You are on page 1of 40

Varfr det r dags att lngsiktigt

spekulera i kaffeprisets uppgng?!


Av Karl Wikland 2013-10-24
Varfr har du ftt detta att lsa?
Du knner mig (Karl Wikland), r intresserad av investeringar eller s har vi
trffats flyktigt och talat om kaffe-handel och jag vill dela med mig till dig
kunskapen om en god spekulativ investering med synnerligen goda
utsikter som jag sjlv kommer att handla p (och redan har brjat handla
p) och anser r s bra att jag vill dela med mig just till dig.
Jag har inget p att vinna p om du fretar dig den mjlighet som i mer
detalj kommer att redogras fr i detta dokument. Det jag p min hjd vill
ha av dig r ett tack om det hela gick vgen och mlet infriades.
Materialet i detta dokument r en snabb verblick, har du frgor om
detaljer s r du alltid vlkommen att frga. Tanken r att du snabbt ska
frst vad investeringen gr ut p och varfr.
Vem br avst detta?
Du som inte kan lsa lngre texter n 1 sida och har ett
koncentrationsspann p maximalt 5 minuter.
Du som inte har rd att frlora hela eller stora delar av de pengar som du
satsar.
Du som inte kan avvara dina pengar i minst 4-5 r (om det behvs s
lnge) och nd under tiden kunna ha frlorat hela eller delar av dina
pengar och knna dig bekvm med det.
Du som inte kan leva med att investeringens marknadsvrde kan komma
att svnga mycket vldsamt (bde uppt men ocks nedt) under hela
investeringstiden.
Du som inte har frsttt att avkastning inte uppkommer utan risktagande.
Du som inte kan ta egna beslut och/eller informera dig p egen hand om
du mste, d jag inte garanterar ngon lpande information
verhuvudtaget kring investeringen.
Du som inte knner dig bekvm med att det inte finns ngra garantier alls.
Iaktta frsiktighet med dina pengar!
Inget i det som fljer kan anses som investeringsrdgivning utan br
enbart betraktas som information.
Hur mycket du vill satsa, om ngot, r helt upp till dig.
Du tar helt och fullt ansvar fr din investering om du gr ngon.
Mitt enda rd r att inte investera mer n en brkdel av ditt totala
sparande (ej pensionspengar inrknade) om du vill satsa ver huvud taget.
Lita inte p mig, bilda dig en egen uppfattning. Jag har frvisso handlat
med Arabica-bnan i ver 1 r nu, men mer kortsiktigt dr varje affr varar
ca 8 handels timmar i snitt. S jag har ingen erfarenhet av lngsiktiga
investeringar i arabica-bnan.
Detta r ett tillflle att p 2-5 rs sikt (min bedmning) kunna f upp emot
300-600 % avkastning med osedvanligt hg sannolikhet (min bedmning)
genom att satsa p att priset p kaffebnan Arabica kommer att stiga kraftigt i
pris inom 5 r.

