Growing Unequal?

: Income Distribution and Poverty in OECD Countries

Summary in Swedish

Alltmer ojmlik?: inkomstfrdelning och fattigdom i OECD-lnderna

Sammanfattning p svenska

Har ojmlikheten i frga om inkomster kat i ett lngre perspektiv? Vem har vunnit och vem har frlorat i denna process? Har processen pverkat alla OECD-lnderna p samma stt? I vilken utstrckning r de kade ojmlikheterna i frga om inkomster en fljd av strre skillnader mellan olika lntagares arbetsinkomster och hur mycket r resultatet av andra faktorer? Och slutligen, hur mycket pverkas denna utveckling av regeringarnas omfrdelningspolitik med hjlp av skatte- och frmnssystem? Det r ngra av de frgor som tas upp i den hr rapporten - och svaren kommer att verraska mnga lsare. I rapporten pvisas belgg fr en tmligen allmn kning av ojmlikheten i frga om inkomster under de tv senaste tiorsperioderna i OECD, men kronologin, intensiteten och orsakerna till kningen stmmer inte med vad som vanligen antyds i medierna. I rapporten "Alltmer ojmlik?" (Growing Unequal?) sammanstlls en rad analyser av frdelningen av de ekonomiska resurserna i OECD-lnderna. De statistiska underlagen fr inkomstfrdelning och fattigdom tcker fr frsta gngen alla 30 OECD-lnderna i mitten av 2000-talets frsta decennium, och data om trender med ursprung i mitten av 1980-talet omfattar cirka tv tredjedelar av lnderna. I rapporten redovisas ocks ojmlikheter p en rad omrden (exempelvis hushllens frmgenheter, konsumtionsmnster, offentliga naturafrmner), vilka vanligtvis frbigs i traditionella diskussioner om frdelningen av ekonomiska resurserna bland individer och and hushll. Exakt hur mycket ojmlikhet det finns i ett samhlle bestms inte av slumpen, ej heller ligger det utanfr regeringarnas frmga att stadkomma frndringar, s lnge som de beaktar de uppdaterade underlag som redovisas i den hr rapporten.

GROWING UNEQUAL? : INCOME DISTRIBUTION AND POVERTY IN OECD COUNTRIES ISBN 978-92-64-044180-0 OECD 2008

Om man skulle be en genomsnittsperson att gra en lista ver de strre problem som vrlden str infr i dag, skulle troligen ojmlikhet och fattigdom vara en av de frsta saker som skulle nmnas. Det rder en vitt spridd oro fr att den ekonomiska tillvxten inte delas rttvist. Resultatet av en av BBC i februari 2008 genomfrd opinionsunderskning tyder p att omkring tv tredjedelar av befolkningen i 34 lnder anser att de senaste rens ekonomiska utveckling inte har delats rttvist. I Korea, Portugal, Italien, Japan och Turkiet instmde drygt 80 procent av respondenterna med detta pstende. Mnga andra opinionsunderskningar och studier pekar i samma riktning. Har folk allts rtt nr de tnker att de rika blir rikare och de fattiga fattigare? Ssom ofta r fallet med enkla frgor, r det mycket svrare att ge enkla svar. Helt klart r att de rikaste lnderna har blivit rikare och ngra av de fattigaste lnderna har klarat sig ganska dligt. andra sidan har de snabbt kande inkomsterna i Kina och Indien dragit miljoner och ter miljoner mnniskor upp ur fattigdomstrsket. Huruvida man r optimistisk eller pessimistisk angende det som hnder i vrlden i frga om inkomstojmlikhet och fattigdom beror allts p om man tnker p glaset som halvfullt eller halvtomt. Bda beskrivningarna stmmer. ven om vi skulle kunna hlla med om att vrlden hller p att bli mer ojmlik, skulle det inte kunna bero p globaliseringen ensam. Det finns andra tnkbara frklaringar: Frdighetsgynnande tekniska frndringar (s att mnniskor som vet hur man utnyttjar Internet vinner, t.ex., och de som inte gr det frlorar) eller frndringar av politisk natur (s att de fackliga organisationerna r svagare och arbetstagarna smre skyddade n tidigare) r andra orsaker till att ojmlikheten kan ha frstrkts. Alla dessa teorier har fresprkare p mnga vetenskapliga institutioner. Med strsta sannolikhet spelar alla dessa faktorer en viss roll. I rapporten har man studerat OECD:s 30 industrilnder. Den visar att det har skett en kning av ojmlikheten i frga om inkomster, vilken har pgtt sedan tminstone mitten av 1980-talet och frmodligen sedan mitten av1970-talet. Den kade klyftan har pverkat de flesta (men inte alla) lnderna, med stora kningar nyligen i t.ex. Canada och Tyskland, men med minskningar i Mexico, Grekland och Storbritannien. kningen med avseende p ojmlikhet lt vara omfattande och betydande har inte varit s spektakulr som de flesta mnniskor frmodligen tror att den har varit. Under de 20 ren har den genomsnittliga kningen i sjlva verket varit ca 2 gini-koefficient

