En medicinsk diagnos kan inte ignoreras, lggas t sidan och drmed sluta vara i effekt.

Diagnoser r juridiskt bindande fr de vilka den gller och fr omgivningen, fram tills dess att personen friskrives frn den, eller att ngot annat freligger som en orsak kan bevisas. En medicinsk diagnos r ett juridiskt bindande verktyg fr hlso- sjukvrden, myndigheter och fr vrdtagare med lagstadgade fljder fr dessa och de vilket detta angr. Det r fljder vilket vi tycker antingen att det r bra, eller som i fallet med TS dligt nr det fr svra konsekvenser. I fallet med TS r det enbart negativt med en diagnos som medfr att den medfr en patologiserande av personen, p inte helt riktiga och vetenskapliga grunder, eller av det specifika tillstndets genes dr orsaken inte r helt klarlagd eller frstdd. Effekten av hur patologiseringen verkar och inverkar menligt p de vilka sker fr en utredning r dremot rtt uppenbar, bde ur en social som ur en socioekonomisk synvinkel. Den som tror att medicinska diagnoser inte spelar ngon roll vid olika bedmningar av en person och en persons liv, lever i en villfarelse ver vad som gller. Detta gller juridiskt och praktiskt fr vad som gller inom svensk hlso- sjukvrd, det terspeglar ven den faktiska myndighetsutvning som vrden har och utvar ver vra liv. Stllda diagnoser innebr ven ett socialt ingrepp fr berrda parter, beroende p hur definitionen av den lyder. Det gr p inget stt att tnka bort detta som om det saknade betydelse, exempelvis fr en adoptionsbyr eller annan myndighet. Det r lagrummet fr den satta diagnosen och utltanden som gller nr de gr sina bedmningar om en transperson som skanden, personens lmplighet ver lag och lmplighet som adoptivfrlder vid adoptionsfrgor. Diagnosen transsexualism (TS) r en psykiatrisk diagnos, med en viss innebrd och betydelse fr de vilka r berrda av denna. Den lagliga juridiska innebrden av diagnosen har sina fljdverkningar fr patienten, den kan man inte undkomma lika lite som diagnosen diabetes. Det r p inget stt diskriminering att neka en transperson adoption, med hnvisning till personens mentala status och sjukdom nr den r kronisk och obotbar enligt diagnoskriterierna. Det behver inte st ngonstans som om det vore infrt i lagtext, eller i andra regler och frordningar om att transpersoner ska exkluderas frn att adoptera, det r klargjort mer n nog utefter de givna diagnoskriterierna. Personer med en personlighetsstrning av en s pass allvarlig natur, kan givetvis bli och i praktiken vara exkluderade och det blir de. "Oskerheter kvarstr nnu kring huruvida en person anses fortfarande vara transsexuell efter en juridisk knskorrigering eller inte. Dock tycks en grad av patologisering kvarligga fr den person som genomgtt en sdan korrigering, vilket fr anses lika anmrkningsvrt som sjlva det faktum att patologiseringen i sig verhuvudtaget kvarstr. Frgan r hur detta pverkar mjligheter till familjebildning via exempelvis assisterad befruktning," [Citat NR]. Detta kommer sig av att Socialstyrelsen ej har avpatologiserat diagnosen transsexualism, det kan inte regeringen eller riksdagen gra. ven om utredaren ppekar denna diskrepans. Transsexualism r redan en psykiatrisk diagnos, det r helt oberoende av det personliga tyckandet i

