BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

Innehll
1. Inledning ............................................................................................. 4 2. Rutingng och handlingsplan .............................................................. 4 3. Hllpunkter fr sprk-, ls- och skrivutveckling.................................... 5
Fr frskolan ........................................................................................................... 6 Fr k 4-9................................................................................................................ 7 Vad innebr hllpunkten fr frskoleklass?............................................................. 7 Vad innebr hllpunkten fr k 1? .......................................................................... 8 Vad innebr hllpunkten fr k 2? ........................................................................ 10

4. Frgestllningar som std ................................................................. 11

Frebyggande arbete och tidiga insatser .............................................................. 11 Observation, kartlggning och analys ................................................................... 12 tgrder och srskilt std...................................................................................... 14 Uppfljning, utvrdering, utveckling & utmaning ................................................... 15 verlmning och mottagande ............................................................................... 16

5. Angende val av strategier, metoder och material ............................ 17 6. Vid handlingsplanens framtagande ................................................... 18 7. Referenser ........................................................................................ 19 8. Anteckningar ..................................................................................... 20

Dnr BU 2012/0470 Materialet har arbetats fram av: Erica Eklf (specialpedagog) & Johanna Kristensson (leg. logoped) Resurscentrum Krnhuset Materialet kompletterar BUF:s Rutin fr arbete med barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling Materialet r faststllt av: Patrik Engstrm, chef funktionen utveckling & kvalitet Barn- & ungdomsfrvaltningens frvaltningskontor Fotografier: Matton. 2014-02-28

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

1. Inledning
Denna skrift, Stdmaterial fr Rutin fr arbete med barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling, kompletterar skriften Rutin fr arbete med barn och elevers sprk-ls- och skrivutveckling. Detta stdmaterial syftar till att frtydliga, stdja och underltta arbetet med barns och elevers sprk-, lsoch skrivutveckling i alla mnen samt framtagandet av en verksamhetsgemensam handlingsplan.

2. Rutingng och handlingsplan

Med utgngsgngspunkt i den kommungemensamma rutinen fr att kvalitetsskra barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling genom hela skoltiden utformar och anvnder varje enskild frskola och skola en verksamhetsgemensam handlingsplan. Detta ska ses som en del i det systematiska kvalitetsarbetet och tar sin utgngspunkt i forskning och beprvad erfarenhet. Alla pedagoger och lrare r delaktiga i processen av framtagandet och genomfrandet d ett medvetet arbete kring sprk-, ls- och skrivutveckling i alla mnen grs som en integrerad del av barnens och elevernas hela skolvardag.

Bilden ovan visualiserar rutingngen och de olika delprocesserna som ett fldeschema ver ett lsr. Rutinen r tnkt att fungera som ett ramverk och r gemensam fr hela kommunen. Rutingngen visar att det r flera olika delprocesser som mste samverka fr att barn och elever ska kunna uppn en god sprk-, ls- och skrivutveckling. Delprocesserna r inte skarpt avgrnsande utan verlappar och kompletterar varandra samt pgr i flera fall kontinuerligt. Rutingngen r tillmpbar i ett 1-16 rs perspektiv. 4

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

Genom att ta fram en gemensam handlingsplan, med utgngspunkt i rutingngen, synliggrs och medvetandegrs verksamhetens arbetsstt, pedagogiska frhllningsstt samt dess styrkor och utvecklingsbehov. Som ett std behver verksamheten terkommande stlla sig frgorna: Vad gr vi? Varfr gr vi det? Hur gr vi? Vad blev resultatet? Hur gr vi vidare?

3. Hllpunkter fr sprk-, ls- och skrivutveckling

Som ett std har hllpunkter fr sprk- ls- och skrivutveckling, fr frskoleklass t.o.m. k 2, utarbetats fr Halmstads kommun, med utgngspunkt i kunskapskraven fr rskurs 3. Hllpunkterna ska ses som lgsta godtagbara niver fr elevers sprk-, ls- och skrivutveckling i alla mnen. Hllpunkterna har beslutats av BUF:s ledningsgrupp 2012-10-04.

