Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner Helge Bennmarker Lars Calmfors Anna Larsson Seim

RAPPORT 2013:10

Institutet fr arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvrdering (IFAU) r ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med ste i Uppsala. IFAU ska frmja, stdja och genomfra vetenskapliga utvrderingar. Uppdraget omfattar: effekter av arbetsmarknads- och utbildningspolitik, arbetsmarknadens funktionsstt och arbetsmarknadseffekter av socialfrskringen. IFAU ska ven sprida sina resultat s att de blir tillgngliga fr olika intressenter i Sverige och utomlands. IFAU delar ven ut forskningsbidrag till projekt som rr forskning inom dess verksamhetsomrden. Forskningsbidragen delas ut en gng per r och sista dag fr anskan r den 1 oktober. Eftersom forskarna vid IFAU till vervgande del r nationalekonomer, ser vi grna att forskare frn andra discipliner ansker om forskningsbidrag. IFAU leds av en generaldirektr. Vid institutet finns ett vetenskapligt rd bestende av en ordfrande, institutets chef och fem andra ledamter. Det vetenskapliga rdet har bl.a. som uppgift att lmna frslag till beslut vid beviljandet av forskningsbidrag. Till institutet r ven en referensgrupp knuten dr arbetsgivar- och arbetstagarsidan samt berrda departement och myndigheter finns representerade. Rapporterna finns ven i tryckt format. Du kan bestlla de tryckta rapporterna via telefon eller mejl. Se nedanstende kontaktinformation. Postadress: Box 513, 751 20 Uppsala Besksadress: Kyrkogrdsgatan 6, Uppsala Telefon: 018-471 70 70 Fax: 018-471 70 71 ifau@ifau.uu.se www.ifau.se
IFAU har som policy att en uppsats, innan den publiceras i rapportserien, ska seminariebehandlas vid IFAU och minst ett annat akademiskt forum samt granskas av en extern och en intern disputerad forskare. Uppsatsen behver dock inte ha genomgtt sedvanlig granskning infr publicering i vetenskaplig tidskrift. Syftet med rapportserien r att ge den ekonomiska politiken och den ekonomisk-politiska diskussionen ett kunskapsunderlag.

ISSN 1651-1158

Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

av Helge Bennmarker , Lars Calmfors och Anna Larsson Seim 2013-05-21

Sammanfattning

Det finns en ganska omfattande internationell forskning om vilka sysselsttningseffekter jobbskatteavdrag och arbetslshetsersttning har. Mindre r knt om hur lnerna pverkas. Vi studerar detta utifrn en teoretisk modell dr jobbskatteavdrag och arbetslshetsersttning bda pverkar lnerna via nettoersttningsgraden i arbetslshetsfrskringen, dvs. frhllandet mellan inkomst efter skatt vid arbetslshet och inkomst efter skatt vid sysselsttning. De arbetsmarknadsreformer som brjade genomfras i Sverige 2007 har minskat ersttningsgraden. Vi skattar drfr sambandet mellan ln och ersttningsgrad empiriskt, baserat p en panel av individer, under ren 20062009. I enlighet med teorin finner vi ett positivt samband. En minskning av ersttningsgraden med 1 procentenhet reducerar, allt annat lika, lnen fre skatt med 0,20,4 procent. Det innebr att 1 procents minskning av arbetslshetsersttningen, eller 1 procents kning av den andel av lnen som en lntagare behller efter skatt, allt annat lika, snker lnen med 0,10,2 procent. Jobbskatteavdrag och minskad arbetslshetsersttning tycks sledes bidra till terhllsamhet i lnebildningen.

Vi tackar Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Laura Hartman, Bertil Holmlund, Erik Hglin, Ann-Sofie Kolm, Lennart Flood, Peter Skogman Thoursie, Helena Svaleryd, Olof slund och Bjrn ckert samt seminariedeltagare vid Finanspolitiska rdet, Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och IFAU fr vrdefulla kommentarer. IFAU, e-post: helge.bennmarker@ifau.uu.se Institutet fr internationell ekonomi, Stockholms universitet, e-post: lars.calmfors@iies.su.se Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, e-post: anna.larsson@ne.su.se

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

Innehllsfrteckning 1 2 3 4 4.1 4.2 4.3 4.4 5 Inledning ................................................................................................... 3 Arbetsmarknadsreformerna 20072009 ................................................... 4 Teoretisk modell ....................................................................................... 5 Empirisk underskning ............................................................................. 6 Dataunderlag............................................................................................. 6 Frn teoretisk till empirisk modell............................................................ 6 Metodfrgor .............................................................................................. 8 Resultat ..................................................................................................... 9 Slutsatser................................................................................................. 11

Referenser ......................................................................................................... 14