Se www.worldpublicopinion.org/pipa/pdf/feb08/BBCEcon_Feb08_rpt.pdf

GROWING UNEQUAL? : INCOME DISTRIBUTION AND POVERTY IN OECD COUNTRIES ISBN 978-92-64-044180-0 OECD 2008

punkter (gini-koefficienten r ett nyckeltal fr inkomstfrdelningen i ett land och det bsta mttet p ojmlikheten i frga om inkomster). Denna r densamma som den nuvarande skillnaden i ojmlikhet mellan Tyskland och Canada en mrkbar skillnad, men ej av sdan art att det vore befogat att tala om samhllets snderfall. Denna skillnad mellan vad statistiken visar och vad folk tror terspeglar utan tvivel delvis den s.k. "skvallertidningseffekten" vi lser om de superrika mnniskor som har blivit mycket rikare och som drfr r freml fr en enorm medial uppmrksamhet. De superrikas inkomster beaktas inte i den hr rapporten, eftersom de inte kan mtas korrekt p grundval av sedvanliga statistiska kllor fr information om inkomstfrdelningen. Detta betyder inte att de superrikas inkomster skulle vara ngot oviktigt: En av huvudorsakerna till att mnniskor bryr sig om ojmlikheten r rttvisa, och mnga anser att en del personers inkomster vara groteskt orttvisa. Den mttliga kning av ojmlikheten som noterats under de bda nrmast fregende tiorsperioderna dljer en strre underliggande trend. I industrilnderna har regeringarna beskattat mer och lagt ut mer pengar p att neutralisera trenden i riktning mot mer ojmlikhet de spenderar nu mera p socialpolitik n ngonsin tidigare i historien. De mste naturligtvis spendera mer p grund av befolkningens snabba ldrande i industrilnderna sjukvrd och pensioner krver strre resurser. Omfrdelningseffekten av de statliga satsningarna dmpade fattigdomskningen under tiorsperioden frn mitten av 1980-talet till mitten av 1990-talet, men den kningen frstrktes under den nstfljande tiorsperioden, nr frmnerna blev mindre inriktade p de fattiga. Om regeringarna slutar med att frska motverka ojmlikheten, antingen genom att spendera mindre p sociala frmner eller genom att gra skatter och frmner mindre mlinriktade mot de fattiga, skulle ojmlikheten ka mycket snabbare. Studien visar att ngra grupper i samhllet har klarat sig bttre n andra. Personer i pensioneringsldern 55-75 r har ftt de strsta inkomstkningarna under de sistlidna 20 ren, och pensionrsfattigdomen har verkligen sjunkit mycket snabbt i mnga lnder, s att den nu r mindre n genomsnittet fr OECD-lndernas befolkningar totalt sett. I motsats drtill har barnfattigdomen kat och ligger nu ovanfr genomsnittet fr befolkningen i stort. Detta r ett faktum, trots allt tydligare belgg fr att barnens vlbefinnande r en avgrande faktor fr hur vederbrande klarar sig som vuxen hur mycket man kommer att tjna, hur frisk man kommer att vara osv. kningen av barnfattigdomen frtjnar mer uppmrksamhet frn de politiska beslutsfattarnas sida n vad den fr nrvarande fr i mnga lnder. Mer uppmrksamhet behver gnas t barnens utveckling fr att man ska skerstlla att (med den nya amerikanska lagtextens ord) inget barn lmnas bakom. Att hja skatter och frstrka socialbudgeten som reaktion p ojmlikheten kan bara vara en provisorisk tgrd. Det enda brkraftiga