Vad gr det hela ut p i korthet?
Vad du mste veta/frst
Nedan fljer ett frsk att ge dig
grundlggande frstelse fr hur produktion
och handel med kaffe fungerar s att du fr
frstelse varfr vi kan frvnta oss att priset
kommer att stiga.
Varfr rr sig kaffe-priset och vilket pris menar
vi?
Kaffets pris beror, som det mesta andra som sljs och kps p marknader,
av utbud och efterfrgan och/eller p frvntan om framtida utbud och
efterfrgan. P mycket kortare sikt (vecka och dag, timme) styrs det mer
av psykologin hos aktrerna som agerar kpare och sljare.
Kaffet vi r intresserade av att exponera oss mot r den grna (nnu
orostade) kaffebnan Arabica. Detta r en rvara som gjorts
standardiserad, detta i linje med wikipedias definition av en rvara: It is
used to describe a class of goods for which there is demand, but which is
supplied without qualitative differentation across a market. Sanningen r
den att kaffe bnorna som levereras skiljer mycket i kvalitet frn varandra.
Men en grundlggande kvalitetsgrad utgr basen fr rvaran Kaffe och
dess prissttning, sljer du sedan kaffe av hgre kvalitet fr du ett
prispslag utver rvarans pris. Till exempel i fallet med Colombianskt
ekologiskt + fairtrade kaffe av hgsta kvalitet sljer dyrare n motsvarande
utan ngon certifiering.
Varfr rr sig kaffe-priset forts.
Kaffet handlas i dollar och pverkas drfr av skillnaden i
styrka mellan dollar och Brasilianska reals.
Det finns huvudsakligen 2 sorters kaffebnor
Arabica, en sort som ger gott kaffe, men en
ganska knnslig planta.
Robusta a.k.a Conillon, r en sort som r
motstndskraftig vad gller sjukdomar, frost
etc. Ger ett kaffe som anses ge n smre
(bittrare) smak n Arabica bnan.
Kaffet i din och andras butik
Kaffet i butik bestr mnga gnger av en blandning av Arabica och
Robusta-bnan. I sverige sljs dock nstan uteslutande rena Arabica utan
Robusta.
Robusta-bnan r en tligare variant som har lite smre kvalitet och smre
smak, det slj allt annat lika till ett lgre pris.
Det finns en vre grns fr hur mycket Robusta-bnor man kan blanda i
kaffet innan konsumenten mrker skillnad. r prisskillnaden stor mellan
bnorna kommer rosterierna att blanda i s mycket Robusta de kan vilket
pverkar priset (efterfrgan) p Arabica-bnan.
Oftast r det rosterierna som har de stora marginalerna, drfr ser du
vldigt sllan strre prisfrndringar p ditt kaffe i butiken. Kaffe-
producenterna fr ta den strsta smllen i termer av pris-risk eftersom de
sljer en rvara, medan rosterierna sljer en produkt som kan ha hgre
marginaler.
Olika sorters kaffe till slutkund
Snabbkaffe
Bryggkaffe (strsta delen av marknaden i termer av volym frbrukat grnt
(orostat) kaffe
Coffeinfritt kaffe
Kaffe-drycker frdigblandade
Specialkaffe (kaffe p caf, nespresso etc.)
Efterfrgan p Arabica bnan
r det som varierar minst frn r till r.
Strsta faktorer som pverkar efterfrgan r ekonomin i de kaffedrickande
lnderna samt kande marknadspenetrationen i lnder som tidigare varit
blygsamma kaffedrickare (Indien, Kina). Globalt svag ekonomi minskar
efterfrgan allt annat lika. Marknadspenetrationen i Kina fr kaffe r
mycket lngsam i Sverige ensamt dricker vi mer kaffe n i hela Kina
sammantaget.
Hur stort r utbudet av Robusta-bnan bde absolut och relativt p.g.a.
tendensen att blanda bnorna i bryggkaffe.
Efterfrgan globalt brukar variera med ca 1 till 5 %, normalt sett ka med
ca 2,5 % per r.