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

Inledning 1

Efter regeringsskiftet 2006 genomfrde den nya regeringen flera arbetsmarknadsreformer i syfte att ka sysselsttningen, bl.a. snkningen av arbetslshetsersttningen 2007 och jobbskatteavdragen som successivt brjade infras samma r. Det har varit centrala frgor i den ekonomisk-politiska debatten om och i s fall hur sysselsttningen har stimulerats. Frgan om hur handlar mycket om i vilken utstrckning lnerna pverkas av denna typ av frndringar. Teoretiska modeller identifierar lneanpassning som en viktig mekanism fr att pverka sysselsttningen. Trots detta har det svl i Sverige som internationellt gjorts mycket f studier av sambandet mellan ena sidan arbetslshetsersttning och jobbskatteavdrag och andra sidan lner. Denna uppsats studerar empiriskt hur lnerna i Sverige pverkades av arbetsmarknadsreformerna 20072009. Internationellt finns det mnga studier av sambandet mellan arbetslshetsersttning och arbetslshet. Dessa studier finner ofta att hgre ersttning leder till att det tar lngre tid fr de arbetsskande att f ett arbete.2 I studier av jobbskatteavdrag brukar man i stllet underska hur avdraget pverkar en individs sannolikhet att arbeta. Ett stort antal utvrderingar av det amerikanska jobbskatteavdraget (Earned Income Tax Credit) har gjorts. Dessa studier har genom att jmfra grupper som ftt avdraget, frmst ensamstende mdrar, med grupper som inte ftt det kunnat pvisa betydande sysselsttningseffekter av avdraget. 3 Liknande studier har inte varit mjliga att gra fr Sverige, eftersom alla arbetande fr jobbskatteavdrag. En studie (Edmark m.fl. 2012) frskte i stllet utnyttja att jobbskatteavdragets storlek varierar beroende p inkomst och den kommun som arbetstagaren bor i. Frfattarna ansg sig emellertid inte kunna dra ngra skra slutsatser, frmodligen beroende p att variationen i avdragets storlek var alltfr liten. En annan studie (Laun 2012) fann dock att det dubbla jobbskatteavdrag som utgr fr personer ver 65 r tycks ka sysselsttningen fr dessa i frhllande till sysselsttningen fr personer under 65 r. De sysselsttningseffekter av jobbskatteavdrag som man funnit i utlndska studier har i regel tolkats som effekter av ett kat arbetsutbud, till fljd av att det blir mer lnsamt att arbeta, trots att ett hgre arbetskraftsdeltagande enligt vedertagen utbuds-efterfrgeanalys leder till hgre sysselsttning bara om lgre

1 Rapporten bygger p Bennmarker m.fl. (2013). Dr ges en mer detaljerad redogrelse fr teori, data, metod och resultat. Bennmarker m.fl. (2011) ger vissa ytterligare beskrivningar. 2 Se ocks Carling m.fl. (2001) eller Bennmarker m.fl. (2005) som studerar detta p svenska data. 3 Se exempelvis Hotz och Scholz (2003) respektive Eissa och Hoynes (2006).

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

lner innebr en hgre efterfrgan p arbetskraft. Ngra studier i USA och Storbritannien har ocks funnit att jobbskatteavdrag leder till lnesnkningar.4 Vi undersker vilka effekter arbetslshetsersttning och jobbskatteavdrag har haft p lnerna i Sverige under perioden 20062009 genom att anvnda mikrodata fr individer. Den teoretiska grunden fr vr studie r en skmatchningsmodell av arbetsmarknaden. I denna modell kommer arbetslshetsersttning och jobbskatteavdrag bda att pverka lnerna via arbetslshetsfrskringens nettoersttningsgrad, dvs. kvoten mellan inkomsten efter skatt vid arbetslshet och inkomsten efter skatt vid anstllning. Vi studerar sledes hur frndringar i denna ersttningsgrad pverkar lnerna. I de flesta skattningar finner vi ett signifikant positivt samband mellan ersttningsgrad och ln. Det betyder att lgre arbetslshetsersttning och jobbskatteavdrag tenderar att snka lnerna. En procentenhets snkning av nettoersttningsgraden innebr 0,20,4 procent lgre ln. Det innebr att 1 procents snkning av arbetslshetsersttningen, eller 1 procents kning av den andel av arbetsinkomsten som terstr efter skatt, medfr en lnesnkning med 0,10,2 procent. Vi finner ocks att hgre skatteprogressivitet samvarierar med lgre lner, ven om de skattade effekterna hr r mindre stabila. Fortsttningen av uppsatsen disponeras som fljer. Nsta avsnitt beskriver de senaste rens arbetsmarknadsreformer. Drefter redogr vi fr den teoretiska modellen i avsnitt 3. I avsnitt 4 beskriver vi vr empiriska underskning. Resultaten sammanfattas i avsnitt 5,