GROWING UNEQUAL? : INCOME DISTRIBUTION AND POVERTY IN OECD COUNTRIES ISBN 978-92-64-044180-0 OECD 2008

sttet att minska ojmlikheten r att hejda den underliggande kningen av lneskillnader och inkomster av kapital. I synnerhet mste vi se till att folk r i stnd att behlla sina anstllningar och tjna sdana lner att de kan hlla sig sjlva och sina familjer borta frn fattigdomen. I klartext betyder det att industrilnderna mste bli mycket bttre p att f folk i arbete - i stllet fr att tillgripa sjuk- och frtidspension - fr att hlla dem kvar p arbetsmarknaden och erbjuda dem bra karrirmjligheter. Det finns ett antal invndningar som man kan rikta mot det som anfrts hr ovan. En kritisk lsare skulle t.ex. kunna ppeka fljande: Det r inte bara en frga om inkomster. Offentliga tjnster som skola och vrd kan vara effektiva verktyg fr att minska ojmlikheten. En del mnniskor, som r lginkomsttagare, har nd en hel del tillgngar, varfr de inte br betraktas som fattiga. Vi br inte fsta omotiverat avseende vid fattigdom under en viss begrnsad period bara om mnniskor har lga inkomster en lngre tid riskerar de att bli allvarligt ndlidande. Ett bttre stt att observera ojmlikhet r att underska om mnniskor inte kan skaffa sig de viktigaste varorna och tjnsterna, som exempelvis ha tillrckligt med mat p bordet eller ha rd med en tevemottagare eller en tvttmaskin. Ett samhlle, dr inkomsterna vore helt jmt frdelade, skulle inte heller vara ett nskvrt stlle. Mnniskor, som arbetar hrdare eller r mer begvade n andra, br ha hgre inkomster. Vad som verkligen r viktigt r jmlikhet i frga om chanser, inte i frga om resultatet.

I den hr studien tar man upp alla dessa frgor direkt eller, rttare sagt, redovisar de empiriska belggen fr vart och ett av pstendena, inte de vrderingsbaserade frgorna om vad som r och vad som inte r ett gott samhlle. Kort sagt, de jmfrande belggen i den hr rapporten avsljar ett antal stiliserade fakta som avser 1) de allmnna drag som utmrker frdelningen av hushllens inkomster och dess utveckling, 2) de faktorer som har bidragit till ojmlikheten i frga om inkomster och fattigdom samt 3) vad man kan lra sig genom att anvnda bredare kriterier vid definition av begreppet "hushllsresurser".

Allmnna drag som utmrker frdelningen av hushllens inkomster i OECD-lnderna

Ngra lnder har en mycket ojmnare inkomstfrdelning n andra, oberoende av p vilket stt ojmlikheten mts. ndrade metoder fr mtning av ojmlikheten har i allmnhet liten effekt p lndernas inbrdes placering.

