TIDSKRIFT UTGIVEN AV SVENSKA SPRKNMNDEN 2005

3 Olle Josephson: Hgskolan

4 Catharina Nystrm Hg:
Ord vi dissar
10 Rickard Domeij:
S klarar man sprkkontrollen
16 Frgor och svar
22 Mona Blsj & Hans Strand:
Examensarbetets hemligheter
29 Hedda Sderlundh:
Svenska r lttare att fatta
34 Noterat
38 Kjell Ivar Vannebo:
Unionsopplsningen opptakt
til sprkstrid
44 Insnt
46 Nyutkommet

2.

SPRKVRD 2005/2 1

2 SPRKVRD 2005/2

LEDARE

Hgskolan
VILKEN R den lngsta text du skrivit? Om
frgan stlls till en svensk i trettiorsldern
finns ett mycket sannolikt svar: examensarbetet. Frgar man sedan samma person
om den svraste bok den lst, r det troliga
svaret ngot verk frn hgskolestudiernas
kurslitteratur.
Det visar hgskolans centrala roll fr
sprkfrhllandena i Sverige. Det r p
hgskolan vi fr utveckla vr svenska eller
engelska fr vrt mest avancerade tnkande, och p hgskolan tas sprket i bruk fr
nya ndaml med sllsynt hga krav p
klarhet och precision. Uppgifterna r svra;
det illustreras av de tv artiklarna om
hgskolesprk i detta nummer av Sprkvrd.
Hgskolor och universitet mste drfr
utveckla lngsiktiga sprkpolitiska riktlinjer
inom tre omrden, nra frbundna med
varandra.
Det frsta r parallellsprkigheten mellan svenska och engelska. Vetenskaplig
skolning innebr att man lr sig anvnda
bde engelska och svenska som vetenskapssprk. Studenter utan engelska hamnar utanfr det internationella kunskapsutbytet inom vetenskapssamhllet. Studenter utan vetenskapssvenska men
med svenska som modersml lr sig
mindre och tnker smre (se Hedda Sderlundhs artikel, s. 29).
Det andra omrdet r det systematiska
sprkstdet. En stor del av dem som brjar

p hgskolan har ofrnkomligen otillrckliga sprkfrdigheter, srskilt i skrift. Det

gller inte minst dem som har annat modersml n svenska. Sprkverkstder, stdundervisning, srskilda kurser i akademiskt
skrivande m.m. mste drfr bli varaktiga
inslag i utbildningarna (se Mona Blsjs
och Hans Strands artikel, s. 22). De fr
inte frvisas till tillflliga projekt.
Det tredje omrdet r mngsprkigheten. Svenska och engelska kan inte vara
hgskolans enda sprk. Det svarar dligt
mot hur vrlden r beskaffad, och det leder till intellektuell torftighet. Dels br
frmmande sprk, sm som stora, strkas
som akademiska mnen. Dels br man reflektera ver utrymmet fr spanska, arabiska, turkiska, tyska och andra stora sprk i
olika utbildningar. Drmed avses inte fler
sprk i kurslitteraturlistorna. Men hgskolan r full av studenter med goda kunskaper i mnga olika sprk. Fr de ngonsin
tillflle att jmfra svensk statsrttsteori
med arabisk, svensk matematikdidaktik
med steuropeisk, brittisk-amerikansk
sprksociologi med fransk o.s.v.?
Det talas mycket om kunskapssamhllet. Men utan sprkkunskaper blir det dligt ocks med de andra kunskaperna.
Olle Josephson
sekretariatschef,
Svenska sprknmnden

SPRKVRD 2005/2 3

ENGELSKA LNORD

Ord vi dissar
CATHARINA NYSTRM HG

Svenskarna har en funktionell och demokratisk

syn p lnord. Viktigast r att orden r
begripliga och anvndbara. Sedan spelar det
mindre roll varifrn de kommer. Men nr
prsten sger Oh shit! gr det fr lngt.
Catharina Hg rapporterar frn en underskning av vra attityder till kidsen, cookie,
briefa, workshop och andra importord.

an anvnder alltfr mnga engelska ord i svenskan i dag. Det anser

en majoritet av tillfrgade svenskar, nr frgan stlls p detta generella vis.
Men stller man konkreta engelska ord
mot mjliga svenska ersttningsord blir resultatet ett annat. De flesta uppger att de
anvnder importorden. Mer n hlften av
en tillfrgad grupp anvnder hellre mail
eller mejl n e-post. I princip knner
svenskarna allts ett visst motstnd mot
mngden engelska importord, men i praktiken gr de grna bruk av dem.
S enkelt kan man sammanfatta en del
av resultaten av de attitydunderskningar
4 SPRKVRD 2005/2

som under 2002 genomfrdes av det samnordiska forskningsprojektet Moderne importord i sprka i Norden. Efter ett par rs
bearbetning r resultaten nu frdiganalyserade och p vg att publiceras i rapporter.
De resultat som presenteras i den hr
artikeln bygger p tv av projektets delunderskningar: I en telefonenkt har drygt
tusen svenskar svarat p frgor om importord (Hammermo). Och i en mindre djupunderskning har 24 svenskar i intervjuer
och gruppsamtal gett sina synpunkter p
importord och andra nraliggande sprkfrgor (Nystrm Hg). De bda informantgrupperna svarar ungefr likadant p
de frgor som r gemensamma fr bda
underskningarna. De r allts i huvudsak
eniga om att det anvnds fr mnga engelska ord i svenskan i dag. I ngot mindre
utstrckning r de eniga om att det borde
skapas nya svenska ord som erstter de
engelska. Det svarsmnstret kan nog frklaras p olika stt. Man kan till exempel
anta att flera anser att det frvisso anvnds fr mnga engelska ord, men att det
problemet inte r s betydande att man

mste skapa svenska ersttningsord. En

I praktiken var det inte s enkelt att urannan mjlighet, som flera svarande fak- skilja olika livsstilshllningar; det finns
tiskt hnvisar till, r att det redan finns mycket som frenar samtliga informanter,
svenska ord i stllet fr de engelska. Det och grnserna mellan olika stndpunkter
gller bara att anvnda dem!
gr nstan lika ofta rakt igenom samtalsEnktfrgorna om importord och er- grupperna som mellan dem. Ngon skillsttningsord ger en vldigt allmn bild av nad r det nd, inte minst i frga om vilka
svenskarnas instllning till engelsk sprk- aspekter av sprkpverkan som behandlas
pverkan. Djupunderskningi gruppsamtalen. Jag
en ger mjlighet till nyansenmner drfr i vilken
ringar. I intervjuer och grupplivsstilsgrupp de aktuDet r tntigt
samtal framtrder individuella
ella sikterna kommer
uppfattningar tydligare. Dr
till uttryck.
med teamwork
tydliggrs ocks en ganska allInformanterna p
mn uppfattning om att man
hg niv i moderna
nr man lika grna
egentligen inte kan svara p
branscher, fretrdda
kan sga
frgan om det anvnds fr
av IT-konsulter och lmnga engelska ord generellt.
kemedelsforskare, r
samarbete.
Det verkar snarare finnas en
alla ense om att engelrad olika villkor som avgr om
ska importord fungerar
engelska importord kan anvnvl i de respektive
das eller om svenska ord r att
facksprken datafredra. I den hr artikeln vill jag lyfta fram och labbjargong men att de br ersttas i
just ngra sdana villkor.
mera allmnna kontexter. P IT-fretaget
sger den unge och importordsvnlige
Livsstilar
Kristian att de engelska orden r bttre n
Kanske vra livsstilar formar attityderna de svenska, fr de lter ofta ganska kontill importord? Det har varit en grundlg- stigt. Hans kollega Kajsa visar i sitt disgande hypotes i underskningen. Fr att kussionsinlgg hur etablerade de engelska
n grupper som representerar olika livssti- orden r i hennes sprk:
lar valde vi att rekrytera deltagare med hg
Vad gller datorer och sna hr riktiga
respektive lg position inom traditionella fackuttryck snt fine. Det r, det kan
respektive moderna branscher. Infor- man ju sjlv anvnda sej av. Men terigen,
manterna kan allts indelas i fyra grupper: nr man tittar p snt som allmnheten
hg position i moderna branscher (exem- behver d kan man frga sej ...
pelvis IT), hg position i traditionella
I Sverige har Datatermgruppen frebranscher (exempelvis stlindustri) och lg slagit svenska ersttningsord. De tre ITposition i moderna respektive traditionella konsulterna r ganska kritiska till dem,
branscher. Fr var och en av de fyra livs- trots att de sger att det behvs svenska
stilarna har sex informanter deltagit, frn ersttningsord fr allmnheten. Nr jag
tv olika arbetsplatser. Gruppsamtalen ber dem frklara sin misstro sger en av
frdes inom varje livsstil, mellan tre arbets- dem att han nog inte knner till s mnga
kamrater p deras egen arbetsplats.
ord, men att det r de dligt fungerande
SPRKVRD 2005/2 5

som man uppmrksammar. Ett sdant ord

r kaka fr cookie. En viktig frklaring till
att gruppen har svrt att acceptera de
svenska ersttningsorden r skert just deras branschtillhrighet. Den som dagligen
talar om datorer r troligen van vid de engelska orden lngt innan svenska ersttningsord lanseras. D r det svrt att ndra bruket.
Den andra gruppen som representerar
samma livsstil, lkemedelsforskarna, lever i
en vrld som i mnga avseenden r tvsprkig. De lser och skriver p engelska,
men deltar i arbetsplatsgemenskapen p
svenska. Den hr gruppen r p motsvarande stt ense om att mnga engelska ord
hr hemma i den egna labbjargongen, men
br ersttas i andra sammanhang. En av
dem anvnde nyligen lkemedelstarget i en
annons. En kollega blir upprrd d han
hr det, inte ver att ordet anvnts, utan
just ver att det frekommit i ett offentligt
sammanhang. Lena, som formulerat annonsen, anfr tv viktiga skl till att lkemedelstarget r bra: alla inom branschen
vet vad som avses och en svensk frklaring
skulle krva mnga flera ord. I hennes
praktiska verklighet r det allts inte s ltt
att finna ersttningsord.
De hr grupperna skiljer p facksprk
och allmnsprk. Det r en viktig skillnad.
Den avgr vem som ska ta ansvar fr kommunikationen. Bde p labbet och p ITfretaget menar man att det r deras eget
ansvar att anpassa sitt sprk nr kommunikationen riktas ut frn den egna arbetsplatsen.
Liknande synpunkter framfrs av industriarbetaren Sven, en representant fr
anstllda p lg niv i traditionell bransch.
Man fr tnka sig fr nr man ska
anvnda svenska eller engelska, sger han.
Mnniskor som har lst samma ut6 SPRKVRD 2005/2

redning kan nog diskutera p engelska,

men sen nr man ska brja fra ner de hr
p mnskorna som ja, som ska berras av
det hr. D fr man nog frska gra om
det till svenska fr annars kan man f ett
vldigt konstigt mottagande av sitt budskap.
I det hr kravet p svenska ord i allmnsprket ligger ett slags demokratisk
vrdering. Inte s sllan kommer den till
uttryck i intervjuerna och gruppsamtalen.
Skrytord
Till denna demokratiska stndpunkt ska
kanske ocks rknas avstndstagandet
frn sprkligt skryt. Susanna, som arbetar
med personalfrgor p ett industrifretag,
r den som tydligast tar avstnd frn de
engelska importorden nr de anvnds fr
att glassa, som hon sjlv sger. Det r
tntigt att sga teamwork nr man lika
grna kan sga samarbete, menar hon. Som
exempel p glassande nmner hon folk
hon trffar p konferenser som sger att
de ska benchmarka:
D kan jag bli s dr att jag ska anvnda svenska ord bara fr att jag ska.
I Susannas fall leder allts motviljan
mot de engelska orden till handling. Det r
en ovanligt stark reaktion, att dma av
djupunderskningens informanter.
Susanna r dock inte ensam om sin
sikt. I den samtalsgrupp dr hon ingr, p
hg niv i traditionell bransch, fr hon visst
gehr av sina arbetskamrater. En av de andra deltagarna berttar om hur den engelsksprkiga versionen av fretagets tidning bemts som uttryck fr hgfrd av
mnga arbetare. Ocks i en grupp av hotellanstllda diskuteras bruk av engelska
ord i svenska som ett medel att flyta
ovanp. Det r tydligt att bda dessa
grupper tar avstnd frn sdant bruk.

Det finns ett visst samband mellan de artonringar sger men inte som trettiengelska importord som anvnds fr att femringar.
markera verlgsenhet eller i alla fall
Samma informant, en av lkemedelsuppfattas s och de ondiga orden. S forskarna, berttar ocks om ett brllop
kallar jag hr importord som erstter redan hon nyligen beskt. Under vigseltalet sa
fungerande ord eller konstruktioner. I sam- prsten nr bruden sg brudgummen s
ma grupp p stlverket som diskuterar tnkte hon Oh shit. Att detta r exempel
glassande, kommenterar
p opassande sprkbruk
Sofia ett nytt bruk, nmlibekrftas av hennes argen frkortningen vs i sambetskamrater och av mig
Krockkudde fr
band med idrottsmatcher.
som skrattar vantroget
airbag gr bra,
Det irriterar mig jttemycknr hon berttar. Att det
et, sger hon: s str det
uppfattas som opassande
men skerhetsLeksand vs Lule Hur
kan frsts frklaras med
mnga vet vad det dr vs
det kyrkliga sammanhangkopia fr backup
betyder? Ocks hr r det
et. Nr vi i intervjun bad
r otympligt.
allts ett slags krav p
informanterna vrdera imsprklig demokrati som, tportordsbruk i olika domminstone delvis, ligger bakner, var just kyrkan den
om irritationen. Folk ska
domn dr man tydligast
kunna frst orden omkring sig. Det visar tog avstnd. En annan frklaring till frvsig ocks att Sofia har fog fr sin irritation. ningen ver prstens ordval r att det r
En av arbetskamraterna vet faktiskt inte en hel engelsk fras. En majoritet av de invad frkortningen str fr.
tervjuade anger att det inte gr an att anvnda engelska fraser i mera officiellt
Gruppsprk
sprk. Resultatet r det samma som i
Ett mne som ofta terkommer i de sam- Magnus Ljungs underskning frn1988:
talsgrupper som representerar hg position frasln accepteras i mindre utstrckning n
r sprkets anpassning i situationen. Of- ordln.
tast diskuterar de, som nmnts, facksprk
En srskilt irriterande form av engelsk
gentemot allmnsprk, men ocks andra sprkpverkan frefaller det vara nr engaspekter av situationsanpassning. I en av elskt och svenskt blandas. En av lkemegrupperna talar man om hur tntigt det r delsforskarna berttar om en kamrat i danr vuxna frsker tala som ungdomar. tabranschen som sger briefar och applayKidsen och softa nmns som exempel p ar. Orden mter en stark reaktion frn en
sdana uttryck som inte kan anvndas av av hennes kollegor, som sger att han fr
vuxna. En av samtalsdeltagarna berttar rysningar av att man gr verb av engelska
om en bekant som sagt Han dissade mej, ord s dr: bara ta ordet som det r. Den
ett uttryck som informanten inte frstod. tredje kollegan hller med, och menar att
(Det betyder kritisera eller avspisa.) Ef- den sortens sprkblandade ord frsvrar
ter att hon ftt det frklarat fr sig tog hon skriftsprksinlrningen fr barn och ungavstnd frn bruket: det tyckte jag kn- domar.
des helt fel, fr det kunde jag tnka mej att
Sammansttningar mellan svenskt och
SPRKVRD 2005/2 7

