Partiet De Frias Officiella Partiprogram " Vi vill verka fr ett uttrde ur EU snarast mjligt " Med det menar

vi att vi vill antingen ha en folkomrstning eller s freslr vi en grundlagsndring, hller nyval och sedan klubbar vi igenom det efter valet, om folket stdjer det och oss. Vi tror att om vi vinner valet r det snabbaste sttet att lgga grundlagsfrslaget i riksdagen och sedan hlla nyval. I bda fallen fr ju folket sga sitt. Fortsatt std fr oss innebr ju att folket vill g ur EU. Ett uttrde som r ndvndigt fr att resten av vr politik ska kunna genomfras. " Vi vill verka fr att Sveriges Riksbank avveklas. Det r genom den bankirerna fr grepp om landet " Med det menar vi att bankirerna haft kontrollen ver Sveriges Riksbank sedan lnge. Man ser det genom de mrkliga ageranden de gr ibland. Novemberrevolutionen r ett tydligt sdant exempel. Det gynnade bankerna men skadade bde Sverige som nation och medborgarna som drabbades svrt ekonomiskt. Vi lider n av sviterna efter det. Ett annat tydligt exempel r att Riksbanken lnar pengar av Federal Reserve, dvs USAs centrralbank, en privatgd bank gd av nio knda finansmarodrer. Varfr ska Sverige lna pengar utomlands nr Riksbanken kan mynta pengar sjlv? Varfr just av Federal Reserve? Idioti. Genom att skrota Riksbanken och lta Riksdagen ge ut pengar samt betala av p statsskulden s har vi eliminerat behovet av en riksbank/centralbank och ett Riksgldskontor. Genom att Riksdagen fortsttningsvis kommer att ge ut pengar s frsvinner statsskulden s smning om fr att aldrig mer terkomma. " Vi vill verka fr att bankernas skapande av pengar ur tomma intet frbjuds. Vi krver 100 % kapitaltckning fr alla bankln " Med det menar vi att bankerna i dag skapar pengar genom att sl in ett lnebelopp p kundens konto och vips finns pengarna dr, skapade ur tomma intet. Skulden skapar allts pengarna. inte tvrt om. Utan totalt kontroll p den totala penningsumman s r detta inflationsdrivande. Vad bankerna gr r sledes att likt falskmyntare spda ut den totala penningmngden. De stjl lita av alla som har svensk valuta genom varje transaktion, de minskar vrdet p framtida lner. Vi har alla drabbats och ftt lida fr det hr. Dessutom innebr det en enorm rntekostnad som vi betalar till bankerna helt i ondan. Genom att riksdagen i stllet skapar de pengar som behvs, s uppkommer ingen rntekostnad till bankerna. Riksdagen kan sedan skapa pengar fr att tcka sina kostnader, dvs man kan ta bort alla skatter fr individer. " Vi vill verka fr att Riksdagen fr exklusiv rtt att ge ut pengar " Med det menar vi att vi vill helt koppla bort bankerna frn penningsskapandet och terge kontrollen till folket. I Sverige har bankirerna haft kontrollen ver Riksbanken sedan lnge, en kontroll de har kvar n i dag. Oktoberrevolutionen 1985 bevisar det t. ex. Den gagnade varken svenska folket eller Sverige som nation. Numera s skapas nstan alla pengar, 97 %, genom fractional reserve banking, dvs bankerna har endast tckning fr 3-4 % av det utlnade beloppet och d endast p pappret. I sjlva verket r kapitaltckningen nrmast noll. En lntagare kommer in p banken och vill lna en miljon kronor. Efter en kreditbedmning beviljar banken lnet. De trycker d in 1.000.000,00 p kundens konto och vips s har banken skapat pengarna ur luften och utan att ha tckning fr mer n 3-4 % det heller och d enbart p pappret. Allts; Lnet skapade pengarna, pengarna skapade inte lnet. Hll det i minnet eftersom det hr har stor betydelse lngre fram.