GROWING UNEQUAL? : INCOME DISTRIBUTION AND POVERTY IN OECD COUNTRIES ISBN 978-92-64-044180-0 OECD 2008

Lnder med strre inkomstskillnader har ocks en hgre relativ inkomstfattigdom, med endast ett ftal undantag. Detta stmmer oberoende av om "relativ fattigdom" definieras som att ha inkomster under 40, 50 eller 60 procent av medianinkomsten. Bde ojmlikheten i frga om inkomster och fattigdomsindexet (baserat p en trskel p 50 procent av medianinkomsten) har stigit under de tv senaste tiorsperioderna. kningen r ganska vitt spridd och pverkar tv tredjedelar av alla lnderna. Uppgngen r mttlig men signifikant (genomsnittligt cirka 2 punkter fr gini-koefficienten och 1,5 punkter fr fattigdomsindexet). Den r dock mycket mindre dramatisk n vad som ofta rapporteras i medierna. Inkomstskillnaderna har kat i betydande grad sedan 2000 i Canada, Tyskland, Norge, the USA, Italien och Finland och minskat i Storbritannien, Mexico, Grekland och Australien. Ojmlikheten har - generellt sett - kat p grund av att frmgna hushll har klarat sig srskilt bra i jmfrelse med medelklassfamiljer och dem p inkomststegens lgsta pinnar. Inkomstfattigdom bland ldre mnniskor har fortsatt att sjunka, medan fattigdomen bland yngre vuxna och barnfamiljer har kat. Fattiga mnniskor i lnder med hga medianinkomster och stora inkomstskillnader (t.ex. USA) kan ha lgre levnadsstandard n fattiga mnniskor i lnder med lgre medianinkomster, men med smalare inkomstklyftor (Sverige). Omvnt gller att frmgna mnniskor i lnder med lga medianinkomster och strre inkomstskillnader (Italien) kan ha hgre levnadsstandard n rika mnniskor i lnder dr medianinkomsten r hgre, men inkomstskillnaden r mindre (Tyskland).

Faktorer med lngtidseffekter p inkomstskillnadernas och fattigdomens utveckling i ett lngre perspektiv
Frndringar av befolkningsstrukturen r en av orsakerna till den kade ojmlikheten. Detta terspeglar dock frmst kningen av antalet enpersonshushll bland vuxna, snarare n befolkningskningen i sig. Heltidsanstllda arbetstagares inkomster har blivit ojmlikare i de flesta OECD-lnderna. Detta beror p att de hgavlnade blir nnu hgre avlnade. Globalisering, frdighetsbaserad teknisk utveckling samt arbetsmarknadsparterna och politiska beslut har alla frmodligen bidragit till detta utfall.

GROWING UNEQUAL? : INCOME DISTRIBUTION AND POVERTY IN OECD COUNTRIES ISBN 978-92-64-044180-0 OECD 2008

De kade lneskillnadernas effekter p ojmlikheten i frga om inkomster har neutraliserats av hgre sysselsttning. Sysselsttningsgraden bland lgutbildade mnniskor har sjunkit och hushllens arbetslshet r fortsatt hg. Kapitalinkomster och egenfretagarinkomster r mycket ojmnt frdelade och har blivit det nnu mer under den sistlidna tiorsperioden. Dessa trender r en viktig orsak till kad ojmlikhet i frga om inkomster. Frvrvsarbete r ett mycket effektivt botemedel mot fattigdom. Fattigdomsfrekvensen r nstan sex gnger strre bland arbetslsa familjer n bland dem dr familjefrsrjarna har arbete.

Vilket arbete som helst rcker dock inte till fr att avvrja fattigdom. Mer n hlften av alla fattiga mnniskor hr till hushll med mycket sm inkomster, p grund av en kombination av kort sammantagen rlig arbetstid och/eller lga lner. Att minska fattigdomen bland arbetande mnniskor krver ofta lneanknutna frmner, som kompletterar lneinkomsterna. )

Vad kan man lra sig genom att anvnda bredare kriterier fr definition av begreppet "hushllsresurser"?
Offentliga tjnster som skola och vrd r mer jmnt frdelade n inkomster. Om man drfr vidgar begreppet "ekonomiska resurser" genom att inkludera dem i definitionen, minskas ojmlikheten, lt vara med f ndringar i rangordningen mellan lnderna. Om man beaktar konsumtionsskatterna, kas ojmlikhetsmttet, om n inte s mycket som motsvarande minskning nr man tar med de offentliga tjnsterna i berkningen. Hushllens frmgenhet r frdelad p ett mycket mer ojmlikt stt n inkomsterna; ngra lnder med mindre ojmlikhet i frga om inkomster rapporterar strre ojmlikhet med avseende p frmgenheterna. Denna slutsats beror emellertid p vilket mtt man anvnder, p underskningens upplggning och p den omstndigheten att man utesluter vissa typer av tillgngar (vilkas betydelse skiljer sig frn land till land) fr att frbttra jmfrbarheten. Betrffande enskilda mnniskor r inkomster och nettofrmgenhet starkt korrelerade. Lginkomsttagare har frre tillgngar n resten av befolkningen, med ett nettovrde som i regel r lgre n hlften av det som befolkningen i dess helhet innehar. Materiella frsakelser r strre i lnder med hg relativ

