You are on page 1of 72

TRO OCH VETENSKAP Har The Grand Design rtt, har

vetenskapen begravt Gud?

Vimmerby Gymnasium Projektarbete 100 p

Linus Hallingfors, NV 09
Handledare: Ulf Linderbck 2011/2012 2012-05-13

Sammanfattning
I det hr arbetet har jag frskt ge en verblick av de frgor som Stephen Hawkings tillsammans med medfrfattaren Leonard Mlodinow stller sig i deras bok Den stora planen (eng. The grand design). Jag har genom information frn internet och litteraturen frskt att bilda mig en uppfattning och ge en s korrekt och rttvis bild som mjligt kring de olika alternativen till deras frgor. Syftet har varit att belysa vikten av att resonera kring de stora frgorna och betydelsen av de svar man kommer fram till p dem. Frfattarna ddfrklarar all form av filosofi men verkar inte inse att stora delar av boken bygger p just filosofin. De frgar sig vad vi kan veta och hur vi kan veta, ngra av de svraste frgorna inom filosofin. Dremot verkar de inte inse, trots att de tar en relativt radikal modell fr hur man nr kunskap, att naturalismen sjlv undergrver alla form av frnuft om den kombineras med en absolut blind utvecklingsprocess. De utgr ocks ifrn att vetenskap och religion r skilda t nr det gller kunskapsfrgan. Den stora planen fokuserar frmst p tre frgor som har kommit att frknippas som ledtrdar som pekar mot Guds existens. Dels s stlls frgan varfr det finns ngonting snarare n ingenting. Sedan frgar de sig hur man ska frklara universums uppkomst och slutligen varfr universum r s extremt vlkalibrerat fr intelligent och frkroppsligat liv. De utgr ocks ifrn evolutionsteorin som en fastslagen sanning och att den p samma stt som deras frklaring av universums uppkomst omintetgr behovet av en gudomlig frklaring. Slutsatsen r att Den stora planen inte lyckas ge tillrckligt goda skl till att inte tro p en personlig och aktiv Gud och inte heller till att frkasta en del av de skl som ofta lyfts fram fr att rttfrdiga Gudstro rent frnuftsmssigt.

Innehllsfrteckning
1. Inledning............................................................................................................................... 1 1.1 1.2 1.3 Bakgrund ..................................................................................................................... 1 Syfte ............................................................................................................................. 2 Metod ........................................................................................................................... 3

2. Vilken roll spelar tro och vetande inom vetenskapen? .................................................... 7 2.1 Vetenskapen som enda vgen till kunskap .................Error! Bookmark not defined. Scientismen och vetenskapens utveckling ........................................................... 8

2.1.1 2.2

Att veta r att tro ....................................................................................................... 12 Naturalismen kan inte bevisas genom frnuftet ................................................. 13

2.2.1 2.3

r religis tro och vetenskapligt vetande tv skiljda sfrer?..................................... 15 Har tron hmmat den vetenskapliga utvecklingen? .............................................. 17 Galileo och katolska kyrkan: ett exempel p genomgende konflikt? ................. 17

2.3.1 2.3.2

3. Den yttersta verkligheten .................................................................................................. 22 3.1 3.2 Den frsta frgan vi br stlla oss ............................................................................. 23 Universums begynnelse ............................................................................................. 26 Cykliska modeller hller inte mttet .................................................................. 28 Borde, Guth och Vilenkins teorem..................................................................... 29 Universum gr mot allt strre oordning ............................................................. 30 Kan ngonting komma ur ingenting utan orsak? ............................................... 30 r det omjligt fr Gud att skapa universum? ................................................... 34 En personlig orsak .............................................................................................. 35

3.2.1 3.2.2 3.2.3 3.2.4 3.2.5 3.2.6 3.3 3.4

Vem skapade Gud? .................................................................................................... 35 Newtons fallande pple ............................................................................................. 37 Har vetenskapen motbevisat mirakel? ............................................................... 38

3.4.1 3.5 3.6

Ett designat universum .............................................................................................. 40 Vrt synnerligen vlbalanserade universum .............................................................. 43 Tnk ifall finjusteringen inte visar sig vara finjusterad ..................................... 47 Andra lagar ......................................................................................................... 47

3.6.1 3.6.2 3.7

Design, slump och ndvndighet .............................................................................. 48 Fysikalisk ndvndighet frklarar finjusteringen .............................................. 48 Hawkings tes: slumpen i ett multiversum .......................................................... 49 Sl en trning tillrckligt mnga gnger ............................................................ 51 Det behvs en frklaring om man kan obseervera sin existens ......................... 51

3.7.1 3.7.2 3.7.3 3.7.4

3.7.5 3.8

Lotterisimulatorn ................................................................................................ 53

Problemen med ett multiversum som lsning ........................................................... 53 Boltzmann-hjrnor ............................................................................................. 54 Ockhams rakkniv ............................................................................................... 55 Den starka antropiska principen i linje med Den stora planen .......................... 55 Absurditeter och ett irrationellt universum ........................................................ 56

3.8.1 3.8.2 3.8.3 3.8.4

4. Har den blinde urmakaren eliminerat Gud? ...................................................................... 59 5. Resultat ............................................................................................................................... 62 6. Diskussion & Slutsats ........................................................................................................ 64 7. Kllfrteckning .................................................................................................................. 66

1. Inledning

1.1 Bakgrund
Det hr projektarbetet handlar om hur religis tro frhller sig till vetenskapen och vad som talar fr respektive mot teism, allts tron p en personlig och aktiv Gud som skapare och upprtthllare av universum. Arbetet begrnsar sig till Stephen Hawkings och Leonardo Mlodinows bok Den stora planen och de frgestllningar som de lyfter fram dr. r det frnuftigt att tro p Gud i vetenskapens och filosofins ljus? Vad innebr det att tro eller att veta? Hur ska vi frst tillvaron: r livet och universum bara en slump och en mrklig hndelse i en annars livls vrld eller finns det ett ml och en mening med alltihop? Frgan om en personlig Gud finns r en avgrande frga fr de stora monoteistiska vrldsreligionerna, inte bara kristendomen, som str och faller med vad utfallet blir. Det fr avgrande konsekvenser fr hur vi ser p vrlden, hur vi agerar och lever vra liv beroende p vad vi svarar p dessa frgor. Om det finns ett liv efter dden, om det finns en personlig Gud som p ett avgrande stt har gripit in i historien och vill ha en relation med varje mnniska, ja d kan vi inte lttvindigt strunta i svaret p vad den yttersta verkligheten faktiskt r. Mnga mnniskor tnker sig att tron p Gud r som att tro p tomten, tandfen eller p Zeus och r inte alltfr sllan det tnkestt som man utgr ifrn nr man reflekterar kring dessa frgor(om man alls reflekterar r snarare frgan), men vad man d mste ta stllning r fljande: 1. Tomten och tandfn r uppenbarligen uppdiktade av mnniskor, men det r definitivt inte lika uppenbart nr det gller Gud. 2. Det gr att stlla upp en mngd argument mot tomtens, tandfens eller Zeus existens som bygger p att dessa vsen r fysikaliskt omjliga eller osannolika. Detta till skillnad frn teismens Gud som existerar transcendent i relation till universum och allts inte direkt kan ses med fysiska gon eller upptckas med vetenskapliga instrument. 3. F om ens ngra mnniskor tror p tomten eller tandfen i vuxen lder medans vldigt mnga mnniskor i vuxen lder tror p Gud. Dessutom terfinns de teistiska religionerna ver hela vrlden, till skillnad frn de antika grekernas gudar som var bde begrnsade till tid och plats.

Med detta i tanke, det gr givetvis att stlla upp fler skl till varfr det r skillnad mellan tron p Gud och att tro p tomten, s ger det oss tminstone ngon form av grund som sger oss att det tminstone skulle kunna vara sant att det existerar en Skapare av mnniskoan och universum. Frfattaren till det hr arbetet r personligt kristen vilket givetvis kommer att frga mina glasgon och det stt jag lser litteratur och frstr verkligheten p och likadant r det med resten av oss. Myten om den objektive och fullstndigt neutrale vetenskapsmannen r helt enkelt falsk, utan vi frgas alla av vr bakgrund och den kultur vi lever i, samt de filosofiska premisser som vi tar som axiomatisk och sjlvklara utan ngon nrmare reflektion ver. Med det sagt s ska det ocks ppekas att det postmoderna svaret att vi drfr inte kan komma fram till ngon objektiv kunskap, eller att det kanske inte ens finns ngon sdan, p samma gng ocks r problematisk. Ingen r postmodernist och tror att sanningen endast r subjektiv nr det kommer till att dricka en flaska med gift. Vi skulle inte dricka den flaskan eftersom de flesta, ja nog alla av oss, skulle se det som frenat med ddsfara och allts ngot som r objektivt sant. Om man allts r medveten om det hr tv ytterligheterna s kan man d anta en ngot mera nyanserad hllning. Vi kan vara medvetna om att vi alltid har varit, kommer att vara och r frgade av olika omstndigheter som gr att vi sllan eller aldrig kan gra en fullstndigt objektiv bedmning av saker och ting, men trots det r objektiv kunskap fortfarande tkomlig fr oss. ven om vi kanske br vara lite frsiktigare med att deklarera att vi har ntt fullstndig visshet inom ngot mnesomrde, s r det mjligt att n svar som r sanna eller ligger nra sanningen. Ett sista ord om bakgrunden innan vi gr vidare r vikten av att inte endast lta vetenskapliga upptckter ligga till grund fr stllningstaganden kring de stora frgorna, eftersom vetenskapen till sin natur r tentativ och stndigt utvecklas och frndras, det som var nytt igr r frldrat idag. Dremot s kan och br vi se vetenskapliga upptckter som indicier och ledtrdar fr respektive emot olika vrldsskdningar, ja ibland kanske de ven kan betraktas som goda och starka skl till att ta avstnd frn en viss vrldsskdning eller stndpunkt. Dremot br vi vara frsiktiga lta en vetenskaplig teori eller hypotes ha det sista ordet och avgrandet i frgan om exempelvis Guds vara eller icke vara.

1.2 Syfte
Jag har utgtt ifrn fljande frgestllningar: Vilken roll spelar tro och vetande inom vetenskapen och vrldsskdningar?
- r religis tro blind tro och vetenskaplig fakta, "vetande"? - Finns det en inneboende konflikt mellan religis tro och vetenskapen?

I vilken riktning pekar vetenskapliga upptckter, ateism eller teism?


- Vilka bevis fr och emot kan vi hrleda frn vetenskapen?

Har den blinde urmakaren eliminerat Gud? Det hr r allts de frgor som jag har frskt att besvara och underska i denna rapport. Jag har frskt begrnsa mig i den mn det har varit mjligt till boken Den stora planen. Det har exempelvis lett till att jag har frskt att fokusera mer p det vetenskapliga materialet n p filosofiska aspekter i diverse argument och diskussioner. Jag har ocks frskt att undvika andra irrelevanta omrden som visserligen kan vara intressant och definitivt kan ha betydelse fr vissa av de omrden som Den stora planen berr, men som boken inte diskuterar. Sedan r det frsts inte alltid det gr att undvika att diskutera vissa saker eftersom de har alltfr stor bring p en del av krnan. Vad gller anledningen till att jag valde att skriva om det hr mnet r fr att jag sklart finner det vldigt intressant och spnnande, men ocks fr att jag anser att det r kanske mnniskans viktigaste frga, om Gud finns och vem han i s fall r! Om nu mnniskan endast r en sdan dr ovanlig freteelse som bara poppar upp i universum ngon gng d och d, s dr en gng p ngra miljarder eller biljarder r s r det enda vi kan gra att leva s gott vi kan och skapa oss vr egen mening och maximera livets gvor. Om det andra sidan r s att det existerar ett liv som strcker sig bortom detta liv och denna vrld, s borde det ju vara vr respons att ta reda p vad det livet innebr och p vilket stt livet hr och nu och de val vi gr fr konsekvens p livet fr efter detta. Det r allts inga sm frgor vi talar om och det r inte konstigt att dessa frgor brukar benmnas som de stora frgorna i livet. Trkigt nog s har dessa frgor ftt stmpeln som frgor vi inte kan veta ngot om och som filosoferna inte kan n ngon konsensus kring. Sklart r det s att det aldrig kommer att vara s att alla hller med alla om allt, men syftet med den hr uppsatsen r att visa att fr den som sker sanningen med ett ppet och dmjukt hjrta mycket vl kan komma fram till en vl s god slutsats till svaren p dessa frgor.

1.3 Metod
En hel del tid har lagts till att ska information p ntet. Ibland blev det frsts s att man blev lite fr fast i ovsentliga detaljer och artiklar, som bara bidrog

till att slsa bort en massa vrdefull tid och energi. Dremot s blev det inte alls s mycket tid p ntet som jag hade trott att det skulle bli. Det beror frmst p att jag insg och tyckte att det faktiskt ser bst ut med att citerar och referera litteratur snarare n internetkllor. Visserligen blev det en hel del kllor frn internet men inte alls i den mngd som jag hade trott att det skull bli. Angende litteraturen s har jag dels anvnt bcker som jag redan hade hr hemma, men jag har ocks kpt hem en del nytt och nskat mig olika bcker nr jag fyllt r eller till julen. Jag har ocks utnyttjat biblioteket hr i Vimmerby, dels stadsbiblioteket men ocks har jag lnat Den stora planen frn gymnasiebiblioteket, vilket har varit ovrderligt. Dessutom har jag ftt lna flera bcker av en religionslrare i Hultsfred p Gyro. Det r flera olika bcker som jag byggt mycket av rapporten p. En bok som jag i princip vilar hela arbetet mot r ju Den stora planen med Stephen Hawking och medfrfattaren Leonard Mlodinow. ven om boken har en mer populrvetenskaplig inriktning och riktar sig till en mera allmn publik s r den ocks bitvis rtt teknisk och det r inte alltid ltt fr lekmannen att hinna med i svngarna. Just fr att Hawking r en av frfattarna ger det hela boken en rejl skjuts i trovrdighet. Hawking anses av mnga som den kanske mest briljante vetenskapsmannen sedan Einstein. Sedan har jag anvnt John Lennox bcker Guds ddgrvare: Har vetenskapen begravt Gud? och God and Stephen Hawking. Bda bckerna karaktriseras ocks av att de snarare riktar sig till en allmn publik n till rena akademiker, men det ska sgas att ven Guds ddgrvare har en hel del material, liksom Den stora planen, som r mera teknisk till sin natur. Lennox r professor i matematik s ven hr har man goda skl till att lita p att underlaget hller god kvalitet och gr att lita p. Slutligen har jag anvnt mig av en serie bcker med William lane Craig (doktorsgrader i filosofi och teologi) som antingen frfattare eller redaktr. Dels s har jag anvnt mig av Craigs bok On Guard som nyligen kommit ut p svenska och d heter Till trons frsvar. Den r vldigt grundlggande till sin natur och ger en relativt enkel framstllning av de vanligaste argumenten fr Gudstro i allmnhet och kristen tro i synnerhet. Sedan har jag till viss del anvnt mig av hans Reasonable Faith, som egentligen r en pbyggnad av On Guard och med en mera akademisk prgel. Den tredje boken som jag har anvnt mig en hel del av frn Craigs sida r den massiva The Blackwell Companion to Natural Theology dr Craig r redaktr(och ocks medfrfattare till ett kapitel) tillsammans med J.P. Moreland. Det r ett verka med ett antal olika frfattare dr de klassiska argumenten fr Gud diskuteras och dissekeras in i minsta detalj p avancerad niv. Personligen s har jag mest anvnt mig av den som ett std fr mitt arbete. Verket hller enligt mig mycket hg klass och frfattarna r vldigt serisa, det knns med andra ord som en klart tillfrlitlig klla. Vad som samtidigt kan ppekas om alla dessa kllor som jag nyligen har nmnt r att de alla antingen argumenterar fr respektive vrldsskdning och drfr

br man vara medveten om att det inte r fullstndigt neutrala kllor. Samtidigt s r det p basis p frfattarnas professionalitet som jag knner att jag nd har stor tilltro till dem, ven om jag sjlv kanske inte alltid hller med dem i allt. Utver den litteratur jag funnit s deltog jag ocks p en konferens uppe i Stockholm med ovan nmnde Craig. Mycket av det som han tog upp i sina olika frelsningar r sdant som jag redan har tagit del av genom hans bcker, men han gav ocks en del ny fakta som varit till nytta i det hr arbetet. Jag fick ocks mjlighet att personligen stlla en frga direkt till Craig om det ontologiska argumentet fr Gud. Det r ett argument som r i hgsta grad filosofiskt och som jag drfr endast behandlar som ett stdargument i ett av de kosmologiska argumenten, ett kosmologiskt argument som Hawking olyckligtvis endast angriper p en vetenskaplig niv. Craigs svar var mycket givande och ven resten av hans frelsningar gav som sagt en hel del nytt stoff att arbeta med. En frhoppning nr jag brjade med det hr arbetet var ocks att f mjlighet att intervjua ett par experter i mnet, men tyvrr s blev det aldrig av. Jag hade hoppats p att f tillflle att intervjua Mats Selander i Stockholm och Ulf Danielsson via mejl, men det fanns allts inte tid eller mjlighet. Egentligen s skulle det vara ngot av det frsta som jag gjorde. Jag borde ha tagit tag i intervjuningsbiten redan p hstterminen, men det r ltt att vara efterklok. Strukturen p mitt arbete r sdant att jag brjar med att g igenom vad tro och vetande r och hur religis tro frhller sig till vetenskapen. Drefter kommer jag att g igenom de motargument som Hawking fr fram emot teism, fr att sedan lgga fram skl som istllet pekar i motsatt riktning och p s stt f en ngorlunda god balans i arbetet.

TRO & VETANDE INOM VETENSKAPEN

2. Vilken roll spelar tro och vetande inom vetenskap och vrldsskdning?

2.1

Vetenskapen som enda vgen till kunskap

Stephen Hawking och medfrfattaren Leonard Mlodinow inleder Den Stora Planen mycket provocerande, srskilt fr alla de som har filosofi som mnesomrde1. De stller upp ett antal frgor som, hur fungerar universum? Hur fungerar egentligen verkligheten? Varifrn kommer allting? Behvde universum en skapare? Sedan s kommer ett pstende som har ftt mycket kritik, de sger att Av hvd har filosofin tagit hand om dessa frgor, men filosofin r dd. Den har inte fljt med utvecklingen inom naturvetenskaperna, srskilt inom fysiken. Forskare inom naturvetenskaperna har tagit ver facklan och sker ny kunskap.2 Detta pstende r helt enkelt inte sant. Hawking verkar inte ha lagt mrke till den renssans inom frmst analytisk religionsfilosofi bland teister, srskilt kristna sdana, dr man de senaste decennierna omformulerat vlknda argument fr Guds existens i ny tappning. Christianity today skriver om just detta, dr den framstende ateistiske filosofen Quentin Smith citeras, In a recent article, University of Western Michigan philosopher Quentin Smith laments what he calls the desecularization of academia that evolved in philosophy departments since the late 1960s. He complains about naturalists' passivity in the face of the wave of intelligent and talented theists entering academia today. Smith concludes, God is not 'dead' in academia; he returned to life in the late 1960s and is now alive and well in his last academic stronghold, philosophy departments."3 Det r inte mrkligt att Hawking har ftt ta emot en hel del kritik fr pstende att filosofin r dd, srskilt nr han skriver en bok med mlet att med vetenskapen frklara bort Gud. Det r ju faktiskt s att han dmer ut ett helt mnesomrde, fr ven om filosofi r en marginaliserad gren inom de humanistiska mnena i Sverige s har filosofin en betydligt hgre stllning i

Hrefter kommer jag endast att skriva ut Hawking som frfattare till Den stora planen eftersom det r Stephen Hawking som allt cirkulerar kring, ven om Mlodinow sklart ocks har haft en del i bokens tillkomst. 2 Stephen Hawking & Leonard Mlodinow, Den stora planen, Norstedts, 2011, (sid. 7) 3 http://www.christianitytoday.com/ct/2008/july/13.22.html (Senast beskt 2012-05-06), se ven http://commonsenseatheism.com/?p=6448 (Senast beskt 2012-05-06) och http://www.reasonablefaith.org/theistic-critiques-of-atheism (Senast beskt 2012-05-06)

mnga andra lnder. Det gller kanske frmst fr de anglosaxiska lnderna runtom i vrlden. Hawkings utgngspunkt verkar sledes vara att det endast r vetenskapen som kan ses som tillfrlitlig utgngspunkt fr att ska kunskap om omvrlden och verkligheten. Det hr r det som brukar benmnas som scientism, allts att det endast r genom den vetenskapliga metoden som man kan komma fram till objektiv kunskap (slutledning utifrn hypoteser och upprepade experiment dr man antingen falsifierar eller verifierar hypotesen). Kanske beror utgngspunkten p att som Hawkings skriver att sunda frnuftet bygger p vardagserfarenheter, inte p universum s som det visar sig vara nr vi med vra avancerade tekniska metoder kan blicka in i atomens innersta skrymslen eller utforska universums barndom.4 Tillsammans med det tidigare pstendet att filosofin r dd s verkar det som om att Hawkings kritik mot filosofin som sdan mest verkar handla om att han tycker att filosoferna ofta gr det fr enkelt fr sig och bygger fr mycket p det sunda frnuftet, inte i att filosofin i sig r vrdels, men i s fall kan man ju frga sig varfr han frklarar all filosofi dd. Fr visst r det s att mnga filosofer ibland haft svrt att hnga med i den vetenskapliga utvecklingen och ltit allt fr mycket av sina teorier bygga p intuition, men samtidigt s r det knappast s att alla filosofer r bortkollrade nr det kommer till vetenskapen. Idag finns det ju en hel disciplin som just jobbar med frgor frn filosofin kopplade till vetenskapen med den passande, men kanske ngot fantasilsa benmningen vetenskapsfilosofi. Det ska ocks ppekas att man kan frga sig om Hawking inte br vara lite frsiktig med att kasta allt sunt frnuft verbord. Om vetenskapliga teorier exempelvis skulle strida mot logikens lagar eller moraliska normer s borde man vl i frnuftets namn inte oreflekterat ta till sig abstrakt vetenskapliga modeller hur som helst, givetvis mste de ha en frankring i verkligheten och logiken, inte endast i tanken. Ngot som kan ses tydligt i att inte alla vetenskapsmn alltid har en genomtnkt filosofi r exempelvis att mnga vetenskapsmn definierar tom vakuumfylld rymd som ingenting, men mer om det senare. Man kan allts sluta sig till att bde filosofin och vetenskapen kan lra frn varandra.