Dagens penningskapande, dvs att skulden skapar pengarna gr att befolkningen hela tiden mste ka fr att hlla jmna steg. Pengar skapade ur skuld ger nmligen hela tiden minus p kontot i form av att rntan som det inte skapas pengar fr, hela tiden fattas. Man kan sga att det r som ett jttelikt pyramidspel dr man hela tiden mste dra in fler och fler deltagare annars fallar pyramiden ihop. Detta r problemet med pengar skapade ur skuld. Fr eller senare brister bubblan. Pengar skapade utan skuld, dvs rntefria pengar skapade av Riksdagen, medfr inte detta stndigt terkommande problem. Det faktum att vi fortfarande sitter kvar i detta system, som kan liknas vid ett ekorrhjul, efter flera ekonomiska kollapser r egentligen bevis nog fr att det r bankerna som har den egentliga kontrollen ver Sveriges ekonomi och i flngningen ver hela landet. Enda anledningen till att folket inte frsttt det hr r att skolan, politiker, massmedia, alla, har mrkat det hr. Mngas av dem som inte sagt sanningen har dock inte ljugit medvetet. T o m bland ekonomer har inte alla frsttt det hr. Det hette vackert att bankerna skulle ha 10 % kapitaltckning fr alla ln, numera r det dock endast 3-4 %, men ett barn kan rkna ut att tckningen r nstan noll. Det beror p att det ena lnet kan anvndas fr att skapa nya pengar i all ondlighet tills tckningen r nere i nrmast noll. 1.000 kr i insttning ger 10.000 i ln som stts in som ger 100.000 i ln som stts in som ger 1.000.000 i ln som ger 10.000.000 i ln som ger 100.000,000 som ger 1.000.000.000 i ln som ger 10.000.000.000 i ln osv. i all ondlighet. Kapitaltckningen i botten r fortfarande bara 1.000 kr men man har snabbt skapat 10 miljarder hr som ni kan se. All fractional reserve banking ger de hr effekterna som r inflationsdrivande och leder till att allt blir dyrare. Likt falskmyntare spder bankirerna ut valutan skapar inflation, hgkonjunkturer och depressioner. Man kan sga att bankerna stjl lite grann av var och en av oss nr de skapar nya pengar eftersom vra pengar d blir lite mindre vrda fr varje gng det sker. Bankirer kan lta hgkonjunkturer verg i depressioner genom att strypa penningmngden s kan de sedan kpa fastigheter och fretag fr en spottstyver. Det skedde t ex 1929 1933. P s stt har de sakta men skert roffat t sig alla tillgngar likt en monopolspelare som sitter med hotell p Norrmalmstorg. Alla som spelat det spelet vet att nr en spelare vl ftt upp ett hotell p Norrmalmstorg s r det bara en tidsfrga innan han tagit allt. Samma sak i verkligheten men hr r det inte ett hotell p Norrmalmstorg som gller utan hr r det en bank med rtt att mynta egna pengar som ger total dominans ver tiden. All form av fractional reserve hos banker ger den hr effekten. Utan 100% kapitaltckningskrav, dvs att de kan bara lna ut sitt egna kapital samt vad de lnar in, s blir kapitaltckningen snart nrmast noll efter ett tag. En frklaring till att detta kunnat fortg r att ytterst f har frsttt att det fungerar som beskrivits ovan. Ekonomer fr i skolan lra sig att fractional reserve innebr att banker bara fr lna ut delar, fractions, av det de lnar in! Om en bank t ex fr en insttning p 1.000 kr s kan de bara lna ut 900 kr av dessa fr de felaktigt lra sig. Det hr r allts vad mnga skolor lr ut att 10 % reserv (som nu r nere i ung 3 %) betyder. Att bankirerna ven kontrollerar bokfrlag som ger ut lromedel behver vl knappt ens nmnas... Politiker, domare, eko-poliser m. fl lever ocks i denna villfarelse. F tidiningar har vgat skriva om det.s drfr har det frblivit oknt fr en stor del av befolkningen. Hur bryter man d upp ett snt hr skadligt system? Hur fr man systemet att verka till medborgarnas frdel i stllet?

Det frsta steget r att komma bort ifrn EU som fungerar som bankirernas frlngda arm. Fortsatt medlemskap i EU skulle kraftigt frsvra vad vi freslr; Man stiftar en ny grundlag. Man gr ur EU. Man skrotar Riksbanken som nd r under bankirernas kontroll. Man frndrar grundlagen s att fractional reserve banking frbjuds. Man frstrker den fria nationen Sverige genom att frbjuda medlemskap i EU och liknande unioner. D r man skyddad i framtiden. Grna sammarbeten men inga unioner. Man beslutar att alla banker mste ha 100 % kapitaltckning. Man skriver in att enbart Riksdagen fr ge ut pengar och prgla mynt i de svenska valrerna, SEK och Daler. Man infr en parallell valuta, Dalern, som blir fristende och som grundas p platina, guld, silver och koppar. Inga vrden anges utan de anges i vikt. Man beslutar att riksdagen mste ha 66 % majoritet, varav minst 20 % av oppositionen, alternativt 75 % majoritet