You are on page 1of 22

Livets kemi

Kemin i maten och kroppen

Inledande frgor
1. Den som har jrnbrist blir trtt, matt och
deppig. nd har livsmedelsindustrin
slutat jrnberika mjl. Varfr det?
2. Om man blir sjuk kanske man mste
lmna blodprov. Vad tror du att lkaren
kan f reda p av provsvaren?
3. P matfrpackningarna brukar det st
hur mycket protein, kolhydrat och fett
som finns i maten. Vad r det fr sorts
mnen, och varfr behver kroppen
dem?

Fotosyntesen

Begrepp 8.1
fotosyntes
Fotosyntesen r reaktionen dr vxterna tar upp energi frn
solljuset och lagrar den i energirikt socker. Sjlva
reaktionsformeln ser ut s hr:
vatten + koldioxid + solenergi socker + syrgas.
kolhydrat
Kolhydrater r en grupp av organiska mnen med stora
molekyler som finns bde i maten och i kroppen.
fett
Fetter r en grupp av organiska mnen med stora molekyler
som finns bde i maten och i kroppen.
protein
Fetter r en grupp av organiska mnen med stora molekyler
som finns bde i maten och i kroppen.
makromolekyl
En makromolekyl r en mycket stor molekyl. I en makromolekyl
kan det finnas tusentals eller miljontals atomer.

Forts. begrepp 8.1


nukleinsyra
Nukleinsyror r en grupp av organiska makromolekyler som
finns i kroppen. DNA r en viktig nukleinsyra.
vitamin
Vitaminer r en grupp av mnen som r viktiga fr kroppen,
men som inte r makromolekyler.
mineralmne
Mineralmnen r en grupp av mnen som r viktiga fr
kroppen, men som inte r makromolekyler.
nringsmne
Nringsmnen r mnen som vi mste f i oss med maten.
Kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineralmnen r
nringsmnen. Nukleinsyrorna r inte nringsmnen, eftersom
kroppen kan tillverka dem av andra molekyler.
biokemi
Biokemi r livets kemi. Den handlar om alla mnen som
kroppen behver men ocks om alla de kemiska reaktionerna i
kroppen. I reaktionerna byggs mnena om p olika stt eller

Kolhydrater

Mer kolhydrater

Begrepp 8.2
kolhydrat
Kolhydrater r mnen som r byggda av sockerringar. Det kan vara en enda
sockerring, tv sockerringar eller lnga kedjor med flera hundra eller flera
tusen ringar. Kolhydrater som bestr av en enda sockerring kan ocks kallas
enkla sockerarter eller monosackarider. Ordet monosackarid betyder en
sockerring.
glukos
Glukos r sockret som bildas vid fotosyntesen. Glukos r en enkel sockerart
(en monosackarid). Ett annat namn p glukos r druvsocker, fr det finns
mycket glukos bde i druvor och i andra frukter och br. Det r glukos som
kroppens celler anvnder fr att f energi. Molekylformeln fr glukos r
C6H12O6.
fruktos
Fruktos r en annan monosackarid, som ocks finns i frukter och br. Ett annat
namn p fruktos r fruktsocker. Den har samma molekylformel som glukos
men atomerna sitter ihop i lite annan ordning.
sackaros
Sackaros r den sockerart som finns i strsocker, florsocker och prlsocker.
Tv andra namn p sackaros r rrsocker och sukros. Sackaros r en
disackarid fr den r byggd av tv enkla sockerarter (glukos och fruktos).
Disackarid betyder tv sockerringar.
laktos
Laktos r en annan disackarid. Den finns i mjlk och kallas ocks mjlksocker.