2.1.1

Scientismen och vetenskapens utveckling

Man kan utg frn att Hawking, nr man lser boken, i stort utgr frn att vetenskapen r den till allra strsta kllan till kunskapen, ja kanske den nda skra vgen till sanningen. Det r nmligen s att det inte r en helt ovanlig syn
4

Stephen Hawking & Leonard Mlodinow, Den stora planen, Norstedts, 2011, (sid. 8-9)

p verkligheten att allt kan frklaras, tminstone i princip, med vetenskapen.5 Saken r bara den att scientismen i sig sjlvt r sjlvfrgrande, ngot som har ppekats mnga gnger. Under brjan och fram till mitten av nittonhundratalet s var den hr synen p hur man ndde objektiv kunskap dominerande och den hr filosofin gick under samlingsnamnet positivism. Det kan inte sgas vara detsamma som scientism eftersom positivismen i grund och botten handlade om att det endast var genom vra fem sinnen som vi kan n verklig kunskap (logiska samband rknades ocks in som stt man kunde n kunskap p), men de r nra beslktade och tankegngarna desamma. Inte helt ovntat fll hela den positivistiska filosofin och r i praktiken dd inom filosofin, men den lever fortfarande kvar utanfr den akademiska filosofins arena idag, vilket exempelvis Den stora planen r ett bra exempel p. Anledningen till att tron p vetenskapens frklaringsfrmga var s stark under brjan av nittonhundratalet, och ven i dagens samhlle, r troligtvis fr att tankarna utgr ifrn en naturalistisk vrldsbild, allts att man tror att det endast r energi och materia som existera i ngon verklig mening. Drfr r det inte svrt att frestlla sig att allt kan frklaras rent vetenskapligt eftersom hela vrlden givet naturalismen str under ett lagbundet universum som kan underskas och upptckas genom den vetenskapliga metoden. Det r allts inte konstigt att dessa tankar hade en stark stllning, eftersom filosofin och vetenskapen var (och i mngt och mycket fortfarande r) starkt influerade av upplysningsiderna med ursprung i Frankrike och revolutionen dr mnniskans potential sgs som god innerst inne och med en potential att med frnuftets hjlp lsa alla livets gtor och problem. Upplysningens filosofi fick sig ocks en skjuts framt och std av de mnga olika framsteg som gjordes under den industriella revolutionen d vetenskapliga landvinningar hnfrde mnskligheten och fick oss att tro att vetenskapens potential var obegrnsad, eller det var tminstone s det tycktes. Frutsgelserna att mnniskan genom frnuftets hjlp skulle kunna stlla vrlden till rtt i egen kraft och skapa sig ett paradis p jorden verkade bekrftas. Nr Darwin kom med sin teori om livets uppkomst genom den nu hedrade vetenskapen s var det mnga som slt sig till att mnniskan endast r utvecklad ur slump och intighet och inte skapad fr ett strre syfte. Det var ocks helt i linje med upplysningsfilosofernas och hela den revolutionra ideologin. I en filosofisk lrobok beskrivs upplysningsfilosofin som den som hade strtat det gamla stndsamhllet och [brutit] kyrkans vrldsliga makt.6 Upplysningen ansgs allmnt som den epokavgrande period d mnniskorna gjorde sig fria frn auktoritra strukturer dr Kyrkan, och d automatiskt Gud, sgs som en del

5 6

John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (Sid. 52-3) Lars Mouwitz, Filosofi, Gleerups utbildning AB, 1997 (Sid. 133)

i detta frtryckande system. Istllet hngav man sig t en annan auktoritet, frnuftet och vetenskapen.7 Mnga av upplysningsfilosoferna var ateister ven om det visserligen fanns de som trodde p en Gud, men det var i sdana fall en deistisk Gud som endast har vridit upp universum som ett urverk fr att sedan lta det ticka p i sin egen takt utan ngra ingripande. Det hr r en Gudsbild som lg nra Isaac Newtons Gudsbild, men som man kan se s r det inte lngt frn deism till ateism. Deismens Gud r en dold Gud som lter livet fortstta i all njutning och lidande utan att bry sig, till skillnad frn teisten tror inte deisten att hans Gud besvarar bn, intresserar sig fr vra synder eller syndabeknnelser, lser vra tankar eller ingriper med nyckfulla mirakel. Till skillnad frn panteisten tror deisten att Gud r ngot slags kosmisk intelligens, inte panteistens metaforiska eller poetiska synonym fr universum lagar. Panteism r uppsminkad ateism. Deism r urvattnad teism.8 Oavsett vad man tycker om den hrdfre ateisten Richard Dawkins s kan man nd konstatera att han hr ger en ngorlunda god bild av skillnaderna mellan teism och deism, att frneka en Gud som r omjlig att n tycks inte vara ett alltfr stort steg och det ger oss en god frstelse av upplysningsfilosofernas filosofi och varfr man resonerar som man gr inom dagens vetenskaplig forskning. Pverkan frn bde ateistisk men ven deistiska tankar satte sina spr. Det finns flera anledningar till att positivismen fll och varfr scientismen r problematisk som vrldsbild och utgngspunkt. Vanligtvis s brukar man inom vetenskapens sfr skilja p fakta och vrderingar, allts objektivt och subjektivt tnkande. Samtidigt s vill man inom scientismen tro att man kan frklara moral, sknhet och religion med just vetenskapen. Om man fokuserar p enbart scientismen s ser man att den brottas av flera grundlggande problem. Dels s motsger den sig sjlv. Nr man sger att den vetenskapliga metoden r den enda skra vgen till kunskap s innebr det att sjlva pstendet mste kunna verifieras med det den pstr. Religionsfilosofen och Jesuitpater Ulf Jonsson menar att problemet r att naturvetenskapen sjlv inte har ngra metoder fr att avgra om det frhller sig p det sttet. Uppfattningen att det bara r naturvetenskapen som ger oss tillfrlitlig kunskap kan varken verifieras eller falsifieras med naturvetenskapliga metoder. Redan hr visar det sig allts p en gng att det finns frgor som inte lter sig besvaras p naturvetenskaplig vg.9 Man kan allts uttrycka det som att scientismen grver sin egen grav om man nu stter sin tillit till vetenskapens allomfattande frklaringsfrmga. John Lennox ger ocks uttryck fr scientismens bristfllighet den [scientismen] rner samma de som den logiska positivismens verifikationsprincip en gng gjorde. Pstendet att endast vetenskapen kan leda fram till sanningen kan nmligen inte
7 8

Lars Mouwitz, Filosofi, Gleerups utbildning AB, 1997 (Sid. 150) Richard Dawkins, Illusionen om Gud, Leopard frlag, Falun, 2007 (Sid. 38) 9 Ulf Jonsson, Med tanke p Gud, Artos & Norma bokfrlag, Malm, 2004 (Sid. 105)

10

sjlvt hrledas ur vetenskapen. Det r inte ett vetenskapligt pstende utan snarare ett pstende om vetenskap, allts ett metavetenskapligt pstende. Om scientismens grundprincip r sann, d mste pstendet som ger uttryck fr scientismen vara falskt.10 Man kan allts fljande dra slutsatsen att det r inkoherent att tro p scientismen, trots att den r s utbredd som den r, bde i svagare eller starkare form. Det finns ocks andra problem att rkna med. De flesta mnniskor tror exempelvis att vissa handlingar r antingen rtt eller fel.11 Men det r inget som vetenskapen kan sl fast ven fast ateisten och neurobiologen Sam Harris grna vill mena att vetenskapen faktiskt kan sl fast vad som r gott och vad som r ont. Harris bok, Moralens Landskap, har rnt en del uppmrksamhet ven hr i Sverige men den har blivit hrt kritiserad i flertalet recensioner.12 Problemet med pstendet r att vetenskapen inte genom experiment kan sl fast vad som r rtt och fel med vetenskapliga metoder. Harris definierar visserligen det som r gott det som kar ngons vlbefinnande och det som r ont det som minskar en varelses vlbefinnande, men det r egentligen bara gammal hederlig utilitarism. Man kan inte stta sig vid ett mikroskop och med vetenskapen komma fram till moralen utan det r precis som med tron p omvrldens existens, det r inget som kan bevisas utan just en trossats. Inte heller kan vi endast med vetenskapen komma fram till syftet med saker och ting p s kallade varfr frgor. Naturvetenskapen kan inte svara p varfr Anders Behring Breivik ddade 77 mnniskor i Oslo och p Utya, men om man dremot frgar honom s kan man f reda p hans anledningar till dden. Bara fr att man inte kan f reda p mnniskors avsikter rent vetenskapligt s betyder ju inte det att de drfr inte kan ses som osanna. Ett sista exempel p vetenskapens begrnsningar gller sknhet. Vetenskapen kan inte sl fast om ett musikstycke eller en solnedgng r ngot vackert utan det ligger i betraktarens eller lyssnarens gon eller ron. Vad vetenskapen kan gra r att beskriva de olika tonarternas lgen eller p vilket stt solnedgngen ser ut, men aldrig om det r sknt eller vackert. Det kan allts tyckas mrklig att Hawking ger uttryck fr att forskare inom naturvetenskaperna har tagit ver facklan och sker ny kunskap och menar att filosofin r dd i inledningen av Den stora planen. Mrkligare blir det d nr Hawking sedan i det tredje kapitlet fr en lng diskussion dr han argumenterar fr att verkligheten s som vi mnniskor upplever den liknar hur en guldfisk i en skl upplever verkligheten. Det r mycket mjligt att vi inte uppfattar

10 11

Guds ddgrvare. John Lennox. Credoakademin, Livonia Print, 2010 (Sid. 59-60) On Guard, William lane Craig, David C. Cook, 2010 (Sid. 140-2) 12 Se http://www.gp.se/kulturnoje/litteratur/1.710004-sam-harris-moralens-landskap (Senast beskt 2012-05-13) och http://www.expressen.se/kultur/rent-trams/ (Senast beskt 2012-05-13)

11

verkligheten korrekt men vi kan nd stlla upp modeller som p ett tillfredstllande stt frklarar det vi ser och upplever. Det som frst och frmst r intressant hr, och kanske lite ironiskt, r att Hawkings ger sig in i en av de svraste och mest abstrakta delarna inom filosofin nmligen epistemologin. Det r den disciplin inom filosofin dr man stller frgor som hur vet jag det jag vet? Vad r verkligheten? Vad r sanning och kunskap fr ngot? Helt enkelt s r det s mycket filosofi som det bara kan bli, filosofin som Hawking brjade med att frklara dd. Det visar sig att allt inte r s enkelt som att sga att vetenskapen r den enda vgen till sanning, inte heller filosofin r det sklart, utan verkligheten r mer komplex n s.

2.2

Att veta r att tro

Hawking ger intrycket att den vetenskapliga metoden r verlgsen allt annat stt att skaffa sig kunskap p. ven om inte just Hawking ger ngot bestmt pstende s verkar det vara den underliggande filosofin vara att tro r blind tro som kanske rentav enbart r subjektivt tyckande, medans vetenskaplig kunskap r objektiv och sann byggd p fakta. Dawkins uttrycker den hr stndpunkten vl att medan vetenskaplig tro grundar sig p allmnt kontrollerbara bevis, saknar religis tro inte bara bevis utan finner sin gldje i att inte behva ngra bevis, ngot som ropas ut frn taken.13 Nu kan det vara s att Hawking inte skriver under p Dawkins uttalande, srskilt med tanke p att han behandlar argument fr Guds existens utifrn kosmologi och fysik som skl som skulle kunna vara tillrckliga fr att tro p en verklig Planerare av kosmos. Det r kanske s, men det tycks nd skymta igenom en likande attityd d och d och drfr kan det vara viktigt att frga sig om Gudstro bygger p blind tro. ven om det skerligen r s att en del mnniskor bygger sina liv p blind tro, kan man frga sig om det r sjlva grundfrutsttningen. Francis Collins menar att det inte alls frhller sig s i respons till Dawkins: Det r definitivt inte en bra beskrivning av den tro som majoriteten av djupt troende mnniskor haft genom historien, inte heller av den som de flesta i min umgngeskrets har.14 Inte heller r det en biblisk definition; Paulus skriver exempelvis i sitt brev till romarna att Det man kan veta om Gud r uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det fr dem. nda frn vrldens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Drfr r de utan urskt.15 Tro r allts inte i traditionell kristen

13

Richard Dawkins, Daily Telgraph Science Extra, 11 september 1989 citerad frn John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (Sid. 20) 14 Evolutionens Gud, Francis Collins, Libris frlag, 2009 (Sid. 149) 15 Romarbrevet 1:1920

12

bemrkelse ngot som tas i blindo utan ngot som bygger vad mnniskan kan veta och vad vi kan ta reda p om vrlden. Det r viktigt att inse att det som vi vanligtvis benmner som vetande inte behver vara mer eller mindre sant n religis tro. Det r ju faktiskt s att vi tar ett antal saker fr givet nr vi betraktar omvrlden omkring oss, nmligen att det existerar andra medvetanden, att det som mnniskan upplever r verkligt och inte att upplevelserna av ett medvetet jag r orsakat av en galen vetenskapsman som stimulerar en hjrna i en bassng med kemikalier. Vi kan inte veta med full skerhet att andra medvetanden existerar eller att vi inte i detta nu har blivit skapade med minnen frn det frgngna som aldrig hnt. Vi mnniskor r tvingade att leva med ett visst mtt av tro p att verkligheten faktiskt r rationell och verklig. Vissa saker tar vi bara fr givna utifrn vr erfarenhet utan att kunna ge ngra skl fr varfr vi hller fast vid vissa stllningstaganden. P samma stt kan man jmfra med att det kan vara helt frnuftigt att tro p Gud om det r s verkligheten upplevs och ens erfarenheter stmmer verens med det. Det finns allts ingen direkt tskillnad mellan religis tro och vetande. Det r allts felaktigt att pst att religis tro r diametralt motsatt till vetande (ls ateism).

2.2.1

Naturalismen kan inte bevisas genom frnuftet

Det r inte heller ltt att frklara hur frnuftet har uppsttt om naturalismen r sann. Man kan frga sig om det ens r mjligt att lita p sina kognitiva frmgor. Hawking r sjlv medveten om problemen med att frena naturalism med frnuftet. Enligt honom s kan det vara frestande att kalla sig realist, men som vi ska se r realismen tmligen svr att frsvara efter vad den moderna fysiken lrt oss.16 Sedan gr Hawking in i en lng, djupt filosofisk, diskussion om verklighetens beskaffenhet dr Hawking och Mlodinow fresprkar vad de kallar fr modellberoende realism. Men om man tror p en personlig, god, frnuftig och intelligent skapare som skapat mnniskan till sin avbild s blir det istllet vettigt att tro att vrlden gr att frst och att vi kan lita p vrt frnuft. Dessutom faller Hawkings pstende platt till marken fr alla dem som menar att medvetande och frnuftet r mer n hjrnan. Om man tror p att mnniskan r en dualistisk varelse, allts med en fysisk kropp och hjrna som samtidigt samverkar med ett immateriellt medvetande, s str ju frnuftet utanfr den fysiska verkligheten. Om ett immateriellt medvetande kan pverka hjrnan
16

Stephen Hawking & Leonard Mlodinow, Den stora planen, Norstedts, 2011, (Sid. 40) Med realismen menar Hawking hr tron p att vrlden gr att frst s som vi helt enkelt upplever den genom sunt frnuft, att vi inte r som guldfisken i glassklen med den frvrngda uppfattningen av verkligheten utan att vi r mnniskorna som har en direkt och klar bild av hur verkligheten frhller sig till oss.

13

genom den fria viljan s hller inte Hawkings resonemang om att kvantfysikens upptckter gr att vi inte riktigt kan lite p vra sinnen. Dremot s uppstr, om Hawking har rtt vill sga, problem fr den upplyste naturalistiske vetenskapsmannen. Istllet fr att g djupare in p Hawkings resonemang s kan man istllet vnda sig till evolution och se att den skapar nnu strre problem fr den som pstr att naturalismen tillsammans med vetenskapen ger en sker vg till kunskap medan religis tro r hopplst irrationell. En av det senaste seklets mera framstende filosofer r Alvin Plantinga. Han menar att om allt som existerar r naturen, allts energi och materia, och om mnniskan har uppkommit genom en evolutionr process som ytterst sett inte r styrd av Gud s kan vi inte lngre lite p vra sinnen och inte heller, menar d Plantinga, kan vi heller dra ngra rationella eller skra slutsatser om vrlden kring oss. Plantinga sger om evolutionen att perhaps it is likely that their behavior is (or was) adaptive; but nothing follows about their beliefs. Everything depends upon the way in which their behavior is related to their beliefs.17 Om det r s att trosfrestllningar r osynliga fr evolutionens selektiva urval s kommer de inte att pverkas av den s lnge de inte ger ngon frndring p beteendet som leder till ngon verlevnadsfrdel. En persons tankar kan vara helt frvirrade och frvrngda, men s lnge det inte visar sig negativt p personens anpassning s kommer dessa inte att selekteras bort. Ett ganska uppenbart exempel p det hr r tron p en Gud. Om naturalismen r sann s r ju Gudstron absurd och helt enkelt falsk. I s fall har evolutionen selekterat mnniskor som trott p ngon form av gudom. Om det r s att evolutionen endast selekterar ut individer med sanna frestllningar s skulle inte Gudstro existera, men nu gr den det. Det r d en given frga vilka fler frestllningar som mnniskor har som ocks r falsk. Om det r mer n 50 % blir det problem ven om man r agnostisk till hur stor andel av vra tankar som r felaktiga.18 Om Plantinga har rtt s kan inte naturalismen och i praktiken inte heller ateismen fastsls med frnuftet utan det r ett steg som mste tas i tro utan att kunna lita p vad som skulle kunna frefalla som goda skl fr naturalism. Man kan ju inte d lita p de resonemang som har lett en fram till dessa slutsatser, eftersom ens kognitiva frmgor inte r att lita p och man mste frbli skeptisk kring verkligheten. Om det r s vilar i grund och botten ateismen p ls sand och p tro och inte p det frnuft som man s mnga gnger sedan upplysningen, ja kanske redan sedan den grekiska antiken, har hnvisat till. Hawkings, ven om han r medveten om en del av problemen, r inte helt medveten om det hr vad det verkar. Det i motsats till teisten som d kan lita p sina sinnen och mjligheten att komma fram till en rtt uppfattning av
17 18

http://www.bethinking.org/advanced/an-evolutionary-argument-against-naturalism.htm Ibid.

14

omvrlden p ett korrekt stt, genom att Gud har skapat mnniskan till sin avbild med ett frnuft och mjlighet att tnka sjlvstndigt. Mats Selander gr det klart, i ett kapitel i den nyutkomna antologin Gud och hans kritiker, nr han skriver: Den kristna tron p en frnuftig skapare gjorde det legitimt att studera naturen (den vittnar ju om sin skapare), och den gav den teoretiska grunden fr idn om naturlagar. Eftersom Gud sgs som trofast och inte godtycklig, rknade man med att Gud hade skapat naturen i enlighet med lagar som inte godtyckligt ndrades.19 Det skriver Selander i polemik med dem som menar att vetenskap och kristen tro r ofrenliga.

2.3

r religis tro och vetenskapligt vetande tv skiljda sfrer?

Hawking framstller det som att tro och vetenskap r tv olika stt att betrakta verkligheten p, vetenskap framstlls som ekvivalent med vetande och tro som blind tro, tminstone r det den bilden man fr. Hawking skriver nmligen s att den relativt nya upptckten att s mnga naturlagar r fininstllda skulle kunna f tminstone en del av oss att backa tillbaka till den gamla tanken att bakom den storslagna formgivningen str en formgivare// Detta r inte den moderna vetenskapens svar.... 20 Hawking fortstter sedan med en utlggning om att den moderna vetenskapens svar r att ett multiversum r upphovet till vrt universum, ngot som kommer att diskuteras lngre fram. Frutom att Hawking i en hr utesluten del av texten menar att teorin att det finns en formgivare i USA kallas fr intelligent design21 s ges knslan att den moderna mnniskan har lagt Gudstron bakom sig, eftersom det r en gammal ide, eller tminstone s kanske man br ha gjort det. Lennox skriver i sin bok om Stephen Hawking att The idea of a Grand Designer is certainly old, but the important question to ask is whether or not it is true. Simply to say it is old can give the erroneous impression that what is old is necessarily false and has been superseded. Secondly, it can give the further incorrect impression that no one

19 20

Mats Selander (redaktr), Gud och hans kritiker, Credoakademin, 2012 (Sid. 174) Stephen Hawking, Den stora planen, Norstedts, 2011, (Sid. 158) 21 ven om intelligent design rrelsen visserligen anvnder kosmisk fininstllning som std fr deras sikt att universum r resultatet av design s r det inte det deras mest anvnda argument och inte heller deras utgngspunkt. Man mste inte ndvndigtvis tro p Gud fr att tro att livet r ett resultat av design (ven om de allra flest anhngare gr det). Intelligent design rrelsens frmsta knnetecken r att man menar att darwinistisk evolution bygger p svaga argument och att arternas uppkomst r ett resultat av antingen direkt skapelse eller mlstyrd utveckling. Om det r genom gudomlig inverkan eller ngot annat intelligent vsen, som hgt utvecklade aliens, det uttalar sig inte teorin sig om, tminstone just i teorin, i praktiken m det hnda vara en annan sak. Man kan samtidigt argumentera fr Guds existens baserat p fininstllningen i universum utan att fr den skull vara anhngare av intelligent design.