engelskt vcker ocks reaktioner. Lkeme- svenskan accepteras inte ovntat ocks av
delstarget har redan kommenterats. Skert underskningsgruppen. Forward r bttre
r det delvis sammansttningen mellan och mera precist n anfallare, och arbetssesvenskt och engelskt som vcker motvilja. minarium som ersttningsord fr workshop
P samma stt r det med ordet running- frkastas av majoriteten fr att det r fr
skor, som frekommer i ett reklamblad som lngt och krngligt. Det r strngt taget
anvndes som diskussionsunderlag i bara Susanna som menar att arbetssemigruppsamtalen. S gott som alla samtals- narium gr lika bra. Det ersttningsordet
grupper menar att ordet r dligt. Det lter trffar ju ocks mitt i prick fr hennes avovant, och uppfattas ocks som otympligt. stndstagande frn den engelsksprkiga
Avgrande fr att runningskor frkastas r managementkulturen.
skert att frleden r oetablerad i svenskUppfattningen om ordens precision och
an. Ingen lr vl i dag reagera p samma anvndbarhet vger allts tyngre n deras
stt fr joggingskor. Jogging elsprkliga ursprung.
ler hellre joggning r ett ganska
En av de intervjuade
vedertaget ord i dagens svenska.
avfrdar till och med
Precision
Det problematiska i informandiskussionen och sternas exempel r frsts att de
ger att det r en ljoch anvndbarhet
engelska ord som bjs eller anlig principfrga att
vnds som led i sammansttman ska anvnda
vger tyngre n
ningar r ointegrerade i svenskan.
svenska ord. ver
ursprung.
De anpassade orden, som tejp,
huvud taget r det
gr vi ju obekymrat verb av. Men
svrt att i det insambara hlften av de intervjuade
lade materialet finna
menar att det kan vara en bra id
std fr tanken att
att frsvenska stavningen av nya
svenskar principiellt
importord, trots att anpassning av uttal och tar avstnd frn de importerade engelska
stavning gr dem lttare att hantera i orden, trots att det faktiskt r resultatet av
svenskan.
den generella frgan om det anvnds fr
mnga engelska ord i dagens svenska. I
Knsla fr svenskan?
stllet verkar stllningstagandet mot elSamtalsdeltagarna fick ocks ta stllning ler fr de engelska orden vara styrt av
till ordpar med ett engelskt importord och sprkdemokratiska och funktionella hnett svenskt ersttningsord. Man vill hellre syn. Resonemanget har en pfallande likanvnda det svenska ersttningsordet d het med det som frs i den parlamentarisdetta r det mest frekventa; exempelorden ka utredningen om svenskans stllning
i frgan var kroppsbyggare och dokuspa.
Ml i mun (SOU 2002:27), dr en vgleNr importordet och ersttningsordet r dande princip ju r det kommunikativt
ungefr lika frekventa spelar det inte n- vlfungerande.
gon roll vilket ord som anvnds. KrockkudKan svenskarna d beskrivas som helt
de fr airbag gr bra, men skerhetskopia och hllet anhngare av en funktionellt infr backup uppfattas som ondigt otymp- riktad importordspolitik det bst lmpaligt. De importord som r frekventa i de ordet ska anvndas oavsett om det r
8 SPRKVRD 2005/2

svenskt eller engelskt? Nja, kanske inte

nd. Mnga av de exempel som getts i
denna korta artikel tyder p det, men hr
och dr i intervjuerna dyker det upp uttalanden som inte riktigt stmmer med helhetsbilden. Den tidigare nmnda Kristian,
en ung IT-konsult, r kanske allra engelskvnligast i underskningen. Han sger
till exempel att det inte skulle spela honom ngon roll om vi hade engelska som
modersml i stllet fr svenska. Nr vi
kommer till frgan om hur han stller sig
till importord i olika domner reagerar han
dock, just i frga om importord i kyrkan.
Svenska kyrkan ska vl vara jttesvensk.
Ja, varfr d, kan man frga sig, om vi
lika grna kan ha engelska som modersml?
En frklaring till den hr typen av synbara inkonsekvenser kan vara att samtalsdeltagarna inte skiljer mellan sprk och freteelse. Att mnga vrderar freteelserna
snarare n orden r tydligt nr frgan gller importord fr leksaker. Dr stlls Barbie
och Pokemon mot svensktillverkade trleksaker, och diskussionen glider vl egentligen bort frn sprkfrgan. Skert kan detta
vara en terkommande felklla i underskningen. Nr det gller importord inom kyrkan knns dock den frklaringen inte lika
tilltalande; hr kan man ju svrligen tnka
sig att informanterna utgtt frn konkreta
exempelord. I stllet kan det nog vara s
att vissa freteelser uppvcker knslomssiga reaktioner som i viss mn r kopplade
till sprket. Just kyrkan och barn och deras leksaker relaterar nog mnga till en

privat sfr, och drfr vcker den knslor.

Inom dessa omrden vill de allra flesta
ocks begrnsa importorden.
Samtalsdeltagarnas tmligen tydliga
avstndstagande frn importord inom mnesomrdena leksaker och kyrka har kanske att gra med en knslomssig koppling
till modersmlet, som trots allt finns dr.
En sdan knsla fr sprket har de flesta
sllan anledning att formulera, och vi fr
heller inte riktigt syn p den i den underskning jag redogjort fr. Glimtvis kan den
dock anas, och inspirerar till fortsatt skande efter svenskarnas attityder till moderna
importord.

LITTERATUR
Hammermo, Olle, under utg.: Attityder till moderna importord i Sverige, i: Lars. S. Vikr
& Tore Kristiansen (red.), Nordiske sprkhaldningar 1. Ei meiningsmling. Oslo.
Ljung, Magnus, 1988: Skinheads, hackers & lama
ankor. Engelskan i 80-talets svenska. Stockholm.
Ml i mun. Frslag till handlingsprogram fr svenska sprket. Betnkande av kommittn fr svenska sprket. SOU 2002:27.
Nystrm, Catharina, 2004: Attityder till importord. Vad fr vi veta genom intervjuer
och gruppsamtal? i: Svenskans beskrivning
26, red. av Bjrn Melander m.fl. Uppsala.
Nystrm Hg, Catharina, under utg.: Teamwork? Man kan lika grna samarbeta. Svenska
sikter om importord. Oslo.

Catharina Nystrm Hg r fil. dr och forskare i nordiska sprk vid Uppsala universitet och lektor vid Hgskolan i Dalarna. Hon
medverkade senast i Sprkvrd 2002/3
med en artikel om myndighetssprk, Mottagaranpassning r mer n tilltalsord.

SPRKVRD 2005/2 9

DATORER

S klarar man
sprkkontrollen
RICKARD DOMEIJ

r datorns sprkkontroll skribentens bsta

vn? Eller kommer den mest med ljliga
frslag? I april gav Svenska sprknmnden ut
Datorn granskar sprket, en bok som gr
igenom hur datoriserade sprkkontroller
fungerar och kan anvndas. Vi terger hr ett
utdrag ur kapitel 7, ltt bearbetat. Rickard
Domeij ger rd fr sprkkontrollanvndning
p kontor, redaktioner och skolor.

n arbetsdag p kontoret kan innehlla

en hel del skrivarbete, allt frn minnesanteckningar och protokoll till
kundbrev och rapporter. De olika texttyperna stller olika krav som det gller att
knna till.
Allra viktigast r att anpassa texten till
lsarna s att det kommunikativa budskapet nr fram. Syftet kan kanske vara att informera om ngot i en rapport som underlag till ett beslut, eller s kan det vara att
10 SPRKVRD 2005/2

frska vertala ngon att gra ngot, till

exempel att i ett utskick vertala kunderna
att kpa en viss produkt.
Viktigt r ocks att kunna stlla upp
och formulera texten i enlighet med de olika texttypernas konventioner. En rapport
ska ha ett annat utseende och sprk n ett
kundbrev. Rapportens opersonliga prgel
fr inte smitta av sig p kundbrevet, som
br ha ett mer direkt, personligt tilltal. Sdana hnsyn terspeglar sig i valet av ord
och fraser.
Vissa stela och lderdomliga ord och
ordformer som erfordra och hava br nog
undvikas i de flesta typer av texter, liksom
rena talsprkligheter som medans och
vran. Fr alla typer av texter gller ocks
att de ska vara grammatiskt korrekta, rttstavade och flja gllande teckenkonventioner.
Ingen mnniska kan uppfylla alla
sprkliga krav i skrivande stund. Kanske
saknar man kunskap om ngot krav, eller
s har man av ngon anledning missat att

tillmpa en regel fr att det r s mycket

annat att tnka p. Hr kommer granskningen in.
Kontoret

granskar en text i bakgrunden medan man

skriver. Alla problem den stter p markeras bums med understrykning i en viss
frg. Klickar man p ett markerat ord med
musens hgerknapp visas en snabbmeny
med problembeskrivning och ersttningsfrslag. Man gnar igenom de markerade
partierna i texten och kan snabbt bedma
om problemen r vrda att tgrda eller
om det rr sig om falskt alarm.
Fr att begrnsa antalet falska alarm
kan det vara vrt att gna lite tid t att anpassa sprkkontrollens granskning till de
egna behoven. Mnga felaktigt signalerade stavfel kan vara ord som ofta terkommer i dina texter, till exempel namn och
branschord. Om du vljer att spara orden i
den egna ordlistan slipper du falska signaler fr dem i fortsttningen. I instllningarna fr sprkkontrollen kan man sl av de
granskningsregler som ger upphov till falska alarm.

Nr det gller saker som syfte, lsaranpassning, sammanhang och texttypskonventioner kan man inte vnta sig ngon
strre hjlp av en sprkkontroll. Trkigt,
kanske man kan tycka. Men vem frvntar
sig egentligen att datorn ska ha ngot att
sga om vad skribenter har fr avsikter, och
vilka strategier de vljer fr att n sina
kommunikativa ml? Och om en dator
skulle ha ngot att sga om det, skulle man
d lita p det? Knappast.
Dremot kan man f hjlp med sdant
som kan formuleras i entydiga regler och
tillmpas p ett mekaniskt, sjllst stt.
Det gller vissa inte alla fel i tecken,
stavning och grammatik. Utver det kan
datorn ocks uppmrksamma skribenten
p ord och uttryck som i ordbckerna r stilistiskt markerade som stela, lderdomliga,
Att tnka p nr man anvnder
svrbegripliga eller talsprksprkkontroll
liga.
Den
mest
anvnda
Datorn ger bra hjlp med entydiga regler
sprkkontrollen fr svenska
som kan tillmpas mekaniskt. Men textens
finns i den svenska versiosyfte, lsaranpassning, sammanhang och
nen av ordbehandlingsproanpassning till textypskonventioner mste du
grammet Word. Den inneklara sjlv.
hller svl kontroll av stav Anpassa sprkkontrollen till egna behov!
ning, tecken, ord och fraser
som grammatik. Det r det
Lgg till egna ord. Stng av granskningsregler
enda kommersiella programsom ger falska alarm.
met med svensk grammatik Glm inte att mnga fel alltid undgr att
kontroll. Programmet finns
upptckas av datorn.
ocks i en version fr gransk Du fattar de avgrande besluten, inte
ning av finlandismer i findatorn.
landssvenska texter.
Sprkkontrollen r frinstlld s att den kontinuerligt

SPRKVRD 2005/2 11

Till exempel kan man reta sig p att

sprkkontrollens bristflliga granskning av
stor bokstav i brjan av mening gr att den
ocks tror att det ska vara stor bokstav efter frkortningar som avslutas med punkt.
Genom att sl av regeln som granskar stor
och liten bokstav blir man av med dessa
falska alarm. Det innebr frsts att man
p egen hand fr gna mer tid t att g
igenom problem med stor och liten bokstav.
Det r svrt att generellt sga vilka
granskningsregler som ger upphov till
mnga falska alarm eftersom det kan skilja
sig frn person till person. Mnga skribenter irriterar sig p den granskningsregel
som kontrollerar att alla meningar innehller minst ett finit verb (d.v.s. tidsbjt verb).
Utan finit verb r en mening visserligen
inte fullstndig, men ibland finns det stilistiska skl att bryta mot reglerna och anvnda en ofullstndig mening fr att framhva ngot.
Dremot kan skribenter som vet att de
har problem med att skriva fullstndiga
meningar finna granskningen vrdefull,
frutsatt att de vet hur man gr till vga
fr att tgrda problemet. Drfr br man
fundera ver vilka regler man sjlv finner
anvndbara och vilka som inte r det, och
anpassa granskningen drefter.
P mnga svenska arbetsplatser sitter
i dag tskilliga skribenter som inte har
svenska som modersml. Det handlar ofta
om goda skribenter med vissa svrigheter
att hantera de delar i svensk grammatik
som r mycket speciella. Det kan rra exempelvis genus (en eller ett frslag), bestmdhet och artiklar (fatta beslut, ett beslut
eller beslutet?) eller bisatsordfljd. Dessa
skribenter kan ha hgt stllda frvntningar p sprkkontrollen, eftersom de har srskilda behov.
12 SPRKVRD 2005/2

Sprkkontrollen kan visserligen hjlpa

till att upptcka en del av de fel som rr
grammatiska egenheter i svenskan, till exempel inkongruens (en gul hus) och felaktig
placering av inte och andra adverb i bisatser (vet du att hon kommer inte). Men
mnga sdana fel undgr upptckt. Framfr allt br man tnka p att falska alarm
kan gra att man lr in fel och ndrar p
ett felaktigt stt, srskilt som problembeskrivningarna i programmet inte r ltta att
frst. Bttre d att stnga av regler med
dlig precision.
Sprkvrdaren Ola Karlsson har underskt hur sprkkontrollen i programmet
Granska fungerar fr personer som har
svenska som andrasprk och som skriver
svenska texter i arbetet. Han menar att
programmet fungerar smre fr andrasprksanvndare n fr modersmlsanvndare. Mnga av de vanligaste felen
undgr upptckt. Det gller till exempel
lexikala fel, skrivregelsfel, artikel- och bestmdhetsfel.
Skribenter med svenska som modersml befinner sig i en liknande situation nr
de skriver p engelska med hjlp av den
engelska sprkkontrollen i Word. Samma
varningsord gller frsts dem. Som skribent mste man kritiskt vrdera det frslag
som sprkkontrollen ger innan man bestmmer sig fr vad man ska gra med det.
Ska jag flja datorns rd eller inte?
Ofta kan man med en gng se att det
verkligen rr sig om ett fel. Jag gr till exempel sjlv mnga bjningsfel nr jag skriver p engelska, av typen he are i stllet fr
he is. Problemet infinner sig oftast nr det
blir lite lngre mellan subjekt och verb,
som i The boy with the brown shoes are my
cousin.
Nr jag r inne i skrivandet tnker jag
inte p det, men nr sprkkontrollen ppe-

kar det fr mig ser jag felet direkt. Jag brister inte i kunskap om hur det ska vara,
men jag saknar ibland frmga att anvnda kunskaperna i skrivande stund. Drfr
har jag inga problem att bedma datorns
frslag och ndra p rtt stt.
Men ibland har man varken kunskap
eller frmga att avgra om datorns frslag
r bra eller inte. D br man varken lita p
sig sjlv eller datorn. Dremot finns kolleger och bcker som man kan rdfrga.

rarna en skrddarsydd version av sprkgranskningsprogrammet Skribent fr att

kontrollera sina texter. Andra tidningar anvnder ett liknande system, det norskutvecklade Tansa. Skribent kan antingen kras som ett helt fristende program eller
inifrn Word i en tillggsmeny. Programmet innehller kontroll av stavning, tecken,
ord och fraser. Dessutom finns viss konsekvenskontroll som till exempel kan se till
att frkortningar r skrivna p samma stt
rakt igenom hela dokumentet. KonseRedaktionen
kvenskontrollen kontrollerar dock enbart
P tidningsredaktioner och andra arbets- inkonsekvens i valet av form p en och
platser dr kraven p anpassad granskning samma frkortning (bl.a. eller bl a), inte inr stora rcker mjligheterkonsekvens mellan olika
na i Words sprkkontroll
frkortningar (bl.a. eller
inte till. Visst vill man uppm m). Utver sprkkontroll
tcka fel i stavning, tecken,
finns ett ordboksprogram
Ingen mnniska
grammatik och ordval. Men
med Svensk ordbok, Norkan uppfylla alla
utver det krvs att granskstedts svenska synonymordningen anpassas till tidbok, Svenska Akademiens
sprkliga krav
ningens eller fretagets
ordlista och Svenska skrivegna sprkliga riktlinjer, s
regler
i skrivande stund.
att texter skrivna av olika
Tyvrr r sprkkontrolpersoner fr en enhetlig
len i Skribent inte lingvissprklig prgel som r kontiskt baserad, vilket har
sekvent och igenknnbar.
sina nackdelar. En teckenDagens Nyheter har till exbaserad sprkkontroll som
empel fredmligt valt att anvnda den den i Skribent kan inte hantera grammatifrsvenskade formen lobbning, medan fle- ska problem. Inte heller har den ngot gera andra tidningar hller fast vid det eng- nerellt stt att avgra vilken ordklass ett
elskklingande lobbying.
flertydigt ord tillhr i sammanhanget. FljEn sprkkontroll kan hjlpa till att upp- den kan bli att antalet falska alarm kar,
rtthlla en enhetlig och konsekvent pr- alternativt att tckningen minskar genom
gel i olika skribenters texter, men d krvs att flertydiga ord och fraser lmnas utanfr
att det gr att redigera granskningsinne- granskningen.
hllet i enlighet med tidningens sprkliga
Vilket program r d bst, sprkkontrolriktlinjer. Vissa ord och fraser behver lg- len i Word eller i Skribent? Tja, det beror
gas till, andra tas bort eller ersttas med p vad man vill anvnda programmet till.
nya. Det kan krva ett omfattande lexiko- Vill man ha hjlp med granskningen av
grafiskt arbete.
grammatiska fel, r sprkkontrollen i Word
P Dagens Nyheter anvnder report- det sjlvklara valet. r man mest intresseSPRKVRD 2005/2 13

