You are on page 1of 84

Trningens ABC: s gr du din TrningsplAnering

re

ett svenskt cykelparadis


tEst: Lga aerohjuL tEst: Fyra prisvrda cykeLcrossar! smarta FrberedeLser inFr vintern!

Tre stigar vrda en resa

Mountainbike i Sverige:

08 : 11
RETURVECKA

Okt.
7 388058 705959

Jag kr alltid fr att vinna!

Emma Johansson

Infr VM i Kpenhamn:

INTERPRESS 0587-08

v 43

SEK 59,50 | NOK 69 | EURO 6,90 | mEdiapaRtNER EuroSport

INNE

Tacx Satori
Vr mest slda Trainer, ett bra val fr bde proffs och motionr.

Vrt ord. pris: 1999 kr Rek. butikspris: 2520 kr

NU: 1799 kr

Erbjudandet gller t.o.m. 2011-09-30.

www.cyclecomponents.com, tel.: 054-688 690

UTE

BH RX1 ULTEGRA
Ram: RX1 (100 % High Modulus Carbon) Utrustning: Shimano Ultegra/FSA Gossamer Hjul: Cole Rollen Elite

NU: 19 999 kr
Vrt ord. pris: 22 499 kr

BH RX1 105
Ram: RX1 (100 % High Modulus Carbon) Utrustning: Shimano 105/FSA Gossamer Hjul: Shimano R500

NU: 15 999 kr
Vrt ord. pris: 17 999 kr
Erbjudandet gller t.o.m. 2011-09-30.

www.cyclecomponents.com, tel.: 054-688 690

FOTO: JRGEN LF / AGENT E VERS

Tjuvstart vrldscupen i vrgrda

Ibland blir det inte som man tnkt sig under tvling. Hr kommer plan B.

6 cykeltidningen kadens 08:2011

En synnerligen intressant cyklist fljer en annan Emilia Fahlin med Marianne Vos p hjul.

cykeltidningen kadens 08:2011 7

Tjuvstart vrldscupen i vrgrda

Emilia Fahlin, a penny for your thoughts

Vga vgra Hgrungabacken. Engagerad publik och oljefat gr att hitta p mnga andra stllen lngs vrldscupbanan i Vrgrda.
8 cykeltidningen kadens 08:2011

Martina Thomasson i svenska landslaget r inte den som slarvar med uppvrmningen infr ett lagtempo i vrldscupen.

cykeltidningen kadens 08:2011 9

Tjuvstart vrldscupen i vrgrda

Alriksson Go:Green tog chansen och visade upp sig tidigt i loppet, Jessica Kihlbom satsar.

Danska posten har stttat dansk cykelsport lnge. Ryska posten var det dremot ingen som gnade sig t.
10 cykeltidningen kadens 08:2011

Chantal Blaak gr i ml efter en hrd dag p jobbet.

Missa en langning och du kan bli trstig. Missa tv langningar och du kan vara rkt.
cykeltidningen kadens 08:2011 11

Tjuvstart vrldscupen i vrgrda

Vrldscupens vassaste Vos slpper aldrig Emma Johansson ur sikte.

Vrldskndisar i Vrgrda. De svenska landslagstjejerna stller upp p autografer.

Hollndskan Annemiek Van Vleuten gjorde inget strre vsen av sin linjeloppsseger. Men visst borde vl nd hnder i luften vara obligatoriskt?
12 cykeltidningen kadens 08:2011

Vr Sparbuch kommer att finnas p vr hemsida www.canyon.com den 10 september 2011. Canyon r det mest eftertraktade cykelmrket i tysktalande lnder (enligt lsarunderskningar i TOUR och ROADBIKE). Canyon sljs direkt frn fabrik och har drfr ett mycket konkurrenskraftigt pris. Canyon Sverige | sverige@canyon.com | Servicecenter 076 765 05 96 | www.canyon.com

I N N E H L L

# 0 8

24
Omslag
Patrik Eklund laddar p sin cross i Hellasgrden, en varm sommardag i juli. Det kndes som att crosssongen var lngt bort d

Foto: christer hedberg

Foto: Luca Mara

emma JOhanssOn kr Fr att vinna

allt Om crOsssOngen

24|

vrt Frmsta svenska medaljhopp p VM i Kpenhamn och OS i London heter Emma Johansson. Hon har planen klar, fokuset instllt och kr alltid fr att vinna.

40| 46| 52|

cykelcrOss r hett och den svenska crosscupen r strre och hrligare n ngonsin. Hr fr du veta allt du inte visste om den stundande crosssongen.

repOrtage: tre svenska stigar vrda en resa


sverige r fantastiskt, och svenska stigar r inte dumma de heller. Vi testar tre omrden med ngra av de bsta stigarna i landet vl vrda en resa.

trning & kunskap


trning: Fredrik Ericsson serie om trningens grunder fortstter med del 2 (av 3) nu handlar det om trningsplanering. tipset: Frbered vintertrningen med vra smarta tips, s kommer starten p den mrka rstiden att te sig mycket ljusare. FOrskning: Antiinflammatoriska mediciner anvnds ofta preventivt av idrottare. Men ny forskning visar att det kan vara ett desdigert misstag. Sg nej till NSAID.

30| 34| 36|

intervJu: kessiakOFFs eFterlngtade seger


Fredrik kessiakOFF har haft ngra tuffa r. Den hr ssongen sg allt lovande ut, men han har inte riktigt ftt mjlighet att visa vad han kan. Frrn nu nr han ntligen tog en stor seger i etapploppet sterrike runt.

50|

Jag har blivit mycket starkare, bde fysiskt och psykiskt. Jag har successivt kat min trningsdos och har aldrig tidigare varit i s bra form som jag r i nu.
Emma Johansson fokuserar p VM i Kpenhamn och OS i London nsta r. Segerreceptet? Mer av allt. Ls intervjun p sidan 24.

re ett svenskt cykelparadis


skidOrten re har genomgtt en metamorfos sedan mountainbike-VM arrangerades 1999. Nu r hr lika mycket cykelsnack under sommaren som skidsnack under vintern. Vi berttar om den krokiga vgen dit.

54| 56|

teknik: Lagtempoteknik r en svr konst, som behrskas till fullo av f men kan vara till nytta fr de flesta som har cyklat med fler n sig sjlv ngon gng. Hr fr du grunderna.

Fasta avdelningar
Ledaretrjan: Tack! Och hej! 16 Prolog: Snygga klder mm. 18 Frgor & Svar: Om allt. 44 Kalendern: Mallis runt? 74 Kultur: Fantastiska Fglums. 76 Epilog: r jag cyklist? 78 Nsta nummer: 18 oktober! 82

mekning: Att fulmeka sin Di2-grupp fr att dlja batteripacket och f en elegantare kabeldragning r inget vi (eller Shimano) rekommenderar Men s hr kan man gra!

14 cykeltidningen kadens 08:2011

I N N E H L L
Foto: merida

# 0 8
PRENUMERATIONSRENDEN Kontakta Titeldata fr alla renden som rr prenumerationer: bestllningar, reklamationer av utebliven tidning eller premie, adressndring samt vriga prenumerationsfrgor. kundtjnst: ppettider 8.3016.00 Onlineservice: www.prenservice.se tel: 0770-457 116 Fax: 08-652 03 00 adress: Titeldata ab, Kundtjnst 112 86 Stockholm Ett rs prenumeration, tio nummer, kostar 499 kronor inom Sverige. Du kan bestlla prenumeration, adressndra med mera p www.prenservice.se. REDAKTIONEN cheFredaktr Stefan Larsn stefan.larsen@kadens.se redaktr Andreas Danielsson andreas.danielsson@kadens.se redaktr Kalle Bern kalle.bern@kadens.se redaktr sa Eriksson asa.eriksson@kadens.se redaktr Krister Isaksson krister.isaksson@kadens.se redaktr Daniel Rytz daniel.rytz@kadens.se husFOtOgraF Luca Mara luca.mara@comhem.se FOrMgivning Paolo Sangregorio paolo.sangregorio@kadens.se FRLAGS- OCH ANNONSINFORMATION ansvarig utgivare Hans Lodin Tel: 08-545 535 30 hasse@springtime.se MarknadscheF Robert Karlsson Tel: 08-545 535 36 jojje@kadens.se Marknadsansvarig annOnser Lasse Strand Tel: 023-79 43 13, Mob: 070-545 25 07 lasse.strand@kadens.se Marknadsansvarig webb Robert Karlsson Tel: 08-545 535 36 jojje@kadens.se POst- Och besksadress Cykeltidningen Kadens On the run ab Kungsholmstorg 4 Box 22559, 104 22 Stockholm kOntaktinFOrMatiOn Tel: 08-545 535 38 Fax: 08-545 535 49 redaktion@kadens.se www.kadens.se tryck V-tab Vimmerby 2011 cOPyright On the run ab issn 1651-9744 Stockholm 2011

Att p samma cykel ocks kunna skta all sin trning, ret runt och kanske ka p cykelsemester med en massa vskor. Visst lter det fantastiskt? Det r det ocks. Cykelcrossen r fantastisk. Ls vrt test av fyra prisvrda crossar p sidan 62.

52

58|

pendling: r du redo fr vintern? S hr frbereder du dig i utrustningsvg fr den tid som snart r ver oss. Mt mrkret med ett leende. mOtiOn: rets cykelhjltar varje r. Ride of Hope r det kanske mest sympatiska motionsarrangemanget i Sverige. Mt hjltarna som cyklar fr Barncancerfondens resurser.

du har vl inte missat det hr p kadens.se?


Nyheter: Svenska truppen till cykelVM i Kpenhamn Landsvg: Det r 18 r sedan VM krdes i Oslo men nu r VM p landsvg tillbaka i Norden, nrmare bestmt i Kpenhamn. Till detta r vlkomnar man ven juniorernas msterskap i denna intensiva VM-vecka som gr av stapeln mellan 19-25 september. Erik Wickstrm bloggar: Till Ludvika fr MTB-SM i Marathon P fredag ska jag hmta upp Oskar Lund p hans ingenjrsjobb i Mullsj och kra norrut. Oskar har lovat att ta med sig ldvis med CD-skivor med eurotechno s vi ska klara hela resan. Vi ska sova hos msterskidorienteraren Peter Arnesson i Borlnge. Daniel Rytz prylblogg: Hst n eller? Hsten r snart hr. Det hr kan man ju t ex brja drmma om. Japp, nya crosstuber frn Specialized. Vi sg dem fr frsta gngen i USA nu i somras och hoppas p mer info p Eurobike. Medverkande i detta nuMMer: Fredrik Almgren, Kalle Bern, Robert Borssn, Andreas Danielsson, Jahn Ekman, Fredrik Ericsson, sa Eriksson, Mattias Fredriksson, Christer Hedberg, Bitte Hf, Krister Isaksson, Stefan Larsn, Tobias Liljeroth, Jonas Lund, Luca Mara, Joachim Pettersson, Paolo Sangregorio, Anna Sjgren, Anna Tegelmark, Cor Vos.

