistoria. Det bortgngne efterlmnade tv systarar, fortfarande boende i Nyslott i Finland. Nr Andersins nka Sophia avled 1868 hade hon i sitt testamente stipulerat att hennes systerson son till den avlidna systern Hedvig Charlotta Lallerius - skulle skta det praktiska kring begravningen.41 Denne systerson var ingen mindre n Per Arvid Sve, Gotlands store historieskrivare och folklivsskildrare under 1800-talet.42 I ett framtrdande infr sllskapet D.B.W:s hgtidsdag i Visby den 9 juli 1858 beskrev Sve sin ingifte morbror Andersin med de hgstmda orden: M vi nnu teckna en fredsbild efter krigets dagar; d vi nmna en hedersman, ver vilken ej lngesedan reskotten dnade vid graven, vilken i ungdomen i 17 bataljer under 1808 och 1809 rs bistra krig burit en av Sawolaxbrigadens rofulla sablar.43 P det viset terspeglas de sm och stora hndelser som tillsammans utgjorde epokskiftet ren 1853-54 ven hos Gotlands mest lste folk- och kulturskildrare. Nr Sve hll sitt anfrande infr D.B.W var Krimkriget bara tv r avlgset, varfr han fann anledning att beskriva landskapet som det av Sveriges landskap som r mest avlgset frn moderlandet; liggande liksom i ulvamunnen.44 Det var det geografiska lget som 1854 frde storkriget in p Gotlands kuster, det i alla avseenden mest dramatiska ret under nationalbevringens 81 r lnga existens.
41

Bouppteckning efter Sophia Magdalena Andersin 15/10 1868 i Landsarkivet, Visby, Visby rdhusrtt, Bouppteckningar 1861-1870 (nr 1603). 42 Fr denne se uppsatssamlingen Per Arvid Sve och hans samtida. 43 Per Arvid Sve, Gotlndska skrifter I, Visby 1978 s 60 f. 44 Ovan i not 43 anfrd arbete s 3 f.

11

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Referenser Krigsarkivet, Stockholm Biograficasamlingen: volym Andersin, Gustaf Abraham Gotlands nationalbevring Militravdelningen: volym Anteckningar om nationalbevringen p Gotland Rttskipningsavdelningen: volym Frhrsprotokoll och dombcker 1841-1868 Krigsrustningar 1848-1856: volym 94 ??? 98 Verifikationer till Generalkrigskommissariatets redogrelse fr neutralitetscreditivet 1854-1857. Kommissarierna till gotlndska redograren mars-maj 1854 Lantfrsvarets kommandoexpedition: Volym B I Koncept, huvudserien 1854:4 E Va Frslag frn regementen och krer 1854 Militrbeflet p Gotland Truppavdelningen: volym Canzliehandlingar 1821-1869 Memorialbok 1812-1815 Avgngna handlingar frn militrbeflhavaren under dess vistelse i Stockholm 1817-1818 Orderbok 1848-1861 Diarium ver inkomna handlingar r 1854 Officerarnas tjnstefrteckningar 1856 Tourrullor fr underofficerare 1832-1862 Inkomna handlingar angende vningar 1823-1883 Besttningsstyrkan p Enholmen 1853-1856: volym 1 Inkomna handlingar 1854 Kassafrvaltningen: Volym 1854 rs rkenskaper Militrbeflet p Gotland, f.d. hemliga arkivet, operationsavdelningen: volym 1-2 ldre handlingar rrande Gotlands frsvar 1853-1856 verkommendantexpeditionen: volym B I Journaler ver avgngna skrivelser 1853-1858

12

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

B II Orderjournaler 1853-1858 Landsarkivet, Visby Gotlands nationalbevring Fr kompani: volym D I:1 Orderjournaler 1811-1854 (nr 111) D I:2 Orderjournaler 1849-1887 (nr 112) D II:2 Frslags- och rapportjournaler 1835-1862 (nr 120) Lina kompani: volym D VII:1 Namn- och avlningsrullor 1825-1855 (nr 349) Rute kompani: volym D I Orderjournaler 1851-1886 (nr 94) D II Frslags- och rapportjournaler 1852-1859 (nr 94) Norra bataljonen: Volym B:3 Koncept 1841-1863 (nr 598) D I:9 Orderjournaler 1848-1855 D III:1 Straffjournaler 1827-1876 (nr 682-684) Visby rdhusrtt: volym Bouppteckningar 1861-1870 Visby stadsfrsamling: volym A I:43 Husfrhrslngd 1844-1854 C:8 Vigselbok 1794-1814 Litteratur Lars Ericson, Medborgare i vapen. Vrnplikten i Sverige under tv sekel, Lund 1998 Dens., Svensk militrmakt. Strategi och operationer i svensk militrhistoria under 1 500 r, Sthlm 2003 Bengt Hammarhjelm, r 1811. Gotlands Nationalbevrings frsta, Visby 1987 Dens., Beredskap p Gotland 175 r, 1811-1986, Visby 1986 Magnus Rodell, Att gjuta en nation. Statyinvigningar och nationsformering i Sverige vid 1800-talets mitt, Sthlm 2002 Heribert Seitz, Med fjder i lacket: glimtar frn militr postgng i forna tider, i Meddelande frn Kungl Armmuseum 28, Sthlm 1967 s 53-59 Per Arvid Sve, Gotlndska skrifter I, Visby 1978. Per Arvid Sve och hans samtida. Rapport frn Visby-symposiet 1987. Red. av Sven-Olof Lindquist/Torsten Gislestam/Ulf Palmenfelt, Visby 1992 Nils Vilhelm Sderberg, Gotlndskt frsvar, Visby 1961

Lars Ericson Wolke 2005. Alla rttigheter frbehllna. Detta r en utskrift frn Lars Ericson Wolkes webbplats, www.ericsonwolke.se

13