rad av att granska tecken, ord och fraser,

och har behov av att anpassa granskningen med eget innehll s r Skribent att fredra. D fr man ocks en uppsttning
bra ordbcker och skrivregler att anvnda
nr man skriver p dator, vilket inte r
minst viktigt. I vrigt r granskningsinnehllet ganska likartat.
Skolan
Skribent finns ocks i en version fr skolan
som innehller en del extra material.
Granskningsinnehllet r till exempel utkat med regelkategorin textsjukdomar,
som flaggar fr potentiella problem i texten med vaga eller ondiga ord som man
respektive s.
Enligt min mening br man vara frsiktig med den hr typen av granskning. Den
kan resultera i att orden uppfattas som
helt verfldiga, trots att anvndningen av
dem mnga gnger r vl s motiverad.
Det som gr en text opersonlig och vag
begrnsar sig heller inte till vissa ord, vilket
en sdan granskning kan f en att tro, utan
terfinns ocks i meningsbyggnad och
syftningar.
Mer motiverade knns de vningstexter som finns med i programmet. Dr kan
man va p nstan varje regeltyp bde
manuellt och med sprkkontrollen.
Skribent fr skolan innehller en vl utvald uppsttning ordbcker bestende av
Svenska Akademiens ordlista, Norstedts
svenska synonymordbok och Norstedts plusordbok med illustrationer. Drutver finns
skrivregelsamlingen Punkt, komma, frgetecken. Med programmet fljer dessutom
den fristende stavningskontrollen Stava
rtt, som r srskilt anpassad fr dyslektiker.
Det finns inget kommersiellt program
med svensk grammatikkontroll som r sr14 SPRKVRD 2005/2

skilt anpassad fr skolan. Sprkkontrollen i

Word med sina avancerade problembeskrivningar kan mjligen anvndas i gymnasiet men knappast i grundskolan.
De granskningsregler som finns i befintliga sprkkontroller r uteslutande utformade efter sprket i texter skrivna av
vuxna.
Sprkforskaren Sylvana Sofkova
Hashemi har underskt feltyper hos skolbarn i ldern 913 r. Resultaten visar att
barns skrivfel ofta skiljer sig frn vuxnas.
Mnga gnger r de talsprkligt baserade.
Ett barn kan till exempel skriva ord och
meningar som de lter utan vare sig stor
bokstav eller punkt, till exempel ja hemta
skriskor sen spela vi hcky. Nr olika grammatikkontroller (sprkkontrollen i Word,
Granska och svenska Scarrie) testades p
skolbarnens texter visade det sig att de i
snitt upptckte drygt en tiondel av felen,
att jmfra med drygt hlften av felen i
vuxentexter.
I den konstruerade men typiska exempelmeningen ovan markeras tv ord som
felstavade i Word: hemta och hcky. Eftersom tekniken fr att ta fram ersttningsfrslag enbart baseras p grafiska likheter
mellan ord och inte innehller ngon
grammatisk analys av sammanhanget, fr
hemta som frsta tre ersttningsfrslag
heta, hetta och hemtam. Den ljudlika formen hmta terfinns frst p femte plats.
Det korrekta hmtade finns fga frvnande inte med p listan. Felstavningen hcky
ges inga frslag eftersom programmet saknar teknik fr att hantera ljudlikheter som
den mellan och o framfr dubbeltecknad
konsonant.
Tre fel i exempelmeningen upptcks
inte alls eftersom de rkar sammanfalla
med korrekta ord: ja, skriskor (sammansttning av skri+skor) och spela. Inte heller

upptcks satsradningen, det vill sga att minirknare ver huvud taget borde f antv fullstndiga satser fljer p varandra vndas i undervisningen, i alla fall p
utan vare sig punkt eller komma. Dremot grundskolan, eftersom en ofrsiktig antycker grammatikkontrollen att det ska vndning riskerade att drnera eleverna
vara stor bokstav i brjan av meningen.
p kunskap och gra dem helt teknikberoBefintliga sprkkontroller kan och kom- ende.
mer att bli bttre p att hantera barns
I efterhand kan vi se att beslutet att
sprkfel. Drmed kommer de ocks att bli lta integrera minirknare i undervisningmera anvndbara som skrivverktyg i en p ett genomtnkt stt var klokt.
grundskolan. Men det grundlggande pro- Eleverna fr i dag lra sig bde nr och
blemet kvarstr: de kommer aldrig att bli hur minirknaren lmpligen ska anvndas.
perfekta och fullt plitliga,
Mer tid gnas t att lra ut
lngt ifrn. Drfr mste vi
olika metoder fr verlra oss att frst vilka beslagsrkning som ett viktDatorn upptckte
grnsningar ett granskigt instrument att kontrollningsprogram har och att
era resultatet med.
hlften av felen i
frhlla oss kritiska till dess
P samma ndamlsvuxentexter, en
frslag.
enliga stt br skolan ageDr har skolan en viktig
ra nr det gller att lra
tiondel i skolbarnsfunktion. Skolan br axla
eleverna anvnda sprksitt ansvar och ta sig an
kontroll och andra sprktexter.
uppgiften att lra ut hur
tekniska skrivhjlpmedel.
sprkkontroll fungerar och
Den som frstr bekan anvndas i skrivandet.
grnsningarna kommer
Med det menar jag inte bara hur den kan ocks att ha rimliga frvntningar p vad
utan ocks hur den br anvndas i skrivar- sprkkontrollen kan gra, och inser att en
betet, och vilka konsekvenser en ofrsiktig text varken behver vara bra eller helt koranvndning kan f. Detta br ske redan i rekt bara fr att programmet verkar tycka
grundskolan och senast i hgstadiet, d de det.

flesta skolbarn redan har brjat anvnda
sprkkontroll p egen hand.
Rickard Domeij blev fil. dr i datalingvistik
Men om skolan ska kunna integrera vid Stockholms universitet 2003 med avmoderna skrivhjlpmedel som sprkkon- handlingen Datorstdd sprkgranskning
troller i undervisningen p ett genomtnkt under skrivprocessen svensk sprkkontroll
stt, krvs frst och frmst att lrarna sjl- ur anvndarperspektiv. Sedan 2004 arbeva lr sig frst och hantera tekniken. Det tar han vid Svenska sprknmndens sekrekrver knnedom om sprkteknologi och tariat. Hans bok Datorn granskar sprket
utkom i Sprknmndens skriftserie (nr 92)
modern skrivforskning.
Situationen kan liknas vid den som i april 2005. Den kan bestllas frn nmnuppstod nr minirknaren kom. Frst ut- dens expedition:
<expedition@spraknamnden.se>.
lstes en inflammerad debatt om huruvida

SPRKVRD 2005/2 15

F R G O R

www.sprknmnden.se

Mdchen fr alles

r och varfr brjade

Mdchen fr alles dyka
upp som uttryck i
svenskan i betydelsen alltiallo eller hjlpgumma? Var
kommer uttrycket ifrn?
Karin Hed, Jrflla
folkbibliotek

Svar
Svar: Det r svrt att sga
ngot exakt om dateringen
av uttrycket Mdchen fr
alles, ofta skrivet mdchen fr
alles. Svenska ordbcker tar i
regel inte upp det, inte ens
ordbcker ver frmmande
ord. Man kan frga sig
varfr. Det r inte s
ovanligt.
Det betyder ordagrant
flicka fr allt (d.v.s. en
hemhjlp som fr gra allt
stda, laga mat, passa upp),
och det brukar versttas
med ensamjungfru i ldre
tysk-svenska lexikon. Hur
gammalt det r i tyskan har
jag inte lyckats utrna.
Gissningsvis anvndes det s
ven i svenskan tminstone
under 1800-talet och kanske
in p 1900-talet. I dag skulle
nog inte mnga som har
ngon form av hemhjlp
kalla en sdan vare sig fr
mdchen fr alles eller
ensamjungfru.
Men det finns ocks en
verfrd anvndning ngon
16 SPRKVRD 2005/2

O C H

S V A R

www.spraknamnden.se

som fr gra allt, som alltid

frvntas stlla upp, alltiallo,
hjlpgumma, bde i tyskan
och svenskan. Hur gammal
den anvndningen r, det r
ocks svrt att sga. Men den
r vid god vigr i dag. Det
finns helt moderna exempel
p att det anvnds inte bara
om personer av bda knen,
utan ven om yrkesgrupper,
fretag och radioprogram!
S uttrycket borde
egentligen st i vra ordbcker, tminstone i
ordbcker ver frmmande
ord i svenskan. Och ven
hjlpgumma borde tas med i
ordbckerna, fr det r ocks
vanligt i verfrd anvndning.
Birgitta Lindgren

Physalis

ar ligger tonvikten i
ordet physalis, allts det
br som ocks kallas
kapkrusbr?
Roland Molin,
Kping
Svar
Svar: Ord- och uppslagsbcker ger olika besked om
detta. Bonniers svenska
ordbok uppger att betoningen ligger p andra stavelsen
/fy 'sa:lis/, medan Nationalencyklopedin (NE) uppger
att betoningen ligger p den
frsta stavelsen /'fy:salis/.

Uppgiften i Bonniers
ordbok r i verensstmmelse med vad som r det
vanliga i folkmun, medan
uppgiften i NE stmmer
med uttalet av detta artnamn
bland fackfolk.
Physalis r ett grekiskt ord,
med betydelsen blsa, ett
ord som i den antika
grekiskan betonades p den
sista stavelsen. Ordet har
sedan gjorts till ett latinskt
artnamn och mste d
betonas enligt latinska
betoningsregler. Latinska ord

P svenska mste vi
inte slaviskt mste
flja betoningsregler fr latin.
kan inte ha betoning p sista
stavelsen. Om nst sista
stavelsen r lng lggs
betoningen dr, om den r
kort hamnar betoningen i
stllet p fregende stavelse.
Eftersom stavelsen -sa- var
kort i grekiskan, s bibehlls
den kort i latinet och
betoningen lades d p den
fregende, d.v.s. den frsta,
stavelsen phy.
I en bjd form av ordet
physalia, som frekommer

F R G O R

www.sprknmnden.se

som vetenskapligt namn p

en manet, flyttas betoningen
till -sa-, eftersom den nst
sista stavelsen -i- r kort; den
kan drfr inte uppbra
betoningen. De speciella
betoningsreglerna i latin och
oskerhet om lngden p
stavelsen -sa- har skapat
oskerhet. Drav uttalet med
betoningen p -sa-, som ju
teoretiskt r ett mjligt
latinskt uttal. Engelska
ordbcker lgger genomgende betoning p den
stavelsen.
Bgge uttalen mste
bedmas som korrekta. Man
kan ju ocks sga att vi p
svenska inte slaviskt mste
flja betoningsregler fr
latin.
Claes Garln

PlusGiro

u har postgirot bytt

namn till PlusGirot
meddelar Nordea.
Bde Svenska skrivregler och
Myndigheternas skrivregler
avrder frn bruk av stor
bokstav som klart avviker
frn det normala. Hur gr
man hr?
Lars AG Carlsson

Svar
Svar: Fr tre r sedan kpte
Nordea Postgirot. Namnbytet till PlusGirot har gjorts
fr att undvika samman-

O C H

blandning med den tidigare

garen Posten.
Det r bakgrunden. Men i
vrigt r allt identiskt med
det gamla meddelas det:
Postgirot heter nu PlusGirot. Annars r allt som
vanligt. [...] Kontonumren r
desamma och betalningssystemet fungerar precis som
vanligt.
Det innebr att den nya
benmningen i allt vsentligt
mste kunna behandlas
sprkligt p samma stt som
den gamla. PlusGirot och
PLUSGIROT r interna
logotypskrivningar, annars
skriver man Plusgirot om
namnet p fretaget. I de
flesta sammanhang skriver
man plusgiro (om betalningssystemet eller kontotypen),
och det r frsts logiskt
ekvivalent med anvndningen
av postgiro. Frkortningen
pg, som kommer att
fortstta att anvndas,
frstrker detta. Allts: betala
via plusgiro eller bankgiro,
betala till plusgiro 123 45-6.
Ola Karlsson

Mig eller sig?

S V A R

www.spraknamnden.se

kall det vara mig eller sig

i sista meningen? Vgen
tornade upp sig hgt
ver mig och jag sgs ner.
Det var en otck knsla att

falla rakt genom vgen, fritt

fall ngra svindlande meter,
men med flera ton vatten
ver mig.
Weddig Runquist
Svar
Svar: I fljande fall r det
inte svrt att avgra om det
skall vara mig eller sig. 1) Jag
hade flera ton vatten ver X
pronomenet X syftar p
ordet jag, allts X = mig. 2)
Mannen hade flera ton
vatten ver X pronomenet
X syftar p ordet Mannen,
allts X = sig.
I din mening r det svrare
att avgra vad X syftar p. 3)
Det var en otck knsla att
falla ... med flera ton vatten
ver X.
Strikt grammatiskt syftar
X p det innehllstomma
ordet det. Men s fungerar
det inte. I stllet tnker man
in ngon person som kan
agera, ngon som kan falla.
Eftersom meningen str
direkt efter meningar dr jag
(och mig) nmns, r det
nrmast till hands att den
knsla som beskrivs i sista
meningen gller samma
jag. Drfr verkar mig
naturligt.
Men man kan ju tnka sig
ett tankesubjekt som ngon,
vem som helst, och drfr gr
det ocks att vlja sig.
Birgitta Lindgren

SPRKVRD 2005/2 17

F R G O R

www.sprknmnden.se

Sljare eller frsljare?

ag har inte svenska som

modersml och har
frskt att f reda p
skillnaden mellan sljare och
frsljare. Ibland sks det
sljare och ibland frsljare i
annonser.
Rauha Haaraoja
Svar
Svar: Ordet frsljare
betecknar en person som har
som yrke att slja ngot,
person som yrkesmssigt
gnar sig t frsljning, fr
att citera Nationalencyklopedins ordbok (NEO). Ordet
sljare har en mer allmn
innebrd: person som sljer
ngot, allts ven om den
som tillflligt sljer ngot.
Alla frsljare kan allts
kallas sljare men inte
tvrtom. Om jag sljer min
bil, r jag sljare men inte
frsljare.
Det verkar som om sljare
alltmer har kommit att
anvndas ven om professionella frsljare, vilket allts
avspeglas i platsannonserna.
Claes Garln

Rimord

Sprkvrd 2005/1
berttas om Bonniers
rimlexikon. I lexikonet
pstr man tydligen att
spken rimmar p ken. Men
18 SPRKVRD 2005/2

O C H

det gr det vl inte. Det

frsta uttalas med grav
accent, det andra med akut.
Anders Ejdemark
Svar
Svar: Enligt verslror s r
rim mellan ord p akut och
grav accent helt godknda.
Bernhard Risberg skriver i sin
Den svenska versens teori
(1905): S anses olikhet i
aksentformer ej spela ngon
roll. Fljande verser ur
Tegnrs Ingeborgs klagan
Lysen I stjrnor och sgen/
Seglaren vgen anses t.ex.
rimma alldeles frtrffligt.
Birgitta Lindgren

Verifiera och validera

S V A R

www.spraknamnden.se

et r inte s ltt att

frst vad skillnaden r
mellan att verifiera och
validera. Sprknmnden
frklarar ju orden s hr i
Frgeldan: Ordet verifiera
betyder bestyrka riktigheten
av ngot. Man kan t.ex. sga
kvitton som verifierar
utlggen. Ordet validera
betyder bestyrka giltigheten
av ngot. Man kan t.ex. tala
om att validera utlndska
examensbetyg.
Vi tillverkar hjullastare och
arbetar med utveckling av
dessa produkter.
I det arbetet pgr nu

frsk att systematisera

arbetsstten. I det anvnds
uttrycken verifiering och
validering, utan att vi
egentligen har en gemensam
syn p vad dessa uttryck
egentligen str fr.
Vi behver en enkel och
entydig frklaring p vad
verifiering och validering r,
enkelt kopplat till vr
verksamhet.
Per Olson, Volvo
Svar
Svar: Verifiering och validering r kompletterande
aktiviteter fr att identifiera

Verifiering och
validering r kompletterande aktiviteter fr att identifiera felaktigheter.
felaktigheter i system. ISO
har standarder som beskriver
frfarandet fr olika
verksamhetsomrden.
En definition p validering
r vi har byggt rtt sak.
Verifiering kan d definieras
som vi har gjort saken rtt.
Man sger ven att validering r ett resultat p lyckad
verifiering. Sg att man
avser att bygga en luftkondi-

F R G O R

www.sprknmnden.se

tionering i en bilmodell.
Man verifierar att temperaturen i bilen hller 20 grader,
men man validerar att
luftkonditioneringen
fungerar genom att stta en
familj i bilen och frga om
de trivs med klimatet. Gr
de det har man byggt rtt
sak.
Rickard Domeij

Och m.m.

kall det vara ett och fre

det sista som rknas upp
nr upprkningen slutar
med m.m.?
Heter det I skolan brukar
vi lsa, skriva, rkna m.m.
eller I skolan brukar vi lsa,
skriva och rkna m.m. och
I ryggscken har jag bcker,
pennor m.m. eller I
ryggscken har jag bcker
och pennor m.m.?
Ann de Bourgh,
Bonnier Utbildning

Svar
Svar: Om allt det som
rknas upp r likstllt och
m.m. str fr andra tnkbara
likstllda saker, s har man
inget och. Det br absolut
vara I skolan brukar vi lsa,
skriva, rkna m.m..
I vissa fall kan upprkningen best av relativt heterogena saker, och d kan ett m.m.
referera till bara en av de