sakfrgan. Diagnosen stlls nr utredningen r frdig och transsexualism faststlles av utredarna, i praktiken blir det av Rttsliga Rdet p Socialstyrelsen och vid uppvisandet av en permanent sterilitet enligt gllande lagstiftning (Lag 1972:119), Rttsliga Rdet faststller d diagnosen transsexualism och ett byte kan d f ske i en juridisk mening. Eventuella plastikoperationer, r inte att betrakta som ett krav eller en ndvndighet. Behandlingen av transsexuella r helt beroende av att det r en medicinsk diagnos fr att erhlla behandling, f en kostnadstckning via statliga medel och hjlp via hlso- sjukvrden. En av de viktigaste aspekterna p vrden av transpersoner och diagnostiken, det r den patologisering av patientgruppen som freligger, dr diagnosen r av psykiatrisk natur i stllet fr somatisk. Den borde ndras frn den psykiatriska till en somatisk, nr det vetenskapligt inte gr att faststlla ngon form av psykiatri i bakgrunden som bakomliggande orsak till syndromet [NHS] Dremot som en fljd av och p grund av den mycket utsatta sociala och socioekonomiska situation personer befinner sig under, utver det rent fysiologiska och eventuellt postoperativt, far dessa personer illa av den situation de lever under [Cecilia Dhejne et al.]. Vi borde se p TS som ett tillstnd och inte en sjukdom som r till men fr personen, nr det freligger en inkongruens mellan knsidentitet och den biologiska kroppen. Det antas freligga en psykiatri utifrn kriteriet, att kn och knsidentitet skulle vara binra freteelser. Att pst ngot annat r drmed en personlighetsstrning hos den person som pstr sig inneha just detta, att hen pstr sig ha en annan knsidentitet n vad det anatomiska och biologiska pvisar blir drmed en personlighetsstrning. Drmed r det mer av en normerande politisk och av religis vertygelse, n vad det r av en faktabaserad och vetenskapligt betingad definition av TS och en korrekt stlld diagnos. Det behver inte ens vara en faktisk sjukdom, utan ett tillstnd som kan betraktas som och jmstllas med sjukdom och ska drmed hanteras av hlso- sjukvrden. Enligt lagstiftaren: Ds 2012:46: "2.4.1 Allmnt om transsexualism Det br noteras att nr en ndring av knstillhrigheten har genomfrts, r personen i lagens mening inte lngre transsexuell, utan har antingen kvinnlig eller manlig knstillhrighet." Enligt lagstiftaren r patienten frisk efter det juridiska faststllandet, men inte enligt hlsosjukvrden dr diagnosen och patologin kvarstr. Oss (NR) veterligen har ingen transperson friskfrklarats, utan att ha backat frn sin vertygelse om- och efter att ha erknt sitt misstag att vara fdd i fel kropp. Vilket r det logiska vid personlighetsstrningar, dr en bristande sjukdomsinsikt gller. Patologiseringen kvarstr och r juridiskt bindande. Lagstiftaren kan p inget stt friskfrklara patientgruppen, det kan enbart behrig vrdpersonal gra (lkare, psykiatriker). Vilket r den del av lagkomplexet som mste ndras av Socialstyrelsen och av hlso- sjukvrden. Nr Socialstyrelsen och hlso- sjukvrden har detta uppdrag att uppdatera, frnya och korrigera felaktigheter efter de senaste vetenskapliga rnen. Vilket NR ppekar i sitt remissyttrande och vi hoppas att s givetvis sker. Ju fler som kritiserar denna diskrepans ju bttre r det och patologiseringen kan frhoppningsvis tas bort. Den r inte avlgsnad ur den kommande DSM V, den psykiatriska manualen i USA, drmed lr den ven finnas kvar i den kommande ICD 11. ICD som r baserad p DSM r den diagnosmanual