Frskoleklass Alla elever utvecklar en god fonologisk medvetenhet och drmed god beredskap infr den kommande formella ls- och skrivinlrningen i k 1. Alla elever har en effektiv bokstavsknnedom. Alla elever utvecklar sin ord-, text- och lsfrstelse samt sin reflekterande frmga. k 1 Alla elever lmnar k 1 med en fungerande avkodningsfrmga, dvs. lser ihop bokstver till ord med visst flyt. Eleverna frstr det de lser, kan reflektera kring innehllet och utvecklar sin ord-, text- och lsfrstelse. Eleverna lr sig frst sambandet mellan bokstav och ljud samt klarar av att skriva ljudenligt stavade ord bde fr hand och med tangentbord. Eleverna berttar och uttrycker egna erfarenheter, tankar och sikter i tal och skrift. k 2 Alla elever utvecklar sitt lsflyt, dvs. lser med god hastighet, ordigenknning och intonation, samt sin ord-, text- och lsfrstelse. Eleverna reflekterar och drar slutsatser kring innehllet med hjlp av olika frstelsestrategier. Eleverna anvnder sig av alla bokstver i skrift och stavar elevnra ord med allt strre skerhet. Eleverna skapar enkla berttelser i skrift med brjan till viss struktur, dvs. inledning, handling och avslutning. k 3. Delar av kunskapskrav svenska Eleven kan lsa bekanta och elevnra texter med flyt genom att anvnda lsstrategier p ett i huvudsak fungerande stt. Genom att kommentera och terge ngra fr eleven viktiga delar av innehllet p ett enkelt stt visar eleven grundlggande lsfrstelse. Dessutom kan eleven fra enkla resonemang om tydligt framtrdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Eleven kan skriva enkla texter med lslig handstil och p dator. I texterna kan eleven anvnda stor bokstav, punkt och frgetecken samt stava ord som eleven sjlv ofta anvnder och som r vanligt frekommande i elevnra texter. De berttande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Enligt beslut av BUF:s ledningsgrupp 2012-10-04

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

Fr frskolan
Hllpunkterna fr k F-2 kan med frdel anvndas redan i frskolan i frhllande till strvansmlen (se nedan) kring sprk och kommunikation som finns i Lpf 98 (rev 2010).

Frskolan ska strva efter att varje barn tillgnar sig och nyanserar innebrden i begrepp, ser samband och upptcker nya stt att frst sin omvrld. utvecklar sin frmga att lyssna, reflektera och ge uttryck fr sina egna uppfattningar och frsker frst andras perspektiv. utvecklar nyanserat talsprk, ordfrrd och begrepp samt sin frmga att leka med ord, bertta, uttrycka tankar, stlla frgor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse fr skriftsprk samt frstelse fr symboler och deras kommunikativa funktioner. utvecklar intresse fr bilder, texter och olika medier samt sin frmga att anvnda sig av, tolka och samtala om dessa. utvecklar sin skapandefrmga och sin frmga att frmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mnga uttrycksformer som lek, bild, rrelse, sng och musik, dans och drama. som har ett annat modersml n svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin frmga att kommunicera svl p svenska som p sitt modersml. Lpf 98 (rev 2010)

Hllpunkterna fr k F-2 str fr en riktning och medvetenhet kring sprk-, ls- och skrivutveckling och utgr en viktig del i det frebyggande arbetet och de tidiga insatserna. Se srskilt rubrikerna under hllpunkterna som rr fonologisk medvetenhet, effektiv bokstavskunskap, ord-, text- och lsfrstelse (f-klass) samt text/lsfrstelse, frstelsestrategier (k 2). Hllpunkterna kan utgra en del av ett underlag vid verlmning mellan frskola och frskoleklass.

Att fundera kring

Hur skapar vi varierade sprkliga miljer och aktiviteter dr samtalande, lsande och skrivande ingr naturligt i vardagen? Om vi har barn som inte uppvisar ngot intresse eller frstelse fr bokstver, bokstavljud och sprklekar; hur gr vi vidare d? Om vi har barn som inte tycker om att lyssna p hglsning; hur arbetar vi s att dessa barn utvecklar ord-, text- och lsfrstelse?

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

Fr k 4-9
I nulget finns det inga hllpunkter utarbetade fr k 4-5 och k 7-8, utan det sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet bygger p de kunskapskrav som finns fr k 6 och k 9. Till std anvnds Rutin fr arbete med barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling och den framtagna verksamhetsgemensamma handlingsplanen. Ytterligare std kan de kvalitativa kartlggningsmaterialen Nya sprket lyfter (k 4-6) och Sprket p vg (k 7-9) utgra.

Att fundera kring

Hur skapar vi en varierad och meningsfull skriftsprksmilj dr samtalande, lsning och skrivning av olika slags texter prglar undervisningen i alla mnen? Om vi har elever som inte anpassar och varierar anvndningen av frstelsestrategier p ett fungerande och effektivt stt, utifrn olika genrer och syften; hur gr vi vidare d?

Vad innebr hllpunkten fr frskoleklass?

Alla elever utvecklar en god fonologisk medvetenhet och drmed god beredskap infr den kommande formella ls- och skrivinlrningen i k 1. Alla elever har en effektiv bokstavsknnedom. Alla elever utvecklar sin ord-, text- och lsfrstelse samt sin reflekterande frmga. Hllpunkt fr frskoleklass