O C H

S V A R

www.spraknamnden.se

upprknade sakerna. Om
man i exemplet med
ryggscken menar att m.m.
bara refererar till pennor,
d.v.s. man vill antyda att dr
ven finns skrivmaterial som
suddgummi och papper, s r
det bra att stta in och. Men
samtidigt br man d tnka
p att det blir tydligare om
detta led inte lggs sist i
meningen, fr d tror lsaren
ltt att det refererar till hela
upprkningen. Skriv allts
hellre: I ryggscken har jag
matsck, pennor m.m. och
en dator.
Ola Karlsson

och som bebor delar av bde

Turkiet och Irak. Det mste
vara de som avses i boken.
Claes Garln

Reklamfra

llt oftare har jag sttt

p verbet reklamfra i
betydelsen gra reklam
fr bde p webben och i
tidningar. Det frekommer
dock inte i ordbcker. Kan
jag nd rekommendera det
till mina studenter?
Berit Peltonen,
Helsingfors handelshgskola

Syrisk och syriansk

ag arbetar med en text

om yezidier i turkiska
och irakiska Kurdistan.
Hr talas om syrianska byar.
r det inte mer korrekt att
skriva syriska?
Alexandra Lidn,
redaktr, Bokfrlaget Forum
Svar
Svar: Adjektiven syrisk och
syriansk har inte samma
betydelse. Med syrisk avses
som har med Syrien eller
dess invnare (syrierna) att
gra. Med syriansk avses
som har med syrianerna att
gra. Syrianerna r ett
arameiskt folk som tillhr
den syrisk-ortodoxa kyrkan

Svar
Svar: Ja, du kan gott
rekommendera ordet.
Eftersom det verb som finns
till reklam, reklamera, mest
anvnds i betydelsen
anmrka p kpt vara eller
efterlysa frsvunnen
postfrsndelse, s r det bra
att f ett ord som entydigt
uppfattas i betydelsen gra
reklam fr.
Claes Garln

Eller hur?

arfr anvnder man

eller hur s hr?
Gud vilken bra film
det var!
Ja, eller hur.
SPRKVRD 2005/2 19

F R G O R

www.sprknmnden.se

Varifrn kommer det? Har

kollat lite med ngra som
nyligen bott i England och i
USA, men de tycker inte att
liknande finns dr.
Anders Nystrm
Svar
Svar: Det r nstan omjligt
att ange varifrn ett sdant
uttrycksstt kommer. Hr
anvnds eller hur som ett
starkt instmmande uttryck.
Sdana uttryck r modeuttryck som snabbt slits ut,
jmfr verkligen, just det,
absolut, precis, exakt.
Frmodligen r det en
utveckling av det eller hur
som den frste talaren skulle
kunna avsluta ett yttrande
med:
Gud, vilken bra film det
var! Eller hur?
Vad som sedan intrffar r
att den som svarar gr eller
hur till sitt uttryck.
Gud, vilken bra film det
var!
Ja, eller hur?
Claes Garln

O C H

mening som kan exemplifieras s hr: Med anledning av

rubricerade anmlan fr vi
hemstlla att ni inkommer
med kompletterande
uppgifter.
Hr anvnds allts
rubricerade som om det
betydde i rubriken omnmnda. Men rubricera betyder ju
enligt ordbckerna stta
rubrik p eller liknande. Kan
rubricerade anmlan anses
korrekt?
Tomas Moll
Svar
Svar: Det r konstigt att
ordbcker inte tar upp denna

Det r konstigt att

ordbcker inte tar
upp denna mycket
vanliga anvndning
av rubricera. Det
borde tas med som
egen betydelse.

Rubricerade

usentals skrivelser frn

myndigheter, fretag
etc. inleds dagligen med
en rubrik eller rendebenmning ssom Er skadeanmlan rrande inbrott 2005-0131 fljd av en inledande

20 SPRKVRD 2005/2

S V A R

www.spraknamnden.se

mycket vanliga anvndning

av rubricera. Det borde tas
med som egen betydelse.
Det kunde t.ex. st att
perfekt particip, ofta i
bestmd form utan bestmd
artikel (rubricerade) anvnds i

betydelsen som omnmns i

rubriken i byrkratisk stil.
Det hr skrivsttet r dock
inget man vill se i dagens
offentliga svenska. Det
kunde t.ex. hellre st: Vi ber
att ni kompletterar er
anmlan med fljande
uppgifter.
Birgitta Lindgren

Paltkoma

n vn till mig sger att

hon ofta fr paltkoma
efter maten och har
svrt att arbeta. Nu undrar
jag hur pass vanligt ordet r.
Det finns inte i Svenska
Akademiens ordlista, och d
utgr jag frn att det r av
dialektal karaktr.
Marcela Etzner
Svar
Svar: Att ordet paltkoma
finns r helt klart. Det syftar
p den dsthet som kan
uppst efter det att man har
intagit fr mycket palt. S
hr str det i ett dokument
som finns p ntet: Solen
vrmer p utsidan och palten
smlter i magen. Paltkoma
intrder. Den som tit palt
och flsk vet vad det
betyder.
Det kan ses som en
norrlndsk variant av matkoma. Att ord som paltkoma
eller fr den delen matkoma

F R G O R

www.sprknmnden.se

inte har tagits upp i Svenska

Akademiens ordlista
(SAOL) kan bero p att
orden inte r s vanliga. Alla
ord kan ju inte f plats i
ordlistan. Man kan just nu
hitta cirka 120 belgg p
ordet p webben med hjlp
av Google. Det r inte s
mnga men nd fler n
sammanlagda antalet belgg
p exempelvis hxeriprocess,
relingsmanning och frnsortering, vilka alla frtecknas i
SAOL. Men paltkoma och
matkoma kanske uppfattas
som alltfr skmtsamma fr
att tas med i ordlistan.
Claes Garln

Den anhrige

svaret p en frga i
Frgeldan p er webbplats ger ni den allmnna
rekommendationen att skriva
-e vid knsneutral syftning
fr substantiverade adjektiv
som till exempel den
anhrige, den anstllde.
Dremot rekommenderar
ni a-form fr adjektiv i fall
som Bsta lsare!, nsta
statsminister om det inte
syftar p en bestmd person.
Summeringen av era
rekommendationer blir allts
att substantiverade adjektiv i
generell syftning (den
anstllde, den anhrige) br

O C H

skrivas med -e, medan

adjektiv som bestmning till
huvudord i generell syftning
br skrivas med -a.
Varfr inte konsekvent -a?
Eva
Svar
Svar: Din summering r helt
rtt. Vi specialbehandlar
allts anvndningen av
substantiverade adjektiv med
generell syftning och
rekommenderar ndelsen -e,
medan vi annars rekommenderar a-formen vid generell
syftning. Det r inkonsekvent men svarar mot hur
sprkbruket r.
I vanligt talsprk har man
sllan anledning att anvnda
substantiverade adjektiv i
singular med generell
syftning. Det hr i stllet
hemma i skriftsprk. Det r
sannolikt anledningen till att
det ldre sprkbruket med -e
med generell syftning lever
kvar hr.
Birgitta Lindgren

Mygg den eller de?

S V A R

www.spraknamnden.se

r mygg singular eller

plural? Hur skall det
heta: Myggen d? Den
finns, liksom diverse andra
insekter. Ovan trdgrnsen
finns ingen mygg. eller
Myggen d? De finns,
liksom diverse andra insekter.

Ovan trdgrnsen finns inga

mygg.
Gunilla Boman, redaktr
Svar
Svar: Ordet mygg r
kollektiv. Det typiska r att
man anvnder mygg i fraser
som det r mycket mygg
hr.
Kollektiver betecknar en
grupp individer, men r
grammatiskt sett singular.
Det innebr ofta en konflikt
mellan form och betydelse.
Ibland r betydelsen viktigare
n formen. Man sger hellre
Lena hlsar ofta p sin
familj i Gvle. De bli s
glada nr hon kommer. n
Lena hlsar ofta p sin
familj i Gvle. Den bli s
glad nr hon kommer.
Vid mygg vger kanske
formen och betydelsen
jmnt. Det innebr att man
kan sga bde Myggen d?
Den finns Ovan trdgrnsen finns ingen mygg. och
Myggen d? De finns
Ovan trdgrnsen finns inga
mygg.
Vill man undvika problemet kan man ju sga
Myggorna d? De finns ...
Ovan trdgrnsen finns inga
myggor.
Birgitta Lindgren
Flera frgor finns i Frgeldan
p <www.sprknmnden.se>.

SPRKVRD 2005/2 21

HGSKOLAN

Examensarbetets
hemligheter
MONA BLSJ & HANS STRAND

Studenter kan inte skriva vetenskaplig text,

klagas det. Det kan stmma, men varfr
skriver de dligt? Drfr att de inte vet vad de
hller p med, och ofta vet inte lrarna heller.
Mona Blsj och Hans Strand, som bda
forskat om studentskrivande, berttar vad som
egentligen sker och vad som borde ske.

llt fler lser p hgskolan. Enligt

hgskoleverket har antalet studenter
frdubblats mellan 1988 och 2003,
och det ml som regeringen har satt upp
att femtio procent av en rskull ska ha brjat studera vid universitet eller hgskola
nr de fyller 26 r nu i det nrmaste
uppntt. ven mngfalden har kat. Antalet nybrjarstudenter frn arbetarhem
har frdubblats p tio r. Ocks studenter
med utlndsk bakgrund har blivit fler och
r nu uppe i fjorton procent.
Sedan 1993 mste alla studenter som

22 SPRKVRD 2005/2

vill avlgga en akademisk grundexamen

skriva en C-uppsats eller ett examensarbete. Samtidigt som hgskolan och den
hgre utbildningen har expanderat kraftigt
och mngfalden bland studenterna kat,
har allts kraven hjts. Inte ovntat har
ocks C-uppsatsen eller examensarbetet
visat sig vara en sttesten: mnga blir helt
enkelt inte klara i tid eller i vrsta fall inte
alls.
Det finns allts all anledning att uppmrksamma denna typ av text: s mnga
gnar sig t att skriva den, och s mnga
har problem med den. De frdigheter som
krvs fr att skriva en bra uppsats r dessutom relevanta inom mnga yrken att
hantera ett strre material och dra slutsatser, att vertygande presentera resultat
o.s.v.
Svrigheterna
Vad r det svra med att skriva en bra
uppsats? Fr att nrma oss frgan ska vi

jmfra utdrag ur tv C-uppsatser i historia:

benten kring hur man kan se p olika uppgifter. Han jmfr den studerade tiden
med i dag och problematiserar drmed
sina egna resultat. Man kan sga att han
har ett aktivt frhllande till de kunskaper
som han sjlv tar fram och som redan finns
hos lsarna. Han skriver dessutom en ganska god svenska. I det andra exemplet refererar en annan skribent ur litteratur om
en freteelse under en viss epok. Hon ifrgastter inget och lgger inte till ngot eget
utan terger bara redan etablerad kunskap. Hennes sprkbehandling r dessutom ngot osker.
Hur ska man frst skillnaden mellan
dessa bda exempel? Vi menar att framfr
allt tre faktorer r av betydelse:

Exempel 1
Vad r vld och hur definierar man en
misshandel? De r och har varit, sett
ver tid eller vid en jmfrelse mellan
olika kulturer, hgst flexibla begrepp.
Det som, i en tid eller kultur, uppfattas
som fullt normalt beteende kan i en annan anses som barbariskt och oacceptabelt. I Sverige vid frra sekelskiftet var
uppfattningen om vld en helt annan
n idag. Vld var fr 100 r sedan ett
vanligt inslag i vardagen [] Utifrn
detta tnkestt r det inte frvnande
att rubriceringen vld och misshandel
skiljer sig avsevrt frn hur mnniskor
tolererar vld nu p 2000-talet. I dia- Fr det frsta
frsta: Alla skribenter har inte
grammet ovan framstr misshandel klart fr sig att vetenskapligt skrivande
som en ovanlig freteelse. []
handlar om (en viss
Detta skall dock inte tolkas som
typ av) kunskapshanatt misshandel knappast fretering. I skolan har det
Alla har inte klart
kom []
kanske gtt bra att
fr sig att vetenskriva genom att enExempel 2
dast terge kunskaper
skapligt skrivande
Pven anvnde sig av humafrn till exempel lronisterna i ett propagandistiskt
bcker. P hgskolan
r kunskapssyfte bl.a. vad det gllde att
frvntar sig lrarna
hantering.
sprida de kristna texterna till de
dremot att studendelar av Europa som var under
terna p ngot vis ska
ett muslimskt vlde, man ville
frhlla sig till kunvisa kristendomens verhet
skaperna, kunna se
ver denna icke accepterade religion. dem p distans och avgra nr vilka kunSom uppbyggare av den pvliga fre- skaper r tillmpliga och inte. I olika frestllningen anvndes humanisterna av skrifter fr hgskolan omtalas det hr som
pven fr att framstllde pven och kritiskt tnkande. Den kunskap man fr
kyrkan som barn av sin tid dvs. att de presenterad fr sig ska inte bara anammas
fljde med i den utveckling som blivit i och terges utan kunna granskas: r vad
och med humanismens intg i den lit- den hr forskaren pstr hllbart? Hur frterra vrlden.
hller det sig till vad andra lagt fram? Hur
stmmer det verens med mina egna reI det frsta textexemplet resonerar skri- sultat?
SPRKVRD 2005/2 23

Fr det andra
andra: Uppsatsskrivandet stller olika delarna att hnga ihop. Uppsatsen
frhllandevis stora krav p frfattarnas mste bilda en helhet dr alla delar r moallmnna skrivfrdighet. Meningen med tiverade och har meningsfulla relationer till
uppsatsskrivandet r ju bland annat att varandra. Om man ska f de olika delarna
det ska resultera i ett sjlvstndigt och fr- att hnga ihop, s mste man veta vilken
hllandevis krvande arbete av viss om- funktion de har och varfr de ver huvud
fattning som s att sga utgr kulmen p taget finns med. Detta frutstter i sin tur
studierna. De som av olika skl inte har att man vet ngot om vad en vetenskaplig
ftt tillflle att utveckla denna frdighet uppsats r och vad den anvnds till.
Att akademiska texter ser ut som de
kommer drmed att f svrigheter. De har
kanske inte ftt skriva utredande texter p gr beror bland annat p den kritiska
granskning de genomgr.
gymnasiet i tillrcklig omfattSyftet med dem r ju att
ning. Eller de har kanske inte
utveckla vra gemenftt mjlighet att utveckla ett
Enklast att lra r
samma kunskaper. Akaskriftsprk som r gngbart i ofdemiska texter granskas
fentliga sammanhang.
textmnstren,
drfr systematiskt av en
opponent eller av en reFr det tredje
tredje: Genren vetensvrare r att f
daktion p en vetenskaplig uppsats r ny och delvis
delarna att hnga
skaplig tidskrift. Frst nr
oknd fr de flesta. Att behrstexterna
genomgtt
ka en genre innebr att man
ihop.
granskningen ses de som
mste veta tskilligt: Till vad
inlgg i kunskapsbygget.
och hur anvnds genren? Hur
Det hr r en frklaring
ser genrens textmnster, disposition och struktur ut? Vilka sprkliga och till mnga egenheter med den vetenskapstilistiska drag knnetecknar genren, och liga texten, som standarddispositionen, dehur r genrens konventioner fr exempel- taljerade metodavsnitt och reservationer
vis tabeller, rubriker, litteraturfrteckningar infr det som inte r helt skert. Texten
ska dels underltta granskningen, dels foch mycket annat?
rebygga kritik.
Man kan diskutera hur lika studenterEnklast att lra sig (och lra ut) r frmodligen textmnstret, och det r framfr allt nas och forskarnas verksamhet r. Inom
den aspekten som behandlas i lrobcker mnga mnen ska studenterna i uppsatser
och uppsatsvgledningar av olika slag. Hur och exjobb presentera ny kunskap, d.v.s.
ska uppsatsen disponeras, i vilken ordning egna forskningsresultat, p ett stt som likska olika delar komma, och vad ska de oli- nar forskarnas. I andra mnen r det svka delarna innehlla? Ett vlknt textm- rare fr studenterna att utfra undersknster r till exempel Inledning (med syfte ningar med metoder liknande forskarnas,
och frgestllningar), Tidigare forskning, och uppsatserna blir d mer av kritiska litTeori, Material och metod, Resultat samt teraturversikter. Men studenters och forsDiskussion och eventuellt Slutsatser. Det- kares situation nr de lgger fram en text
r hur som helst mycket lika: de ska verta r i regel relativt ltt att ta till sig.
Dremot kan det vara svrare att f de tyga om att de slutsatser de presenterar r
24 SPRKVRD 2005/2

hllbara och att de sjlva drmed r trovrdiga deltagare i verksamheten.

