4 KULTUR
REDAKTÖR: PETRA OLSSON • kultur@malmofria.nu • 040-12 59 91
Det offentliga rummet. Ett begrepp som stöts och blöts. Men vad är det
egentligen för rum som är offentligt? Och vad innehåller det? Vad är det
som får ta plats och vilken plats tar det? I tre delar med start i dag får vi
möta personer som på något sätt förhåller sig till det offentliga rummet.
DANINA MAHMUTOVIC • kultur@malmofria.nu
Du har rätt att sätta spår!
KONSTEN
ATT TA PLATS
Del 1: Tomas Wikström
– Bara i demokratier har man de rättighe-
ter som kan uttryckas på gatan och i det
offentliga rummet, säger Tomas Wik-
ström som är professor i arkitektur och
byggd miljö vid Lunds tekniska högskola.
Det kan vara rättigheter som att sam-
las och demonstrera och uttrycka poli-
tiska åsikter. Att det hänger tätt ihop
med yttrandefrihet säger sig självt. Men
frågan är vad som får yttras. Vad får sy-
nas i detta rum vi kallar offentligt? Ut-
tryck som gatukonst och graffiti är olag-
liga medan reklam sällan ifrågasätts.
Vilka budskap möter vi när vi rör oss
utanför våra hem? Och vad betyder
egentligen det offentliga rummet?
– Det är ett rum som är öppet. Allmänt
tillgängligt. Ingen ska behöva känna sig
utestängd och om så är fallet så är det ing-
et offentligt rum. Här sker möten som är
opersonliga men inte ointressanta. Här
möts främlingar. Här rör man sig och ser
andra människor, man behöver inte nöd-
vändigtvis prata, bara ha människor
omkring sig, säger Tomas Wikström.
HAN MENAR ATT en alltför snäv defini-
tion riskerar att missa mycket. Miljöer
som inte ser ut som städer men ändå är
offentliga rum: förorter, campingplatser
eller kanske en orienteringstävling.
– Man ska inte hänga upp sig på utse-
endet och formen. Då kan man fånga in
sådant som ligger utanför alltså gatan,
torget eller parken. Det typiska, säger
Tomas Wikström.
Kulturexpressen får betyget luddigt och otydligt
Det saknas en politisk vision
och projektet är luddigt och
otydligt. Ord och inga visor i ut-
värderingen av Kulturexpressen
och den omdiskuterade sats-
ningen på spontankultur.
PETRA OLSSON •
petra.olsson@malmofria.nu
Förutom handläggarnas kritik om otyd-
lighet och brist på visioner är den poli-
tiska oppositionen kritisk till att det
kostat så mycket att administrera pro-
jektet.
Testperioden för Kulturexpressen in-
leddes i juni 2009 och innebär att perso-
ner som är över 13 år snabbt ska kunna
söka pengar för publika kulturarrange-
mang. Satsningen har även gått under
Varuhus borde utformas och regleras som offentliga rum, menar Tomas Wikström, här på torget framför varu-
huset Entré Malmö. ”Det är en plats som irriterar och provocerar genom den totala avsaknaden av ambition
och känsla för stadsliv – och som samtidigt har en oupptäckt potential som oas och komplement till Värn-
hemstorget.”
Det är också viktigt att betona dyna-
miken. Att inte bara se det offentliga
rummet som platser utan också som
processer. Förflyttningen mellan punkt
a och b är lika viktig som punkterna i
sig. Invånare och besökare är oftare i rö-
relse än fast på ett och samma ställe.
UNDER HELA 00-TALET har Tomas Wik-
ström intresserat sig för frågor som rör
det offentliga rummet. Någonstans un-
der vägen började det växa fram frågor
namnet Spontankultur. Av 500 000 kro-
nor har 200 000 kronor gått till admi-
nistrativa kostnader, något som opposi-
tionen är negativ till.
– Vi vill inte ha en fortsättning, vi har
redan fungerande bidragsregler för kul-
turstöd. Det är dessutom många som är i
behov av stöd som vi inte kan stödja i
dag, säger Stefan Lindhe (M), vice ordfö-
rande i kulturnämnden.
– Det är lite märkligt att en så stor an-
del av pengarna gått till administration,
tillägger han.
CARINA NILSSON (S), ordförande i kul-
turnämnden, tror att de administrativa
kostnaderna kan minska något vid en
fortsättning.