Fonologisk medvetenhet
Att vara fonologiskt medveten innebr att kunna skifta fokus mellan sprkets innehllssida till dess formsida, dvs. hur sprket och orden r uppbyggda. Det innebr bl.a. att barnen och eleverna frstr funktionen av rim genom att vissa ord slutar p samma stavelse och har mjlighet att identifiera detta samt komma p egna rimord. Det innebr ocks att kunna identifiera olika sprkljud i ord och hra vilket ljud som kommer frst eller sist i ett ord samt om vissa ord brjar p samma ljud. En annan frmga r att kunna hra vilket ord som r lngst av olika ord, t.ex. tndsticksask r lngre r ordet tg, ven om fenomenet tg r mycket strre n en tndsticksask. Mnga barn och elever r i tidig lder vldigt nyfikna p sprkets struktur och dess uppbyggnad. Det gller drfr att personalen hittar meningsfulla sammanhang dr nyfikenhet fr sprket och sprkljuden vcks. Detta grs kanske inte frmst under formella former, dvs. i arrangerade inlrningssituationer, utan i olika lrmiljer samt med utgngspunkt i barns erfarenheter, intresseomrden och samspel med andra. Dock finns det ven de barn och elever som inte uppvisar detta intresse. Att identifiera dessa och stta in adekvata tgrder tidigt kan vara helt avgrande fr dessa barns och elevers fortsatta sprk-, ls- och skrivutveckling.

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

Effektiv bokstavskunskap
Att ha en effektiv bokstavskunskap innebr att barn och elever kan identifiera bokstverna, kan bokstvernas namn och vet vilket ljud som hr till respektive bokstav samt har en frstelse fr bokstavsljudets position i ordet (t ex /f/-ljudet i fisk, tuff, skaffa). Att endast kunna rabbla alfabetet utantill innebr inte att barnen och eleverna uppntt en effektiv bokstavskunskap. Fokus ligger istllet p hur barn och elever kan anvnda sig av och identifiera bokstavsljuden i olika meningsfulla sammanhang.

Ord-, text- och lsfrstelse

Avgrande fr alla elevers kunskapsutveckling r ett rikt ord- och begreppsfrrd. Ett rikt ordfrrd ger barn och elever frutsttningar att ta till sig det innehll som finns i olika texter och bcker. Barn och elever lr sig reflektera kring och analysera text och bild redan innan de kan lsa. Detta genom bl.a. samtal, dialog och hglsning. Utveckling av text- och lsfrstelse sker i sociala sammanhang knutet till barns och elevers egen erfarenhetsvrld.

Att fundera kring

Om vi har elever som inte uppvisar ngot intresse eller frstelse fr bokstver, bokstavljud och sprklekar; hur gr vi vidare d? Om vi har elever som inte tycker om att lyssna p hglsning; hur arbetar vi s att dessa elever utvecklar ord-, text- och lsfrstelse? Om vi har elever som kommer till f-klass och redan kan lsa; hur utmanar vi dessa elever vidare?

Vad innebr hllpunkten fr k 1?

Alla elever lmnar k 1 med en fungerande avkodningsfrmga, dvs. lser ihop bokstver till ord med visst flyt. Eleverna frstr det de lser, kan reflektera kring innehllet och utvecklar sin ord-, text- och lsfrstelse. Eleverna lr sig frst sambandet mellan bokstav och ljud samt klarar av att skriva ljudenligt stavade ord bde fr hand och med tangentbord. Eleverna berttar och uttrycker egna erfarenheter, tankar och sikter i tal och skrift. Hllpunkt fr k 1 Hllpunkt fr k 1

Fungerande avkodningsfrmga
Avkodning motsvarar den tekniska delen av lsningen, vilket i den tidiga lsinlrningen ofta brjar med att elever ljudar sig fram. Avkodningen r i de flesta fall beroende av en snabb bokstav-ljudkoppling fr att anses riktigt effektiv. Eleverna behver ocks lra sig ordbilder, dvs lra sig lsa ord som helord fr att inte avkodningen ska ta fr lng tid och pverka lsfrstelsen. Detta r ngot som utvecklas hela tiden under de frsta skolren fr att sedan vara automatiserat nr eleverna brjar k 3. Att kunna

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

lsa med flyt innebr att det tar rimligt lng tid fr eleven att ta sig igenom en text samt att eleven lser orden korrekt. Att mta ordavkodning r tmligen enkelt med hjlp av olika normerade kartlggningsmaterial.

Utvecklar ord-, text- och lsfrstelse

Barn och elever utvecklar sitt ordfrrd och sin ordfrstelse frmst i mtet med olika texter, med betoning p lromedelstexter. Barnen och eleverna behver tidigt tillgna sig en mnesspecifik litteracitet fr att kunna utvecklas mot mlen. Lsfrstelse, som begrepp, r tolkningsbart. I olika sammanhang innebr det olika saker, vilket kan orsaka frvirring kring vad som avses. I detta sammanhang innefattar lsfrstelse barns och elevers frmga att tolka, frst och reflektera kring en text och dess innehll, oavsett om barnet eller eleven lser texten sjlv eller om texten blir upplst. Lsfrstelse kan drfr i detta sammanhang likstllas med begreppet textfrstelse. Ur ett kartlggande perspektiv kan det andra sidan vara av stor vikt att skilja p begreppen lsfrstelse, textfrstelse och hrfrstelse. Lraren behver ta reda p om en elev sjlv klarar av att avkoda och frst en text eller om det finns en bristfllig avkodningsfrmga som begrnsar tillgnandet av text. Detta kan vara avgrande nr det gller tgrder och srskilt std. Det finns dock ett positivt samband mellan avkodning och ls/textfrstelse, dr det ena underlttar fr det andra och tvrtom.