15

holds it today.22 Hawking gr det ocks klart att vetenskapen har ett annat svar, men man br nog snarare se det som att han menar att naturalistiska vetenskapsmn har ett annat svar. Indirekt verkar Hawking likstlla vetenskapen med naturalism och religis tro str d i ett motsatsfrhllande till vetenskapen. Hawking ger med andra ord intrycket av att det finns en konflikt eller skillnad mellan religis tro kontra vetenskap. Phillip Johnson som r professor emeritus i juridik och en notorisk kritiker av den darwinistiska evolutionsteorin, skriver upplysande om det hr: Fr naturalistiska forskare finns det ingen motsgelse hr, fr de har aldrig menat att naturvetenskap och religionen r jmbrdiga och kan tillmtas samma betydelse. Fr dem handlar naturvetenskap om objektivt vetande, medan religionen handlar om subjektiv tro. Dessa borde inte komma i konflikt eftersom en rationellt tnkande person alltid fredrar objektivt vetande framfr subjektiv tro nr han kan vlja.23 Har Johnson rtt i detta pstende dr han diskuterar George Gaylord Simpsons pstende att vetenskapen, eller snarare evolutionsteorin i det hr fallet, gr att frena med sann religion? Vad Johnson reagerar mot r Simpsons definition av sann religion. Johnson menar hr att naturalistiska vetenskapsmn som Hawking och Simpson ser religion som ngot skiljt frn tro och att vetenskapen per definition tillhr naturalismen och r ateistisk till sin natur och att religionen inte borde vara ngot problem eftersom den per definition r subjektiv till sin natur och drfr i grunden inte r sann. Man kan d frga sig hur det kan finnas vetenskapsmn som beknner sig till teismen om nu vetenskapen leder till ateism. Det r ju faktiskt ett faktum att de flesta av frgrundsfigurerna bakom den vetenskapliga utvecklingen har varit teister, mnga beknnande kristna eller judar. Det r allmn fakta att mnga nobelpristagare har varit judar. En del undrar kanske om Galileo Galilei trodde p en Gud med tanke p hans alla strider med den katolska kyrkan, men faktum var att han trodde p en Gud som skapare av universum. Han skriver bland annat p ett stlle, I sin ondliga godhet kan Gud genom sin nd lta en svag ljusstrle trnga in i mitt enkla sinne och belysa ngon frborgad innebrd av Hans ord.24 Galileo var definitivt inte den frst och inte heller den siste, som i forskade i naturen och samtidigt beknde sin tro p en personlig Gud som skapare av universum. Nutida exempel r Francis Collins som ledde HUGO projektet och Enligt min mening finns det ingen konflikt mellan att vara en noggrann vetenskapsman och att vara en person som tror p en Gud som p ett

22 23

John Lennox, God and Stephen Hawking, Lion Hudson, Oxford, 2010 (Sid. 48) Fallet Darwin(tredje upplagan), Phillip Johnson, CredoAkademin, Falun, 2011 (Sid. 149) 24 Galileo Galilei: Kopernikanska brev om Bibelns auktoritet och vetenskapens frihet, sammanstllning och versttning av Paul Enoksson, Atlantis, Stockholm, 1997 (Sid. 55)

16

personligt stt bryr sig om var och en av oss.25 Det finns frsts mnga fler exempel p vetenskapsmn som samtidigt varit troende.

2.3.1 Har tron hmmat den vetenskapliga utvecklingen? Detta r inte den moderna vetenskapens svar skrev Hawkings tidigare och det skulle kanske vara att misstolka honom om man sg det som att han fresprkade eller argumenterat fr det som kommit att kallas konfliktmodellen, men sjlva sttet som han hanterar situationen verkar tyda p att det r just den typen vrldsbild som han skriver under p. Man fr bilden av att vetenskapen sger en sak medan religionen sger en annan sak. Dawkins frtydligar denna stndpunkt Historiskt sett aspirerade religionen p att frklara vr egen existens och beskaffenhet hos det universum som vi befinner oss i. I denna funktion har den nu helt frts t sidan av vetenskapen.26 Det r ett misstag att frvxla vetenskap med ateism, som om vetenskapsmnnen hade ett enhetligt svar p frgan. De vetenskapsmn som tror p att finjusteringen bst frklaras med design r inte lngre vetenskapsmn tminstone inte om Hawkings definition av vetenskapen r riktig. Men om man r noga s r det filosofiska vervganden snarare n vetenskapliga som Hawking talar om. Lennox klargr att konflikten ligger p ett annat plan det pgr en strid en mycket verklig sdan men att striden inte alls str mellan vetenskap och religion. Vore det p det viset, skulle vanlig enkel logik sga oss att alla vetenskapsmn mste vara ateister och bara icke-vetenskapsmn skulle vara gudstroende// Nej, den verkliga striden str mellan tv diametralt motsatta vrldsskdningar: naturalism och teism. Dessa ligger oundvikligen i konflikt med varandra.27 Det r allts inte s att vetenskapen r att likstlla med ateism utan vetenskapen kan anvndas av bda sidorna.

2.3.2

Galileo och katolska kyrkan: ett exempel p genomgende konflikt

Ett exempel som brukar lyftas fram dr tro och vetenskap har kommit i konflikt med varandra r den mellan den katolska kyrkan och Galileo Galilei. Det kan vara bra att ta en nrmare titt p den hr konflikten och se hur den relaterar till den allmnna bilden av konflikthypotesen mellan vetenskap och tro, eftersom det antagligen r den mest knda konflikten. Galileo fddes i Pisa under mitten
25 26

Evolutionens Gud, Francis Collins, Libris frlag, 2009 (Sid. 19) Illusionen om Gud, Richard Dawkins, Leopard frlag, ScandBook, Falun, 2007 (Sid. 365) 27 John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (Sid. 37)

17

av 1500-talet. Han blev efter sina studier professor i matematik och han skrev mnga artiklar om astronomi och mekanik. Galileo anses ha lagt grunden fr den experimentella vetenskapen. Han ansg att man kunde bevisa hypoteser genom att gra olika experiment som bekrftade en hypotes. Han menade ocks att om man kunde bevisa en teori s var alla andra mjliga teorier felaktiga. Galileo hade en hel del brevvxlingar med Kepler som stttade hans teori om solen som centrum istllet fr jorden. Kepler ville att Galileo offentligt skulle presentera sin teori men Galileo knde att han nnu inte hade tillrckligt p ftterna fr att gra det. I brjan av 1600-talet hrde Galileo talas om att man hade uppfunnit kikare i Holland och han bestmde sig fr att bygga ett eget. Han saknade ritningar till hur han skulle g till vga men han gick p delvis det han hade hrt talas om och dels p egen intuition och erfarenhet utifrn tidigare projekt. Till slut hade han byggt vrldens frsta teleskop. Teleskopet var ett vldigt kraftfullt verktyg och Galileo kunde nu utforska och observera universum bttre och mera detaljerat n tidigare. Han kunde bekrfta eller frkasta en del av sina hypoteser. Galileo sg att mnen hade kratrar och att Jupiter hade mnar, vilket gick emot den grekiske filosofen Aristoteles ider om ett perfekt universum med jorden i centrum. Galileo upptckte att jorden inte heller var centrum utan cirklade runt solen precis som Kopernikus redan hade frutsagt redan en generation innan Galilei. Han var i framkant inom naturvetenskapen nr det gllde att utg frn observationer av universum utan att utg frn p frhand bestmda antaganden eller auktoriteter och i synnerhet Aristoteles auktoritet.28 Galileo byggde vidare p ider som Kopernikus frn brjan utvecklade. Kopernikus menade ocks att solen var i centrum men en anledning till att han inte fick s stor uppmrksamhet eller lyckades f ut sina ider var att han fortfarande ansg att himlakropparnas rrelser var cirkulra och inte i elliptiska banor ngot som Galileo, Kepler m.fl. resonerade sig fram till Kepler var d en frgrundsgestalt fr den teorin. Nr en elev till Kepler, 1610 fick tillflle att titta i Galileis teleskop, skrev han eftert: Jag sov varken dag eller natt den 24 och 25 april, utan testade Galileis teleskop p tusen olika stt, bde p saker hr nere och de ovanfr oss. Hr nere fungerade det underbart, men p himlavalvet bedrar det en; vissa fixstjrnor ses t ex som dubbla. Jag har som vittnen hgt uppsatta mn och rade doktorer... och alla har medgivit, att instrumentet r bedrgligt... detta tystade Galilei, och den 26:e tidigt p morgonen gick han bedrvad, utan att ens tacka Magini fr den utmrkta mltiden.29 Det r kanske verfldigt att sga att de stjrnor som syntes dubbla i kikaren var s.k. dubbelstjrnor. Dessa kan inte srskiljas med blotta gat men med hjlp av en vanlig kikare upplses de ltt till tv stjrnor. Exemplet ger oss en vrdefull
28 29

John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (Sid. 31-2) http://www.gluefox.com/trov/vete1.shtm (Senast beskt 2012-05-13)

18

pminnelse om att vetenskapens s kallade objektivitet r en sanning med modifikation precis som med allt annat hr i vrlden. Det finns mnga myter och missfrstnd kring den omstridde Galileo.30 Den populra bilden av turerna kring Galileo r att han blev frfljd och bannlyst av den Katolska kyrkan nr han offentligt publicerade sina teorier. Det r visserligen en del av sanningen men precis som med allt annat s r det mycket mera komplicerat n s. Nr man dyker ner och studerar historian kring Galilei s upptcker man fler detaljer. Det r sant att det var den katolska kyrkan som slutligen satte stopp fr Galileo men pressen att tysta Galileo kom till en brjan inte frst och frmst frn kyrkan utan det var i frsta hand sekulra filosofer som upprrdes av hans kritik och ville skydda Aristoteles ider och tankar som helt genomsyrade dtiden samhlle. Det var tminstone s Galileo uppfattade saken sjlv. I ett bermt brev till storhertiginnan Christina sger han att universitetsprofessorerna gjorde s hrt motstnd mot honom att de frskte f ledare och frestndare fr kyrkan att frdma honom och hans arbeten. Vetenskapssamfundet var i allmnhet avogt instllda till Galileos ider ven om han faktiskt fann en del std frn religisa intellektuella. Till en brjan ska tillggas. Astronomer frn den framstende jesuitiska utbildningsanstalten Collego Romano var ngra av dem som ansg Galileos framgngar vara vrda att titta nrmare p. En annan bidragande faktor till att Galileo tystades ner var antagligen ocks hans brist p diplomati och en smula social inkompetens. Han var snabb att frdma dem som kritiserade hans arbeten och ofta i skarpa formuleringar. Galileo var tidigare vn med Pven men han ville att Galileo skulle lgga till ett resonemang som han sjlv hade utarbetat. Vi behver inte g in exakt p vad resonemanget gick ut p men i vilket fall s gjorde Galileo honom pliktskyldigast till viljes men la resonemanget i munnen p en enfaldig typ som han gav namnet Simplicio som betyder ungefr pellejns p svenska. Man kan nog betrakta det som ett klassiskt sjlvml. Ett ganska ogenomtnkt beslut minst sagt.31 Man kan anta att Pvens frtroende och vlvilja till Galileo sjnk drastiskt efter denna hndelse och gjorde det naturligtvis lttare fr Galileos motstndare att driva igenom kraven p att pressa honom till tystnad. Att kyrkan anvnde inkvisitionens makt fr att en gng fr alla stta stopp fr Galileo finns det frsts ingen urskt fr och inte heller att det tog flera hundra r innan han fick upprttelse igen men tvrtemot den allmnna frestllningen s utsattes han aldrig fr tortyr utan han levde rtt gott de sista ren av sitt liv, som mestadels tillbringades i privata slott som gdes av hans vnner.32 S kan man kanske nd anvnda den slitna slogan slutet gott allting gott? Ja det str
30 31

Ibid. (Senast beskt 2012-05-13) John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (Sid. 31-3) 32 Mats Selander (redaktr), Gud och hans kritiker, Credoakademin, 2012 (Sid. 176)

19

tminstone klart att det var flera faktorer n enbart tron som stod i vgen fr den vetenskapliga utvecklingen. ven sekulra filosofer stllde sig ju i vgen nr vetenskapen verkade hota den rdande vrldsbilden. Att drfr enbart skylla allt p Gudstron som bromskloss i fallet med Galilei vore frmtet och ett aningen arrogant pstende. Det r snarast ett allmnmnskligt faktum att vi mnniskor frsvarar den vrldsbild som vi har s lngt vi kan, vi gillar inte frndringar eller att erknna att vi har fel. Ju lngre tiden gr, desto svrare blir det ocks att bryta med den uppfattning man har och Aristoteles tankar hade ftt bita sig fast i nstan tvtusen ett antal generationer. Selander skriver ocks att ven om dessa konfliktbeskrivningar skulle stmma, betyder det inte att kristen tro som sdan r fientlig mot eller ofrenlig med moden vetenskap. De konflikter man har pekat p kan ju vara undantag i en i vrig harmonisk relation.33 Som sagt, man ska inte frska skyla ver verkliga konflikter mellan kristendomen och vetenskapen, men konflikterna mste inte betyda att det r den kristna trons krna som hr fr sitt uttryck. Svaret p frgan, fljer vi alltid bevisen vart de n leder oss? r nog allts rtt klar. Det gller svl ateister som teister, vetenskapsmn som filosofer, politiker som fretagschefer. Ingen gr fri frn sin subjektiva vrldsbild och vrderingar, ngot som konstaterades redan i inledningen.

33

Ibid. (Sid. 168)

20

DEN YTTERSTA VERKLIGHETEN

21

3. Den yttersta verkligheten

Nu r vi framme vid den andra delen, som kommer att behandla frgorna som berr den yttersta verkligheten. r universum allt som existerar eller finns det ngot mer bortom universum? Fokuset kommer framfrallt att vara p vetenskapliga upptckter men ocks till stor del p filosofiska insikter och argument eftersom de r avgrande fr att alls komma ngonvart. I den hr delen kommer mycket att bygga p argument av filosofisk art och det r bsta att fra en kort diskussion kring detta fr att f en bttre frstelse fr vad ett bra argument r. Ett bra argument behver framfrallt en slutsats som logiskt fljer frn premisserna. En premiss r ett pstende eller ett antagande som leder till en slutsats i en argumentation. Dessutom behver vi ocks antaganden som r sanna och d sanna i bemrkelsen att de r sammanhngande och har en mening. Ett exempel kan vara p sin plats: 1)Antingen existerar universum eller s r verkligheten en illusion 2)Verkligheten r inte en illusion 3)Drfr existerar universum Det hr r ett hllbart argument eftersom slutsatsen (3) fljer frn premisserna (1 & 2). Om bda premisserna allts r sanna s fljer slutsatsen logiskt, men premisserna behver allts vara sanna. Behver vi d kunna faststlla det med fullstndig skerhet fr att det ska vara ett bra argument? Nej, det rcker med att premisserna r sannolikare n deras motsats fr att man br godta slutsatsen.

22

3.1 Den frsta frgan vi br stlla oss

Det frsta argumentet fr den teistiska vertygelsen som kommer att berras r ett av de tv kosmologiska argumenten. Hawking r mycket noga med att ppeka att fr att frst universum riktigt p djupet behver vi veta inte bara hur universum fungerar, utan ocks varfr.34 Han forsttter sedan med att frga sig varfr det finns ngonting istllet fr ingenting. Enligt matematikern och filosofen Leibniz s r den frsta frgan vi br stlla oss varfr ngonting existerar snarare n ingenting? Varfr finns universum? Det hr r en frga av djup existentiell karaktr som ger en djupare genklang i vrt inre, Plantinga skulle kalla det sensus divinitatis. Alla har nog ngon gng tittat upp p stjrnhimmelen en klar natt ngon gng och frundrat oss ver universums storhet och frgat oss vad som r orsaken till allt detta. Har universum en orsak eller existerar bara universum till synes utan orsak? En del menar att det hr r en ondig frga att stlla, varfr kan vi inte bara anta att universum existerar? En del gr s lngt att de frgar sig om orsaken till Guds existens i s fall (jag terkommer med den senare frgan lite senare). Den framstende filosofen och ateisten Bertrand Russell har sagt s hr: Universum bara finns dr, s enkelt r det.35 Men det r knappast s enkelt som Russell vill gra gllande och att det mycket vl kan vara s som Allan Sandage sger, av mnga sedd som en av den moderna astronomins upphovsmn och mottagare av Craafordpriset (astronomins motsvarighet till nobelpriset), och om han har rtt i sin bedmning: Jag finner det fullkomligt osannolikt att denna ordning skulle komma ur kaos. Det mste finnas ngon ordnande princip. Gud r fr mig ett mysterium, men han r frklaringen till miraklet att universum existerar varfr det finns ngonting snarare n ingenting.36 Frgan r hur man ska bedma frgan. Leibniz stllde upp sitt argument fr flera sekler sedan och sen dess har filosofer jobbat p detta argument. Alvin Plantinga r kanske rhundradets strsta filosof och har ormformulerat en del av premisserna i argumentet, det lyder enligt fljande: Leibniz kosmologiska argument 1) Allt som existerar har en orsak till sin existens, antingen p grund av ndvndighet i dess egen natur eller frn en yttre orsak. 2) Om universum har en orsak s r det Gud.
34 35

Stephen Hawking & Leonard Mlodinow, Den stora planen, Norstedts, 2011, (Sid. 12) Bertrand Russel citerad i John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (Sid. 7) 36 Allan Sandage citerad i John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (Sid. 87)

23

3) Universum existerar. 4) Drfr har universum en orsak (frn 1 & 3) 5) Drfr r Gud orsaken till universum (frn 2 & 4)

Vad kan d sgas om detta argument? Det r knappast s att ngon frnekar att universum existerar fr det gr knappast att bortse frn fr alla dem som vill ska sanningen. Det r nog vldigt f som betvivlar att universum existera om man inte r hyperskeptisk. Man skulle andra sidan faktiskt kunna argumentera fr att om allt som vi upplever r en illusion s mste det nd finnas en skdare till illusionen. Det mste finnas en verklighet av ngot slag bakom en frmodad illusion fr det kan ju inte finnas ingenting fr i s fall skulle ingen illusion kunna existera. Drav fljer att ven en sdan illusion och bakomliggande verklighet mste ha en orsak, antingen av ndvndighet eller frn en yttre orsak. Vad det egentligen innebr att en orsak r ndvndig kommer att diskuteras mera genomgende nr vi kommer in p vem skapade Gud. Hawking frnekar i princip inte den frsta premissen, nmligen att allt har en orsak och det r ett vldigt radikalt drag, enligt Craig s finns det ingen idag levande filosof som frsvarar att universum existerar ndvndigt.37 Men fr att illustrera den frsta premissen s kan man tnka sig att man r ute och gr en promenad och pltsligt finner ett runt trklot p marken. Det r inte ofrnuftigt att d frgar vad den gr dr. Hur har den kommit dit och varfr ligger den just dr? Om ngon d pstr att svitt vi vet s kan den alltid ha legat dr utan orsak, s skulle det vara ett ganska mrkligt svar. Personerna runtomkring vill ha en frklaring till varfr den ligger just dr. Vad har orsakat dess existens och position? Det r ju precis det som historiker och vetenskapsmn gr nr de studerar olika fenomen. Vad fick Hitler att handla som han gjorde? Varfr beter sig materian som den gr? Vad fr saker ett flyta? Det gr att hlla p i ondligheten och rkna upp olika liknande exempel dr det letas efter orsaker till diverse fenomen. De flesta ateister menar att detta r sant fr allt som finns i universum men inte fr sjlva universum. Allting i universum har en frklaring men universum sjlvt har ingen frklaring. Problemet r att universum inte r mer n sina delar. Trbollen byggs ju upp av materia precis som universum. Det finns ingen anledning till att d gra ett undantag fr universum. ven om vi pumpade upp klotet till att bli stort som hela universum eller flyttade p det s skulle ju inte behovet av en frklaring upphvas. Det hr r d vad som kallas ett logiskt felslut, ngot som hnder nr man bryter mot spelreglerna i filosofiska sammanhang och just i det hr fallet s kallas det fr the taxicab fallacy eller special pleading. Det innebr att man undviker att dra ett resonemang till sin naturliga slutsats.
37

William lane Craig, On Guard, David C. Cook, 2010 (Sid. 60)

24

Vad kan man d sga om det andra pstendet, nmligen att Gud mste vara orsaken till universums existens. Jo eftersom ingenting kan vara sin egen orsak, ungefr p samma stt som att man inte kan lyfta sig sjlv med skosnrena, s behver orsaken till universum ligga utanfr universum sjlvt. Eftersom universum r den totala summan av materia och energi s betyder det att orsaken sjlv mste vara ett immateriellt objekt. Problemet r bara att allt vi knner om immateriella objekt r medvetanden och mjligtvis siffror, men eftersom siffror r abstrakta objekt som inte kan pverka eller orsaka ngonting s fljer slutsatsen att ett medvetande r upphovet till universums existens och det r precis vad teismen sger, att ett medvetande har skapat universum s ven om det kanske r mjligt att pst att detta medvetande skulle kunna vara i ngon annan form n ett gudomligt medvetande s r det definitivt upp till den som menar att s skulle vara fallet. Dessutom finns det goda skl att tro att Gud om han finns existerar just ndvndigt, enligt Craig s r det utifrn modal logik och Plantingas variant av det ontologiska argumentet troligt att Gud existerar som ett ndvndigt vsen.38 Han skriver ocks att de flesta filosofer skulle instmma i att om Guds existens alls r mjlig, d mste han existera. Huvudfrgan som mste besvaras med hnsyn till Plantingas ontologiska argument r med vilket berttigande man anser att den frsta premissen Det r mjligt att det existerar ett vsen med maximal storhet r sann.39 Allt talar fr att det r Gud som r orsaken, men hr skulle Hawking invnda. Det finns inget annat stt att frst pstendet eftersom det finns en sdan lag som tyngdlagen kan universum skapa sig sjlvt ur intet p det stt som beskrivs i kapitel 6 och gr det ocks. Skapelse av sig sjlvt r orsaken till att ngot finns istllet fr inget, till att universum finns, till att vi finns.40 Hr lter det som om universum r sin egen orsak och har skapat sig sjlvt, men det har redan tidigare ppekats vara sjlvmotsgande. Det betyder att universum mste existera innan det existerar, men det r omjligt. Och om man fljer Leibniz argumentation s rcker inte det fr att frklara varfr ett universum existerar eftersom det universum som skapar universum mste ha en orsak till sin existens (och det ven om det r ett evigt universum). Om nu det frsta sttet att frst pstendet p r sjlvmotsgande s finns det kanske ett bttre stt att frst det p. Det r kanske s att Hawking vill mena att gravitationen i sig r immateriell och ndvndig, fr lagarna mste vara ndvndiga fr att frgan inte ven ska kunna stllas om deras orsak. Men nu r det s att lagarna antagligen skulle kunna vara p ngot annat stt, det skulle kunna finnas andra lagar och i s fall existerar de inte av ndvndighet. ven om det nu skulle visa sig att lagarna r ndvndiga s finns det ett allvarligare problem att ta med i berkningen, nmligen att dessa lagar inte
38

William lane Craig (2012), God is not a delusion a response to the new atheism, Seminarium under konferensen Till trons frsvar, Stockholm 21.4.2012 39 William lane Craig, Richard Dawkins argument mot Guds existens, Gud och hans kritiker, Credoakademin, 2012 (Sid. 55) 40 Stephen Hawking & Leonard Mlodinow, Den stora planen, Norstedts, 2011, (Sid. 12)

25

existerar i ngon verklig mening utan materia. Matematiska lagar kan inte st i ngon orsaksrelation utan de beskriver, och det hr kommer ven att noteras i nsta frga, hur materiella objekt uppfr sig. Allts r det med strsta sannolikhet s att vad Hawking menar med att gravitationen kommer att lta ett universum uppst ur ingenting snarare innebr att det uppkommer ur ett redan existerande vakuumfyllt tomrum. Dr vet man att partiklar spontant kan uppst i det hav av energi som finns i vakuumet. Om det r s Hawking menar s har ingenting frklarats utan frgan mste stllas av vad som tomrummets orsak. Det kan ocks vara vrt att ta fasta p Martin Rees respons till detta, Det r mjligt att teoretiker en dag kan skriva ner de grundlggande ekvationer som styr den fysikaliska verkligheten. Men fysiken kan aldrig frklara vad som blser liv i dessa ekvationer och frverkligar dem till ett verkligt kosmos. Den grundlggande frgan Varfr finns det ngot snarare n inget? frblir en frga fr filosofer. 41 Men att den hr frgan frblir en frga fr filosofer betyder nppeligen att man inte kan f ngot svar p den.