fr att f ge ut pengar. Man beslutar att ndutgivning fr dock ske efter enkel majoritet i riksdagen fr att tcka statens akuta lner och taganden. S enkelt r det att ta sig ur bankirernas grepp. Genom att lta oppositionen ha vetortt har man frskrat sig om att regeringen inte ensam kan besluta om utgivning av pengar fr att gra sig populr infr val och genom ndutgivningsklausulen har man samtidigt frskrat sig om att staten i alla lgen klarar sina akuta taganden. Det bddar ven fr breda politiska uppgrelser och breda samarbeten som stora delar av folket stdjer. Dalern blir den valuta som svenska folket kan spara i relativt vrdebestndigt. Mynten kommer inte att anges i vrde utan i vikt. De kommer att finnas i guld, silver och koppar. Vrdet bestms av dagspriset p metallerna. Man kommer att kunna ha dubbla konton p banken dr man sedan fritt kan fra ver vrden frn det ena kontot till det andra efter gllande dagskurs, ungefr som USDoch EUR-konton hanteras idag. Sverige kommer att samla p sig en ansenlig mngd delmetaller att ha som buffert nr omvrldens konjunkturer faller. Dessutom ska vi hmta hem allt svenskt guld som enligt Riksbanken frvaras utomlands. Varfr det finns dr r bde ologiskt och utan vettig frklaring. Finns det ver huvud taget? Eftersom nu staten kan ge ut pengar sjlv fr sina behov finns inte lngre behov att beskatta medborgarna. ven punktskater och moms kan tas bort. Mnniskorna blir friare i och med att dessa ekonomiska ok lyfts frn axlarna. Man fr i genomsnitt en frbttrad kpkraft p ca 350 % i och med de hr reformerna. Det innebr att man kan g ner i arbetstid, vara hemma med sina barn, har rd att hemskola dem t ex, fr rd att flja sina drmmar p ett helt annat stt n tidigare. Nr bankerna fbjuds skapa pengar ur luft, utan tckning och utan ngot som backar uppp krediterna s skapas ett vakuum p marknaden. Staten mste sledes ge ut pengar motsvarande all kreditgivning av alla svenska banker (minus de amorteringar som grs, ca 5 %). Eftersom det inte kostar Riksdagen mnga kronor att hantera detta, kostnaden r frsumbar, s kan man sga att pengarna ges ut utan kostnad fr Staten/Riksdagen. Hur man slpper ut pengarna p marknaden r sledes mindre viktigt ur nationalekonommisk synvinkel. Det viktiga r att pengarna kommer ut.

Bostadln, socialfrskringskostnader, sjukfrskringskostnader, std fr kollektivtrafiken, utbildningskostnader, utbyggnad av infrastruktur, m.m. r sledes inga kostnader fr staten eller medborgarna. Det r bara olika kanaler genom vilka staten slpper ut pengarna p marknaden, inget annat. P samma stt som bankerna har skapat pengar genom krediter utan backning skapar nu Riksdagen de pengarna i stllet. Skillnaderna blir tre; Riksdagen skapar inte pengar utan tckning. Sverige och dess medborgare str bakom valutan. Det har de gjort till viss del tidigare ocks men d utan att f ngot fr det av bankerna frutom skulder och bankrddningsaktioner. Nr det gtt bra har de behllit vinsten. Pengarna skapas utan skuld och rnta, tv inflationsdrivande faktorer. Hela landet fr nytta av tgrden. Det som tidigare tillfallit bankerna tillfaller nu folket. Staten ska ge ut rnte- och amorteringsfria bostadsln till medborgarna. De frfaller frst nr bostaden sljs eller lntagaren avlider. Till fretag kan staten ge ut ln p marknadsmssiga grunder. Kom ihg att staten skapar nu och mste skapa alla pengar som bankerna tidigare skapade genom skuld. Annars blir det deflation vilket heller inte r bra. Att ge ut bostadsln r ingen kostnad fr staten. Den r bara en kanal att f ut pengar p marknaden. Staten har tre styrmedel i detta. Mngden bostadsln och andra ln som beviljas Skatten p fretag. Dr kan nivn sttas mellan noll till 100 % av nuvarande niv. Takten p utbyggnad av infrastruktur. Med dessa tre styrmedel kan staten hela tiden hlla balans i ekonomin och se till att det rder stndig hgkonjunktur men utan att ekonomin verhettas. Man kan ven ha en invandring av kvalificerad arbetskraft om det behvs, d i frsta hand frn vra grannlnder i norden. Det finns dock ett stort problem med att lta riksdagen verta penningutgivningen ocks. I och med den hr reformen s har man flyttat makten frn bankerna till riksdagen. Alla frutsttningar finns sledes fr att man skapat en n mer maktfullkomlig bjsse. Man kan tnkas att man tillstter ett medborgarrd av bl a kvalifirerade ekonomer som mste ge sitt godknnande innan pengar fr ges ut. Politiker vill bara ge och ge infr valen. Kostnaden, i form av inflation ser man frst 3 6 mnader senare. Man mste sledes gra en grundlagsfrndring och lgga in sprrar mot att staten blir fr mktig. Man