Berttar och uttrycker egna erfarenheter, tankar och sikter i skrift

Eleverna skriver olika typer av enklare texter med olika syften och olika mottagare. Tonvikt lggs vid innehllet snarare n formen. Alla elever br redan i k 1 lra sig hantera olika digitala verktyg som ljudningsprogram och talsyntes, vilka utgr en viktig del i det frebyggande arbetet och de tidiga insatserna.

Att fundera kring

Om vi har elever som inte utvecklar en fungerande avkodningsfrmga i k 1; hur gr vi vidare? Vilka insatser genomfr vi p skol-, grupp- och individniv? Hur skerstller vi att eleverna fr mjlighet att utveckla sin ord-, begrepps-, och text/lsfrstelse ven i dessa fall? Om vi har elever som redan har kommit lngt i sin avkodning och/eller ord-, text- och lsfrstelse; hur gr vi vidare s att dessa elever kan n nnu lngre? Vilka insatser genomfr vi p skol-, grupp- och individniv? Hur anvnder vi oss i undervisningen av olika digitala verktyg fr att stimulera elevernas sprk-, ls- och skrivutveckling?

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

Vad innebr hllpunkten fr k 2?

Alla elever utvecklar sitt lsflyt, dvs. lser med god hastighet, ordigenknning och intonation, samt sin ord-, text- och lsfrstelse. Eleverna reflekterar och drar slutsatser kring innehllet med hjlp av olika frstelsestrategier. Eleverna anvnder sig av alla bokstver i skrift och stavar elevnra ord med allt strre skerhet. Eleverna skapar enkla berttelser i skrift med brjan till viss struktur, dvs. inledning, handling och avslutning. Hllpunkt fr k 2

Lsflyt
Att eleven har ett gott lsflyt innebr att denne har en god avkodningsfrmga, lshastighet, ordigenknning och intonation. Elevens lsflyt pverkas i hg grad av den typ av text (genre, svrighetsgrad, antal oknda/knda ord mm) eleven mter. Lshastighet r ett mtt p hur mnga ord en elev hinner lsa p t.ex. en minut. Lshastighet i sig rcker dock inte som mtt p om en elev har ett gott lsflyt, d det inte ger tillrcklig information kring elevens avkodningsfrmga. Det finns elever som tycks ha ett gott lsflyt pga. att de har en god lshastighet, men dr lsningen prglas av mnga fellsningar och dr eleven inte reflekterar kring det lsta. Ordigenknning avser frmgan att knna igen ett skrivet ord som en helbild, dvs utan att behva ljuda ihop ordet, oberoende av kontext. I den tidiga lsutvecklingen klarar de flesta barn och elever av att knna igen ordbilder som sitt och sin familjs namn utan att de egentligen kan lsa. Allt eftersom elevens avkodningsfrmga utvecklas vergr den frsta ljudande lsningen till ordbildslsning, frmst d av korta, elevnra ord och drefter till att ven glla lngre och mer ovanliga ord. Eleven behver dock ha kunskap om bda strategierna (ljudande lsning och ordigenknning) fr att avkodningen ska bli s effektiv som mjligt.

Frstelsestrategier
Genom pedagogernas modellande fr barnen och eleverna kunskap om och lr sig anvnda flera olika frstelsestrategier vid textbearbetning samt vid skrivning. Barnen och eleverna kan d frutsga ett hndelsefrlopp, sammanfatta och klargra ett textinnehll, stlla frgor p det lsta p olika niver samt kritiskt granska en text. Andra exempel p frstelsestrategier r t.ex.: att koppla text till sig sjlv och sina egna erfarenheter att koppla text till text, dvs. att kunna jmfra olika texter med olika syften att koppla text till omvrlden, dvs. att kunna relatera och jmfra text med det som hnder runt omkring oss och i vrlden i stort

Frstelsestrategier hjlper barnen och eleverna att tolka, frst och analysera text ven i andra sammanhang n i arrangerade inlrningssituationer.

10

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

Att fundera kring

Om eleverna inte utvecklar ett lsflyt; vad gr vi d? Hur utmanar vi alla elever i att vidareutveckla frstelsestrategier, s att de kan tillmpa dem vid textbearbetning i alla mnen?

4. Frgestllningar som std

Som ett ytterligare std i upprttandet av den verksamhetsgemensamma handlingsplanen finns under varje delprocess ett antal frgestllningar. Dessa frgestllningar processas med frdel av rektor/frskolechef, lrare, specialpedagoger, pedagoger samt annan personal tillsammans fr att frskolan och skolan ska f en gemensam och likvrdig syn p sprk-, ls- och skrivutveckling samt hur detta arbete ska fortskrida, fljas upp och vidareutvecklas. Personal i frskolan kan med frdel ven anvnda de mlbilder som r framtagna kring meningsskapande sammanhang, reflektion och dialogiska miljer i arbetet med de olika delprocesserna.