3.2 Universums begynnelse


I rhundraden har tnkare och filosofer grubblat ver huruvida universum r evigt eller om universum hade en begynnelse och Stephen Hawking lr varken vara den frste eller siste. Den grekiske filosofen Aristoteles menade att universum alltid hade existerat och att det inte alls var ngot konstigt med tanken p ett evigt universum, utan brjan och utan slut. Nr den tidiga medeltiden gjorde sitt intg hr i Europa, levde och verkade samtidigt i Persien en man vid namn Al Gahazali.42 Han utvecklade under den hr tiden ett argument fr en frsta orsak och en begynnelse av universum. Han menade att upphovet till vrat universum mste vara transcendent, bortom tid och rum, eftersom han ansg att ett ondligt antal hndelser var absurt och bde matematiskt samt filosofiskt omjligt. Nr s kontakten intensifierades mellan de muslimska arablnderna och ett d kristet influerat Europa ledde det till att Al Gahazalis tankar och ider togs upp av kristna tnkare, frmst bland skolastikerna (en filosofisk strmning bland teologer under medeltiden),43 en av dem var munken Thomas av Aquino. Han kom att utarbeta ett liknande argument fr en frsta rrare, argument som redan tidigare hade formulerats eller tminstone delvis hade kommits p. Hur stor pverkan Al Gahazalis tankar hade p Thomas r svrt att veta, men det intressanta med deras

41 42

Martin Rees, Summa sex storheter, Natur och Kultur, Smedjebacken, 2002 (Sid. 161) The Kalam Cosmological Argument, William lane Craig och James D. Sinclair, The Blackwell Companion to Natural Theology, Blackwell Publishing, 2009 (Sid. 101-2) 43 William lane Craig, On Guard, David C. Cook, 2010 (sid. 109)

26

filosoferande r att bda kom till samma slutsats angende universum; det hade en begynnelse. I brjan av det frra seklet s gjorde en belgisk prst tillsammans med en rysk matematiker ett par ovntade observationer som visade att universum faktiskt hade en begynnelse i motsats vad dtidens vetenskapliga paradigm menade.44 Kosmologen Fredrik Hoyle utarbetade d en modell (Steady State modellen som den kom att kallas) fr att undvika slutsatsen om ett ndligt universum utifrn nytillkomna berkningar och upptckter. En modell som senare kom att falla eftersom den helt enkelt inte kunde frklara alla gjorda observationer. Mnga olika frslag har lagts fram fr att visa att universum visst kan vara evigt. Lemeitres modell kom senare att kallas Big bang teorin och r trots allt tidigare motstnd den idag dominerande teorin bland astronomer och kosmologer om universums ursprung. Som vi ser s har argumentet fr en frsta orsak en lng historia, argument som frst enbart stddes p filosofiska resonemang men som fascinerande nog p senare r allts ftt std ven av vetenskapens upptckter. Vad det fr fr konsekvenser och om det r s sjlvklart med ett ndligt universum, r ngot vi kommer att g igenom hrnst. Den stora planen utgr sjlv ifrn att universum r ndligt, men fr diskussionens skull kan det vara vrt att titta nrmare p de vetenskapliga sklen fr att fredra en sdan hllning. Sedan brukar det vanligtvis anfras en modernare variant av Thomas av Aquinos resonemang och som brukar anfras till std fr teismen, nmligen: Det kosmologiska kalam argumentet 1) Allt som brjar existera har en orsak 2) Universum brjade existera 3) Drfr har universum en orsak (frn 1 & 3) Slutsatsen kan sedan dras att det existerar en personlig skapare av universum som r evig, immateriell, ofrnderlig och enormt kraftfull. Det hr ett av de klassiska argumenten fr Gud och ett argument som r oerhrt existentiellt relevant eftersom det pressar frgan om alltings ursprung vldigt konkret. Om premisserna i det hr argumentet allts r vlgrundade och korrekta s fljer av logisk ndvndighet att universum har en orsak som till sin existens r personlig. Om argumentet r hllbart s pekar det i riktning mot en personlig Skapare med ytterligare attribut. Men vad sger Hawking om det hr, jo han skriver att detta r knt som ett argument fr att Gud finns, grundat p att det mste finnas en frsta orsak. Vi fr vr del hvdar att man kan besvara frgorna
44

The Kalam Cosmological Argument, William lane Craig och James D. Sinclair, The Blackwell Companion to Natural Theology, Blackwell Publishing, 2009 (Sid. 125)

27

helt och hllet inom vetenskapens ramar utan att behva beropa gudomligheter av ngot slag.45 Har de rtt att man kan finna en utvg ur dilemmat med ett evigt universum? Man kan ta vid med kosmologin fr ven om Big Bang teorin har starkt std och r dominerande inom dagens forskning s finns det samtidigt idag fortfarande alternativ eller de presnteras i vilket fall som alternativ. Roger Penrose och Stephen Hawking r ngra av de mer knda namnen p senare tid som har lagt fram nya frslag p universums ursprung. Hawkings modell innebr faktiskt att universum brjade existera och inte r ondligt. Modellen innebr bara att universum inte kommer till vid en viss bestmd tidpunkt, ngot som dremot Big bang teorin frutsger. Det gr att tnka sig tid och rum inom Big bang modellen som en kon dr tid och rum krymper ihop tills bara spetsen r kvar och inga avstnd lngre finns, d fr man en singularitet en form av grnspunkt mellan varandet och intet. Det gr att jmfra Hawkings modell med ett klot som symboliserar tid & rum.46 P ett klot finns inte ngon definitiv spets fr universum. Det innebr att universum aldrig kom till vid en specifik tidpunkt utan tidpunkten r obestmbar. Som tidigare har nmnts s innebr inte den hr modellen att universum r evigt trots att den vid en frsta anblick kan tyckas utgra ett undantag frn antagandet att universum brjade existera, tminstone r det s som den i vissa fall har framsttt i media. Hawkings modell har ocks mtt en hel del kritik fr att modellen bygger p imaginra tal och en del menar att det endast r ett matematiskt trick. Att modellen inte ger utrymme fr ett evigt universum avsljas av att han knner sig ndgad att frklara universums uppkomst med att gravitationslagen kan och kommer att skapa ett universum frn ingenting (frgan om ngonting kan komma ur ingenting kommer att behandlas lngre fram).

3.2.1

Cykliska modeller hller inte mttet

Fysikern Roger Penrose ide om ett cykliskt, eller oscillerande som de ocks kallas, universum r p intet stt ngon ny tanke utan en som faktiskt gr s lngt tillbaka som till hinduiskt tnkande och ven inom vetenskaplig forskning s har tanken p ngon form av cykliskt universum funnits med lnge. Inom vetenskapen s var ju som tidigare nmndes ngon form av evigt universum i princip det enda tnkbara fram till mitten av 1900-talet. Just denna teori fr ett evigt universum har tillbakavisats gng efter annan eftersom de mjliga bevisen fr ett cykliskt universum inte har setts som tillrckligt gngbara och ven motsagts av gjorda observationer, men modellen lever som sagt fortfarande kvar i mngas medvetande. Penroses modell har inte heller funnit ngra bevis fr att den
45 46

, Stephen Hawking & Leonard Mlodinow, Den stora planen, Norstedts, 2011 (Sid. 162) Ibid. (Sid. 130)

28

skulle vara sann.47 ven om det skulle finnas bevis fr den s r tveksamt om den r evig i det frflutna. Efter en frga om just den hr kosmologiska modellen till William lane Craig under ett seminarium om kalam argumentet s blev svaret att den hr modellen inte lyckas etablera en evig cykel utan nr man gr bakt i tiden s kommer cyklerna att bli mindre och kortare fr varje period och slutligen nr man en singularitet.48 . Det har ocks visat sig vldigt problematiskt att verkomma problem med entropi i vriga cykliska modeller dr man nd har trott sig kunna undvika konsekvenserna av termodynamikens lagar, modeller dr man har frskt visa att entropin tergr till noll vid varje cykel. Det har visat sig att om man tror p ett cykliskt universum s kommer entropin att ackumuleras efter varje cykel och gr att cyklarna kar alltmer i storlek efterhand. Det innebr att cyklarna kommer att minska mer och mer ju lngre bak vi gr i tiden och till slut s terkommer vi till en begynnelsepunkt i alla fall.49

3.2.2

Borde, Guth och Vilenkins teorem

Ett av de starkaste argumenten mot cykliska universum r ett ganska nyligen publicerat teorem som kom ut i en vetenskaplig artikel r 2003 av tre framstende och synnerligen kompetenta kosmologer och fysiker (Arvid Borde, Alan Guth och Alexander Vilenkin).50 Teoremet innebr att i princip alla expanderande modeller har en absolut begynnelse, cykliska modeller inkluderade. Detta r sklart problematiskt bland fresprkar fr ett cykliskt universum av den anledningen att de r expanderande modeller och drfr gr under teoremets ramar.51 En frga under konferens berrde ocks hur allmnt vedertaget det hr teoremet r inom dagens kosmologi och forskning. Craigs svar var att det delas av majoriteten bland dagens vetenskapsmn och att de modeller man frsker stlla upp fr att undvika en absolut begynnelse allt som oftast frsker hitta kryphl i teoremet. Craig hvdade ocks att Vilenkin sagt till Hawking p hans 70-rs dag att alla bevis pekar i riktning mot en begynnelse.52

47 48

Forskning & Framsteg nr 4 2011, (Sid. 33-6) William lane Craig (2012), Det kosmologiska kalam argumentet, Seminarium under konferensen Till trons frsvar, Stockholm 21.4.2012 49 William Lane Craig, Resonable Faith ( Third Edition), Wheaton, Illnois 2008 (Sid. 130) 50 Teoremet kan ses p http://arxiv.org/PS_cache/gr-qc/pdf/0110/0110012v2.pdf, (Senast beskt 2012-05-13) Se ocks The Kalam Cosmological Argument, William lane Craig och James D. Sinclair, The Blackwell Companion to Natural Theology, Blackwell Publishing, 2009 (Sid. 13957 ) 51 William Lane Craig, Resonable Faith ( Third Edition), Wheaton, Illnois 2008 (Sid. 133-4) 52 William lane Craig (2012), Det kosmologiska kalam argumentet, Seminarium under konferensen Till trons frsvar, Stockholm 21.4.2012

29

3.2.3

Universum gr mot allt strre oordning

Ngot som ocks starkt talar emot ett evigt universum r termodynamikens andra lag. Det innebr att allt gr mot strre oordning i ett slutet system. Eftersom definitionen av universum r kontentan av rumtiden s innebr det ocks att universum r ett slutet system d det inte kan f ngon input utifrn s att sga. Det betyder allts att om universum skulle vara evigt s skulle vi ha ntt det stadium som kallas vrmedden fr en evighet sedan. Ngot man kan tnka sig mnga skulle fundera ver och opponera sig emot av pstendet att universum skulle vara ett slutet r idn om ett multiversum. Det finns ett flertal multiversumsteorier men den vergripande tanken r att vrt universum r som en bubbla i ett mycket strre bubbelhav. Det r en ide eller hypotes om man s vill, som kommer att sttas p mer frekvent nr rapporten lotsar oss igenom design argumentet och universums finjustering. Om det nu r s att det r ett ndligt multiversum s r det fortfarande ett slutet system, men dremot s r det inte ett slutet system om det r ondligt. Trots det s skulle en evig tid gra slut p all ordning, ondlighet minus ondlighet r lika med noll.53 Detta givet om vi antar en naturalistisk vrldsbild frsts, i en teistisk vrldsbild s finns det ju en verklighet utanfr vrat fysiska universum som gr att systemet r ppet och det r intressant nog s att slutsatsen vi drar om universums uppbyggnad, i det hr fallet frgan om universum r ett slutet eller ppet system, i mngt och mycket avgrs p vilken vrldsbild vi har. I vilket fall s innebr det att om universum nu r evigt s skulle vi med andra ord redan befinna oss i vrmedden som ett resultat av entropin och materians strvande efter jmviktstillstnd. Saken r bara den att vi uppenbarligen inte befinner oss i vrmedden nnu och drfr kan inte ett universum eller multiversum vara evigt.

3.2.4

Kan ngonting komma ur ingenting utan orsak?

Hawking verkar inte ha ngra strre problem med att medge att allt har en begynnelse ven om han inte verkar srskilt medveten om de matematiska och filosofiska argumenten mot ondligheter. Hawking ger sjlv ett antal belgg fr att universum har brjat existera.54 Istllet, och det hr r en av anledningar till att boken har blivit s hypad, s psts det att universum har skapats ur ingenting fr eftersom det finns en sdan lag som tyngdlagen kan universum skapa sig sjlvt ur intet.55 Fr det frsta s r det frvnande att Den stora planen inte ger en mera utfrliga diskussion om hur ett universum egentligen kan komma till ur ingenting genom
53

William Lane Craig, Resonable Faith ( Third Edition), Wheaton, Illnois 2008 (Sid. 140-2) och Forskning & Framsteg nr 5 2011, (Sid. 40) 54 Den stora planen, Stephen Hawking & Leonard Mlodinow, Norstedts, 2011 (Sid. 118-123) 55 Ibid. (Sid. 172)

30

matematiska lagar, ven om vissa detaljer medges och kommer att gs igenom lngre fram. Med tanke p hur hpnadsvckande detta skriftliga uttalande r ven inom kosmologins vrld s kunde man ha frvntat sig en ordentlig utvrdering av bevisen. Det frutstts ocks att lagar kan existera oberoende av det de beskriver, allts en form av platonism, men det verkar onekligen lite tvivelaktigt. C.S Lewis ger i sin bok Mirakel, dr han fr en diskussion hur den moderna mnniskan ska frhlla sig till vernaturliga under, sin beskrivning av vad en naturlag r och vad den kan gra: Vi r vana vid att framstlla det som om de[naturlagarna] fick saker och ting att ske, men de har aldrig ftt ngot att ske. Rrelselagar fr inte biljardbollar att rulla de analyserar rrelser som ngon eller ngot stadkommer. De fr inte saker och ting att hnda. De talar om vilket mnster det som hnder mste flja, precis som de matematiska lagarna talar om vilket mnster alla penningtransaktioner mste flja.56 Det r allts p goda grunder som pstendet att lagar kan skapa universum kan betvivlas. Lagar ska inte frsts som existerande ting utan snarare som en beskrivning av hur saker och ting beter sig utifrn sin givna natur. En elektron beter sig p ett visst stt nr den trffas av en foton och naturlagar talar om fr oss om elektronen antingen sls ur sitt lge eller stannar kvar. Naturlagarna beskriver allts hur ett visst objekt beter sig under en viss omstndighet. C.S Lewis avslutar med att tro att lagarna kan stadkomma sdant r som att tro att man kan skapa pengar genom att rkna tal. Varje lag sger egentligen: Om du har A s fr du B. Men frst mste du fnga ditt A det gr inte lagarna t dig.57 Vad Hawking ocks i slutndan implicerar r att universum kom frn ingenting samtidigt som universum kom frn ngonting. Lennox r snabb med att konstatera att the fact that when physicists talk about nothing, they often appear to mean a quantum vacuum, which is manifestly not nothing.58 Det blir ocks tydligt att det r just det som Hawking syftar p eftersom man kan lsa i Den stora planen att vi r en frukt av kvantfluktuationer i det spda universum.59 Martin Rees gr oss uppmrksamma p att vi br vara frsiktiga p att vi beskriver tomrummet som ingenting: Kosmologer hvdar ibland att universum kan uppst ur intet. Men de br vara frsiktiga med sitt sprkbruk, i synnerhet nr de samtalar med filosofer. Alltsedan Einsteins tid har vi insett att tomrummet kan ha en struktur som gr att det r frvridet och frvrngt. ven om det krymps till en punkt kan det innehlla frborgade partiklar och krafter, en lngt rikare skapelse n intet.60

56 57

C.S Lewis, (1947), Mirakel, HarperCollins Publishers, London (Sid. 66) Ibid. (Sid. 66-7) 58 God and Stephen Hawking, John Lennox, Lion Hudson, Oxford, 2010 (Sid. 30) 59 Den stora planen, Stephen Hawking & Leonard Mlodinow, Norstedts, 2011 (Sid. 134) 60 Martin Rees, Summa sex storheter, Natur och Kultur, Smedjebacken, 2002 (Sid. 161)

31

I ett avsnitt av Curiosity p Discovery Channel s ger Hawking en analogi till hur allt har skapats ur ingenting.61 Den handlar om en man som vill bygga sitt hus p en kulle eller lgre hjd. Drfr brjar han grva s att han fr en stor hg p marken. Vad som hnder d r att det samtidigt bildas en stor djup grop, allts den motsvarande negativa formen av kullen. Det hr kan d utifrn analogin jmfras med universum. Om kullen, den positiva energimngden, r likvrdigt med universum s r gravitationen p motsvarande stt gropen, den negativa energimngden. Den sammanlagda summan av dessa r d alltid noll och ingen energi behver g t till att f ett universum att uppkomma. Men ven fast den sammanlagda summan av energin i universum matematiskt sett r noll s innebr det ju inte att universum inte existerar, ngot som var och en kan se uppenbarligen och det gr hela analogin minst sagt suspekt. Sedan s behvs det redan existerande material fr att brja grva gropen och bygga upp kullen med den frmodat flotta villan p. ven om det matematiskt sett kanske inte behver finnas ngot dr s behver man ju rent fysiskt jord att grva ur och en duglig spade att grva med. Craig noterar att analogin fascinerande nog innehller en agent som grver upp universum, likheterna med en Skapare r slende.62 I samklang med detta s psts det ocks i dokumentren att eftersom det har visat sig p atomr niv att partiklar kan tminstone till synes brja existera frn ingenting utan orsak, ger oss en anledning till att tro att universum kan ha uppkommit utan orsak. Men Craig menar att det hr inte alls r ett undantag till principen att ingenting kommer frn ingenting. Fr det frsta s r det bara Kpenhamnstolkningen av kvantmekaniken som tillter slumpen, men faktum r ju att stora delar av Den stora planen utgr ifrn att det r Mngvrldstolkningen som r den rtta och den r definitivt inte determinerad utan tvrtemot i hgsta grad deterministisk utan utrymme fr slumpen. Men man br inte drabbas av hybris ver vilken vetenskaplig modell man vljer eftersom det finns tminstone tio mjliga tolkningar i dagslget att vlja mellan. Det kan ocks mycket vl finnas ett direkt orsakssamband utan att fysikerna nnu inte har upptckt det. 63 P Darwins tid s ansgs det allmnt att larver och flugor direkt kunde uppst i frruttnande ktt, men efter inte alltfr mnga r s insg man att det faktiskt var s att flugorna lade sina gg i kttet, p s stt menade man att det gav befogade grunder fr att tro att livet spontant kunde uppst av sig sjlvt i sin begynnelse.64 Det r inte alls lngskt att det frhller sig p ett liknande vis med kvantfysiken, vetenskapen har bara inte kommit s lngt.

61

Stephen Hawking i Discovery:s Curiosity, 7.8.2011, kan ocks ses p http://www.youtube.com/watch?v=WQhd05ZVYWg (Senast beskt 2012-05-12) 62 http://www.reasonablefaith.org/hawkings-curious-objections-to-divine-creation (Senast beskt 2012-05-08) 63 William Lane Craig, Resonable Faith ( Third Edition), Wheaton, Illnois 2008 (Sid. 111) 64 Lee Strobel, versatt av Kerstin Grsj (2003), Fria eller Flla, Bokfrlaget Libris, rebro (Sid. 99)

32

Men fr diskussionens skull kan man nd g med p att det finns ett visst mtt av absolut slump p universums allra mest grundlggande niver, men ger det skl att tro att det gr det sannolikt att saker kan brja existera utan orsak? Det r ndvndigtvis inte s sjlvklart, inte alls enligt Craig: ven om detta kvantfenomen utgr ett undantag frn regeln att varje hndelse har en orsak, s r det inte liktydigt med att ngonting kan bli till ur ingenting. Trots att fysiker talar om att partikelpar skapas och frintas, s r dessa begrepp filosofiskt vilseledande. Fr det enda som egentligen sker r att energi omvandlas till materia och vice versa.65 Man kan allts sga att det r sjlva det vakuumfyllda rummet som bokstavligt talat vibrerar av energi och som r orsaken eller upphovet till att partiklar blir till, utan att fr den skull behva krva att effekten direkt fljer av orsaken. Det vakuumfyllda rummet r ju ndvndigt fr att partiklarna ska bli till och drfr en orsak till deras slumpartade uppkomst. Sedan s r det viktigt att frst att tomrummet fortfarande r ngonting. Det har egenskaper som att man kan rra sig i det och det har dimensioner. Ingenting r detsamma som icke-existensen eller frnvaron av ngonting. Nr man sger att universum d kommer frn ingenting s har det den semantiska betydelsen att det inte kommer frn ngonting, allts inte frn ett vakuumfyllt tomrum. Om man nu sger att allting kommer frn ingenting (vilket Hawking faktiskt egentligen inte verkar mena) s r det dessutom troligare att principen ur intet kommer intet(ex nihilo nihil fit) stmmer n att den skulle vara falsk. Intet har ju ingen potential verhuvudtaget till skillnad frn Gud som har potential att skapa och pverka. Om allting kommer frn ingenting utan att ha ngon orsak, d r det ocks ofrklarligt varfr inte bde det ena och det andra d och d ploppar upp ur intet i vrt universum utan orsak, enligt Craig.66 Det borde inte frvna oss att flygande rosa elefanter d och d dyker upp i vrt universum om man nu tror p att universum kan dyka upp ur intet och det utan orsak. Nu verkar det ju inte bttre n att universum faktiskt beter sig rationellt och att saker och ting inte poppar upp utan orsak. Det ger ven det anledning till att ifrgastt kritiken av ex nihilo nihil fit. Tendensen att vilja beskriva hela verkligheten endast i rent vetenskapliga termer r ocks en frrdisk fallgrop. Man ska komma ihg att principen att det inte kan komma ngot ur intet r en vlgrundad metafysisk princip snarare n en matematisk naturlag. S ven om universum inte existerade och drmed inte heller naturlagarna s skulle den nd glla. Craig r vldigt tydlig med det och menar att varandet eller existensen inte kan komma frn icke-existens fr att det

65

Artikeln r versatt p svenska av Mats Wall och kan ses p http://www.credoakademin.nu/index.php/articles/article/guds_existens_och_universums_uppko mst (Senast beskt 2012-05-08) 66 William Lane Craig, Resonable Faith ( Third Edition), Wheaton, Illnois 2008 (Sid. 111)

33

r just en beskrivning eller grundregel fr hur vrlden r, eller hur den skulle kunna vara i verkligheten.67 Fr vrigt s r det tveksamt om vakuummodellen r hllbar, helt bortsett frn att man fr konfrontera problemet med en ondligt frfluten tid. Om en ondlig evighet av tid har frflutit s kommer det att ha ansamlats fluktuationer ver hela den vakuumfyllda rymden och dessa kommer att expandera in i varandra och kollidera ver hela det utspnda rummet. Dessutom skulle man observera ett ondligt stort universum, vilket forskare r ense om att s inte r fallet.68 Man kan terigen frga sig varfr universum r s ordnat, eftersom termodynamikens andra lag ven slr mot den hr typen av vakuumfyllda universum. Det ska ocks ppekas att bara fr att man skulle lyckas komma fram till en modell som rent matematiskt kan frklara universums uppkomst, s ger det inte ngra anledningar till att fredra det fre en Skapare. Det frutstter ocks att man har just en sdan modell och inte endast en massa spekulationer. Charles Townes, nobelpristagare i fysik frklarar sin stndpunkt, som skiljer sig ifrn Hawkings: Enligt min mening verkar ursprungsfrgan frbli obesvarad om vi undersker den ur vetenskaplig synvinkel. Fljaktligen tror jag att det finns behov av en religis frklaring. Jag tror p gudsbegreppet och p att Gud finns.69

3.2.5

r det omjligt fr Gud att skapa universum?