60| 62|

cyklar & prylar


crOsstest: Vi har krt fyra cykelcrossar i prisklassen 1316 000 kronor och r positivt verraskade man fr mycket cross fr pengarna idag.

hJultest: Lga aerohjul r kanske det bsta allroundhjulet fr den som bara vill ha ett enda par finhjul till sin racer. Vi har testat fem modeller som kostar mellan 10 000 30 000 kronor.

66| 70|

minitester: Sadlar frn Sport Manie och Prologo, skor frn Fizik och en smart flaska frn Specialized.

FR DIG SOM R CYKELDRIVEN!

cykeltidningen kadens 08:2011 15

L EDAR
Tack! Och hej s lnge.
Foto: luca mara

trjan

Stefan Larsn, avgende chefredaktr

Frsta numrets skiss omslag var ocks en programfrklaring. Kom ut i november 2003, fr tta r sedan.

Bst Just nu

et finns f saker som r s tillfredstllande som att lmna en tidning till tryck. Att lmna det 61:a och fr mig sista numret av Kadens mste bli ngon sorts klimax

smst Just nu
om det inte vore fr att jag r sjuk och jobbar jrnet hemma - med sjuka barn. Tre dagar p dagis, sen var det krt. Lmningen blir kanske snarare en kollaps

lngtar till
sch, nu r det slut p gnll frn mig. Det finns ju s mycket kul att se fram emot. Fr min del ett nytt jobb. Fr er del nnu mer Kadens!

ag har haft privilegiet att skriva ledaren under mina tta r som chefredaktr fr Cykeltidningen Kadens, nda sedan starten i november 2003. Nstan i varje fall. Under min frsta frldraledighet sktte Andreas Danielsson rodret. Nu r jag frldraledig igen, denna gng p deltid. Men nr mina dagar i sandldan r ver fr den hr gngen tervnder jag inte som chefredaktr p Sveriges strsta fristende cykeltidning. Istllet blir det Kalle Bern som med fast hand och mycket passion fr cykel tar ver chefsredaktrsstolen i och med nsta nummer. Kalle har varit med som skribent sedan starten 2003, frst som frilansare och senaste ren som fast anstlld redaktr. Sjlv flyttar jag ett par steg i kontoret, in i den redaktion som gr Sveriges strsta lpartidning Runners World. Men jag hoppas frsts f skriva lite i Kadens ven i framtiden. Fr ven om jag nu springer mer n vad jag cyklar s kommer cyklisten i mig aldrig att frsvinna. Under dessa tta r har mycket hnt. Vi startade med hga ambitioner och de frsta ren lyfte vi snabbt mot vra ml. Men 2005 gick det finska frlaget bakom titeln i konkurs och framtiden sg osker ut. Efter en svettig sommar hittade vi ett frlag som sg potentialen i Kadens. Sex r senare r vi strre och starkare n ngonsin. Tidningens goda hlsa r ocks ett tecken p cyklingens tillstnd i vrt land. Motionsloppen slr rekord i antal deltagare, de svenska framgngarna i cykelspor-

tens olika discipliner avlser varandra, Sverige har begvats med bde Cykelgalor och en velodrom och enormt mnga fler cykelpendlar idag n fr bara tio r sedan. Cykel har till och med blivit hgsta mode i stdernas hipsterkretsar och allt fler svenska och internationella modeskapare vill koppla sitt varumrke till cykeln som freteelse. Cykel har under de hr tta ren blivit bde enormt brett, smalt och diversifierat samtidigt. Spektrat spnner frn Cykelvasans genomslag ifjol till cykelcrossens och fixiekulturens segertg. Fr mig, som r cyklist sedan 30 r, r det en utveckling jag varken kunnat frutse eller som jag tidigare bevittnat. Givetvis har det varit oerhrt tacksamt att f frmnen att gra en cykeltidning i Sverige just nu. Men Kadens hade aldrig blivit vad den r idag om det inte hade varit fr alla medarbetare, gamla och nya, som ser till att leverera ett levande och intressant material. Alla r cyklister och drivs av passionen fr cykel. Mitt jobb, att frmedla den passionen i Kadens, har varit den roligaste tiden i mitt liv och det vill jag verkligen tacka alla inblandade fr. Sist, men aldrig minst: Det fantastiska mottagande vi ftt av er lsare har varit mdan vrd. Fr det ska ni veta utan er hade det aldrig gtt. Den dialog som jag har haft med alla er som hrt av sig med frslag, ider, ris och ros har alltid varit givande. Det r nog f tidningar som har en sdan initierad, intresserad och engagerad lsekrets. Stort tack!

16 cykeltidningen kadens 08:2011

29 WAYS TO A WORLD CHAMPIONSHIP

WERE CHANGING THE WAY RIDERS THINK ABOUT 29ERS ONE VICTORY AT A TIME. CHRISTOPH SAUSER WON THE 2011 MARATHON WORLD CHAMPIONSHIP ABOARD HIS STUMPJUMPER 29PROVING SPECIALIZED 29ERS ARE THE FASTEST IN THE WORLD. SEE ALL THE WAYS OURS ARE FASTER AT SPECIALIZED.COM

PROLOG
Foto: luca mara Foto: luca mara

En miljon mnniskor har cyklat i Whistler


i sOmras lyckades mountainbikeresemlet Whistler locka till sig sin miljonte beskare. Fler av dessa har dessutom varit dr flera gnger. Antalet slda dagskort r allts ver en miljon. Whistler r vrldens frmsta ort fr liftburen mountainbike. Ls mer och boka din semester p www.whistlerblackcomb.com.

Emma Johansson vann sista etappen av Trophe dOr


d emma lg efter i sammandraget p etapploppet Trophe dOr satsade hon allt p seger p den sista etappen. Efter att ha varit med i rtt utbrytning lyckades hon ocks vinna spurten. Klungan gick i ml bara sekunder efter utbrytarna. P sidan 24 kan du lsa mer om Emma.

Cykelvasan blir tvdagars

Cykelporr. Ordagrant
neJ, det handlar inte om det senaste och lttaste i kolfiber. Det handlar om cykelerotik. P riktigt. Bike Smut heter gruppen som under sommaren har turnerat runt i Europa med en frestllning innehllande pornografiska kortfilmer med cykelanknytning. De vill med sin turn ge en positiv sexkultur till de cykelintresserade och cykelkultur till de perversa. Cykelerotik fr alla helt enkelt. Vi turnerar med en samling kortfilmer som har skickats till oss frn hela vrlden och som handlar om cyklar och sex. Eftersom det hr r frsta gngen vi r i Europa s visar vi det som vi tycker r hjdpunkterna inom cykelporren frn de senaste fem ren, sger Ann Poppy Cox till Sydsvenskan. I mitten av juli beskte Bike Smut kulturhuset Mitt i Mllan som ligger i Malm, det var deras enda Sverigefrestllning. Ls mer om deras frestllningar p www.bikesmut.com.

Ride of Hope
vlgrenhetscyklingen ride of Hope lyckades samla ihop 848 265 kronor till Barncancerfonden. Ls mer p sidan 60 eller g in p www.barncancerfonden.se och klicka dig vidare till Ride of Hope. Dr kan du ocks sknka pengar.

ucclOppet cykelvasan fortstter att vxa. I r var 7 874 cyklister anmlda till de olika loppen. Att frdela tvlingarna r ett stt att kunna vxa nnu mer, s 2012 kommer de att ordna tvlingar under tv dagar. De kortare loppen p 30 och 45 kilometer kommer att kras p lrdagen. Det lnga loppet frn Slen till Mora krs p sndagen.

Mindre skrp
trOts duBBelt s mnga deltagare som frra ret lyckades Cykelvasan halvera nedskrpningen lngs banan. Tack vare information och tydligt markerade skrpstationer slngde deltagarna sitt skrp dr det hr hemma.

Tby bygger nytt fr cyklister


i tBy norr om Stockholm r det inte nya cykelbanor fr vardagscyklisterna som gller. Vid stra Vallabrinksbacken har kommunen nmligen ltit bygga spnger fr mountainbike. Inspirerad av de trbyggen som p nittiotalet brjade dyka upp i Kanada har konstsnickaren Anders Jakobsen byggt en liten bikepark.

18 cykeltidningen kadens 08:2011

Cyclo Cross Carbon Team kommer till 2012 med mnga nya funktioner och innovationer. Viktigaste nyheten r att cykeln r utrustad med skivbromsar. Det gr att bromsarna inte lngre bara tar bra i fintvder, utan ocks biter under riktigt utmanande frhllanden! Den i verrret tckta vajerdragningen r gjord fr att inte vara i vgen nr cykeln ska bras ver hinder. Sadelcombon i Monolink-utfrande erbjuder en av marknadens mest justerbara sittstllningar i

Foto: luca mara

Foto: geoFF waugh/trek

Kadens + Leopard = sant?


under Frra hsten skickade vi in en bestllning p nya Kadensklder. Craft skulle f sy de nya trikerna och chefredaktr Stefan hade designat ett snyggt kit. Nr vi sedan i januari fr se de klder som Craft designat t proffslaget Leopard blir vi frvnade de r s lika att det inte kan vara en slump. Inte minst nr det gller den luxemburgska mstarversionen som Frnk Schleck burit i r. Eftersom vi visste att vr design skickats till Craft innan samarbetet med Leopard inletts ville vi reda ut allt och ringde ansvarige produktchefen Mattias Carlsson p Craft. Nej, det finns inget samband mellan era klder och Leopards. Det var en fristende designbyr som gjorde Leopards klder. Vi hade ett par egna frslag till Leopard som de inte var intresserade av. S den likhet man eventuellt kan se r bara en slump, sger Mattias Carlsson. Okej, det gr i och fr sig inte s mycket d vi nog tycker att vra nya klder r snyggare. Och tycker du som vi kan du bestlla ett set. De finns i en mycket begrnsad upplaga att bestlla i vr webbshop p www.kadens.se

CYCLO CROSS CARBON TEAM 2012

lngsled och en vikt som r svrslaget lg. Sadelstolpen ger ven komfort i vrldsklass. En konisk 1.5 fullcarbon-gaffel, BB30-vevlager och Double Chamber-teknologi ger en ytterst vridstyv ram som kommer att leverera nr du trycker p. Skivbromsar r hr fr att stanna. Testa en av vra crosscyklar med utfrande som passar dina ndaml i din nrmsta butik och upplev det vi knner!