Frgestllningarna syftar till att skapa utvecklingsprocesser kring undervisningen, vilka i nsta steg ska ge effekter p barnens och elevernas lrande.

Frebyggande arbete och tidiga insatser

Barn och elever kommer till frskola och skola med vldigt varierande sprk-, lsFrebyggande arbete & tidiga och skriverfarenheter och kunskaper. Mnga barn utvecklar tidigt ett stort ord- och insatser begreppsfrrd medan andra behver mer std i sin sprkutveckling. I skolan finns elever som lr sig lsa tidigt, medan andra behver lngre tid p sig fr att kncka lskoden. Det r varje frskolas och skolas uppgift att tillgodose dessa olikheter. All forskning visar att det frebyggande arbetet och de tidiga insatserna har en avgrande betydelse fr en framgngsrik skolgng. Detta innebr att frskolor och skolor behver ha en medveten strategi fr det sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet, s att alla barn och elever r med redan frn brjan. Barns och elevers individuella behov krver en flexibel strategi-, metod- och materialanvndning av pedagogerna. Som exempel behver pedagogerna i frskolan fundera kring hur alla barn ns av hglsning, ven om en del barn inte har ro att sitta stilla och lyssna p en bok eller r vana att bli lsta fr. Som ett annat exempel br den frsta ls- och skrivinlrningen involvera bde ett syntetiskt (frn delar till helhet) och ett analytiskt (frn helhet till delar) synstt, dvs. bde produkten och processen behver vara i fokus samtidigt. Detta kallas fr en interaktiv lsinlrning. Att i den frsta lsoch skrivinlrningen endast fokusera p en bokstav blir fr mnga elever alltfr ensidigt och taget ur sitt sammanhang. Alla barn och elever behver ocks tidigt, redan frn frskola och frskoleklass, f kunskap om och utbildning i att anvnda alternativa lrverktyg som tangentljudningsprogram, talsyntes och ljud/talbcker, vilket tidigt frmjar reflekterande, analyserande och kunskapsutvecklande strategier.

11

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

Hur definierar vi frebyggande arbete och tidiga insatser och vad innebr det fr oss i praktiken, dvs. hur arbetar vi frebyggande och frmjande s att barn och elever i mindre utstrckning fr sprk-, ls- och skrivsvrigheter? Hur skapar vi intresse fr och utmaning genom sprkutvecklande aktiviteter som t.ex. hglsning, boksamtal, lek med ord, bokstavsljud och bokstver etc. i vardagliga situationer fr alla barn och elever? Hur organiserar vi oss p (fr)skol-, grupp- och individniv vid terminsstart s att vi kan erbjuda flexibla lsningar och drmed frmja ett frebyggande arbete och tidiga insatser utefter nuvarande barn- och elevunderlag? Hur gr vi nr barn och elever inte uppvisar intresse fr t.ex. ljud, bokstver, hglsning etc.? Hur arbetar vi samtidigt fr att stimulera och utmana de barn och elever som r sprkligt starka? Hur organiserar vi schema- och resurstekniskt fr att skapa mjliga utrymmen fr alternativa gruppkonstellationer, alternativa lrmiljer utifrn barns och elevers individuella behov, frebyggande arbete, tidiga insatser, srskilt std etc.? Hur anvnder vi och hur delar vi med oss av vra olika kompetenser p bsta stt fr att kunna mta barns och elevers olika behov? Vilka behov har vi som pedagog/lrare/lrargrupp vad gller intern/extern fortbildning/handledning? Hur nyttjas det kollegiala lrandet? Vilka pedagogiska strategier, material samt alternativa verktyg behver vra barn och elever ha tillgng till och utbildas i? Hur skerstller vi att barn och elever med annat modersml utmanas tillrckligt kunskapsmssigt ven om de inte har med sig sprket fullt ut?

Observation, kartlggning och analys

Observation, Som std till de observationer och den dokumentation som pedagoger och lrare gr i kartlggning & sitt dagliga arbete kring barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling anvnds analys bde kvalitativt bedmningsstd, t.ex. frskolans mlbilder, Nya sprket lyfter och Sprket p vg, samt kvantitativa kartlggningsmaterial, t.ex. olika avkodningstester. De kvantitativa kartlggningsmaterialen anvnds frmst inom skolan. De olika observations- och kartlggningsmaterialen utgr ett kontinuerligt std i barnens och elevernas sprk-, ls- och skrivutveckling d de belyser progressionen i olika frmgor och frdigheter. Infr anvndandet av ett bedmningsstd/kartlggningsmaterial r det viktigt att vara vl frtrogen med vad det bedmer. Det r alltid syftet som styr vilket kartlggningsmaterial som ska anvndas och aldrig materialet i sig. Kartlggningen och analysen mste ha koppling till den undervisning som har bedrivits och till de ml och kunskapskrav som ska ns.

12

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

Tnk p att en stor mngd information om en elev inte per automatik innebr information av god kvalitet!

