Mirryenheten

Svenska Riida Korsets nationella arbete till stiid fiir flyktingar frin Bosnien-Hercegovina

Rickard Olseke Svenska Roda Korsets Flyktingenhet Rapportserie 2l9B

RiidqKorset

Fiirord
N6r det gbller konflikten i Fd Jugoslavien pist6r jag att vi, generellt sett, i Sverige och jag formodar i hela Europa inte har insett vidden av tragedin, Det galler inte minst under de 6r di konflikten var som intensivast i Bosnien-Hercegovina.

Vi mbnniskor har en formiga att ft)rtrlnga och v6gra se det fruktansvarda 6ven om det falctiskt hiinder nlra vir egen trygga vardag. Men det har kommit m&nga flyltingar till v6rt land och 6ven om det Zir minga av oss svenskar som inte vill (vigar) ta till oss vad de har varit med om si finns de hlr med sin historia. Alla som arbetar med flyktingar har dock konfronterats med detta, tvingats ta till sig att fordrivning, forfoljelse och
forintelse har

pigitt i vir

absoluta n6rhet, i

vir tid.

Kriget i det forna Jugoslavien har i stor utstrZickning p6verkat Svenska Roda Korsets nationella arbete och di i forsta hand i form av krav pA stdd till alla de flyktingar som sdkt sig till v6rt land. Under de 6r som denna rapport beror var kraven phvhrainsatser stcirre 6n nigonsin under efterkrigstiden. Det var m6nga enskilda medarbetare som fick arbeta h6rt for attklaru av situationen och det var minga som gjorde omfattande insatser. I denna rapport vill vi lyfta fram dessa insatser men ocksfr utvlrdera v6rt eget arbete. Rapporten Zir ett levande bidrag till att synliggdra krigets och flyktens konsekvenser for den enskilda miinniskan samtidigt som den iir en viktig tidsskildring.
Jag

vill hlir tacka alla inom Svenska Roda Korset som arbetar for att ge stod till flyktingar som kommer till virt land. Dessutom vill jag framfora min stora belitenhet

med rapportens utformning och innehill och diirmed ocks6 mitt varma tacka Rickard Olseke som skrivit den.

till

Stockholm

Chef for flyktingenheten

nnehil

Mdnniskor tvingas fly undan

kriget.......

............3
Bosnien-Hercegovina...4
................ 5 ............... 5 .............. 6

frin avgrdnsningar................. Metod och material...... Disposition.

Syfte och

Nationellt arbete till stcid fcir flyktingar

frin
3.1

Svenska Rcida Korsets insatser beliigringen av Sarajevo till fredsfrirhandlingar

i Dayton........... 6
......6

1gg2 - Kriget kommer

...hiiftiga strider

......................... 6 ...tyviirr mdste jag svara att vi inte kan hjiilpa din man ut ur 9arajevo..................... 7 ...mamma och barn i Sverige, pappa i Tyskland... .............7

i Bosnien-Hercegovina...

till

Bosnien-Hercegovina

.........

..."garantiintyg"...?........
3.2

..............7

1993-Viseringstvingochfamiljeiterfcirening..

................8

...vi fiiresl&r att kiirnfamiljer skafd dtertiirenas i Sveruge under vdntetiden.............8 ...fiirst niir konflikten dr iiver kan man biirja efterforska............. ......... 9 ...jag beklagar att vi inte kan gdra si mycket mer............. .................... 9 ...frivilliggrupper fiir traumatiserade asylsiikande frin Bosnien-Hercegovina.......... 9 ...Sverige stdnger ddrren fiir flyktingar friln Bosnien-Hercegovina........................ 10 ...det enda ni kan giira just nu dr att skicka riidakorsmeddelanden till er man.,.... 11 ...nya uppgifter om "gatantiintyg"........ ....... 11 ...matpakettill sliiktingar och viinner i Sarajevo... .......... 11 ...soka tillstAnd fiir medlemmar i kiirnfamiljen som finns kvar i BosnienHercegovina ......,....12
...bosniska flyktingar skaffar kroatiska

pass...

.................. 12

3.3

...K9-blankeffer?............ ...uppehdllstillstdnd fiir'iivriga anhiiriga'...

1994 - Kroatiska pass och

transitviseringar......

...............12
12 13 13 13

............ ..................... ...mdnga fiirfrdgningar om dtertiirening av familjer som splittrats ...... ...bilder pi losip Tito filr ej bifogas riidakorsmeddelanden. ................ ...utresetillstdnd fiir mdn... ...,....

14

...bosniskaflyktingarmedkroatiskapasskanavvisas...
...transitvisum fiir Kroatien ...en resa till Kroatien var niidviindig. ...man blir tvungen att giira sig av med alla

...efterforskning av fiirsvunna persons inleds?... ............ 15 ...lnvandrarverket skickar uppehdllstillstind till ICRC i Banja Luka... ................... 15
........ 15

......................14

iigodelar.

........... 16
..... 17

3.4

...stoppa alla avvisningar till Kroatien!... ............ ............. ...nu gdr det att efterforska mdnniskor i Bosnien-Hercegovina.... ....... ................... ...UNHCR fiirsiiker hjiilpa de rnest utsafta... ...tempordrt irtervdndande av bosnisk sjukvilrdspersonal... ................ ...detta fiirfaringssiift iir inte iindamdlsenligt fiir att friimja dterfiirening av niira

1995 - Tillfelliga uppehillstillstind och tempordrt itervindande.... 17

17 20 20
21

anhdriga.....
...frin krig tiil

...beredskap infiir en dtervandring

fred.............

i stiirre skala...

............22
......... 22

........22

3.5

Efter

Dayton............ siffror..
riidakorsmeddelanden.

.......22 ........23
................. 23 ...................... 24

Svenska Rcida Korsets insatser - i Familjedterfiirening och asyl ......

Efterforskning och

Svenska Rcida Korsets insatser - verklighetens exempe|........... ........25 ...... 25 ...vuxen son i Sverige, gamla fdrdldrar i flyktingliiger i Kroatien.. ............ 26 ...pojke tre ir eskorteras tiil Svenge via Belgrad.. ......26 ...dofter med farbror i flyktingliiger i Kroatien, pappa i Sverige...
...pappa vill Aterfiirenas rned sonen som bor hos farfar och farmor... ................... 26 .............27 ...sysfer i Sverige, minderdrig bror i flyktingliiger i Libyen..... ...gammal mamma i Srebrenica itertiirenas med vuxen son i Stockholm... ...........28 ................ 29 ...medicinsk eskort frin Kroatien till Malmii...

...min bror iir fiingslad i Sanski

En

Most...

.........29

lnformation Flexihilitet.. Nationellt och internationellt..............

tillbakablick - insatser under fyra

krigsir..............

.....30
........... 30

...........30
......... 31

Figurer
Fig 1. F d Jugos1avien................. Fig 2. Enskilda drenden f d Jugoslavien 1990'1997 Fig3. Riidakorsmeddelanden 1990'1997.

............4 ...........'....'..' 24
.............. 25

Fcirkortningar

Federationen ......... ......... IOM UCE UNHCR......

ICRC ICTY

............lnternationella riidakors- och rtidahalvminefederationen .........lnternationella riidakorskommitt6n lnternationella brottmilsdomstolen frir f d lugoslavien ......... lnternational Organization for Migration ..Unaccompanied Children in Exile
..... FN:s flyktingkommissariat

"Djupt f6rtvivlad, med en kinsla av fullstiindig hoppl6shet, vdnder jag mig till Er

Guds,

miinsklighetens och humanismens namn, eftersom jaghar Er som den sista strimman av hopp som jag tar sisom den som drunknar tar i sista halmstriet." (Brev till Roda Korset 1993)

Svenska Rtida Korsets nationella arbete

till

sfod fiir flyktingar frdn Bosnien-Hercegovina - frd.n Sarajevo tiil Dayton

Miinniskor tvingas fly undan kriget

Vd.rm 1992 korn kriget till Bosnim-Hercegooina. Sarajevo beLigrades ocb krypsfo,ttarna intog sina positioner. Strider och byar runt orn i landet tioerfolk och utsattes for artilleri- och stridsoagnsbesh.jutning. Egmdom konfisherades. Forfdljelse, missbandel ocb mord blev oardag. Koncentrationslciger upprtittades. Internerade aarrittades, ad.ldtogs ocb fick utstd sexuella daergrepp och torryr. Hundratusentals, sd smd.ningom miljoner^ , miinniskor toingades p,iflykt. Md.nga av dem till Sverige.
Redan innan vardagen slogs sonder i Bosnien-Flercegovina kom minga f d jugoslaver till virt land, de flesta frin Kosovo i nuvarande Forbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien och Montenegro). Under 1991 registrerades t3.226 asylscikande som medborgare i Jugoslavien; 11..817 av dessa kom under perioden juli till december. Under sommarminaderna fyrdubblades antalet personer som sokte asyl per minad.

1992 erkinde EG-linderna, med Sverige i bakhasorna, BosnienHercegovina som en sjilvstindig stat. Av de 69.355 asylsokande som under iret angavs som medborgare i f d jugoslaviska delrepubliker registrerades 9.658 som bosnier, men hir ir det tydligt att statistiken ljuger; minga medborgare i den nya bosniska statsbildningen rapporterades alltjlmt som "jugoslaver". Toppnoteringen i Invandrarverkets statistik niddes i juli di 12.388 personer frin den fore detta jugoslaviska socialistiska federationen s6kte asyl i Sverige.

I april

Den srora tillstromningen av bosniska krigsflyktingar fortsatte fram till och med juni 19%, de den svenska regeringen inforde viseringstving for medborgare i Bosnien-Hercegovina; i juni anlinde 5.556 personer, i juli 292. Sammantaget sokte 25.L10 bosnier asyl under iret. Under 1994 registrerades endast 2.649 asylsokande som bosniska medborgare.
Samtidigt inrapporterades dock 5.204 asyls6kande frin Kroatien, en stor majorirer under forsta halv&ret. Viseringstving mot kroatiska medborgare infordes av

S"*-"rrr"get har hittills nara tre miljoner mlnniskor ryckts upp talets Balkankrig, varav cirka2,3 miljoner i Bosnien-Hercegovina.

frin

sina hem under 1990-

regeringen i maj 1995. Bosnienkrigets sista ir lyckades 1.059 bosniska respektive 240 kroatiska medborgare ta sig till Sverige. Sammanlagt sokte runt 125.000 personer fri.n det forna Jugoslavien asyl i Sveri ge under ilren 1991, till tggS. Av dessa beriknas ungefdr 44.000 ha varit hemmahorande i Bosnien-Hercegovina.

Fig 1. FdJugoslavien

Nationellt arbete till stttd ftir flyktingar Hercegovina

frin

Bosnien-

Under krigets forsta ir utsattes en ovan svensk flyktingmottagning fcir stora prdvningar. Statens invandrarverk vinde sig till frivilligorganisationerna och vidjade om hjilp. A,r.tt Svenska Roda Korset tvingades anta nya utmaningar i arbetet med att ge stod till de minniskor som lyckats fly undan kriget i hemlandet och tagit sig till Sverige. Stiindigt nya problem efterfrigade nya losningar. Aktuell information inhimtades och formedlades. Inldgg gjordes i en stundtals anstrdngd flyktingpolitisk debatt.
landet Tillsammans med Roda Korsets flyktingkonsulenter runt om i landet arbetade centralstyrelsens flyktingenhet med asylr&dgivning, efterforskning och rodakorsmeddelanden, familjeiterforening och information om situationen i Bosnr-

en-Flercegovina. Psykosocial stodverksamhet startades och information spreds pi flyktingforliggningar. I krigets slutskede piborjades stod till itervandring.
Syfte och avgrdnsningar

Denna rapport 1r frdmst eff f6rsok att skildra hendelseutvecklingen, de problem och de dareker funna losningar som flyktingenheten, tillsammans med flyktingkonsulenterna, hade att hantera under kriget. Rapporten inriktar sig frlmst mot flyktingenhetens arbete med familjeiterforening och asyl, flyktingpolitiska insatser, efterforskning och formedling av rodakorsmeddelanden. Nedslag gors i distriktens stodverksamhet. I tid stricker sig redovisningen frin viren 1992 till Daytonavtalets undertecknande i december 1995.