Vare sig uppsatsen r en litteraturversikt eller en mer sjlvstndig forskningsuppgift, r det frn forskningen som lrarna hmtar sina normer fr bedmning.
Forskning r en kunskapsbyggande verksamhet, och detta prglar verksamheten
p olika stt. Vetenskapliga artiklar och
uppsatser ses bland annat som inlgg i ett
mnes fortlpande debatt. I ett sdant
perspektiv uppvisar mnga uppsatser brister dels i presentationen av forskningsfltet, dels i frgestllningens utformning. Till
exempel kan uppsatsen mer likna en utredning eller ett debattinlgg i en samhllsfrga, och frgestllningen kan ligga
p alltfr specifik niv eller g ut p att beskriva ett fenomen som redan r knt. D
bidrar inte uppsatsen till vr gemensamma
kunskap. En alltfr specifik beskrivning ser
vi ett exempel p i en uppsats i sociologi:
Den politiska ledningen var oerhrt angelgen om att alla inblandade skulle f
komma till tals. Drfr ordnades ett
stort antal mten av olika slag. Kommunstyrelsens arbetsutskott hade regelbundna trffar med kommundirektren och konsulten. Vid varje sammantrde fanns en stende punkt dr
kommundirektren avrapporterade hur
processen avlpte. Trots att det rdde
en stor enighet om grunddragen i utredningen fanns det en hel del detaljer
som de berrda var oense kring. En sdan frga var mngden kansliresurser
som i det ursprungliga frslaget skulle
samordnas. Tanken var att t.ex. kulturnmnden och fritidsnmnden skulle ha
ett gemensamt kansli.
Dessa problem beror allts p att det

textmnster som studenterna uppmanas

att flja frutstter just att texten presenterar ny vetenskaplig kunskap. Om den
inte gr det fylls mallens delar med fel
innehll. I en litteraturversikt blir det till
exempel ofta problem att fylla ett metodavsnitt.
Ocks textens utformning i vrigt kan
vlla problem. Hr tnker vi inte bara p
sdant som att frfattaren mste kunna
skriva ngorlunda korrekt och begripligt,
hitta lmplig stilniv, anvnda relevanta
fackuttryck, uttrycka sig precist och nyanserat. Dessutom krvs att man behrskar
en hel del mer eller mindre mnesspecifika
sprkligt-intellektuella redskap av olika
slag.
Intellektuella redskap
Att skribenter anvnder olika typer av
framstllningsformer fr att uppn olika
syften r vlknt. I skolan trnar man denna typ av frdighet genom att lta eleverna skriva refererande, resonerande respektive utredande text. Men trots denna trning har mnga hgskolestudenter svrt
att hantera de olika framstllningsformerna som sprkligt-intellektuella redskap.
De vet till exempel inte alltid nr de frvntas resonera eller referera, och de kan
ha svrt att forma avsnitt av texten p det
stt som lrarna nskar.
P en historiestudents tenta frsta terminen kan det st Redogr fr och diskutera hur kyrkans syn p ktenskapet frndras. Undervisningen har tagit upp hur
ett bra tentasvar br se ut. nd har en
del studenter svrt att frst vad som avses med diskutera. En student som vi intervjuat sa till exempel: Jag gr vl som
alla andra: skriver allt som kommer upp.
Han trodde allts att lrarna endast ville
ha en faktaredovisning.
SPRKVRD 2005/2 25

Denna student lste sitt frsta mne

sin frsta termin p universitetet. Men
ven studenter p C-niv och som tidigare
lst andra mnen kan ha svrigheter med
att tillmpa redskap som diskussion eller
resonemang. Inom olika akademiska mnen anvnds nmligen vldigt olika typer
av resonemang till exempel kritiska resonemang inom historia och logiska inom nationalekonomi. De hr stten att resonera
eller tnka r ofta sjlvklara fr lrarna.
Drmed r de svra att verbalisera och
frklara fr studenterna, och de tas sllan
upp i lromedel.
I C-uppsatsen frvntas studenterna
beroende p mne kritiskt granska tidigare forskning, analysera, dra slutsatser, resonera, tolka m.m. Detta kan ses som redskap som krver mer av studenterna n att
beskriva och referera. Att bara referera ger
ingen ny kunskap om uppsatsen ska
kunna ha en kunskapsbyggande roll krvs
mer avancerade redskap. S hr kan det se
ut nr studenterna vet hur man utnyttjar
redskapen. Det frsta exemplet r hmtat
ur en uppsats i historia och rymmer kritik
mot tidigare forskning:
Vad jag har kunnat finna har forskningen inte uppmrksammat betydelsen av
att verksamheten vid ett bruk hade pgtt under en lngre period. Detta r
uppseendevckande []
Fljande exempel visar ett resonemang ur
en uppsats i nationalekonomi:
Om vi antar en skattad tillvxttakt p 5
procent fr centralstaterna och 3 procent fr de vsteuropeiska staterna, s
skulle konvergens till samma niv ta ca
28 r och i fall den frra ligger p 4 procent ca 56 r. [not till uppgift om speci26 SPRKVRD 2005/2

fik BNP] En sdan utveckling frutstter att tillvxten r konstant under hela
tidsperioden. Enligt den exogena tillvxtmodellen s kommer tillvxttakten
att avta fr de fattiga lnderna d de
nrmar sig lnderna med hgre BNP.
Sledes kan man tnka sig att en mjlig
konvergens fr centralstaterna kommer
att ta betydligt lngre tid n det vi rknat fram ovan.
Jmfr man de hr avsnitten med det andra exemplet i brjan av vr artikel, dr
skribenten refererar, s ser man tydligt det
mer sjlvstndiga frhllningssttet i dessa
senare textavsnitt.
Vad studenten kan gra
Vad kan man d gra som enskild student? Vi har ngra frslag till sjlvhjlp.
Frst och frmst br man skaffa sig en
intresserad och kvalificerad lsare som kan
lmna konstruktiva synpunkter p det
skrivna. Det bsta r en person som lser
eller har lst samma mne, eftersom metoder och textnormer r olika mellan mnen.
Visst fyller uppsatshandledaren denna
funktion, men det kan vara lttare att frga
och ta emot kritik frn en kompis.
Det finns ett tjugotal handbcker i
uppsatsskrivandets konst. De flesta r utgivna p Studentlitteratur och Liber. Man
lr sig visserligen inte att skriva uppsats
genom att enbart lsa lrobcker, men en
viss nytta kan man nd ha av denna litteratur. Dels kan man f en uppfattning om
vilka krav som stlls p uppsatsen, dels
kan man f svar p framfr allt formella
och tekniska frgor, till exempel hur man
utformar en litteraturlista eller hur man
anger litteraturreferenser.
Vilken bok man br vlja beror bland
annat p vilket mne man lser och vad

man frmst har problem med. F bcker r handledare har sllan vare sig tid eller
inriktade p ett enskilt mne. Som redan kompetens att ta hand om studenter med
ppekats r vissa krav och konventioner specifika sprkproblem. En sprkverkstad
mycket lokala och institutionsspecifika. mste drfr ses som en viktig investering:
Man br drfr alltid ocks skaffa sig en den kan bde ge redan hrt anstrngda luppfattning om vad som gller p den in- rare avlastning och bidra till att fler stustitution dr man ska skriva uppsats denter blir klara med sina uppsatser.
mnga institutioner hller sig till exempel
Vi anser ocks att man p institutionermed ngon form av Uppsatsvgledning na borde satsa mer p att trna de frdigfr studenter.
heter som uppsatserna krver: kritiskt tnOfta finns vid institutionen
kande, allmnvetendessutom en instruktion fr opposkaplig och mnesnenter. Dr framgr de kriterier
specifik metod samt
Frst och frmst
som uppsatsen bedms efter. Det
de sprkligt-intellekbr man
r klokt att lsa den redan under
tuella redskap som
arbetet med den egna uppsatsen.
anvnds inom mnet.
skaffa sig
Genom att gra sig en bild av vilInom vrt eget mne,
ken kritik och vilka frgor man kan
nordiska sprk, r det
en kvalificerad
f, blir det lttare fr skribenten att
till exempel viktigt att
lsare.
avvrja kritiken och svara p frkunna
analysera
gorna i sjlva texten.
sprkliga och textuella
ven Internet kan vara anenheter av olika slag
vndbart. Det kan lna sig att ska
och att kunna peka ut
p ntet med hjlp av ngon skmotor och intressanta eller generella mnster som ett
lmpliga skord som akademiskt skrivande, resultat av dessa analyser.
akademiskt skrivcentrum, the research paInom alla mnen frekommer frsts
per, genrekrav och liknande. Vissa frlags- sdan hr trning, men vi menar att den
utgivna lromedel har ocks hemsidor skulle kunna bedrivas mer medvetet och
kopplade till sig.
systematiskt. Dessutom r lrarna som
Om den lokala hgskolan har en s kal- sagt ibland omedvetna om sina egna textlad sprkverkstad, kan man dr f hjlp normer, eftersom de s att sga sitter i
med framfr allt det rent sprkliga och tex- ryggmrgen. Det kan drfr vara lmpligt
tuella som stilniv, disposition och notsys- att man stter sig ner och diskuterar fltem. Srskilt fr studenter med annat mo- jande frgor p institutionerna: Vad anser
dersml n svenska kan det vara vrdefullt vi vara viktiga redskap fr analys och fr
att vnda sig till en sprkverkstad. Dr- att vertyga varandra? Hur vill vi att stuemot kan personalen dr inte knna till denterna ska tnka och skriva? Drefter
alla mnens specifika arbetsmetoder och fr man frska f in moment av trning i
textnormer.
dessa frdigheter i undervisningen och examinationen redan frn frsta terminen.
Vad hgskolan kan gra
Vid flera institutioner finns lyckade frSprkverkstder r oftast en frga fr varje sk med mer forskningsinriktade uppsatshgskola centralt. Enskilda lrare och seminarier och projektgrupper. Ju nrmare
SPRKVRD 2005/2 27

uppsatsarbetet ligger verklig forskning,

desto mer engagerar sig studenterna, och
desto mer blir uppsatserna lika forskarnas
texter. Man kan till exempel ge en grupp
studenter i uppdrag att utfra mindre underskningar inom ett pgende projekt.
Eller s kan man skapa ett projekt fr en
seminariegrupp. Visst kan det krva mer
frarbete, men det kan man ofta tjna in
p mer engagerade studenter som kan f
std av varandra.
Frutom dessa mer vergripande tgrder, kan man ocks arbeta mer specifikt
med skrivandet. Dels finns allmnt inriktade skrivkurser dr studenterna fr tillflle att utveckla sina frdigheter nr det gller till exempel offentligt sprk, genre- och
mottagaranpassning eller skrivprocessen.
Dels kan man tnka sig mnes- och genrespecifika skrivkurser, d.v.s. kurser i hur
man skriver uppsats p institutionen X eller i mnet Y. Skrivtrning frekommer frsts inom uppsatsseminarier, men mnesoch genrespecifika skrivkurser r s vitt vi
vet mycket sllsynta p svenska universitet och hgskolor. Denna typ av kurs br
allts hllas av en lrare som r verksam
inom mnet eller institutionen. En lmplig
utgngspunkt skulle till exempel kunna
vara fljande frgor: Vad r en vetenskaplig uppsats? Hur ser den ut och vad ut-

28 SPRKVRD 2005/2

mrker den p olika niver? Varfr ser den

ut som den gr? Hur skriver man den?
Vad utmrker en bra uppsats och vad kan
g snett? Vilka hjlpmedel finns?
Studenter behver allts ofta mer trning och frberedelser infr uppsatsskrivandets mysterier n vad de fr i dag. En
frklaring till dagens brister kan vara att
frdigheten att skriva vetenskaplig uppsats inte r medvetandegjord i srskilt hg
grad. Lrarna och forskarna har sjlva tillgnat sig denna frdighet den hrda vgen, omedvetet och genom trial and error.
P ngot stt lr sig ju de flesta studenter
ocks med den metoden. Vi menar dock
att trning i uppsatsskrivande kan och br
bedrivas p ett mer medvetet och drmed ocks mer effektivt stt. Detta
skulle dessutom gagna alla studenter:
bde dem frn mer studievana och dem
frn mindre studievana miljer.

Mona Blsj disputerade hsten 2004 vid
Institutionen fr nordiska sprk vid Stockholms universitet p avhandlingen Studenters skrivande i tv kunskapsbyggande
miljer. Hans Strand r professor i svenska
vid samma institution. Blsj medverkade
senast i Sprkvrd 1995/3 med artikeln
Frlagens redigering av bokmanus.

HGSKOLAN

Svenska r lttare
att fatta
HEDDA SDERLUNDH

I dag r mycket av kurslitteraturen inom hgre

utbildning p engelska. Men begriper
studenterna vad de lser? Hedda Sderlundh
visar att studenter faktiskt frstr en text bttre
p svenska n p engelska.

nom naturvetenskapliga mnen rapporteras omkring 85 procent av all

kurslitteratur vara engelsksprkig, och
inom flertalet andra mnesomrden r ungefr hlften av texterna p engelska. Ofta
uppmrksammas de mnga frdelar som
sprket medfr, men det finns ocks oro
infr utvecklingen. Nr det gller just kurslitteraturlsningen r till exempel pverkan p studenternas kunskapstillgnande
en uppmrksammad frga. r det s att
svenska studenter frstr en engelsk text
lika bra som en svensk versttning? Man
kan gissa att s inte r fallet, men sanningen r att vi i dag inte vet srskilt mycket
om vad det betyder att studera eller arbeta
p ett frmmande sprk.

Fr att f en inblick i frgan har jag genomfrt ett lsfrstelsetest, som besvarades av 120 studenter frn samhllsvetenskapliga grundkurser vid Stockholms respektive Uppsala universitet. Hlften av
studenterna lste den valda testtexten i
engelskt original och hlften lste samma
text i svensk versttning. Efter lsningen
besvarade grupperna ett antal flervalsfrgor om innehllet.
Det visade sig att de studenter som lst
texten p svenska frstod innehllet bttre
n de som lst samma text p engelska.
Sammantaget presterade den svenska
gruppen bttre p frstelsetestet och visade dessutom en djupare frstelse fr
innehllet.
Frstelsedjupet
Flervalstest r vanligtvis utformade s att
endast ett av de svarsalternativ som ges r
rtt. Detta kontrollerar bara om lsarna
frsttt innehllet eller inte. Jag ville dremot ocks mta frstelsedjupet. Drfr
utformade jag svarsalternativen till frgorSPRKVRD 2005/2 29

na p s stt att tre av fyra alternativ var nmns inte i alternativ A och alternativ C
rtt, medan endast ett alternativ var fel. besvarar frgan p ett nnu ytligare plan
De tre riktiga alternativen besvarade i sin genom att endast terge de exempel p
tur frgan mer eller mindre vl efter en in- vrldsmedborgare/kosmopoliter som fanns
brdes hierarki dr det frsta alternativet i provtexten. Alternativ D r dremot fel
var mer rtt n det andra, som i sin tur var och speglar lgst frstelsedjup. P detta
mer rtt n det tredje. Det fjrde alternati- stt representerade svarsalternativen olika
vet var alltid fel. Studenternas uppgift var svarsniver, och testet prvade drmed
att markera det svar som de tyckte stmde inte bara om studenterna frsttt texten,
bst med den stllda frgan. Alternativen utan ocks med vilket djup som de uppfattat innehllet.
skilde sig genom kad specificeDen text som anring, strre detaljrikedom eller utvndes i testet var
frlighet. De presenterades i omDen
hmtad ur Mary Kalkastad ordning, s att studentersom lser
dors bok New and old
na inte skulle kunna gissa sig till
Wars (1999). Boken
att det fanns ett mnster bakom
p engelska
anvnds som kurslittesvarsalternativen.
ratur vid universitet och
Exempelvis gavs till testfrtvingas fokusera
utbildningar inom stugan Vilket av alternativen nedtextens yta.
denternas mnesomran anser du stmmer bst med
de och studieniv, men
frfattarens anvndande av beunderskningsgruppergreppet vrldsmedborgare/kosna hade inte sttt p
mopolit? fljande fyra svarsalternativ: A) Individer ur lokala mnniskor- boken tidigare under utbildningen. Stuttsgrupper som ofta besitter vrdefull denterna hade allts inga srskilda frkunkunskap om konfliktsituationen och drfr skaper om texten. Fr att exemplifiera texkan komma med fungerande lsningar vid tens innehll och sprk ska jag terge ett
nya krig. B) Fresprkare av vrden som utdrag ur den engelska textversionen, fljt
inkludering, tolerans och msesidig res- av den svenska versttningen av Joachim
pekt, vilka i och med sina vrderingar kan Reztlaff, utgiven under titeln Nya och
bidra med politiska alternativ vid nya gamla krig (1999).
krig. C) Fretrdare fr sociala gruppeIn many places, there is a growing
ringar ur det civila samhllet bestende av
emphasis by governments and internaexempelvis ldermn, religisa ledare, ltional organizations on the role of local
kare etc. D) Individer i grupper som vid
NGOs [Non-governmental organizanya krig har i uppgift att skta medling
tions] and grass-roots initiatives, and
och konfliktlsning p lokal niv.
they provide funding and other forms
Svarsalternativen A, B och C r alla
of support. In some cases, support for
riktiga utifrn provtexten. Alternativet B
NGOs is seen as a substitute for acbesvarar dock frgan p ett djupare plan
tion. They are supposed to undertake
genom att lyfta fram de vrderingar som
the tasks that the international commuenligt frfattaren knnetecknar vrldsnity is unable to fulfill.
medborgare/kosmopoliter. Vrderingarna
30 SPRKVRD 2005/2

P mnga hll betonar utlndska regeringar och internationella organisationer

alltmer betydelsen av lokala NGO:s
och initiativ bland grsrtterna, som de
stder bland annat ekonomiskt. I vissa
fall anses std till NGO:s rent av vara
en ersttning fr handlande. De ickestatliga organisationerna antas fullgra
uppgifter som det internationella samfundet inte klarar av.
Grundare frstelse p engelska
Resultatet av testet visar att sprket har
betydelse. De studenter som lste texten
p svenska visade en djupare frstelse fr
innehllet n de som lste p engelska.
Den engelska textgruppen ndde ocks
ett bra resultat, men jmfrt med den
svenska gruppen var deras frstelse
grundare.
Skillnaden mellan grupperna r tydlig
om man slr samman och summerar resul-

Tabell 1. Index ver resultatet av frga 24

Resultat
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
Totalt

Engelska
Antal %
3
5
15 25
8 13
10 16
8 13
3
5
8 13
4
7
2
3
0
0
61 100

Svenska
Antal %
5
8
17 29
12 20
9 15
7 12
4
7
3
5
1
2
0
0
1
2
59 100

tatet av testets enskilda frgor i en tabell.

