70 brister och fel att fundera ver

Det hr r ett urval av de fel och brister som kan hittas i boken Fallet Quick. De r givetvis av varierade kvalitet och betydelse. Ngra brister, som undanhllandet av sakkunnigutltandet om blodflckarna p Levys trja, kan sgas vara av avgrande betydelse fr fallets utveckling. Hur hade hovrtten beslutat om det beviset varit knt? Likas avgrande r dljandet av blodflckarna p Gry Storviks rygg och att de r av samma blodgrupp som Quicks. Fr att inte tala om hans uppgifter om konfirmationen i det frsta frhret i mars 1993. Andra fel r banalare, som vad Johan-mannen egentligen dmdes fr (sid 21). Men felet r typiskt och en del av mytologin. Jag har sjlv skrivit samma sak, vilseledd av tidigare artiklar. Nyligen fick vi i pressen lsa en annan, mytologisk uppgift i samma mne, nmligen att mannen friades drfr att talet utvidgats till att glla mord. Yrkandet gllde mord, alternativt mnniskorov, alternativt olaga frihetsbervande, alternativt vllande till annans dd. Alla yrkanden ogillades. Grundligt. 1) Sid 20: Om rttegngen om Pelle Svenssons enskilda tal i Johan-fallet: Efter en spektakulr rttegng fann tingsrtten det styrkt att den talade frt bort Johan. Han dmdes fr mnniskorov till tv rs fngelse. Fakta: Mannen dmdes fr olaga frihetsbervande. (Han frikndes senare helt i hovrtten). 2) sid 36: Om Appojarue-morden: Vid detta mord, liksom vid alla andra, ansg man att TQ var bde frvare och offer. --Detta var den teoretiska modell man arbetade utifrn i den psykoterapeutiska behandlingen av Quick p Sters sjukhus, ett synstt som antagits av polisutredarna. Fakta: Grundlst pstende. Rstam flldes i granskningsnmnden fr osaklighet sedan det i filmen Att skapa en seriemrdare psttts att Pite tingsrtt godtagit TQ:s frtrngda minnen. Jmfr ven fljande uttalande av klagaren Christer van der Kwast i Dalademokraten 1996: Jag kan aldrig i min position utg frn att allt han pekar p och sger att han begtt och erknt r riktigt. Det mste bevisas, fall fr fall fr fall. 3) sid 41: Om mordet p Yenon Levy: Vid utredningens brjan sa Thomas Quick att mordvapnet var en sten, vilket var fel. I de fljande frhren sa han etc. Samtliga dessa frslag var ocks fel. Under nra ett rs tid hll Seppo Penttinen 14 frhr etc. Fakta: Att mordvapnet var en pk som hittades p platsen offentliggjordes redan tv dagar efter fyndet av kroppen. Senare skrev lokalpressen att den var 118 cm lng och sg ut som ett baseballtr. Om vad som citerats ur boken skriver tingsrtten s hr: Massmedia skrev tidigt att YL misshandlats till dds med en trpk. Hade TQ haft avsikten att vilseleda genom att oriktigt pta sig ansvaret fr grning, hade han sannolikt inte tvekat att tala om trpk i stllet fr sten, kofot och domkraft. 4) sid 42: Hr redogrs versiktligt fr rttegngen i Levy-mlet och vad som

avhandlats samt tingsrttens slutsats. Fakta: I avsnittet utelmnas exempelvis vad klagaren vid rttegngen framhll som mlets frmsta bevis, nmligen resultatet av en kriminalteknisk underskning av offrets undertrja. Den kom till stnd sedan TQ vid flera frhr, det frsta 16 februari 1996, berttat att han smekt den dda kroppen under klderna efter mordet. Underskningen visade fynd av tidigare oupptckta flckar av blod som avsatts vid smetande kontakt p insidan av trjan. 5) sid 269: Angende vallning i Levy-mlet: Q sger att han frde in sin hand under Levis trja och knde behringen p magen och brstet. Yenon Levy hade inget hr alls p brstet, tnker Jan Olsson. Han gr en notering i sitt anteckningsblock, men avsljar inte med en min sina tankar. Fakta: Vad Q ordagrant sa vid tillfllet r fljande: Vad jag gr, det r att, knner, fljer nyckelbenen, den vgen med mina fingrar p det hr viset allts, och lika p den sidan. Jag sticker in handen under trjorna och fr handen uppt och sen vid hren, p magen, och i viss mn p brstet. Uttalandet br dessutom ses i relation till att detta beskrivits vid tidigare frhr. I det frsta, 16 februari pongterar Q att Levy saknar hrt p brstet. Mer exakt s hr: --- det kanske r en detalj som ska nmnas jag upplever som hans brst inte har just ngot hr-- ven vid det hr tillfllet utelmnas det faktum att pstendet om smekningarna av kroppen under klderna ledde till ny teknisk underskning och fynd av tidigare oupptckt blod. (jfr sid 42) 6) sid 49: Hr avhandlas debatten kring mlen och mitt eget grl med NSDjournalisten Dan Larsson och hans bok Mytomanen Thomas Quick. Fakta: Om Dan Larssons bok kunde ha upplysts att frfattaren pstod att TQs verfall p en pojke p Falu lasarett 1969 var TQs egna fantasier. Fr verfallet dmdes TQ fr grov otukt med barn, idag motsvarande grov vldtkt mot barn. tal fr frsk till drp ogillades. Vidare pstr sig Larsson ha hittat till fyndplatsen i Pite med hjlp av kartan i en telefonkatalog. I sjlva verket fattas p kartan en strcka om ngon kilometer fram till fyndplatsen. Detta som ngra exempel p bokens bristande tillfrlitlighet. 7) Sid 50: Angende mordet p Gry Storvik: Kriminaltekniker hade skrat spr av sperma i Gry Storvik, och TQ erknde att han haft samlag med henne i samband med mordet, trots sin renodlat homosexuella lggning sedan 13-rsldern. --- Genom DNA-analys kunde man utesluta att sperman (i Gry Storviks kropp) var TQs men inte heller detta vckte ngon strre uppmrksamhet. Fakta: Spermafyndet avhandlades under tv dagar i rtten. Om detta sa rttslkaren Kari Ormstad: Det visar bara att hon haft vaginalt samlag ngon sina sista dagar i livet. TQ pstod sig ha vldtagit den dda kroppen efter mordet, men utan att f utlsning. P en senare, privat frga om varfr liket vldtogs har han svarat: Vldet triggar sexualiteten p samma stt som sexualiteten triggar vldet. 8) sid 52: Om frsken att verklaga Johan-domen:

Nu frst fick Johans frldrar veta att eftersom de stllt sig bakom talet, hade de ingen rtt att verklaga domen. Fakta: Ansvaret faller i s fall p mlsgarbitrdet Kerstin Koorti. Hon kunde nr som helst under processen ha avtrtt tal, terkalla skadestndsyrkande och p s stt bevarat rttsligt intresse av friande dom. Det gjorde hon inte. Tvrtom vnde sig Koorti i juni 2002 till Brottsoffermyndigheten och yrkade fr klienternas rkning skadestnd av Quick. Koorti skriver bland annat: Hrefter hlls rttegng mot Quick, som framgr av tingsrttens dom, varvid frldrarna efter mnga rs ovisshet, sorg och saknad fick veta av Thomas Quick vad han gjort deras son. Anskan bifll och frldrarna har mottagit vardera 25 000 kronor. 9) sid 58: Om det fsta mtet med undertecknad: Med viss lttnad tog jag farvl av Stigson och gick ut i ett fga vlkomnande och svinkallt Falun fr att gna mig t mitt reportage om Falupyromanen---. Fakta: Din hjlp har varit helt avgrande fr mig och jag knner stor tacksamhet. Och d tnker jag inte p kontakterna med X och Y utan p hundratals sm och stora pusselbitar av alla de slag. (Mail frn Hannes Rstam till Gubb Jan Stigson 29 september 2008). 10) sid 64. Om SBs kontakter med omvrlden: Det var som jag misstnkt. SB hade ingen kontakt med ngon person utanfr sjukhuset. Ingen alls. Knappt ens med sina medpatienter. Fakta: SB vertalades av undertecknad att ta emot Rstam. Vi hade lpande kontakt fram till det samtal som gav Rstam audiens hos SB. Enligt honom sjlv var jag den ende som hrde av sig till honom. Kontakterna har gett avtryck i enstaka artiklar exempelvis 2002, 2003, 2006 och 2008. 11) sid 68. Hr beskrivs rnet 1991 som ledde till gripandet: Bda tv hade naturligtvis blivit igenknda och greps av polis omedelbart efter rnet. Fakta: Rnarna trngde sig in hos offren 05.30-06.00. De hll sedan familjen gisslan tills 07.45 d SBs medtilltalade lmnade huset tillsammans med mannen. 08.30 parkerade de vid banken dr mannen verlmnade drygt 250 000 kronor till rnaren. 08.45 ringde rnaren till SB som d hll hustrun och sonen som gisslan. Denne lmnade d gisslan som dock inte vgade sl larm frrn en bekant, en timme senare, p mannens begran skte upp dem. Larm om rnet kom till polisen 09.55. Den rnade mannen sa vid kontakt med polisen att han var till 95 procent sker p att en av rnarna var Sture Bergwall. Den andre var oknd. Varken hustrun eller sonen knde igen ngon av de bda rnarna. Bergwall hmtades till frhr 17.15 samma dag, medhjlparen 17.25. Det hade d gtt tta och en halv timme sedan rnet. De hade d hunnit gmma bytet som till en del aldrig kommit till rtta. 12) sid 69: Om mordet p Gry Storvik: Mrdaren hade vrdslst slngt ut den (Grys kropp) p en skrpig parkeringsplats. En naken kvinnas fortfarande flickaktiga kropp med ansiktet mot asfalten. Mrdaren hade

inte njt sig med att mrda Gry, utan till synes medvetet och aggressivt placerat henne i en utsatt position, till allmn beskdan. Fakta: Kroppen lg framstupa med strckta ben och armar och med huvudet vilande p ena kinden. Ryggen var helt ren, en detalj som utredarna fst sig vid och som pfallande vl stmde med SBs uppgifter att hon ddats liggande p rygg p en presenning. SB sa sig ha arrangerat kroppen s och lmnat endast klockan p kroppen, fr att accentuera offrets ensamhet och utsatthet. 13) sid 72: Om kontakterna med undertecknad: Gubb Jan Stigson har en s rabiat, ofrsonlig och engd syn p Thomas Quick att jag drog mig fr att argumentera emot. Fakta: Jag skulle grna sprcka Quick om det var mjligt. Jag r beredd att erknna fel om jag gjort ngot. Tragedin i sammanhanget r att sna som Leif GW inte har storheten att erknna fel. Drmed blockeras allt." Mail frn Gubb Jan Stigson till Hannes Rstam 2008-04-18 Jag ser massvis med brister. Jag har gng p gng inte minst tillsammans med J i Avesta tagit sats fr att g till botten med orimligheterna. Varje sdan satsning slutar med de i vissa fall f men oemotsgliga fakta som trots allt bevisar Q skuld. Mail frn Stigson till Rstam 2008-08-25. Hur kan ngon undg att se att det i materialet finns omstndigheter som med styrka talar fr TQ:s skuld? Hur kan man bara avfrda bevisen? Mail frn Rstam till Stigson samma dag. Jag delar till stor del dina uppfattningar om brister, vertramp och rena ohederligheter som du kritiserar dina motstndare fr. Mail frn Rstam till Stigson 2008-09-07. 14) sid 76: Therese frsvann tjugo ver tta p kvllen. Fakta: Sista skra iakttagelsen av flickan r cirka 19.30 nr hon lmnar butiken i omrdet dr hon handlat. Senare iakttagelser, gjorda av exempelvis vittnet Bendiksen r oskra. 15) sid 77 om Thereses tnder: Quick berttade ven om Thereses stora framtnder. Kanske hade hon hunnit f tnder sedan fotografiet togs? Jag ringde Inge-Lise Johannesen, Thereses mamma, som berttade att de inte ens brjat vxa ut. Fakta: Vid rttegngen berttade mamman att ena framtanden var helt utvxt, den andra ungefr till hlften. Framgr i domen. 16) sid 78: Om de bda flyktingpojkar som spekulerats vara Quicks offer: --- de tv mordoffren som polisen letade efter visade sig vara vid liv. Bda hade tagit sig vidare till Sverige dr den ene bosatt sig. Den andre levde i Kanada. Tv av Thomas Quicks norska mord fanns pltsligt inte lngre, men utredningen om det tredje fortsatte med desto strre frenesi. Fakta: TQ hade bara pekat ut en av de tv pojkar som inringats p bild av 27 pojkar som fotograferats vid en flyktingfrlggning som sitt offer. Den andre visade han inget intresse fr. Av de 27 r tre idag sprlst borta. En av de tre var enligt personal p