Kaffedrickandet i olika lnder
Klla: Wikipedia
Mttenheter

Kaffets pris anges som antal cents per pund, dvs
antal cents per 0,453592 Kilo
Kaffeproduktion och konsumtion mts i sckar, en
sck motsvarar ca 60 kg kaffe. Detta kommer sig av
att plantagarbetarna betaldes per insamlad 60 kg
sck.
1 kontainer (20 feet container, TEU) fr plats med ca
350 sckar kaffe eller 21 ton.
Kaffe-konsumtion globalt, trend
Konsumtion i ett land = import minus re-export
Inga spektakulra frndringar i kaffekonsumtionen globalt som kan frklara pris-cyklerna
Efterfrgans pverkan p arabica bnans pris
Som framgr av diagrammet p nstfljande sida s har
efterfrgesidan i prisekvationen inte ngon strre inverkan p
de drastiska prisfrndringar som observerats sedan 1991.
Grafen visar med staplarna den procentuella frndringen
under ret jmfrt med frra ret avseende, produktion fr
arabica, robusta samt den totala produktionen samt
konsumtionens frndring frn r till r
Den svarta stapeln visar medelpriset fr arabicabnan under
ret.
2
0
0
1
2
0
0
1
2
0
0
1
2
0
0
1
2
0
0
2
2
0
0
2
2
0
0
2
2
0
0
2
2
0
0
3
2
0
0
3
2
0
0
3
2
0
0
3
2
0
0
4
2
0
0
4
2
0
0
4
2
0
0
4
2
0
0
5
2
0
0
5
2
0
0
5
2
0
0
6
2
0
0
6
2
0
0
6
2
0
0
6
2
0
0
7
2
0
0
7
2
0
0
7
2
0
0
7
2
0
0
8
2
0
0
8
2
0
0
8
2
0
0
8
2
0
0
9
2
0
0
9
2
0
0
9
2
0
0
9
2
0
1
0
2
0
1
0
2
0
1
0
2
0
1
1
2
0
1
1
2
0
1
1
2
0
1
1
2
0
1
2
2
0
1
2
2
0
1
2
2
0
1
2
0
50
100
150
200
250
300
350
-45.0%
-35.0%
-25.0%
-15.0%
-5.0%
5.0%
15.0%
25.0%
35.0%
45.0%
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Arabica %
Robusta
%
Tot %
Medelpris
%
Konsumti
on %
pris vid
stngning
sdags
Medel
pris
Produktion av Arabica kaffe
En kaffeplantas tid till full mognad berknas ta ca 7 r, men det rcker med ca 2 till
3 r innan den producerar frukt, s.k. br (cherries) som inuti innehller
kaffebnan.
Kaffeplantan trivs bst delvis skuggad, vxer oftast p relativt hg hjd (ca 1300 till
1500 m..h.
Tl inte frost speciellt bra
Nr skrden intrffar beror p var i Vrlden den odlas. I Brasilien skrdas arabica
bnorna mellan mars och april varje r.
Om en kaffe planta har haft ett mkt produktivt r har plantan s att sga satsat p
att ge en stor skrd. Men bren vxer bara ut p nya delar p plantan. Och vid en
extra stor skrd har plantan inte hunnit skapa s mnga nya delar dr nsta rs
skrd kommer att bildas. Detta ger upphov till en 2-rig vxtcykel dr ett
produktivt r vanligtvis fljs av ett mindre produktivt r. Under det mindre
produktiva ret kan plantans all energi g t till br utan ges istllet till nya
vxtdelar som allt annat lika nsta r kommer att ge en stor skrd. Skillnaden
mellan ett starkt och ett svagt r kan vara s stor som 20 % skillnad i output.


Brasiliens av- och
p-r
Om en kaffe planta har haft ett
mkt produktivt r har plantan s
att sga satsat p att ge en stor
skrd. Men bren vxer bara ut p
nya delar p plantan. Och vid en
extra stor skrd har plantan inte
hunnit skapa s mnga nya delar
dr nsta rs skrd kommer att
bildas. Detta ger upphov till en 2-
rig vxtcykel dr ett produktivt r
vanligtvis fljs av ett mindre
produktivt r. Under det mindre
produktiva ret kan plantans all
energi g t till br utan ges istllet
till nya vxtdelar som allt annat lika
nsta r kommer att ge en stor
skrd. Skillnaden mellan ett starkt
och ett svagt r kan vara s stor
som 20 % skillnad i output.