Genom Internationella rodakorskommitt6ns (ICRC) forsorg utforde rodakorsr6relsen dven omfattande humanitira insatser pi plats i Bosnien-Hercegovina for personer som isolerats genom striderna eller som, ibland upprepade ginger, tvingades fly inom landet. Minniskor evakuerades, medicin, sjukv8.rdsmateriel, livsmedel, kllder och rodakorsmeddelanden distribuerades och internerade besoktes. Dessa insatser berors i foreliggande rapport enbart i den min de direkt anknyter till Svenska R6da Korsets nationella arbete till stod for krigsflyktingar

i Sverige och

deras anhoriga.

Inte heller berors varken nationella eller internationella insatser till stod for flyktingar i och frin Kroatien eller Forbundsrepubliken Jugoslavien. Som noterats ovan kom minga asylsokande under perioden frin Kosovo, men stodet till komma dessa behandlas alltsi ej i foreliggande rapport. De lr dock viktigc ^tri det folihig att ett omfanande arbete ocksi riktades mot dessa grupper. Men jande behandlas foljaktligen, som titeln anger, enbart insatser for flyktingar frin
krigets Bosnien-Hercegovina.

Metod och material Det forsok till skildring av Svenska Roda Korsets nationella arbete till stod for flyktingar frin Bosnien-Hercegovina som hir foljer bygger dels pi bevarade dokument frin unders6kningsperioden, dels pi samtal med medarbetare pi Roda Korsets flyktingenhet och tvi distriktskontor. Rapporten ir skriven under viren och sommaren 1998. Bland det skriftliga materialet mlrks brevsvar i enskilda irenden, skrivelser, informationsmaterial, utredningar, pressmeddelanden m.m. hirrorande frdmst frin flyktingenheten, ICRC, Statens invandrarverk, Utldnningsnimnden och den svenska regeringen. Detta material finns arkiverat pi flyktingenheten, huvudsakligen i en diirfcir avsedd pirm mirkt "svenska Roda Korsets nationella arbete till stod for flyktingar frin Bosnien-Hercegovina L992-1995" (internt).
De uppgifter om utvecklingen i Bosnien-Hercegovina och Kroatien som redovisas utgir foretridesvis ifrin Noel Malcolms Bosnia: A Short History samt dokument fren Internationella brottmilsdomstolen for f dJugoslavien (ICT\].

Disposition

I det foljande

ir skildringen indelad i tre delar: Forst gors en genomging

av vad

Roda Korset kunde och inte kunde g6ra och hur mojligheterna att "gcira nigot" forendrades under de fyra krigsiren. Ddrefter redovisas Roda Korsets arbetsinsatser mdtt i antalet enskilda irenden som handlagts av flyktingenheten och antalet vidarebefordrade r6dakorsmeddelanden. Detta leder i sin tur vidare till en redovisning av ett antal exempel ur den verklighet som enheten och flyktingkonsulenterna befann sig i. Avslutningsvis gor en dllbakablick diir nigra viktiga insikter diskuteras.

Frin beliigringen av Sarajevo till fredsfcirhandlingar i Dayton

Hifciga strider i Bosnien-Hercegovina. Under nistan {yra ir, 1992-7995, pigick i ett krig utan synbart slut. Familjer splittrades och forlorade kontakten med varandra. Hur iterspeglade sig detta i Svenska Roda Korsets nationella flyktingverksamhet? Aterigen' Vad kunde Roda Korset gora? Vad kunde Roda Korset inte goraT Hade "den sista strimman av hopp" nigon trost att erbjuda? Och hur forindrades mojligheterna att "hjilpa" under krigets linga ir?

vir nirhet

3.1
I
en

1992 - Kriget kommer

till

Bosnien-Hercegovina

folkomrdstning riistade en majoritet aa Bosnim-Hercegoztinas befolkning for sjrilztsttindighet. Det bosnimserbiska partiet SDS - Serbiska demokratiska partiet -

bojkottade och fr)rsokte forhindra omrdstningen. Niir resuhatet offmtliggjordes satte bosnimserbiska sryrkor upp barrikader och placerade ut krypskyttar i nrirheten an parlarnmtsbyggnadm i Sarajeoo. Den 5 april, dagm innan EGJrinderna erkrinde Bosnim-Hercegoztinas sjtibstd.ndighet, vAr beltigringen av Sarajeoo verklighet.
Nd,gra dagar tidigare hade serbisha styrkor anliint till den muslirnskt dominerade staden Bijeljina. [Jnder de foljande pechoma tztingades mrinniskor pd. flykt i ostra Bosnim-Hercegoztina. Den 30 april tog bosnimserbiska styrhor kontroll 6aer staden Prijedor i den nordoristra delm a'u landet. I slutet av maj gick bosnimkroatiskt led-

dafarband till motoffensio. Dm 16 juni ingick Bosnim-Hercegovinas presidmter m formell militdrallians.

och

Kroatims

...hiiftiga strider

Bosnien'Hercegovina...

"ICRC (Internationella rodakorskommitt6n) meddelar att p g a de briftiga stridema i omrd.det Bosnien-Hercegovina si kan kommitt6n inte utfora nigra e{terforskningsuppdrag eller vidarebefordra familjemeddelanden". Detta kunde Roda Korsets flyktingkonsulenter ldsa i juninumret av "Flyktingnltt", flyktingenhetens informationsblad. "Nu ir solen och vdrmen hir och vi onskar Er en riktigt skon sommarl",l:it en forhoppningsfull redaktor samtidigt halsa pi bladets forstasida.

...tyvdrr mdste jag svara att vi inte kan hjiilpa din man ut ur Sarajevo...
flyktingenheten och hos flyktingkonsulenterna. Oftast fortvivlade och ibland gritande mdnniskor som flytt undan striderna och terrorn i hemlandet ville nu ha hjiilp med att ridda sliktingar och vlnner som limnats kvar i krigets Bosnien-Hercegovina. Forfrigningar om Roda Korset kunde uddrda och vidarebefordra "garantiintyg" till sliktingar i Bosnien-Hercegovina b6rjade si sminingom komma i stor mingd.

Under sommaren barjade telefonerna ringa

pi

Det f6r de anhoriga djupt otillfredsstdllande svaret blev dock att R6da Korset inte hade nigon hjiilp att erbjuda. ICRC hade nyligen, efter att p3. grund av striderna och bristande respekt for rodakorssymbolen ha ansett sig tvingade att limna landet i slutet av maj, kunnat iteruppta sitt arbete i vissa delar av Bosnien-Hercegovina, men hade ingen mojlighet att hjdlpa enskilda mdnniskor ut ur landet. Det enda ridet som kunde ges var dirfor att de kvarvarande i BosnienHercegovina var och en sjilva miste frirscika ta sig till Sverige och soka asyl. Eventuella intyg med garantier for de anhorigas uppehille fick sliktingarna i
Sverige skriva och forsoka f6rmedla

pi

egen hand; fax rekommenderades.

...mamma och barn

Sverige, pappa

Tyskland...

Det forekom ocksi att familjer splittrats i samband med flykten och darfor hamnat som asylsokande i olika europeiska ldnder. Familjeiterforening i Sverige omojliggjordes di Invandrarverket inte fatrade beslut om uppehillstillstind i awakran pi anvisningar frin politisk nivi och irendena istlllet lades pi hog. Flyktingenheten kontaktade SIV redan i juli, men kunde si sent som i mitten av september inte fi nigot besked om hur problemet skulle hanteras. I det ridande
liget fanns det darf6r inget enheten kunde gora for de familjer som splittrats. ...'garanti intyg'...
?

Med hinvisning till att landet inte kunde ta emot fler flyktingar stengde Kroati en under hosten sina grdnser mot Bosnien-Hercegovina. I vissa fall kunde dock ert "garanriintyg" mojliggora inresa i Kroatien. Dessforinnan hade bosniska medborgare kunnat fly mot norra Europa med hjelp av "gamla" jugoslaviska pass. I oktober upphorde dock den svenska viseringsfriheten for medborgare t det som iterstod av Jugoslavien (vilket drabbade frimst minoriteter i Serbien) samridigt som viseringsfrihet infordes for medborgare i den nya staten BosnienHercegovina.

Fram till dess att viseringsfriheten infordes var frigorna om "garantiintyg" minga. Svaret stod dock fast; "R6da Korset kan varken uddrda eller vidarebefordra intyg". Anledningen dll det stora intresset fcir dessa s k intyg var enligt flyktingenhetens bed6mning dels att det normalt krdvdes sliktingar med uppehillstillstind i Sverige for att visum skulle beviljas, dels som ndmnts ovan att nigon form av garanti for uppehdllet kunde underldtta inresa i Kroatien.

Det fanns ocksi forhoppningar hos anhoriga om att ett intyg skulle kunna oka m6jligheterna for personer som isolerats genom striderna att bli evakuerade. Flyktingenheten tvingades dementera rykten om att ICRC skulle krdva intyg for att hjelpa minniskor ut ur krigsomridena.

I oktober meddelade si ICRC att de nu itog sig att formedla "garantiintyg" som bifogats ett r1dakorsmeddelande f.rin sldktingar utanfor Bosnien-Hercegovina, men att detta inte innebar nigot itagande frin ICRCs sida att evakuera de personer ett intyg avsig. ICRC hade fortsatt inte heller n&gra mojligheter att efterforska f<irsvunna anhoriga (distributionen av rodakorsmeddelanden innebar dock i praktiken att personer eftersoktes). Dess insatser vid denna tidpunkt inriktades mot att, enligt bedomningar pA plats i Bosnien-Hercegovina om var behoven var som st6rst och vad som var mojligt att gora, evakuera sirade, sjuka
och andra utsatta personer frin stridszonerna. Flyktingenhetens rid var darfor att anhoriga i Bosnien-Hercegovina sjilva kunde uppsoka ICRC och be om hjelp. Atttr,, i slutet av iret hade ICRC dock inte tillging till alla omriden i landet.

3.2

1993 - Viseringstving och familieiterftirening

Under vdrm utbrot strider mellan regeringsarmen och kroatledda styrkor i centrala Bosnim-Hercegoztina. Bosnienserbisha frirband gick till fornyad ffinsiv mot nTuslimska mkla,uer i de tistra delama ao landet. I maj och junifattade FNs srikerhetsrdd beslut onx att upprtitta s k "stikra omrfr.den". Hostm sd.g regeringsarmdn konfronteras med Fikret Abdic' anhiingare i Bihac i landets nordvtistra horn. I november forstdrdes dei "Gamla bron" i Mostar av bosnienkroatiskt artilleri.

...vi fiireslir att kiirnfamiljer

ska

fd dterfiirenas i Svenge under vdntetiden..,

I januari overlimnade Invandrarverket ett antal bosniska irenden till regeringen for vigledning.
mars skrev Roda Korset till regeringen, Utldnningsnimnden och Invandrarverket och forklarade att "Rcida Korsets 24 distrikt runt om i Sverige har under den senasre tiden mirkt att allt fler bosnier kontaktar oss pi grund av att deras familjer har splitrats och finns i olika lender. Ofta ror det sig om foreldrar och barn som blivit itskilda". Under rubriken "Roda Korsets forslag till losning" anfordes att

Roda Korset vi]l

i forsta hand protestera mot att krigsflyktingar behandlas annorlunda An ovriga asylsokande. Enligt vedertagen tillAmpning av utlAnningslagen faller krigsflyktingar under UtlL 2 kap. 4 S 2. punkten. Det torde dock finnas en delArenden bland dessa dAr den 'etniska rensningen' varj-t av den art att man kan overvAga om inte dessa flyktingar borde fa konventionsstatus. Roda Korset vAdjar att rAdande praxis skal1 Andras och att Invandrarverket skall behandla bosniernas iirenden. Som elt alternaEiv eller ett komplement foreslAr vi aLL kArnfamiljer skall fi Aterf6renas i Sverige under vAntetiden.