Den tabell som visas hr innehller en
sammanslagning av resultatet av tre av
testets fyra frgor. En av frgorna (frga 1)
har uteslutits p grund av bristande tillfrlitlighet. De svarsalternativ som speglade
hgst frstelseniv gav 4 pong, nst
hgst gav 3 pong o.s.v. Indexsumman 12
str drmed fr genomgende hgst resultat och indexsumman 3 fr genomgende
lgst resultat p de tre frgorna.
Som framgr av tabellen har sammanlagt tta studenter markerat den hgsta
frstelsenivn p samtliga frgor. Tre av
dessa lste provtexten p engelska och
resterande fem lste p svenska. I tabellen
ser man vidare att den svenska textgruppen sammantaget markerat fler svar p de
hgre frstelseniverna n den engelska
textgruppen och att den har fler svarande i
tabellens vre halva. De studenter som
lst p engelska kan i sin tur inte sgas ha
frsttt texten lika bra: gruppen har
dels frre svarande i tabellens vre
halva, dels fler svarande nrmare tabellens mitt. (Skillnaden mellan grupperna r statistiskt signifikant). Sammanfattningsvis har den svenska textgruppen inte bara presterat bttre n
den engelska, studenterna dr har
ocks ntt en djupare frstelse av
texten.
Hur kommer det sig d att studenterna som lst p engelska visar en
smre frstelse? En enkel, men inte
desto mindre trolig, anledning till skillnaden mellan grupperna r att de studenter som lst p engelska i strre utstrckning tvingats fokusera p textens yta. Nr vi lser en text p vrt
modersml r avkodningen av textens
yta, allts sjlva skriftbilden, sllan ngot problem. Vi kan oftast direkt n orSPRKVRD 2005/2 31

dens betydelse, och vi kan med ltthet ngot samband mellan studenternas kn,
placera dem i ett sammanhang. Vid ls- lder, tidigare tagna universitetspong och
ning p frmmande sprk r detta inte all- hur vl de presterat p frstelsetestet. Intid lika enkelt. Om man har goda sprk- delningen efter dessa tre kategorier gjorde
kunskaper kan avkodningen ske mer eller att varje undergrupp kom att innehlla remindre automatisk, men ofta handlar det lativt f testpersoner, vilket naturligtvis pom att n innehllet via versttning. L- verkar resultatens tillfrlitlighet.
saren mste d lgga strre energi vid att
I denna delstudie bekrftades dock hutolka skriftbilden n vad som normalt be- vudunderskningens resultat. De studenhvs vid lsning p modersmlet.
ter som lste p svensOm sprkkunskaperna r dliga
ka visade en djupare
kan syftet med lsningen till och
frstelse n den engKvinnliga
med bli att i frsta hand frst
elska textgruppen oavskriften, vilket lmnar mindre utsett kn, lder och tidistudenter
rymme fr egna tankeprocesser
gare universitetspong.
pverkas mer
och bearbetningar. Sdan ytinrik andra sidan tycks
tad lsning pverkar sjlvfallet
sprkvalet inte pverav sprkvalet.
hur vl textens innehll frsts
ka alla studentgrupper
och det r d troligt att det r just
lika mycket. De ldre
de finaste nyanserna i frstelsen
studenterna visade ett
som blir lidande. Rimligen har alla
bttre resultat n de
studenter i underskningen strvat efter yngre nr det gllde den svenska texten,
att n en djup frstelse av innehllet. men denna skillnad mellan ldersgrupperMen de som lst den engelska textversio- na fanns inte nr det gllde den engelska
nen tycks allts ha misslyckats med denna texten. Kanske kan detta tolkas som att
intention: de visar en smre frstelse fr det frsprng i kunskaper som de ldre
de stora sammanhang som terspeglas i de studenterna generellt har gentemot de
hierarkiskt hgre frstelseniverna och yngre gr frlorad vid textlsning p enghar i stllet i strre utstrckning valt alter- elska. En liknande skillnad terfanns ocks
nativ som de knner igen ur texten. En s- mellan knen i mitt material. Inom den
dan ytlig frstelse knnetecknar dock inte svenska textgruppen visade kvinnorna ett
alla i den engelska textgruppen, och det r bttre resultat n mnnen, medan frhlviktigt att komma ihg att det finns ett landet snarare var det motsatta inom den
spann av frstelseniver ven inom grup- engelska textgruppen. Detta antyder att
perna. Sammantaget visar underskningen de kvinnliga studenterna pverkas mer n
nd att studenternas kunskaper i engel- mnnen av sprkvalet. Skillnaden mellan
ska mste strkas, s att de kan frst ven grupperna i dessa delunderskningar r
engelsksprkiga texter p djupet.
inte statistiskt signifikanta. Studenternas
universitetspong inverkade dremot inte
Bakgrundens betydelse
nmnvrt. Detta r frvnande, och jag
I underskningen tittade jag ocks p fr- har svrt att tro att resultatet skulle bli det
hllandet mellan studenternas frstelse samma inom en strre underskningsoch lsarbakgrund fr att se om det finns grupp.
32 SPRKVRD 2005/2

Det intressanta med de tv frsta prvningarna i delstudien, allts kategorierna

kn och lder, r att de strider mot det frvntade resultatet. Studier frn gymnasieoch grundskoleniv har visat att flickor i
allmnhet nr en bttre lsfrstelse samt
verlag har hgre betyg n pojkar. Frutsatt att detta kan fras ver till hgre studieniver kunde man anta att frhllandet
skulle vara det samma i mitt material. Vidare verkar det troligt att ldre studenter
skulle prestera bttre p ett frstelsetest
liknande mitt med tanke p att de i allmnhet har strre vana vid textlsning och
ocks strre livserfarenhet, vilket borde
vara en frdel vid frstelsetest. Dessa antaganden bekrftades som ovan nmnts
allts endast inom den svenska textgruppen, inte bland dem som lste p engelska.
Lite spekulativt kan man frga sig om detta kan tolkas som att de studenter som
vanligtvis presterar bst r de som frlorar
mest p att lsa kurslitteratur p engelska.
Vad innebr detta fr framtiden?
Vad betyder d frstelseskillnaderna som
framkommit i ett strre sammanhang? Ja,
sjlvfallet ska man vara frsiktig med att
dra mer lngtgende slutsatser. Det r exempelvis mjligt att sprket inte har samma tydliga pverkan p studenternas normala studieresultat. Kanske lyckas flertalet
studenter normalt kompensera fr den extra belastning som det frmmande sprket
innebr genom att exempelvis gra noggranna versttningar eller anteckningar.
Resultatet av underskningen utgr

dock en tydlig pminnelse om att svenskan r viktig fr studenterna. De studenter

som lst den svenska textversionen har
ntt signifikant bttre resultat och drmed
en djupare frstelse av textinnehllet.
Den engelska textgruppen har visserligen
ocks presterat bra, men jmfrt med dem
som lst p svenska har gruppen missat
tskilligt. Detta gr att studenterna sammanfattningsvis mste ha tillgng till bda
sprken fr att kunna tillgna sig s mycket som mjligt av sin utbildning, bde intellektuellt och kunskapsmssigt. Drtill
mste engelskan strkas hos de enskilda
studenterna s att de kan frst ven engelsksprkiga texter p djupet. Ett sdant
parallellt anvndande av sprken inom
omrdet r ocks den linje som sedan
lnge fresprkats inom svensk sprkvrd.
LITTERATUR
Marton, Ference, Dahlgren, Lars-Owe, Svensson, Lennart & Slj, Roger, 1999: Inlrning
och omvrldsuppfattning. En bok om den studerande mnniskan. 2 uppl. Stockholm.
Marton, Ference, Hounsell, Dai & Entwistle,
Noel, 2000: Hur vi lr. 3 uppl. Stockholm.

Hedda Sderlundh studerar vid Institutionen fr nordiska sprk vid Uppsala universitet. Hon fick Sprkvrdssamfundets stipendium 2005 fr sin uppsats Svrare p
engelska en studie om svenska hgskolestuderandes frstelse av kurslitteratur p
svenska respektive engelska. En utfrligare
redogrelse fr sin underskning har hon givit i tidskriften Sprk och stil 14 (rg.
2004).

SPRKVRD 2005/2 33

NOTERAT
NOTERAT
Svensk kulturvxtdatabas

u kan den som r

intresserad av vxtnamn hitta uppgifter
om svenska och latinska
namn, artnamn, slktnamn
m.m. i en frtrfflig databas.
Den innehller redan 37 000
vxtnamnposter. Det r
Centrum fr biologisk
mngfald som str fr den.
Man hittar den p <http://
skud.ngb.se/>.
Birgitta Lindgren

rsmte

ill man ha politisk

makt, mste man vara
beredd att ge avkall p
friheten, och jag vljer
makten.
Det sade Sylfest Lomheim, direktr fr Norsk
sprkrd, nr Svenska
sprknmnden hll rsmte
16 mars. Diskussionsmne
var nmligen sprknmndernas roll i dag i samhllen som
de nordiska, och grannlndernas sprknmnder var
inbjudna som inledare.
Henrik Hagemann frn
Dansk Sprognvn och
Marika Tandefelt frn
Finland hll kanske inte
34 SPRKVRD 2005/2

riktigt med. De tryckte mer

p vetenskapligheten och
nrheten till forskning som
bas fr verksamheten.
rsmtet lutade mhnda
mer t den dansk-finska
inriktningen i den fljande
diskussionen om sprknmnders legitimitet och
identitet en minst sagt
angelgen frga i vntan p
hstens sprkpolitiska
proposition.
Olle Josephson

Pristagare

Rttelse

nsndaren om tysk
stavning i Sprkvrd
2005/1 fick fel efternamn
och hemort. Det skulle vara
Heinrich Hunziker, Bern. Vi
ber om urskt!
Birgitta Lindgren

Sprkriktighet

recis till midsommar

kommer Svenska
sprknmndens
Sprkriktighetsboken, ett stort
(400 sidor) och nydanande
verk om sprkriktighet.
Strre n mig, sin och hans,
kommer resa, subjektsregeln,
satsradning och nrmare
hundra andra sprkriktighetsfrgor diskuteras
utfrligt i ver femtio
kapitel. En liknande bok har
inte givits ut i Sverige p

id Sprknmndens
rsmte utdelades
ocks Erik Wellanders
pris fr srskilt frtjnstfull
vetenskaplig insats inom
sprkvrdens omrde. Det
gick till Sture Berg, Gteborgs universitet, som i
nstan fyrtio r arbetat med
att utforska hur orden
i svenskan bildas, bjs
och stts samman,
En liknande bok har inte
d.v.s. den gren av
sprkvetenskapen som
givits ut i Sverige
kallas morfologi.
Bland annat gav Sture
p minst trettio r,
Berg 1978 ut Svenskt
homograflexikon en
ja, kanske aldrig.
homograf r ett ord
med en enda skriftbild
minst trettio r, ja, kanske
men minst tv skilda
aldrig. Jmfrt med frebetydelser, t.ex. val. Men
gngarna ger nmligen
framfr allt har hans arbete
Sprkriktighetsboken betydligt
med en morfologisk databas
strre utrymme t resonehaft stor betydelse fr
mang, analyser och bruksbeSvenska Akademiens
skrivningar. Den uppmrkordlista.
samma lsaren fr allts inte
Olle Josephson
bara skriv- och redigerings-

rd utan djupa insikter i

sprkriktighetsargumentation.
Vi terkommer till
Sprkriktighetsboken i
Sprkvrd, men tills vidare
kan boken kpas i bokhandeln eller bestllas frn
Sprknmnden (320 kr plus
porto).
Olle Josephson

Sprknmnden nyligen inlett

samarbete med det fretag
som utvecklar sprkkontrollen i Microsoft Word.
Nmnden ska fresl
ndringar av felaktiga eller
onyanserade normer och
felmeddelanden.
Ola Karlsson

Jmfrt med liggandes

Skrivstd i Pargas

tudenter runt om i
landet skriver intressanta
ordiska sprkvrdare
uppsatser om klassiska
och sprkteknologer
sprkriktighetsfrgor. Vid
samlades 2122 april i
Gteborgs universitet har
Pargas, Finland, fr att
diskutera sprkstdsprogram i
datorer. UtgngsStudenter runt om i landet
punkten var inte
minst sprkvrdens
skriver intressanta uppsatser
vilja att f strre
inflytande ver de
om klassiska sprknormer sprkstdsprogrammen
riktighetsfrgor.
sprider. P
seminariet talades
det bl.a. om vikten
Erik Falk lagt fram en
av goda, vlfungerande
tiopongsuppsats om jmfrt
program fr srskilda
med i stllet fr n: Hyrorna
anvndargrupper, som
dr r rejlt lgre jmfrt med
skolbarn och dyslektiker, och
andra omrden. Konstruktiofr nordiska smsprk, som
nen blir allt vanligare, och
samiska och grnlndska.
Falk kan visa att den fyller en
Den grundlggande frgan
uppgift. Fretrdesvis
var dock hur sprkvrden,
anvnds den som i exemplet
den sprkteknologiska
ovan. Ett n skulle krva en
forskningen och den
mindre omformulering, och
sprkteknologiska industrin
de tv jmfrelseleden tillhr
ska samarbeta fr att f fram
inte samma ordklass.
bttre program och bttre
Vid Uppsala universitet har
konsumentinformation om
Emma Nilsson gnat en Chur programmen br
uppsats t variationen ande/
anvndas. I det syftet har

-andes (liggande/liggandes).
Det traditionella sprkriktighetsrdet har varit att alldeles
undvika s-varianten. Nilsson
frilgger dock en systematik i
den variation som frekommer. Formen med -s har
nstan alltid verbal funktion,
medan den s-lsa formen
lika vl kan fungera som
adjektiv. S-formen refererar
ocks mestadels till en
mnsklig aktivitet, till
skillnad frn den s-lsa.
Allts: hon skrev sina romaner
liggandes i sngen men hon
hade gamla romaner liggande i
sngen.
Olle Josephson

Proposition

i fr terkommande
frfrgningar om det
hnder ngot med Ml
i mun-utredningen. Jod,
regeringen kommer att lgga
en sprkpolitisk proposition
till riksdagen i brjan av
september. Men vad den
innehller vet vi inte frrn i
lingontiden.
Olle Josephson

Pinnen blev en kloss

Dagens Nyheter har

lsarna ftt skicka in
frslag p vad man skall
kalla den dr grejen som man
placerar p bandet i snabbkpskassor, fr att markera
grnsen mellan olika kunders
varor. Det kom inte mindre
SPRKVRD 2005/2 35

n 575 olika frslag, somliga

mer fantasifulla n andra,
t.ex. tvrsing, kpsl,
mellanting. Vann gjorde
kassakloss med knapp
marginal (6 594) ver
kundpinne (6 538). Men vad
heter den p riktigt? Tja,
inte ens tillverkarna r s
skra p det. Men varuavskiljare r nog det vanligaste.
Fast det tycker inte vi r s
bra. Det kan tolkas som den
dr flyttbara bommen p
utsidan av kassan, den som
separerar den ena kundens
betalda varor frn nsta
kunds betalda varor.

mlet (57 %) t.o.m. strre n

fr rikssvenska. Vrmlndska
hamnade i botten (6 %) och
det r tillfrgade i Norrland
och Gtaland som drar ned
den siffran i botten (2
respektive 4 %). Men
frtroendet var nstan lika
lgt fr gotlndskan, som
annars brukar hamna hgt i
popularitet, och fr dalml.
Pensionrer och egenfretagarna r de grupper som
tyckte bst om rikssvenska
(62 %) i denna underskning,
som vl inte ska tas alltfr
allvarligt.
Birgitta Lindgren