frlggningen till frvxling lik den utpekade pojken. Sen han konfronterats med att den utpekade pojken levde vidhll han pstendet att han mrdat tv pojkar i Norge. 17) sid 84: Om vallningen i rje-skogen: Hr finns ingen tillplattad yta, n mindre ngot grustag. Fakta: Lngre fram lngs en av vgens frgreningar finns en plats dr en stenkross varit igng. 18) sid 89 om videoinspelningen: Jag var frhxad av det jag sett p filmerna: En delegation svenska statstjnstemn som lt sig ledas runt av en neddrogad psykpatient som uppenbart inte visste var han befann sig. Fakta: TQ ledde utredarna in p vgarna till omrdet. Han beskrev bommar i bda ndarna, den vid hans infart i omrdet ppen vid tillfllet. Kontroll visade att den var ppen Therese-kvllen. Han har vidare beskrivit en ombyggd vgkorsning och gjort skiss av vad som kallats kal sten. P platser dr han sagt sig ha hanterat mnsklig kvarleva har specialtrnade likhundar markerat. Med mera. 19) sid 102: TQ berttar att han har alibi i frhllandet att han konfirmerades helgen nr Thomas Blomgren mrdades. (Pingsthelgen 1964). Fakta: TQ fste redan i det frsta frhr som hlls med honom mordet till just sin konfirmation. P frga frn frhrsledaren Jrgen Persson om han kan sga vilket r mordet begicks sger TQ: Nej, i samband med min konfirmation, och kring de dr allts, s det kan rra sig frn 64 till -66, nnstans dr. Det r den precisering jag kan gra. Konfirmationen i sig utgr heller inget alibi. Enligt en sedan rtionden etablerad ritual i Falun gick konfirmanderna p lrdagen, i aktuellt fall 10-tiden, i s kallat frhr. Konfirmationen fullgjordes sedan med nattvardsgng i samband med sndagens hgmssa, fr TQs del klockan 12. 20) sid 103: Om egna underskningar av TQs bakgrund: Stures journaler strcker sig frn 1970 och framt. Fakta: Bara i personunderskningen frn 1969 finns noteringar om vrdinsatser frn 1966. De visar att hans problem r ldre n s. I den rttspsykiatriska underskningen frn 1970 noteras bland annat fljande: Allt ifrn 14 rs lder har expl sexuella dragning till gossar i 11-12-13-rs ldern ftt sin deciderade utformning. Expl upplever sin pedofila sadistiska dragning p ett ngestfyllt spnningsladdat stt, varvid han ltt tappar impulskontrollen och gr sig skyldig till sexuell aggressivitet mot gossar. Han har vid upprepade tillfllen skt hjlp fr sin svra sexuell perversion, men hittills inte ftt ngon sdan. 21) sid 108: Om hur terapin utvecklades: Patienternas status avgjordes till stor del av hur pass intressanta deras levnadshistorier och brott var. I detta sammanhang stod sig Sture sltt. Fakta: Ren spekulation. Uppgifter talar dessutom mot pstendet. I en intervju 1993 sger den under de frsta ren medpatienten, den knde bankrnaren Lars-Inge

Svartenbrandt s hr om Bergwall/Quick: Jag tror han uppfattade mig lite som sig sjlv. ven om det tagit sig olika uttryck s har vi gjort lika ohyggliga vansinnigheter bda tv. --Erknnandet r en fullt rimlig utveckling. Sjlv erknde jag till slut medverkan i mord under terapin. Det visar hur effektiv den r. --Det hr r en intellektuellt vlrustad kille. Han har en klar verklighetsuppfattning. Nu har terapin ftt honom att ppna sig och d kan han inte lngre leva med en sn hr hemlighet. Svartenbrandt berttar i intervjun att kontakten mellan de bda fortsatt efter hans egen utskrivning. 22) sid 122: Om besket med terapeuten i Sundsvall: P ett stlle i omrdet fr Quick en s stark ngestreaktion att Persson mste avbryta sin privata vallning. Reaktionen tas som ett tecken p att Quick mrdade Johan. Fakta: Persson har som terapeut tystnadsplikt. Samtidigt ligger det honom att se till att ett s grovt brott som mord kommer till polisens knnedom om det finns skl att tro att uppgifterna r riktiga. Som Persson sagt i frhr och vid rttegng uppmanade han patienten att sjlv meddela polis. S skedde ocks. 23) sid 135: Om de frsta artiklarna om fallet: Trots att historien var rtt skakig --- kunde inte Stigson avhlla sig frn att rja den misstnktes identitet. Han skrev att den som erknt mordet p Johan var en 42-rig falubo knd som kidnappare av en bankchef i Grycksbo. Fakta: I det ursprungliga manuset stod: En 42-rig falubo dmd fr helt annan brottslighet. Den ndrades av en verordnad innan texten gick i tryck. Pstendet finns uppenbarligen i boken enbart i ett frsk att skada. Inget frsk att kontrollera pstendet har gjorts av bokmakarna. 24) sid 148: Om bevislget i Blomgren-fallet: Quick hade berttat om Thomas (Blomgren) nsblod som runnit ver hans hgra hand och att han sedan knt p pojkens brst utanp undertrjan. Teknikerna hade funnit ett blodigt handavtryck just dr --Fakta: Den mest avgrande detaljen bland flera var att TQ gett frklaring till sr uppe i offrets nsborrar genom att bertta att han av misstag ftt upp sina fingrar i nsan nr offret kvvdes. Den detaljen utelmnas helt i boken. Vad gller Leif GW Persson levererade han med den citerade kommentaren i en intervju i Dala-Demokraten den 19 september 1996. Dr sa han exakt s hr om Blomgren-fallet: Dr har han berttat saker som han rimligen inte borde ha knt till. Och dr kan han heller inte ha ftt det av frhrsledarna, fr dom har nog heller inte fattat innebrden av det. Det r giftigt, allts. Om personen Quick sger Persson i samma intervju s hr: Det finns vissa egenskaper hos Quick som man inte enkelt kan avfrda. Egenskaper hos honom som person som gr att han ligger bra till fr den hr typen av grningar. Sen r det d vissa saker som han psts ha sagt som gr ett bestickande intryck. 25) sid 152: Angende intervju med konfirmationskamrat:

Sjlva konfirmationen var p lrdag eftermiddag. Det var frhr med en massa frgor till konfirmanderna. --- Jag blir frbluffad. Thomas Quick har just ftt alibi fr det kanske viktigaste mordet av alla. Fakta: Kamratens beskrivning strider dels mot andra deltagares beskrivning samt mot de ritualer som varit standard i mer n 50 r. Inte ens med frhr p eftermiddagen utgr konfirmationen alibi. Finns ett alibi ligger det utom konfirmationen. Invndningarna hr ovan gller ven pstendet frn tvillingsystern (sid 359) och de frklaringar den som chauffr utpekade mannen ger. Utan att de p ngot stt behver vara oriktiga saknas objektivt std fr dem. Tvrtom kan pstenden frn svl systern som chauffren avfrdas. TQ har uppgett en frklaring till hur han med frldrarnas tillstnd kunde vara borta frn hemmet under natten. (jfr sid 102). 26) sid 163: Om terapin: Tilltron till borttrngda minnen betraktas nu med skepsis, inte minst inom rttsvsendet runt om i vrlden, men p 90-talet styrde dessa teorier behandlingen av Thomas Quick och --Fakta: Under hela processen har frtrngda minnen betraktats med skepsis. Kritik kom hela tiden utifrn med varningar fr just detta. I varje rttegng har frsvararen Claes Borgstrm pressat de inkallade experterna om just detta. Ngra exempel: Men Christiansson hade det inte ltt: Quicks frsvarare, advokat Claes Borgstrm pressade honom hrt. Var det inte mjligt att han la p sig en generell skuld? Kunde inte miljn styra berttelsen? r det mjligt att kontrollera det Quick pstr vara hans minnen? Var det inte mjligt att erknnandet var en sorts sjlvbestraffning? (Appojaurefallet). Vilka uppgifter bjd han Quick p? Penttinen pressades ocks stundtals hrt av Quicks frsvarare Claes Borgstrm. --- Borgstrm gnade drfr tskillig tid t att granska rent hypotetiska mjligheter fr Quick att bli flld p ett falskt erknnande. (Levy-mlet). Borgstrm ppekade vidare vikten av att vara skeptiskt mot Quick och hans berttelser. Att uppgifter mste kunna mtas mot fakta. Att alla mjligheter till manipulation och falska erknnanden undanrjs (Gry/Trine-mlet) Det kan vara vrt att ppeka att den s kallade Bjugn-skandalen i Norge pgick och vckte ven internationell uppmrksamhet nr Quick-utredningarna inleddes och avslutades med friande dom 1994. Det orsakade internationell debatt om risken med frtrngda minnen. I sammanhanget kan tillggas att TQ ven under sin frra vistelse p Ster, 1973-77 pstod sig ha frtrngda minnen. De behandlades d med hypnos och ledde enligt honom sjlv, till att minnen tervanns. 27) sid 167: Om uppgifterna om den ofdde brodern Simon: nd tyckte ingen frn utredningshll ha hyst minsta tvivel om att Stures berttelse varit autentisk. Fakta: Fullstndigt grundlst pstende. Jfr uttalande frn klagaren van der Kwast vid kommentar rrande sid 36. 28) sid 182: Om uppgifter frn TQ om hur det sg ut i Pite:

Quick uppgav att det var sn i Pite, men just den 9 november 1977 rkade det vara barmark efter flera dagar med regn och plusgrader. Fakta: Snn lg kvar flckvis. 29) sid 182: Om sexuellt umgnge med Charles: Thomas Quick hvdade att Charles frivilligt gick med p sex med honom, vilket framstr som mindre troligt --Fakta: Inget i beskrivningen sger att det sexuella umgnget var frivilligt. Quick satte sig i det drrlsa bakstet tillsammans med pojken. 30) sid 184: Om diket: Snart hittade de ett dike som var mycket brett och tydligen stmde med ett som skulle finnas i Pite. Fakta: I protokollet frn vallningen finns inget noterat om att ngot dike som motsvarat TQ:s beskrivning har hittats vid vallningen. Vid kontroll med deltagarna hvdar de att TQ inte varit njd med ngra av de diken som passerats. 31) sid 186: Om ny vallning i Pite: Sna hr diken letade vi efter i samband med att vi var ute och gjorde en vallning i Ster, sger Sture. Dr kom det beviset fr att det gtt till exakt som Sture berttat fr mig. Fakta: Det r tvrtom belgg fr raka motsatsen och bekrftar utredarnas pstende om att inga diken hittats i Ster. I s fall borde TQ ha sagt att det var liknande diken vi hittade, vi sg eller ngon liknande bekrftelse. 32) sid 186: Om stigen efter poliserna: Nr de kommer till diket nrmast fyndplatsen, ser Quick att det bildas en stig efter alla poliser och kriminaltekniker som underskt platsen de senaste veckorna. Fakta: TQ valde vid vallningen en egen ingng mot fyndplatsen, cirka hundratalet meter frn den vg utredarna valt att g. Enligt deltagare i vallningen syntes heller ingen stig p den platsen. 33) sid 187: Om TQs berttelse om situationen i Pite: Var och en som varit i en skog om natten inser problemet. Den som befinner sig i en skog i Norrbotten klockan tv p natten ser inte handen framfr sig. Fakta: Fyndplatsen ligger i utkanten av en upplyst stad. Bebyggelse och gatljus finns bara knappa kilometern frn platsen. Natten var dessutom klar. 34) sid 190: Om vikten av utgngen i Pite-mlet: Mycket stod p spel i denna rttegng, eftersom friknnande sannolikt skulle ha inneburit slutet fr utredningarna om Thomas Quick. Fakta: Fullstndigt grundlst pstende. Vid tiden fr rttegngen var utredningen av ursprungliga erknnandet i Johan-fallet lagt p is i brist p fulldig bevisning. Blomgrenfallet ansgs lst och utredning pgick av ytterligare fall. Varfr andra utredningar skulle lggas ner vid friande dom i Pite r svrfrsteligt. 35) sid 193: Om att TQ inte hittade:

Varfr framgr det inte av domen att Quick inte hittade till fyndplatsen sjlv? Fakta: Han hittade inte frn polishuset till vgen som lper frbi fyndplatsen. Dremot hittade han frn vgen in till fyndplatsen och valde en frn polis och tekniker egen vg dit. Som kuriosa kan nmnas att professor Leif GW Persson i ett avsnitt av Efterlyst inte hittade till platsen verhuvudtaget frrn han tog hjlp av jgaren som hittade kroppen. (Jfr sid 186) 36) sid 202: Redogrelse fr Appojaure-mordet: Makarna Stegehuis mrdades med ett femtiotal knivhugg var, varav flera enskilda varit ddande. Fakta: Mannen trffades av 28 knivhugg, kvinnan av 21. Dessutom krossades mannens verkke med ngot tungt freml. 37) sid 205: Om skissen ver tltplatsen: Penttinen bad Quick att rita en skiss ver tltplatsen. Han placerade tltet nrmast sjn och bilen lngst bort. Det skulle vara tvrtom. Fakta: Pstendet r i sig riktigt. Med tlt och bil omkastade vore det dock korrekt. Vad som inte framgr i boken r att vgen ritades korrekt inte minst med tanke p hur den slingrade genom terrngen. Det var den hr skissen som fick ven de tidigare skeptiska utredarna i Gllivare att brja ta erknnandet p allvar. 38) sid 209: Om knivarnas srkanaler: Det var dock uteslutet att dessa tv knivar kunde ha gett upphov till de srkanaler som huggits in i offrets kroppar. De hade frorsakats av kniv med betydligt smalare blad, hgst 20 millimeter. Fakta: Enligt rttslkare har minst tv knivar anvnts vid morden. En med hgt 20 millimeter brett blad, en bredare n 20 millimeter. En del skador har 30 millimeters bredd. 39) sid 212: Om TQs sociala situation efter de frsta domarna: Efter fyra r p Sters sjukhus hade Thomas Quick frlorat sina sista kontakter utanfr rttspsykiatrin och rttsvsendet. De mnskliga kontakterna inskrnkte sig till polisfrhr och terapisamtal om mord och vergrepp. Han var totalt avskuren frn den vriga vrlden. Fakta: Fram till januari 1994 hade han genersa frigngar och valde sjlv sitt umgnge. I juni 1994 rymde han tillsammans med en medfnge. Hans mjligheter till telefonkontakt har aldrig upphrt. I boken finns vidare redovisat besk av flera journalister, ngra av dem terkommande. Frfattaren Janne Mattsson beskte honom terkommande fr intervjuer till sin bok Gtan Thomas Quick. Min egen kontakt med honom upphrde frst i och med det samtal som resulterade i att han tog emot besk av Hannes Rstam. 40) sid 217: Om broderns bok Min bror Thomas Quick: Sten-Owe Bergwalls frmsta syfte med boken var dock att ge sina frldrar upprttelse. Han hvdade att han och den vriga syskonskaran hade ljusa och krleksfulla minnen ifrn frldrahemmet. Fakta: S tog min far sin unga hustru hem till sin pingstvnsfamilj och drog in henne i

nnting som mste ses som ett helvete med himmelska frtecken --- Vr far dog inte lycklig. Jag vet inte om han verhuvudtaget hade srskilt mnga lyckliga stunder. --Nr pappa var bortrest ngra dagar vid sllsynta tillfllen lyste kket i klarare frger, och mamma var ljusare till sinnes. --- Pappa umgicks verhuvudtaget inte med oss barn p tu man hand. (Sten-Owe Bergwall, Min bror Thomas Quick, Prisma 1995) 41) sid 218-220: Avsnittet handlar om frhren med syskonen som inte ingtt i ngon utredning: Vad hnde d med utskrifterna av frhren med syskonen Bergwall? --- S vitt jag kan frst utvrderades de aldrig. Och s vitt jag kan frst lstes de heller inte av ngon annan n de som genomfrt frhren, Seppo Penttinen och Christer van der Kwast. Fakta: Vid varje rttegng har det versiktligt redogjorts fr nrstendes instllning, bland annat vad gller TQs krfrmga. Det har d psttts att ingen av de nrstende sett ngot som kan hrledas till vad som utreds, men heller inte kunnat avfrda det. Vilket rimligen framgr av citerade avsnitt och intervjuer i boken dr det br framg att syskonen uppenbarligen inte har kunskap ens om vad brodern obestridligen gjort sig skyldig till. 42) sid 222: Om frberedelserna fr Appojaure-vallning: Detta r helt i enlighet med Sven-ke Christianssons "kognitiva frhrsmetoder". Fakta: Kognitiva frhrsmetoder torde vara helt etablerade idag inte minst inom polisen. 43) sid 224: Om vntan mellan de bda rekonstruktionsdelarna i Appojaure: SB sjlv minns att Penttinen under denna pratstund lade handen p hans axel och sa: 'Du minns vl att du berttat att du lossade frankringarna p yttertltet och vek upp det?' Fakta: Penttinen frnekar att detta uttalats. Dremot r det riktigt att SB redan i frhr sagt att han lossat stropparna till tlten. 44) sid 224: Om brottsutredaren Jan Olssons reaktioner: Olsson stod i skogsbrynet och betraktade rekonstruktionen p behrigt avstnd. Han knde stark olust ver tv allvarliga frgor som tvingade sig p honom: Varfr spelade Quick upp ett hndelsefrlopp som han med all skerhet inte sjlv hade upplevt? Fakta: I rttegngen vittnade Jan Olsson och frklarade vertygande hur Quick gett frklaring till i stort sett alla skador p tltet. Dribland en skada Olsson sjlv inte kunnat frklara frrn Q berttat om hur den uppkom. Ur domen kan fljande citeras: Olsson har i sitt vittnesml avslutningsvis anmrkt ssom frvnansvrt att Quick visat sig kunna minnas s mnga detaljer kring ifrgavarande hndelse. --- Utver det nu redovisade m beaktas att Quick, svitt framkommit av Jan Olssons vittnesml, vid frhr och rekonstruktioner kunnat lmna uppgifter, som i alla vsentliga delar stmmer verens med fynd och iakttagelser vid brottsplatsunderskningen och som, enligt vad som fr anses utrett, till stora delar inte varit knda fr allmnheten. 45) sid 239: Om frhren med terapeuten Birgitta Rindberg: Rindberg gav drmed Thomas Quick alibi fr mordet p Heln Nilsson. Fakta: Helene Nilsson frsvann i centrala Hrby 20 mars och hittades mrdad sex dagar