...fiirst ndr konflikten dr iiver kan man biirja efterforska...

Samma minad kunde flyktingenheten informera om atr "genom att ICRC gradvis byggt upp ett ndtverk i Bosnien-Hercegovina kan man ni i stort sett alla omriden utom de som ir direkt inblandade i stridigheter". Angiende efterforskning gavs nu tydligt besked: ICRC har "ingen mojlighet Ah sig sidana ^tt irenden. Forst nir konflikten ir over kan man brirja efterforska de som forsvunnit. Det enda sdttet att hilla kontakt 1r f n genom familjemeddelanden".

...iag beklagar att vi inte kan gdra si mycket mer...

Vintern och viren gick, men de asylsokande fcirblev asylsokande och hade ddrmed ingen rdtt till familjeiterfcirening. Den enda iterforeningsmojligheten bestod alltjimt i att de anhoriga sjilva lyckades ta sig ut ifr&n Bosnien-Hercegovina och vidare till den svenska grdnsen f<ir att vid ankomsten soka asyl. Flyktingenhetens tydliga rid var nu att familjemedlemmarna i Sverige kunde skriva ett "garantiintyg" for att underldtta grinspassagen mellan Bosnien-Hercegovina och Kroatien och att intyget skulle forses med stimpel av Notarius Publicus fcir att sedan skickas med ett r6dakorsmeddelande. Samtidigt betonades dock att "garantiintyget" varken garanterade evakuering eller mojlighet aft lamna Bosnien-Flercegovina.

I fall d?ir familjemedlemmarna fanns i olika asyllinder var anvisningen "enkel": Si linge viseringsfriheten giller och personerna har bosniska passhandlingar,
kan dven de resa vidare tiil Sverige och soka asyl. Flyktingenheten gav dock rekommendationen att de anhciriga i Sverige skulle mote de nyanlinda vid grlnsen for aff infor myndigheterna intyga sliktskapet och sin existens som asylsokande i Sverige. Annars fanns risken for awisning till fcirstaasyllandet och fortsatt familjesplittring. borjan av juni varnade flyktingenheten anhoriga for att det kan "hlnda att viseringsplikt infors fcir bosnier" och att "det forekommer ... att bosnier skickas tillbaka till forsta asyllandet om de kommer frin ett sikert land. Polen har ju numera skrivit pi flyktingkonventionen och ir dirfor ett 'sikert land'." Invandrarverket hade redan hosten 1992 foreskrivit att man forutom Polen dven betraktade bl a Tjeckoslovakien, LJngern och Makedonien (FYROM) som "sikra forsta asyllinder".

..,frivilliggrupper fiir traumatiserade asylsdkande frdn BosnienHercegovina,..

Under virminaderna hade det vdxt fram en insikt om att minga bosniska flyktingar var i behov av psykosocialt st6d. Flyktingenheten kunde konstatera att "de som har varit her lite ldngre mir relatiw bra medan de som anhnt under 1993 dr i veldigt dilig kondition bide psykiskt och fysiskt". Familjemedlemmar tvingades leva itskilda; i Sverige och i Bosnien-Hercegovina; i Sverige och andra asyllinder. Ndra anhciriga var forsvunna. Minniskor hade drivits pi flykt ge-

nom den "etniska rensningens" strategi med overgrepp, avrdttningar och

skjutning.

be-

Runt om i landet startade Roda Korset derfor olika former av stodverksamhet. RSda Korset blev en organisation dit flyktingar kunde, och vigade, vinda sig f6r att fi nigon utomsteende att prata med om sina upplevelser och oro for anhoriga. Och man visste att Roda Korset hade tillging tiil pe[t[g och uppdaterad information om situationen i hemlandet.
...Sverrge stiinger diirren f6r f I ykti n gar

frin

Bosni en-H ercegovi n a...

Den 2l juni fattade regeringen med invandrarminister Birgit Friggebo i spetsen beslut om att iterinfcira oiseringstoing for bosniska medborgare; under viren hade det kommit i genomsnitt runt 5.000 personer per minad, nu reducerades antalet till drygt 200. De som anlint till Sverige "i tid" beviljades permanenta uppehillstillstind efter ett vigledande beslut i ett irende som overlimnats av Invandrarverket. Milnniskor som limnat Bosnien-Hercegovina "fcir sent" och fortfarande befann sig pi flykt mot Sverige stoppades pi vigen och tvingades s6ka asyl i det land dir de befann sig. Familjer splittrades under ling tid.
Regeringen aviserade ocksi att bosniska flyktingar skulle tas emot "inom ramen for en visentligt utokad flyktingkvot". En proposition om detta overlimnades till riksdagen i oktober; sammanlagt skulle upp till cirka 7.300 skyddsbehovande frin f d Jugoslavien kunna <iverforas till Sverige under budgetiret t993-94.

Invandrarverket ldt efter regeringens vigledande beslut meddela att asylansokningar frin personer med anhoriga inom kirnfamiljen kvar i nd.got land i det f d lugoslavim skulle behandlades med fortur. Dessutom gavs de kvarvarande anhoriga mojlighet att ansoka om iterforening redan innan familjemedlemmarna i Sverige fitt sina uppehillstillstind. Roda Korset hade redan under 1992 off.entligt kritiserat forslag om att infora viseringstving for flyktingar f.rin f.ornaJugoslavien och tog i ett pressmeddelande "avsrind frin awisningar och visumtving for flyktingar frin krigsdrabbade

linder".
Efter regeringens 2l-junibeslut uttalade Roda Korset att kravet pi visering

leda ti1l att muslimerna fAr det mycket svArt, aLt ldmna Bosnien. r princip Ar den enda mojligheten for en muslim som vitL liimna Bosnien att Aka via Kroatien. De musfimer som inle har ett fSrdj-gt inresetillstAnd til} annat. l-and har fatt ta sig over grAnsen till Kroatien endast om de haft for avsikt att resa vidare till nAgot av de ldnder som ej begAr visum. Den m6jligheten blir betydligt begrAnsad hArmed.
kommer

att Europa helt stenger dorren for muslimerna frin Bosnien". Samtidigt v?ilkomnades beskedet om att de bosniska flyktingar som fanns i Sverige nu skulle fi sina asylansokningar behandlade.
Slutsatsen blev att "vad som sker idag

ir

10

...det enda ni kan giira just nu dr att skicka riidakorsmeddelanden till er

man...

Atskilliga anhoriga i Bosnien-Hercegovina befann sig i fingliger. ICRC arbetade for att fi till stind en frigivning av alla krigsfingar och besokte fdngslade pi olika platser i landet, men hade inga mojligheter att forhandla fram frisldppande av enskilda internerade. Den enda service flyktingenheten kunde erbjuda de hlrvarande var att vidarebefordra rodakorsmeddelanden. Fingarna forblev tillvidare flrngar.
...nya uppgifter om "garantii ntyg'...
garantibrev och dylikt som skall mojliggora en evakuering" forklarade flyktingenheten i bSrjan av hcjsten.

"Vi har fitt viildigt minga forfrigningar om

av

fitt information om att ICRC barjat hjelpa till med evakuering i familjeiterforeningsirenden i de fall den anhorige i BosnienHercegovinavarr under 15 eller over 60 ir. For att komma ifrigafor evakuering
I slutet juli
hade enheten

krdvdes att den kvarvarande kunde visa att han eller hon beviljats uppehillstillstind i ett annat land. ICRC fordrade darfor ett "guarantee lerrer", vilken for svenska forhillanden alltsi visade sig avse ett bevis om uppehillstillstind. "Garantiintyg': hade siledes fitt ytterligare en innebord.

fanns dock ett problem. I Bosnien-Hercegovina fanns ingen svensk beskickning. For att bli evakuerad med hjnlp av ICRC krdvdes uppehillstilistind, men for aff kunna ansoka om uppehillstillstind miste man foljakrligen forst ta sig till ett ldnd med svensk ambassad. Inom Invandrarverket diskuterades hur frigan skulle losas. Flyktingenhetens svar pi frigor frin anhoriga i Sverige blev allt llngre, samtidigt som besked som innebar en fcirendring av de kvarvarandes situation alltjimt uteblev.

HIr

For att fors6ka 16sa problemet skrev flyktingenheten i mitten av september till ICRC med en for{rlrgan om det vore mojlig att btfoso ansr)kningsformuLir till ett rodakorsmeddelande och, efter att den anhorige i Bosnien-Hercegovina fyllt i formuliret, vidarebefordra detta till svensk ambassad i Zagreb eller Belgrad. Invandrarverket hade dessforinnan godtagit ett sidant forfarande for karnfamiljsmedlemmar. Som vi snart kommer att se indrade dock samma invandrarverk bara nigra veckor senare sina regler for hur ansokan om familjeiterforening skulle gi till.
...matpaket

till

sldktingar och vdnner

Sarajevo...

Under hosten kunde flyktingenheten vidarebefordra information frin Adventistsamfundets "Development and Relief Agency" (ADRA), som mot betalning erbjod sig att packa och transportera matpaket till "vinner eller sldktingar i Sarajevo".

11

...siika tillstdnd fiir medlemmar i kiirnfamiljen som finns kvar

Hercegovina...

Bosnien-

konstaterade Invandrarverket att det dr "praktiskt omojligt for personer i Bosnien-Hercegovina att komma i kontakt med svenska myndigheter" och ldt dirfor meddela att bosnier med permanenta uppehillstillstind i Sverige nu fick soka tillstind for mediemmar i hamfamlljm som fanns kvar i BosnienHercegovina. En sirskild ansokningsblankett utformades. Ovriga anhoriga hinvisades dock dven forcsdttningsvis till svensk utlandsmyndighet.

I oktober

Invandrarverket aviserade vidare aft det "med tanke pi den svira situationen i Bosnien-Hercegovina forutsdtts att exempelvis ICRC kan ni kirnfamiljerna inne i Bosnien-Hercegovina med besked om beviljat tillstind i Sverige och dven hjalpa dem ut ur Bosnien-Hercegovina".

Efter ett m6te mellan flyktingenheten och Invandrarverket den L7 november, kunde Invandrarverket i december upplysa om att "mojlighet finns for den anhorige i Sverige att genom ett s k rodakorsmeddelande forsoka f3, fram informationen till den beslutet giller. Ytterligare information om sidana meddelanden ldmnas av Roda Korsets distriktskontor".
... bosn i ska f I ykti n gar skaff ar kr o ati s ka pass...

Under hosten hade det borjat dyka upp bosniska flyktingar som med hjdlp av nyligen inforskaffade kroatiska pass lyckats kringgi det svenska visumkravet for medborgare i Bosnien-Hercegovina. Invandrarverket lade iterigen asylansokningar pi hog och overldmnade i februari t994 tvit irenden till regeringen.

3.3

1994 - Kroatiska pass och transitviseringar

Dm 5 februari dodades sextiodtta

md.nniskor i m granatatack. mot Sarajeao. De bosnienserbiska beltigringsstyrkoma ningades flytta tillbaks sina positioner efter hot om flyganfall frd.n NATO. Stridema mellan regeringsarmdn och de kroatledda sryrhoma upphorde ocb m "muslimsk-kroatisk" federation bildades. I augusti besegrade regeringsarmdn Abdic' sryrkor; i sEtember gick bosnimserbiska trupper till ffinsia i Bihac; i slutet aa oktober gick regeringsarmm till rnotattack; i nooember sam.lade sig de bosnimserbiska sryrkoma dter till anfall. Samtidigt gich regeringsarm&t och bosnienkroatiska styrkor till gemensam offmsio i cmtrala BosnimHercegooina.