(WHO) som vi fljer hr i Sverige. Patologiseringen r d troligen kvar, nr ICD 11 frmodligen slpps under 2014. [Socialstyrelsen juni 2010]: Transsexualism klassas som en psykisk sjukdom enligt WHO:s sjukdomsklassifikationssystem ICD-10. Frgan om transsexualism som psykiatrisk diagnos och huruvida det huvudsakligen r ett psykiatriskt, endokrinologiskt eller neurologiskt tillstnd r en frga som ska stllas till kliniker och forskare inom omrdet. Nr det finns konsensus inom vetenskapssamhllet kan man ndra i ICD-10. ICD r en internationell klassifikation och en global statistisk konvention. Fr nrvarande pgr ett arbete med en uppdatering av ICD 10 till ICD-11. Ett beslut avseende en reviderad ICD-11 berknas fattas av WHO r 2014-2015. I september 2010 vntas en preliminr frsta version av ICD-11 fr testning. En vsentlig del av frklaringen bakom och varfr patologiseringen med strsta sannolikhet kommer att kvarst i den kommande ICD 11, r att den diagnosavdelningen sammanstlls av mycket starka politiska och ekonomiska intressen i den bakomliggande [ex-gay rrelsen] fr ett bevarande av patologin. Det r en rrelse i USA som gr mot vetenskap och beprvad erfarenhet, de anser att knsidentitet och sexuell lggning kan behandlas och botas. Det r personer vilka driver vrdinrttningar baserade p en sdan behandlingsmodell, trotts att den samlade vetenskapen anser det vara helt normalt och ven direkt skadligt att frska behandla HBT-personer friska, nr det r en frisk och manifest del av personligheten och inte en mental sjukdom. Hr kan vi direkt hnfra till en ren politisering av ven den svenska diagnostiken, nr likartade frklaringsmodeller vidmakthlls av ideologiska och politiska anledningar.

[Diagnoskoder] Kod: F64.0 Text: Transsexualism Avsnitt: Personlighetsstrningar och beteendestrningar hos vuxna (F60-F69) Kapitel: Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestrningar (F00-F99)

Vad som nu har tagits upp r relevant till den stndpunkt, utifrn vilket NR har kritiserat lagfrslaget; Ds 2012:46. Det r ven relevant nr frgestllningarna runt transsexualism diskuteras, om det skulle freligga oklarheter om vilken stndpunkt och faktabas NR har fr att formulera den synnerligen hrda kritik av lagfrslaget som vi nu har gjort. Lagfrslaget Ds 2012:46 lever inte upp till de frvntningar som transpersoner och stdfreningar kan krva av en ny lagstiftning p omrdet. Nr fr mnga hl och oklarheter kvarstr, detta till en stor nackdel fr transpersoner. Lagfrslaget lever inte upp till den standard man kan frvnta sig av en modern lagstiftning, nr den ej synes helt kompatibel med Europakonventionerna och FN-stadgarna. Detta avseende de mnskliga rttigheterna, de mnskliga rttigheterna gller dock ej fr kravet p att f bli frlder men kan ses som ett legitimt krav att stlla p vr egen lagstiftning, fr att ge personer rtt och erhlla samma tillgng till vad som redan freligger fr barnlsa par i vrigt nr det kommer till assisterad hjlp och mjligheter till adoption vilket ven med den nya lagen frsvras. Det var p grund av det man kallar fr begran om

"analog adaption" av tidigare lagar som man kunde g vidare med tvngssteriliseringarna. Allts samma typ av hantering som fresls av utredaren rrande p flera olika omrden av fortplantningsomrdet, till fljd av den rapport utredningen infr den nya lagen, som nu har lagts fram p Socialdepartementet. Man vill fortfarande helt enkelt att allt som har med adoption, mjlighet att agera familjehem eller att f hjlp med konstgjord befruktning ska sktas genom analog adaption. Man ska helt enkelt lsa det lokalt genom att omtolka gamla lagar eller nrliggande hantering till rdande situation. Det ger utrymme fr icke en icke lagstiftad praxis som r betydligt svrare att komma t n lagstiftning. Det ska i den mjligaste mn fortg som det var tidigare, drmed de minimala frndringar som i praktiken freligger.