I ett avsnitt av Curiosity p Discovery s lyfter Hawking fram ett argument mot att ett personligt vsen skulle kunna skapa ett universum eftersom det inte fanns ngon tid innan Big Bang eller singulariteten om man s vill, tid existerar inte i ett svart hl och drfr fanns det ingen tid fr en Skapare att skapa universum.70 Det hr r enligt Hawking sjlv hans nyckelargument fr att utesluta Gud som Skapare. Vad som r diskutabelt med det hr resonemanget r att Hawking likstller fysikalisk tid med metafysisk tid. Craig menar att det r en viktig distinktion och i ett svar p en frga om det hr argumentet frklarar han att exempelvis mentala event kan vara helt oberoende av den materiella verkligheten och i sig sjlva kan skapa ett fre och ett efter, dtid och nutid. Han skriver att om Gud rknade ner till skapelsen, , 3, 2, 1, Varde ljus! s skulle Gud nd existera i tiden ven om Han inte existerade i den fysikaliska tiden (med det menas de fysikaliska eller materiella mttenheter som str fr tid i den

67 68

Ibid. (Sid. 114) Ibid. (Sid. 132) 69 Charles Townes citerad frn John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (Sid. 92) 70 Stephen Hawking i Discovery:s Curiosity, 7.8.2011, kan ocks ses p http://www.youtube.com/watch?v=WQhd05ZVYWg (Senast beskt 2012-05-12)

34

allmnna relativitetsteorin).71 Gud kan allts ha skapat i en tid som fanns fre den fysikaliska tiden, men Craig fortstter att ven om man gr med p resonemanget s innebr det inte att Gud inte kan ha skapat vrlden bara fr att det inte fanns ngon tid fre universums uppkomst. Gud mste inte existera tidsmssigt fre sin orsak fr att skapa universum utan Gud kan skapa samtidigt med universum, eftersom det inte behver ske genom en lngre process som fr oss mnniskor och ndliga varelser utan det kan ske genom ett nu. Om Gud existerade i en tidls och ofrnderlig stat innan universums existens s kan Gud skapa universum samtidigt med singulariteten. Hur man n vrider och vnder p det s verkar det inte finnas ngra goda skl till att tro att argumentet hller.72 Det r ocks ett problem att man gr bakt i tiden nr man frsker greppa universums begynnelse, fr det kan leda en till att tro p att singulariteten alltid har funnits, inte att den brjade existera. Om man istllet tnker sig att ingenting fanns frn brjan(vilket inte r ngot svart mrker utan tnker man p ingenting s tnker man inte alls ironiskt nog) s brjade singulariteten existera fr en ndlig tid sedan. Vad som r kruxet r att man inte kan frestlla sig ngot fre singulariteten eftersom den r grnsen fr begynnelsen av universum, men den har inte alltid existerat.

3.2.6

En personlig orsak

Om det r s att Hawking inte lyckas ge skl att inte tro p ngon av de tv frsta premisserna s finns det skl att tro p en personlig Skapare av universum. Om det inte fanns ngon materiell vrld frn brjan s r det enda som finns kvar abstrakta objekt som siffror som inte str i orsaksrelationer eller ett immateriellt medvetande som kan st i en orsaksrelation. Det verkar allts fullt mjligt och kanske rentav troligt att en person eller ett medvetande har skapat universum.

3.3 Vem skapade Gud?


Efter dessa tv skilda argument som genom historien har anfrts som bevis p Guds existens s kan svara Hawking med att d mste man stlla sig frgan om vem som d skapade Gud. Hawking menar att svaret p frgor som:

71

William lane Craig, Hawkings curious objections to divine creation, hmtat frn Reasonable Faith, http://www.reasonablefaith.org , (Senast beskt 2012-05-12) 72 The Kalam Cosmological Argument, William lane Craig och James D. Sinclair, The Blackwell Companion to Natural Theology, Blackwell Publishing, 2009 (Sid. 196 )

35

Varfr finns det ngot istllet fr inget? Varfr finns vi till? Varfr ser naturlagarna ut som de gr? Skulle det inte ha gtt lika bra med andra? inte kan besvaras med Gud som grund utan menar att det bara skjuter frgan bakt ett steg. Han skriver att: Det r rimligt att frga sig vem eller vad som skapade universum, men om svaret r gud har man bara skjutit frgan ett steg vidare: vem har d skapat Gud? Har man den skdningen godtar man att det finns ett vsen som inte behver ngon skapare, och detta vsen kallar man Gud.73 Har Hawkings rtt? Inte ndvndigtvis och det finns ateister som hller med om att det hr motargumentet, Vem skapade Gud?, r ganska uddlst och missar mlet.74 Leibniz argument ger d tv olika mjligheter till olika tings orsak, antingen i sin egen natur (existensen r ndvndig) eller att ett ting r orsakat av ett annat ting, i filosofins vrld kallas det fr att ngonting existerar kontingent. I det hr fallet har Gud en orsak men den bestr i att Gud r ndvndig till skillnad frn universum. Men vad menas d med att ngon eller ngot existerar ndvndigt? En del matematiker anser att siffror r ett exempel p ndvndigt existerande ting.75 Hr kommer en illustration fr att klargra pongen. Om man nu hller med (eller ltsats hlla med) om att tal existerar fritt frn medvetandet och man nu tar talet 1 s skulle det inte kunna vara p ngot annat stt, den skulle finnas i varje mjlig, tnkbar vrld och r inte heller orsakad av ngot annat. 1 existerar drfr ndvndigt till sin natur. Med natur menas en beskrivning av ett objekt eller subjekt och egenskaper som de besitter. Man skulle exempelvis kunna beskriva Guds natur som allsmktig, allvetande, moraliskt perfekt osv. I motsats finns objekt som sjlva r orsakade av ngot eller ngon som producerat dem. Mnniskor, planeter och stjrnor tillhr den kategorin. Gud tillhr den frsta kategorin eftersom frklaringen till Guds existens ligger i hans natur. Gud r per definition det hgsta tnkbara och det fullkomliga vsendet. S lnge begreppet r koherent s kan man anta att Guds existens r ndvndig utifrn det ontologiska gudsbeviset. Det r vad som krvs fr att visa att Guds existens r ndvndig i den bemrkelsen som ordet hr har anvnts. Det ontologiska gudsbeviset fungerar hr endast som ett std fr uppfattningen om Guds ndvndighet och inte som ett eget argument som str p egna ben. Nr det gller kalam argumentet s sger det att allt som brjar existera har en orsak, men det sger ingenting om att ngot som alltid har existerat behver en orsak. Allts r invndningen att Gud ocks behver en orsak tandls eftersom Gud per definition alltid har existerat och drfr aldrig har brjat existera, till skillnad mot universum dr mycket pekar mot en begynnelse. John Lennox
73 74

Stephen Hawking & Leonard Mlodinow, Den stora planen, Norstedts, 2011 (Sid. 162) http://commonsenseatheism.com/?p=6113 75 William lane Craig,On Guard, David C. Cook, 2010 (Sid. 56)

36

skriver i sin bok om Den stora planen att Hawking hr ger ett argument fr sin stndpunkt som endast tjnar till att visa p hans inadekvata frstelse av Gudsbegreppet. Lennox menar att stlla frgan Vem skapade Gud ocks frutstter att Gud r ett skapat vsen, ngot som r frmmande bde fr kristen och judisk teologi, men ven frmmande fr muslimsk teologi.76 Men om man hller med om att allt behver en orsak och inte kan vara ondligt gammalt hur frhller det sig d med Gud? Gud har alltid existerat men han har inte existerat sedan en evig tid, skulle Lennox sga. William lane Craig, bland mnga andra, har freslagit att Skaparen existerade utanfr tiden i vad som skulle kunna benmna som tidlshet, fr att sedan g in i tiden nr han brjade skapa.77 Det hr kan frsts vara lite svrt att frestlla sig, men tidlshet innebr i princip att allt r i ett tillstnd av hndelselst och ofrnderlighet. Det kan ocks beskrivas som ett nu som bara R. Det hr synsttet innebr allts att tiden har en begrnsad utstrckning, men eftersom Gud frn brjan stod utanfr tiden, innan han gick in i tiden d han skapade universum, s r han nd evig i den meningen att han alltid har existerat. Gud behver allts inte ngon skapare av den anledningen att Gud alltid har existerat och har en ndvndig existens.

3.4 Isaac Newtons fallande pple


Stephen Hawking stller tre frgor som berr naturlagarna: Var kommer lagarna ifrn? Kan det finnas undantag frn dem, det vill sga underverk? Finns det bara en uppsttning mjliga lagar?78 Det som r relevant just nu r den andra frgan som handlar om mirakler. David Hume r en av de strsta kritikerna av tron p mirakler och det r troligtvis drifrn som mnga, omedvetet eller medvetet, har ftt frestllningen om att vetenskapen har bevisat att vernaturliga hndelser och mirakler inte kan intrffa. En del avfrdar tron p Gud p samma stt som man avfrdar tron p tomten och det bottnar antagligen oftast i att man ser mirakler och vernaturliga hndelser som absurda och omjliga att tro p i en vetenskapligt upplyst tidslder. Problemet r att man sllan ger skl fr sin stndpunkt fr att frkasta Gud och bara rakt av frljligar Gudstro och srskilt bibliska hndelser som jungfrufdseln och uppstndelsen, men fr att kunna tas p allvar s mste man kunna ge ngon form av argument fr att mirakler skulle vara omjliga eller osannolika. Det gr i alla fall Stephen Hawking eller han gr tminstone ett frsk fr att motbevisa
76 77

John Lennox, God and Stephen Hawking, Lion Hudson, Oxford, 2010 (Sid. 68) The Kalam Cosmological Argument, William lane Craig och James D. Sinclair, The Blackwell Companion to Natural Theology, Blackwell Publishing, 2009 (Sid. 196 ) 78 Stephen Hawking & Leonard Mlodinow, Den stora planen, Norstedts, 2011 (Sid. 28)

37

teismen, tron p en personlig Gud och tron att Gud ocks har gripit in i historien p ett eller annat vis och gjort sig knd fr mnniskan. Det ska sgas att det r en liknande kritik som bde deister och naturalister angrep Gudstro med under upplysningen.

3.4.1 Har vetenskapen motbevisat mirakler? Det ges f skl i Den stora planen fr varfr Gud inte skulle kunna gra mirakel, om man nu utgr ifrn mjligheten att han faktiskt finns. Vad som ges r det hr: Dessa lagar skulle glla verallt och alltid, annars vore de inga naturlagar. Det skulle inte finnas utrymme fr vare sig undantag eller underverk. Varken gudar eller demoner kunde ingripa i universums gng.79 De avslutar ocks kapitlet om lagbundenhet med, Vr bok grundar sig p den vetenskapliga determinismen, vilket innebr att svaret p frga tv blir: Det finns inga underverk eller andra undantag frn naturlagarna.80 Det r med andra ord som om universum har dragits upp som en enorm vckarklocka fr att sedan lngsamt ticka framt i tiden mot vra dagar och nutiden. En enorm klocka som om vi lter naturlagarna rda, ett tag kommer att fungera fullt och friskt fr att sedan alltmer slitas ut fr att till sist kastas p sophgen. Frgan r bara att om man nu utgr ifrn att universum r deterministiskt, att det allts inte finns utrymme fr ngon absolut slump p kosmos lgsta niver. Vad skulle det gra fr att stoppa ingripanden av intelligens utifrn, en transcendent verklighet? Lennox menar att den vetenskapliga innebrden av ordet lag inte r densamma som den juridiska innebrden, dr vi ofta frestller oss att en lag inskrnker ngons handlande.81 Enligt legenden, fr det r antagligen mer av en uppdiktad historia eller frsknande omskrivning, s satt Isaac Newton under ett trd nr pltsligt ett pple fll ner p marken. Det var d om man ska tro vissa som Newton brjade tnka p vad det var som egentligen fick pplet att falla till marken istllet fr att fara ut i den stora mrka rymden. Om man utgr ifrn Lennox frstelse av lagarna s kan det tillmpas p pplet. Newton kanske trots allt ngon gng under sitt liv satt dr under det lummiga trdet en svalkande sommardag. Om han gjorde det s r det mjligt att det brjade kurra lite i magen efter ett tag och suget efter ngot att ta gjorde sig alltmera pmint. Om man d tnker sig att ett rtt och frmodligen saftigt pple pltsligt kommer fallande s kan ju Newton driven av hunger, strckt ut sin hand och fngat pplet i fallet.

79 80

Ibid. (Sid. 161) Ibid. (Sid. 33) 81 Guds ddgrvare. John Lennox. Credoakademin, Livonia Print, 2010 (sid. 266)

38

Vad som hnder r att gravitationslagen frutsger att pplet kommer att falla till marken s till vida att ingen yttre faktor pverkar gravitationslagen. Newton r just en sdan yttre faktor som gravitationen inte beskriver eller verhuvudtaget tar med i berkningen, men nd s kan en handlande agent mycket vl ingripa och bryta pplets fall, men utan att ngra lagar bryts. Lagarna sger allts vad som kommer att hnda, s lnge man inte ndrar ngra av de rdande betingelserna ngot som r precis det som Gud skulle kunna gra. Gud kan mycket vl vrida upp klockan och lta den g, ngot som varken Hawking eller Mlodinow motstter sig. Drmed verkar det ocks vara mjligt fr Gud att ingripa i ett deterministiskt system. Det r mjligt fr Gud att g in och ndra klockans visare, att vrida upp klockan igen eller att brja pilla bland smdelarna om klockan har hakat upp sig, trots att den styrs av bestmda regler och lagar och fungerar p ett visst stt. Lewis ppekar just att om Gud utplnar eller skapar eller krker ngot s skapar han drmed en ny situation. Omedelbart tar naturen upp denna nya situation, gr den till sin, anpassar allt annat till den. Och den lyder alla lagar. Om Gud skapar en mirakuls spermie i en jungfrus kropp brjar den inte bryta mot ngra naturlagar. Lagarna tar genast ver. Naturen r beredd. Graviditet fljer enligt alla lagar, och nio mnader senare fds ett barn.82 Det finns ocks mycket mer att skriva om nr det gller frgan om mirakel. 1800-talsfilosofen David Hume var som sagt en notorisk kritiker av just tron p mirakel och hans verk har troligtvis influerat Den stora planen och vetenskapen i stort. Dawkins ger sjlv uttryck fr den hr typen av sjlvskerhet nr det gller frgan om att mirakler inte kan ske och har motbevisats av vetenskapen, han skriver kopplingen till 1800-talet r nu klarlagd. Det var den sista period d en bildad person utan att blygas kunde erknna att han trodde p mirakel som jungfrufdseln. Nr de pressas r mnga bildade kristna i dag alltfr lojala fr att frneka jungfrufdseln och uppstndelsen, men det generar dem drfr att deras sunda frnuft sger dem att det r orimligt.83 Nr mnniskor som Dawkins sger att det r vetenskapen som gr att man inte kan tro p mirakler s r det allts inte helt korrekt. terigen s br det pongteras att det r en filosofisk stndpunkt som visserligen kan bygga p vetenskapliga upptckter men det r inte vetenskapen i sig som har bevisat att under och mirakler inte kan ske utan det r i s fall naturalismen. Frgan hamnar i slutndan i om man tror p Gud eller inte. Tror man att Gud har skapat universum och allt som r till s finns det inga principiella skl till varfr han inte ocks skulle kunna gripa in under vrldshistoriens gng som det har visat sig. Dremot, om man anser att Gud inte finns s tror man sklart inte heller att det kan ske ngra

82 83

C.S Lewis, (1947), Mirakel, HarperCollins Publishers, London (Sid. 67) Richard Dawkins, Illusionen om Gud, Leopard frlag, ScandBook, Falun, 2007 (Sid. 176)

39

mirakler, det fljer ju per definition. Ingenting tyder dock p att argumentet mot mirakel r s starkt som det verkar.

3.5 Ett designat universum


Efter att ha gtt igenom ett par av de klassiska kosmologiska argumenten s kommer nu det kanske mest knda argumentet fr teism. Det r argumentet frn design, med ett finare ord det teleologiska argumentet (namnet kommer sig av att det frsker bevisa att universum har ett ndaml och syfte). Det senaste halvseklet har vetenskapsmn mer och mer upptckt hur fininstllt vrat universum r och det har lett till att det gamla argumentet fr design terigen har ftt nytt liv. Det r med andra ord ytterligare ett av de frmsta argumenten fr Gud som berr vetenskapen och som Hawking drfr knner sig manad att ta itu med. Han skriver s hr: Vi lever i ett universum dr liv r mjligt, och om detta universum bara vore aningen annorlunda skulle det inte finnas varelser som vi.84 Vad ska vi d dra fr slutsats av att universum r s fininstllt? r det ett belgg fr att det trots allt har utformats av en vlvillig skapare? Eller erbjuder vetenskapen ngon annan frklaring?85 Det r hr en nyare variant av det gamla argumentet frn design. Lsaren stlls infr ett argument utifrn bsta frklaring(abduktion) istllet fr de tidigare argumenten som byggt p att slutsatsen fljer ndvndigt om premisserna r sanna(deduktion). Samtidigt s kan det ppekas att de flesta filosofer har vergett frsken att bevisa de flesta resonemang och ider med full skerhet, allts blir ven deduktiva argument en form av abduktion. Om vgsklen vger ver till premissernas frdel, om n med liten marginal s r man berttigade att ocks hlla den fr sann. Det brukar stllas upp tre olika alternativa frklaringar till universum finstlldhet: slump, fysikalisk ndvndighet och design. Lee Smolin har ven freslagit en form av kosmisk evolution dr bde slump och ndvndighet ingr.86 Hans modell har andra sidan frkastats av stora delar av forskarvrlden. En anledning r att Smolins modell r ad hoc, allts att lsningen r skrddarsytt fr att undvika
84

Hr kan det vara viktigt att frtydliga att det inte ndvndigtvis r ett problem att universum r finjusterat fr observatrer utan problemet ligger i att universum r finjusterat fr frkroppsligade, medvetna varelser som kan interagera i vrlden runt omkring och pverka andra varelser fr gott eller ont. Frekomsten av mjliga Boltzmann-hjrnor i ett multiversum gr allts att vi kan dra slutsatsen att universum inte r finjusterat fr observatrer utan fr frkroppsligade observatrer (se frklaring Sid. 55). Se ven http://www.reasonablefaith.org/finely-tuned-universe (senast beskt 2012-05-06) 85 Stephen Hawking och Leonard Mlodinow, Den stora planen, Norstedts, 2011 (Sid. 140) 86 Paul Davies, I huvudet p Gud, Bokfrlaget Prisma, ScandBook, Falun, 1993 (sid. 227-9) och Richard Dawkins, Illusionen om Gud, Leopard frlag, ScandBook, Falun, 2007 (sid. 165-66) samt The Teleological Argument, Robin Collins, The Blackwell Companion to Natural Theology, Blackwell Publishing, 2009 (Sid. 262)

40

ett visst problem, i det hr fallet kosmisk finjustering.87 Idn r intressant men det finns inte tillstymmelsen av bevis fr Smolins hypotes. Craig skriver i respons till Dawkins att Smolins scenario inte vcker entusiasm bland alla fysiker. Tala om underdrift! Fr alldeles bortsett frn dess motbevisade ad hoc-hypoteser, har Smolins scenario sttt p overstigliga hinder.88 Fr att f en djupare bild av designargumentet s r det bst att f en bild av dess historia och hur det vanligtvis brukar framstllas fr att sedan diskutera den srskilda aspekt av argumentet som Hawkings gr till angrepp mot. Analogin gr ut p att man befinner sig i en djungel. Under en vandring lngs med sorlande bckar och lummiga dalar s finner ngra mnniskor en skickligt utsnidad marmorpelare som r full med dekorationer. De allra flesta r nog verens om att den bsta frklaringen till denna pelare r att en oknd intelligens(en medveten agent) har utformat denna pelare. Visst, man har kanske ingen aning om vem som har skapat denna pelare och inte ens om det r ett ont eller gott vsen, men det hindrar inte frn att tminstone sluta sig till att en personlig agent har skapat och designat denna pelare. Skulle man f pstendet att pelaren var ett resultat av blinda naturkrafter s skulle det knappast kunna betraktas som en frklaring, men de flesta av skulle nog skaka p huvudet och se det som en dlig frklaring. Om man d frestller sig en kaktus, r d inte den mycket mera sofistikerad n en stenpelare? Borde det inte vara nnu mera naturligt att dra slutsatsen att kaktusen r designad skulle man kunna tycka. Designargumentets mest knd formulering kommer frn den brittiske 1700talsteologen och forskaren William Paley. Han anvnder dr en analogi med ett ur istllet fr en pelare fr att illustrera sin pong.89 En av dem som tilltalades av Paleys argument var faktiskt Charles Darwin i sin ungdomstid, enligt vissa var Paley unge Darwins intellektuella hjlte.90 Men under den som gick fram till dess att Om arternas uppkomst skulle komma att publiceras s brjade Darwin alltmer ifrgastt Paleys argument fr design. Paley kom drefter att utsttas fr en allt kraftigare kritik och r idag i mngas gon en komisk figur, en ledsam och tragisk pminnelse om de absurda och billiga frsken att sknka trovrdighet t gudstron genom att p ngot stt koppla ihop den med vetenskapen91. Men som vanligt nr segraren skriver historia s r inte alltid bilden riktigt s vlbalanserad som man kunde nska. Det ska visserligen ppekas att Paley drog