specifierar vilka omrden staten fr verka inom. Man begrnsar antalet byrkrater och andra anstllda staten fr ha inom varje omrde. D kan den inte vxa. Man decentraliserar allt som gr, i stora drag lter man bara staten behlla ett reformerat rttsvsende, frsvaret, tullen och UD. Resten flyttas ner p kommunniv eller kommundelsniv i medborgarnas egen regi. Man lgger allts inte ner ngot av samhllsservicen, det r bara statens byrkrater man gr sig av med och lter medborgarna sjlva ta ver och organisera verksamheterna p bsta stt. Budgeten, som staten/riksdagen betalar, blir ungefr lika stor som tidigare. Syftena r flera. Dels ser man till s de som r beroende av servicen inte far illa genom att byrkrater sitter och beslutar lngt ver huvudet p dem p ngon centralort vilket r vanligt idag, utan alla beslut sker i nromrdet av folk man knner och dels har man tagit s mycket makt frn staten att den nu blivit mer hanterbar. Alla politiker ska avlnas av medborgarna i respektive distrikt s att politikerna aldrig glmmer fr vilka de jobbar. Staten betalar pengarna till statsdelarna/kommunerna som sedan avlnar folk i

offentlig tjnst frn omrdet oavsett om de arbetar i nromrdet eller p annan ort, t ex Stockholm. Verksamheter som helt och hllet skts av medborgarna fr i stllet en klumpsumma av staten baserat p budgeten. Drifrn betalas sedan lner ut till de anstllda. Det hr kanske lter som en utopi men det r det faktiskt inte. n Guernsey hade ett liknande system p 1800-talet som funkade i femtio r innan bankirerna ter fick kontroll. Andrew Jackson lyckades krossa USAs Andra Centralbank och sedan blomstrade USAs ekonomi i nstan 30 r tills inbrdeskriget brt ut. Den frsta vgen av sveska utvandrare skedde under denna period. ven Tyskland blomstrade en kort period frn 1933 1938 sedan man slngt ut bankirerna frn Tyskland. Sedan fick de dock storhetsvansinne, ville ha mera "lebensraum" och resten r (en ledsam) historia... Det finns sledes en hel del exempel frn historien och alla visar p att ekonomierna blomstrat nr bankirerna satts p undantag. Samtidigt kan vi ju se facit av en bankirkontrollerad ekonomi. Island, Grekland, Spanien, Portugal, Irland m fl har alla knt p bankernas oresonliga krav. Endast Island har haft modet att g emot bankerna och till och med satt en del av dom i fngelse. De blev terroriststmplade p kuppen! Det visar vilken enorm kontroll bankirerna har. De hr alla hemma i fngelse fr den bedrgliga verksamhet de bedriver. Vi vill g lngre n Island. Vi vill helt koppla bort bankerna frn penningskapandet. Det r nyckeln till verklig frihet. Det blir en tuff resa, det blir det. Vi kommer antagligen att terroriststmplas vi med. I varje fall ett tag innan vriga lnders folk ocks vaknat. Genom att vara frst visar vi vgen fr de andra och de lr flja efter. Island kommer sannolikt frst efter eftersom de redan kommit halvvgs, sedan fljer nog Grekland och sedan de andra i snabb fljd hoppas jag. Det kan bli startskottet till ett nytt Europa byggt p samarbete och handel mellan folken i stllet fr den koloss byggd p byrkrati och bankkontroll som EU r nu. Faller bankerna, faller EU. Upp stiger ett nytt fritt Europa och ur det kan sedan en ny fri vrld skapas. " Vi vill verka fr ett Sverige dr medborgaren stts i centrum och dr staten tjnar medborgarna - inte tvrt om " Med det menar vi att allt fr ofta struntar politiker i vad medborgarna tycker, staten och byrkraterna stter sig sjlva i centrum medan medborgarna reducerats till de som endast fr betala notan. Det vill vi ndra p. Inget ska gras eller bekostas utan att medborgarna r delaktiga i besluten. Det grs genom att decentralisera det mesta. Att flytta besluten nra medborgarna s de kan sga sitt i olika frgor genom t ex direktdemokrati. Ltt att ordna i via internet t ex. "Vi vill ha ett oerhrt starkt grundlagsskydd som helt skyddar medborgarna mot vergrepp " Med det menar vi att Sverige inte ens fljer de svaga lagar som finns. Individen har inte ens det skydd i praktiken som lagarna ska garantera. Enskilda krs ver av polis, klagare, domstolarna och ofta ven den egna advokaten. Det hr gller oavsett om den enskilde r misstnkt fr brott eller mlgande. Statens intressen gr alltid frst. Det vill vi ndra p. Vi vill strka lagarna som skyddar den enskilde och att alla polischefer, klagare och domare ska vljas av folket. Att deras lner ska komma frn medborgarna, inte staten. D frstr de fr vilka de jobbar. Vi vill ven ndra domstolarnas sammansttning s att den bestr av en domare och 12 jurymedlemmar. Jurymedlemmarna utses slumpvis ur befolkningen frn ml till ml.