Klla: http://www.volcafespecialty.com/wp-
content/uploads/2013/01/May-13-IS-Brazil-On-
Off-Cycle.pdf

Produktionssiffror
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014
Kaffeproduktion av bde Robusta och Arabica
Other
Guatemala
Peru
Mexico
Honduras
India
Ethiopia
Colombia
Indonesia
Vietnam
Brazil
Man kan snabbt se
att Brasilien och
Vietnam dominerar
nr det gller
vrldsproduktionen
av kaffe. Vietnamn
odlar dock nstan
ingen arabica. Om
man intresserar sig
fr priset p Robusta
bnan mste man ha
koll p Vietnam.
Eftersom priset p
bda bnorna spelar
in fr varandra r det
bra att hlla koll
ven p Vietnam
trots fokus p
Arabica.
Vilka lnder r betydelsefulla fr Arabica
produktionen?
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
2012/2013 2013/2014
Brazil
Colombia
Ethiopia
Honduras
Guatemala
Mexico
Peru
vriga
Ska man spekulera i priset fr
Arabica bnan s mste man
ha stenkoll p vad som hnder
med skrden i Brasilien. ven
bra om man kollar in vad som
hnder bland andra stora
producenterna.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
2012/2013 2013/2014
Brazil
Colombia
Ethiopia
Honduras
Guatemala
Mexico
Peru
Antal 1000 sckar arabica kaffe
Andel av vrldens Arabica produktion
Klla: US Foreign Agricultural Service
http://www.fas.usda.gov/psdonline/circulars/coffee.pdf
Vart r vi i vxtcykeln?
Om du inte mins vad detta r ls p sid 16 igen.
Vxtperioden 2012/2013 var ett synnerligen starkt r i Brasilien och
vntades fljas av ett svagt r med mycket lgre output som fljd och
drmed kande priser.
Vxtperdioden 2013/2014 som vi nu r i visar sig vara ett mycket starkt
svagt r. S framver kan vi vnta oss att det blir tminstone ett svagt
vxtr i Brasilien med tanke p att vi haft tv mkt starka r i rad. Detta
svaga r som pgr r i princip lika starkt som p-ret.
Den brasilianska skrden i r klarade sig fint i den mest knsliga perioden
d frost kan intrffa.
Mer info om vxtcykler i Brasiliien avseende kaffe:
http://www.volcafespecialty.com/wp-content/uploads/2013/01/May-13-
IS-Brazil-On-Off-Cycle.pdf
Kaffe-produktionen hrt subventionerad
Mnga lnder subventionerar kaffe-odlande genom
att antingen garantera kaffe-bnderna ett minimi-
pris till exempel 115 cents per pound. Det gr att
bnderna kan slja till ett pris ver
vrldsmarknadspris, staten tar prisrisken istllet.
Dagens kaffe pris (109 cents i skrivande stund) ligger
under break-even niv fr de flesta kaffe-odlare vilket
gr att de stller krav p staten att trda in.
Vad finns det fr skl att tro att man kan veta
ngot om kaffets pris i framtiden?
Kaffet har lngsiktigt fljt en cykel med priskrascher samt prisbubblor som
har sin grund i ett fr kaffeodlarna tragiskt frlopp. Om historien upprepar
sig s som den har gjort de senaste 41 ren s gr det att tjna pengar i att
spekulera i Arabica-kaffets framtida pris.
Prissvngningarnas orsaker r framfrallt orsakade av ett ver- repektive
ett under-utbud som varierar. Att priserna svnger s vldsamt beror p
att kaffeplantor fortstter att leverera relativt goda skrdar ven om man
slutar att ta hand om dem, det bidrar till att ver- respektive under-utbud
blir s pass kraftiga.
Utbuds(pris)-cykeln Arabica, frenkling
1
Ca 6-10 r
Ca 2-5 r
Ca 2-5 r
Pris $
Tid
1
2
3
4
1. Priserna nu s lga att de flesta kaffebnder inte odlar ngot kaffe alls lngre, det leder till ett underskott/lgt utbud vilket
brjar skicka upp priserna. Priserna under break-even.
2. Att plantera nya kaffeplantor tar tid och att f dem att leverera ordentliga skrdar. Priserna fortfarande p vg upp.
3. Vldigt mnga bnder med mjlighet planterar nu ocks kaffe fr att kunna profitera p de stigande priserna. Priset nr nu
sin topp.
4. Det enorma verkottet r ett faktum ngon skrd senare och det finns fr mycket kaffe p vrldsmarknaden och priset
brjar dala.
5. Priserna har varit mkt lga ett bra tag, kaffe-bnderna drar in p besprutning och/eller gdningsmedel och allmn vrd av
plantorna/trden. Men kaffet fortstter att ge bra skrdar trots minskad omtanke kring skrden. Dvs nr bnderna drar i
bromsen ger det en mycket lngsam effekt. Sakta men skert byter de ut kaffet mot andra mer lnsamma grdor.
5
Kaffet anses var vrldens mest volatila rvara vilket man kanske kan ana
i grafen nedan, hr ser vi verklighetens pris-cykler som ser ut att
terupprepa ett mnster av toppar och dalar. Naturligtvis har varje
cykel sin egen historia att bertta i form av naturens nycker, politik etc.
Grundtanken r att fnga en av de terkommande pris-
explosionerna mot uppsidan.
1978-1981 During this period the Bogota group
was active on the futures markets of
London and New York. Brasil and Columbia
subscribed to organisation, which aimed
to stabilise coffee prices by buying excess stock on
aforementioned markets. Eventually, a huge
production surplus evolved (at this time there
were no international quota in force) and the
Bogota group could no longer support prices in
this way. The accumulated stocks were released
on the market and the price crashed.