87

Se http://www.reasonablefaith.org/site/News2?page=NewsArticle&id=8088 (Senast beskt 2012-05-13) och http://www.reasonablefaith.org/site/News2?page=NewsArticle&id=6645 (Senast beskt 2012-05-13) 88 William lane Craig, Richard Dawkins argument mot Guds existens,, Gud och hans kritiker, Credoakademin, 2012 (Sid. 50) 89 Ian G. Barbour, Religion and Science, HarperCollins Publishers, New York, 1997 (Sid. 51) och John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (Sid. 106) 90 John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (Sid. 107) 91 Ibid. (Sid. 107)

41

sig en hel del rttmtig kritik, hans beskrivningar av vissa biologiska anpassningar som exempelvis Hjortsvinets(Babyrousa). 1800-tas skeptikern David Hume anses annars vara den som snkte argumentet. Hume anklagade argumentet framfrallt fr att vara en dlig analogi, med andra ord att den levande vrlden r alltfr olikt en klocka fr att de ska kunna jmfras. Vetenskapsfilosofen Eliott Sober menar dremot att []ven om Humes kritik r frdande om designargumentet utgr frn analogi, ser jag ingen anledning till att designargumentet mste tolkas p det sttet. Paleys argument kring organismer r starkt nog att st p egna ben, oavsett om urverk och organismer rkar likna varandra eller inte. Syftet med att tala om urverk r att hjlpa lsaren att frst att argumentet kring organismer r svrt att sga emot.92 Allts kan inte Humes kritik ses som ddsstten, srskilt inte nr nyare upptckter inom biologin och andra mnesomrden faktiskt ger oss p handen att urmakaranalogin inte ligger s lngt ifrn den levande vrlden som den tidigare beskylldas fr. Sanningen att sga s har vi idag vldigt klockrena jmfrelser bokstavligt talat. Enligt John Lennox s har utvecklingen inom vetenskapen nmligen visat att det finns mnga slags system hos levande organismer dr begreppet molekylr maskin faktiskt r mycket passande. Det finns biologiska klockor som har den livsviktiga uppgiften att p molekylniv hlla koll p tiden i den levande cellen, klockor som r lngt mera komplicerade n Paleys belysande urverk. Ja, nufrtiden talar man faktiskt vldigt ofta om maskiner inom den molekylrbiologiska forskningen.93 Det gr ocks bra titta in i cellen och dr upptcka en hel stad, ja en hel vrld. Cellen har frmgan att replikera sig sjlv med hjlp av DNA, vilket r en oerhrt sinnerik och avancerad process. Cellen sjlv r uppbyggd av ett antal olika organeller som har en mngd olika uppgifter och skter dessa p ett allt fr det mesta oklanderligt stt, jmfrelsen till en stad, byggd och organiserad av mnniskor med ett frnuft, ligger allts nra till hands. Angende informationen i DNA s br man ocks ha detta i tanke:We live in an information age, and we are well aware that language-type information is intimately connected with intelligence. For instance, we have only to see a few letters of the alphabet spelling our name in the sand to recognize at once the work of an intelligent agent. How much more likely, then, is the existence of an intelligent Creator behind human DNA, the colossal biological database that contains no fewer than 3.5 billions letters the longest word yet discovered?.94 Hawking lgger ingen store vikt vid den levande vrlden och det r visserligen frsteligt med tanke p att det kanske inte hade rymts inom ramarna. Men d r det fel att
92

Elliot Sober citerad i John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (sid. 111-12) 93 Ibid.2010 (sid. 112) 94 John Lennox, God and Stephen Hawking, Lion Hudson, Oxford, 2010 (Sid. 75)

42

frvisa Gud frn vetenskapen om han inte har tagit sig an senare rs olika former av designargument. Kanske r det s att han anser att det redan r rett ur vrlden, men Hawking borde i s fall vara lite mera dmjuk i sina pstenden att vetenskapen har kastat ut Gud. Humes kritik riktade sig ven mot att man inte kunde gra en jmfrelse med utfallet i olika universum, designade som icke-designade.95 Med andra ord stller han upp en sannolikhetsmodell fr design argumentet, som bygger p slutsatser dragna utifrn ett antal olika experiment(induktion). Sanningen r den att om Hume hr har rtt s innebr det att vi knappast kan sga ngot om Big bang eller livets uppkomst, vilka inte heller r upprepbara hndelser. Det r ju faktiskt s att inte alla former av vetenskap sysslar med induktion och experiment. Precis som i exemplet med Big bang hr ovan visar, astronomi r en vetenskap som frmst jobbar med historia och inte i nutid. Trots det s kan astronomerna dra giltiga slutsatser ur sina observationer och drfr faller Humes resonemang, eftersom man d skulle vara tvungen att frkasta alla form av historisk vetenskap. Men sedan Darwins tid s har mnga kastat designargumentet verbord. Allts hvdar mnga att vi idag har s starka bevis fr att blinda naturlagar med hjlp slumpen har stadkommit allt levande som vi kan se idag att vi mste dra slutsatsen att designargumentet inte lngre har ngon tyngd, ja mnga gr ven s lngt att man menar att blinda evolutionra krafter har bevisat att det inte finns ngon Skapare. Det r tminstone mnga gnger underfrsttt att vi r hr av en slump, utan ml eller mening. Nu finns det ju en annan sorts designargument n detta, nmligen det frn universums finjustering och det r dr som Den stora planen lgger sitt fokus.

3.6 Vrt synnerligen vlbalanserade universum


Det r upptckter i frmst astronomi under det senaste halvseklet, som ligger till grunden fr att man nu p senare r terigen brjat argumentera allt kraftfullare fr att universum r resultatet av design.96 Argumentet pverkas inte av en eventuell biologiskt darwinistisk process, sjlva den darwinistiska processen r ju beroende av ett universum som tillter liv. Termen fine tuning som ofta anvnds innebr inte automatiskt att ngot r designat utan det r i grunden en neutral term och ett kallt konstaterande av fakta. Den innebr endast att det i universum finns vissa givna konstanter och kvantiteter, som om de bara skulle ha varierat en liten aning frn sitt nuvarande vrde skulle innebr att universum inte skulle kunna hysa liv.97 Lennox menar att Det ligger frsts i sakens natur att vi bara kan tala om sakernas nuvarande tillstnd, vl medvetna om att det som
95 96

Ian G. Barbour, Religion and Science, HarperCollins Publishers, New York, 1997 (sid. 204) William lane Craig, On Guard, David C. Cook, 2010 (Sid. 107) 97 Ibid. (Sid. 109)

43

vanligt rder oenighet bland vetenskapsmn kring giltigheten hos vissa av de antaganden som ligger till grund fr att berkna finjusteringen. Somliga uppfattningar kan mycket vl komma att ndras, eftersom ingen vetenskapsman kan gra ansprk p att ha kommit med den slutgiltiga sanningen. Inte desto mindre har finjusteringen etablerat sig som en aspekt av universum som verkligen frtjnar att tas i beaktande. Lt os drfr titta p ngra exempel.98 Hawking skriver: Vi lever i ett universum dr liv r mjligt, och om detta universum bara vore aningen annorlunda skulle det inte finnas varelser som vi. Vad ska vi dra fr slutsats att universum r s fininstllt? r det belgg fr att det trots allt har utformats av en vlvillig skapare? Eller erbjuder vetenskapen ngon annan frklaring?99 Hawking anser allts att det finns inbyggt i universum en struktur och en balans som r s intrikat vlavvgt och finjusterat fr liv att han stlls infr frgan om universum kanske nd r resultatet av en Skapare med ett ml med universum. Vad man frst behver ha klart fr sig r nd omfattningen av denna knivseggsliknande balans i kosmos. Fr det frsta s mste sjlva lagarna i vrt universum vara finjusterade, exempel p det r gravitationen och den starka krnkraften. Fr att komplexa, medvetna varelser som oss ska kunna uppst s krvs det ngon form av egenskap hos materian som gr att den drar ihop sig, bde p korta och lnga avstnd. Om det inte fanns ngon magnetisk kraft som drog ihop materiella objekt, s skulle bara all materia som uppkom vid Big Bang spridas ut fr att sedan bara finnas dr utan att ngot skulle hnda. Inga stabila stjrnor skulle kunna bildas om det inte fanns en kraft som liknade gravitation, eftersom det r den som hller samman materian i stjrnorna frn yttre pverkan. Planeter skulle heller inte kunna skapas och inga strukturer som r ndvndiga fr intelligens och liv.100 Den teoretiske astrofysikern Martin Rees, som fr vrigt inte sjlv r teist, menar att det finns sex storheter som frefaller vara srskilt betydelsefulla fr universum och alla dessa krver ngon form av fininstlld balans fr att liv i ngon form ska kunna existera. Nra nog hela hans bok r ett vittnesbrd om universums finjustering.101 Hr kommer ngra exempel p finjustering av vad som anses vara vletablerad fakta, men allra frst s behvs en bild av hur enormt sm dessa tal r. Antalet sekunder under hela universums historia r 1017, allts en etta fljt av sjutton nollor medans antalet elementarpartiklar i hela det knda universum brukar berknas till ngonstans runt 10120. Lt oss allts vara medvetna om dessa
98 99

John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (sid. 92) Stephen Hawking och Leonard Mlodinow, Den stora planen, Norstedts, 2011, (sid. 140) 100 The Teleological Argument, Robin Collins, The Blackwell Companion to Natural Theology, Blackwell Publishing, 2009 (Sid. 211-3). Collins listar hr ven flera andra lagar som ocks behver vara verksamma fr att ett livsdugligt universum ska kunna existera. 101 Martin Rees, Summa sex storheter, Natur och Kultur, Smedjebacken, 2002

44

siffror, dess ofattbara tal som r omjliga att frestlla sig. Fredrik Hoyle upptckte att energiniverna i de atomra grundstillstnden mste vara noga justerade i frhllande till varandra fr att denna frening ska kunna ske// Om vrdena varierat mer n 1 procent t ngot hll, skulle inte universum kunna hysa liv. Hoyle medgav senare att inget hade skakat hans ateism s i grunden som denna upptckt. Denna lilla finjustering rckte fr att vertyga honom om att det tycktes som om ett superintellekt hade mixtrat med svl fysiken som kemin och biologin och att det inte finns ngra blinda krafter i naturen att tala om. 102 Detta exempel r trots sin ovanliga precision nd ljusr ifrn de noggrannheter som r ndvndiga fr de otaliga parametrarna i universum, som krvs fr att universum ska kunna hysa frmst medvetet, intelligent liv men i mnga fall fr att det ska kunna hysa liva verhuvudtaget. Frhllandet mellan den elektromagnetiska kraften och den starka krnkraften fick och fr inte ndras mer n en 1/1016 fr att stjrnor ska kunna bildas och p samma stt s fr inte frhllandet mellan den elektromagnetiska kraften och gravitationskonstanten skilja mer eller mindre n 1/1040, eftersom man antingen inte skulle kunna f sm eller stora stjrnor om konstanterna ndrades. Bda behvs eftersom de stora stjrnorna producerar grundmnen och de sm stjrnorna r de enda som brinner tillrckligt lnge fr att livet ska kunna utvecklas och upprtthllas.103 Den teoretiske fysikern Paul Davies, som inte tror p en personlig Gud(teism) men likvl ngon form av gudomlig vernaturlig kraft, ger ett exempel fr att frska frst det osannolika i dessa siffror. En prickskytt fr inte darra p handen mer n att han fortfarande ska lyckas trffa ett mynt p andra sidan vrat universum, endast 20 miljarder ljusr bort (vilket frsts frutstter att man har teknologin att skicka ivg en kula p det avstndet). Den kanadensiske astrofysikern Hugh Ross ger ocks en ndvndig analogi fr dessa enorma tal. Sannolikheten r 1/1040 att man lyckas dra ett rdfrgat mynt som har gmts i en kontinent av Amerikas storlek och det finns en miljard kontinenter att vlja bland dr varje kontinent r full till bredden av staplar som nr hela vgen upp till mnen (380 000 km upp). Man kan frga sig om ngon person skulle kpa en lottobiljett fr den sannolikheten. William lane Craig ger fler exempel p finjustering.104 Det frsta exemplet p ett finjusterat universum som tas upp av Craig r den s kallade svaga kraften. Den verkar inuti atomkrnan och r s finjusterad att en frndring p en del av 10100 frn det nuvarande vrdet skulle ha gett oss ett universum ofrmget att existera lngre n en kort tidsperiod.105 Sedan s finns den bermda kosmologiska

102 103

John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (sid. 93) Ibid. (sid. 93) 104 William lane Craig, On Guard, David C. Cook, 2010 (sid. 109) 105 Ibid (sid. 109)

45

konstanten som r frhllandet mellan den tilldragande- och reppulserande kraften p stora avstnd i universum(gravitationen och mrk energi). Det r den hr msesidiga relationen som gr att universum expanderar som det gr. Vad forskarna vet fr tillfllet s verkar det varken bli en Big Crunch dr allt drar ihop sig eller en Big Spread dr all materia sprids ut s lngt mellan varandra att kontakt mellan partiklarna till slut blir omjlig. Faktum r att universums utvidgningstakt verkar ka men utan en Big spread och verkar kunna hlla p s in i evigheten, men det r vl mjligt att det till slut kommer att vara alltfr stora avstnd nd fr att ngra partiklar ska kunna interagera om ngra triljarder r. Den hr kalibreringen av den kosmologiska konstanten hade bara behvt variera med en del p 10120 fr att ha gjort universum livsodugligt.106 Roger Penrose vid Oxford universitet har kalkylerat att om den en sdan lg entropi(som existerade vid Big Bang r s osannolikt att oddsen r en chans p 1010 (123) , enligt Craig ett nummer som r s obegripligt att det skulle vara en galen underskattning att sga att det r ett astronomiskt stort nummer. Det r i den verkliga vrlden ett i praktiken ondligt stort tal.107 Fr att frska ge ett sista exempel p den mngd fininstllda egenskaper i vrt universum s r det hur massan i universum r frdelad. Vid Big Bang s spreds all materia ut i ungefr samma riktning fastn en vanlig explosion normalt sett sprider ut materia i ett slumpmssigt kaos(i sanningens namn s ska det ocks ppekas att Big Bang inte fullt ut kan liknas vid en explosion, eftersom det inte sker en utvidgning i ett redan existerande rum utan utvidgningen sker i intet). Vad som har upptckts av vetenskapsmn p senare r r att universums materia inte r exakt likformigt, det finns en liten ojmnhet i hur materian spreds ut och det r en ojmnhet som r avgrande fr ett livsvnligt universum.108 Per Ewert antecknar att Om Smllen hade verkat exakt likadant i alla riktningar hade atomerna ven hr blivit alltfr utspridda fr att kunna tersamlas i strre himlakroppar. Den aktuella frdelningen tycks vara exakt anpassad fr formandet av stjrnor och planeter.109 Georg Smoot hette mannen som gjorde denna upptckt om materians spridning ver universums yta, vilken han senare kom att f Nobelpriset fr. Han ansg att denna fininstllning i universums natur och uppkomst endast kunde beskrivas som fingeravtryck frn Skaparen.110 Fr att avsluta med ett citat frn tidskriften

106 107

Ibid. (sid. 109) Ibid. (sid. 109), se ven The Teleological Argument av Robin Collins i The Blackwell Companion to Natural Theology, Blackwell Publishing, 2009 (Sid. 220-2)
108 109

Per Ewert. Vem tnder stjrnorna?( andra upplagan), Livets Ords Frlag, 2009 (Sid. 95) Ibid. (Sid. 95-6) 110 Ibid. (Sid. 96)

46

Discover Magazin, som inleder en artikel med Martin Rees med orden: The Universe is unlikely. Very unlikely. Deeply,shockingly unlikely.111

3.6.1 Tnk ifall det visar sig att finjusteringen inte r finjusterad Det hr r det synstt som fysikern Victor Stenger har p finjusteringen. Han menar att ngra fall av finjustering faktiskt inte tycks vara exempel p finjustering. Drifrn drar han d slutsatsen att vi br vara frsiktiga med att anvnda det som ett argument fr design, ja att man utifrn detta inte kan se det alls som ett starkt argument fr en Skapare. Hawking tycks inte hlla med om detta eftersom han ger flera exempel p ett fininstllt universum i kapitlet Till synes ett underverk, varfr? Enligt Patrik Adlarson s r det inte omjligt att ngra exempel p finjustering kommer att modifieras eller frsvinna, men det r osannolikt att samtliga fall av finjustering kommer att frsvinna.112 S ven om en del av exemplen av finjustering kommer att revideras eller kastas p sophgen, s r det alltfr mnga konstanter som verkar vara finkalibrerade att det verkar osannolikt att vetenskapen kommer att kunna frklara bort allt.

3.6.2 Andra lagar Det finns ocks ett annat argument som vanligtvis brukar lyftas fram mot tanken p att en Designare har stllt in universum precis sdr alldeles lagom fr att liv ska kunna uppst. Det r inget argument som Hawking lyfter fram men det r vrt att tminstone g igenom. Det handlar om att det skulle kunna finnas andra lagar som vi idag inte har ngon kunskap om som lika grna skulle kunna styra universum och utan att behva vara fininstllda fr att frkroppsligade observatrer skulle kunna uppkomma. Drfr kan vi helt enkelt inte veta sannolikheten fr att universum blev som det blev menar man. Collins citerar en analogi om just det hr. Analogin gr tillbaka till John Leslie och han vill att vi tnker oss en stor vit vg dr det bara r ett ftal flugor eller kanske bara en fluga. Den vita vggen breder ut sig, men i bda ndarna finns det andra vggar som tar vid och som r fulla av flugor. Om man d tnker sig att det str en gevrskytt som skjuter ivg en kula som trffar flugan p den vgg dr det finns vldigt f flugor s behver man inte ta hnsyn till att gevrskytten istllet kunde ha valt att skjuta p de andra
111

Artikeln gr att lsa i sin helhet p http://discovermagazine.com/2000/nov/cover/?searchterm=The%20universe%20is%20unlikely.% 20Very%20unlikely.%20Deeply,%20shockingly,%20unlikely (Senast beskt 2012-05-02)
112

Patrik Adlarson, Gud och fysiken, Gud och hans kritiker, Credoakademin, 2012 (Sid. 195), se ven Robin Collins, The Teleological Argument, The Blackwell Companion to Natural Theology, Blackwell Publishing, 2009 (Sid. 225).

47

vggarna dr det fanns fullt av flugor. Man kan se att chansen fr att skytten skulle trffa ngra av flugorna p den nst intill tomma vggen fortfarande r relativt lg. P samma stt r det med universum, ven om det mycket vl skulle kunna finnas uppsttningar av lagar som inte skulle behva vara kalibrerade fr att tillta agenter och som skulle kunna uppst vid universums begynnelse, s behvs det fortfarande en frklaring till varfr just vrt universums lagar behver finkalibreras och ocks r otroligt vlkalibrerade.113

3.7 Design, slump och ndvndighet


Universum r allts otroligt vljusterat fr liv och man kan allts g s lngt att kalla det ett vetenskapligt faktum, ven om vi samtidigt br vara medvetna om att vetenskapliga teorier r tentativa. Men det verkar allts som att naturkonstanterna balanserar p en ytterst vlslipad knivsegg. Analogin om en nl i en hstack r inte lngt borta, men nlen r ju alldeles fr ltt att hitta med frbundna gon i jmfrelse. Denna fininstllning stller mnniskan infr frgan om hur den ska tolkas. Det finns tre alternativ fr att frklara det hr fenomenet: nmligen design, slump eller fysikalisk ndvndighet. Den som har ytterligare alternativ r vlkommen att presentera dem, men p bordet idag finns endast dessa spelare.

3.7.1 Fysikalisk ndvndighet frklarar finjusteringen Mnga, ja majoriteten av dagens vetenskapsmn skulle inte hlla med, de flesta sker sig istllet till ett multiversum. Hawking r en av dem, enligt honom behver inte [naturlagarna] se ut p ett visst stt. Alla ingende storheter kan fritt anta mnga olika vrden och lagarna kan ikl sig vilken form som helst// villkoret r bara att dessa lagar leder till en matematisk teori utan sjlvmotsgelse.114 Han menar ocks att Det verkar finnas ett vidstrckt landskap av tnkbara universa.115 Craig skriver att fysikalisk ndvndighet r vldigt orimlig av den anledningen att det skulle tvinga oss att sga att ett ogstvnligt universum i s fall skulle vara omjligt. Han skriver att naturkonstanterna inte bestms av naturlagarna, s ven om vissa lagar skulle existera ndvndigt(som gravitationen) s innebr inte det att exempelvis gravitationskonstanten mste ha ett visst, bestmt vrde. Det finns ingenting som talar fr det. Dessutom s finns det vissa kritiska kvantiteter i universum och det
113

Robin Collins, The Teleological Argument, The Blackwell Companion to Natural Theology, Blackwell Publishing, 2009 (Sid. 246) 114 Stephen Hawking och Leonard Mlodinow, Den stora planen, Norstedts, 2011 (Sid. 140) 115 Ibid. (Sid. 140)

48

finns nnu mindre som talar fr att dessa skulle vara bundna till det omfng de har idag.116 Vad som fr mnga kan frefall som en frklaring till det mesta r det som brukar benmnas en TOE (theory of everything). Vad det hr handlar om r ngot som fysikerna hoppas ska kunna frklara naturens fyra fundamentala krafter(gravitationen, elektromagnetismen samt den svaga och den starka krnkraften) i en enda teori, det handlar allts inte om en frklaring till allt. Mteorin, en samling av de olika strngteorierna, r den teori som man idag stter sitt strsta hopp till som en TOE, som bekant s r det ocks den Hawking fresprkar i sina senaste verk. Vad som kan noteras r att den hr teorin ger oss sannolikhetsamplituder fr upp emot 10500 olika stt olika universum skulle kunna vara uppbyggda. Det finns allts inte heller hr ngonting som skulle kunna ge naturkonstanterna tvingande vrden. I frbifarten s kan det ocks tillggas att de flesta av dessa mjliga universum r ogstvnliga fr liv.117 Det finns allts idag inga bevis fr att lagarna, konstanterna och kvantiteterna skulle vara tvingande, men ven om det nu skulle visa sig att de skulle vara tvingande s kan man fortfarande frga sig varfr de just skulle frfrdela ett gstvnligt universum. Anders Grdeborn skriver att om s r fallet s frklarar det dock fortfarande inte varfr just denna (ndvndiga) kombination av konstanter tillter liv. Den r ju oerhrt mindre sannolik n summan av de andra som inte tillter liv, oavsett om den r lagbunden eller inte.118 Denna vetenskapliga insikt att universum mste vara extremt exakt vlkalkylerat fr att kunna hysa liv, med de naturlagar som detta universum byggs upp, brukar i sin svaga form formuleras som Om universum observeras av observatrer som har utvecklats inom universum, mste dess grundlggande egenskaper vara sdana att de tillter utvecklingen och existensen av observatrer inom universum. I sin starka form s sger den ungefr att observatrer mste existera eftersom det finns ett ondligt antal universum dr ute, dr det drfr av ndvndighet kommer att finnas ondligt mnga universum med observatrer i.