Birgitta Lindgren

Norrlndska r tryggt

Engelska

v studentuppsatser
frdjupar vra kunskaper
om engelskans roll i
utbildningsvsendet. Anna
Antonsson p sprkkonsultlinjen vid Stockholms
universitet har
intervjuat sju
doktorander.
Naturvetare
Av de tillfrgade tyckte i
som skriver s
kallade
genomsnitt 25 % att norrsammanlndska dialekter r mest
lggningsavhandlingar
frtroendegivande.
tar engelskan
fr given som
avhandlingssprk. Men de har en
tillfrgade tyckte i genomnyanserad syn p sina
snitt 25 % att norrlndska
engelskkunskaper; de vet att
dialekter (ingen speciell
de uttrycker sig smre och
utpekad) r mest frtroendemste lita till standardforgivande. I Norrland sjlvt var
muleringar som vertas frn
frtroendet fr det egna

en underskning som
Handelns utredningsinstitut ltit gra om attityder
till dialekter hos telefonister
visar det sig att av de

36 SPRKVRD 2005/2

frlagor. Det muntliga

arbetssprket r i huvudsak
svenska.
Marianne Stenlund vid
Institutionen fr nordiska
sprk i Uppsala har enktunderskt attityderna till
engelska och svenska hos 150
gymnasister; hlften av dem
var s kallade sprint-elever
som lser flera mnen p
engelska. Huvudresultatet r
att gymnasisterna i stort sett
tycker likadant, oavsett
undervisningsform. Mjligen
uppvisade sprintgymnasisterna ngot hgre sprklig
medvetenhet; de var lite
positivare bde till engelska
och svenska.
Olle Josephson

Skicka in nya ord!

i samlar som bekant p

nya ord och uttryck,
liksom nya betydelser
och anvndningar av gamla
ord. P vr webbplats har vi
nu en egen avdelning, dr vi
fortlpande presenterar en
lista ver nya ord som vi
uppmrksammats p och
ven ord som folk hittat p
sjlva. Dr finns ett formulr
som man kan anvnda. Man
kan ocks skicka e-brev till
<nyord@spraknamnden.se>
och <egnaord@spraknamnden.se>.
Birgitta Lindgren

ANNONS

SPRKVRD 2005/2 37

SPRKPOLITIK

Unionsopplsningen
opptakt til sprkstrid
KJELL IVAR VANNEBO

I r firas bde i Norge och Sverige hundrarsminnet av den fredliga upplsningen av

unionen mellan Norge och Sverige. Hade
unionen och unionsupplsningen ngon
betydelse fr norsk sprkhistoria? Kanske lite
nd, svarar professor Kjell Ivar Vannebo.

boka Det var i 1905 ..., som er utgitt i

forbindelse med markeringa av de
hundre rene som er gtt siden opplsningen av unionen mellom Norge og
Sverige, heter det innledningsvis: Historien om Norge i 1905 begynner i 1814.
Begge rene er kjente merker i norsk historie, men nr det gjelder norsk sprkhistorie, har 1814 ftt en langt mer framtredende plass enn 1905. Mens 1814 blir nevnt
i de fleste sprkhistoriske framstillinger, er
det svrt sjelden om overhodet at unionsopplsningen i 1905 blir omtalt i norske sprkhistorier. I denne artikkelen skal

38 SPRKVRD 2005/2

jeg se litt nrmere p bakgrunnen for dette, og om det kan vre slik at ogs lsrivelsen fra Sverige i 1905 fikk betydning for
den norske sprksituasjonen. Og la oss da
begynne med 1814.
I 1814 ble Danmark som en flge av
Napoleons-krigene tvunget til avst
Norge til Sverige. Innen den tid hadde
Norge vrt i union med Danmark under
firehundre r. I denne unionen var Norge
den svakeste parten konomisk og politisk.
Det hadde blant annet medfrt at det
danske skriftsprket kom til fungere som
skriftsprk ogs i Norge. Norge ble i 1814
nominelt en egen stat, men fikk avgrenset
selvstendighet gjennom personalunionen
med Sverige.
Rent sprklig skjedde det ingen forandringer i 1814, men opplsningen av
unionen frte til at sprsmlet om den nye
nasjonens sprk ble aktualisert. I og med
at Norge skulle bli en egen nasjon, mtte
det iflge datidens ideologi ogs f sitt

eget sprk, noe som p lengre sikt innebar almuesproget. Denne motsetningen
at det danske skriftsprket mtte vike for kom noe seinere til konkretiseres gjenet eget norsk sprk. Men i de frste ra et- nom arbeidene til de to hovedmotpolene i
ter 1814 forskte en holde skriftsprket 1800-tallets norske sprkhistorie: Ivar Aas rent dansk som mulig og da bl.a. av sen (18131896) og Knud Knudsen
frykt for pvirkning fra svensk. Et utslag av (18121895). Aasen bygde sin skriftnordenne frykten var reaksjonen p noen f mal Landsmaalet p systemet i dialektsvenske ord (torpare, det, drotningen) som ene og da srlig bygdemla, mens Knudble brukt i tidsskriftet Saga i 18161819. sen gradvis ville fornorske det danske
Presten og stortingsmannen Andreas skriftsprket. Normgrunnlaget for skriftBonnevie reagerte med gi ut et eget sprket fant Knudsen i den almindeligste
skrift mot Saga, der han pstod at tids- Udtale af Ordene i de Dannedes Mund.
skriftet ville amalgamere
Han omtalte sitt eget pronorsk og svensk, og at det
gram som det dansk-norske
fornrmer den norske Namlstrv og Aasens som
Vi kan knapt
tionalflelse! Det var imiddet norsk-norske mlstrv,
lertid lite grunnlag for en
og han snakket om Gradregistrere en
slik frykt, og det skulle vise
vishedens kontra Brhaseneste pvirkning
seg at vi knapt kan registretens Vej. De to skriftnorre en eneste pvirkning fra
malene som vi seinere (fra
s lenge unionen
svensk s lenge unionen
1929) kjenner som nynorsk
med Sverige eksisterte.
og bokml ble offisielt sieksisterte.
Grunnen til dette var frst
destilte ved et Stortingsog fremst de to unionenes
vedtak i 1885. I vedtaket ble
vidt forskjellige karakter.
det bl.a. sltt fast at det
Mens unionen med Dannorske Folkesprog som
mark innebar et fellesskap p en rekke skole- og officielt Sprog sidestilles med
samfunnsomrder, bl.a. innenfor lovgiv- vort almindelige Skrift- og Bogsprog.
ning, kirkeliv og skolevesen, s var perso- Vedtaket pnet for bruk av landsmlet
nalunionen med Sverige stort sett begren- som offisielt sprk, og landsmlet fikk snart
set til en felles konge og en felles utenriks- innpass i skolene ved siden av det danskpolitikk.
norske skriftsprket. Dermed var det norske sprksprsmlet definitivt blitt bde et
Gradvishedens Vej
politisk og et pedagogisk problem.
P 1830-tallet blir sprksituasjonen for alInnfringa av landsmlet som et offivor et tema i den norske offentlige disku- sielt skriftsprk frte bl.a. til krav om ei fassjonen. Den gjaldt sprsmlet om hvordan tere normering, dels for unng tillp til
et eget norsk skriftsprk skulle etableres, mer individuelle og anarkistiske normer,
og den grunnleggende motsetningen gikk dels fordi Aasen-normalen ble oppfattet
mellom de som ville fornorske det skrift- som konservativ og for sterkt knyttet til det
sprket som var i bruk, det danske, og de vestlandske dialektomrdet.
som ville skape et nytt norsk skriftsprk
Innenfor dansk-norsken oppstod det
med basis i folkemlet eller det skalte ogs raskt krav om endringer, og her dels
SPRKVRD 2005/2 39

for ta opp kampen med det mer nasjona- flere oversikter over norsk sprkhistorie syle landsmlet, men dels ogs av pedagogi- nes den som nevnt nrmest ikke ha
ske grunner for minske avstanden spilt noen rolle overhodet. Men gr vi til
mellom den dansk-norske skriftnormalen samtidige kilder, finner vi at unionsopplsog folkets eget talesprk.
ningen flere ganger ble trukket inn i disVed overgangen til 1900-tallet var alts kusjonen, og at ogs parallelliteten med
den norske skriftsprkssituasjonen for al- den nasjonale frigjringa i 1814 ble unvor blitt et problem, og mange mente at derstreket. I en Stortings-debatt i 1892
noe mtte gjres med begge
pekte skolestyrer Refsdal
skriftnormalene.
p
sammenhengen
Landsmlet fikk sin frste
mellom
sprksituasjonen
Ved overgangen
rettskrivningsreform i 1901.
og den politiske situasjotil 1900-tallet var
Innenfor dansk-norsken
nen da han sa at bakgrunble det i 1898 utarbeidd en
nen for mlreisinga var at
den norske
innstilling av en departeden norske Almuesmand
ments-oppnevnt tremannskokom til Vished om, at han
skriftsprksituasjomit. I denne innstillinga gikk
har baade Ret og Magt i
nen blitt et
komiteen inn for (1) at skriftdet nye politiske Liv som
sprket skulle bygge p talevaagnede her i 1814. Og
problem.
sprket, ikke omvendt, og (2)
i 1906 peker Stortings-reat hvis det var vakling i talepresentanten Abraham
sprket, s skulle den eienBerge p at sprksprsdommelige, (d.v.s. den typismlet egentlig var nrt
ke) norske form velges framfor den dans- forbundet med frigjringsvedtaket i 1905:
ke. Innstillinga ble mtt med kraftig kritikk.
Det skulle imidlertid enda g noe tid fr
For mig staar det saa, at ordningen af
en endelig reform ble utarbeidd og vedtatt
dette sprsml hnger saa sterkt saminnenfor dansk-norsken. Sprksprsmlet
men med vor nationale reisning, med
mtte i frste omgang vike for viktigere pofrigjrelsesverket fra fjoraaret, at det
litiske sprsml: den 7. juni 1905 erklrte
ikke kan andet end trnge sig frem.
det norske Stortinget at unionen med
Sverige var opplst.
Samme tankegang finner vi ogs hos
I den norske opinionen var det alts fr skolemannen D. F. Knudsen som uttalte
1905 en klar motsetning mellom de som at det nasjonale gjennembrudd i 1905
ville fornorske sprket, og de som nsket frte ogs til et sproglig gjennembrudd.
holde fast ved grunntrekkene i den dansk- Og franskmannen Achille Burgun, som i
baserte skriftsprksnormen.
19191921 gav ut et tobindsverk om
sprkutviklinga i Norge etter 1814, peker
Unionsopplsningens rolle
p at de politiske hendingene i 1905 frte
Hvilken rolle spilte s unionsopplsningen til en opinionsendring, som ble av direkte
for diskusjonen om sprket bde fr og betydning for rettskrivningsarbeidet:
etter 1905 og for den reformen som ble
vedtatt for dansk-norsken i 1907? Iflge
Det er begivenhetene i 1905 som
40 SPRKVRD 2005/2

ogs p dette omrdet [dvs. det sprklige] frer til en br opinionsendring.

Etter ha brutt med Sverige flte en at
en hadde mot og lyst til likeledes bryte med Danmark. (min oversettelse)

klasser, bondereisinga ble avlst av ei arbeiderreising. Vi fikk ei begynnende urbanisering der ikke minst befolkningskningen i stlandsomrdet og dermed ogs ei
mer framtredende stilling for de stlandske bymla frte til en ny sprksosiologisk
Den nasjonale stemningen som hersket situasjon. Det var ikke s lett enes i et
ved unionsopplsningen 1905, frte alts nasjonalt fellesskap i den nye politiske
ikke bare til et politisk brudd med Sverige, hverdag som n oppstod. S selv om det
men den forsterket i hy grad ogs kravet overordnede prinsippet om at normeringsom et sprklig brudd med Danmark. Et grunnlaget skulle vre norsk, var vedtatt,
godt eksempel p at det ikke bare gjaldt var det fortsatt mange sprsml og stor
en politisk, men ogs en sprklig frigjring, uenighet om hvordan skriftsprksnorfinner vi i en artikkel av den norske stats- malene skulle utformes mer i detalj. Og tilministeren Jrgen Lvland i
hengerne av de ulike
Verdens Gang i 1909, der han
fraksjonene i sprkstribl.a. skriver:
den organiserte seg like
Den najsonale
etter 1905 i egne forAt sikre og bevare det noreninger. I 1906 fikk
stemningen
ske sprogs ret ved siden av
landsmlstilhengerne
forsterket kravet
norsk-dansken er en likesaa
sin sprkpolitiske kampstor sak som det var at sikre
organisasjon Noregs
om sprklig brudd
Norges politiske suvernitet
mllag , mens riksog selvstyre. I national henmlstilhengerne oppretmed Danmark.
seende er saken endnu strtet Riksmlsforbundet
re. Om politisk selvstndigret etter. De to offisielhet tapes, det er en mere
le skriftsprka var
udvortes ting, som kan gjenegentlig bare i startfasen
vindes. Men taper et folk sit morsmaal av det som skulle vise seg bli en lang og
og tar et andet sprog, det tap kan ald- vanskelig konsolideringsprosess.
rig gjenoprettes.
Reformen i 1907 ble innledningen til
en rekke skriftsprksreformer i offentlig
P norsk talemls grunn
regi gjennom hele 1900-tallet. I motsetKravet om politisk og sprklig frigjring ning til i Sverige og Danmark ble Norge et
gikk alts hnd i hnd. Den nasjonale laboratorium for sprkplanlegging. Stristemningen i 1905 hadde uten tvil betyd- den gjaldt normeringa av bde bokml og
ning for synet p norsk sprk og for opp- nynorsk, men etter hvert ogs sprsmlet
slutningen om det grunnleggende prinsip- om ei tilnrming mellom de to til et felles
pet for 1907-reformen om at det var norsk samnorsk skriftsprk. I det ytre og for
ikke dansk taleml som skulle ligge til en utenforstende kan den fortone seg
grunn for rettskrivinga. Men ganske snart som en strid om bokstaver, ord og byskiftet den politiske situasjonen karakter: ningsformer, men under det hele l det
industrialiseringa hadde skapt nye sosiale bde regionale, sosiale og kulturelle motSPRKVRD 2005/2 41

setninger. Og opptakten til striden sprang

blant annet ut av den nasjonale stemningen som rdde ved unionsopplsningen i
1905.

LITTERATUR
Burgun, Achille: Le dveloppement linguistique en
Norvge depuis 1814. IIe partie. Kristiania
Jacob Dybwad. 1921
Hegge, Per Egil og Leif Arne Ulland: Det var i
1905. Oslo Andresen & Butenschn 2004
Lundeby, Einar: Stortinget og sprksaken. Vedlegg
1 til Innstilling om sprksaken fra Komiteen

til vurdere sprksituasjonen m.v. oppnevnt

ved kongelig resolusjon 31. januar 1964.s.
5781. 1966
Nygaard, Rolf R: Fra dansk-norsk til norsk
riksmaal. Rettskrivningsstrevet i bokmlet inntil
1907. Oslo Johan Grundt Tanum 1945.

Kjell Ivar Vannebo r professor i nordisk

sprkvetenskap vid Universitetet i Oslo.
Han har bl.a. gnat sig t ls- och skrivfrdighet och dess pverkan p sprkutvecklingen.

Ordlista
brudd
br
brhast
dannede
felles
forskjellig
grunntrekk
innstilling
kilde
nasjonalflelse
svrt
tillp
vedtak

42 SPRKVRD 2005/2

brytning
pltslig
brdska
bildade
gemensam
olik
grunddrag
frslag
klla
nationalknsla
mycket
ansats
beslut

ANNONS

SPRKVRD 2005/2 43

ting talar fr att det icke-komparativa som

under spridningsprocessen skulle ha omtolkats som pronomen i just relativsatser.
Att det under senare medeltid, nr
som-relativerna r vletablerade, upptrder en ny latinhrmande typ av relativsats, inledd av det relativa pronomenet
vilken, frndrar inte saken. Mjligheten
frfrgan frn Sten Ewerth redo- att vxla mellan som och vilken i vissa relagrs i Sprkvrd 2005/1 fr ngra tivsatser betyder inte att orden r av samfrndringar som r att vnta betrf- ma slag. Det finns ett par uppenbara skillfande den grammatiska etiketteringen i nader. Dels kan som till skillnad frn vilken
nsta upplaga av Svenska Akademiens inte bjas i genus, numerus och kasus.
ordlista (SAOL). ntligen (!), dristar man Dels kan som till skillnad frn vilken inte
sig att tnka, tillts t.ex. beteckningen sub- styras av en preposition; man kan allts
junktion (som i ldre grammatikor kallades inte sga den gren p som man sitter, men
underordnande kondremot den gren p vilken man
junktion).
sitter.
Men sen kommer
Grammatisk expertis r av
Huruvida som
det: Dremot komnmnda skl (och en del andra)
mer det relativa som
ense om att som inte r ett pronohelst ska beskrivas
att kvarst som promen. S lngt r saken faktiskt
nomen det skiljer
okomplicerad. Huruvida som verklisom subjunktion
sig frn det subjunkgen helst ska beskrivas som subkan dremot
tionella som genom
junktion kan dremot diskuteras.
att syfta p ett korreMen Svenska Akademien har nu
diskuteras.
lat, skriver ordbobekostat en egen omfattande
kens representanter.
grammatik. Och ven om vi drDetta r ett minst
med inte ftt den slutgiltiga besagt anmrkningsvrt uttalande av tv skrivningen av svenska sprkets struktur,
skl.
s r det en genomtnkt och p vetenskaDet ena sklet r att man har uppen- pens nuvarande stndpunkt vlgrundad
bart fel. Relativsatsernas som (Dr kommer beskrivning. I den beskrivs som som subLasse som gillar grammatik) r lika lite som junktion. Drmed borde det vara en sjlvde komparativa bisatsernas som (Han gil- klarhet att ocks Svenska Akademiens
lar grammatik lika mycket som han lskar ordlista tillmpade samma grammatiska
fotboll) ett pronomen. Etymologiskt sett rr etikettering.
det sig om samma ord; som har spritt sig
frn komparativa bisatser till relativsatser,
Ulla Stroh-Wollin, Institutionen
men ocks till en del andra bisatstyper,
fr nordiska sprk, Uppsala universitet
t.ex. frgeordsinledda bisatser (t.ex. vem
som kommer), dr som inte ens hypotetiskt
kan uppfattas som ett pronomen. Ingen-

INSNT

Som r inget pronomen

44 SPRKVRD 2005/2

ANNONS

Lorem ipsum

r formgivare och andra behver

testa typografi och liknande men
inte har ngot riktigt innehll anvnder de en text som brjar Lorem ipsum
dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit.
Vad betyder det? Efter att ha skt p ntet har jag frsttt att det r frvanskning
av en text av Cicero, romersk politiker, vltalare och filosof (10643 f. Kr.). Raderna
r hmtade ur hans skrift De finibus bonorum et malorum (Om det hgsta goda och
onda) och lyder egentligen: Neque porro
quisquam est qui dolorem ipsum quia dolor
sit amet, consectetur, adipisci velit (Och vidare finns ingen som lskar sjlva smrtan
eftersom den r just smrta som sker

den och vill n den).