senare. Hon var vid liv de frsta dygnen efter frsvinnandet. Quick hade ett terapisamtal bokat hos sin terapeut Birgitta Rindberg i Ster 21 mars. Rindberg uppger i frhr att han troligen var dr rent fysiskt men utesluter inte att samtalet hlls per telefon. Under alla frhllanden r det givetvis mjligt fr TQ att beska Rindberg i Ster och nd ha kidnappat Heln dagen innan och i s fall hllit henne gmd och fngen. Till saken hr att Quick aldrig officiellt erknt mordet. 46) sid 239-40: I texten beskrivs vidare Rindbergs intryck av patienten Quick, exempelvis att hon inte uppfattat honom som mrdare. Fakta: I texten utelmnas den i sammanhanget rimligen intressanta uppgiften att Rindberg som terapeut 1973 med hypnos frskte f fram frtrngda minnen som Bergwall d pstod sig ha. Hon berttar vidare att detta lyckades och att patienten efter permission berttat att han kontrollerat vad som framkommit under hypnosen och ftt detta bekrftat av sin mor. Hon berttar att SB under hypnosen pratade med grvre rst. Rindberg beskriver vidare att patienten redan d psttt sig ha varit utsatt fr sexuella vergrepp i familjen och hur han knt sig bortvald i frhllande till tvillingsystern. 47) sid 241: Om uppgiften om en eventuell medhjlpare i Appojaure-mlet: Som vanligt lckte Quick-utredningen som ett sll och snart visste bde Pelle Tagesson och Gubb Jan Stigson att Farebrink var misstnkt som Quicks medhjlpare i Appojaure. Fakta: Uppgiften i frga kom inte frn utredare. 48) sid 243: Johnny Farebrink har alibi. Fakta: Farebrink frigavs 30 juni 1984 frn Tidaholmsfngelset dr han mttes av sin dvarande hustru. Hustrun uppger i nio frhr (huvudprot sid 511-553, ml B26/95, Gllivare tingsrtt) att de skildes t i Stockholm samma dag varefter de sedan sgs frst 27 juli. Han anses knuten till inbrott se gymnasium 22 juli. vervakare sger i frhr (samma prot sig 629-634) att klienten bett honom ljuga fr skyddskonsulenten fr "att kunna ka till Norrland". Enligt journal skyddskonsulenten (Samma fu, bilaga J) har frldrarna vntat honom till Jokkmokk med sonen, men sger att bara sonen kommit. Enligt samma journal har personal skt Farebrinkt flera gnger i Stockholm utan att n honom. 30 juli sger vervakaren enligt journalen att klienten "fr ett par veckor sedan" sagt sig vara p vg till Norrland. 8 augusti ringer klienten: "Pstr frst att han varit i Norrland och att han haft kontakt med sin vervakare". 1995-09-18 meddelar hustrun Rikskriminalen att hon sommaren 1984 intagits p SS fr "snedtndning". Journal visar att hon inkom 13 juli 22.30 "med pojkvn och tv kamrater". Sjlv saknar hon minnesbilder. Av kamraterna r en dd, den andre minns inget av hndelsen. (Samma fu sid 552-553 och 558, 559-567). Mordet i Appojaure begicks kvllen 12 juli. Det r mjligt att frdas frn Appojaure till SS frn tiden mellan mordet och journalanteckningens upprttande. 49) sid 249. Deras berttelse tillsammans med journalanteckningen betyder att Johnny Farebrink har ett vattenttt alibi fr Appojaure-morden. Fakta: Se fregende.

50) sid 249: Om mordet p Levy: Trpken hade stnk av Yenon Levis blod och bedmdes vara mordvapnet. Just den detaljen sg dock polisen till att inte avslja i TV-programmet. (ang Efterlyst 1995). Fakta: Pken nmndes i lokalpressen andra dagen efter fyndet. Senare preciserades i olika lokaltidningar att den sg ut som ett baseball-tr och just att den var 118 cm lng. 51) sid 255: Om Claes Borgstrms agerande: Jan Olsson visste av erfarenhet att frsvarsadvokaten angriper alla tveksamheter i den tekniska bevisningen, s Claes Bergstrms passivitet kom som en total verraskning. Fakta: Seppo Penttinen kallades till vittnesbset fr att frsvara sina frhr. Vilka uppgifter bjd han Quick p? Penttinen pressades stundtals hrt av Quicks frsvarare Claes Borgstrm. --- Men han gick lngre i sin nit att utesluta mjligheten att Quicks erknnande skulle vara falskt. --- Borgstrm gande drfr tskillig tid t att granska hypotetiska mjligheter fr Quick att bli flld p ett falskt erknnande. (Ur referat frn rttegngen). 52) sid 262: Om Quicks uppsnappande av bilden p flyktingpojkarna i Dagbladet: Utredarna var medvetna om att Quick lste tidningar dagligen, men intresserade sig inte fr vilken information han fick den vgen. Fakta: Utredningarna innehller hela prmar med enbart pressmaterial. Dessutom har utredare vittnat om sina insatser vid kartlggningen av just pressmaterial. 53) sid 272: Om utredningen mot den s kallade glasgonmannen: Den killen har jag sett. Den nsan kommer jag ihg, sa en av kvinnorna nr polisen visade ett foto av Levy. Enligt kvinnan hade han suttit med Ben Ali i vardagsrummet och tittat p TV. Fakta: Nr den pstdda iakttagelsen ska ha gjorts var Levy redan dd. 54) sid 285: Om Claes Borgstrms agerande: Rttegngen var rena farsen! Claes Borgstrm stllde inte en enda kritisk frga under hela rttegngen. (Citat Lennart Jarlheim, Avestapolisen) Fakta: Seppo Penttinen kallades till vittnesbset fr att frsvara sina frhr. Vilka uppgifter bjd han Quick p? Penttinen pressades stundtals hrt av Quicks frsvarare Claes Borgstrm. --- Borgstrm gnade drfr tskillig tid t att granska hypotetiska mjligheter att bli flld p ett falskt erknnande. (Jfr sid 255 m fl) 55) sig 293: Om Therese-mlet: I tv dagar hade Hedemora tingsrtts ordfrande Lennart Furufors--Fakta: Mats Friberg var ordfrande i rtten, Furufors hans bisittare. 56) sid 293: Om inkallandet av den utpekade medgrningsmannen som vittne: Efter att ha tagit del av dessa uppgifter kallade Furufors till sig Christer van der Kwast och Claes Borgstrm. Han undrade varfr inte Patrik (utpekad medhjlpare) var kallad som vittne. Fakta: Friberg kallade till sig de bda. Under diskussionen ppekades att det inte fanns