Arbetsmarknadsreformerna 20072009

Flertalet svenska lntagare r berttigade till inkomstberoende ersttning vid arbetslshet. Ersttningen administreras av oberoende arbetslshetskassor men fljer ett gemensamt regelverk. Fre 2007 var ersttningen 80 procent fr inkomster upp till ett angivet tak. Fr.o.m. 2007 varierar i stllet ersttningsgraden med arbetslshetstiden. En arbetsls med tidigare inkomst under taket har nu en ersttning p 80 procent under de frsta 200 dagarna. Efter 200 dagar sjunker ersttningsgraden till 70 procent fr de kommande 100 dagarna (250 dagar fr frldrar till minderriga). Drefter sjunker den ytterligare, till 65 procent p obestmd tid inom ramen fr deltagande i jobb-och-utvecklingsgarantin. Tidigare uppgick ersttningen fr de frsta 100 dagarnas arbetslshet till maximalt 730 kronor per dag, men detta tak snktes till 680 kronor fr.o.m. 2007. Den maximala ersttningen r nu 680 kronor under hela ersttnings4

Se Rothstein (2008), Azmat (2009) och Leigh (2010).

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

perioden. Eftersom detta tak har legat stilla i kronor sedan 2002 (med undantag av den ovan beskrivna snkningen fr de frsta 100 dagarna) har det ven skett en gradvis minskning av ersttningsgraden fr mnga arbetstagare nr lnerna har stigit. Jobbskatteavdraget infrdes 2007. Utformningen r enkel: alla frvrvsarbetande fr del av skattelttnaden och man behver heller inte anska om den. Avdraget innebr att inkomster upp till en viss niv inte beskattas alls, medan inkomster ver denna niv beskattas lgre n tidigare. Jobbskatteavdraget utvidgades bde 2008 och 2009. Som andel av inkomsterna har lginkomsttagarna ftt de strsta skattesnkningarna. Det har ocks gjorts stora snkningar av arbetsgivaravgifterna fr ungdomar. r 2007 snktes de fr alla under 25 r frn 32,4 till 21,3 procent. Det gjordes en ytterligare snkning frn 21,3 till 15,5 procent r 2009. Den lgre skattesatsen kom d ocks att omfatta 25-ringar.

Teoretisk modell

Vr teoretiska arbetsmarknadsmodell bygger p en variant av den s.k. skmatchningsmodellen av det slag som analyseras av Cahuc och Zylberberg (2004). Vi sammanfattar hr de mekanismer som bestmmer lnen enligt denna modell. Den fullstndiga modellen redovisas utfrligt i Bennmarker m.fl. (2013). Modellen beskriver en ekonomi som bestr av ett stort antal fretag och arbetstagare. Fretagen producerar en enda vara, som sljs p en marknad med fullstndig konkurrens. Arbete r den enda produktionsfaktorn. Regeringen beskattar dels individerna med inkomstskatter, dels fretagen med arbetsgivaravgifter. Inkomstskatten r progressiv, medan arbetsgivaravgiften r proportionell. Arbetslsa individer sker efter arbete. I vilken utstrckning de skande fr en anstllning beror p antalet vakanser i fretagen och hur mnga arbetslsa som konkurrerar om de vakanta tjnsterna. Lnerna bestms i frhandlingar mellan de anstllda och fretaget. Utifrn dessa antaganden kan man visa att den enskilda individens realln i modellen beror p bl.a. fljande faktorer: nettoersttningsgraden (kvoten mellan inkomsten efter skatt vid arbetslshet och inkomsten efter skatt vid anstllning), inkomstskattens progressivitet, arbetsgivaravgiften, arbetsmarknadslget, lnenivn i hela ekonomin och produktiviteten. En hgre ersttningsgrad leder enligt modellen till en hgre ln drfr att den anstllda vgar frhandla hrdare med arbetsgivaren nr kostnaden fr att lmna anstllningen, om man inte kommer verens, blir lgre. En mer

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

progressiv inkomstskatt innebr lgre ln. Frklaringen r att en arbetstagare fr svagare drivkrafter att frhandla fram en hg ln om en given lnekning fre skatt leder till en lgre lnekning efter skatt. En hjd arbetsgivaravgift medfr en lgre ln drfr att den minskar det gemensamma verskott som arbetstagare och arbetsgivare har att dela p. Ett bttre arbetsmarknadslge och en hgre allmn lneniv i ekonomin leder ocks till en hgre ln fr den enskilda arbetstagaren, eftersom dennas frhandlingsposition gentemot arbetsgivaren frstrks ju frmnligare alternativ det finns till den nuvarande anstllningen. Slutligen leder hgre individuell produktivitet till en hgre ln fr arbetstagaren eftersom ett bttre produktionsresultat ger ett strre verskott att dela p i en lnefrhandling.