SE 2012 RS CYCLO CROSS P

cykeltidningen kadens 08:2011 19

Bckstedt vill kra London-OS

Hall Magnus Bckstedt! Ingr ett OS 2012 i din come-back? Min comeback har i frsta hand med mitt lag Team UK Youth att gra. Laget ingr i ett vlgrenhetsarbete som ligger mig otroligt varmt om hjrtat och jag visste direkt att jag ville vara med och kra igen. Om jag sedan hller mig hel och frisk, har en bra vinter och fortstter att bli starkare och bttre s vill jag frsts vara med och fajtas om OS-platserna ocks. OS i London innebr att du tvlar fr Sverige i landet du nu bor i, hur knns det? Det skulle knnas oerhrt speciellt att f representera Sverige p min hemmaplan i England. Jag har ju bott dr i tta r nu och r gift med en engelska, s de hr sambanden lnkas frsts ihop till ngot alldeles extra.

Det ser ut att bli en ganska platt OS-bana passar den dig? Det r en bana jag kan utan och innan. Jag trnar p den regelbundet och den passar mig vldigt bra. Jag stller mig alltid p startlinjen med mlsttning att vara med och slss om segern, och det tnker jag gra p OS ocks. Men motstndet r hrt frsts, inte minst i Mark Cavendish. Hur ser tiden ut fram till OS? -Vi kommer fortstta att bygga upp Team UK Youth och jobba fr att det ska bli ett Continentallag nsta r. D kan vi komma ut mer i Europa, f kad tvlingslngd och kra fler tvlingar mot topplagen. Om allt gr bra dr kommer jag ocks att vara redo att kra hrt och bra p OS.

Foto: sa eriksson

Flj med Cykeltours till Italien 2012


Pskresa 1 / 30 mars - 9 april Pskresa 2 / 7 - 16 april Flyself Vr & Psk / 31 mars - 1 maj Ride of Hope Italien / 21 april - 1 maj Nove Colli / 12 - 22 maj

Cykelresor arrangerade av cyklister fr cyklister www.cykeltours.se

Cykelresor fr Alla Nybrjare, Motionrer, Tvlande


Upplev solen i oktober i Italien Femte ret fr den populra hstresan Platser kvar - Boka idag

Skra plats - Boka idag!

www.cykeltours.se

Nytt svenskt komponentmrke


ennellO r namnet p en ny svensk komponenttillverkare. Deras frsta produkt r en styrstam med motivlackade frontplattor. Flera olika motiv finns att vlja p och man kan bestlla sin styrstam frn deras webbshop: www.ennello.com

Hstxad!
Vlkommen in fr att hitta klder, tillbehr och annat som passar lite mrkare och kyligare tider. PS: Vi har fortfarande en del cyklar kvar p rean.
KAMPANJ
SEPTEMBER
PRO ENDURE H20 SKOSKYDD Vindttt och isolerande skoskydd som passar bde MTB och racer. (ord. pris 370 kr).

SPECIALIZED TRICROSS Pris: 14.000 kr

2012!
CYCLOCROSS Vill du frlnga landsvgsssongen eller pendla till jobbet? D kan ngon av dessa nya cyclocrosser vara perfekta trningsredskap. Kom in fr att testa och hra mer. CYKLA I NEON Vi har Gores frska nyheter som gr att du syns i hst. Jacka Phantom, handske Power och skoskydd Oxygen.

NYHETER

CANNONDALE CAADX 105 Pris: 11.000 kr

Pris: 290 kr

www.cykloteket.se
PPETTIDER: VARDAGAR 10-19, LRDAGAR 10-17, SNDAGAR 11-17
STOCKHOLM - NORRA STATIONSGATAN 75-77, VSTBERGAVGEN 4 TBY - FODGEVGEN 2 VSTERS - RINGBORREGATAN 1 C
Flj oss p Facebook

2012!

NYHETER

PrOFFsPanelen
Veckans frga: Vad har du med dig om du punkterar - pump, kolsyra eller servicebil? Alexandra Engen, 23 r. Mountainbikeproffs i Rothaus-Poison-laget. - Helt klart en pump, det r kul att meka.
Foto: luca mara

PROLO
kOmmunikatiOnscentral Fr cyklister
Svenska Hiod one r en kommunikationsanlggning fr cykeln. Med bltandsteknologi kan man kommunicera med andra cyklister p upp till 400 meters avstnd. Man kan ocks lyssna p musik. Med en kontrollenhet p styret kan man byta lt eller ta kontakt med ngon kompis som befinner sig i nrheten. Tyvrr s har de nnu inte lyckats integrera cykeldator och wattmtare. www. hiodsports.com. Jaroslav Kulhavy. Julie Bresset.

Emil Lindgren, 25 r. Mountainbikeproffs i Rabobank-Giantlaget. - Pump. Med kolsyrepatron r det krt om du misslyckas.

Foto: luca mara

rets vrldscupvinnare i mountainbike


eFter att Jaroslav Kulhavy vann VM som junior har han haft det ganska tungt nda tills frra ret d han p allvar brjade rra om i vrldseliten. Efter rets totalseger i vrldscupen och EM, drtill etta p vrldsrankingen r det ingen verdrift att utse honom till vrldens just nu bsta och mest kompletta cyklist. Den lnge och lgmlde tjecken r en av f vrldscupcyklister som inte bara anammat 29-tums hjul utan som ocks vljer en heldmpad modell. Av rets sju deltvlingar vann han fem och skrade den totala vrldscupsvinsten redan p den sjtte deltvlingen som han vann p hemmaplan i Nov Mesto Na Morave. I damklassen r det den blott 22-riga Julie Bresset som tog hem totalsegern. Liksom Jaroslav Kulhavy var det under frra ret som Julie brjade sl igenom p allvar och utmana de bsta om pallplatserna. Hennes strategi r enkel och jobbig (fr konkurrenterna) d hon attackerar fullt ut redan i brjan av loppet och drefter hoppas p brande ben hela vgen till ml. Vi hoppas att vr egen Alexandra Engen snart ska vara redo att utmana bde Julie och de vriga tjejerna i toppen. Downhillcupens vinnare Aron Gwin hade innan ssongen aldrig varit etta p en vrldscup. I r vann han fem deltvlingar och drmed den totala cupen. Damernas downhill vanns dremot av regerande vrldsmstaren och givna frhandsfavoriten Tracy Moseley. Ngon ordning fr det lov att vara.

Fredrik Kessiakoff, 31 r. Landsvgsproffs i Astana-stallet. - Pump.

Foto: luca mara

Veronica Andrasson, 30 r. Landsvgsproffs i Lotto Ladies-team. - Pump. Men inget r ocks ett bra alternativ om man r tjej, det lser sig alltid p ngot stt.

Brussels airlines vlgrenhetscyklar


Fr att samla ihop pengar till SOS barnbyar i Afrika kommer 50 anstllda p flygbolaget Brussels Airlines att cykla de 28 milen mellan Kigali och Bukumbura. Omrdet kallas fr the land of hills s det r inte bara distansen och de dliga vgarna som kommer stlla till problem. Ls mer om projektet p www. brusselsairlines.com/ bikeforafrica

30 tjejer p 30 mil
nsta r kommer en klunga p 30 tjejer samarbeta fr att ta sig runt den stora sjn Vttern s fort det ngonsin r mjligt. Kvinnliga cyklister har tidigare presterat ofattbara tider p loppet, men det hr r allts den frsta renodlade tjejgruppen som r ute efter en notering. Eftersom ingen i nulget kan veta hur lng tid det kommer att ta kallas gruppen Sub XX (vilket finurligt nog ocks syftar p det kvinnliga kromosomparet XX). Tjejerna cyklar ocks fr den goda sakens skull och insamlade pengar, frn sponsorer eller privatpersoner, kommer att g till stiftelsen Active Life Foundation. Mer om Sub XX www.subxx.se

Gustav Larsson, 30 r. Landsvgsproffs i Team Saxo Bank-Sungard. - Pump. Eller s kr jag p flgen.

Foto: tim de waele

22 cykeltidningen kadens 08:2011

CONTROL IS AT THE TIP OF YOUR FINGERS

EXPERIENCE THE BENEFITS OF ELECTRONIC SHIFTING ON ULTEGRA Di2


For the past four years, professional riders have been riding Shimano Dura-Ace components with Di2 electronic shifting technology over the highest mountains, the worst cobbles and through the most extreme weather conditions imaginable. As of this year, Shimano Ultegra will also be tted out with this groundbreaking technology. Changing gears becomes easier, effortless and faster by simply touching the shift buttons. Control at your ngertips.

A TEST SAYS MORE THAN A THOUSAND WORDS


This is why we will distribute more than a thousand bikes throughout the whole of Europe this autumn. Drop in at one of these dealers and test ride the Ultegra Di2 for yourself.

THE FINISHING TOUCH

www.shimano.com

Kadensintervju:

Emma Johansson
24 cykeltidningen kadens 08:2011

Kr alltid fr att vinna


text: sa Eriksson Foto: Luca Mara, cristEr hEdbErg

Ordet mlmedveten r den absolut mest anvnda beskrivningen av Emma Johansson nr man lyssnar runt i hennes nrmaste krets. Hela hennes person signalerar att hon vet vad hon vill. Inte minst handlar det om att ta revansch fr VM-bronset i fjol och OS-silvret i Peking 2008. Fr att n dit har Emma Johansson receptet klart. Mer av allt!

nder 2011 har Emma tagit sin strsta seger ngonsin genom vinsten i etapploppet Thringen Rundfahrt. Och i slutet av september vntar en av rets absoluta hjdpunkter, landvgs-VM i Kpenhamn. Emmas sikte r frsts hgst upp p pallen. Jag kr alltid fr att vinna. Banan i Kpenhamn r ltt, men har en final som gr lite uppfr vilket passar mig bra. Jag hoppas p hrd krning frn start, sger Emma Att VM gr s pass nra hemmaplan r frsts ocks till de svenska karnas frdel. Jag ser fram emot en stor folkfest med mnga supporters hemifrn. ntligen har vi en chans att visa svensk media hur stor cykelsporten verkligen r! Sedan r det bara fr Emma att ladda om infr de nya utmaningarna som vntar 2012, inte minst med tanke p OS i London med damernas linjelopp den 29 juli. Silvermedaljren frn Peking-OS 2008 r givetvis revanschsugen. OS r frsts vldigt stort, eftersom man bara fr en enda chans vart fjrde r. Samtidigt tror jag att det r nnu strre i andra sporter, dr man verkligen lgger ner all tid, fokus och trning p att prestera bra p just OS. Sjlv har jag bortt 70 andra tvlingsstarter per r och d fr det inte riktigt samma tyngd. Dessutom rknas vrldsmstartiteln inom cykelvrlden som strre n ett OS-guld, sger Emma. Men sjlvklart finns det frhoppningar om en svensk medalj i dlaste valr frn London. Fr ett mindre land som Sverige innebr OS dessutom en frdel i det begrnsade startfltet, med maximalt fyra cyklister per nation. Linjeloppet ser dremot ut att bli en relativt lttkt historia. Tyvrr fr Emmas del. Uppriktigt sagt s hade nog en hrdare, mer kuperad och utslagsgivande bana passat mig bttre, sger hon. I vrigt kommer OS att prgla hela Emmas nsta r. Re-

r En fightEr Emma
och En riktig vinnarskallE. DEt r f som orkar vara s fokusEraDE och lika myckEt p topp som hon.
F d lagkamraten Marie Lindberg formulerar Emmas srart som supercyklist.
cykeltidningen kadens 08:2011 25