bevis fr att Patrik deltagit i mordet, men att han inte heller kunde redogra fr sina frehavanden vid aktuell tid. Drfr avstod parterna frn vittnesmlet ett beslut Friberg anslt sig till. 57) sid 296: Om TQs pstende om en ristning i en bjrk i rje-skogen: Till sist fann man en liten bjrk som hade ngon form av skada eller markering, men p en helt annan plats i skogen. Fakta: Bjrken i frga hittades frst sedan TQ ritat en skiss ver en vgstrcka i rjeskogen som inte tidigare underskts. Han ritade dr in en klippformation som kommit att kallas kal sten och gjorde p skissen en omotiverad cirkel intill klippan. Vid cirkeln hittades en bjrk med en speciell ristning. TQ gjorde sedan en skiss som var ptagligt lik ristningen. 58) sid 305: Om TQs frmga att kra bil: Bde nr det gller mordet p Johan Asplund och de norska morden p Trine Jensen och Gry Storvik frutstter handlingarna att Thomas Quick krt bil lnga strckor sjlv, ratal innan han kunde framfra ett fordon. Fakta: TQ har sjlv i frhr berttat att han redan som 15-ring lrde sig kra bil av en tio r ldre man han umgicks med. Pstendet har inte motbevisats. Hans frmga att kunna kra bil har dessutom diskuterats i varje ml dr krfrmgan varit en faktor. Syskonens invndningar har ptalats och TQ har frklarat att han framstllt sig som dlig chauffr. Det torde inte vara ovanligt att personer utan krkort kr bil, minst av allt personer i kriminella miljer. 59) sid 311: Om Gry Storvik: Obduktionsprotokollen beropades aldrig, inte heller DNA-analyserna av den sperma som hittats i vldtagna Gry Storvik. Fakta: DNA-analysen avhandlades under tv dagar i rtten. Om fyndet sa rttslkaren Kari Ormstad att det visar att hon haft vaginalt samlag ngon av sina sista dagar i livet. Den rttsmedicinska underskningen gav dessutom dramatik i rtten. P Grys rygg och ben hittades dessutom sm stnk av blod som Kari Ormstad i sitt frhr pstod inte hrrra frn vare sig Gry sjlv eller TQ. Det vckte upprrda protester hos mlsgarbitrdet, advokat Benedict de Vibe. I anledning av pstendet kallades nsta dag Bente Mevaag frn Rettsmedisinsk Institutt i Oslo att vittna om sina analyser av samma blod. Hon sa ordagrant s hr: Vi har kunnat faststlla att blodet r av blodgrupp A, men det har inte gtt att analysera mer. Drmed kan vi inte utesluta Thomas Quick. Han har blodgrupp A. Men det har ocks ungefr hlften av Norges befolkning. En ny analys av blodet gjordes 2010 men inte heller d kunde ngot DNA utvinnas. Det r anmrkningsvrt att inte detta ger avtryck i boken. 60) sid 325: Om lnet av Gran Elwins bok Fallet Johan: Han fick ocks lna en bok, Gran Elwins Fallet Johan, ngon gng under 2000. Det hjlpte honom att finslipa detaljerna. --- Vem som lnat honom boken? Gubb Jan Stigson. Fakta: Jag kan inte minnas att jag lnat honom boken, men vill inte tvrskert frneka

det. ven om s vore kan inget ha hmtats ur boken. I sjlva verket r pstendet i sig en indikation p att SB inte ens lst den. Det finns inte ett spr av den i domen. Dessutom gr det att mycket klart faststlla vilka detaljer som avgjorde talsfrgan och nr det skedde. Vid ett mte 18 oktober 2000 deklarerade klagaren Christer van der Kwast att vad som dittills framkommit inte rckte fr tal. Fyra dagar senare levererade TQ per fax, via sin frsvarare, uppgifter om en rad omstndigheter i Bosvedjan morgonen fr frsvinnandet. De avgjorde talsfrgan. 61) sid 327: Om intervjun med Christer van der Kwast: ---jag fr bita mig i tungan fr att inte bertta att Quick har alibi fr detta mord (p Thomas Blomgren). Fakta: Det finns inget alibi i fallet. Se tidigare punkter. 62) sid 331: Om den egna intervjun med Claes Borgstrm: Mnga kritiker menade att Claes Borgstrm inte frsvarade Thomas Quick, utan frsummade sin uppgift att kritiskt granska klagare Christer van der Kwasts bevisning. Fakta: Uppenbarligen har inte bokmakarna frskt kontrollera uppgiften. Se ovan. 63) sid 341: Om intervjun med tvillingsystern: G ger ocks en positiv bild av tiden i Jokkmokk, dr hon och Sture gick p folkhgskola. Vid ett tillflle hade hon upptckt att Sture gick till elevhemmet och skrek rakt ut. Hon hade d tagit hand om honom men fick d inte veta vad som skett. Fakta: Under tiden i Jokkmokk verfll TQ en av skolkamraterna och frskte strypa denne. Offret har om detta berttat fljande: Sture blev som helt frbytt och tog ett kraftigt strypgrepp p honom. C lyckades dock slita sig loss frn Stures grepp och han sger vidare, att vid det hr tillfllet blev Sture som ett djur. Rsten blev grov och kraftfull och hela hans ansiktsuttryck blev groteskt. --- Vad C kunde frst, s spelade det ingen roll vem som kom i vgen utan Sture var d i ett affekttillstnd och var nog vad C kunde frst 'i stnd' att gra vad som helst om han haft tillgng till vapen. Hndelsen r verhuvudtaget inte berrts i boken. 64) sid 341: Ur frhr med tvillingsystern: Anledningen till detta r att de aldrig i familjen iakttagit ngot anmrkningsvrt vad gller Sture bortsett frn det drogmissbruk som samtliga trott att han kmpat mot. Fakta: Under ungdomen omhndertogs SB frsta gngen efter ett sexuellt vergrepp mot en yngre elev i grundskolan vren 1966. Det avsljas fler, liknande hndelser. Vren 1967 polisanmldes ett vergrepp i ett blankettfrrd i Handelsbanken, dr SB d jobbade, sedan SB lurat dit en yngling. Det finns uppgifter om liknande vergrepp ven dr. Hsten 1967 studerade han vid Fjellstedtska skolan i Uppsala men fick avbryta studierna fr missbruk, hg frnvaro och upprepade frsk till sexuella kontakter med skolkamrater. I oktober 1969 greps han och kom att dmas fr fyra verfall med sexuella motiv mot pojkar i Falun. Han dmds fr grov otukt med barn, otukt med barn, otuktigt beteende och ofredande till sluten psykiatrisk vrd. Under vrdtiden, i mars 1974, fick han talsunderltelse fr frsk till drp efter att ha knivskurit en tio r ldre man i dennes lgenhet i Uppsala. Den slutna vrden upphrde 1977.