...K9-blanketter?... Under vintern kom frigor om "K9-blanketter". Anhoriga i Sverige uPPgav att ICRC krdvde en "K9-blankett" for att en evakuering skulle kunna genomforas. Det visade sig snart - likhet med den senaste versionen av "garantiintyg" - att vad som avsigs var ett bevis om uppehillstillstind i Sverige. "K9" var Invandrarverkets beslutsklass for anhciriga till bosniska medborgare.

t2

... u p peh dl I sti I I stdn d f ii

r' iiv ri ga anh ii ri ga'...

mars meddelande Invandrarverket att mojligheten for bosniska flyktingar i Sverige att soka uppehillstillstind fdr anhciriga i Bosnien-Hercegovina nu utstricktes till att omfatta aven oztriga anbririga, d v s ensamstiende forildrar med vuxna barn i Sverige, forlldrapar i vissa fall samt personer med samtliga nara sldktingar i Sverige ("sista llnken"). En ny ansokningsblankett togs ocksi fr1m. ...mdnga fiirtrdgningar om ilertiirening av familjer som splittrats....

I marsnumret av "Flyktingnytr" klargjorde flyktingenheten

ligheter att bisti vid iterforening av splittrade familjer:

Roda Korsets moj-

Svenska Roda Korset vidarebefordrar enbart rodakorsmeddeLanden til-l vil-ka man kan bifoga besked om en anhorigs uppehAllsLi-llstAnd i Sverige. I meddelandet kan man ocksA uppmana mottagaren att soka upp ICRC i Bosnien-Hercegovina.

kan j- vj-ssa speciella faIl hjAlpa til1 med evakuering och familj eAterforening .
ICRC

Det Ar viktigt att skilja mellan dessa Atgirder. Evakuering innebAr enbart att man hjAlper minniskor att forflytta sig frAn den direkta stri-dszonen ti1l en sAkrare plats i nAromrAdet.
NAr det gAtler familjeALerforening kr5vs att ICRC kontaktas pA plats och atL de inblandade familjemedlemmarna uttryckligen sAger aLt de vill Aterforenas.

Det Ar p g a sAkerhetsproblem mycket svArt att evakuera mAnniskor ut ur Bosnien-Hercegovina. forhandla om transit i varje enskilt fal1. Det geil1er sAvAl land- som flygvigen. Ibland stoppas transporterna av de inblandade parterna.
ICRC mAste

Bosniska pass gAr att f& pi bosniska ambassaden i Zagteb undantagsfall sA kan det finnas en mojlighet att utfdrda Korsets resedokument i KroaLien och rest-.fugoslavien.

I
Roda

ICRCs kriterier for familjeiterforening specificerades: barn under 15 ir; ensamma lldre personer over 60 &ri ensamma kvinnor med eller utan mindeririga barn. Inom denna grupp gjordes prioriteringar utifrin levnadsforhillanden. ICRC sig till att illa nodvindiga tillstind och handlingar fanns och organiserade resan frin konfliktomridet till en siker plats. Utover detta gdllde en slrskild ordning for f d krigsfingar.
...bilder pd losip Tito fdr ej bifogas riidakorsmeddelanden...

Pi forekommen anledning och efter att ha blivit uppmirksammade av ICRC, forklarade flyktingenheten i ett separat informationsblad att varken fotografier
med "flaggor, emblem, parcisymboler eller andra symboler, minniskor
t3

i uni

form eller minniskor som bir vapen etc" eller pengar kunde bifogas rodakorsmeddelanden. Under den gi.ngna hosten hade ICRC mottagit etr srorr anral meddelanden frin Sverige dir pengar hade bifogats. Senare hade ICRC dven itersint nyirskorc och i ett irende hade enheten kunnat konstatera att bilder dir Josip Titos portdtt syntes i bakgrunden ansigs utgora en fara for mottagaren. ...ufresefi//s tdnd

fiir mdn,.

I maj kunde flyktingenheten upplysa anhoriga att "enligt vad vi ertarit behover alla min utresetillstind av de lokala myndigheterna fdr afi fA llmna BosnienHercegovina och personer i 'militirilder', d v s mellan 16 och 60, kan inte rora sig overhuvudtaget". Att fi utresetill$ind for min i dessa ildrar bed6mdes som
"ytterligt svirt".
A'rren for andra grupper krdvdes utresetillstind. I Sarajevo beviljades normalt utresa for familjeiterforening och sldktbesok utomlands efter ansokan hos lokala myndigheter. Senare under iret nodgades dock flyktingenheten konstatera att "det blir allt svirare" att f2, tillstind, men att "kontakter eller mutor" kunde underldtta. I Banja Luka tvingades minniskor att betala en "skatt" pi 100 DM och tilldts, mot betalning, enbart medfora tvi resviskor i bagage.

...bosniska flyktingar med kroatiska pass kan avvisas...

Den 26 maj fastslog regeringen genom tvi vlgledande beslut att "det inte finns nigot som hindrar att bosnier som fitt kroatiskt medborgarskap sdnds tillbaka till Kroatien". Bland andra FNs flyktingkommissariat (LINHCR) gjorde dock en annan bedomning; flyktingar tidigare hemmahorande i kroatkontrollerade omriden i Hercegovina ansigs lopa stor risk att bli itersinda dit frin Kroatien. Efter att en "delegation" (lis: eff departementsrid) skickats till Kroatien med uppgift atr "urrcina det berdttigade i detta ifrigasdttande" ldt dock Invandrarverket i b6rjan av augusti meddela att "det saknas anledning att g3. ifrin den hittiils tillimpade praxisen". Flyktingenheten kontaktade ddrfor Internationella rodakors- och rodahalvminefederationen ffederationen) i Genlve om mojligheten for rodakorspersonal att vid ankomsten till Kroatien mota personer som awisats frin Sverige.

I oktober genomforde Invandrarverket och Utlinningsnlmnden

en utredningsresa till Kroatien och overldmnade ddrefter <iver nya irenden till regeringen. "den nya regeringen bor prova om den tidigare regeMotivet angavs vara ^tt detta sett dven mot bakgrund av den stora uppmlrkringens praxis skall gdlla, samhet som frigan har fitt i massmedia och bland flyktingintressenter". Invandrarverkers egen bedomning i sak var dock dven fortsatt att "den hittillsvarande praxisen bcir besti".

I borjan av december konstaterade Uthnningsnlmnden att "den kroatiska

m6n har mindre enheter av elitforband

ar-

Bosnien-Hercegovina" och beslutade

t4

derfor att "tills vidare inte prova" overklagade irenden gillande vapenfora min i ildern 17-6Q &r med kroatiskt medborgarskap.

I november var det si flyktingenhetens tur att bescika Kroatien for att undersoka sivdl situationen for bosnier med kroatiska pass, som frigor med anknytning

till familjeiterforening

Kroatim, Rapportserie 2/9a). I den resulterande rapporten, som publicerades i slutet av december, gavs stod till
(Reserapport

frin

Utldnningsnimndens bedomning:

att bosniska mAn i vapenfor Alder som 5.r innehavare av kroatiska pass ska]1 fA stanna I Sverige. Detta pA grund av krigstjAnstgoring i Bosnienrisken att inkallas tiI1
sRK anser

Hercegovina. Vidare kunde Rdda Korset konstatera att

De villkor de kroatiska mlmdigheterna stAller pA bosnier som awvisas tilI Kroatien dr sA orimliga att vissa ti11 och med ser sig tvingade aLL atervAnda Eill Bosnien-Hercegovina. Detta innebAr att Sverige indirekt awuisar personer frAn BosnienHercegovina till-baka dit. Detta kan inEe anses accepLabelt. SRK anser dirfor aEL dessa i nulAget, skall fA stanna i Sverige av humanitAra skAl.
... efte rf o r skn i n g av f ii r sv u n n a per so n e r
i n I ed s ?...

Den 2! juni ldt Roda Korset meddela att ICRC "frin och med nu" kommer "att ta sig an enskilda efterforskningslrenden". Denna uppgift dementerades dock bara nigra dagar senare och uppgavs enbart gilla "i vissa speciella fall". Samtidigt inleddes genom ett samarbete mellan ICRC och BBC \(orld Service radiosiindningar der "de som inte genom rodakorsmeddelanden eller pi annat sdtt hittills fitt kontakt" fick mojlighet efterlysa sina anhoriga. Returnerade rodakorsmeddelanden skulle itfoljas av en blankett for efterforskning via "Radio Link" som den nya tjensten doptes till. Sindningarna kom att pigi till den 31 mars L997.

...lnvandrarverket skickar uppehdllstillstend

fill

ICRC

Bania Luka...

I slutet av juli inkom ett brev frin ICRC med anledning av att kommitt6ns delegation i Banja Luka de senaste veckorna mottagit ett stort antal brev innehillande bevis om uppehillstillstind i Sverige och ansokningar till ICRC om familjeiterforening/evakuering. De flesta angavs ha Invandrarverket och Hissleholms kommun som avsindare. Flyktingenheten ombads informera dessa om den korrekta proceduren for familjeiterf6rening: Uppehillstillstind skickas med rodakorsmeddelande till den anhorige som i sin tur sjllv kontaktar ICRC.
...transitvisum

fiir

Kroatien...

Efter an Kroatien infon krav pi transitvisering for bosniska medborgare, utfdrdade flyktingenheten i september anvisningar fior hur ans6kan om transitvise-

L5

ring f6r Kroatien skulle gi till. Det blev den hirvarandes sliktingens uppgift atr rekvirera ansokningsblankett frin Kroatiens ambassad och sedan skicka denna ifylld tillsammans med den anhcjriges uppehillstillstind och kvitto p& avgift betald genom utrikes postanvisning, till Kroatien.

I slutet av november ldt dock Kroatiens

alltjdmt

ambassad meddela att de tog emot ansokningar i Stockholm och att avgiften - 220 kr for en person - skulle betalas till bankkonto eller postgiro i Sverige. Beslut om att bevilja visering togs emellertid

Zagreb, varfor varje irende dven fortsdttningsvis befordrades mellan Sverige och Kroatien tur och retur, nu med ambassaden som mellanhand, f.or att ddrefter via Svenska Roda Korset och ICRC i Zagreb sindas med ett rcidakorsmeddelande till den anhorige i Bosnien-Hercegovina.

...en resa

till Kroatien var niidviindig...