Svenska mstaren Emma Johansson i action p vrldscupen i Vrgrda.

dan under 2011 valde hon att dela upp ssongen i tre delar, istllet fr de vanliga tv, just fr att testa kommande rs OS-upplgg. I juli gr vanligen Giro Donne och Thringen Rundfahrt, men att mkta med bda dessa etapplopp strax innan en OS-start r orealistiskt fr de som satsar p guld. S Emma planerar att vlja bort en av tvlingarna. Med tanke p hur OS-banan ser ut r Tyskland mycket bttre trningsmssigt sett vid den tidpunkten, sger Emma. Att istllet kra lnga italienska alpstigningar skulle gra mindre gott fr OS-formen. Om fler cyklister tnker i dessa banor kan det innebra ett mycket reducerat startflt i Giro Donne 2012. Andra tvlingar lr ocks pverkas av sommar-OS. Vrldscuptvlingarna i Vrgrda kommer till exempel att skjutas fram ngot i tiden. Mer av allt Nstan fyra r har gtt sedan OS i Peking. Emma har blivit 28 r och r nu vl etablerad i den hgsta internationella toppen. Men hur tycker hon sjlv att hon har frndrats under dessa fyra r? Jag har blivit mycket starkare, bde fysiskt och psykiskt. Jag har successivt kat min trningsdos och har aldrig tidigare varit i s bra form som jag r nu, menar hon. Basen och grundtanken i Emmas trning r dremot densamma som tidigare. Det har bara blivit mer av allt. Jag har inte direkt ndrat ngot utan gnar mig t varierad trning med uthllighet, styrketrning och riktigt hrda kvalitetspass, sger Emma.

Det handlar om nstan 900 trningstimmar per r, fr att vara mer exakt. Men det rcker inte dr. Att stndigt vara favorittippad och under press innebr ocks trning fr psyket. Liksom andra stora cykelnamn r Emma hrt markerad i klungan. Hon har lika svrt att komma med i en lyckad utbrytning som att f andra att hjlpa till med dragjobbet nr hon vl har kommit loss. Det tyckte jag var ganska jobbigt i brjan, sger Emma. Det r fortfarande lite frustrerande, men jag har accepterat det och inser att det r en del av spelet. OS p bana? Men innan ssongen 2012 drar igng vntar en vinter hemma i Vestskogen i Norge, lngt frn de vanliga tvlingsmiljerna. Oktober mnad gnar Emma t vila, ledighet och lite alternativ trning. Jag brukar frska springa lite grann. Eller snarare ngon form av lunkande, men huvudsaken r ju att man fr rra p sig och bli lite svettig. I november brjar vintertrningen p allvar och d handlar det om styrketrning svl som cykelpass, inomhus och utomhus. Jag har krt lite velodrom ocks p vintern, men mest fr att det r ett kul och annorlunda avbrott i vardagen. S vi ska inte hoppas p en seris bansatsning inom en snar framtid? Nja, jag brukar skoja lite om att jag ska kra OS p bana i Rio 2016. Men allvarligt talat? Din hollndska rival Marianne Vos r ju enormt framgngsrik p bde bana, linje och cykel-

26 cykeltidningen kadens 08:2011

har myckEt Jag


inflytanDE och DEt r Jag som bEstmmEr vilka tvlingar vi ska kra.
Frihet och inflytande vger tyngre n fetare kontrakt frn strre lag n Hitec Products.

cykeltidningen kadens 08:2011 27

Foto: christer hedberg

cross. Cross-over-tvlandet kanske r ett vinnande koncept? Jag har svrt att frst hur hon hinner och klarar av allt det dr. I nulget r det i alla fall inget fr mig. Jag behver verkligen koncentrera mig p den gren jag hller p med. Men det r klart, man vet aldrig vad som hnder i framtiden. Prioriterar vnnerna Med ondligt mnga tvlingar och resdagar r det frsts sknt att komma hem under vintern. Men julen kommer jag i alla fall alltid att fira i Sverige s lnge jag bor i Norge, sger Emma. Att trffa familj och uppdatera sig bland vnnerna prioriteras hgt p lediga dagar. Jag kan verkligen behva trffa mnniskor utanfr cykelvrlden ibland och f prata om andra saker. Man kan ltt knna sig lite insnad annars. Maken Martin Vestby r team manager i Emmas lag Hitec Products och r som sdan ocks med p alla tvlingar. P s stt kan vi vara tillsammans mycket och familjelivet behver inte frsummas p grund av alla resor, sger Emma. Kontraktet med norska Hitec Products lper ut vid rsskiftet men Emma gr inte i ngra funderingar p att byta lag. Det ska mycket till fr att jag ska byta lag nu. Och det hr kontraktet blir med strsta sannolikhet frlngt. Det r just tillsammans med Hitec Products hon har vunnit sin strsta seger hittills i karriren, etapploppet Thringen
28 cykeltidningen kadens 08:2011

har blivit Jag

Rundfahrt. Hon betonar att framgngen verkligen bottnade i ett vl fungerande lagsamarbete. Men hur kommer det sig att hon kr fr ett s pass litet lag med en frhllandevis liten myckEt starkarE, budget? Lockar inte strre lag som GarminbDE fysiskt och Cervlo eller HTC Highroad? psykiskt. Jag har Jag gillar friheten jag har i Hitec Products. Jag har mycket inflytande och det r jag som succEssivt kat bestmmer vilka tvlingar vi ska kra. Dessmin trningsDos utom fr jag behlla mina sponsorer frn tidigare, sger Emma. och har alDrig Strategin att upprtthlla ett bra samartiDigarE varit i s bete med sponsorerna p hemmaplan r gebra form som Jag nomtnkt och lngsiktig. En dag r jag inte proffscyklist lngre, r i nu. och d kommer jag att behva ngon annan Emmas recept p framgng lyder typ av jobb. Ett msesidigt frtroende med ett mer av allt! bra fretag skulle kunna leda till en ny spnnande karrir, menar Emma. Nr vi nd nosar p mnet, hur lnge kommer du att fortstta cykla? Tidigare har jag sagt att jag ska kra OS 2012 och sedan fr jag se. Men nu r vi nstan dr och jag vet att jag r lngtifrn frdig efter London. Jag har mycket kvar att ge och tnker kra s lnge det r kul och gr bra. Det r ett lfte den svenska cykelpubliken sjlvklart uppskattar och vi hoppas f flja Emma mnga r framver p landsvg. Vi hoppas frsts ocks att det ligger en gnutta allvar i funderingarna p att kra OS p bana i Rio 2016.

Emma Johansson
Twee jaar na mekaar gingen haar armen na verloop van de Omloop gracieus en triomfantelijk de Gentse lucht in, Sint Pieter jubelde op zijn bloedeigen plein voor zoveel noordelijke schoonheid, haar blonde haren eens vanonder de helm en slechts beroerd door een zacht briesje als een weelderig aureool om haar hoofd. Alsof de afstand tussen Zweden en Zingem maar een kleine stap is, zo heeft Emma zich ons taaltje en koersen eigen gemaakt, dit wielerland duldt alleen sterke vrouwen op de rug van zijn hellingen en kasseien. Zie hoe haar lichaam kracht aan souplesse paart en alles met het donker mysterie van mascara en een discreet vleugje parfum wordt gekruid. Zij is een flitsende streling voor het oog, supersnel in de sprint en met het zilver van Olympisch Peking om de sierlijke hals. Zoals zij dit voorjaar reeds tekeer ging op de Kortekeer: supporters hapten naar adem, er viel zowaar een verdwaasde duif uit de lucht, het was voor kenners volop genieten geblazen van deze mooie jonge godin op wiegende wielen. willie verhegghe

Emma Johansson
Tv r i rad hjde hon gracist och triumferande hnderna mot Gents himmel efter loppet de Omloop, Sint Pieter jublade p sitt alldeles egna torg fr all nordisk sknhet, hennes blonda hr befriat frn hjlmen och bara vidrrt av en mild vindbris som en yvig gloria runt hennes huvud. Som om avstndet mellan Sverige och Zingem bara r ett litet steg, s har Emma tagit till sig vrt sprk och vr racercykling, det hr cykellandet tl bara starka kvinnor p krnet av sina backar och kullerstenar. Titta hur hennes kropp frenar kraft med smidighet och allt kryddas med ett mrkt mysterium av mascara och en diskret liten doft av parfym. Hon r en susande njutning fr gat, supersnabb i spurten och med silvret frn Olympiska Peking om den gracisa halsen. Ssom hon hrjade redan p de Kortekeer i vras: supportrarna kippade efter andan, en snurrig duva fll minsann frn himlen, fr knnare var det att njuta fr fullt av denna vackra unga gudinna p vaggande hjul. willie verhegghe

fakta Emma Johansson


lder: 28 r Bor: Vestskogen, Norge och Zingem, Belgien Klubbar: Hitec Products och Hrnsands CK Bsta cyklingen: Frn Vestskogen kan man cykla ut till Verdens Ende p Tjrne, lngst ut i Oslofjorden. Det spelar ingen roll vad det r fr vder nr man r dr. Stenarna och havet gr det till en oerhrt mktig plats. Favoritfika: Kaffe och kanelbulle Mentor: Alla vnner som fr mig att m bra

Willie Verhegghe r poet med ett srskilt djupt intresse fr cykelsporten. Han har gett ut cirka 20 diktsamlingar, varav fem enbart om cykel. Hans intresse har gjort honom knd i cykelvrlden och han har bland annat fljt med i Tour de France-karavanen och diktat om Lance Armstrong, som han ocks har trffat. Denna dikt om Emma Johansson ges troligen ut nsta r, och lstes upp av Willie fr Emma i samband med prisceremonien i Gent. Ls mer om Willie Verhegghe p http://www.epibreren.com/stadsdichter/ninove.html

sagt om Emma

Madeleine Lindberg Wall, frbundskapten: Emma r en fantastisk idrottstjej, men hon r ocks en bra ledare tydlig, geners och dmjuk infr sina lagkamrater. Dessutom r hon social och alltid ltt att ha att gra med.