Syftet med de mer formella kartlggningarna, som frmst grs med kvantitativt och normerat material, r att ka likvrdigheten och minska godtyckligheten i bedmningen i skolan. De mer formella kartlggningarna grs med frdel under en given period p hsten (mellan v 42-46) och en period p vren (mellan v 12-16). Allt kvantitativt material mste ven analyseras kvalitativt.

Bedmning fr lrande
All bedmning ska vara undervisningsintegrerad, dvs. den mste f konsekvenser i undervisningen och inte enbart resultera i individuella tgrder fr de elever som inte nr mlen. Genom lrarens dagliga arbete med bedmning fr eleverna terkoppling kring sin utveckling av frmgor och frdigheter. Detta innebr att barnen och eleverna r vl frtrogna med de ml som ska uppns, hur de nr dit och vad de behver utveckla. Denna formativa bedmning, ven kallad bedmning fr lrande (BFL), kompletteras ven vid vissa avstmningsperioder med bde kvalitativa och kvantitativa kartlggningsmaterial som ett ytterligare std fr att flja barnens och elevernas sprk-, ls- och skrivutveckling. De fljande analyserna, oavsett om det gller kvalitativ eller kvantitativ bedmning, ger lrare tillgng till formativ information om undervisningens pverkan p eleverna och hur undervisningen br organiseras fortsttningsvis.

Hur fljer, kartlgger och dokumenterar vi barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling (muntlig och kommunikativ frmga, fonologisk medvetenhet, avkodning, lshastighet och ord/ text/hr/ lsfrstelse etc.) kontinuerligt i ett 1-16 rsperspektiv? Vilka slutsatser drar vi och hur analyserar vi materialet? Hur pverkar det vi ser i analysen vrt stt att arbeta? Hur skerstller vi att den kvalitativa kartlggningen med efterfljande analys inte blir alltfr godtycklig? Hur ska de kvantitativa kartlggningsmaterialen analyseras, s att de inte stannar vid ett staninevrde? Hur kan vi anvnda de kvantitativa kartlggningsmaterialen i ett formativt syfte, dvs. s att resultaten fr lrandet framt? Hur frmjar vi likvrdigheten nr det gller resultat och bedmning i frhllande till andra skolor i kommunen? Hur kartlgger vi sprk-, ls- och skrivutvecklingen hos barn och elever med annat modersml?

13

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

tgrder och srskilt std

Huvudsyftet med analyserna av barnens och elevernas behov r att utveckla undervisningen samt dess effekt p lrandet, hos bde barn, elever och lrare. tgrder & Beroende p de resultat som framkommit och den analys som gjorts behver olika srskilt std tgrder och srskilt std sttas in, direkt nr ett behov har uppmrksammats. Risken blir annars att endast olika konstateranden grs termin efter termin och att dessa konstateranden varken leder till insatser eller frndringar i undervisningen. Det r av stor betydelse att barn- och elevgrupper organiseras i utgngspunkt i de behov och frutsttningar som har identifierats. Barn och elever kommer till frskola och skola med vldigt varierande sprkliga erfarenheter och kunskaper. Bland dessa finns barn och elever med begrnsad sprkfrmga till fljd av t.ex. knapp text- och lserfarenhet eller andra sprkliga svrigheter som rr social kommunikation, begreppsbildning, ordfrrd, sprkfrstelse, uttalsutveckling och sprklig medvetenhet mm, vilket p mnga stt pverkar deras kommande sprk-, ls- och skrivutveckling. Dessa barn och elever lr sig nd mnga gnger lsa tekniskt bra och stava korrekt, vilket kan dlja deras sprkliga svrigheter. Utifrn denna begrnsade sprkfrmga finns en stor risk att barnens och elevernas ord-, text- och lsfrstelse inte rcker till fr en mer reflekterande och analyserande lsning som krvs hgre upp i skolren. Frskolans och skolans kompensatoriska roll och organisering av tidiga tgrder kan i dessa fall vara helt avgrande fr den vidare skolgngen. Elever som uppvisar svrigheter gllande avkodning, dvs den mer tekniska delen av lsning behver tidigt f std direkt kopplat till p vilket stt avkodningssvrigheterna yttrar sig. Avkodningssvrigheter kan yttra sig p olika stt. Dels kan en elev ha vldigt svrt med sjlva bokstav-ljudkopplingen vilket leder till en vldigt lngsam och osker avkodning. Dels kan en elevs avkodning vara vldigt snabb, men dr eleven missar och chansar mycket. Dessa olika typer av avkodningssvrigheter krver olika sorters tgrder.