"Mojiigheterna till iterforening har ... varit begrinsade och en mingd svirigheter har uppkommit. For att ti en si klar bild av liget som mojligt och for att kunna ge inforrnation om vad Roda Korset kan och inte kan gora ansig vi att en resa till Kroatien var nodvlndig", skriver flyktingenhetens chef i reserapponens fo rord (R e e r app o rt fr in Kr o ati m, Rapp o rtse r ie 2 / 9 4) .
s

Forutom att samla in och kontrollera information vilka mojligheter som gavs att hjdlpa anhoriga att lemna Bosnien-Hercegovina och vilka restriktioner som fanns, kom man pi plats overens med ICRC och IOM (International Organization for Migration) om rutiner och ansvarsfordelning i familjeiterforeningslrenden. Innehillet i denna overenskommelse och organisationernas insatser i ovrigt redovisas utforligt i reserapporten.
"Vad kan SRK gora fcir att underldtta iterforening av bosniska familjer?" frigar sig forfattarna i rapportens slutsatser. Tvi problem tas upp: ICRC kan inte evakuera personer som inte har logi ordnad under transittiden i Kroatien; det tar ling tid att fi transitvisum. Konklusionerna blev hir att

Personer som ICRC har for avsikt at.t evakuera och som inte har nAgonstans att bo under transittiden i Kroatien och som kanske dessutom behover vArd ell-er Lillsyn kan inte evakueras.
uppmArksamma problematiken for svenska och se om en losning pA denna kan finnas. myndigheter

SRK

har for avsikE att

har ocksA for avsikt att ta konLakt med kroatiska den och undersoka om vi tillsammans kan fi-nna mindre liga vigar for transitvisumet.
SRK
*

ambassaomstAnd-

G.no* IOM bokades flygresor i familjeiterforeningsdrenden for sjuka, gamla och ensamma barn (personer som var alltfor f<ir sjuka eller ridda fcj,r att flyga fick sedermera mojlighet att resa med Invandrarverkets bussar for kvotflyktingar). IOM ombesorjde dven kontakterna med Sveriges ambassadiZagreb, vilket medforde att transittiden i Kroatien fcirkortades, och hade viss kontakt med organisationen "Overleva vintern" (med tysken Mr Fischer i spetsen), som var valkand i "Republika Srpska" och drev ett flyktingiiger i Kroatien dit gamla och sjuka fdrdes.
L6

...man blir tvungen att gdra sig av med alla dgodelar...

november meddelades i "Flyktingnytt" att ICRC hade "begrinsade mojligheter att evakuera nya fall frin Banja Luka-omridet pi grund att de redan har ^v en si stor drendemingd". Flyktingenheten anvisade att

De som vi1l prova mojligheten tiIl evakuering bor soka upp ICRC med uppehAllstillstAnd t,ill- Sverige och transitvisum ti}l Kroatien. Forst nir ICRC gjort en bedomning av att. man kan hjAlpa till bor man soka uLreseti]lstAnd. Eftersom man blir tvungen att gora sig av med alla Agodelar for att fA utresetillstAnd dr det sAkrast att vint.a med att soka det,ta tiI1 fCRC har gett klartecken.
Senare kunde flyktingenheten ocksi rapportera att TINHCR "inte kan gora nigot om det inte giller minniskor som ir extra utsatta i en allmdnt svir situation eller direkt hotade till livet". Detta mot bakgrund av att minoritetsbefolkningarna uppgavs leva "under mycket svira forhillanden": Minnen hade arbetsoch plikt och tvingades bira lik och grdva gravar i frontlinjen; medicinsk vird forvigrades systematisk; barnen riskerade att misshandlas psykiskt och fysiskt av sina klasskamr^ter i skolan. LTNHCR bad dirfor Roda Korset att "medverka till att inte skapa falska forhoppningar om att de ska kunna hjelpa minniskors anhoriga i omridet".

3.4

1995 - Tillfalliga uppehellstillstind och temporart itervfrndande

ocb

I april och maj intensifi.erades striderna; attackema rnot Bihac okade i styrka

Sarajeao fi,cb utstd upptrappad artilleribesjkutning. Den 25 maj bombade NATO bosnienserbiska ammunitionsforrdd; over 350 FN-ansttillda togs softt gisslan och i ett "motanfall" rnot Tuzla dodadu sjuttioen personer. I juli intog bosnienserbiska trupper enh.laoema Srebrmica och Zepa, tad. ir tidigare aa FN utropade som "siikra omrd.dm". Till dessa hrjrde riven Bihac. Enligt ICRC saknas fortfarande riaer 7.000 p ersoner frd.n Sr ebrmi c a.

Efter m granatattack i slwtet ar.) augusti dd trettiosju mrinniskor dtidadu i Sarajerto, inledde NATO omfattande flyganfall mot bosnimserbiska militriranLiggningar. Sarntidigt och efter att kroatiska regeringsstyrkor tagit kontrollen 6oer Krajinaomrd.det i Kroatien, med resultatet att minst 150.000 mdnniskor flydd, in i BosnienHercegoaina, gick kroatisha och bosniska regeringssryrkor till offensio i nordoiistra Bosnien-Hercegoaina; Drztar, Mrkonic Grad, Sipozt, Jajce ocb Sanski Most intogs. Dm 11 oktober trcidde en slutgihig vapmuila ikraft; efter tre veckors intmsiaa forhandlingar i Dayton undertecknades det resuherande fredsavtalet i Paris dm 14
december.

...stoppa alla avvisningar

till

Kroatien!...

Den 16 februari beslutade regeringen iterigen, som den nye invandrarministern Leif Blomberg nu uttryckte det, att "bosnienkroater med kroatiskt medborgar-

T7

skap inte har skyddsbehov". Den kroatiska regeringen uppgavs ha "garanterat att Kroatien tar emot alla sina medborgare oavsett var de har eller har haft sin hemvist".

Den 8 mars skrev Roda Korset tillsammans med Redda Barnen, Svenska flyktingridet och Svenska kyrkans forsamlingsnimnd ett 6ppet brev till invandrarministern. I brevet anfcirdes att personer friln Bosnien-Hercegovina med kroatiska pass inte erholl "fullvdrdigt" kroatiskt medborgarskap och var utsatta diskriminering, att de enda alternativet fcir minga var ett itervindande till Bosnien-Hercegovina och att min i vapenfor ilder lopte en "overhdngande risk" att bli inkallade till krigstjinstgoring. Organisationerna krivde darfor atr

- Regeringen stoppar all-a awisningar til1 Kroatien ti1ls dare pA grund av risken for nya stridigheter.

vi-

- Regeringen omgAende omprovar besluten rorande personer frAn Bosnien-Hercegovina som endast innehar ett nominellt medborgarskap.
Redan tv& dagar senare kom ett svar per f.ax f.rin Arbetsmarknadsdepartementet dar det konsraterades att "inget av vad Ni framfort dr nya omstdndigheter som regeringen inte kinde till vid beslutstillfdllet". Invandrarministern ldt till detta framfora atr "om det visar sig att Kroatien dras in i krig eller att bosnienkroater, trots garantier om motsatsen, med tving vidaresinds till Bosnien-Hercegovina si fir ansvariga myndigheter, Statens invandrarverk och Utlinningsnimnden, ta med dessa omstindigheter i sina fortsatta pr6vningar av asylansokningar" .

Dm 12 mar! utlopade Kroatims presidmt att nd.got anfall ntot serbkontrollerade

omrd.dm i Kroatien inte skulle ske,fdrutsatt att dessa dterbdrdades pd.fredligztAg.

Tvi veckor efter ankomsten av departementets fax kungjordes genom ett pressmeddelande att "det ir enligt R6da Korsets uppfattning helt orimligc att i nuliget awisa de bosnienkroater som kommit till Sverige tillbaka till Kroatien ... Ur humanitir synpunkt kan tidpunkten for awisningarna knappast vara simre vald". I meddelandet, utformat som ett uttalande av ordforanden Christi na Magnuson, betonades att "risken for krig i Kroatien ... 1r uppenbar":
De garanLier som har givits den svenska regeringen om att bosnienkroaterna inEe skall tvingas tillbaka ti11 Bosnien-

Hercegovina el-ler bti inkallade har givits i en given situation. Men om KroaLien drabbas av krig 5r situationen en helL annan. Vem kan dA overhuvudtaget garantera nigonting?
Arren i distrikten gjordes flyktingpolitiska insatser. I den lokala pressen iterfanns rubriker som "Lltvisade bosnier tvingas ut i kriget", "Absurt skicka tillbaka 5.OOO bosnier till Kroatien" och "Roda Korset skirper tonen mot invandrarministern".

Den 18 aprit inbjods Roda Korset och andra organisationer till Arbetsmarknadsdeparrementet for att "diskutera frigan om bosnienkroater i hela sin vidd".
18

Invandrarministern erbj6d pengar for stodinsatser i Kroatien, men trots atr uppgifter om pigiende mobilisering i Kroatien framfordes vidholl ministern att skyddsbehov saknades; det fanns inte n&gon anledning att ifrigasdtta den kroatiska regeringens " gara;ntier" .
Efter overliggningar i slutet av april med fciretridare for den kroatiska regeringen ldt regeringen iterigen annonsera att "Kroatien kommer atttaemot sina egna medborgare och ge dem skydd i sitt land, oavsett registrerad tidigare hemvist". Den 1 och 2 maj intog kroatiska regeringssryrkor ztdstra Slaztonim i Kroatien och ningad.e de lokala zttipnade sryrkoma till retrritt. Zagreb beskots med splitterbombsmissiler och md.nniskor i Banja Luka-omrfrdet drezts pd flyb frAn sina hern. Den sista stridm bade inletts.
Roda Korset reagerade snabbt och redan under de nya stridigheternas andra dag krdvde generalsekreterare Peter Orn i ett pressmeddelande att

Nu mAste den svenska regeringens beslut om att awisa de femtusen bosnienkroaterna omedelbart skrJ-nlAggas Det vore cyniskts atL sAnda tillbaka mAn, som riskerar att tas ut till krigstjAnst, och att med berAtt mod awvisa kvinnor och barn till- ett omrAde dAr de nir som helst kan bl-i utsatta for kri-

gets fasor.

meddelade Tvi dagar senare, den 4 maj, meddelade regeringen att Utlinningsnimnden beirenden till regeringen "gillande de kroatiska medborslutat att overlemnafyra gare som sokt uppehillstillstind i Sverige" eftersom "liget i Kroatien har for-

till

indrats". Dalen efter beslutade regeringen att bevilja tillfdlliga uppehillstillstind den 1 december 1995. Samtidigt inf6rdes viseringstving for kroatiska medborgare. "Mot bakgrund av den dramatiska och svirbedomda handelseutvecklingen i Kroatien var det nodvindigt att gcira en ny provning", uttalade invandrarministern.

I slutet av november itervinde flyktingenheten till

Kroatien for att "folja upp situationen for de ca 3.300 bosnienkroaterna med tillfdlliga uppehiilstillstind som befinner sig i Sverige" (Uppfaljning aa situationm for flyktingar i Kroatien, Rapportserie L/95). Slutsatsen blev dven denna ging att bosnier med kroatiska pass inte borde utvisas tiil Kroatien: Svenska Roda Korsets slutsatser av resan Ar att Sverige mAste awakta med &tersAndandet av bosnienkroaterna till Kroatien.

Bosnienkroaterna kan inte rAkna med att fA stanna i Kroatien, trots medborgarskapet. vAr slulsats Ar att hemvistorten i praktiken har storre relevans in medborgarskapet.

I anslutning till att de dllfalliga uppehillstillsti.nden lopte ut, knappt sju minader efcer regeringens beslut, fick "berorda utllnningar", som Invandrarverket uttryckte saken, "p& nytt ansoka om uppehillstillstind". Di piborjades en process som i november 1997 resulterade i att Utllnningsnimnden genom fem vdg-

79

ledande beslut beviljade barnfamiljer permanenta uppehillstillsdnd av humanitdra skdl. Men det dr lingt in i framtiden i forhillande till foreliggande rapport, ndstan tvi ir efter fredsoverenskommelsen i Dayton.

...nu gdr det att eftertorska mdnniskor

Bosnien-Hercegovina...

I april kunde si flyktingenheten till

mojligt i Bosnien-Hercegovina:

slut tillkdnnage att efter{orskning nu var

I nulAget giller det familjemedlemmar som inte har haft konLakt med varandra under minst fyra mAnader. ICRC behover mycket informaLion om omstdndigheterna kring forsvinnandet och har utarbetat blankeLLer som skall fyllas i sA noggrant. som moj ligt.
...UNHCR fiirsiiker hjiilpa de mesf ufsatfa...
Samma minad redogjorde flyktingenheten i ett "mallbrev" (standardbrev till anhoriga i Sverige, som successiw blev allt mer uttommande och fyllda med tydliga anvisningar) utfarligt for de aktuella mojligheterna till familjeiterforening. Under rubriken "Allmdnt" redogjordes nu dven for IJNHCRs insatser:

FN:s Flyktingkommissarie (UNHCR) arbetar inte specifikt med familjeAterforening i BiH. UNHCR:s frAmsta mandat Ar skydd av flyktingar som flytt over en grAns till- ett annat Iand, vilket inte Ar fal1et i BiH. UNHCR overvakar situationen i Bosnien och forsoker hjAlpa de mest utsatta. UNHCR kan inte gora nAgot om det inte gAller mdnniskor som Ar extra utsatta i en svAr situation e11er direkt hotade till livet. Aven nAr det gAller familjeAterforening mAste vederborande vara extra utsatt enligL organisationens kriterier. Anhoriga som har en besvdrlig siLuation i BiH mAste sjAlva kontakta UNHCR i BiH, dAr de har 14 kontor.