1985-1998 In 1985 there was a drought in
Brasil and prices soared. In the late
1980s the ICO agreement was suspended
because it caused overproduction by
paying too high prices to producers. By
1991, prices had declined significantly,
because of
producers stock being released on the
market. Big harvests at the origins added to
the pressure. In 1994 the prices rose again
due to two big frosts in Brasil. In 1997, the
effects of El Nino send prices up again.

From 1997 onwards a steady production
increase and use of new processing
techniques has had a tremendous influence
in the price. Three trends were responsible
for this:

In Brasil the coffee tree population
increased by 37% over a five-years
period
from 1993/94 onwards.
Vietnams production increased 800% in
the decade from 1989 to 1999.
Central America increased production
with 10% from 1997 to 1999/00
International roasters have been able to
use more and cheaper Robusta in their
blended coffees (see also chapter After
export) due to new steaming
techniques that remove part of the harsh
flavour of Robustas.
1980-1981 Consuming nations
reacted and an international
agreement (ICA,
International Coffee Agreement)
was put together in 1981, in which
the producing countries were
expected to regulate their
production and consuming
countries paid a higher price for
coffee.


Globala frklaringar till prisfrndringarna mellan 80 till 2003
Vart i utbudscykeln r vi? , utdrag frn http://www.iandmsmith.com/index.php?q=con,29,%20Coffee_Market_Report
23rd. October, 2013.
The slower export volumes from Mexico, Central America and Peru and despite surging volumes of exports from Colombia has seen the
combined exports from the fine washed arabica coffee producer bloc of Mexico, Central America, Dominican Republic, Colombia and Peru for
the month of September registered 9.9% lower than the same month last year, at a total of 1,998,000 bags. This does not however detract
from the fact that the cumulative exports from this important producer bloc for the October 2012 to September 2013 coffee year were 4.47%
higher than the previous 2011/2012 coffee year, at a total of 29.36 million bags.

There are however severe financial problems for this important quality producer bloc at present, as with the reference prices of the related
New York market having dipped to four year lows and these in terms of a relatively weak U.S. dollar, there are many farmers who shall
struggle to break even with their coffee sales. This being a particular problem for the Mexicans and Central Americans who are having to
finance the battle against Roya or Leaf Rust and with the combination of often lower yields and low prices, shall find that their unit costs of
production will have risen significantly.

Thus one might fear the longer term effects of this situation for Mexico and Central America, which has the potential to impact negatively
upon farmers confidence in growing coffee and can in time influence many traditional coffee farmers to start moving into alternative crops,
which shall impact negatively upon production levels. This to finally have an impact upon prices which would reward those farmers that
have stuck with coffee, but unlikely to quickly bring those that have left the industry, to return.