14

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

Vilka tgrder och verktyg samt vilken undervisning krvs, redan frn frskolan, fr att barnen och eleverna ska ges frutsttningar att minst n de lokala hllpunkterna och kursplanernas kunskapskrav nr det gller sprk-, ls- och skrivutveckling? Hur arbetar vi tgrdande utifrn den flerstmmiga pedagogiska miljn? Vilka resultat frvntar vi oss utifrn de tgrder p (fr)skol-, grupp- och individniv som vi stter in? Om vi mrker att vi har barn och elever som inte fr tillrcklig ledning och stimulans; hur arbetar vi d? Vilka pedagogiska strategier och metoder har vi att tillg och dela med oss av p frskolan och skolan? Hur skapar vi tgrder som r genomfrbara i den gemensamma lrmiljn, som gynnar fler och som inte endast r genomfrbara i liten grupp? Vilka rutiner har vi fr att skerstlla att olika tgrder stts in omedelbart d ett behov, t.ex. sprk-, ls- och/eller skrivsvrigheter, uppmrksammats? Hur arbetar vi fr att tillgodose behoven hos elever med ls- och skrivsvrigheter/dyslexi? Hur arbetar vi med alternativa verktyg bde p individ- och gruppniv? Hur flexibel r frskolan och skolan fr att kunna organisera olika typer av srskilt std?

Uppfljning, utvrdering, utveckling & utmaning

Uppfljning, utvrdering, Det r viktigt att personalen regelbundet fr mjlighet att kvalitativt flja upp utveckling & organisering, undervisning och fortbildningsinsatser samt de fljder dessa fr fr utmaning barnens, elevernas och ven personalens lrande och utveckling. Verksamheterna behver ta hnsyn till de utvecklingsbehov som identifieras nr det gller det sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet p svl (fr)skol-, grupp som individniv. Detta fr att ka medvetenheten kring sprkutvecklingsarbetet i vardagen. Nr det gller uppfljning och utveckling av det sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet behver personalen tillsammans identifiera vad olika insatser haft fr effekt, vad ytterligare insatser ska leda till samt hur bde barn, elever och personal kan utmanas vidare.

15

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

P vilket/vilka stt har jag utvecklat min undervisning och vilka effekter ser jag i elevernas lrande? Har vra tgrder resulterat i de frbttringar som vi avsg frn brjan? Om inte, vad kunde gjorts annorlunda? P vilket stt har vr kunskap kring sprk-, ls- och skrivutveckling kat och vad tar vi med oss till nstkommande termin/lsr? P vilket stt har vi bidragit till barnens utveckling och lrande samt elevernas mjligheter att n de lokala hllpunkterna och kunskapskraven? P vilka omrden och tillsammans med vem r vi mer/mindre effektiva? Och varfr r det s? Vilka utvecklingsomrden behver prioriteras avseende sprk-, ls- och skrivutveckling och vilka nya utmaningar har blivit synliga?

verlmning och mottagande

verlmningar och mottaganden sker kontinuerligt inom och mellan vra verlmning verksamheter, men kvaliteten i det innehll som lmnas ver varierar och utgr & mottagande verlag ett stort utvecklingsomrde. Varje gng det sker ett pedagog- eller lrarbyte, t.ex. vid avdelnings-, rskurs- eller skolbyte, finns det en risk att barnen och eleverna pausas i sitt lrande. Detta beror till strsta del p att det ofta tar en tid fr den nya pedagogen eller lraren att lra knna barnet och eleven fr sina syften, dvs. lrarens syn p lrande, samt fr att skapa sig en bild av barnets eller elevens kunnande. Om i stllet den mottagande pedagogen eller lraren, genom en medveten och kvalitativt genomfrd verlmning, fr ta del av hur den tidigare undervisningen sett ut, vad som gynnat gruppens/elevens lrande, var gruppen/eleven befinner sig i sitt lrare samt hur gruppens/elevens styrkor respektive utvecklingsbehov ser ut, skulle den mottagande lraren och pedagogen kunna starta upp adekvat undervisning redan frn dag ett. Detta ger utrymme fr att utmana barnen och eleverna direkt. Genom att mjliggra informationsutbytet redan en tid innan verlmningen och mottagandet sker kan mottagande pedagog och lrare planera inledande undervisning med utgngspunkt i var gruppen befinner sig, beroende p hur de blivit undervisade. En i kommunen framgngsrik modell har visat sig vara att pbrja verlmnings/mottagandeprocessen redan p vrterminen innan vergngen och sedan flja upp denna i brjan av hstterminen.

16

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

Vad ser vi som det/de viktigaste syftet/syftena med verlmningar? Vilken information behver jag som mottagande lrare och pedagog kring barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling fr att kunna anpassa lrmilj och undervisning utifrn gruppens gemensamma behov? Vilken information vill jag som verlmnande lrare och pedagog lmna ifrn mig med fokus p sprk-, ls- och skrivutveckling, bde ur ett grupp-, individ- och undervisningsperspektiv? Vilken information behver jag fr att kunna individualisera utefter varje barns och elevs specifika behov redan frn terminsstart? Hur samverkar verlmnande och mottagande pedagoger fr att skapa en rd trd i barns och elevers lrande? Hur organiseras verlmningarna/mottagandet p skolan? Vilka forum fr verlmning/mottagande finns? Hur omvandlar vi den verlmnande informationen till praktisk pedagogik direkt vid terminsstart?