3.7.2 Hawkings tes: slumpen i ett multiversum Hawking bygger stora delar av sin bok p tanken att universum bara r ett i mngden av olika vrldar. Den alternativa teori som Hawking tillsammans med Mlodinow fresprkar r Everetts tolkning, ven knd som mngvrldstolkningen. Den r ett resultat av kvantfysiska observationer men r i
116 117

William lane Craig, On Guard, David C. Cook, 2010 (Sid. 112) Ibid. (Sid. 112) 118 Anders Grdeborn, Intelligent skapelsetro, andra upplagan, XP Media, 2009

49

grunden ett metafysiskt vervgande, ngot som lsaren br vara medveten om. Den tolkning som Hawkings fredrar r bara en av flera, en andra tolkning av kvantfysiken r den s kallade Copenhagen tolkningen. Craig skriver i en recension, av den teoretiske fysikern Alexander Vilenkins bok Many worlds in one: Moreover, it ignores the fact that Copenhagen and Many Worlds do not exhaust our choices: there are plenty of alternatives.119 Det rcker med att ta sig en titt p wikipedia fr att se att s r fallet, det r ingen hemlighet. Utifrn iakttagelser att ocks materian har vgegenskaperna, liksom fotoner, drar man olika slutsatser kring detta, varav mngvrldstolkningen r en. Det hr bygger allts idag p filosofiska spekulationer och tolkningarna har inte kunnat verifieras i verkligheten. Med detta i tanke s gr man rtt i att behandla Hawkings syn p saken med respekt, de olika multiversumteorierna br inte frkastas i frsta taget, vad som dremot kan sgas r att ett multiversum inte utesluter Gud. Det finns ingen motsttning i en Gud som skapar ett multiversum. Utifrn detta s r det kanske mer rtt att ta en agnostisk syn angende den modell som Hawking presenterar eller tminstone att vi br ta den fr vad den r, spekulationer. Man br allts behandla dessa tolkningar med en viss frsiktighet. Craig menar i polemik med Vilenkin att While acknowledging that most physicists take an agnostic attitude toward the physical interpretation of quantum mechanics, Vilenkin feels compelled to embrace Everett's Many Worlds Interpretation.120 Lt oss nd godta att Mngvrldshypotesen har bring i debatten, vad r d de argument som lyfts fram mot olika former av multiversumhypotesen och p vilket stt menar fresprkarna att hypotesen skulle visa att det i grund och botten r slumpen som har placerat oss i detta universum? Nu nr vi greppat och ftt en bild av Hawkings argument mot alternativet design s behvs det klarhet i ngra vanliga standardinvndningar och ngra av argumenten mot design.

119

William lane Craig, La Mirada: Vilenkin's Cosmic Vision: A Review Essay of Many Worlds in One: The Search for Other Universes, by Alex Vilenkin. Hmtat frn ReasonableFaith, http://www.reasonablefaith.org/site/News2?page=NewsArticle&id=7289. Publicerad sommaren 2009, se ven At home in the multiverse?, James Sinclair, Contending with Christianitys critics, Nashville, 2009 (Sid. 16). Sinclair listar dr fyra mjliga tolkningar av observationerna inom kvantfysiken i en fotnot. De fyra alternativen r: 1. No hidden variables (Copenhagen) 2. Hidden variables (t.ex. DeBroglie-Bohm) 3. Choice has no consequenses (Everett Many Worlds Interpretation, vilken r den tolkning som Hawking och Mlodinow fredrar i sin bok.) 4. There is no choice (Superdeterminism) 120 William lane Craig, La Mirada: Vilenkin's Cosmic Vision: A Review Essay of Many Worlds in One: The Search for Other Universes, by Alex Vilenkin. Hmtat frn ReasonableFaith, http://www.reasonablefaith.org/site/News2?page=NewsArticle&id=7289. Publicerad sommaren 2009

50

3.7.3 Sl en trning tillrckligt mnga gnger De som ansluter sig till en mera allmn tolkning av multiversum menar allts att om vi bara har tillrckigt mnga universum (och d handlar det inte om ngra f tusen universum utan betydligt fler n s) s kommer det ngonstans att vinnas i ngot av alla dessa universum, hgsta vinsten p bde lotto, triss och allt vad det nu heter och allt annat som gr att vinna under en hel mnadsperiod eller mer. Det r tminstone konsekvensen och inget ngon enda mnniska br frvnas ver om man utgr frn fresprkarna av den allmnna multiversumhypotesens logik. Den hjlper enligt vissa, bland dem Hawking, att frklara varfr vrt universum r s finkalibrerat som det faktiskt r. Dawkins menar dremot att den antropiska principen r mer n nog fr att frklara finjusteringen, inget multiversum behvs fr att frklara vr existens. Han tycks mena att utifrn principen att omstndigheterna mste tillta observatrer att existera fr att omvrlden ska kunna observeras, s frklaras allt som behver frklaras. Allts, vi hade endast kunna observera att universum var finjusterat endast om vi levde i ett finjusterat universum. Det kan tyckas som ett tillkrnglat resonemang men frgan r om det r hllbart, att sga att universums finjustering inte behver ngon frklaring.

3.7.4 Det behvs en frklaring om man kan observera sin existens Den kanadensiske filosofen John Leslie har gett en analogi i respons till detta och hr kommer en variant p den. Det finns olika varianter p temat men lhan vill att vi frestller oss ngot i stil med detta: en person r dmd till dden och ska avrttas genom arkebusering. Bdlarna eller exekutionsplutonen bestr av 100 tvlings-, eller elitskyttar som vanligtvis brukar trffa en enkrona p 200 meters hll. De har alla sina egna tvlingsgevr, har laddat sin egen ammunition osv, s det finns all anledning att frmoda att de har full kontroll ver sina vapen. Nu stller de d upp sig 10 meter ifrn personen och siktar mot hjrtat och eld ges. Man kan hra hur kulorna smattrar omkring en, men inte en enda kula trffar och personen verlever och kan observera det.121 Enligt vissa behver du d inte oroa dig ver att du verlevde, fr om du hade varit dd s hade du inte kunnat vara hr och observera det. Samtidigt verkar det ju onekligen kontraintuitivt. De flesta av oss skulle nog ganska snabbt dra slutsatsen att det var ngot skumt i grningen, kanske att skyttarna var mutade och med vett och vilje missade eller ett mera spekulativt exempel att kulorna egentligen bara var gummiattrapper. Det gr att fortstta lista mjliga frklaringar, men en frklaring verkar i vilket fall nd behvas i detta
121

William Lane Craige, Resonable Faith (Third Edition), Wheaton, Illnois, 2008 (Sid. 165) och http://gluefox.com/skap/univ/univ3.shtm (senast beskt 2012-05-02)

51

remarkabla och sensationella fall.122 Craig menar att liksom vi utifrn det hr exemplet att eftersom: 1) Vi inte observerar att vi r dda, s behver vi inte heller vara frvnade ver att vi inte observerar att universum innehller icke-kompatibla egenskaper med vr existens. Samtidigt s menar d Craig att: 2) Det innebr inte att vi inte ska vara verraskade ver att vi kan observera att vi r vid liv eller att vi kan observera ett universum som tillter liv.123 Det r allts s att 2 ndvndigtvis inte fljer av 1, vilket analogin visar. Lennox skriver att vi hr mste skilja p ndvndiga och tillrckliga villkor nr det gller den antropiska principen. Han ger en mlande bild: Fr att f en vl godknd examen i Oxford r det ndvndigt att komma in p universitetet. Men som mnga studenter knner till r det inte tillrckligt. Man behver allts ven tillrckligt bra betyg fr att komma in, det r allts i slutndan frklaringen till att man lyckades ta en examen p Oxford. P samma stt r det med vrt universum. Ndvndiga villkor r att universum r gstvnligt nog fr att frkroppsligade observatrer ska kunna notera att det r fininstllt fr liv, men det r inte en tillrcklig frklaring. En tillrcklig frklaring till universums existens r antingen slump, ndvndighet eller design. Den svaga antropiska principen verkar allts endast vara en ndvndig frklaring till vr existens. Hawking inser ocks att den antropiska principen inte r en tillrcklig frklaring till varfr vi r hr p jorden idag och knner sig drfr tvingad att tillgripa specifika tolkningar av kvantmekaniken fr att undvika hypotesen om design, eller snarare att den antropiska principen frutsger att det mste finnas ngon typ av multiversum eller liknande.124 Det r ocks en anledning till varfr s mnga fysiker sker sig till ngon form av ett multiversum fr att frklara finjusteringen, frst d menar man att den antropiska principen fr sin frklaring.

122

En del skulle kanske invnda och sga att det hr inte r en korrekt analogi eftersom personen var vid liv innan arkebuseringen. Om man nu har problem med framstllningen kan man istllet tnka sig att det r en gravid mamma med sitt ofdda barn i magen, som ska arkebuseras av dessa skickliga elitskyttar. Nr barnet sedan vxer upp och fr hra den hr historien att det endast var genom dets ondligt tursamma nyck som det idag sitter dr och kan hra om detta, rcker det d att reflektera ver det som att nej jag behver ju ingen frklaring till att jag sitter hr, annars hade jag ju inte kunnat vara medveten om det oavsett hur osannolik omstndigheterna n var. Man kan ju tycka att det fortfarande skulle vara frnuftigt att ska en frklaring till sin mammas verlevnad i ett sdant fall! 123 http://www.leaderu.com/offices/billcraig/docs/barrow.html (Senast beskt 2012-05-13)
124

Stephen Hawking och Leonard Mlodinow, Den stora planen, Norstedts, 2011 (Sid. 146-8)

52

3.7.5 Lotterisimulatorn En annan variant p temat, dr man frsker rttfrdiga att chans r den segrande hypotesen, r nr man tnker sig att universums uppkomst r som ett lotteri. I ett lotteri s r det mnga gnger vldigt osannolikt att vinnaren har vunnit och nd har han vunnit. En del som Patrik Lindenfors hvdar d att detta visar att det inte behvs ngon frklaring till osannolika hndelser.125 Alla tnkbara universum r lika osannolika, men nd mste ngot av dem dra vinstlotten. Craig hvdar att analogin inte hller. Han menar att det finns en avgrande skillnad hr mot hur universum uppstod: Contrary to popular impression, the argument from design is not trying to to explain why this particulare universe exist. Rather it is trying to explain why a life-permitting universe exists.126 Han menar att vi istllet br frestlla oss ett lotteri dr en mngd olika bollar r sammanblandade. Alla bollar r vitfrgade frutom en och den ensamma bollen r svart (i det hr fallet s kan man tycka att det fr symbolikens skulle borde vara tvrtom). Om bollen som drogs i detta enorma lotteri var svart s skulle du verleva, blev det en vit s kommer du att d. Kom nu ihg att det r lika osannolikt vilken boll som n dras. Saken hr r inte att man frsker frklara varfr det blev just den hr srskilda bollen utan varfr det blev en svart istllet fr en vit. Det r betydligt mera sannolikt att ngon drar en vit boll bland alla dessa miljarder, n att en person drar den svarta bollen. Om den svarta bollen dyker upp s skulle man antagligen gissa att lotteriet var riggat fr att jag skulle f verleva. Rysk roulett riskerade att gra universum ogstvnligt fr liv, men tydligen s skts universum med ett tomt magasin och mnskligheten verlevde. Det kan man sga bildligt, sett i ett kosmiskt perspektiv. Problemet r allts att man frestller sig ett lotteri med bara vita bollar och undrar varfr det blev just den vita, istllet fr att slnga in en svart boll i lotterihjulet och frga sig varfr det blev just den svarta istllet fr de vriga vita.

3.8 Problemen med ett multiversum som lsning


Hur var det d nu med den allmnna multiversumhypotesen, i vilken Hawkings variant str lite utanfr den vanliga modellen. I den hr allmnna modellen s tnker man sig universum som en liten bubbla i ett mycket strre bubbelhav. En del menar ven att det skulle kunna vara ondligt i utstrckning, ngot som filosofiskt kan ses som diskutabelt. Det hr r kanske den vanligaste modellen av ett multiversum, ett bubbeluniversum och den modell som de flesta tnker p nr det hr ordet. Problemet hr r bara att det inte finns ngra bevis fr att det faktiskt existerar andra bubbeluniversum jmte vrt. Det enda beviset som ofta
125

http://www.newsmill.se/artikel/2008/12/30/annu-ett-tomt-gudsbevis (Senast beskt 2012-0510) 126 William lane Craig, On Guard, David C. Cook, 2010 (Sid. 114)

53

framfrs r att just fr att vrt universum r s oerhrt vl anpassat s mste det ocks existera ett multiversum. Men varfr dras slutsatsen direkt till den materiella verkligheten? Antagligen fr att vetenskapen jobbar utifrn naturalistisk metodologi och man drfr upplever att man inte kan ha med design ens som hypotes. Finjustering blir d istllet ett bevis fr att ett multiversum faktiskt mste existera istllet fr ett mjligt tecken p design. Det blir som mannen som letar efter sina borttappade nycklar under gatulyktan. En annan man ville d hjlpa till och frgar vad han letar efter. Mina nycklar, blir svaret. Nr den andre vill veta exakt var han tappade nycklarna, pekar mannen ut i mrkret och sger, Dr ngonstans! Men dr r det s mrkt att det inte r ngon id att leta. Det r nog s att det r lttare att leta i den knda fysiska verkligheten n att vga ska en lsning ute i mrkret.

3.8.1 Boltzmann-hjrnor Collins har kritiserat all form av multiversum, tminstone om de tillter extremt osannolika, ja i praktiken omjliga, hndelser att ske ngot som noterades i en tidigare fotnot(nr. 84) . Kritiken gr ut p att om vrt enorma universum kan ha bildats genom en fluktuation s skulle det innebra att det vore mycket troligare att en struktur liknande de strukturer som finns i vr hjrna skulle brja existera n att ett universum skulle ploppa upp fr att sedan utvidga sig till den enorma storlek som det r idag. Om Collins har rtt s innebr det nmligen att att vrt universum r finjusterat fr en viss typ av observatrer, nmligen frkroppsligade observatrer med mjlighet att p ett signifikant stt pverka andra mnniskors vl och ve vad man kan kalla fr agenter. Det r detta som behver frklaras.127 Idn hrstammar frn den tyske fysikern Ludwig Boltzmann som framlade sin hypotes om att universum r en del i en annars kaotiskt strre vrld, dr vrt universum endast r ett resultat av en lyckosam fluktuation och det som ligger utanfr vr bubbla r i oordning helt enligt termodynamikens andra lag. Boltzmanns tanke med hypotesen var att p s stt visa att universum visst skulle kunna vara evigt trots lagen om att allt gr mot strre oordning. En av de orsaker som fick Boltzmanns hypotes att falla samman var att det d skulle vara betydligt sannolikare att observatrer av universum skulle vara den hr typen av slumpmssigt ordnade hjrnor som hade liknande strukturer som vra nervsynapser har, som fr oss att uppleva det frflutna och nuet som ngot verkligt fastn det i egentligen inte finns ngot mer n den hr slumpmssiga uppkomna konfigurationen av materia.128 Man skulle faktiskt vara rationellt tvungen att dra slutsatsen att man med allra strsta sannolikhet existerade som den hr typen av observatr och inte en som en frkroppsligad observatr, vilket i
127
128

Patrik Adlarson, Gud och fysiken, Gud och hans kritiker, Credoakademin, 2012 (Sid. 200) William Lane Craig, Resonable Faith ( Third Edition), Wheaton, Illnois 2008 (Sid. 141-2, 148 och 169)

54

slutndan skulle undergrva all form av frnuft terigen. F, om ens ngon tror att man r en Boltzmann-hjrna som existerar fritt fr sig sjlvt, men det r allts vad man borde frvnta sig om ett multiversum existera vilket i minst lika hg grad gller Hawkings kvantmekaniska mngvrldstolkning (om man nu utgr ifrn att inte Gud har ingripit frsts). Om naturalismen r sann och ett multiversum existerar som troligare kommer att frambringa Boltzmann-hjrnor n frkroppsligade observatrer, s kan man liksom med evolutionen, sga att den undergrver sig sjlv som frklaring till universums finjustering.129 Det tycks allts som att p sin hjd lyckas multiversumhypotesen frklara observatrer, men inte varfr vi befinner oss i ett universum som r finjusterat fr agenter. Drmed har multiversumhypotesen inte tagit bort frvningen ver vr existens.130

3.8.2 Ockhams rakkniv Ngot som ocks talar emot ett multiversum istllet fr en Skapare av ett enda universum, tminstone rent principiellt sett, r den metodologiska princip som kallas Ockhams rakkniv.131 Den gr ut p att man inte br anta existens av fler ting n som r ndvndigt fr att frklara ett visst fenomen, allts kan man sluta sig till att det r mera ekonomiskt att fredra existensen av en enda Skapare n otaliga skilda universa. Det ska ocks tillggas i det hr sammanhanget att ven om det kan tyckas som att det antingen r Gud eller ett multiversum som gller s finns det ingenting i praktiken som skulle motsga att Gud skulle kunna skapa ett multiversum som en del av en strre verklighet.

3.8.3 Den starka antropiska principen i linje med Den stora planen Den starka antropiska principen skiljer sig p s stt att den istllet sger att mnniskan finns till eftersom observatrer mste finnas. Den utgr ifrn att det finns ett ondligt antal universum och man antar d att det mste ha aktualiserats en vrld dr observatrer existerar. Hawkings modell gr det hela n mer oundvikligt eftersom det givet hans modell alla hndelser som fysikaliskt sett r mjliga i vrt universum, kommer att hnda i varje givet gonblick. Det r bara s att mycket av den kritik som redan riktats mot olika former av multiversum ven slr mot Hawkings modell. Faktum r att mnniskan nnu mindre kan veta om hon r en Boltzmann-hjrna eller ngot nnu mera mrkligt och hon kan inte alls lita p sitt frnuft. Alla typer och modeller av multiversum, om de menar att
129

Robin Collins, The Teleological Argument, The Blackwell Companion to Natural Theology, Blackwell Publishing, 2009 (Sid. 266-8) 130 Patrik Adlarson, Gud och fysiken, Gud och hans kritiker, Credoakademin, 2012 (Sid. 201) 131 http://www.ne.se/ockhams-rakkniv (Senast beskt 2012-05-06)

55

extremt osannolika hndelser kan frklaras med hjlp av det, kommer att leda till uppenbart absurda situationer.

3.8.4 Absurditeter och ett irrationellt universum Det som r mrkligt med multiversumteorier som frsker frklara finjusteringen med slump r att de ger upphov till mnga absurda situationer. Ett bra exempel kan hmtas ur pokervrlden. Den hgsta mjliga handen du kan erhlla i poker r det som kallas en royal flush, det betyder att du har en stege med fem kort i samma frg i fallande vrde med ess som hgsta kort. Lt oss nu sga att eftersom vi lever i Hawkings universum s har alla mjliga hndelser med en sannolikhet strre n noll(allts fysikaliskt mjliga hndelser) utspelat sig genom att verkligheten splittrar upp sig vid varje val som partiklar stlls infr. Om man nu gr tillbaka till pokerspelandet s innebr det att det i ngot universum mste finnas personer som fr upp flera royal flush i rad och under flera omgngar, alltid med de allra bsta korten p hand under halva frmiddagen. Om nu ett multiversum har en s stor frklaringskraft s kan ju bara dessa personer hnvisa till att det finns ett ondligt antal universum dr ute eller tminstone ett tillrckligt stort antal universum, eller till Hawkings kvantmekanistiska modell fr att frklara deras alldeles sanslsa tur. Det hr r frsts helt sant i Hawkings universum, men de flesta motspelare skulle inte nja sig med en sdan frklaring, de knner lukten av fusk lng vg och spelaren med de osannolika kortkombinationerna gr bst i att frska smyga undan, fr med strsta sannolikhet s r han faktiskt en fuskare. De flesta inser att verkligheten inte fungerar s som Hawkings modell skulle frutsga att den gr. Om det nu faktiskt r s att man tar till ett enormt antal universum, ja kanske rent ondligt mnga vrldar som man utgr ifrn i den starka antropiska principen(ven om ondligheter som sagt r diskutabelt om det frekommer i verkligheten), fr att frklara en otroligt osannolik hndelse: nmligen uppkomsten av ett gstvnligt universum fr intelligent liv, s innebr det att vi faktiskt borde frvnta oss att det ocks skulle kunna hnda andra mycket ovntade och ofrklarliga hndelser som i fallet med pokerspelarna. Faktum r att verkligheten blir irrationell, nr sonen ppekar fr sin mamma att det flyger rosa elefanter uppe p himlen d det r lggdags s r ju inte det ngot konstigare n att vi existerar. Nr allt kommer omkring s r det ju kanske till och med sannolikare att rosa elefanter dyker upp d och d n vrt knivseggsbalanserade universum, om det nu faktiskt finns ett multiversum som kan frklara alla osannolika hndelser.

56

En intressant iakttagelse r att nya djurarter bara skulle kunna poppa upp ur intet genom slumpmssiga fluktuationer i ett sdant multiversum. De flesta evolutionsbiologer skulle nog stta kaffet i halsen om de visste att djurarter skulle kunna uppst till synes ur tomma intet, s mycket fr att frsvara Darwins teori mot dessa som tror p en direkt skapelse, m s vara att det kanske skulle kunna ha skett genom rent slumpmssiga omstndigheter. Men utifrn erfarenhet s beter sig vrt universum rationellt, omvrlden gr att frst med frnuftet och i motsats till Hawkings frslag s verkar det mera frnuftigt att anta att det existerar antingen ett multiversum existerar men att det helt enkelt inte kan frklara intuitivt rent omjliga hndelser, hndelser som visserligen rent matematiskt r mjliga men som i praktiken aldrig intrffar. Ett annat alternativ r att det pekar p att vrt universum inte r en del av ett strre multiversum verhuvudtaget.