4
4.1

Empirisk underskning
Dataunderlag

Vrt datamaterial bestr av individuppgifter frn Statistiska Centralbyrns LINDA-databas. Databasen utgr ett representativt urval av individer motsvarande 3 procent av den svenska befolkningen i ldrarna 1864 r. Flertalet av de uppgifter som vi behver finns fr samtliga individer i databasen, medan ngra, ssom ln, finns fr samtliga anstllda i offentlig sektor men bara fr ett urval av de anstllda i privat sektor. Eftersom vi vill studera effekten p lner, inkluderar vi enbart individer som r sysselsatta tminstone en gng under perioden 20052009 och fljer dem ver tiden. 4.2 Frn teoretisk till empirisk modell

Av de frklaringsvariabler som ges av teorin r tre stycken srskilt intressanta i en studie av de senaste rens svenska arbetsmarknadsreformer: nettoersttningsgraden, inkomstskatternas progressivitet och arbetsgivaravgiften. De tv frsta variablerna r enkla att konstruera i data, medan den sista r svrare. Fr att frska identifiera variation mellan individer i den arbetsgivaravgift som deras arbetsgivare ska betala inkluderas indikatorvariabler fr om personerna r under de ldersgrnser som gllt fr lgre arbetsgivaravgifter fr ungdomar (25 r 20072008 respektive 26 r 2009). Detta br fnga upp en stor del av den variation mellan individer som orsakas av arbetsgivaravgifterna. 5

Vrt datamaterial gr det inte mjligt att ta hnsyn till att arbetsgivaravgifterna varit nedsatta i vissa branscher i vissa regioner. Vi har inte heller kunnat ta hnsyn till nedsttningarna p t.ex. nystartsjobb. Vi saknar ocks information om kollektivavtalade arbetsgivaravgifter.

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

Tabell 1. Deskriptiv statistik

r Mnadsln (motsvarande heltid) 2005 2006 2007 25 795 12 000 960 882 0,041 -1,940 1,754 0,630 0,019 0,795 -0,072 -0,654 0,434 0,858 0,647 1,000 -0,012 -0,338 0,326 0,039 0,013 0,089 0,898 0,010 1,000 2008 2009

Medel 24 205 25 115 Min 10 000 12 000 Max 1 043 707 1 232 252 Medel Min Max Medel Min Max 0,037 -2,141 2,340 0,710 0,032 0,860 0,044 -2,086 2,477 0,697 0,023 0,859 -0,016 -0,571 0,614 0,871 0,672 1,000 0,868 0,666 1,000 -0,004 -0,314 0,319 0,059 0,023 0,141 0,896 0,010 1,000 0,053 0,021 0,115 0,898 0,006 1,000

27 115 27 991 12 000 12 000 736 626 668 145 0,058 -2,004 2,014 0,603 0,024 0,795 -0,032 -0,567 0,505 0,851 0,641 1,000 -0,009 -0,354 0,339 0,037 0,009 0,094 0,897 0,004 1,000 0,037 -2,196 2,310 0,582 0,031 0,795 -0,023 -0,575 0,579 0,864 0,637 1,000 0,012 -0,350 0,346 0,059 0,018 0,138 0,897 0,010 1,000

Lnefrndring

Nettoersttningsgrad

Frndring av nettoersttningsgrad

Medel Min Max Medel Min Max Medel Min Max Medel Min Max

Progressivitetsvariabel

Frndring av progressivitetsvariabel

Lokal arbetslshet

Arbetade timmar (andel av heltid)

Medel Min Max

lder Medel 42,073 42,000 41,926 41,936 42,211 Kn (man=1, kvinna=0) Medel 0,500 0,506 0,501 0,503 0,498 Observationer 119 438 119 236 124 426 122 977 119 296 Anm. Ersttningsgrad och progressivitet baseras p lner som skrivits fram frn fregende r (se avsnitt 4.3). Progressivitetsvariabeln r elasticiteten av inkomsten efter skatt med avseende p inkomsten fre skatt. Denna elasticitet mter med hur mnga procent inkomsten efter skatt kar nr inkomsten fre skatt stiger med 1 procent. Elasticiteten ges av (1 - marginalskattesatsen)/ (1 genomsnittsskattesatsen) vid inkomst av anstllning. Ett lgre vrde p variabeln svarar drfr mot hgre progressivitet.

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

Det mtt som anvnds fr arbetsmarknadslget r arbetslsheten i den kommun som individen bor i. Utver de nmnda variablerna ska ven individens alternativln (den ln som individen skulle kunna f vid arbete hos ngon annan arbetsgivare) och individens produktivitet ing i modellen. Dessa variabler finns inte registrerade i ngon databas. Vi inkluderar i stllet olika individkaraktristika i modellen, t.ex. utbildning och lder, som kan antas pverka individens alternativln och produktivitet. Deskriptiv statistik fr ngra viktiga variabler i datamaterialet ges i Tabell 1 Hr framgr bland annat att den genomsnittliga nettoersttningsgraden sjunkit kontinuerligt under den studerade perioden. 4.3 Metodfrgor