5. Angende val av strategier, metoder och material

Det finns ingen metod, undervisningsstt eller srskilt material som, i sig sjlvt, utvecklar barns och elevers sprk-, ls- och skrivfrmga. Alla pedagoger och lrare har olika frdigheter som i kombination med olika elevgrupper, i olika lrmiljer, fr olika effekt p barnens och elevernas lrande. Det finns drfr inga garantier fr att ngot specifik undervisningsstt kommer att leda till de nskade resultatet. Det r istllet frhllningssttet samt det medvetna och strukturerade sprkarbetet, som tar sin utgngspunkt i barns och elevers olika frutsttningar, som r avgrande. Till hjlp i det sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet finns en mngd olika metoder och material. Olika metoder och material har fokus p att utveckla olika frmgor och tillgodose olika behov. Nr en metod eller ett material vljs r det av stor vikt att veta med vilket syfte och ml det ska anvndas. Val av undervisningsstrategi br avgras av den enskilde pedagogen eller lraren och ha sin utgngspunkt i dennes pedagogiska kompetens och elevernas styrkor och behov. Om fokus ligger p att utveckla frmgan att reflektera och analysera texter ska metoden syfta till just detta.

17

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

Varje frskola och skola behver gemensamt diskutera val av strategier, metoder och modeller fr det sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet. Frgor att stlla sig i detta arbete kan vara:

Hur effektiva har de strategier, metoder och material vi anvnt varit fr att frmja vra barns och elevers lrande? Vilka strategier, metoder och material borde vi fortstta med och vilka borde vi sluta med? Vad borde vi ndra p eller arbeta vidare med avseende strategier, metoder och material? Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

De val som frskolan, skolan, arbetslagen och de enskilda pedagogerna och lrarna vljer att gra, nr det gller undervisningsstrategier och metoder, br processas utifrn nuvarande pedagog-, lraroch elevunderlags gemensamma och individuella styrkor och behov.

6. Vid handlingsplanens framtagande

Handlingsplanen r en del i det systematiska kvalitetsarbetet och ska ses som ett hela tiden pgende frbttrings- och utvecklingsarbete. All berrd personal br involveras i arbetet med att ta fram en verksamhetsgemensam handlingsplan. Arbetet inleds med att ledning och personal tillsammans inventerar verksamhetens styrkor och utvecklingsomrden med utgngspunkt i Rutin fr arbete med barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling. Frskolan eller skolan kan med frdel ta std av extern kompetens vid behov. Drefter grs en prioritering och verksamheten kan antingen pbrja arbetet i en specifik delprocess, dr det finns ett stort utvecklingsbehov, eller i flera delprocesser dr verksamheten redan kommit lngt i sitt utvecklingsarbete. Arbetet ska hela tiden ha elevernas lrande i fokus. Beroende p var verksamheten befinner sig i sin utveckling r det olika enkelt respektive svrt att identifiera nsta steg. Arbetet pbrjas med frdel i liten skala fr att det ska bli grbart. Under arbetets gng kan verksamheten sedan g vidare med fler utmaningar, vartefter dessa identifieras. Verksamheten behver i varje delprocess terkommande stlla sig frgorna:

Vad gr vi? Varfr gr vi det? Hur gr vi? Vad blev resultatet? Fick det frvntad effekt p barnens och elevernas lrande? Hur gr vi vidare?

18

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

7. Referenser
Eklf, E & Kristensson, J. (2012). Teoribakgrund till Rutin fr arbete med barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling (rev 2014). Halmstad: Komac Halmstads kommun. (2014) Rutin fr arbete med barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling rev 2014. Dnr BU 2012/0470 Halmstads kommun. (2010) Uppfljningsuppdraget 2010 fr frskola. Dnr BU 2007/0525 Hattie, J. (2012). Synligt lrande fr lrare. Stockholm: Natur & Kultur Hkansson, J & Sundberg, D. (2013) Utmrkt undervisning framgngsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: terkoppling, anstrngning, utmaning, rekreation. Stockholm: Natur & Kultur Skolinspektionen. (2010). Framgng i undervisningen. Dnr: 2010:1284 Skolverket. (2012). Allmnna rd: Systematiskt kvalitetsarbete fr skolvsendet. Stockholm: Fritzes Skolverket. (2013). Forskning fr klassrummet. Stockholm: Fritzes Skolverket (2010). Lroplan fr frskolan Lpf 98 (reviderad 2010). Stockholm: Fritzes Skolverket (2011). Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes Skolverket. (2012). Nya sprket lyfter (rev upplaga enligt Lgr 11). Vsters: Skolverket Skolverket. (2011). Sprket p vg (rev upplaga enligt Lgr 11). Stockholm: Skolverket Timperley, H. (2013). Det professionella lrandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur Wiliam, D. (2013). Att flja lrande: Formativ bedmning i praktiken. Lund: Studentlitteratur

19

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

8. Anteckningar

___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________

___________________________________________________________________
___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________

20

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________

___________________________________________________________________
___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________

21

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________

22

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

23

BARN- & UNGDOMSFRVALTNINGEN

24