Sara Mustonen, lagkamrat i Hitec Products: Emma har hga krav och vet exakt vad hon vill. Under tvling r hon oerhrt seris, fokuserad och mlmedveten, samtidigt som hon har frmga att koppla av utanfr banan.

Marie Lindberg, proffs i Team Nutrixxion: Emma r en fighter och en riktig vinnarskalle. Det r f som orkar vara s fokuserade och lika mycket p topp som hon. Hon har ocks en bra balans mellan sitt privatliv och det professionella. Som ledare r hon vldigt rak och talar alltid om vad hon tycker och knner.

Anders Englund, sponsor i design fr Hitec Products: Jag trffade Emma fr frsta gngen p Svenska Cykeldagarna fr ngra r sedan. Nr alla andra tjejcyklister framstod som lite oskra och tvekande var Emma sjlvsker och mycket tydlig. Hon skulle ka till Spanien och bli proffs. Och s blev det. Emma kr alltid fr att vinna och fr mig som sponsor r det helt rtt personlighet och attityd.

cykeltidningen kadens 08:2011 29

Reportage:

Svenska stigar vrda en resa


Sverige r fyllt med bra stigar. Vissa s bra att de r vrda en egen resa. Frsn, Pershyttan och Falun har ngra av Sveriges bsta. Vi beskte alla tre i vr jakt p Sveriges bsta stigupplevelser.
text: Kalle Bern Foto: luca Mara

30 cykeltidningen kadens 08:2011

Svenska stigar: Frsn, Jmtland


Frsn, Storsjns strsta , ligger p andra sidan en kort bro om man kommer frn stersund. Det r ocks p den n traktens bsta cykling finns om det r stigcykling man r ute efter. Helt klart vrt en omvg.

I Jmtland r det ltt att stirra sig blind p den cykling som finns i re. Men fr den stigletande cross countrycyklisten eller all mountain-cyklisten r res utbud vldigt begrnsat. Jmtlands bsta cykling hittar vi istllet p Frsn. Till skillnad frn de tv andra orterna vi beskte under vr Sverigeturn finns det inte ngon officiell utgngspunkt fr stigarna p Frsn. Det finns stigar verallt och det r inte helt ovanligt att cykla p grnsen till ngons tomt nr man cyklar hr. Frsn runt r namnet p den runda som gr runt nstan hela Frsn. Vackert ringlar den lngs med vattnet, lagom kuperad hela tiden. Men fr att hitta hela varvet kan det vara bra med en lokal guide. En del av rundan som r ltt att hitta heter Bynset, en kort men vldigt fin svng i ett gammalt militrt vningsomrde. P samma stigar som bevringar tidigare svor ver skavsr och tunga pansarskott kan man nu allts njuta av fin cykling. Mestadels r det skn stig med en del ltta rotpassager, rolig cykling. Nr man cyklar p mark som militren har anvnt r det viktigt att inte flytta p gamla bomber som kanske r odetonerade. Det rder ocks delade sikter om huruvida man fr cykla p militrens gamla mark. Det finns inget frbud, men vid vissa infarter till omrdet finns det skyltar med frbud mot fordonstrafik. Anvnd ditt sunda frnuft. Cyklingen p Frsn bjuder p en hel del hjdskillnad, p flera stllen kan man leta sig upp till den hgsta punkten och bomba p utfr. Allra hgst r stberget dr man vintertid ker skidor. r det frmst utfr man vill cykla r det bst att hlla sig i nrheten av skidanlggningen dr kan man klttra p asfalt och utfr vlja mellan massor av bra stigar. ven de rena downhill-spren r relativt enkla och krbara ven med lite mindre slaglngd. De tv enklaste alternativen fr utsocknes cyklister r cyklingen runt stberget och just Bynset runt. Vill man hitta lite fler nya stigar s kr stersunds CK trning p onsdagar, ofta ute p Frsn.

Fakta
Frsn r den strsta n i Storsjn och ligger i nrheten av stersund. Stigarna anvnds av alla som vill komma ut i skogen s bde lpare och hstar kan dyka upp. Det r smidigt att ha stberget som utgngspunkt. Skaffa en topografisk karta ver omrdet fr att hitta till Bynset och fr att kunna cykla Frsn runt. Kp boken Friluftsliv i Jmtland och hitta guldkornen i resten av det ojmna jmtska landskapet.
cykeltidningen kadens 08:2011 31

Svenska stigar: Falun, Dalarna

nu har olika sponsorer och Lugnet betalat och freningen Falu stigcyklister har stllt upp med grvande medlemmar. Fr att det ska bli mjligt med flera stigar kommer de att brja med en medlemsavgift. Det r otroligt roligt att man p samma stig kan se tonI Lugnet ligger Sveriges frnmligaste backhopparanringar p dirtcyklar och motionrer som trnar fr Cylggning. ret runt kan man, om man har tur, se taniga kelvasan. Stigarna r byggda fr att alla ska tycka att det pojkar i lst sittande triker kasta sig ddsfraktande utr roligt, sger Per Hagdahl. fr 90-meterbackens brant. Det r hr framtidens backDet som gr Falun lmpligt som utgngspunkt fr hoppare trnar, ven sommartid. Det r ocks i Falun som stigcykling utver det vanliga r, frutom de nybyggda en stor del av Sveriges blivande storcyklister trnar. Det stigarna, ocks de gamla stigarna. Det finns massor att finns bde ett cykelgymnasium och en trnarutbildning vlja p och flera av de sm bergen runt Falun har flera p hgskolan. Det r ocks i Falun som Sveriges enda vecyklingsbara nedfarter och en lttare vg att cykla uppfr. lodrom ligger. En hjdpunkt som man inte fr missa r Magnus Darvells Men trots bygdens fascination fr konditionsidrottanhemmaberg Skuggarvet. Hgt ver Gallsjdalen nr man de har det under de senaste ren ocks byggts en hel del Lostenen som r en av toppmarkeringarna. Den frn hll stigar fr mer njutningsbar cykling. Det r i synliga telemasten markerar den andra topanslutning till Lugnet som stigarna har drapen, men det r vid Lostenen som den finaste gits, men det finns ocks en del rejlt lnga Fakta utfrslpan brjar. Rakt i riktning mot sjn slingor som strcker sig lngt frn Lugnet. Varpan leder en dold och lite hemlig stig brant Inspirerade av omrdet Seven Stanes i Parkeringen vid Lugnets camping r en bra ut- ned mot sjn. De nybyggda stigarna r bara Skottland har ntverket Falu stigcyklister gngspunkt. Vid campingens reception finns fr cykel och varenda millimeter r anpassad byggt slingor fr alla cyklister. Per Hagdahl, bde cykeluthyrning och cykeltvtt. Vill man fr att cyklister ska ha s roligt som mjligt. som har varit drivande i projektet berttar duscha efter en tur s finns det bde simhall Second Chance heter en stig som ocks och duschmjligheter p campingplatsen. om satsningen. kommer att bli den lngsta. Med doserade Flj skyltarna eller upptck ngra hemliga kurvor pminner stigen om ngot som r Vi brjade bygga allt fr hand, allts utan hjlp frn grvare. D gick det vldigt lng- stigar. Bl skylt mrkt med mtb betyder sju ki- byggt fr att locka cyklister till en skidort samt. Vi sttte ocks p en del problem med lometer och rd mtb betyder femton kilome- sommartid. Extra roligt blir det nr vi uppter. verallt finns fina alternativ och tillfllen tcker att det gr att kra lika snabbt med en tillstnd att bygga vissa strckor, sger Per. Nu har de haft hjlp frn en grvare som att frlnga de cykelspecifika lederna. stel ram som med en heldmpad. Fullt s ven hjt tempot rejlt. Tyvrr hller pengarna Mer info: www.falun.se (klicka dig vidare till fr crosscountry-cyklisterna. till grvmaskinisten p att ta slut. Fram tills Lugnet) eller www.falustigcyklister.se
Dalkarlarnas egna cykelsatsning bestr av flera olika stigar i omrdet kring friluftsomrdet Lugnet. Gamla vlanvnda upptrampade stigar har knutits ihop med stigar som bara r byggda fr att ha kul p med en cykel.
32 cykeltidningen kadens 08:2011

Svenska stigar: Digerberget, Bergslagen

Gamla historiska stigar har i Bergslagen ftt nytt liv tack vare traktens cyklister som skapat Bergslagstramp ett cykelparadis. Nu rullar feta gummidck ver de stigar som gruvans arbetare brjade trampa upp fr 700 hundra r sedan.

I nrheten av Nora ligger Sveriges senaste mountainbikesatsning. Bergslagstramp r namnet p de nrmare arton mil stigar som byggts och anpassats fr cykling. Digerberget heter utgngspunkten och det finns cykling fr alla niver och cykelstilar. Nrmaste ttort r Pershyttan som man kan kalla en del av Nora. Dr stigarna brjar finns en dirt och ett downhill-spr men det r nd fr stigcyklisterna som det mesta r byggt. Dirten har tyvrr frfallit rejlt och hoppen har nu brjat falla snder. Det r istllet stigarna som gr det vrt att resa till Bergslagen. Hr finns markerade stigar av olika svrighetsgrad. Som extra krydda kan man cykla p Bergslagsleden, en lng vandringsled som bitvis r rejlt svrcyklad. Det svra r oftast inte stigen utan spngerna, som r dligt underhllna och sitter fr glest. Nr man cyklar p Bergslagsleden r det extra viktigt att vara snll vid mten med vandrare, det r frmst en vandringsled men cykling r tillten. Vill man inte cykla p leden s finns det tio olika cykelstigar att vlja p. Den kortaste slingan r 2,6 kilometer och den lngsta 38 kilometer. Till skillnad frn i Falun, dr man byggt stigarna med inspiration frn Skottland, r Bergslagstigarna mer av typen svensk skogsstig. Den stora anledningen till att just Kilsbergen r s stigttt har vi gruvdriften att tacka fr. Gamla krvgar har numera krympt till stigar, och av de stigar som anvn-

des av djur och mnniskor finns en del bevarat. Lederna passerar spnnande historiska platser. Torpgrunder, kolbottnar, djupa gruvhl, galgbacken, kanalen, grottor, sanatorium och mycket mer, s det finns fler saker att upptcka n bara fina stigar, sger Katarina Nybck som jobbat med satsningen. Det r bitvis rejlt med rtter och sten men sjlvklart finns det lttare alternativ. De olika stigarna r graderade efter svrighet, dr grnt r lttast och svart svrast. Vill man hitta lite bttre finns det en karta som tryckts upp av organisationen bakom Bergslagstramp. Det var jag som pbrjade stigprojektet. Jag skrev en projektplan, la en budget, tog in offerter, hittade lite sponsring. Stigarna hade jag ganska bra koll p sedan jag och min man flyttade till Pershyttan fr tio r sedan, berttar Katarina om projektet som nu har std frn hela bygden. Men det har inte varit en ltt uppgift att f igenom alla nskeml. Nr vi hade bestmt oss fr att pbrja projektet brjade det stora arbetet att vertyga myndigheterna om att vi skulle f gra mountainbikeleder. Den frsta anskan skickades in i september och d fick vi avslag p alla tio leder, ven de som berrde grusvg. Jag fick stta mig och gra en noggrann beskrivning av all stig, med bde bredd och underlag. Jag skte dispens fr naturreservat, och hade massor av mten. Till slut fick vi ja till alla leder, avslutar Katarina. Allt har ordnats p ett vldigt professionellt stt mrker vi. Alla markeringar r tydliga och stigarna r vldigt bra.