Vi skattar vra lnekvationer p differensform. Det innebr att vi undersker hur frndringar i lner samvarierar med frndringar i ersttningsgrad och progressivitet m.m. Med frndring avser vi frndringen mellan tv p varandra fljande r. En principiell svrighet vid skattningar av detta slag r att orsakssambanden kan vara dubbelriktade. Det r t.ex. inte enbart s att nettoersttningsgraden kan antas pverka lnen. Det fljer ocks direkt frn hur a-kasseregler och skatteskalor r konstruerade att lnen pverkar nettoersttningsgraden. Ersttningsgraden varierar ju ver lnefrdelningen. Om en individs ln ndras drfr att ersttningsgraden ndras, s kommer denna efter detta frsts att hamna ngon annanstans i lnefrdelningen, med en ytterligare ndrad ersttningsgrad som fljd. Det freligger allts problem med omvnd kausalitet, vilket frsvrar analysen av hur ersttningsgraden pverkar lnen. Detta brukar uttryckas som att ersttningsgraden inte r exogen utan endogen. Vi frsker lsa endogenitetsproblemet p tv olika stt. Det frsta sttet r att anvnda framskrivningar av lnen frn fregende r fr att bestmma vilken arbetslshetsersttning respektive vilken inkomstskatt som gller fr individen under innevarande r. Faktisk ln innevarande r pverkar d allts inte den ersttningsgrad eller skatteprogressivitet som anvnds som frklaringsvariabler i skattningarna. Den andra metoden r att frst uppskatta var i lnefrdelningen respektive individ br ligga, baserat p dennas karaktristika, som utbildningsniv, typ av utbildning, civilstnd, kn, fdelseland m.m. Dessa empiriska skattningar utgr s.k. Mincerekvationer.6 Fr att inte dessa ska pverkas av arbetsmarknads6

Mincerekvationen r en vanlig modell fr att frklara hur lnerna bestms av individernas frdigheter (humankapital). Baserat p uppgifter om ett stort antal individer skattar man statistiskt hur mycket dessa frdigheter i allmnhet pverkar lnen.

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

reformerna skattades de p uppgifter om lner ren innan reformerna genomfrdes. Baserat p dessa lneprediktioner gr vi ven hr framskrivningar p samma stt som beskrevs i fregende stycke. Detta innebr att vi fr respektive individ skerstller ungefr hur ersttningsgrad och skatteprogressivitet pverkas av reformerna (Mincerskattningarna r ju inte exakta). Vi kan drefter underska hur lnefrndringarna samvarierar med dessa uppskattade frndringar i exempelvis ersttningsgrad. Vi gr detta genom s.k. instrumentvariabelmetod, dr man explicit tar hnsyn till att ersttningsgraden och progressiviteten r endogena variabler. 4.4 Resultat

Tabell 2 redovisar resultaten frn vra skattningar. Varje kolumn svarar mot en skattning. Skattningar baserade p ersttningsgrader och progressivitet som berknats genom framskrivningar av fregende rs ln visas i kolumnerna 1 3. Skattningar baserade p ersttningsgrader som berknats med hjlp av Mincerlner visas i kolumnerna 46. I de olika skattningarna varieras specifikationerna genom att egenfretagare och deltidsanstllda exkluderas. Dessa varianter kan betraktas som knslighetsanalyser. Det framgr av tabellen att resultaten inte frndras srskilt mycket i de alternativa specifikationerna. Det framgr ocks att resultaten inte r kvalitativt olika beroende p metod (kolumnerna 13 jmfrt med 46). Tabellen visar att frndringarna av ersttningsgraden och skatteprogressiviteten r signifikanta i alla specifikationer. Dessa har ocks det tecken som frvntas utifrn teorin. Det framgr vidare att skattningar av ersttningsgradens pverkan p lnerna r strre i specifikationerna 13 n i specifikationerna 46. De flesta skattningarna ligger i intervallet 0,20,4. Skattningarna avser lnens s.k. semielasticitet med avseende p ersttningsgraden. Innebrden r att 1 procentenhets minskning av nettoersttningsgraden, allt annat lika, snker lnen med 0,20,4 procent. Fr att kunna jmfra dessa skattningar med resultaten i andra studier br de emellertid rknas om till elasticiteter. Dessa anger med hur mnga procent lnen sjunker om arbetslshetsersttningen minskar, eller den andel av lnen som terstr efter skatt, kar med 1 procent. De skattade semielasticiteterna motsvarar elasticiteter i intervallet 0,120,21.

