Maj 2010

 
 

Boränteråd
från SEB:s privatekonom

Dyrare bolån framöver

Riksbanken lämnade nyligen reporäntan oförändrad på krisnivån 0,25 procent och upprepade att en
första räntehöjning kommer i juli eller september. Konjunkturen återhämtar sig och arbetsmarknaden är
på väg att vända åt rätt håll. Då kan reporäntan påbörja resan tillbaka mot en mer normal nivå.
Riksbanken räknar med att det kommer att ta närmare tre år innan reporäntan når ”normal” nivå, på
mellan 3,5 och 4,5 procent.

Reporäntan har störst påverkan på de mest  Hur slutresultatet blir är i dagsläget omöjligt att 
kortfristiga boräntorna, främst rörligt/tremånaders  säga. Men en sak är säker; tremånadersräntan 
ränta. De längre bundna boräntorna kommer också  kommer att vara mycket högre än i dag inom bara 
att stiga, i takt med att konjunkturen stärks, men där  något år. 
blir uppgången betydligt försiktigare. Boräntor med   
längre löptider har ju inte alls pressats ned i  För den med större lån är det därför motiverat att 
lågkonjunkturen på samma sätt som  sprida sin ränterisk och binda delar av lånen på 
tremånadersräntan.  längre löptider.  
   
Att obligationsräntorna den senaste tiden snarare  Vi har varit vana vid att det över tid blir billigast 
rört sig nedåt än uppåt är en mer tillfällig rekation  med kort boränta. Så kan det mycket väl bli 
och hänger samman med krisläget för den grekiska  framöver också. Men med två faktorer – höjd 
ekonomin och oron för att fler länder, som Portugal,  boränta och högre upplåningskostnader till följd av 
Irland, Italien och Spanien, ska kunna drabbas av  regleringar – som kommer att pressa upp boräntan 
liknande svårigheter.   väger motiven för att binda på längre löptider 
  tyngre än vad de brukar göra. 
Riktningen är alltså uppåt för marknadsräntorna 
och därmed boräntorna. Höjningar av reporäntan 
och stigande obligationsräntor är dock inte de enda 
orosmolnen på boräntehimlen. 
 
I kölvattnet av finanskrisen väntas skärpta regler för 
banker att ha både starkare kapital och större 
tillgång till likviditet. De nya reglerna kommer att 
innebära högre kostnader och därmed högre 
boräntor. Regeländringarna kommer att få störst 
påverkan på boräntor med kort löptid. 
 
Än så länge vet vi inte hur stor denna extrakostnad 
kan komma att bli. Uppemot en procentenhet, 
menar Svenska Bankföreningens chefsekonom. 
Andra tror på mildare effekter. Dessutom är det 
möjligt att totaleffekten för bolåntagare inte blir så 
dramatisk eftersom Riksbanken kan komma att gå 
lugnare fram med räntehöjningar om det visar sig 
att boräntorna ändå stiger på grund av 
regeländringarna.  Gunilla Nyström
  SEB:s Privatekonom