" Vi vill decentralisera polisvsendet och lta folket ute i kommunerna vlja sina polischefer. En polis av folket fr folket " Med det menar vi att alla polischefer, klagare och domare ska vljas av folket. Att deras lner ska komma frn medborgarna, inte staten. D frstr de fr vilka de jobbar. Vi vill ven se ver rttsvsendet i vrigt. Vi vill t ex ta bort alla lagar utan brottsoffer, t ex att kra MC utan hjlm, att kra bil utan blte, osv. " Vi vill frndra rttsvsendet s att brott mot medborgarna prioriteras " Med det menar vi att medborgarna har lnge, alltid, ftt st tillbaka till frmn fr statens, kommunernas och storfretagens intressen. Vi vill ndra det s att den enskilde medborgarens intressen kommer i centrum och prioriteras. Vldsbrott, stlder och skadegrelse som drabbar enskilda ska prioriteras. Staten ska ej lngre lgga energi p att utreda brott mot fretag vad gller t ex pstdda immaterialrttsbrott och liknade. De fr utreda sjlva, begra handrckning av polis enbart nr sdan krvs samt driva talen sjlva. Staten behver ej heller lgga ner tid p eko-brott eftersom skattebrott, insiderbrott, m.m. i stort sett kommer att elimineras nr vi stiftat nya lagar och ndrat skattereglerna fr fretag. Vi vill strka lagarna som skyddar den enskilde och att alla polischefer, klagare och domare ska vljas av folket. Att deras lner ska komma frn medborgarna, inte staten. D frstr de fr vilka de jobbar. Vi vill ven ndra domstolarnas sammansttning s att den bestr av en domare och 12 jurymedlemmar. Jurymedlemmarna utses slumpvis ur befolkningen frn ml till ml. "Vi vill frenkla skattereglerna fr fretag " Med det menar vi att vi vill eliminera byrkratin och den konstlade bokfring som uppsttt p grund av skattereglerna. Vi vill att alla fretag betalar en skatt baserad p omsttningen i stllet. I dag r skatten 30 % av vinsten efter alla avdrag. Det gr att fretagen inte drivs med strsta mjliga effektivitet eftersom avdragen medfr minskad skatt i s stor utstrckning. En skatt baserad p omsttningen gr att alla kostnader drabbar fretaget fullt ut medan besparingar gynnar fretagen fullt ut. Intresset att maximera resultaten hjs till gagn fr bde anstllda och aktiegare. Den hr reformen gr att det kommer att g t ytterst lite tid t att bde skta skattebokfringen och att g igenom den. Skatteverket kan minska sin personal med 95 % nr inkomstskatten fr enskilda och smfretag frsvunnit och bolagsskatten frenklats dramatiskt. Skattesatserna stts branschvis, initialt s att staten fr samma skatteintkter som tidigare frn bolagen. Den frskjutning som sker r frmodligen att stora fretag fr betala mer i skatt medan mindre bolag fr betala mindre. Detta eftersom mindre bolag har inte haft samma mjlighet som stora bolag att undg skatter. Sm bolag har inte rd att hlla med en stab skattejurister. Det blir rttvisare skatt med det hr systemet. Skattesatserna kommer att bli lgre i de allra flesta fall. Exakta siffror fr vi rkna ut senare. Mlsttningen r att snka bolagsskatten till hlften mot vad den r idag, med bibehllen samhllsservice. Sm bolag med upp till tre anstllda kommer att skattebefrias helt. De r oftast familjefretag eller egna rrelser med en eller tv anstllda. " Vi vill verka fr ett fritt Sverige dr medborgarna bestmmer allt, byrkraterna inget " Vi menar exakt vad som str hr. " Vi vill flytta alla beslut till mnniskornas nromrden dr man knner beslutsfattarna " Med det menar vi vad som framgr av de tv punkterna nedan.

" Vi vill verka fr kraftigt minskad byrkrati " Med det menar vi att vi vill minska antalet byrkrater, statliga verk, statliga och kommunala bolag till ett minimum. Lgga ner allt som inte r absolut ndvndigt. I dag frs statistik p allt. Staten ska inte ha sdan kontroll p oss. Vi har skapat staten, staten har inte skapat oss. Allts r staten till fr oss inte tvrt om. Som det r nu knner de flesta att det r staten som kontrollerar dem. Det vill vi ndra p genom att staten minskar betydligt i storlek och att allt som kan flyttas till medborgarna ska gra det. Vi vill koppla bort stat och kommun ur s mycket som mjligt och lta medborgarna sjlva arrangera samhllsservicen p det stt som passar dem bst. Alla beslut kommer d att fattas i invnarnas nrhet. ldreomsorg, sjukvrd, sjukfrskring, pensioner, A-kassa, barnomsorg, skola, m.m. r sdant som kommer att omfattas. Varje omrde fr en budget p samma niv som idag men de vljer sjlva hur den ska spenderas. Finansieringen fr de av staten men statens byrkrater har inte och ska inte ha kontroll ver hur pengarna spenderas. Det r medborgarna som ensamma och utan inskrnkningar avgr det. " Vi vill decentralisera s mycket det gr " Med det menar vi att allt som kan flyttas till medborgarna ska gra det. Vi vill koppla bort stat och kommun ur s mycket som mjligt och lta medborgarna