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

Tabell 2. Skattade lneekvationer, 20062009, med frndring av logaritmerad nominell ln som beroende variabel
Framskrivna lner (1) Frndring i nettoersttningsgrad Frndring i progressivitetsvariabel Frndring i lokal arbetslshet Inflation (2) (3) (4) Mincerlner (5) (6)

0,369*** .0,365*** 0,490*** 0,241*** (0,006) (0,006) (0,008) (0,019) 0,040*** 0,040*** 0,039*** 0,504*** (0,003) (0,003) (0,003) (0,161)

0,239*** 0,181*** (0,019) (0,019) 0,494*** 0,429*** (0,160) (0,155)

-0,054*** -0,036** -0,319*** -0,204*** -0,165*** -0,301*** (0,017) (0,017) (0,019) (0,064) (0,060) (0,064) 0,726*** 0,740*** 0,647*** 0,743*** (0,018) (0,018) (0,020) (0,032) 0,761*** 0,675*** (0,031) (0,042)

lder

-0,217*** -0,231*** -0,363*** -0,235*** -0,249*** -0,385*** (0,016) (0,015) (0,017) (0,017) (0,015) (0,017) 0,148*** 0,163*** 0,282*** 0,164*** (0,018) (0,016) (0,018) (0,020) 0,004 (0,003) 0,000 (0,002) -0,001 (0,002) 0,004** (0,002) 0,180*** 0,311*** (0,018) (0,021)

lder

Arbetsgivaravgiftsnkning 2007 Arbetsgivaravgiftsnkning 2009

Exklusive egenfretagare Ja Ja Endast heltidsanstllda Ja Ja Observationer 382 545 374 786 291 656 426 816 417 633 319 510 Anm: Skattningarna 13 baseras p ersttningsgrad och progressivitet berknade genom framskrivningar av tidigare ln, medan skattningarna 46 baseras p att dessa variabler i stllet r berknade via Mincerlner med instrumentalvariabelmetod. Progressivitetsvariabeln frklaras i Tabell 1. Ett lgre vrde p variabeln svarar mot hgre progressivitet. Alla skattningar inkluderar ven en uppsttning andra kontrollvariabler: utbildningsniv, typ av utbildning, fdelseregion, tidigare arbetslshet fr individen, kn och civilstnd. Konstanten rapporteras inte. Robusta standardfel rapporteras inom parentes. ***: signifikant p 1 procents niv; **: signifikant p 5 procents niv; *: signifikant p 10 procents niv. Koefficienterna fr lder och lder2 (lder i kvadrat) har multiplicerats med en faktor 100 respektive 10 000.

10

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

Enligt vra skattningar innebr en kad skatteprogressivitet fr en individ att dennas ln sjunker. Skatteprogressiviteten mts med elasticiteten fr lnen efter skatt med avseende p lnen fre skatt, dvs. av en variabel som anger med hur mnga procent lnen efter skatt kar om lnen fre skatt stiger med 1 procent. En hg progressivitet betyder att denna elasticitet r liten. Det r fallet om marginalskatten r hg i frhllande till genomsnittsskatten. D behller nmligen en arbetstagare endast en liten del av en inkomstkning, samtidigt som arbetstagaren behller en stor del av hela sin inkomst. Inkomsten efter skatt kar d procentuellt lite med stigande inkomst fre skatt. Lneeffekterna av frndrad progressivitet r sm enligt skattningarna 13 men betydligt strre i skattningarna 46. Vi har ingen bra frklaring till dessa skillnader. Endast i ett fall finner vi en signifikant (lnehjande) effekt av de snkta arbetsgivaravgifterna fr ungdomar (snkningen 2009 i kolumn 4). Mjligen beror frnvaron av effekter i vra skattningar p att vra variabler endast fngar upp en del av den variation som finns i arbetsgivaravgifterna. I samtliga de redovisade skattningarna innebr en hgre lokal arbetslshet lgre lner. Effekterna r sm. Skattningarna sger att en kad arbetslshet med 1 procentenhet snker lnerna med 0,050,3 procent. Skattningarna visar ocks att lnekningarna r hgre nr inflationen r hg.

Slutsatser

Det finns relativt mnga empiriska studier frn andra lnder av effekterna p arbetslshet och sysselsttning av arbetslshetsersttning och jobbskatteavdrag. Mycket mindre har skrivits om de mekanismer genom vilka dessa variabler pverkar arbetsmarknadsutfallet. Lnebildningen r sannolikt central i sammanhanget. Vi bygger p en teoretisk modell enligt vilken arbetslshetsersttning och jobbskatteavdrag pverkar lnerna genom nettoersttningsgraden (ersttningsgraden efter skatt) i arbetslshetsfrskringen. Utifrn denna modell formulerar vi en statistisk modell som vi sedan applicerar p ett stort individdatamaterial. Den studerade perioden r 20062009 och innefattar sledes de r d jobbskatteavdrag infrdes och arbetslshetsersttningen gjordes mindre geners. Vr empiriska underskning stder den teoretiska hypotesen att en lgre nettoersttningsgrad ger en lgre ln. 1 procents minskning av ersttningsgraden, svarande mot 1 procents minskning av arbetslshetsersttningen, eller 1 procents kning av den andel av inkomsten som kvarstr efter skatt, tycks innebra en minskning av lnen fre skatt (en lneelasticitet) p 0,10,2 procent under det frsta ret.