Forts. begrepp 8.2

strkelse
Strkelse r lnga kedjor med upp till 1 000 glukosringar. Sdana stora kolhydrater
kallas polysackarider. Strkelse fungerar som vxternas energifrrd. Det finns
mycket strkelse i potatis, mjl och gryn. Strkelsemolekylen slingrar sig i en spiral.
Ordet polysackarid betyder mnga sockerringar.
cellulosa
Cellulosa r en polysackarid som vxterna anvnder som skelett i cellvggarna.
Cellulosa r en polysackarid med upp till 3 000 glukosringar. Glukosringarna i
cellulosa r ihopkopplade p ett annat stt n i strkelse. Varannan glukosring r
vnd uppochner. Det gr att cellulosamolekylen r rak.
cellulosafiber
En cellulosafiber r en stark knippa med flera cellulosamolekyler som ligger intill
varandra. Cellulosamolekylerna r raka och det r drfr som de kan lgga sig intill
varandra och bilda fibrer.
kostfiber
Kostfibrer r cellulosafibrer som finns i maten. Mnniskokroppen kan inte anvnda
cellulosa fr att f energi, men cellulosafibrerna hjlper tarmen att fungera bra. Det
finns mycket kostfibrer i vetekli, fullkornsmjl, ra mortter och andra grnsaker
och frukter.
snabba kolhydrater
Snabba kolhydrater r kolhydrater som det gr fort fr tarmen att spjlka till
glukosmolekyler. Ett exempel r vanligt socker.
lngsamma kolhydrater
Lngsamma kolhydrater r kolhydrater som det tar lng tid fr tarmen att spjlka
till glukosmolekyler. D fr inte kroppen all glukos p en gng. Det r nyttigare och

8.3 Fetter r kroppens


energireserv

1 g fett ger > dubbelt s mycket energi


som
1 g kolhydrater eller protein.
Kroppen anvnder fett som ett frrd fr
energi.
Fettlagren fungerar ven som
vrmeisolering och sttdmpare.
Fetter r estrar som r uppbyggda av
alkoholen glycerol och organiska syror.
Syrorna kallas fettsyror. Fettsyrorna r
lnga molekyler med 1030 kolatomer.
Olika fetter innehller olika fettsyror.

Fettmolekylen

Mttat och omttat fett


mttat fett
I ett mttat fett finns det bara enkelbindningar i
fettsyrorna.
enkelomttat fett
I ett enkelomttat fett finns det en enda
dubbelbindning.
fleromttat fett
I ett fleromttat fett finns det flera
dubbelbindningar.
omttat fett
Omttade fetter r ett sammanfattande namn p
enkelomttade och fleromttade fetter
tillsammans.

Olja, smr, margarin


matolja
Matolja tillverkas av fettrika vxtfrer, som till exempel
oliver, solrosfrn och rapsfrn.
De innehller mycket omttade fetter.
smr
Smr tillverkas av grdde frn komjlk och bestr mest
av mttat fett.
margarin
Det finns bde fast och flytande margarin. Bda tillverkas
av matolja. Nr man tillverkar fast margarin behandlar
man oljan i fabriker s att den stelnar. Nr man tillverkar
flytande margarin lter man en ganska stor andel av
fettet vara omttat.

Nyttiga/onyttiga fetter
hrdat fett
Nr man hrdar fett lter man omttat fett, till exempel
matolja, reagera med vtgas s att dubbelbindningarna
frsvinner. Det som hnder r att vteatomerna binder till
kolatomerna i dubbelbindningarna s att fettet blir mttat.
transfett
Konstgjorda transfetter kar risken fr hjrtinfarkt. De
bildas nr man hrdar omttat fett s att det bara blir
delvis mttat. Fettsyrorna fr en annorlunda form (rakare
form) som gr att fettet fungerar p fel stt i kroppen.
omega 3-fett
Omega 3-fett r en typ av fleromttade fetter som finns i
fet fisk och i vxtfetter. Vi behver omega 3-fetter fr att
vxa normalt och hlla oss friska.

Aminosyror och proteiner

Begrepp 8.4
protein
Proteiner bygger upp kroppen och gr det mesta arbetet i den.
Det finns proteiner i muskler, naglar, hrstrn och hud.
aminosyra
Aminosyror r byggstenarna i proteiner. Det finns 20
aminosyror som kan kombineras p tusentals stt till olika
proteiner. Aminosyrorna sitter ihop i en lng kedja med flera
hundra aminosyror. I riktigt stora proteiner kan det finnas flera
tusen aminosyror.
essentiell aminosyra
Essentiella aminosyror r aminosyror som vi mste f i oss
med maten. Det gller nio av de 20 aminosyrorna. Om man
ter varierad mat (ktt, fisk, grnsaker) r det inget problem.
Det r svrare fr vegetarianer. En eller flera av de essentiella
aminosyrorna saknas ofta i vxter. Men det r inte samma
aminosyror som saknas i alla vxter, s vegetarianer kan lsa
problemet genom att ta flera olika sorters bnor, grnsaker

Forts. begrepp 8.4


hemoglobin
Hemoglobin r ett protein som transporterar syre frn
lungorna ut i hela kroppen. Aminosyrakedjan r hopknycklad
till en boll. Inne i bollen finns det en jrnjon, som kan bra
med sig en syremolekyl.
muskelprotein
Muskelproteiner finns i musklerna. De kan dra ihop sig s att
hela muskeln blir kortare. Det r det som gr att vi kan rra
oss.
enzym
Enzymer r en grupp av proteiner som skter om alla kemiska
reaktioner i kroppen.
koagulera
Nr proteiner koagulerar ndrar de form och klumpar ihop sig.
Vrme kan gra att proteinerna koagulerar. D kan de inte
fungera p rtt stt lngre. Drfr frsker kroppen hlla kvar
den normala kroppstemperaturen p 37 C. Nr man kokar
eller steker ett gg koagulerar proteinerna i gget.