– Det här har varit en försöksperiod
och utvärderingen ingår i beloppet, sä-
ger Carina Nilsson. Men vi måste ha en
FOTO: GABRIEL FLORES JAIR
och tankegångar om den responsiva sta-
den. Alltså hur samspelet mellan stads-
rummet och dess invånare fungerar. Hur
man kan sätta spår i staden och vem
som har rätt att göra det.
– Jag menar att staden blir till när den
tas i bruk – det är vi alla som använder
staden, rör oss där, gör saker där som
gör staden till det den är. Arkitekter,
byggare och stadsplanerare kan ge oss
vissa redskap, viktiga sådana, som vi se-
dan tar i bruk på sätt som ibland stäm-
person som administrerar bidraget så att
det går rättssäkert till.
Tänker ni ta fasta på att handläggar-
na uppfattar syftet med Kulturex-
pressen som luddigt och otydligt?
– Det är möjligt att man ska styra upp
det något, men det ligger i sakens natur
att det inte får vara för tydligt heller. Vi
vill uppmuntra icke-professionella pro-
jekt som är i början av något, säger Cari-
na Nilsson.
Förutom att stimulera kulturella akti-
viteter och öka deltagandet i kultureve-
nemang, är syftet med Kulturexpressen
att öka Malmös attraktivitet som bo-
stads- och besöksort.
Är det rätt att använda 13-åringar i
marknadsföringen av Malmö?
– Vi varken marknadsför eller utnytt-
Lördag 27 februari 2010
mer med, ibland strider mot det som var
tänkt och avsett. Staden blir därför alltid
något annat än vad som planerades.
Mellan 2003 och 2007 bedrev Tomas
Wikström ett forskningsprojekt i Stock-
holmsförorten Flemingsberg. Det hand-
lade om hur invånarna hanterade det
som planerarna misslyckats med. Det vi-
sade sig att utrymmena mellan bebyg-
gelsen blev viktiga ytor. Den spontana
genvägen band ihop stadsdelen på ett
oplanerat sätt.
– Människan medverkar till att skapa
sin stad. Om man inte använder stigarna
så växer de igen. Den responsiva staden
handlar om de här platserna där man
kan få ett svar – min närvaro spelar roll.
Min närvaro sätter spår.
JUST DE HÄR mellanrummen fick också
Tomas Wikström att fundera kring gränser.
– Någonstans finns en intressant gräns
mellan det offentliga rummet och natu-
ren där allemansrätten gäller. När får
man plocka upp morakniven? frågar han
retoriskt och syftar på att brott mot
knivlagen gäller i staden.
Andra intressanta övergångar ser han
i de så kallade kommersiella offentliga
rummen.
– Ett enkelt test är att ta upp en lagom
Staden blir stor kamera på exempelvis ett köpcen-
trum och se vad som händer. Jag har
alltid nå- själv blivit stoppad på Entré Malmö med
motiveringen att butikernas skyltningar
got annat skulle vara affärshemligheter.
än vad som Även om dessa kommersiella rum
inte är helt offentliga, sker det ändå mö-
planerades. ten här. Samtidigt finns där också en in-
skränkning som kan verka snål, tycker
Tomas Wikström och menar att dessa
rum borde utformas och regleras som
fullt offentliga rum.
5 EXEMPEL på
projekt som har be-
jar dem. Marknadsföringen består i att
vi som stad kan erbjuda det här bidra-
viljats stöd: get, säger Carina Nilsson.
• Flaggmecka! In-
Stefan Lindhe håller med Carina Nils-
för en match mel-
son om att kulturen är viktig för att
lan Malmö FF och
Helsingborgs IF
locka fler människor till regionen.
– Men vi kan inte se att Kulturexpres-
samlade projektle-
daren unga fot- sen haft så stort värde, säger han.
bollssupportrar för
att skissa, måla BARA 27 AV TOTALT 95 ansökningar har
och sy flaggor till beviljats stöd från Kulturexpressen.
stöd för ett lag.. – Det är intressant. Det har varit ung-
• Krammanifesta- domar med i beredningsgruppen, och vad
tion. Projekt på
jag hört har de varit ganska stränga och
Gustav Adolfs torg.
kritiska i sin bedömning, säger Carina
• Malmö Dance
Crew Battle. En Nilsson.
danstävling som Kulturnämnden har begärt 500 000
äger rum i mars på kronor från kommunstyrelsen för en
Arena 305. fortsättning på Kulturexpressen för
2010. Tanken är att stödet sedan ska bli
permanent. b