sjlva arrangera samhllsservicen p det stt som passar dem bst. Alla beslut kommer d att fattas i invnarnas nrhet. ldreomsorg, sjukvrd, sjukfrskring, pensioner, A-kassa, barnomsorg, skola, m.m. r sdant som kommer att omfattas. Varje omrde fr en budget p samma niv som idag men de vljer sjlva hur den ska spenderas. Finansieringen fr de av staten men statens byrkrater har inte och ska inte ha kontroll ver hur pengarna spenderas. Det r medborgarna som ensamma och utan inskrnkningar avgr det. " Vi vill infra fullt tjnstemannaansvar " Med det menar vi att om en tjnsteman begr fel/brott i tjnsten ska tjnstemannen/kvinnan hllas ansvarig fullt ut fr det. Preskriptionstiderna ska ocks frlngas. I vissa fall r de bara tv r. Drfr gr internutredningar ofta lngsamt. Nr utredningen r klar har eventuella brott ofta hunnit preskriberas. Vi vill dessutom att en fristende enhet utreder de pstdda brotten. Polisen ska t ex inte utreda misstnkta brott utfrda av poliser. "Vi vill ha folkomrstning i de frgor som folk anser angelgna" Vi vill lta folket bestmma om vad det ska rstas om p bde lokal och nationell niv. Med det menar vi att folket ska vara de som avgr vad som diskuteras i samhllet, inte politikerna. Folket avgr vilka frgor de anser viktiga, inte politikerna. Det r folket som avgr vad samhllsdebatten ska handla om, inte politikerna. Det anser vi r det minsta man kan begra i en demokrati. Ingen mera toppstyrning av samhllsdebatten. Ingen frga ska kunna undantas frn folkomrstning. Folket bestmmer. " Vi vill ge vra pensionrer full valfrihet " Med det menar vi att pensionrer ska sjlva vlja var de vill bo, vrdformer, var de ska vrdas om de behver det. Om man p lderns hst vljer att flytta till ett varmare klimat ska man kunna ta med sig hela pensionen oavsett var i vrlden man vljer att sl sig ner.

" Vi vill verka fr att alla medborgare ska f amorteringsfria bostadsln av Riksdagen " Med det menar vi vad som str i punkten nedan. " Vi vill verka fr att varje medborgare ska f tak ver huvudet och rtt till egen bostad " Med det menar vi att Riksdagen genom ln ska ge alla medborgare mjlighet att kpa egen bostad. Lnen blir rnte- och amorteringsfria s lnge man bor kvar. Bostadskostnaden blir allts ingen stor frga lngre. Fr hgljuda, excentriska personer med en historia av vrkningar kan man t ex tnkas sig att de kan bo mera ensligt utan nra grannar som kan stras. " Vi vill att staten startar medicinsk forskning " Med det menar vi att de stora lkemedelsbolagen r mera intresserade i att f fram symtomlindring n rena botemedel eftersom de tjnar mest p symtomlindring. Dessutom vill de inte forska kring mnen som de inte kan f patent p. Drfr behver vi en egen forskning utan vinstintressen som styr forskningen utan som har folkets bsta fr gonen. De botande lkemedlen kan sedan bli exportvaror eftersom de stora lkemedelsbolagen styr forskningen vrlden ver. Vi blir ganska ensamma om att ta fram botemedel. " Vi vill lta patienten sjlv vlja behandlingsmetod och att Frskringskassan inte ska diskriminera ngon utan ge full ersttning oavsett metod " Med det menar vi att det finns mnga alternativbehandlingar och staten ska inte styra vilka metoder som ska anvndas vid behandling av sjukdomar. Det ska endast patienten och lkaren avgra. Utan inblandning och styrning. " Vi vill testa alla vacciner i egen regi frst innan de fr anvndas i Sverige " Med det menar vi att det framkommit s mnga skandaler p sistone att vi inte lngre har frtroende fr lkemedelsbolagen. De tycks mest vara ute efter att tjna pengar utan att bry sig om folks hlsa. Det vill vi tgrda genom att dels gra egna tester av vacciner, dels hja ersttningar fr de som skadats av lkemedel och dels infra personligt ansvar fr de anstllda i lkemedelsbolagen. " Vi vill att staten ska driva eget energibolag " Med det menar vi att de privata energibolagen saknar intresse av att ta fram ren billig energi fr folket. Den finns t ex ren krnkraft. Man klyver d inte uran utan man anvnder Thorium i stllet, ett mne som det finns gott om lite verallt. Det ger inget radioaktivt avfall och ingen olycksrisk som med urankraftverk. Vi vill bygga Thoriumkraftverk och erstta alla urandrivna kraftverk med Thoriumkraftverk i stllet. Vi vill forska om andra energikllor, t ex vtgas, solenergi, m.m. Mlet r att erbjuda medborgarna gratis el, rent billigt drivmedel till fordon t ex vtgas som bara ger vattennga i avgasrret samt att vi ska kunna exportera el och vra andra energiprodukter. " Vi vill ta hem vra svenska soldater frn utlandet och sedan aldrig mer skicka styrkor utomlands " Med det menar vi att vi ska vara helt alliansfria, att vi inte ska vara med i EU, NATO (ej ens samarbete), inte delta i FNs "fredsbevarande" styrkor osv. Inga svenska soldater p utlndsk mark.