Begrepp 8.5
enzym
Enzymerna skter om de kemiska reaktionerna i kroppen.
Enzymerna gr att reaktionerna gr fortare, och de gr
dessutom att kroppen kan styra vilka reaktioner som sker. Det
behvs olika reaktioner vid olika tillfllen. Varje enzym r
specialiserat p en enda reaktion.
amylas
Amylas r ett enzym som finns i saliven och i tarmen. Dess
uppgift r att dela upp strkelsemolekyler i glukosmolekyler.
Det r ndvndigt fr att kroppen ska kunna f energi frn
strkelsen.
frbrnning av glukos
Frbrnningen av glukos gr att cellerna kan f energi. Det r
olika enzymer som gr att glukosmolekyler kan reagera med
syrgasmolekyler vid kroppstemperatur. Glukos och syrgas blir
koldioxid och vatten, samtidigt som det frigrs energi.
Enzymerna gr ocks att reaktionen sker i mnga sm steg.
Det slpps bara loss lite energi i taget, och d kan kroppen
lttare ta vara p den.

DNA-molekylen

Begrepp 8.6
DNA
DNA finns i alla levande celler och fungerar som en ritning till proteinerna. Drfr
bestmmer det ocks till stor del hur kroppen ska se ut. DNA r en frkortning fr
det
kemiska namnet deoxiribonukleinsyra.
nukleotid
Nukleotider r de mindre molekylerna som bygger upp DNA. I varje nukleotid finns
det ungefr 30 atomer. I hela DNA-molekylen kan det finnas flera miljarder atomer,
s det finns vldigt mnga nukleotider i en DNA-molekyl. De fyra olika nukleotiderna
kallas A, C. G och T.
dubbelspiral
Ordet dubbelspiral r ett stt att beskriva formen hos DNA-molekylen. En DNAmolekyl liknar en lng stege som r vriden till en spiral. Stegen bestr av tv
nukleotidkedjor som ligger bredvid varandra.
gen
En gen r en ritning till ett protein.
Det r ordningen p nukleotiderna i genen som talar om hur proteinet ska se ut.
Genen bestr av mnga ord med tre nukleotider, till exempel AGC eller TTA. Varje
sdant ord str fr en viss aminosyra. Det r ordningen p orden som talar om hur
aminosyrorna ska sttas ihop nr cellen bygger proteinet.

Begrepp 8.7
vitamin
Vitaminer r en grupp med organiska molekyler som kroppen
behver fr att fungera. Vitaminerna r inte makromolekyler,
utan varje vitaminmolekyl har bara 14200 atomer. De olika
vitaminernas molekyler ser vldigt olika ut och har olika
funktioner. Det finns 13 vitaminer som mnniskor behver.
hormon
Hormoner r budbrarmnen som bildas p ett stlle i
kroppen, men som styr de kemiska reaktionerna p ett helt
annat stlle.
A- och D-vitamin fungerar som rvaror nr kroppen tillverkar
vissa hormoner.
fri radikal
Fria radikaler r trasiga molekyler som kan bildas i kroppen.
De r farliga drfr att de kan slita snder livsviktiga
molekyler. En del vitaminer skyddar mot fria radikaler.
antioxidant
Antioxidanter r mnen som skyddar mot fria radikaler. En del

Forts. begrepp 8.7

mineralmne
Mineralmnen r oorganiska joner som kroppen behver.
jrn
Jrn r ett mineralmne som kroppen behver fr att blodet
ska kunna transportera syre.
kalcium
Kalcium r ett mineralmne som kroppen behver fr att
bygga upp skelettet och tnderna.
fosfat
Fosfat r ett mineralmne som kroppen behver fr att bygga
upp skelettet och tnderna.
selen
Selen r ett mineralmne som fungerar som antioxidant och
skyddar mot fria radikaler.