Det innebr att det ven fortsttningsvis finns risk att transpersoner visserligen fr spara knsceller, men i praktiken nekas att anvnda dem. Fr att med tanke p hur svrt det r fr mnga lesbiska par att anvnda knsceller idag och med tanke p hur lagar och praxis kring vrdmdraskap ser ut, s finns en uppenbar risk att man nekas anvnda sig av sparade knsceller fr att det d nd strider mot de regler som finns idag. Det gr tillbaka till den tid nr vi sg p mnskliga rttigheter och p mnniskor, ur ett helt annat perspektiv. Det hr var p den tiden nr en stor del av vstvrlden tog intryck av fascism och rasbiologiska ider, och det r alltfr nra slavhandelns tidsmssiga guldlder. Det innebr att mycket av det som skedde d handlade om rasbiologi och om att p genetisk vg ocks omjliggra spridande av icke nskvrda genetiska "defekter". De teorier som utgr den ideologiska basen kommer ven frn den tid och ur de ideologier, dr den kta svenska folkstammen skulle stpas och stpas om rtt. Det var redan under Carl Von Linn p 1600-talet, under sina studier av samerna. Med den kategoriseringen av Samer, som Linn utfrde och ven med bildandet av eugeniken, den praktiska delen av raslran och rashygienen. 1910 d bildas Svenska sllskapet fr rashygien och 1922 startade det Svenska rasbiologiska institutet under Dr. Herman Lundborg sin verksamhet, efter att representanter fr alla partier i riksdagen hade motionerat om frgan Syftet var att vetenskapligt arbeta fr att bevara den svenska folkstammen och dokumentera det svenska folket. Frn 1930-talet och framt, dr den frsta lagen kom 1935(34) (Levande historia). Det blev n mer accentuerat nr nazismen gjorde sitt riktiga genombrott i svensk politik, nr den svenska folkstammen skulle rensas frn dliga arvsanlag betydligt mer koordinerat (Gunnar och Alva Myrdal, Kris i befolkningsfrgan 1934). Det var infrandet och anvndandet av tvngsinternering, tvngssterilisering och lobotomi som politiska, sociala verktyg fr vra myndigheter och fr vrdapparaten. Detta fr att de skulle kunna kontrollera befolkningens utveckling i den rtta riktningen. Drmed ven styra nativiteten och drmed den svenska folkstammens utveckling. Lagen om sterilisering/kastrering i Sverige kom till 1944, men byggde p tidigare lagar och frarbeten som strcker sig tillbaka ytterligare cirka 20-30 r. Lag 1944:133 om sterilisering/kastrering togs bort nu vid rsskiftet 2012-2013. Nr man sedan, p allvar, brjade arbeta med kirurgiska korrigeringar i Sverige p 50- och 60-talen, s hade vi ocks pverkats starkt av den debatt som pgick inte minst i Amerika och p andra hll. Dr krvdes lagstiftningar, patologiseringar m.m. av psykologerna. Vissa vgrade och det blev tillslut mer eller mindre ett politiskt beslut om att skapa diagnoserna i vilket fall. Det r denna historik, som vi nu p allvar mste rda bot p. Den politiken kan inte f fortg i ett modern samhlle, vi kan inte fortstta behandla mnniskor som om de vore icke mnniskor och bruka lagar,

regler och frordningar p ett sdant stt. Vi ska inte hlla kvar vid en praxis, som borde vara begraven med slutet p nazisternas vlde och vad detta medfrde fr s mnga mnniskor, ven hr i Sverige under folkhemmets era vilket var samtida med, men varade lngre n det nazistiska vldet i Tyskland nr det fortgr till dags datum och det finns resterande skrivningar i lagtext, utver de rena tvngssteriliseringarna och kravet p en permanent sterilitet tas bort ur lagtexten den 1 juli 2013, kvarstr dock en fr transpersoner synnerligen negativ bild. Bde vad det gller avseende frldraskap, som bristande lagstiftning mot- och fr att frebygga [hatbrott] och [diskriminering] i brottsbalken. Nr transpersoner r fortsatt exempta frn den lagstiftningen. Transpersoner saknar drmed det lagskydd, som vi betraktar som normalt fr befolkningen i vrigt. [Eugenik], [Epigenetic], [Kammarrtten Stockholm], [Sveriges Domstolar], [Rikspolisstyrelsen], [Case No. S-00-0022], [Homophobic Hate Crime Survey, 2008], [New Renaissance Ds 2012:46], [HBT-Liberaler Ds 2012:46], [RFSL Ds 2012:46], [Juridiska fakulteten UU Ds 2012:46], [RFSL skadestndskrav], [TGEU], [TCO], [Chicago Journals], [SOU 2000:20 Utredning om tvngssterilisering]