Fakta
Ta dig till Pershyttan och sedan till Digerberget. Vl dr gr det inte att missa cykelstigarna. Ledbeskrivningar gr att ladda ner p Noras webb (se nedan). Kartan ver cykellederna kostar 60 kronor och sljs av turistbyrerna i Nora och rebro, men ven hos lokala cykelhandlare. Missa inte att beska den vackra trstaden Nora, ett perfekt stlle att fika p efter en dag i skogen. Mer info: www.visitnora.se

cykeltidningen kadens 08:2011 33

Kessiakoff vinner sterrike runt

text: Joachim Pettersson Foto: cor vos, luca mara

En seger i rttan tid


Fredrik Kessiakoff hade en misslyckad ssong 2010. Till i r bytte han lag till Astana, men petades i sista stund frn bde Touren och Girot. Segern i sterrike runt i juli innebar drfr ett efterlngtat kvitto och nya ml och drmmar. ntligen visade jag att jag kan!
Nr jag vaNN kungaetappen till Kitzbheler Horn fick jag ocks ett ansvar p mina axlar gentemot laget och sponsorerna, berttar Fredrik. Det blev en mental anspnning att ha ledartrjan som hll i sig i de sex etapper som fljde. Och det har kommit i kapp mig nu eftert. Det r en helt ny erfarenhet fr mig, men jag r frsts glad att f ha varit med om den. Vi trffar Fredrik tre dagar efter att han tagit sin frsta seger som landsvgsproffs. Fredrik har njutit av vinsten, men erknner att han r rejlt trtt efter veckan i gul ledartrja. Jag visste att jag hade bra ben nr jag kom till tvlingen. Vi hade varit p lger i St Moritz som uppladdning infr Touren. Astana hade gett mig och tv andra cyklister en fri roll infr kungaetappen, sger Fredrik. Det var den andra etappen, som avslutas med en drygt sju kilometer lng och fruktad stigning upp till Kitzbheler Horn. Backen r listad som en av de tuffaste stigningarna i Europa. Den har en snittlutning p 12,5 procent och i slutet finns det partier p mellan 18-22 procent. Jag hade bestmt mig p morgonen att jag skulle frska att gra mitt eget lopp och att jag mste frska satsa i backen. Vi kommer in i backen i hg fart och jag sitter topp femton. I det gonblicket attackerar Carlos Sastre och Thomas Rohregger. Jag gr ett frsk att g med, fr det knns dumt att missa chansen. Nr jag kommer i kapp snker de farten och d tnker jag: h fan, jag stter direkt. Han fick en lucka som sedan vxte gentemot konkurrenterna. En ttgrupp som bestod av fre detta Tour de France-vinnaren Sastre och Giro dItalia-vinnaren Menchov. Jag tycker inte om nr det blir fr mycket fartkningar utan vill hlla ett hgt, jmnt tempo som r mitt eget. Backen r s pass hrd att det r bttre att fokusera p den n p konkurrenterna. Jag kr sedan sjlv i 25 minuter och nr jag sitter dr och lider s kommer tankarna: Ska jag vinna det hr? r det hr sant? Ledsen grabbar Fredrik beskriver det som omtumlande att mta journalistkren vid mlgng. Alla stller frgor om hur han ska frsvara ledartrjan under kommande etapper. Sjlv ville han bara njuta av segern. Men ansvaret som fljer av att bra ledartrjan infinner sig snart nd. Jag ber nstan grabbarna i laget om urskt. Sorry att
Foto: cor vos

Kessiakoff i Mur de Huy i vras.

34 cykeltidningen kadens 08:2011

Nr jag kommer i kapp snker de farten och d tnker jag: h fan, jag stter direkt.
Fredriks impulskontring p Carlos Sastres attack gav honom ledartrjan och totalsegern i sterrike runt.

Foto: luca mara

jag tog trjan, fr nu kommer ni att f jobba i morgon. Och det r ju inte bara jag som torskar om jag frlorar ledartrjan, det r ocks mina lagkamrater som slitit fr mig. Fredrik berttar att det kndes stabilt under hela loppet, mycket tack vare att han hade bra ben. Men framfrallt fr att laget krde otroligt starkt och jobbade lojalt fr honom. I r har jag lrt mig att kra mer taktiskt, jag har ftt mer rutin n vad jag hade fr tv r sen. Jag hade kanske lika bra ben d, men inte den hr rutinen. r segern en revansch fr att du blev petad frn Touren och Girot? Nej, jag ser det inte alls s. Vad gller Touren r vi 27 cyklister i Astana och jag fick chansen att vara med bland de tio som kte p lgret till St Moritz innan laget spikades. Det tycker jag nd r bra, sger han. Segern ser han snarare som en upprttelse med tanke p att frra rets ssong blev spolierad. Det var en dlig balans mellan trning, terhmtning, kost och socialt liv som ledde till en ssong som numera r utraderad p hans webbplats. En orsak var ocks att han inte skaffat sig tillrckligt med rutin som landsvgsproffs. Det hade gtt tungt en lngre period och ju lngre det pgick desto svrare var det att hitta tillbaka. Jag hade kunnat ge upp fr lnge sedan. Men jag har analyserat 2010 rs misstag och ndrat allt som var fel d. Sedan stakade jag ut den nya vgen som jag fljt hela ssongen. Drmmen lever Vilken r din drivkraft och hur ser dina framtidsplaner ut? Det sporrar mig att lyckas, att prestera och att f ut min fulla potential. Och det r just inom cykling som jag vet att jag kan prestera. Det finns inget annat jag knner samma gld fr, men den dagen jag hittar ngot annat kanske jag satsar p det i stllet. I nulget vill han kra i fyra-fem r till om upplgget fungerar. Frutom att fortstta att vara en bra klttrare vill han i framtiden bli en cyklist som kr fr sammandraget i lngre etapplopp. I en grand tour handlar det om s mycket annat. Det r taktik, att inte ha en dlig dag och att kunna behlla fokuset framfrallt. Visst r det hftigt med spurtuppgrelser och cyklister som Cavendish fascinerar. Men fr mig r de som vinner sammandraget strre cyklister. Det r den drmcyklisten jag vill vara. Det r svrt att bli den cyklisten, men det r min drm. Drmmen lever i allra hgsta grad. Efter den hr intervjun har Fredrik krt Polen runt, dr han blev tolva sammanlagt, 35 sekunder efter segraren Peter Sagan. Och vid denna tidnings tryckning ligger han fyra totalt i Vuelta Espaa efter frsta veckan. Fredrik fick ntligen frtroendet att rulla fram till startlinjen fr Team Astana. Frhoppningsvis med en fri roll infr de tuffa etapperna i bergen.

Fredrik kessiakoFF om
vilka egenskaper som gr dig till en bra klttrare? Jag tror att det beror p att jag vill vara en bra klttrare, fr d r man ocks beredd att lida i en klttring. Jag vill att det ska vara min terrng, det r i bergen jag vill cykla. Jag har en kropp som r okej fr berg, men jag har ocks en vilja och ett mod att ta mig an backar. hur du hanterar smrtan? Det gr inte att tnka fr mycket. Helst inga tankar alls. Nr jag r i bra form r jag inte rdd fr smrtan. D knner jag att det kommer att gra mer ont fr de andra n fr mig nr jag ligger p trskeln och att det r en tidsfrga innan motstndaren mste slppa. nr cyklingen r som bst? Det r frsts kul efter en tvling om det gtt bra. Men den bsta cyklingen r fr mig de korta terhmtningspassen. Jag r ute fr att ha det trevligt, i bra vder och frhoppningsvis med trevligt sllskap. Det r d jag laddar mitt mentala konto bst. ditt intresse fr bilar? Jag r intresserad av bilar och tittar en del p ntet. Men bilintresset handlar mycket om att koppla av frn cyklingen. Det r inte s att jag kper dyra bilar, det funkar ju inte. Jag och Gustav Larsson har gnat mnga trningspass genom ren t ett slags drmprojekt om hur den optimala Stelvio-bilen skulle kunna se ut. En bil fr att ta sig upp till Stelvio-passet fr hghjdslger. Stelvo-bilen ska bde rymma cyklar, trainer, annan utrustning och flickvn. Den ska ocks vara snabb, ta kurvorna bra och se snygg ut. Jag tror att det r ett drmprojekt som kommer att pg lnge till.

