Matpriser en framtida huvudvrk fr Riksbanken?

Den svenska inflationen lyser som bekant med sin frnvaro och debattens vgor gr hga om huruvida lga rntor kommer att lyckas f upp den till 2-procent ens p lng sikt. Riksbanken kmpar dessutom i motvind eftersom mnga varor av strukturella skl alltid faller i pris. Hemelektronik r det tydligaste exemplet. Justerat fr kvalitetsfrbttringar har priset p tv-apparater, mobiltelefoner, datorer mm fallit med nstan 80 procent de senaste 10 ren. Som tur r har nd flertalet varugrupper kat i pris om n inte s mycket som Riksbanken skulle ha nskat. Livsmedel r en varugrupp dr priserna kat stabilt och dessutom lite snabbare n snittet. Medan hela KPI-korgen kat med 12 procent sedan 2004 s har matpriserna stigit med 20 procent. Livsmedel r dessutom en relativt stor varugrupp och utgr idag drygt 13 procent av hushllens konsumtionsutgifter. Hemelektronik har som jmfrelse bara en vikt p 1.6 procent. Den framtida matprisutvecklingen r allts av stor betydelse fr inflationen framver.

MNDAG 28 APRIL 2014

De senaste 15 ren har dock utgiftsandelen fr mat planat ut trots att vra lner fortsatt att ka. En frklaring kan vara att vi blivit mer kvalitetsmedvetna och lockats till att kpa dyrare mat av bttre kvalitet n tidigare (mer oxfil och franska ostar och mindre blodpudding och hushllsost helt enkelt). Ett anekdotiskt exempel p vrt vxande matintresse r utgivningen av kokbcker. 1962 gavs det ut 56 st, 1992 hade antalet kat till 182 st och 2012 gavs det ut hela 318 svenska kokbckeri. Matlagningsprogram i TV har sett en liknande utveckling. P det hela taget kan nd mat synas vara en varugrupp som lever ett rtt stilla liv och som Riksbanken ven p lng sikt borde kunna rkna med ska ge ett stabilt och positivt bidrag till inflationen. Men skenet kan bedra och ven livsmedelspriserna kan komma att pverkas en hel del av nya trender och frndrade konsumtionsmnster framver. HUR KOMMER VI HANDLA MAT I FRAMTIDEN En stor frndring i hur vi handlade mat inleddes redan i slutet av 1940-talet d de frsta matbutikerna i Sverige infrde sjlvbetjning s att kunderna sjlva fick g runt i affren och plocka ihop de varor man ville ha. Tidigare gick matinkp till s att kunden gick fram till disken lmnade sin handskrivna inkpslista till handlaren som plockade ihop varorna medan kunden vntade. ven om det kan lta gammalmodigt s talar mycket fr att vi r p vg tillbaka till den modellen om n med ett par viktiga skillnader. Dels r inkpslistan

Livsmedel r idag r den tredje strsta varugruppen i KPI (efter boende 26% och transporter 14%). Dess betydelse var dock nnu strre frr i tiden och gr man tillbaka till 1950-talet stod mat fr en tredjedel av ett hushlls konsumtionsutgifter. ven om det finns flera frklaringar till nedgngen r den viktigaste att vra inkomster har kat mer n matpriserna s att vi idag inte behver lgga lika stor andel av lnen p mat.

Veckans Tanke

inte lngre handskriven utan elektronisk, dels skter handlaren frutom att plocka ihop varorna ven om transporten hem till kunden. Att prenumerera p en matkasse (fr vrigt rets julklapp 2011) r en variant p samma tema dr kunden valt att outsourca ven beslutet om vad som ska kpas till handlaren.