Nir det gdllde ICRCs mojligheter att bisti vid

Hercegovina angavs samtidigt foljande:

evakuering

ur

Bosnien-

TCRC:s delegaLer kan evakuera personer som ir under 16 och over 50 Ar frAn BiH bara om de har fAtt tillstAnd i ett annat land samt transitvisum for Kroatien. De kan ocksA i vissa faII hj;ilpa ensamma kvinnor (med e1ler uLan barn), invalider och menLalsjuka.

Personen i BiH mAste sjaitv kontakta ICRC eller dess delegater i BiH och be om hjAlp for att evakueras. Detta giiller dock inte smA barn. I dessa faIl kan man kontakta n5rmaste rodakorsdistrikt i Sverige.
om den anhorige i Bosnien-Hercegovina fAtt uppehAllstillstAnd [i sverigeJ bor foljande goras:

1) uppehAllstillstAndet skickas i original til1 den anhorige i gilt med ett rodakorsmeddelande

20

bassaden i stockhorm och skickas sedan via rodakorsmedderanden till den anhorige. (Vj- har detaljerad information). 3) NAr a1lt annat Ar klart sokes utresetil-lstAnd av den anh6rige hos de lokaLa myndigheterna i BiH.

2) transitvisum sokes for den anhorige via den kroatiska

am-

InLernatj-oneLla rodakorskommitt6n har stora svArigheter att genomfora dessa iterforeningar frAmst beroende pA sAkerheUsskAf. En av Roda Korsets principer Ar att inte anvAnda sig av vApnad eskort. DArfor Ar det endast mojligt att evakuera personer om man kan fa till stAnd en overenskommel-se me1lan samtliga parter.
Som ett exempel pi alldor "stora svirigheter" tvingades ICRC i mitten av m 1 meddela att evakuering for familjeiterforening for nirvarande inte ldngre var mojlig i Banja Luka-omridet.

...tempordrt itervdndande av bosnisk sjukvirdspersonal,..

Samtidigt som Zagreb utsattes for missilbeskjutning besokte en representant for flyktingenheten bland andra Federationen, ICRC, LINHCR och IOM pi plats i Kroatien och dessforinnan i Genlve. Syftet med resan var att "samla material och information om repatrieringsfrigor samt ... klargora vissa frigor rorande det medicinska programmet for frivilliga Lrewdndare till Bosnien-Hercegovina" Arr.tt situationen for "bosnienkroaterna" undersoktes (iterigen).
Samma minad inleddes pilotprojektet for "Temporirt itervd.ndande av bosnisk sjukvirdspersonal", tillkommet efter begiran av den bosniska regeringen och med Sverigis regering som uppdragsgivare. Bakgrunden var "att den stora flyktingstrommen iderlitit sjukvirden i landet p& kompetent personal". Svenska Roda Korsets roll inom projektet blev att koordinera, informera och driva projektet i Sverige, att ge individuell ridgivning och ordna researrangemang. Samarbetsparcners blev LINHCR och regeringen i Bosnien-Hercegovina. Svenska Roda Korsets medverkan hade sitt urspnrng i en forfri.gan frin det svenska utrikesdepartementet. tID tog forst kontakt med centralstyrelsens sekretariats internationella avdelning, som avbojde deltagande i projektet, och direfter med flyktingenheten, dit bosniska flyktingar redan tidigare vdnt sig med frigor om mojligheter att "gora en insats for hemlandet".
s1n verksamhet konfronterades med ctaglrgen Flyktingenheten, som dagligen genom sln verKsamhet Konlronteracles med be.rlyktmgenheten, hoven i Bosnien-Hercegovina, sig en mojlighet att ge krigets flyktingar en roll i lindrandet av lidandet; att se dem som en resurs i bistindsarbetet. Efrer minga diskussioner bide internt och med blivande samarbetspartners, och med tydliga krav gentemot den bosniska regeringen (de itervindande fick ej tas ut till krigstjilnstgoring och skulle varatria aft lamna landet nir som helst), sikrades

Roda Korsets deltagande.

Under hosten reste

personer,

till

med sjukv&rdspersonal, sammanlagt femton Bosnien-Hercegovina. En forsta uppfoljning av projektet gjordes i

tvi grupper

21

Bosnienfr,in uppfoljningsrua Hercegoaina, flykringenheten 96031,5). Projektet skulle komma att foljas av f7era.

februari och mars 1996

(Reserapport

titt

...detta fiirfarande iir inte dndamilsenligt ndra anhiiriga...

f6r att friimja dterfdrening av

I juni kungjorde Invandrarverket att mojligheten for bosnier i Sverige att soka uppehillstillstind for anhoriga i Bosnien-F{ercegovina nu upphorde; "Bosnier bor som andra utlinningar hlnvisas till att sjdlva soka uppehillstillstind vid
svenska utlandsmyndighet". Det tidigare arrangemanget ansigs inte langre vara "indamilsenligt for att framla iterforening av nira anhoriga".

Enligt flyktingenheten var orsaken till Invandrarverkets beslut att "bosnier har sokt fcir alla sldktingar (syskon m.m.) och ans<ikningarna har i nd.stan 100o/o av fallen blivit avslag ... SIV har nu dragit slutsatsen att det inte fungerar lingre". I praktiken visade det sig dock att Invandrarverket fortsatte att avgora drenden efter anscikan av anhorig i Sverige i fall dir forutsdttningar for uppehillstillstind trots allt forelig.
...beredskap infiir en dtervandring

stiirce skala...

Fem dagar efter fredsforhandlingarnas avslutande i Dayton, begav sig tre personer frin flyktingenheten till Kroatien. Syftet med resan var dels, som redovisats ovan, att "folja upp situationen" for bosnierna med kroatiska pass, dels att "inom ramarna for flyktingenhetens pilotprojekr, rorande tempordrt itervindande av bosnisk sjukvirdspersonal, folja upp olika aktorers beredskap infor en itervandring i storre skala till Bosnien-Hercegovina". Resultatet av den senare ansatsen iterfinns i en intern promemoria (Olika aktorers beredskap infor en d.tercandring till Bosnim ocb Herzegoaina, flyktingenheten 199 5).

...frdn krig tiil fred... Den 14 december trii.dde Daytonaatalet ikrafi. IFOR marscberade in i BosnienHercegovina och i Sarajet;o installerade sig Carl Bildt som omztrirldens "High Representatizte".

3.5

Efter Dayton...

Krigsslutet gav nya mojligheter till familjeiterforening. Asylsokande fortsatte att komma; mdnniskor frin s k "majoritetsomriden" awisades; f d internflyktingar som inte ansigs kunna itervinda till sina tidigare hemorter beviljades flyktingstatus. Sommaren 1996 publicerade ICRC den forsta fcjrteckningen <iver saknade personer (den senaste upplagan innehiller d.ygt 18.000 namn). Bosnierna med kroatiska pass levde ldnge (vissa Innu 1998) i osikerhet om sin framtid; hdr agerade Roda Korset med upprepade skriveiser till regeringen. Insarserna kring frivillig itervandring fortsatte och forstdrktes.

22

I skrivande stund, efter tvi och ett halw ir av fred i Bosnien-Hercegovina, pigir strider i Kosovoprovinsen i Forbundsrepubliken Jugoslavien. Federala jugoslaviska (serbiska) styrkor ster mot "Kosovas befrielsearm6", UQK. Stider och byar beskjuts. Minniskor isoleras i "befriade" omriden eller tvingas pi flykt till Montenegro, Makedonien (FYROM), Albanien och Bosnien-Flercegovina. Krigets verklighet ir iter pi Balkan.
Bosnien-Hercegovina mot integrering. Krigsiren blir sakta historia. For Svenska Roda Korset ir det dominerande temat idag frivillig itervandring. Alltj?imt saknas dock tusentals personer och varje minad anlinder nya asyisokande till Sverige, frimst mdnniskor som tidigare vistats i Tyskland med "Duldung" (tidsbegrlnsade uppehillstillstind). F<jr dessa vlntar itersindande dll Tyskland i enlighet med Dublinkonventionen. For nyanlinda asylsokande som varit internflyktingar i Bosnien-Hercegovina ir praxisllget oklart. Klart Ir emellercid att Bosnien-F{ercegovina lven forcsdttningsvis kommer att engageraRoda Korsets flyktingkonsulenter och dess flyktingenhet.

Samtidigt

gir utvecklingen i

Svenska Rtida Korsets insatser - i siffror

Siffrorna - antalet drenden som registrerats pi flykdngenheten - visar tydligt Bosnienkrigets kvantitativa konsekvenser for enhetens arbetsinsatser och ger en 6vergripande bild av flyktingkonsulenternas situation. Men de visar dndi inte hela den kvantifierbara sanningen; for besok pi distriktskontoren och telefonsamtal frin asylsokande och anhoriga finns ingen statistik. Frigorna som stelldes vara minga och kunde gdlla allt frin medicinsk hjelp till sldktingar i hemlandet, till information om forhillandena "pi marken" efter att nya hemska bilder visats pi TV kvillen innan (oticka bilder pi nyheterna fick omedelbara konsekvenser i distriktskontorens vdntrum och i antalet telefonsamtal).

Eker att ha uppmirksammat detta forbehill, lfu oss si ta en titt pi den tillgingliga statistiken. Under 1994 vidarebefordrades nirmare 100.000 rodakorsrneddelanden mellan Sverige och det forna Jugoslavien; 1997 lig motsvarande siffra pi 150 meddelanden. Registreringen av enskilda asyl- och familjeiterforeningsirenden nidde sin topp 1995; 1202 drenden varav 346 avseende BosnienHercegovina, Kroatien och Forbundsrepubliken Jugoslavien. Under 1997 var antalet irenden sammanlagt 33 stycken for dessa tre linder; totalt registrerades 809 enskilda irenden under iret.

Familjeiterfdrening och asyl

1989 registrerade flyktingenheten ett (1) familjeiterforeningslrende avseende Jugoslavien; iret ddrefter registrerades 16 asylirenden. For 1991 finns nio asylirenden bokforda. 1992 registrerades 13 drenden gillande asyl och tre avseende familjeiterforening. Totalt registrerades drygt 1.000 irenden per ir under denna period.

23

1993 registrerades 51 irenden, varav 34 gdllde familjeiterforening, under den nya kategorin "Bosnien-Hercegovina"l ett asylirende henfordes till Kroatien. Femtionio irenden - 39 asyl och 11 familjeiterforening - bokfordes forJugoslavien. Sammantaget registrerades 959 irenden under iret.

Under 1994 klassificerades 172 arenden - 1.20 under familjeiterforening - som bosniska; sex som kroatiska, varav fyra avseende asyl. Femtiofem drenden registrerades som jugoslaviska, trettioetta av dessa var asyldrenden. A..tr totalsumma uppgick tiII952.
Bosnienkrigets sista ir registrerades totalt 324 bosniska drenden - 198 familjeiterforenings- och itta asylarcnden - , tvi kroatiska irenden och 22 jugoslaviska. 1995 registrerades totalt 1202 arenden.

1W2

1W5

Fig 2.

Enskilda i)renden

f d Jugoslaaien 1990-1997
med

Minga irenden under bide 1994 och 1995 involverade kontakter

LINHCR. Den storsta delen av familjeiterforeningsirendena inbegrep stod vid bokning av flygresan till Sverige (via IOM). For
1996 henfordes 67 arenden

till Bosnien-Hercegovinai

1997

var antalet nere i

23 stycken. Sammantaget registrerades

d.ygt 800 irenden per ir.

Efte rfo rskni n g och rdd akorsm edd el an den

1990 registrerades 524 efterforskningsirenden och 687 rcidakorsmeddelanden; 1997var siffrorna 1.339 respektive 1.394.