This would make one speculate that the longer term perspective is for fine washed arabica coffee production levels and despite potential
growth for the subsidised Colombian coffee farming industry, is for flat volumes for the foreseeable future. With the growth in world coffee
supply due to be related the natural arabica and robusta coffees, which do anyhow fuel most of the new market coffee demand. While even
the traditional markets for the fine washed arabica coffees, are steadily moving into higher percentages of natural arabica and robusta coffees,
within their blends and seemingly with no resistance from consumers, for this change in blend profiles.
These are however also not easy times for the natural arabica and robusta farmers worldwide, as the softer nature of the New York market
does also impact upon the farm gate prices for the former while the soft nature of the reference prices of the London market that is trading
at three year lows, is starting to make life difficult for the robusta coffee farmers. This is particularly noticeable in Vietnam where with the
larger new robusta coffee crop now in harvest, there is still evidence of price resistance within the internal market, as farmers are finding that
the gap between production costs and market prices has severely narrowed, as has been the case for the recently completed new natural
arabica coffee crop in Brazil.

Thus likewise in terms of the longer term supply of natural arabica and robusta coffees, one might also speculate that there shall be a slowing
in the growth in production of even these coffees, which might start to impact upon the ration of supply and demand by 2015. However on
the short term and with surplus supply on the cards for these coffees until at least the end of next year and with unforeseen climatic issues
coming forth to change this scenario, there would seem to be little in the way of short term relief for coffee farmers in general.

Hur ser prisrrelserna ut i mer nrtid?
Kolla sjlv hr: http://www.investing.com/commodities/us-coffee-c
Sedan dec 2012
Sedan 12 september
Vad talar fr att det vnder uppt snart?
2 starka r p rad, plantorna i Brasilien mste terhmta sig.
Kaffebnor hller sig frscha i ca 1 r, snart mste alla lager frn frra skrden vara
slda.
Centralamerikanska producenter drabbades av Roja, svampangrepp som br
frsvaga kommande skrdar.
Nuvarande priser r s lga att mnga kaffe bnder kommer att ge upp med
kaffe och byta till andra grdor. Med inflationen i Brasilien r dessa niver (ca 110
cents i skrivande stund) lngt mkt mer smrtsamma n sist vi upplevt dessa lga
niver.
Historiskt har priserna ofta vnt uppt om kring dessa niver fr att sedan stta
nya toppar.
Teknisk analys + EWT (Elliots vg teori) talar att vi ser slutfasen i den nedgng som
nu pgtt sedan 2011
De spekulativa positioner p kaffemarknaderna som har varit gigantiska (med
rtta) brjar stadigt minska
Allt fler kaffe-knnare talar om att vndningen br komma snart.

Historiskt har extremt lga niver intrffat fr, trots att det har inneburit
en katastrof fr kaffe-bnderna som helt givit upp och flyttat in till
kkstderna. Har det hnt en gng s kan det hnda igen.
Produktionstekniker blir allt bttre s det kar bde skrdarnas storlek
samt minskar produktionskostnaderna.
Andra alternativa grdor, exempelvis socker-rr, r ocks p superlga
prisniver historiskt stt vilket gr att ingen vill byta grda bort frn kaffe.
Trots jttelikt verutbud s finns det inga incitament att gra sig av med
kaffe-plantorna. Vidare kommer plantorna att fortstta att generera
relativt goda skrdar trots att man inte tar hand om dem (beskr,
besprutar, gdslar), detta kan tala fr lngsiktigt jttelga priser.
kade subventioner i form av frikostiga ln kommer gra att det tar lngre
tid fr mnga bnder att ge upp och drfr bidrar subventionerna till
lngsammare omstllning och drmed lngsiktigt lga kaffe-priser.