57

DEN BLINDE URMAKAREN

58

4. Har den blinde urmakaren eliminerat Gud?


I Den stora planen s lggs inte s stor vikt vid frgan om biologin och Guds existens, men frgan berrs nd. Beroende p tidsbrist och brist p utrymme s kommer ingen lngre diskussion hr om Gud och evolutionen, men ngra ppekanden kan nd vara p plats. Det finns i huvudsak tre omrden som har inverkan p om biologin ger std fr eller emot Guds existens och det r filosofiska, vetenskapliga och skriftliga (dvs. Heliga Skrifter) vervganden. Hawking menar skriver p ett stlle som s att enligt Gamla Testamentet skapade Gud Adam och Eva p sjtte dagen av skapelsen. Biskop Ussher, den irlndska kyrkans primas frn 1625 till 1656, frlade vrldens uppkomst till en precis tidpunkt, nmligen nr den natten brjade som fregick den 23 dagen i oktober 4004 f.Kr.. Till skillnad frn honom intar vi stndpunkten att mnniskan r en tmligen ny skapelse men att universum sjlvt brjade mycket tidigare, fr omkring 13,7 miljarder r sedan.132 ven om det inte sgs rakt ut s r nd den underliggande knslan av att hr stlls Bibeln mot den moderna vetenskapen, terigen fr man vl sga. Vad man d ska vara medveten om r att det ven bland konservativa kristna inte finns en definitiv konsensus om hur man ska frst skapelseberttelsen, boken The Genesis Debate: Three views on the days of creation.133 Det finns mycket mer att skriva om frstelsen av bibelns skapelseberttelse, men i frsta hand r det en inomkristen eller inomjudisk diskussion. Nr det gller den filosofiska delen av evolutionsteorin s finns det tv potentiella problem. Dels s r det frgan om evolutionen inbegriper slumpaktiga freteelser och processer. Men nr man anvnder evolution mste vara frsiktiga, eftersom det ger intrycket av att inbegripa begreppen naturligt urval, slumpmssiga mutationer och gemensam frfader. Vad som r uppenbart r att evolutionen i praktiken skulle kunna vara en styrd och ndamlsenlig process. Gemensamt ursprung behver ndvndigtvis inte innebra att den utvecklingen har skett genom slumpstyrda processer. Fr det andra s r det inte omjligt att Gud(srskilt en Gud som r allvetande) kan anvnda blinda naturkrafter fr att n sina ndaml p samma stt som mnniskan kan anvnda blinda verktyg som en mejsel som varken har ett medvetande eller knslor fr att tillverka olika ting.134

132 133

Stephen Hawking, Den stora planen, Norstedts, 2011 (Sid. 118) David G. Hagopian(Red.), The Genesis Debate, (2001) 134 Se exempelvis Gud och biologin, del 1, Filip Flagell (pseud), Gud och hans kritiker, Credoakademin, 2012 och En designad biosfr?, John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (sid. 93)

59

Lennox jmfr tankegngen med en Fordbil, Det r fullt tnkbart att en person frn ngon avlgsen del av vrlden, som sg bilen fr frsta gngen och inte visste ett dugg om modern ingenjrskonst, frestllde sig att inuti motorn fanns en gud (mister Ford) som fick den att g. Vidare kunde han frestlla sig att nr motorn gick fint berodde det p att mister Ford gillade honom, och nr motorn inte ville g berodde det p att mister Ford inte gillade honom. Om han senare fick tillflle att studera ingenjrsvetenskap och kunde plocka isr motorn i smdelar, skulle han frsts upptcka att det inte fanns ngon mister Ford i motorn. Inte heller skulle det vara srskilt svrt fr honom att inse att han inte behvde blanda in mister Ford fr att frklara hur den fungerade. Hans frstelse av de opersonliga frbrnningsprinciperna skulle vara tillrckliga fr att frklara hur motorn fungerar och Lennox fortstter med Men om han utifrn det drar slutsatsen att hans frstelse av hur motorn fungerar gr det fullstndigt omjligt fr honom att tro att det finns en mister Ford som har designat motorn frn brjan, d skulle det sjlvfallet vara felaktigt fr att anvnda filosofiskt sprk skulle han beg kategorifel. Om det inte hade funnits ngon mister Ford som hade designat maskineriet, skulle det inte heller ha funnits ngon maskin att frst.135 Det hr r egentligen ett svar till utgngspunkten av Den stora Planen och klargr vldigt tydligt vad ett sdant resonemang innebr. Sedan gr det frsts ocks att ifrgastta hur slumpmssiga mutationer r eller kan vara. Det som kan tyckas vara slumpen fr mnniskan kanske egentligen handlar om att man helt enkelt saknar tillrckligt med kunskap. Det r inte omjligt att gud kan verka p kvantnivn dr en del menar att absolut slump faktiskt rder och att Gud dr kan verka och genom sitt allvetande kan pverka evolutionen i rtt riktning s att sga.Frgan om det lidande och grymhet som evolutionen skapar genom att den bst anpassade verlever och dr den svagare sorteras ut r ocks av vikt nr dessa frgor diskuteras. William Dembski som ocks r en knd fresprkar fr intelligent design menar att naturlig ondska(vilket kan inbegripa evolutionen) kan vara ett stt fr Gud att gra mnniskans ondska synligare och tydligare fr att p s stt f mnniskor att vnda sig till honom.136 Hela frgan om ondskans problem r ett enormt stort omrde och som inte kan tas upp hr. Nu r det ju ocks s att om evolutionen aldrig har hnt s kan det inte heller finnas ngon potentiell konflikt mellan Gud och biologin. Det r vldigt kontroversiellt att pst att en designer kan ligga bakom livet och ven haft ett finger med i spelet. Man ska komma ihg att ingen frnekar att det sker en utveckling i den meningen att bakterier blir resistenta eller att vita bjrkmtarfjrilar kan bli svart. Michael Behe som har blivit knd fr att ha
135 136

John Lennox, Guds ddgrvare, Credoakademin, Livonia Print, 2010 (Sid. 59-60) William A. Dembski, The end of Christianity, (2009)

60

myntat begreppet icke reducerbar komplexitet och som r en frgrundsfigur inom intelligent design rrelsen godtar exempelvis att vi har ett gemensamt ursprung. Det han r kritiska mot r att det skulle vara tillrckligt med mutationer(eller ngra andra knda eller oknda slumpmssiga faktorer) och selektion fr att kunna stadkomma gemensamt ursprung.137 Det finns allts forskare som ifrgastter den allmnt vedertagna sanningen att mutationer och naturligt urval kan skapa helt nya organ och funktioner, funktioner och organ som vldigt ofta dessutom r rika p komplexitet. Cellen r verkligen en stor stad i miniatyr och ofta betydligt effektivare n mnskliga pfund. Det finns ven de som ifrgastter att bevisen ens r tillrckliga fr att faststlla ett gemensamt ursprung. Phillip Johnson r en av dem och orsakade en hel del uppstndelse och debatt med Fallet Darwin: Vart leder bevisen? Och det kan ju aldrig vara fel att diskutera en teoris riktighet, det r ju s vetenskapen gr framt. Det finns sklart grnser men att stlla frgan om det finns ngra vergngsformer mellan reptil och fgel kan knappast jmstllas med en frga i stil med finns det ngra exempel p mutationer i levande organismer?, vilket det ju klart och tydligt finns. Skillnaden r att det exempelvis gr att ifrgastta om de former som kan hittas mellan tv arter i det fossila lagret r ett resultat av att den ena arten har utvecklats till den andra eller om det bara r en form som har skapats med egenskaper frn den ena arten men saknar vissa egenskaper frn den hgre stende arten. Det r allts inte lika uppenbart utan man behver mera bevis och std fr den ena eller andra uppfattningen. Std eller bevis som ofta r av historisk art och inte som med fysik eller kemi kan bekrftas genom experiment och observation hr i nuet. Det betyder inte att man inte kan dra vlgrundade slutsatser om arternas uppkomst, men man br vara medveten om att det r en annan form av kunskap och en kunskap som inte kan sgas vara lika sker som exempelvis vetskapen om att det finns atomer. Slutligen, om det r s att universum krver ett designat universum som r perfekt fininstllt och har en begynnelse d mste ocks det tas med i berkningen nr man bedmer den hr frgan. Om det finns en avsikt med sjlva universum, d finns det ocks goda grunder att anta att det ven finns en avsikt med sjlva livet.

137

Se exempelvis Michael J. Behe, The edge of evolution, (2008)

61

5. Resultat

Jag har efter mnga om och men kommit fram till en hel del resultat och bygger det p allt det material och underlag som jag har ftt mjlighet att komma ver det senaste ret. Stephen Hawking och Leonard Mlodinows ml med Den stora planen r utan att hymla med det ett frsk att avfrda Gudstro och teism frn spelplanen nr det gller vrldsskdningarnas marknadstorg. Samtidigt s ges det sllan argument mot tron p Gud utan vad det verkar s kommer man inte lngre n till agnosticism nr man har lst klart boken. Det lggs visserligen fram argument mot att mirakler kan ske, men ven om argumentet skulle vara framgngsrikt s skulle det fortfarande vara mjligt att det existerar en Gud ven om han d inte kan ingripa vrlden. P samma gng r det ocks mjligt att ifrgastta argumentet mot mirakel. Det r p goda grunder som man kan anta att liksom en person kan fnga ett pple i fritt fall och s inverka p gravitationslagen som sger att pplet kommer att falla till marken, p samma stt kan Gud ingripa i vrt universum utan att det p ngot stt bryter mot universums lagar. Om det finns skl att tro p en Gud som skapat universum s blir det ocks nnu troligare att han utformat vrlden p ett sdant stt att han faktiskt kan ingripa i historiens skede. Nr det gller frgan hur vi kan veta saker s gr Hawking en bit p vgen, men han missar nd att vi inte har ngra goda skl verhuvudtaget om naturalismen r sann, att de kognitiva redskapen r hgst oplitliga om inte en logisk Gud har skapat mnniskan. Naturalismen blir allts i hgsta grad en trosbaserad vrldsskdning, som till skillnad frn teismen inte kan rttfrdigas genom argument eller frnuftsbaserade resonemang eftersom naturalister som Hawking d skulle utg ifrn vad som ska bevisas. Det r ocks tydligt att mycket av vra liv p ett eller annat stt bygger p trosfrestllningar, som det att vi tror att solen ska g upp imorgon. Det bygger p vr likformiga erfarenhet men det finns ingenting som krver att det skulle vara s, allt kan ju vara en simulerad verklighet av artificiella maskiner och robotar. Samtidigt r det ingen som tror p allvar att det r s utan det r en grundlggande uppfattning om vrlden att den r uppbyggd p ett sdant stt att vi kan komma t den direkt utan ngra srskilda bevis. P samma stt menar en del att det frhller sig med Gudstro, att det kan vara fullt frnuftigt att tro p Gud utan ngra srskilda bevis utan man kan se det som en fundamental del av verkligheten. Den stora planen tycks p ett plan bekrfta att det finns en underliggande skillnad mellan tro och vetenskap. Underfrsttt s stmplas Gudstro som blind tro utan bevis medan vetenskapligt vunnen kunskap undermedvetet ses som objektivt sann kunskap, som bygger p vetande och inte gissningar. Det r uppenbarligen en falsk dikotomi och verkligheten r mer nyanserad n s, ngot som hela den hr rapporten r ett vittnesbrd om. ven om det hade varit s att

62

det varit en verklig konflikt mellan Galileo och kyrkan s r det inte tillrckligt fr att bekrfta konfliktmodellen mellan vetenskap och tro, terigen s r verkligheten mer komplex n s. Det var trots allt s att det var kyrkan som grundad universiteten och man ska komma ihg att den katolska kyrkan inte heller r normerande fr kristendomen i stort. Den kanske strsta frgan man kan stlla sig r varfr det finns ngonting alls istllet fr att det inte skulle finnas ngonting. Hawking svarar att det r fr att lagarna kan och kommer att skapa ett universum ur intet, men han inser inte hr att frgan i s fall fortfarande inte har blivit lst. Man mste fortfarande frga sig varfr dessa lagar existerar. Lagar r beskrivningar av hur saker och ting beter sig och att sga att lagarna kan existera i frnvaro av det de beskriver r hgst problematiskt. Det r troligt att universum skulle kunna ha varit annorlunda och drfr kan det inte existera av ndvndighet. Drfr mste universum vara orsakat av ngot utanfr dess egen existens. Gottfrid von Leibniz menade att om ngot r mjligt men inte existerar ndvndigt s behvs en frklaring. En orsak utanfr den materiella verkligheten som sjlv r ndvndig behvs fr att frklara den och de enda entiteter som vi vet om r antingen siffror eller medvetanden och eftersom siffror inte str i orsakssamband(det r en del av att vara abstrakt) och det dessutom r tvivelaktigt om de existerar i ngon verklig mening s r den bsta frklaringen att ett medvetande r orsak till universum oavsett om det r evigt eller ndligt i tid. Det ontologiska argumentet strker ocks slutsatsen att ett hgsta tnkbara vsen existerar av ndvndighet. Det senaste halvseklet s har alltfler bekrftelser p ett universum med begynnelse vuxit sig allt starkare. Standardmodellen r vedertagen bland majoriteten av dagens kosmologer och fysiker, f ser ngra andra alternativ till Big Bang. Dagens upptckter r p stt och vis bekrftelser p vad mnga filosofer redan menat, att tiden inte kan vara ondlig. Hawking r medveten om tminstone de vetenskapliga problemen med ett evigt universum och gr s gott han kan fr att frklara hur man kan frklara universum utan att dra in Gud. Men att sga att ngonting kan komma frn ingenting utan orsak tycks intuitivt absurt, Hawking frklaring tycks vara att universum har uppkommit frn ett intet, ett vakuumfyllt tomrum, men d r man tillbaka dr man brjade och inget har egentligen frklarats. Universums vlkalibrerade naturkonstanter har de senaste rtiondena varit freml fr en beundran och fascination ver hur otroligt perfekt kosmos r balanserat. Det r underskattning att sga att universum balanserar p en knivsegg. Antingen beror det p slumpen kombinerat med ett multiversum, att det mste vara s eller att det r designat. F fresprkar idag fysikalisk ndvndighet och av goda skl, kvar terstr d slump eller design. Hawking hller med om att endast slump inte kan gra ngot gstvnligt universum utan han vnder sig till ett multiversum, men det undergrver frnuftet. Man skulle kunna frklara allt mjligt med ett multiversum, tminstone om det kan gra s

63

mycket som Hawking menar, och vetenskapen skulle inte lngre ha ngon uppgift. Samtidigt s lever vi i ett universum som fungerar normalt och det tyder p att ett sdant multiversum inte existerar bortom vrt. Mycket pekar allts i rikting mot ngon har skapat vrt universum med en avsikt och med en god avsikt.

6. Diskussion och slutsats


Sjlva arbetet har flutit p relativt smrtfritt ven om jag r lite kritisk mot en ibland dlig framfrhllning. Jag inser ocks nu vilken tid det har tagit med att finna kllor, eller tminstone referera till redan tillgngliga kllor. Det var nog till strsta delen drfr som jag var lite omotiverad under slutet av hsten med projektarbete, eftersom jag jobbade med ett avsnitt som var vldigt tungt just nr det gllde kllbiten. Nr jag sedan framt psk brjade skriva p ett mycket luftigare och en mindre kllkrvande del av arbetet s flt allt pltsligt p mycket bttre och har gjort s nda fram till nu. Det r antagligen s att det ocks har varit en sporre att ha mlet i sikte betydligt mera konkret n tidigare p lsret. Jag tror att mitt omrde kanske blev lite fr stort eftersom det inte var det enda skolarbete som jag har gjort i trean, men i slutndan blev det trots allt rtt bra ven att jag i princip skippade hela tredje frgan. Jag anser utifrn mitt arbete att det finns goda grunder att vara skeptisk till Den stora planens slutsats att det inte behvs ngon Planerare fr att frklara universum. Tvrtom verkar det finnas goda grunder att enbart utifrn de senaste rens forskning sluta sig till att det finns ett mktigt vsen som ligger bakom vrlden sdan vi ser den. Stephen Hawkings uttalanden om att himlen inte finns och endast r en fantasi fr mnniskor som r rdda fr mrkret och dden r typiska. Hawkings syfte r i boken inte att motbevisa Gud utan snarare att visa p att olika delare av vetenskapen kan frklara hur vrlden fungerar utan Guds hjlp, att han sedan gr ett steg lngre i exempelvis ngra av Discoverys program och ven i uttalad form r en annan femma.138 Det r en vanlig uppfattning pstende att mnniskan har uppfunnit Gud fr att finna en mening med vrlden. Kanske r det s fr vissa och skerligen har den typen av tankestt undermedvetet pverkan p vad vi vljer att tro, men det r nd inget argument fr att Gud inte skulle finnas. Det brukar vanligtvis kallas det genetiska felslutet, hur man har kommit till tro p ngonting bevisar inte om det man tror p r sant eller inte. Dessutom kan det vara just mnniskans ofta orubbliga lngtan efter ett liv efter dden, lngtan efter mening, rttvis och upplevelser av sknhet som pekar mot att denna lngtan r sann fr att dessa

138

Carina Bergfeldt, Stephen Hawking Himlen finns inte, Aftonbladet, 16.5.2011

64

saker faktiskt ocks r verkliga. Nu kan det ju frn dem som frnekar Guds existens ocks finnas liknande psykologiska anledningar till att man frkastar Gudstro. Mnga finner det frargande att det skulle finnas en dom efter detta livet, att mnniskan inte skulle vara god nog fr Gud i sig sjlv. Kanske r det d sknare att slippa st ansvarig fr sitt liv och istllet hoppas p att livet har en nde. Problemet med bda dessa resonemang r att man frsker hitta motiv till mnniskors tro eller otro istllet fokusera p sakfrgan istllet borde det vara sakfrgan som r i blickpunkten. Det r inte mrkligt att mnniskan existerar om det finns ngon som har skapat och planerat allt, men det blir desto mera mrkligt att ngonting alls finns till om det inte finns ngon Skapare som r grunden till allt. Det verkar ocks som att ju mer vi upptcker om vrlden, desto mer s liknar den det man kan frvnta sig om den faktiskt r skapad. Robert Jastrow sger att fr nrvarande verkar det som att naturvetenskapen aldrig kommer att frm ta bort sljan frn skapelsens mysterium. Fr naturvetaren som har levt i sin tro p frnuftets makt slutar historien mardrmslikt. Han har klttrat uppfr okunskapens berg; han r p vg att n den hgsta toppen; nr han hver sig ver det sista klippblocket mts han av ett gng teologer som har suttit dr i sekler.139 Arno Penzias nobelpristagare och fysiker, konstaterar ocks att: de bsta data vi har r exakt det jag skulle ha kunnat frutse om jag inte hade ngot annat att g p n de fem mosebckerna, Psaltaren, Bibeln som helhet.140 Det verkar allts inte helt fel att dra slutsatsen att Hawking borde luta sig tillbaka en stund och fundera p vad som egentligen r mest troligt angende de senaste vetenskapliga observationerna. Skulle universum verkligen se ut som det gr om det inte fanns ett medvetande bakom allt. Sanningen att sga s mste annars svaret p Hawkings frgor vara antingen nekande eller jakande och att d anta en position dr man sger sig inte veta r egentligen lite fel, eftersom det d r helt skert att man inte kommer att ha rtt. Sedan r det ju en sak att man kanske just nu inte knner sig kvalificerad nog, eller fr tillfllet inte har den kunskapen att man anser sig kunna avgra frgan om vad som r verklighetens grund, det naturliga eller det vernaturliga. Till slut anser jag nd att man mste gra sina val kring vad tror, inte minst fr svarens avgrande betydelse i vra liv. Det betyder sklart inte att man sedan kan ndra sin stndpunkt genom att nya fakta lggs p bordet eller att man finner andra anledningar fr att ndra sin syn p vrlden och vad man tror p. Slutligen s vill jag sga att det finns en risk att man frblindas av Stephen Hawkings auktoritet och inte ser de misstag han gr, svl filosofiska som

139

Astrofysikern Robert Jastrow citerad i Francis Collins, Evolutionens Gud, Libris frlag, 2009 (Sid. 68-9)
140

Arno Penzias citerad frn Francis Collins, Evolutionens Gud, Libris frlag, 2009 (Sid. 68-9)

65

vetenskapliga. John Lennox skriver, What all this goes to show is that nonsense remains nonsense, even when talked by world-famous scientists.141

141

John Lennox, God and Stephen Hawking, Lion Hudson, Oxford, 2010 (Sid. 32)

66

Kllfrteckning

Litteratur

William lane Craig & Paul Copan (Red.), Contending with cristianitys critics. B & H Publishing Group, 2010 Stephen Hawking & Leonard Mlodinow, Den stora planen, Norstedts, 2011 Francis Collins, Evolutionens Gud, Libris frlag, 2009 Phillip Johnson, Fallet Darwin(tredje upplagan), CredoAkademin, Falun, 2011 Lars Mouwitz, Filosofi, Gleerups utbildning AB, 1997 Forskning & Framsteg nr 4 2011 Forskning & Framsteg nr 5 2011 Lee Strobel, Fria eller flla? Libris frlag, (2003) Galileo Galilei: Kopernikanska brev om Bibelns auktoritet och vetenskapens frihet, sammanstllning och versttning av Paul Enoksson, Atlantis, Stockholm, 1997 John Lennox, God and Stephen Hawking, Lion Hudson, Oxford, 2010 Mats Selander (redaktr), Gud och hans kritiker, Credoakademin, Stockholm, 2012 John Lennox. Guds ddgrvare. Har vetenskapen begravt Gud? Credoakademin, Livonia Print, 2010 Anders Grdeborn, Intelligent skapelsetro (andra upplagan), XP Media, 2009 William lane Craig, On Guard, David C. Cook, 2010 William Lane Craig, Reasonable Faith ( Third Edition), Wheaton, Illnois 2008 Ian G. Harbour, Religion and Science, HarperCollins Publishers, New York, 1997 Martin Rees, Summa sex storheter, Natur och Kultur, Smedjebacken, 2002 William lane Craig & J.P. Moreland (Red.), The Blackwell Companion to Natural Theology, Blackwell Publishing, 2009

67

Per Ewert, Vem tnder stjrnorna?(andra upplagan), Livets Ords Frlag, 2009 Ulf Jonsson, Med tanke p Gud, Artos & Norma bokfrlag, Malm, 2004

Webbsidor http://www.bethinking.org http://www.christianitytoday.com http://commonsenseatheism.com http://www.credoakademin.se http://discovermagazine.com http://www.expressen.se http://www.gluefox.com http://www.gp.se http://www.reasonablefaith.org/site/PageServer

Frelsningar William lane Craig (2012), Det kosmologiska kalam argumentet, Seminarium under konferensen Till trons frsvar, Stockholm 21.4.2012 William lane Craig (2012), God is not a delusion a respons to the new atheism, Seminarium under konferensen Till trons frsvar, Stockholm 21.4.2012

Bilder http://www.techdigest.tv/2011/04/first_gene_map.html http://www.universetoday.com/81643/solving-the-mystery-of-dark-gamma-raybursts/ , (the European Southern Observatory), Senast beskt 2012-05-15 http://www.sxc.hu/photo/1037192

68