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

11

Hur frhller sig vra resultat till de f tidigare studier som finns om hur arbetslshetsersttning respektive jobbskatteavdrag pverkar lnerna? Antalet studier av sambandet mellan arbetslshetsersttning och ln r litet i jmfrelse med antalet studier av effekten p sysselsttning och arbetslshet. De flesta studierna r ocks gamla. Ngra av dem, som Lynch (1983), Holzer (1986), van den Berg (1990) och Bloemen och Stancanelli (2001) finner elasticiteter fr reservationslnen (den lgsta ln som en arbetsskande r beredd att ta ett jobb till) med avseende p arbetslshetsersttningen runt 0,1 eller lgre, medan ett par andra, som Fishe (1982) samt Feldstein och Poterbra (1984), skattar betydligt hgre elasticiteter. Vra skattningar ligger allts nra, eller ngot ver, dem som studier av arbetslshetsersttningens effekter p reservationslnerna finner. Vad gller frgan om hur jobbskatteavdrag pverkar lnerna, s finns det endast ngra f studier av detta frn USA och Storbritannien. Dessa gller jobbskatteavdrag som r riktade till srskilda grupper. Rothstein (2008), Azmat (2009) och Leigh (2010) finner alla att jobbskatteavdrag medfr lnesnkningar. S kommer t.ex. Rothstein till slutsatsen att lgutbildade mdrar i USA endast behller 70 procent av varje dollar de fr i jobbskatteavdrag drfr att lnerna faller. Vi finner en mindre anpassning av lnerna n de nmnda studierna. Det finns anledning att vara frsiktig om man utifrn vr studie ska uttala sig om hur mycket ersttningsgraden pverkar lnerna. Vi studerar hur lnerna varierar med ersttningsgraden bland en stor mngd individer. Vi kontrollerar fr variabler som ska fnga vilken arbetsmarknad individerna befinner sig p. Vra skattningar avser drfr en jmfrelse mellan individer som verkar p samma arbetsmarknad, men som pverkas olika mycket av de arbetsmarknadsreformer som genomfrts. Skattningarna kan drfr tolkas som effekter p relativlnerna. En generell lnefrndring som orsakas av reformerna fngas emellertid inte. Den samlade, s.k. allmnna jmviktseffekten p lnerna r sannolikt strre n vra berkningar visar. Detta kan ven formuleras som att en minskning av ersttningsgraden fr alla arbetstagare kommer att ha bde en direkt effekt p en enskild individs ln (frn frndringen i den egna ersttningsgraden) och en indirekt effekt (frn att lnen faller fr andra jmfrbara arbetstagare p grund av lgre ersttningsgrad fr dem, vilket drigenom snker varje individs alternativln och drmed frsvagar dennas frhandlingsposition mot arbetsgivaren). Vra skattningar avser endast den direkta effekten. Det finns behov av fler studier av sambandet mellan ena sidan lner och andra sidan arbetslshetsersttning och jobbskatteavdrag. Fr det frsta begrnsar vi oss till de kortsiktiga effekterna. De lngsiktiga effekterna p lne-

12

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

bildningen som kan antas vara strre krver lngre tidsserier n vi haft tillgng till. Fr det andra r det nskvrt att studera de spillovereffekter som uppstr genom att arbetstagare p samma arbetsmarknad pverkar varandras alternativlner. Detta r ndvndigt fr att kunna bedma de allmnna jmviktseffekterna som kan vntas vara strre n de partiella effekterna som vi studerar. Jobbskatteavdrag och lgre arbetslshetsersttning r tv medel som kan anvndas fr att minska arbetslsheten. Vra resultat tyder p att dessa variabler pverkar lnerna. Jobbskatteavdrag och lgre arbetslshetsersttning leder troligen till en mer terhllsam lneutveckling, vilken i sin tur kan antas bidra till en lgre arbetslshet.