Vad talar fr att det inte vnder uppt snart?
Hur lgt ska vi innan det vnder uppt?
Tyvrr r det mkt svrt att veta. Det skulle
kunna vnda redan hr och nu. Det r drfr
som du lser detta prospekt redan nu. Men
det skulle inte vara otroligt om priset faller s
lgt som till 100-105 cents nivn.
Jag har mycket svrt att se niver s lga som
under 85 cents.
Hur gr man rent praktiskt tillvga om man vill satsa i
Arabica-kaffets frvntade prisuppgng?
1. Man kan kpa ett certifikat som fljer Arabica bnans vrde. Har stt att SEB utfrdar ett certifikat med
namnet KAFFE S. Ingen hvstng. 0,6 % i avgift
http://www.seb.se/pow/BorsFinans/ETF/Certifikat/KAFFE_S_20120307.pdf . Om du anvnder detta
alternativ s rkna inte med mkt mer n 100 till 150 % avkastning om det gr vgen. Detta alternativ kan
ocks vara aktuellt d arabica bnan ligger under 100 cents per pound.
2. Man kper derivat med arabica kaffe som underliggande (det som man exponerar sig emot). Exempelvis
Minilong certifikat med variabel hvstng. Dessa har dessutom en inbyggd stopploss-niv som varierar
med utgva. Se punkt 3 fr vidare info.
3. Sjlv kper jag in mig p Royal Bank of Scotlands (RBS) minilong som heter GB00B9QF8D07 / MINILONG
KAFFE M. Fr nrvarande har den en hvstng p ca 3 ggr. Har ingen direkt avgift annat n en spread p 3
%. Denna utgva brjar dock anta allt fr stor risk om priset p arabica bnan sjunker under 100 cents d
den har en inbyggd stopp loss p 82 cents. Du kan bara handla detta via Avanza eller Nordnet s vitt jag
vet.
4. KP CFDs (contracts for difference) med arabica bnan som underliggande via IG markets. Jag
rekommenderar inte detta d det krver ett ganska stort kapital fr att g in i position samt att hvstngen
r vldigt hg (ca 10 ggr).
5. Undvik Bear & Bullcertifikat om du ska handla med arabica bnan och ligga kvar i positionen mer n 1
vecka. Detta p grund av att dessa certifikat terstller den dagliga hvstngen varje dag. Med hg
volatilitet kommer vrdet att urholkas snabbt. http://cornucopia.cornubot.se/2012/04/bjorn-och-
tjurfallan.html

Nr br man kpa
Kp i omgngar s lnge priset ligger under
120 cent per pound. Tnk p att priset oftast
har fallit kraftigt p fredagar, s kp p en
fredag eftermiddag om du inte har ngon
bttre id.
Nr ska man slja?
Kring 180 cents nivn kan man slja hlften,
vid 230 nivn br man ha slt det mesta.
Vid 230 cents + niv kan man istllet vnda
kappan efter vinden och brja spekulera i
nedgng, d r det minishort instrument som
gller.
Lnkar
Ls mer om handel med hvstngsprodukter, minilong/minishort:
http://markets.rbsbank.se/SV/MediaLibrary/Document/Brochure/76_001_12_BRO_CURVE_Mini%20Futures%20Sw_V2_FIN
AL.pdf
Mitt twitter-konto dr jag primrt skriver om handel med Arabica kaffe: https://twitter.com/Coffee_Trading
International Coffee Organization, drifrn har jag hmtat mycket data. www.ico.org
Allt om att odla arabica-bnan: http://www.defoundation.org/assets/KNOWLEDGE-CENTER/Support-for-project-
activities/Background-materials-Coffee/Coffee-Hand-BookFinal1.pdf
Mycket bra material kring hur handel med kaffe bedrivs: http://www.intracen.org/The-Coffee-Exporters-Guide---Third-
Edition/
Kaffe konsumtionens utveckling frn Nestls perspektiv i Kina: http://www.nestle.com/asset-
library/documents/investors/nis%202012%20shanghai/coffee%20-%2020120916.pdf

Vad du n gr s:
Lycka till !