Under t992 vidarebefordrades 5.835 rodakorsmeddelanden. 1993 var antalet uppe i over 38.000 varav 35.917 g:illde "Ex-Jugoslavien". Toppnoteringen niddes 1994 da99.420 meddelanden skickades mellan Sverige och "Ex-Jugoslavien"; i februari och mars noterades over 6.000 per minad. 1995 sjonk totalantalet till 44.812; en tydlig nedging kunde observeras under irets andra helft (da post och

24

telefon efter hand borjade fungera). A,r"tt detta ir var antalet som storst i februari och mars, runt 6.000.
1996 registrerades 6.146 rodakorsmeddelanden avseende "Ex-Jugoslavien". Ftjr 1997 var motsvarande siffra 150.

'1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

i

1997

Nlr

det giller efterforskning finns sammanlagt 616 nya irenden registrerade for 7992, 926 for 1993, 2.673 for 1994, 7.408 for 1995,71,1, {or 1996 och 456 for 1997. Frin och med 1994 finns drenden klassificerade som gdllande Jugoslaviei"; 1.879 for detta &r,729 for 1995,345 for 1996 och94 for 1997.

Svenska Rrida Korsets insatser - verklighetens exempel

Bakom siffrorna doljer sig i de enskilda irendena de hjilpsokande - flyktingar i Sverige och deras anhoriga i Bosnien-Hercegovina och i andra asylldnder - , flyktingenhetens handllggares och flyktingkonsulenternas dagliga kontakter med dessa, enhetens samarbete med ICRC, IOM och andra organisationer och myndigheter. I det faljande redovisas kortfattat ett antal mer, och ibland mindre, representativa exempel ur denna verklighet.

...vuxen son i Sverige, gamla fdrdldrar i flyktingliiger

Kroatien...

Det dr vir och iret dr 1993. Uppehillstillstind for forildrarna ir beviljat efter ans6kan via Sveriges ambassad iZagreb. Flyktingenheten beslutar om egeninsats for resan till Sverige. Efcer att pengarna inkommit bokas flygresa genom IOM. Tre veckor senare ankommer forildrarna till Stockholm. Flyktingenheten bekriftar ankomsten till IOM. Efter tre minader mottas faktura frin IOM och irendet kan avslutas.

25

...pojke tre 6r eskorferas till Sverige via Belgrad mor...

fiir

att dterfiirenas med sin

I februari 1994 beslutar flyktingenheten om egeninsats fcjr resa till Sverige. Sonen, tre ir, bor hos sin mormor i en stad i nordcistra Bosnien-Hercegovina och skall med hjilp av en morbror ta sig till Belgrad for vidare transport till Stockholm och iterforening med modern. Uppehillstillstind har beviljats efter ansokan

frin

Sverige.

Efcersom pojken saknar pass ber flyktingenheten ICRC i Belgrad utfdrda resedokument (rodakorspass). Svenska ambassaden forvarnas om att pojken dr pit v?ig till Belgrad och att han kommer ltt inneha ett rodakorspass dir svenskt uppehillstillstind skall inforas.

Efter att egeninsatsen inkommit kontaktar flyktingenheten IOM for bokning av buss frin Belgrad till Budapest och sedan flyg. I slutet av mars meddelar IOM att allt dr klart. Frin Belgrad till Budapest eskorteras pojken av morbrodern; frin Budapest till Stockholm av en flygvdrdinna. Flyktingenheten meddelar ankomsttid till mamman i Sverige som skall mota pi flygplatsen. Sonen anlinder och detta bekriftas dll IOM. I slutet av augusti fir flyktingenheten en faktura{rrSrnIOM och irendet kan avslutas.

...dotter med farhror

flyktinglliger

Kroatien, pappa

Sverige...

av april 1994 inkommer egeninsatsen for dotterns resa frltn Zagreb trll Flyg bokas via IOM, Det visar sig dock att dottern vill awakta d3^ farMalmo. brodern dnnu inte beviljats uppehillstillstind. Tvi minader senare tas farbrodern ut pi flyktingkvoten och fir dirmed resan till Sverige betald av Invandrarverket. Genom kontakt med Invandrarverket samordnas resorna. Efter tre veckor anlinder dotter och farbror tillsammans med buss (fadern betalar flickans resa direkt till Invandrarverket). Flyktingenheten iterbetalar egeninsatsen och meddelar IOM. Arendet kan avslutas.

I mitten

..,pappa vill dterfiirenas med sonen som bor hos farfar och farmor...

en dag i slutet av april L994. Uppehillstillstind for sonen i BosnienHercegovina dr sokt, beviljat och skickat med ett rddakorsmeddelande. Efcersom det ror sig om ett barn kan evakuering begiras frin Sverige (normalt miste den anhorige i Bosnien-Hercegovina sjilv ta kontakt med ICRC). Flyktingenheten skickar darfor ett forfragan till ICRC i Zagreb. Eker {yra dagar kommer

Det

ir

svar per telefon; fadern ombeds skriva ett rodakorsmeddelande till farfadern och efi rill sonen. Detta for att en delegat skall kunna besoka dem utan att tilldra sig myndigheternas intresse. Flyktingenheten underrdttar den kommunala flyktinghandliggare som har kontakt med fadern. Tvi dagar senare inkommer meddelandena och vidarebefordras omglende till Zagreb.

Den 20 maj meddelar ICRC att de har besokt pojken och farfordldrarna. Farfar och farmor vill inte lita barnbarnet resa ensamt. ICRC skall gora ett nytt besok.

26

Flyktingenheten meddelar fadern i Sverige. Tvi veckor senare iterkommer ICRC per telefon och berdttar att f.arforildrarna fortfarande vdgrar lita pojken resa ensam till Sverige. ICRC kan derfor tills vidare inte gora nigot. Flyktingenheten informerar iterigen fadern om ldget.

gir. I september iterkommer flyktinghandliggaren och uppger att farforildrarna nu har gitt med pi att "slippa" pojken. Flyktingenheten meddeSommaren

lar samma dag ICRC per fax. Efter {yra dagar rapporterar ICRC att transitvisering fcir Kroatien saknas. Flyktingenheten instruerar flyktinghandldggaren om hur ansokan om transitvisering gir till (se sidan 15 fcir anvisat forfaringssdtt).
senare ringer flyktinghandldggaren och uppger att ICRC har kontaktat fadern och frigat om han har nigot bekant i Zagreb. Det har han inte. Informationen vidarebefordras till ICRC och IOM (som ansvarar for resan frin Kroatien till Sverige). Organisationen UCE - flnaccompanied Children in Exile - kan dock ordna uppehille iZagreb, men di krdvs ett skriftligt godklnnande av fadern. Flyktinghandliggaren ser till att blanketter fylls i och dessa skickas vida-

Tvi veckor

re av flyktingen'heten

till ICRC.

Efter tre veckor - det ir nu den 31 oktober - kornmer en bekrdftelse frin ICRC om att UCE tar hand om pojken vid ankom$ tili Zagreb. Ett nytt problem dock dykt upp; det svenska uppehillstiilstindet har gitt ut. Flyktinghandliggaren informeras och skall se till att tillstindet forlangs. En vecka senare kan ett beslut frin Invandrarverket skickas till ICRC. November och december passerar. I januari 1995, nio minader efter att lrendet registrerades pi flyktingenheten, ringer flyktinghandldggaren och siger art pojki i.nte aill limna Bosnim-Hercegooina. Arendet avslutas och den egeninsats for resan rill Sverige som inkommit frin forildrarna iterbetalas. Slutligen informeras ICRC och IOM.
...syster

Sverige, minderdrig bror i flyktingliiger

i Libyen...

Den 4 maj 1994. Brodern, som vistas i flyktinglegret "Gala Buli" i Libyens huvudstad Tripoli, har tvi veckor tidigare beviljats uppehillstillstind i Sverige (efter ansokan av systern). Beslutet om uppehillstillstind har av Invandrarverket skickats till Svenska generalkonsulatet i Tripoli.

f.or att fa hjelp med att ansoka om ekonomiskt bidrag for iterforeningen. Efter att ansokan inkommit beslutar flyktingenheten om egeninsats for resan: bit Tripoli-Malta for vidare transport med flyg till Sverige. Efter kontroll via berord flyktingkonsulent att uppehillstillstind ir beviljat och att pojken sjiilv vill iterforenas med systern i Sverige och egenavgift inkommit, bokar flyktingenheten resan via IOM.
Systern vinder sig

till ett distriktskontor

Efter kontakt med ligerchefen i Tripoli dndras resplanerna; eskorc skall ske landvigen till Tunis och via IOM bokas nu istillet flyg derifrin till Stockholm. Drygr en vecka senare - det har hunnit bli juli - bekriftar ldgerchefen eskorten

27

och meddelar *t han lven ordnar och betalar resan vidare till Sverige. En minad senare ankommer brodern till Sverige. Egeninsatsen iterbetalas och den planerade IOM-resan avbokas.

...gammal mamma

Srebrenica ifierfiirenas med vuxen son i Stockholm...

Oktober 1994.Mamman befinner sig i ett beligrat Srebrenica. Hon har beviljats uppehillstillstind i Sverige, men detta har redan hunnit gi ut. Sonen, som har kontakt med en flyktingkonsulent, ordnar forlengning av tillstindet och transitvisum for Kroatien.
Innan flyktingenheten kan boka resan behcivs ocksi en kontaktadress i Kroatien. Flyktingkonsulenten ordnar detta. Samtidigt mottas egeninsatsen. Di allt dr klart - det har nu hunnit bli december - bokas resan via IOM. ICRC och Sveriges ambass ad i Zagreb meddelas for kennedom och uppehillstillstind och visum skickas med ett rodakorsmeddelande till ICRC for utdelning till mamman. Efter diverse turer di det till en borjan bland annat ir oklan om rodakorsmeddelandet har kommit fram eller inte, ringer sonen i borjan av maj till flyktinghan fitt ett rodakorsmeddelande frin mamman som enheten och berdttar ^tt art uppehalstillstind och visum har kommit fram och att hon med bekriftar hj?ilp av en granne kontaktat ICRC. ICRC skall dock har uppgett att det innu inre var klarc for evakuering. Ansvarig handliggare forklarar for sonen afi det ar "oerhcirt svirt" att evakueraf.r&n Srebrenica och uppmanar honom att skicka ett rodakorsmeddelande dar han ber mamman att med hjdlp av grannen hilla kontakten med ICRC:s delegation pi plats.

En vecka senare kontaktas flyktingkonsulenten direkt av IOM som meddelar art mamman skall tas till Kroatien och frigar om Roda Korset kan betala kostnaden for hotel i Zagreb. Sonen forklarar sig villig att betala. Flyktingenheten faxar svar till IOM. Ytterligare tio dagar senare bekriftar ICRC brevledes att evakuering kommer att ske.

Juni minad gick men nigon evakuering kom trots klarcecken inte till stind. Efrer fem dagars beskjutning intogs Srebrenica den 11 juli av bosnienserbiska styrkor. Den L3 juli var staden tomd pi sin befolkning.

borjan av augusti meddelar flyktingkonsulenten att mamman nu befinner sig som flykting i Tuzla (sonen har fitt ett rodakorsmeddelande). Flyktingenheten informerar ICRC och IOM. ICRC i Zagreb svarar en vecka senare och meddelar att dess delegationen iTuzla har rapporterat att mamman finns ddr.

I mitten av oktober kan flyktingenheten vidarebefordra IOM:s bokningsbekrdftelse till sonen. En vecka senare ankommer mamman ten meddelas IOM.

till Stockholm. Ankoms-

28

...medicinsk eskort frdn Kroatien till Malmii...

Infor den slutgiltiga vapenvilan i oktober 1995 fordrevs minga ildre kvarvarande minniskor ifrin Banja Luka-omridet. De fick nigra timmar pi sig afi lemna sina hem och hamnade si sminingom i kroatiska flyktinglnger. Atskilliga av dessa hade nira sliktingar i Sverige och hade redan beviljats uppehillsdllstind. Med hjelp av IOM och eskorrerade av unga kroatiska likare kom de snabbt till Sverige i mindre grupper. Till Malmo, derifrin nedanstiende scen ir hdmtad, kom cirka 30 personer pi detta sdtt. Vi ankomsten fanns Roda Korset pi plats.
Ibland tvingades man overtyga en misstinksam passpolis om att de ankommande faktiskt hade rdtt att resa in i Sverige.