Exempeltexten har tydligen hngt med
i tryckeribranschen lnge. Det kanske var
ngon, ngon gng, som tyckte att det blev
snyggare om det inleddes med ett L n
med ett N, och att man ville slippa q i qui
och quia och s vidare.
Sker man p lorem ipsum p Google
fr man 255 000 trffar, bl.a. fljande dr
man kan lsa mer om citatet: <http://
dictionary.reference.com/search?q=lorem+
ipsum&r=67>; <http://www.lipsum.com>;
<http://www.straightdope.com/columns/
010216.html>.
Lasse Blsj
SPRKVRD 2005/2 45

NYUTKOMMET
God hjlp

rlagsmannen Gsta bergs Frsta

hjlpen i svenska (Wahlstrm &
Widstrand, 2004) r i sina grundlggande bestndsdelar en frkortad version
av samma frfattares Handbok i svenska
frn 2001. Om den skrev Jan Svanlund i
Sprkvrd 2001/4 att det var en i mnga
stycken mycket anvndbar handbok. Hr
finns massor med goda handfasta tips, rd
och uppmuntrande tillrop till skribenter i
nd. Omdmet str sig infr den nya, kortare versionen. Den r dessutom uppdaterad med frska litteraturtips, en lista p
sms-frkortningar och en del annat brukbart.
Olle Josephson

Jag knner mig

begvad bara

sger en invandrarflicka nr hon intervjuas om vad flersprkigheten betytt fr henne. Yttrandet str att lsa i
en ny avhandling med samma namn och
med undertiteln Om flersprkighet och
identitetskonstruktion bland ungdomar i ett
multietniskt frortsomrde (Gteborgsstudier i nordisk sprkvetenskap 2, 2005).
Frfattaren Tore Otterup har personligen
gjort en enktunderskning med 179 mellanstadieelever med utlndsk bakgrund
46 SPRKVRD 2005/2

och fljt upp med intervjuer med ngra

stycken. P s stt har han ftt en god personlig knnedom om varje informant. En
mindre grupp anger att de r ensprkiga
och allts bara talar svenska, medan runt
20 sger att de talar mer n tv sprk. De
flesta tycker att det r bra att kunna flera
sprk och de flesta skattar sitt eget modersml hgt men menar samtidigt att det
r viktigt att lra sig svenska. Som andra
underskningar visar ven denna underskning dessvrre att elever med utlndsk
bakgrund genomsnittligt klarar sig smre i
skolan. Lysande undantag finns ven hr
frsts.
Birgitta Lindgren

Folklig ordkonst

ohan Althoff har samlat ordsprk, rim,

ramsor, visor och uttryck, ja sdant som
kan kallas folkig ordkonst i en behndig
bok med detta namn, trevligt illustrerad av
Robert Nyberg (Alfabeta 2005). Hr fr
man sig bl.a. till livs tnkvrdheter som
Ingenting kommer bort, det kommer bara
undan och fundera p gtor som Varmed
slutar dagen och brjar natten?.
Birgitta Lindgren

Komma bst?

alet bruk av komma, semikolon och

andra tecken r temat fr Komma
rtt, komma fel, och komma till punkt
(Wahlstrm & Widstrand 2005), Eva
Halldingers roande men lite pratiga bear-

betning av Lynne Truss miljonsljande

bok Eats, shoots & leaves. Grundtanken r
god, att konsekvent interpunktion gr textbudskapet begripligare, och ppekandet
om bristen p goda teckennormer i handbcker och liknande r viktigt. Men detta
verskuggas dessvrre av ett annat budskap: att frfattaren och ett ftal upplysta
sprkvktare vet bst och att alla andra
frstr sprket.
Ola Karlsson

Webben

otta Collins doktorsavhandling Variation i webbdiskussion (bo Akademi,

2005) dementerar frestllningen att
webbkommunikation leder till ett torftigare sprk. Collin har underskt 1 000 inlgg
p en webbplats om diabetes. Hon r klok
nog att sortera innehllet i inlggen efter
funktion: frmedlar de fakta, delar de med
sig av erfarenheter, ger de uttryck fr sikter eller sker de frmst kontakt och umgnge? Det r frmst i det senare fallet
som sprket fr vad vi uppfattar som typiska chattegenskaper: smilisar, okonven
r tio r sen, nr jag brja hr, d satt tionell stavning och interpunktion, utelmman mest och tittade p maskinat subjekt, utelmnat
nen hela dagarna. Nu har man
verb i frgor m.m. De
faktafrmedlande deju gtt ifrn det, och man har massor
Lotta Collin
larna skrivs p nstan
av annat man styr med, mest lsning
dementerar
vanlig sakprosa. Interav ngot slag. Dom blir ju hrdare
net har allts gett oss
och hrdare fr varje r just nr det
frestllningen att
nya mjligheter att vagller lsningen.
riera skriften men inte
S beskriver en industriarbetare
webbkommunikareducerat uttrycksfrarbetslivets omvandling i Annation leder till ett
mgan.
Lena Eriksson Gustavssons Jag fixar det oftast. Hur industriarbetare
torftigare sprk.
Olle Josephson
hanterar ls- och skrivkrav i arbetet
(Studentlitteratur, 2005). Tonvikten
ligger vid arbetare med erknda lsoch skrivsvrigheter; frfattaren har djupintervjuat tta stycken och detaljdokumenterat deras alltmer skriftsprkstyngda
arbetsdagar. I ett inledande kapitel ges inet ligger i tiden med stora grammatitressanta data om vuxnas allmnna lsfrker av typen Svenska Akademiens
dighet, och i ett avslutande diskuteras pegrammatik. Nu har det kommit en
dagogiska konsekvenser av undersk- finsk motsvarighet med titeln Iso suomen
ningsresultaten.
kielioppi. (Stora finska grammatiken, FinFr var och en som reflekterar ver hur ska litteratursllskapet, 2004). Den r desvenskt skriftsprk anvnds i dag r detta skriptiv, d.v.s. syftet r att beskriva den finen viktig bok.
ska som talarna de facto behrskar och
Olle Josephson inte enbart den finska som talarna enligt

Skrift i arbete

Finsk grammatik

SPRKVRD 2005/2 47

normativ uppfattning borde behrska.

Det nya i den stora finska grammatiken
r att man beaktat talsprket. En annan
nyhet r att man frt in lexikonet som en
del av grammatiken och visat att orden
inte bara r bitar som man fogar in i ett
grammatiskt mnster utan att de ocks har
en roll fr hur de grammatiska konstruktionerna utformas. Detta synstt mrks
tydligt t.ex. i avsnittet om verben. En
tredje nyhet r att det pragmatiska uppmrksammats, d.v.s. den roll situationen
och syftet spelar fr utformningen av meningen eller yttrandet.
Erika Lyly

Historien

fter nrmare tio rs arbete finns nu i

fullbordat skick, i tv mktiga volymer
om sammanlagt 2 000 tvspaltiga sidor, The Nordic Languages. An International Handbook of the History of the North
Germanic Languages (de Gruyter, 2002
och 2005). Omkring 150 av Nordens ledande sprkhistoriker har skrivit 220 ungefr tiosidiga kapitel om allt frn urnordiska ortnamn och senmedeltida vokalfrskjutningar till nationalismens betydelse
fr sprkplaneringen, 1900-talets etermediesprk eller den fria versens genombrott.
Ofrnkomligen blir ett referensverk av
detta slag svl dyrt (tiotusen kronor) som
svrverblickbart. Mnga enskilda bidrag
kan ocks paradoxalt nog knnas alltfr
korta och oproblematiserade. Men vetandet r enormt, och balansen r god mellan
moderna och traditionella beskrivningsmodeller, liksom mellan samhlleliga och rent
sprkinterna perspektiv .
Tre fynd p mf av tusentals mjliga:
48 SPRKVRD 2005/2

I runinskrifterna har svenskan kommit ungefr halvvgs i den ordfljdsomsvngning

dr bestmningar till substantivet flyttar
frn efterstllning till framfrstllning (min
bror erstter bror min). Sreget fr Norden
r att befolkningsmajoriteten kunde lsa
mer n hundra r innan den kunde skriva.
Knsskillnaderna i spontant tal verkar ha
kat i Sverige mot slutet av 1900-talet.
Olle Josephson

Arbete, psalmer och

meningsbyggnad

edan ett par rtionden rder en ny

ordning inom stora delar av arbetslivet: ocks anstllda lngst ned i hierarkin ska uppmuntras att reflektera och
handla sjlva, men hela tiden utifrn en
stark identitet med arbetsplatsen och dess
ml. I en intressant artikel i nya numret av
facktidskriften Sprk och stil (rgng 14,
2004) visar Anna-Malin Karlsson hur det
slr igenom i de texter butiksbitrden i en
kldkedja mter under en arbetsdag.
Veckobrevet, visionsdokumentet och kundens berttelse r heterogena texter, men
de siktar t samma hll.
Sprk och stil rymmer ocks artiklar om
ldre svenska. Bo Wendt jmfr psalmbokens olika upplagor, 1695, 1819, 1937
och 1986. Den psalm som bearbetats
minst genom alla upplagor r Herre signe
du och rde.
Tidningssprkets meningsbyggnad
analyseras i en lng artikel av Barbro Lundin om icke satsformade meningar. Vanliga
r exempelvis tillbakasyftande meningar
som inleds med detta, ngot som eller vil-

ket. Ngot som stundom resulterar i regelrtta konflikter, fr att citera ett av artikelns mnga exempel.
Sprk och stil kan bestllas frn Swedish Science Press, Box 118, 751 04 Uppsala.
Olle Josephson

Retorikhistoria

urt Johannesson, professor i retorik,

har satt samman en historisk versikt
ver svensk retorik, Svensk retorik
frn medeltiden till vra dagar (Norstedts
2005). Hr fr man veta vilka moden och
mnster som gllt under olika tider samt
mta utdrag ur texter och tal, av exempelvis den heliga Birgitta, Erik XIV, Gustav
II Adolf, Gustav III, Oscar II, Sven Hedin eller Olof Palme. Men boken inleds
som sig br med antiken, som gav oss retoriken och gjorde oss till europer. Eller fr
att sga det med Tegnr, som frfattaren
citerar i frordet: All bildning str p ofri
grund till slutet, blott barbariet var en gng
fosterlndskt.
Birgitta Lindgren

Svordomar

arfr svr ungdomen? Stina Andrasson ger en del av svaret i en intressant liten uppsats frn Institutionen fr svenska sprket vid Gteborgs
universitet, Svr man eller s, s lter det
ju inte s jvla bra den r utgiven som
nummer 50 i institutionens skriftserie
(2005). Hon har samtalat lnge med fyra

pojkar p gymnasiets elprogram om deras

sprk. Andrassons slutsats r att pojkarna
r i frd med att konstruera tv sprkliga
identiteter: en skolkulturell och en motkulturell. I sitt skolkultursprk undviker de
fjortisord och svordomar; de frdms uttryckligen. I motkultursprket gr de flitigt
bruk av samma drag.
Resultatet r inte uppseendevckande,
men visar att man ska ta det lugnt innan
man brjar bekymra sig fr ungdomens
torftiga sprk. De flesta klarar att kodvxla
vid rtt tidpunkt.
Olle Josephson

Tyskt och svenskt

et som p god tidningstyska formuleras durch Verbrennung

von
Dmmaterialien br p lika god tidningssvenska heta genom att isoleringsmaterial eldades upp. Fyra ord p tyska, varav
tv substantiv och inget verb; fem ord p
svenska, varav ett substantiv och ett verb.
Svenskt skriftsprk r allts verbrikare
n tyskt, som r substantivrikare och mjligen lite mer koncentrerat. Det beror p att
den skrivna svenskan stilistiskt ligger nrmare talet.
S har det alltid hetat, men r det sant?
Ja, det visar Maria Carlsson vertygande i
sin statistiskt anlagda doktorsavhandling
Deutsch und Schwedisch im Kontrast (Gteborgs universitet, 2004).
Olle Josephson

SPRKVRD 2005/2 49

SVENSKA SPRKNMNDEN

venska sprknmnden r sammansatt

av representanter fr olika organisationer med intresse fr svenska sprket och svensk sprkvrd. Ordfrande r
professor Mats Thelander och sekreterare
docent Olle Josephson, tillika frestndare fr sekretariatet.
Nmnden har till uppgift att flja det
svenska sprkets utveckling i tal och
skrift, att bedriva sprkvrd och ven att
strka den nordiska sprkgemenskapen.
Det dagliga arbetet utfrs vid nmndens
sekretariat av tio personer, varav sju sprkvetare.
Nmndens skriftserie omfattar fr nrvarande 92 nummer. Ngra av de senast
utgivna r:

93 Sprkriktighetsboken (2005)
92 Rickard Domeij: Datorn granskar
sprket (2005)
91 Olle Josephson: Ju. Ifrgasatta
sjlvklarheter om svenskan, engelskan och
andra sprk i Sverige (2004)
90 Roger Hansson m.fl: Sprk och skrift
i Europa (2004)
89 Engelskan i Sverige (2004)
82 Svenska skrivregler (2000).
Sprknmnden ger ocks ut ordbcker
och ordlistor ssom Svenskt sprkbruk
(2003), Svenska sprknmndens uttalsordbok (2003) och Svensk skolordlista (2004).
Fr nrmare information se <www.
sprknmnden.se>.

41:a rgngen ISSN 0038-8440

Redaktr och ansvarig utgivare: Olle Josephson
Redaktionssekreterare: Birgitta Lindgren
Sprkvrd publicerar grna artiklar och bidrag frn lsarna. Vi kan dock inte ta ansvar fr
insnt material.
Annonser i Sprkvrd: 08-442 42 00
Prenumerationspris fr r 2005 (4 nummer) vid prenumeration direkt hos nmnden:
fr privatpersoner 150 kr
fr fretag och vriga 190 kr (utlandet 200 kr)
Prenumeration genom expeditionen eller pg 197475-7, Svenska sprknmnden
Redaktion och expedition: Svenska sprknmnden, Box 20057, 104 60 Stockholm
tfn 08-442 42 00, fax 08-442 42 15
E-post: expedition@spraknamnden.se (fr bestllning);
info@spraknamnden.se (fr sprkfrgor och synpunkter p Sprkvrd)
Sprknmnden p Internet: <www. sprknmnden.se> eller <www.spraknamnden.se>
Telefonrdgivning (vard. 9-12): 08-442 42 10
Tryck: Skogs Rulloffset, Trelleborg 2005
50 SPRKVRD 2005/2

SPRKVRD 2005/2 51

POSTTIDNING B Svenska sprknmnden, Box 20057, 104 60 Stockholm

Nsta nummer av Sprkvrd (2005/3)

kommer ut i brjan av hsten.
Ur innehllet:
Vad testar sprktesterna?
Ett flytande smord: att
Se ocks vr webbplats <www.sprknmnden.se>
eller <www.spraknamnden.se>.

Tack till
Dagens Industri
Expressen
Gteborgs-Posten
ICA-kuriren
Kristianstadsbladet
Norstedts Akademiska Frlag
Nya Wermlands-Tidningen
Prima Vista Fretagsuniversitetet AB
Sveriges Television AB
Sydsvenska Dagbladet
Trelleborgs Allehanda
Upsala Nya Tidning
Ystads Allehanda
som ger generst ekonomiskt std
till Sprknmndens verksamhet.
52 SPRKVRD 2005/2