65) sid 347: Frfattarens egen sammanfattning av vad han stadkommit: En rttspsykiatrisk klinik har drogat ner en tvngsvrdad patient och gjort honom till narkoman. Fakta: TQ har varit narkotika- och alkoholmissbrukare sedan tidiga tonr. I RPU frn 1970 konstateras att TQ efter att vid upprepade tillfllen ha skt hjlp fr sin svra sexuella perversion har tillgripit spriten, lugnande medicin och en del knark fr att underltta kontakten med andra och fr att lgga fram sina bekymmer. Dylik narkotika har endast gjort det onda vrre. 66) sid 359: Ur intervju med systern: Nr G fick veta att Sture erknt mordet p Thomas Blomgren sa hon att Sture inte lmnat Falun. Inte den helgen och inte ngon annan heller vid den tiden. Sture var alltid hemma. Fakta: Brodern har i frhr berttat hur han av frldrarna ftt lfte om att vistas utanfr hemmet den aktuella natten. Frklaringen ger mjlighet att gra resan till Vxj medan anhriga lever i tron att han aldrig lmnat Falun. Tidigare ppekade uppgifter ger dessutom goda skl att ifrgastta kvalitn i systerns kunskaper om broderns frehavanden. Se ovan vid flera punkter. 67) sid 362: Om listan p de 29 eventuella offren: Frgan r hur tingsrtten dmt i mlet om morden p Trine Jensen och Gry Storvik om de i stllet informerats om att flertalet av morden p listan bevisligen var fantasifoster. Fakta: Vid presentationen av listan gjordes det fullstndigt klart att flera av namnen inte kunde hrledas till ngot specifikt fall. Samtidigt ptalades att det trots det inte kunde uteslutas att det kunde finnas relevans i vad TQ sagt varfr namn blivit kvar p listan ifall rendet skulle utvecklas. Flera namn dr individen mjligen kan identifierats har figurerat som offer i ngon form utan att anses platsa p listan. 68) sid 368: Hr citeras replikvxlingen mellan undertecknad och Rstam vid Grv 10. Jag citeras p fljande stt: Det r som han sger att jag gett honom den hr boken...(Gran Elwins fallet Johan). Fakta: Vad jag i sjlva verket sger r: Det HR han sger, att jag gett honom den hr boken... Genom att plocka bort ett H har bokmakarna gjort ett ifrgasttande till en bekrftelse. Det hr kan vem som helst kontrollera genom att lyssna p debatten. Jag har aldrig medgett att jag lnat ut boken, men vill i sjlvkritisk nit inte utesluta det. Dremot skulle jag aldrig sga vad som psts i boken. Den fljande ordvxlingen vore dessutom ologisk om jag medgett vad som psts. 69) sid 397: I Efterordet skriver Mattias Gransson: Den viktigaste byggstenen i bedrgeriet visade sig vara klagaren Christer van der Kwast, som aktivt motarbetat allt och alla som vckt tvivel om Thomas Quicks skuld, samt advokaten Claes Borgstrm, som helst enkelt ltit bli att frsvara sin klient. Fakta: Fullstndigt grundlsa pstenden. C v d Kwast vntade i tta r med att tala i

Johan-fallet d han ansg att bevisen inte rckte. Han har gjort liknande bedmning i exempelvis Hgbom- och Rugaas-fallen som aldrig gtt till tal. Vad gller Borgstrms agerande i domstolarna har det citerats i flera punkter ovan. 70) sid 403: Kronologin: Kronologin brjar med konstaterandet att 1969 Sture antastade fyra smpojkar. Fakta: Omfattar uttrycket antasta vad som faktiskt hnde? I tv av fallen skulle SB ha dmts fr grov vldtkt mot barn idag. I ett av fallen var han talad ven fr frsk till drp. Vidare kan hans sjukdoms- och brottshistoria strcka sig till tminstone 1966, d han frsta gngen omhndertogs efter ett vergrepp mot en yngre pojke. Det avsljade i sin tur ldre vergrepp som aldrig anmlts. Inte heller nmns vergreppen p banken 1967 och i Uppsala samma r. Fel r ocks kronologins pstende att han dmts fr drpfrsk 1974. Trots allvaret i hndelsen meddelades talsunderltelse. Fel r ocks pstendet att han 1991 dmdes fr grovt vld. Korrekt r att han dmdes fr grovt rn, grov stld och stld. tal fr mordbrand och grovt bedrgeri ogillades i hovrtten. P sid 405 fortstter kronologin utan att nmna fljande fakta: SB skte i mars 1989 kontakt med Sters sjukhus fr samtal sedan han sagt sig ha blivit intresserad av en yngre pojke och var rdd att inte kunna behrska sig. Samtalen avbrts i augusti men terupptogs 1990 och varade till tio dagar fre gripandet fr det grova rnet 14 december 1990. I kronologin utelmnas dessutom att det i ett rum TQ disponerade p sjukhuset vren 1994 hittades en sck med barnpornografiska filmer. Ingenstans i boken redovisas heller att filmen Att skapa en seriemrdare kritiserats fr osaklighet av Granskningsnmnden fr Radio och TV. Gubb Jan Stigson