" Vi vill ha ett starkt hemvrn med frivilliga svenskar som ingr i ett invasionsfrsvar " Med det menar vi att alla, bde kvinnor och mn som vill och kan ska ing i hemvrnet. Det blir en av stttepelarna i frsvaret. Bakom varje tuva, bakom varje trd, bakom varje knut kan den lede fi vnta sig att en tungt bevpnad hemvrnsman ligger p lur. Ett starkt invasionsfrsvar r vr viktigaste frskring fr att behlla friheten och med ett stort hemvrn strks samhrigheten och kamratskapet. F svenskar kommer att vlja att st utanfr men medlemskapet ska vara frivilligt. " Vi vill skrota FRA-lagen och kraftigt begrnsa datalagringen" Med det menar vi att Sverige med denna lag har gtt lngst av alla demokratiska lnder. Dessutom bryter den mot Europakonventionen p flera punkter. ven om om integritetsskyddet har strkts jmfrt med det ursprungliga frslaget s bryter den nd mot Europakonventionen. Vi vill inte att myndigheterna fr mer n absolut ndvndiga register ver landets medborgare. Vi anser inte att myndigheterna ska snoka i medborgarnas privatliv ver huvud taget utan mycket bra skl och d endast efter domstolsbeslut. " Vi r fr full yttrandefrihet utan inskrnkningar " Med det menar vi att ingen fr hindras att sga sin mening, att komma till tals och gra sin stmma hrd om vad helst det m vara och oavsett hur populrt det som sgs anses vara. Full yttrandefriheten r en av grundvalarna i en demokrati. "Vi vill ha en skolform som inte r kollektivistisk utan som tar tillvara p varje elevs frutsttningar och intressen" "Vi vill infra en kunskapsskola dr eleverna lr sig kritiskt tnkande" "Vi vill infra kunskapsplikt i stllet fr nrvaroplikt." Med dessa tre punkter menar vi att skolundervisningen r under all kritik. Eleverna lr sig inte tnka lngre. Vi vill att eleverna lr sig kritiskt tnkande, att de lr sig ifrgastta allt, att de lr sig hitta egna lsningar p problem, att de hellre lr sig frst sammanhang n att lra sig formler utantill. En kunskapsskola nda upp p universitetsniv dr sammanhangen lrs ut, inte bara hur det ser ut i labbet. Dr ser man en del men missar oftast "the big picture", annat som mnen integrerar och vxelverkar med. Kort sagt eleverna ska lra sig bli kritiskt tnkande mnniskor med kapacitet att finna egna lsningar, i skolan svl som i livet. Vi vill att lrobckerna ses ver och dr all form av kollektivism, felaktigheter och osanningar plockas bort. Skolan ska inte indoktrinera eleverna politiskt. Vi vill ta bort nrvaroplikten eftersom det r inte statens sak att diktera hur man frvrvar kunskaper. Bara att de frvrvas. " Vi vill att Livsmedelsverket fr en ny inriktning baserat p kunskap och forskning, inte tyckanden " Livsmedelsverket ska gna sig t livsmedelsfrgor i konsumenternas intresse och arbeta aktivt fr skra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen men inte lgga sig i folks matvanor. Livsmedelsverket ska utva offentlig livsmedelskontroll och bedriva underskningar om livsmedel. Inget annat.

" Vi vill gra Sverige till en GMO-fri zon genom att stoppa all import och brukande av GMO " Med det menar vi att all mat kommer att vara 100 % GMO-fri. Det kommer inte att f sljas mat som innehller ens det minsta andel GMO, att inget djurfoder ska f innehlla ens den mista andel GMO, att inga genmanipulerade vxter ska f odlas utomhus. Att inga genmanipulerade vxter eller djur ska f importeras eller slja inom rikets grnser. Frsk p mss visade att mssen fick tumrer redan efter ngra mnader av genmanipulerad mat. nd fr den sljas! Effekterna p mnniskor vet vi inte och det kan ta 50 70 r innan vi vet det.! Svenskar ska inte vara frskskaniner i detta experiment. " Vi vill minimera giftiga utslpp i Sverige " Med det menar vi att miljfarliga och andra direkt hlsoskadliga utslpp elimineras. Sverige ska vara rent och fritt frn gifter. " Vi vill verka fr en fri kollektivtrafik i alla strre stder " Med det menar vi att detta r bsta sttet att uppmuntra kollektivt resande i stderna. Biltullar r ngot negativt. Fri kollektivtrafik r ngot positivt. Med fri kollektivtrafik kan biltullarna slopas. Det kan uppfattas som att detta blir vldigt dyrt men betalningshanteringen och betalningskontrollerna r kostnader som frsvinner. Dessutom blir det betydligt lttare fr invnarna om de bara kan hoppa p en buss eller sprvagn om de bara ska ngon kilometer utan att behva bekymra sig om biljett frst. Kostnaden blir inte hg men miljvinsten och den kade bekvmligheten fr medborgarna blir stor. Riksdagen skapar pengar fr detta s kostnaden blir noll fr medborgarna. " Vi vill att hela Sverige ska leva " Med det menar vi att vi ska bygga ut infrastrukturen, vgar, internet, m.m. fr att strka konkurrenskraften p mindre orter, genom att frmja ekologisk odling och uppmuntra mindre jordbruk och skogsbruk ver hela Sverige. Genom decentraliseringen strks ven de lokala centrala p bekostnad av centralorterna och Stockholm. " Vi vill bygga ut bredbandsntet och g mot ett mera markbundet nt fr internet och telefoni " Med det menar vi att vi vill att hela Sverige ska ha samma tillgng till internet och genom att gra det markbundet i mesta mjliga mn minskar vi den elektromagnetiska strlningen. " Vi vill verka fr att Sverige blir ett sjlvfrsrjande land i mesta mjliga mn " Med det menar vi att vi vill att alla basvaror ska tillverkas inom landet. Vi mste ha ett jordbruk som rcker till befolkningen, vi mste ha industriell kunskap inom alla omrden. I dagslget har mnga industrier flyttat ut. Dom ska vi locka tillbaka genom minskad byrkrati, dramatiskt frenklade skatteregler och skatterabatter fr nyetableringar/teretableringar.