cykeltidningen kadens 08:2011 35

re, Jmtland

Ett svenskt cykelparadis fr alla

36 cykeltidningen kadens 08:2011

re Bike Park har sedan och Sun Peaks i Kanada. re r dr text: AndreAs dAnielsson, starten vxt s det knaoch rankas utan tvekan topp-fem, TobiAs liljeroTh kar, frn de frsta vingdet r den nivn vi pratar om. Ren Foto: MATTiAs Fredriksson liga stegen och frsken och skr vrldsklass. Fr att n nnu att skapa leder i stil med legendalngre vill, eller rttare sagt mste, riska A-Line i Whistler till att nufrman bredda sig mot den stora mastiden vara en av bjssarna i den globala bikeparkvrlden. san. Att gra cyklingen enklare och mer tillgnglig fr fler Nya leder vxer stndigt upp p berget, i dagslget r de cyklister n de redan inbitna. runt ett 30-tal. Liftarnas ppettider utkas och idag kan Vi vill bredda oss, att f fler att brja cykla utfr och du kra liftburen cykling varje dag frn brjan av juni till det kan vi bara gra genom att skapa fler bl och grna brjan av oktober, och p helgerna redan frn Valborg. Be- leder. Fast kan vi f hit den stora massan fr vi ven rd skssiffrorna visar p en stadig kning fr varje r, samti- att bygga mer cykling fr spetsen, det hnger ihop. Mitt digt som allt fler utlnningar brjar f upp gonen fr re personliga ml r att tredubbla antalet cyklister p tio r, som cykeldestination. sger Uffe Olofsson som r ansvarig fr re Bike Park hos Det gigantiska cykelomrdet har en varierad mix av Skistar. cykling som det r svrt att hitta p ngot annat stlle i Mycket har hnt p de r bikeparken existerat. Men det vrlden. Frn maskinbyggda leder i omrdet kring liften har verkligen inte alltid varit ett stort intresse fr cykel VM6:an, till mer naturliga leder lite lngre bort. Och rus- hr och res vg till Mini-Whistler-epitetet har inte sinet i kakan den vrldsunika hgzonen med sina karga varit spikrak. Vi backar bandet tolv r, till mountainbikeklipphllar och vilda natur, rakt ut frn liften. VM som hlls hr 1999. Lederna hr r helt fantastiska. Det r som tre bikeparks ihopbakade till en, det finns egentligen allt. Och jag Dnde est re? gillar att man vgar hlla lederna naturliga och flja na- D fick mnga plocka fram sin skolatlas, och av dem var turen, till skillnad frn mnga andra bikeparks som fr- det mnga som trodde att VM skulle bli ett kallt mstersker bygga bort det naturliga, sger den brittiska cykel- skap med inslag av bde sn och is. Men frutom de avjournalisten och bikebummaren Seb Kemp, som nr han slutande dagarna i regn hll vdret lika hg standard som beskte re i somras blev frstummad ver cyklingen i hela msterskapsarrangemanget i sig. Och fr deltagarna byn, den versteg alla hans frvntningar. hamnade Skutan p cyklingens vrldskarta. Internationella cykelfrbundet hller fortfarande reTopp fem! VM som ett av de bsta ngonsin. Det betyget bygger bde Det gr inte att blunda fr att re hller hgsta klass nr p banornas kvalitet, det klanderfria genomfrandet och man rknar in alla faktorer inkluderat saker som by- den hrliga entusiasm som hela byn utstrlade under VMliv, ppettider och inte minst lokal cykelkultur. Whistler veckan. Av de 16 vrldsmsterskap jag sjlv deltagit i (som kommer alltid att vara nummer ett fr liftburen cykling, aktiv, coach och frbundskapten) har jag aldrig upplevt det r en vrldsordning som inte gr att rucka p. Men ett VM som varit s koncentrerat som i re. sedan r det vidppet: Portes du Soleil i Frankrike och Tyvrr s dog res cykelsatsning ut i baksmllan efter Schweiz, Leogang i sterrike, Hafjell i Norge, Silver Star VM. Arrangrsklubben re Bergscyklister gick in i vgcykeltidningen kadens 08:2011 37

Mnga beskriver re Bikepark som ett Whistler i miniatyr. Och visst finns det mnga likheter mellan de tv orterna. Men res vg till bubblande cykelparadis har inte varit spikrak.

Byns locals tjafsar i ondlighet om att underhllet p lederna kunde vara bttre, om brakebumps stora som puckelpister och om den maskinbyggda Shimano-leden r en smrre katastrof som saknar all form av flow till att vara den roligaste cykelleden som ngonsin skapats.

gen och mnga av de drivande infr VM gick vidare till andra uppdrag. Kanske kom res VM ngra r fr tidigt, fr trots att det publika intresset fr mountainbike stod som hgst s fanns det ingen struktur fr att ta hand om och backa upp det intresset. Att satsa eller satsa Under 90-talet var det mnga skidorter runt om i vrlden, dribland i Sverige, som satsade p mountainbike. Den s kallade satsningen bestod oftast av ngra trkiga och dligt sktta cyklar och ett uselt utbud av stigar eller nedfarter. Slutsatsen mnga gjorde var att mountainbike inte var ngot att satsa p. Sen hnde ngot i Whistler, Kanada. Dr insg man ganska tidigt att det krvdes mer n att bara starta liften under sommaren fr att locka cyklister, och inte minst lngvga gster. Whistler drog den logiska och enkla slutsatsen att cyklister inte skiljer sig frn skidkare nr det handlar om varfr man letar sig till en skidort. Mycket har hnt sedan Whistler Blackcomb ppnade sin bikepark 1998 och nyligen passerade man en miljon slda liftkort fr cyklister sedan starten. De flesta skidorter runt om i vrlden som erbjuder kvalitetscykling har p ngot stt influerats av Whistler, som dessutom varit mycket hjlpsamma nr det handlat om att dela med sig av hemligheten bakom deras framgng. Likheterna mellan re och Whistler r mnga. Det r tv stora, kommersiellt lyckade skidorter som drivs av varsin bjsse i branschen: Skistar i re och Intrawest i Whistler. Skidsystemen r kompletterade med varsin expansiv by som inte lngre njer sig med att sl igen portarna under sommarmnaderna, rkna pengarna frn vintern och dra p seglingssemester. Det finns en vilja att leva och tjna pengar ret runt. Och orternas strsta inkomstklla och turistmagneter finns redan dr p bergen, redo att anvndas: liftarna. Att re var tidiga med att satsa p mountainbike r med andra ord kanske inte s konstigt, med tanke p mjligheterna som berget och omgivningarna bjuder p. Men det r inte hela sanningen. Runt om i vrlden finns mngder av oexploaterad kvalitetscykling. Anledningen r inte konstigare n att intresset fr cykling inte finns bland de bofasta. Mnga av res invnare cyklar antingen mountainbike sjlva eller har ngon annan koppling till berget. Den hngivenheten mrks tydligt och har tveklst bidragit till res succ. Trots att vldigt lite gjordes p berget ren efter VM fr att locka cyklister s fortsatte de att kpa liftkort sommartid. Nytndningen fr cykling p berget kom med den
38 cykeltidningen kadens 08:2011

fricyklingsvg som vllde in ver Cykelsverige under det nya millenniets frsta r. Inspirerade av kanadensiska cyklister brjade svenskarna balansera p spnger och leta efter cyklar med mesta mjliga slaglngd. I re resulterade det i cykelfesten Mountain Mayhem 2003. Frikningen hade ntt Skandinavien och downhill var inte lngre enbart en tvlingssport mot klockan. Drigenom ppnades ocks mjligheten fr en strre massa att upptcka sporten. Mayhem vxte fr varje r som gick och visade p potentialen i en dedikerad cykelsatsning i stil med den i Whistler. S 2005 sjsatte Skistar projektet re Bike Park. Nya banor grvdes med vag inspiration baserad p rykten frn Kanadas vstkust, med fokus p hopp och flyt. Frn brjan var det just ett projekt, tidsbestmt till 2008. D gjordes en utvrdering och i Skistars korridorer bestmde man att projektet skulle vara en bestende integrerad del av sommarverksamheten. Med andra ord, tills ngot annat sgs s r cykling en lika naturlig del av sommaren i byn som skidkningen r p vintern. Krleken r strst I byn lever dremot cyklingen sitt eget liv, oberoende av vad som hnder i den strre cykelvrlden och Skistars siffertrillande p kontoret. Det finns ngot s svrdefinierbart som en kta passion fr cykling i re, en passion som r baserad p det simpla njet att bomba utfr ett berg p heldmpade monster. Och det r inte lngre en sysselsttning fr de unga och osrbara, nu r det folk i alla ldrar som lockas att dra upp p Skutan. Utfrscyklingen i re har fr lnge sedan gtt frn att ha varit en smal attitydgrej till att bli en folksport i miniatyr. Allt fler bybor kper cyklar p sommaren och vljer att tillbringa mer och mer tid hemma under den andra ssongen. Det pratas cykling dygnet runt; i liften, p kafer, p barer, i sngen ret runt. Klubben re Bergscyklister vcktes fr ett par r sedan ur det nra p decennielnga slumret efter VM, fngade upp cykelintresset i byn och omfamnade det. P tv r har den gtt frn ynkliga fem betalande medlemmar till att nu vara dalgngens nst strsta frening. En bra bit ver 500 engagerade och cykeltokiga sjlar gr allt frn att bygga leder till att kra ungdomscyklingar och arrangera en egen cykelfestival. Ett nytt VM ligger troligtvis lngt bort i tiden men just nu spelar det egentligen ingen roll, cykelkulturen lever starkare n ngonsin hr. Samma passion som en gng fick den etablerade cykelvrldens gon att vnda sig mot re r p vg att gra det nnu en gng, men den hr gngen fr frikningens skull.

Sjlvklart finns det en del att jobba p i form av enklare cykling fr den breda massan och hur Skistar serverar hela anrttningen dr ligger n s lnge orter som Whistler lngt, lngt fre med en verlgsen kvalitet p leder ver hela svrighetsspektrat och cykling som r kul hela vgen frn toppen av liften till allra lngst ner i botten.

cykeltidningen kadens 08:2011 39

Cykelcross

foto: cor Vos

40 cykeltidningen kadens 08:2011

Hsten och mrkret r normalt cyklisternas tyngsta rstid. Men de senaste rens kande intresse fr cykelcross har gjort hsten hoppfull fr alla som normalt fredrar sommaren. Utbudet av bde cyklar och tvlingar vxer stadigt. Frra ret skickade Svenska cykelfrbundet det frsta riktiga landslaget ngonsin till ett VM. I r vntar mnga spnnande nyheter fr de svenska crosscyklisterna.

text: AndreAs dAnielsson foto: JAhn ekmAn, Cor Vos

ntligen mrker och slask


ag kommer ihg det frsta vrldsmsterskapet i cykelcross jag beskte p en ker i tjeckiska Tabor. Min frsta knsla var Hultsfred en stor och lerig grsmatta tckt av 45 000 hngivna fans i ett vrlande inferno. Skillnaden var att flaskorna i Tabor var fyllda med Staropramen istllet fr Explorer och p supporterjackorna stod det Sven Nys och Niels Albert istllet fr Iron Maiden och Slayer. Cykelcross i sdra Europa har en alldeles speciell atmosfr och jag gillar den! Och frn att ha varit grenen som mest skulle frlnga eller komplettera det vanliga cyklandet brjar cykelcrossen f en egen sjl ven i Sverige. Frra ret gjorde Svenska cykelfrbundets CX-grupp en ordentlig uppgradering dr CX-cupen fick hela tretton deltvlingar spridda frn Dalarna till Skne. En viktig punkt var att placera dem centralt i respektive stad. Frn den inledande deltvlingen i Falun tog sig cupen hela vgen till Lund via Kungstrdgrden i Stockholm och Slottsskogen i Gteborg. Sammantaget bjd de tretton deltvlingarna p helt olika bankaraktrer och vderlek dr ssongen avslutades med ett SM i ett vintrigt Lund med tre otippade segrare verst p pallen. I Damer Prestige vann landsvgsproffset Karin Aune. Fr henne var cykelcross-disciplinen helt ny. Superklassens segerherre blev Robert sterling, ven han utan tidigare erfarenheter frn cykelcross. Utlandsproffset i mountainbike, Emil Lindgren, som tidigare tvlat sporadiskt i cykelcross, tog en dubbel genom att vinna bde cupen och SM. Ge- Sverigecupen: Falun mensamt fr alla tre r att deras intresse fr 1 okt Ludvika cykelcross kade i takt med antalet tvlingar 2 okt 8 okt Kumla de krde. Frn att de bara skulle testa ngon 9 okt Sderkping enstaka tvling vxte nya sidor med sporten 15 okt Sunne/Skoghall CK fram, som gjorde att alla valde att satsa fr 16 okt Sunne/Skoghall CK 29 okt Stockholm/Cykloteket fullt. Kolmrden Jag hade planerat att bara kra tvlingar- 30 okt 12 nov CKC4/Kristianstad na till och med Cykelgalan, men jag har smit19 nov Lund/CK Lunedi tats av att crossandan. Den inspirerar mig att 20 nov Lund/FK Trampen tvla vidare och jag upplever att cykelcros- 26 nov Vrnamo Bors/IK Ymer sandet r ett perfekt inslag i min vintertr- 27 nov 10 dec Lidkping ning, sger Emil. 11 dec Gteborg/Mlndal CK/ Efter SM var det dags fr Sveriges frsta riktiga landslag att representera nationen p SM: SM i storp VM i Sankt Wendel, under ledning av lands- 13 nov

Magnus Darvell i den gula ledartrjan.