GROWING UNEQUAL? : INCOME DISTRIBUTION AND POVERTY IN OECD COUNTRIES ISBN 978-92-64-044180-0 OECD 2008

inkomstfattigdom, men ven i dem med lga medianinkomster. Detta innebr att den med inkomstfattigdom frbundna nden r underskattad i de sistnmnda lnderna. ldre mnniskor har strre nettotillgngar och mindre materiell fattigdom n yngre mnniskor. Detta innebr att skattningar av lderdomsfattigdom, baserade enbart p kontantinkomster, verdriver frsakelsernas omfattning fr denna kategori. Antalet mnniskor, som varit bestndigt fattiga tre r i fljd, r helt litet i de flesta lnder, men fler mnniskor har haft lga inkomster vid ngon tidpunkt under den perioden. Lnder med hga fattigdomsindextal, baserade p rsinkomster, har klarat sig smre med avseende p den andel mnniskor som r bestndigt fattiga eller fattiga vid ngon tidpunkt. Det som gr att man blir fattig r oftast kopplat till hndelser i familj eller arbetsliv. Familjerelaterade hndelser (t.ex. skilsmssa och barnsbrd) har mycket stor betydelse fr temporrt fattiga, medan en reduktion av de s.k. transfererade inkomsterna (t.ex. p grund av ndringar av de frutsttningar som avgr rtten till sociala frmner) r viktigare fr dem som r fattiga tv r i fljd. Social rrlighet r i allmnhet strre i lnder med lgre ojmlikhet i frga om inkomster och vice versa . Detta innebr i praktiken att om man stadkommer strre jmlikhet i frga om chanser, uppns samtidigt socialt rttvisare resultat.

Rapporten lmnar mnga frgor obesvarade. Den diskuterar inte frgan huruvida mer ojmlikhet r oundviklig i framtiden. Den besvarar inte frgor om den relativa betydelsen av de olika orsakerna till ojmlikhetens kning. Den svarar inte ens ngot s nr detaljerat p frgan om vad industrilnderna br gra fr att komma t ojmlikheten. Men den visar faktiskt att ngra lnder har haft mindre kningar eller till och med minskningar av ojmlikheten n andra. Den visar att orsaken till skillnaderna mellan lnderna tminstone delvis beror p olika politiska tgrder p regeringsniv, antingen genom effektivare omfrdelning eller bttre investeringar i mnniskors frmga att frsrja sig sjlva. Det viktigaste politiska budskapet frn den hr rapporten r att oberoende av om det r globaliseringen eller ngon annan orsak till att ojmlikhet har varit p upptgende det inte finns ngot skl att misstrsta: En god regeringspolitik kan gra skillnad.

GROWING UNEQUAL? : INCOME DISTRIBUTION AND POVERTY IN OECD COUNTRIES ISBN 978-92-64-044180-0 OECD 2008

 OECD 2008 Denna sammanfattning r inte en officiell OECD-versttning. Reproduktion av denna sammanfattning r tillten, om OECD:s upphovsrtt och publikationens titel p originalsprket nmns. Flersprkliga sammanfattningar r versatta utdrag ur OECDpublikationer, som ursprungligen publicerats p engelska och franska. De kan bestllas gratis frn OECD:s ntbokhandel www.oecd.org/bookshop/ Nrmare upplysningar lmnas av OECD Rights and Translation unit, Public Affairs and Communications Directorate: rights@oecd.org or by fax: +33 (0)1 45 24 99 30 OECD Rights and Translation unit (PAC) 2 rue Andr-Pascal, F-75116 Paris, Frankrike Besk vr ntplats www.oecd.org/rights/

GROWING UNEQUAL? : INCOME DISTRIBUTION AND POVERTY IN OECD COUNTRIES ISBN 978-92-64-044180-0 OECD 2008