" Vi vill gra det lttare fr sm och medelstora fretag att anstlla personal " Med det menar vi att med den kraftigt minskade byrkratin som i frsta hand gynnar sm och medelstora fretag uppstr bttre ekonomi i fretagen och man r mer bengen att nyanstlla. Dessa fretag kommer att g mycket bttre efter att all byrkrati frsvunnit och d kar nyanstllningarna. " Vi vill stdja sm och oberoende mediebolag s de hrs i mediebruset " Med det menar vi att den s k mainstream media, MSM, har successivt kpt upp alla sm och medelstora mediebolag. Drfr hrs oftast bara samma nyheter p alla kanaler och i alla tidningar. Den ppna debatten har upphrt. Detta skapar ilska hos medborgarna som knner sig undanskuffade. Vi vill underltta s mycket vi kan fr sm oberoende mediebolag s de hrs och syns. Inga ska uppleva att just deras synpunkter r satta p undantag. Full yttrandefrihet ven i etern och i tidningarna allts. Det ska vi vrna. " Vi vill infra nrvaroplikt i riksdagen fr samtliga riksdagsledamter och lneavdrag vid frnvaro " Med det menar vi att riksdagsledamter har arbetstider precis som alla andra. Att de ska vara nrvarande i riksdagen nr den har mte. Att lneavdrag ska ske vid frnvaro utan giltigt skl. " Vi vill infra en ny lgre intrdesln fr riksdagsledamter till 25.000 kr/mn " " Vi vill tillta privat fildelning utan inskrnkningar " Med det menar vi att man ska kunna ladda ner och dela filer, musik, filmer, etc. utan inskrnkningar fr privat bruk och fr kommersiellt bruk 18 mnader efter frsta utgivningsdag. Vi vill ven begrnsa patentrtten och mnsterskydden till max 4 + 4 r, dvs man fr ett patent p fyra r med rtt att frnya det en gng. Efter tta r ska vem som helst kunna kopiera, frbttra, osv. Det gynnar alla. Dels fr uppfinnaren betalt men han kan inte med sin uppfinning blockera andra att ta fram liknande produkter. Oljebolagen har t ex kpt upp energibesparande uppfinningar sedan 100 r tillbaka fr att sedan lgga dem i malpse men de blockerar samtidigt alla andra frn att ta fram liknande produkter.. Med den hr lagen kan de inte lngre hindra utvecklingen. Undantaget blir fretagsnamn och produktnamn som kommer att vara skyddade s lnge som fretaget finns eller produkten tillverkas. " Vi r fr ett fritt ocensurerat internet " Med det menar vi att vi kommer inte tillta myndigheters inblandning i internet, varken vad som finns dr eller frsk till censur. Internet ska vara helt fritt. " Vi vill skrota radio och TV-avgiften helt och hllet " Med det menar vi att det r en samhllsservice som ska g p det allmnna. Staten har ingen rtt att krva licens bara fr att man har en datorskrm eller TV-mottagare. Juridiskt har man vldigt svaga grunder fr den i mnga fall men skickar nd indrivare p dem som inte anser sig vara skyldiga att betala. Att staten tar notan r den bsta lsningen anser vi. Public service ska dessutom ses ver grundligt och programutbudet motsvara vad medborgarna rstar fram, inte vad ngra chefer i Stockholm tycker vi ska se och lyssna p.

" Vi vill lgga ner all politisk styrning av konst och kultur i samhllet " Med det menar vi att genom att ge folket bttre ekonomi kan folket sjlva stdja den konst de uppskattar samt sjlva f tid och rd att utva kreativa projekt, en grundlggande rttighet hos mnskligheten.