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

13

Referenser
Azmat, G. (2009), The Incidence of an Earned Income Tax Credit: Evaluating the Impact on Wages in the UK, Department of Economics and Business, University Pompeu Fabra. Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson Seim (2011), Wage Formation and the Swedish Labour Market Reforms 2007-2009, Studier i finanspolitik 2011/1, Finanspolitiska rdet. Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson Seim (2013), Earned Income Tax Credits, Unemployment Benefits and Wages: Empirical Evidence from Sweden, Working Paper 2013:12, IFAU, Uppsala. Bennmarker, H., B. Holmlund och K. Carling (2005), Do Benefit Hikes Damage Job Finding? Evidence from Swedish Unemployment Insurance Reforms, Labour: Review of Labour Economics and Industrial Relations, Vol. 21, No. 1. Bloemen, H. G. och E. G. F. Stancanelli (2001), Individual Wealth, Reservation Wages, and Transitions into Employment, Journal of Labor Economics, Vol. 19. Cahuc, P. och A. Zylberberg (2004), Labor Economics, Cambridge: MIT Press. Carling K., B. Holmlund, och A. Vejsiu (2013), Do Benefit Cuts Boost Job Finding? Swedish Evidence from the 1990s, Economic Journal, Vol. 111. Edmark K, C.-Y. Liang, E. Mrk och H. Selin (2012), Evaluation of the Swedish Earned Income Tax Credit, Working Paper 2012:1, IFAU, Uppsala Eissa, N. och H.W. Hoynes (2006), Behavioral Responses to Taxes: Lessons from the EITC and Labor Supply in J.M. Poterba (ed.), Tax Policy and the Economy, Cambridge: MIT Press. Feldstein, M. och J. Poterba (1984), Unemployment Insurance and Reservation Wages, Journal of Public Economics, Vol. 23. Fishe, R.P. H. (1982), Unemployment Insurance and the Reservation Wage of the Unemployed, Review of Economics and Statistics, Vol. 64. Holzer, H. (1986), Reservation Wages and Their Labor Market Effects for Black and White Male Youth, Journal of Human Resources, Vol. 21.

14

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

Hotz, V.J. och J.K. Scholz (2003), The Earned Income Tax Credit, in Moffit, R. (ed.), Means-Tested Transfer Programs in the United States, Chicago: University of Chicago Press and NBER. Laun, L. (2012), The Effect of Age-targeted Tax Credits on Retirement Behavior, Working Paper 2012:18, IFAU, Uppsala. Leigh, A. (2010), Who Benefits from the Earned Income Tax Credit? Incidence among Recipients, Coworkers and Firms, Forschungsinstitut zur Zukunft der Arbeit, Discussion Paper No. 4960. Lynch, L. (1983) Job Search and Youth Unemployment, Oxford Economic Papers, Vol. 35. Rothstein, J. (2008), The Unintended Consequences of Encouraging Work: Tax Incidence and the EITC, Princeton University Centre for Economic Policy Studies Working Paper 165.

IFAU Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

15

IFAU:s publikationsserier senast utgivna

Rapporter
2013:1 2013:2 Olsson Martin Anstllningsskydd och frldrarelaterad frnvaro Angelov Nikolay, Per Johansson och Erica Lindahl Det envisa knsgapet i inkomster och lner Hur mycket kan frklaras av skillnader i familjeansvar? Vikman Ulrika S pverkar frldrafrskringen nyanlnda invandrares etablering p arbetsmarknaden Forslund Anders, Linus Liljeberg och Leah von Trott zu Solz Arbetspraktik en utvrdering och en jmfrelse med arbetsmarknadsutbildning Eliasson Tove Lneutveckling bland invandrade och infdda betydelsen av arbetsplatser och yrken Katz Katarina och Torun sterberg Unga invandrare utbildning, lner och utbildningsavkastning Angelov Nikolay, Per Johansson och Erica Lindahl Kvinnors strre frldraansvar och hgre sjukfrnvaro Johansson Per, Lisa Laun och Tobias Laun Hlsan hos nybeviljade frtidspensionrer ver tid Engdahl Mattias och Olof slund Arbetsmarknadseffekter av ppna grnser

2013:3 2013:4 2013:5 2013:6 2013:7 2013:8 2013:9

2013:10 Bennmarker Helge, Lars Calmfors och Anna Larsson Seim Jobbskatteavdrag, arbetslshetsersttning och lner

Working papers
2013:1 2013:2 2013:3 2013:4 2013:5 Nekby Lena, Peter Skogman Thoursie och Lars Vahtrik Examination behavior Gender differences in preferences? Olsson Martin Employment protection and parental child care Angelov Nikolay, Per Johansson och Erica Lindahl Is the persistent gender gap in income and wages due to unequal family responsibilities? Vikman Ulrika Paid parental leave to immigrants: An obstacle to labor market entrance? Pingel Ronnie och Ingeborg Waernbaum Effects of correlated covariates on the efficiency of matching and inverse probability weighting estimators for causal inference Forslund Anders, Linus Liljeberg och Leah von Trott zu Solz Job practice: an evaluation and a comparison with vocational labour market training programmes

2013:6

2013:7 2013:8 2013:9

Eliasson Tove Decomposing immigrant wage assimilation the role of workplaces and occupations Katz Katarina och Torun sterberg Wages of childhood immigrants in Sweden education, returns to education and overeducation Angelov Nikolay, Per Johansson och Erica Lindahl Gender differences in sickness absence and the gender division of family responsibilities

2013:10 Johansson Per, Lisa Laun och Tobias Laun Screening stringency in the disability insurance program 2013:11 slund Olof och Mattias Engdahl Open borders, transport links and local labor markets 2013:12 Bennmarker Helge, Lars Calmfors och Anna Larsson Seim Earned income tax credits, unemployment benefits and wages: empirical evidence from Sweden

Dissertation series
2012:1 Laun Lisa Studies on social insurance, income taxation and labor supply