Konsumbutik i nuvarande Skarpnck 1950. Klla: skarpnack.org

Trots att trenden att handla mat p ntet vxer starkt r den fortfarande i sin linda. Samtidigt som mer n 90 procent av hushllen har handlat varor via ntet s har nnu bara 4 procent av dessa handlat mat p ntetii. Frsljningsvolymen i dessa kanaler r allts fortfarande frsumbar jmfrt med det vi handlar i mataffren. Dock finns det gott om exempel p att utvecklingen inom e-handeln kan g snabbt. I brjan r frvntningarna ofta alltfr uppskruvade och bygger p att konsumenter ska ndra sitt kpbeteende ver en natt men nr tiden vl r mogen och bra lsningar finns p plats s kan utvecklingen istllet g snabbare n vntat. Frra ret kade e-handeln med 17 procent att jmfra med knappt 2 procent fr detaljhandeln totalt. Idag sljs 20 procent av all hemelektronik via ntet och hlften av alla fysiska bcker. Givet att det utvecklas en smidig infrastruktur fr leveranser s r livsmedel vl lmpat fr att sljas via ntet d det i allmnhet rr sig om standardiserade varor som dessutom de flesta tycker r trkiga och tidsdande att handla. MATKOSTNADERNA KAR.. Att handla mat p ntet r dyrare n att sjlv plocka ihop samma varor i en butik. Sklet r att kunden frutom att betala fr sjlva matvarorna ocks kper tillggstjnster i form av transport och hopplockning av varorna.iii ven om dessa kringtjnster i strikt mening inte r kostnader fr sjlva maten s har SCB fr vana att sl ihop detta i KPI-mtningen s att ven transport mm skulle komma att hamna i livsmedelspriserna. Det kommer att innebra att hushllens utgifter fr mat kar (och ven matens vikt i KPI). .. MEN MATINFLATIONEN MINSKAR Intuitivt skulle man d tro att matinflationen kommer stiga successivt i takt med att allt fler hushll gr mot att handla via ntet. S r emellertid inte fallet. Nr SCB mter prisutvecklingen i detaljhandeln s jmfr man

aldrig mellan butiker utan alla butiker i urvalet jmfrs bara med sin egen individuella prishistorik. Att dyrare e-handelsleverantrer kommer med i urvalet (det ingr inga idag) drar drmed inte upp inflationstakten annat n i den mn de ocks vljer att successivt hja sina priser. Men i sjlva verket talar mycket fr att de nya ehandelsbutikerna istllet kommer att vlja att pressa sina priser. I takt med att fler konsumenter vljer ehandel r det ocks rimligt att rkna med att det kommer in fler leverantrer som vill vara med och slss om kunderna. Den kade konkurrensen och de nya aktrernas jakt p att vinna marknadsandelar kommer leda till strre prispress n p mer mogna marknader. Leverantrerna kommer ocks att kunna snka sina kostnader genom att utnyttja vxande stordriftsfrdelar. Det sger sig sjlvt att transportkostnaden fr en matkasse blir mycket lgre om man istllet fr en, kan leverera tio kassar till samma fastighet. P samma stt kan automatiserade plocksystem snka kostnaderna och e-handlarna kan dessutom byta dyra centralt placerade butiker mot billigare lagerlokaler utanfr city. Det r inte omjligt att de kommande 10 ren kan komma att prglas av en hel del prispress p mat. RKNA MED FORTSATT PRISPRESS FRN NTET! Som alltid har stora frndringar bde vinnare och frlorare p kort sikt men p sikt blir resultatet nstan alltid en bttre och mer effektiv resursanvndning. Dagligvaruhandeln r bara ett av mnga exempel p dr teknisk utveckling kan mjliggra kad konkurrens och stordriftsfrdelar med prispress och lgre inflation som fljd. ven om e-handel fortfarande str fr en blygsam del av hela detaljhandeln s har den nd en prispressande inverkan som gr vida utver de volymer som faktiskt handlas via ntet. Mjligheterna att enkelt kunna jmfra priser stter stor press ven p fysiska butiker att hlla nere sina priser. Mnga fysiska butiker (bokhandlare, videobutiker, skivaffrer m fl) har redan drabbats hrt av konkurrensen frn ntet och p sikt kan ven mnga matbutiker g samma de till mtes. Men utvecklingen skapar ocks nya mjligheter. Tidningsbuden r en grupp som just nu ser ut att g en mrk framtid till mtes d dagstidningar av papper snabbt hller p att ersttas av lsning i smartphones och lsplattor. Men kanske kommer de om ngra r att jobba med att leverera matkassar istllet. Johan Javeus +46 70 325 51 45

https://bevarande.blogg.kb.se/2013/10/14/mat-pa-bok/ HUI:s e-handelsbarometer 2013. iii Samtidigt behver det inte vara en frdyrning totalt eftersom hushllet sparar in p egna bilresor till affren och dessutom tid.
ii