En hostdag vintade flyktingkonsulenten utanfor svlvarterminalen i Malmos hamn. De anhoriga stod i klungor. Si kom de. Nigra i rullstol. En man gick
sjdlv med stod av en eskoterande ldkare. Den knappt giende mannens familj rusade fram till honom; han tittade pi deras ansikten. De foste borc honom till en bink dir fick han smaka en kopp kaffe for forsta gingen pi flera ir. Familjen var iter samlad, denna ging i Sverige.

...min bror dr fdngslad i Sanski Most...

Sommaren 1995 kom en frusrerad och arg man till distriktskontoret. Han berdttade att hans bror, bosatt i Sanski Most, hade blivit gripen av bosnienserbiska soldater. Brodern hade varit aktiv i den bosniska hjilporganisationen "Merhamet" och tillfingatagits under ett uppdrag.

Vad kunde Roda Korset gora? Flyktingkonsulenten tog kontakt med flyktingenheren, som redan klnde till att bosniska hjilparbetare blivit tillfingatagna. Arr.n ICRC kunde konfirmera uppgifterna; tio min hade gripits under pigiende arbete och forts bon. ICRC hade formedlat vissa hjdlp via "Merhamet" eftersom de ansigs ha god kunskap om de lokala hjiilpbehoven och hade nu utan framging vint sig till de bosnienserbiska myndigheterna och krdvt tillging till f.ingarna.

Det visade sig si sminingom att den fdngslade brodern iven var forfattare och poet. Brodern i Sverige hade d;rfor dven tagit kontakt med PEN-klubben och Amnesty International. PEN drev frigan genom sitt ndtverk, Amnesty utfdrdade en blixtaktion. Genom Roda Korset skickades stindigt nya rodakorsmeddelanden for 6verlemnande till brodern om ICRC skulle tillitas besoka fdngelset. Men inget mirkbart hinde.

Det blev ett nyct ir och plotsligt dok mannen iter upp pa distriktskontoret. Denna ging med en bukett tulpaner och med nyheten att brodern frislippts. ICRC hade innan dess kunnat genomfora tvi besok. Nigra minader senare kom han iterigen tillbaka och berdttade denna ging att han hade varit pi besok i Sanski Most och hade med sig ett tackbrev.

29

En tillbakablick - insatser under fyra "Pi ett ir och tre minader

hade jag inte

krigsir
frin min stad och mina anhoriga. Jag

fitt

nigra nyheter

Ndr rcidakorsmeddelandet kom formidde jag inte ldsa var dod och en kvinna tog meddelandet och ldste. Sen sa hon allt det. En man frigade om nigon lr bra Emina. Allt 2ir bra. Jag har ldst det 1000 ginger sedan dess." av rddakorsmeddelande)
hade f6rlorat hoppet och viljan att leva.

Roda Korsets trovirdighet bygger pe att vi finns "pi plats", att vi vet "vad som hinder" och atr vi ddrfor kan formedla korrekt och uppdaterad information. Genom tillgiinglighet och professionalitet dr vi en organisation dir minniskor, i det personliga motet med engagerade medarbetare, kan fi relevant information, vilgar prata om sina upplevelser och kan kdnna sig trygga. Om, och dir, dessa "egenskaper" saknas riskerar vi att inte kunna leva upp till det humanitira uPPdragets kategoriska imperativ: aft forbdttra situationen for och tillsammans med "de mest utsatra" (i detta fall konkretiserade i form av mdnniskor som flytt undan krig, trakasserier, overgrepp och forfoljelse).

Information
Ledordet under krigsiren var information. Den primdra uppgifcen for flyktingenheten blev att alltid vara uppdaterad for att via flyktingkonsulenterna och direkt kunna ge korrekt och aktuell information till anhoriga i Sverige om situarionen i Bosnien-Hercegovina och mojligheterna till hjelp. Mojligheten att inhimta upplysningar frin ICRC och andra organisationer och myndigheter i Bosnien-Hercegovina och niromridet och att genomfora egna utredningsresor for att samla in och verifiera information, var vdsentlig for att denna uppgift skulle kunna fullgoras. Det var ocksi utifrin denna grund som ett effektiw opinionsbildningsarbete gentemot svenska myndigheter kunde genomforas (ddrmed inte sag, som vi har sett, afi det alltid gav onskat resultat).

en diskussion om information har iven vidarebefordrandet av rodakorsmeddelandm en sjilvklar plats; det var endast pi detta sdtt anhoriga kunde fi veta vad som hdnt just deras ndrmaste, som de kunde upprdtthilla den iteretablerade kontakten och kanske, i ett senare skede, bifoga ett svenskt uppehillstillstind och dirmed piborja en process med en iterforening i Sverige som slutmil. Arbetet med rodakorsmeddelanden mi vara en forhillandevis anonym del av Roda Korset, men dr i det hir fallet en helt avgorande komponent'

Flexibilitet
Behovet av flexibilitet i ttllgLngen till resurser i form av personal och frivilliga manifesteras tydligt under Bosnieniren: Antalet registrerade enskilda irenden gdllande f d Jugoslavien okade tjugofallt mellan 7992 och 1995 (med storst uPPgang for familjeiterforeningsirenden); mellan 1992 och 1993 va*e antalet f6rL"Jl"d. rodakorsmeddelanden med over 50Oo/o, mellan 1993 och 1994 med

knappt

200o/o.

JU

Det siger sig sj2ilvt att en si kraftigt okande arbetsbelastning inte kan hanteras inom for en enhet, och en verksamhet, tilldelade resurser. Detta sett i perspektivet av att det dr avg<irande for verksamheten att vi snabbt kan formedla adekvat information och alltid finnas tillg:ingli$ f<;r anhoriga i Sverige, visar att det finns behov av att skyndsamt kunna omfordela resurser inom sivil centralstyrelsen sekretariat som respektive distriktskontor. Det miste finnas en god beredskap i detta avseende for att vi utan drojsmil skall kunna mota den utsatthet hrindelser i pd.r omaiirld ger uppbon till i odrt eget land.

Under ett pigiende krig dir minga mdnniskor tagit sin tillflykt till Sverige, miste det framforallt pi distriktskontoren dven finnas beredskap for att p& ett indamilsenligt sdtt kunna hantera en mer tillfalligt okad besoksfrekvens i samband med hindelser som piverkar anhoriga i hemlandet

I det i

denna rapport behandlade exemplet - kriget i Bosnien-Hercegovina - tog flyktingenheten hjiilp av frivilliga frin det omgivande distriktet och av personal frin andra enheter och avdelningar pi sekretariatet som hade "tid cjver". De egna resurserna.for efterforskning och vidarebefordrande av rodakorsmeddelanden utokades successiw. Samtidigt avskaffade emellertid flera distriktskontor sina fl yktingkonsulenttj dnster.
N ati on el It och i nter n ati on el It

Av vad som redan har sagts, och som iven torde framgi av redovisningen i sin helt, dr en indelningi "nationell" respektiae "intemationell" zterksamhet foga indamilsenlig i arbetet med att ge stod till mlnniskor som tvingats ldmna sitt hemland pi grund av krig och sokt skydd i Sverige. Stod till krigsflyktingar och deras anhoriga handlar, som vi sett, om sivil kontakter med flyktingarna sjllva, i vissa fall med deras anhoriga i andra linder, med svenska myndigheter (i Sverige och utomlands), som med internationella organisationer, med ICRC, Federationen och UNHCR. Insatser for flyktingar dr i detta avseende grinsoverskridande.

mer orimlig i efterkrigsperspektivet: En framgingsrik strategi for dteruandring i storre skala till ett krigshirjat land miste med nodvindighet innefatta bide forberedande insatser i Sverige och iteruppbyggnad och forrroendeskapande itgdrder i hemlandet.

Den "traditionella" verksamhetsindelningen forefaller

In

Att forsoka dra en grdns ddr det nationella slutar och det internationella tar vid
synes derfor osvikligen leda till att Roda Korsets arbete - fullgorandet av det humanitira uppdraget - forsviras. Utgingspunkten for hur vi vdljer att i framtiden organisera Svenska Roda Korsets "flyktingrelaterade" verksamhet(er) bor istdllet vara hur oi kan ge brista mojliga stod rill de flyktingar som befinner sig i virt land och deras anhoriga i hemlandet.

3l

Roda korsets centralstyrelse Flyktingenheten

Rapportserie om flyktingfrigor

Svenska roda korset bedriver sedan minga 6r verksamhet for flyktingar och asylsdkande. Virt engagemang omfattar sivll nationellt som internationellt

flyktingarbete

pi

olika nivier.

Som ett led i vir strEvan att bidra till 6kad kunskap om flyktingfrigor producerar vi en rapportserie, som pi olika siitt belyser flyktingskapets problematik.

Rapporterna kan bestiillas genom Flyktingenheten Foljande rapporter har utkommit 1993-1998:

till

en kostnad av 60 kr/st.

1998

1.

Riitten till familjeiterftirening fiir anhiiriga utanftir kiirnfamiljen efter 1 januari 1997 Svenska Roda Korsets Flyltingenhet Rapportserie nr 1/98, 52 sidor + klillfrirteckning
Svenska Rtida Korsets nationella arbete till stiid ftir flyktingar Bosnien-Eercegovina - frin Sarajevo till Dayton Svenska ROda Korsets Flyktingenhet Rapportserie nr 2/98, 3 1 sidor

2.

frin

1996

1.

Enkonjunkturkiinsligflyktingdebatt
Vad fbr solidariteten kosta? Frirfattare : Gunilla Rehnberg Rapportserie w 7/96,20 sidor + litteraturftirteckning

2. 3.

Analys av principen om s k siikert ftrsta asylland Fdrfattare: Ann-Christine Gullesjri Rapportseri e w 2196, 24 sidor

Rapport

frin Al Tash - ett flyktingliiger i Irak

Fdrfattare : Asa Jansson Rappodserie nr 3196,19 sidor

1995

1.

Uppfiiljning av situationen ftir flyktingar i Kroatien Utedningsresa till Kroatien hcisten 1995
Fdrfattare: Ingnd Krogius

Rapportseriew 1195,16 sidor + bilagor

1994

1.

Reserapport frin Kroatien Utedningsresa till Kroatien hdsten i994 Frirfattare: Lena Aronsson, Rolf Nilsson Rapportserie w 2194,33 sidor + bilagor

1993

1.

Ensamhet, isolering och familjevild i flyktingfamiljer En ftirstudie om misshandlade invandrade kvinnor Fdrfattare: Birgit Arellano, Ctraryna Misiowiec Rapportserie w 1193,36 sidor

2. 3.

Slutrapport Opinionbildningsprojektet
Fdrfattare: Birgitta Fries

Rapportseriew 2193,14 sidor + Delrapport II, 19 sidor + bilagor

Flyktingbarn utan laglig vflrdnadshavarel deras bakgrund, tankar och livssituation

Forfattare : J6na Kristj 6nsd6ttir Rapportserie nr 3193

4.

The Rights of Asylum Seekers and Accepted Refugees in Sweden 1993 Forfattare: Kjell Jrinsson, Sten De Geer Rapportseriew 4193

Samtliga rapportff kan rekvireras fren

Svenska rOda korset Flyktingenheten

Box27316 IO2 54 STOCKHOLM Tel 08-665 56 00

Lars Carlsson Chef Flyktingenheten

RiidoKorsel
Central styrel sens sekretariat

Flyktingenheten, Box 27316, 102 54 Stockholm (Osthammarsgatan 70) Tel 08-665 56 00 Fax 08-667 36 42 E-mail : postmaster@redcross. se