I superklassen mts fre detta elitcyklister och motionrer.

cykeltidningen kadens 08:2011 41

lagskapten Mathias Karlsson. Detta i kombination med att mnga butiker runt om i Sverige aktivt satsar p cykelcross, har inneburit ett stort steg framt fr sporten. Nordiskt samarbete Svenska cykelfrbundets CX-grupp fick mycket positivt med sig frn frra ret och arbetsgruppen har nu jobbat fram ytterligare ngra uppgraderingar. Infr rets tvlingsssong finns tv nya arrangrer med i programmet. Det r Vrnamo CK med sina High Chaparall-arrangemang och Selma Spa i Sunne, dr Skoghall CK str som vrd. Totalt omfattar rets cup hela femton deltvlingar. Av dessa kommer nio att rknas in i cupsammandraget. Fr juniorernas del rknas sju av tvlingarna. Ett par av

Emil Lindgren crossar p cross.VM i januari.

Frsta svenska landslaget i cross-VM 2011. Vrldscupen 16 okt 23 okt 26 nov 4 dec 18 dec 26 dec 15 jan 2012 22 jan

tvlingarna har viktats tyngre n de vriga och cupavslutningen r obligatorisk. Cykelfrbundets satsning har hittills visat sig vara helt rtt. Arrangrerna fick uppskattad hjlp med de praktiska frgorna och sknska arrangrer var ter med p tvlingsagendan. De tvlande mtte en helt ny serviceattityd och tvlandet blev en totalupplevelse. Vi siktade hgt och ambitionen var att ta cykelcrossen mot nya hjder. Vr nskelista var lng och realistisk. Vi fick inte med oss allt under 2010, men nr vi sammanfattar cupen s r vi helnjda, speciellt sedan vi har cyklisternas positiva omdmen, sger Anki Eriksson frn CX-gruppen inom Svenska Cykelfrbundet. Bjrn Fredriksson, som ocks tillhr CX-gruppen, frklarar att det finns en ambition med ngot kallat Huvudstadstrippeln dr mlet r en nordisk minicup med deltvlingar i Stockholm, Oslo och Kpenhamn. Om detta blir verklighet skulle vra nordiska lnder f chansen att mta varandra i cykelcrossdisciplinen under enkla frhllanden.
Pilzen, Tjeckien Tabor, Tjeckien Koksijde, Belgien Igorre, Spanien Namur, Belgien Heusden-Zolder, Belgien Livin, Frankrike Hoogerheide, Holland Fakta, cykelcross i Sverige: cxsweden.com

VM 28-29 jan 2012 Koksijde, Belgien

Ls ocks vrt cykelcrosstest p sidan 66.

42 cykeltidningen kadens 08:2011

NYHETER

2012

biketoyz.se BikeToyz representerar elva av de starkaste varumrkena i cykelbranchen. Varumrken som kan gra din vardag med cyklar enklare och behagligare. En knd Dansk kksfirma sger att alla har rtt till ett fint kk, BikeToyz menar att alla har rtt till en ordentlig cykel. Man talar om folkhlsa och inaktivitet och i detta sammanhang betyder krgldje en hel del. BikeToyz r leverantr av krgldje. Krgldje kommer av produkter som fungerar i det dagliga och gr cykelturen till ett nje. Fr BikeToyz r krgldje inte bara ngot som r frbehllet de professionella. Varje produkt som levereras av BikeToyz har dragit nytta av den utveckling som sker inom den professionella cyklingen. S oavsett om du vljer den dyraste eller den billigaste produkten, s r kvalitet och krgldje i fokus.. En produkt levererad av BikeToyz, r din garanti for att frvntningarna infrias!

Trning&kunskap
foto: luca mara

Frgor och svar


Frga vra experter! Skriv till oss, men fatta dig kort. Den bsta frgan i varje nummer belnas med en Lezyne Smartwallet, vrd cirka 250 kronor.

F+S

Mrk ditt brev/mail med Expertfrga och skicka till oss p adressen Cykeltidningen Kadens, Box 22 559, 104 22 Stockholm eller till redaktion@kadens.se. Vi frbehller oss rtten att korta och redigera insndare som publiceras.

Bsta brevet: Hur tnkte ni nu?


Jag mste bara kommentera Danielssons test av Giant Anthem X29 (#7-2011). Han skriver att Giant ligger lngt efter konkurrenterna vad det gller vikt, att de har svrt att komma under 10 kg nr konkurrenternas motsvarande vger strax ver 8 kg. Det skulle i sdana fall betyda att t ex en Scott Spark-ram vger strax under 300 gram inklusive bakdmpare, sadelklmma mm givet allt annat lika. Alternativet r ju helt enkelt att skriva att Shimano inte hller mttet vad det gller komponenter, hjul och att PRO r fr tunga i frhllande till konkurrenternas motsvarande styre, stam och sadelstolpe. Aprop det hr med att en FS 29er inte fungerar optimalt som tvlingscykel. Ngon som hrt talas om Kulhavy p redaktionen? Ok, nu har jag varit verdrivet gnllig, annars brukar det vara trevlig lsning nr tidningen ramlar in! Henrik Efter 20 r i branschen och sporten har jag skaplig koll p bde cyklisterna och deras cyklar. Emil Lindgren, som gr sin andra ssong fr Giant-Rabobank, anvnder ibland en heldmpad modell som ganska exakt vger 10 kg och r den modell som hela laget anvnder ibland. Sausers mest extrema heldmpade maskin vger ca 8,2 kg. Ungefr samma vikt gller fr de mest bantade Scalpelcyklarna. Jag har krt ett ex som vgde 7,9 kg. Scotts motsvarigheter vger dremot lite mer. Att hela viktskillnaden beror p ramen har jag aldrig skrivit eller sagt dremot att Giants heldmpade ram inte r ngot att bygga p fr den som vill bygga vrldens lttaste cykel. Och jod, jag knner ven Kulhavy vl nda sedan han tog plats i Siemens-Cannondale (som jag d jobbade t). Och om du lser min text om Giant-testet igen ser du att min personliga instllning till en heldmpad 29-tums cykel r att den bst lmpar sig fr lngre cyklister med ngot brutalare krstil, dvs exakt s som Jaroslav ser ut och kr. aD

Mste jag anvnda cykelbanan?


Hur r det med cykling p vanlig vg nr det ocks finns ngon form av cykelbana? Jag vgrar naturligtvis kategoriskt att cykla p cykelbanor (jag pendlingscyklar aldrig utan trnar bara p racer) svida det inte r motorvg som r alternativet. Det finns vl nmligen ingen gng man r s srbar i trafiken som nr man cyklar p en cykelbana. Grna om den dessutom r kombinerad med en gngbana. Vet du vad trafikreglerna sger om detta, och inte vad man bara uppmanas att gra? Inte fr att det spelar ngon roll egentligen, fr jag kommer aldrig att cykla p cykelbana. Men jag vill bara ha rtt ifall polisen ngon gng ppekar saken. Jonas ColTing Trafikfrordningens 3:e kapitel, 6 sger: Cyklar och tvhjuliga mopeder klass II skall vid frd p vg fras p cykelbana om sdan finns. Om srskild frsiktighet iakttas fr dock cyklande och frare av tvhjuliga mopeder klass II anvnda krbanan ven om det finns en cykelbana nr det r lmpligare med hnsyn till frdmlets lge. Och p Transportstyrelsens hemsida skriver man: Om det finns en cykelbana, ska du normalt anvnda den. Det blir med andra ord en tolkningsfrga, svl fr polisen som domstolen. Nr man r ute och trnar har man ju sllan ett frdml, dremot ett ml (trningen) och den vill man bedriva p ett effektivt och bra stt. Det finns ett rttsfall frn Lund som vi rapporterat om i Kadens och p Kadens.se. Cyklisten i frga valde att cykla p krbanan istllet fr cykelbanan och har av tingsrtten dmts till bter p 500 kr. Men rendet har verklagats till hovrtten. I grunden s r ju detta inget problem. Det stlls frst p sin spets nr det sker en olycka som i fallet ovan, annars r det ju knappast ngot som polisen prioriterar att vervaka. ki

44 cykeltidningen kadens 08:2011

Trning&kunskap
Frga oss!
Mountainbike: Kalle Bern KB Journalist med frkrlek fr smala kulturyttringar inom cykelsporten och breda dck, utfrskning och frikning. Mountainbike: Andreas Danielsson AD Fd frbundskapten i mountainbike. Intresserad av prestation. Andreas jobbar ven p uppdrag av sok som std till cyklister. En av tidningens grundare. Trning: Fredrik Ericsson FE Idrottsfysiolog med inriktningen uthllighet och cykeltrning. Frbundskapten fr mountainbikelandslaget. Motionscykling: sa Eriksson E Spinninginstruktr och cykelfrlst motionr som skriver regelbundet fr Kadens. Ny redaktr med inriktning motion. Praktisk cykling: Krister Isaksson KI Arbetar med cykelfrgor som trafikplanerare. Ny redaktr med inriktning mot praktisk cykling och pendling. Prylar och landsvg: Daniel Rytz DR Kadens prylbloggande it-konsult med stenkoll. Tvlar i elitklassen p landsvg och r vr nya pryl- och proffsredaktr. Trning och kost: Anna Sjgren AS Legitimerad sjukgymnast, farmaceut och kostrdgivare med bakgrund inom triatlon och konditionsidrotter.
ill: paolo sangregorio

Hur fr jag jobb hos er?


Jag r en cykelglad kille p 16 r som nn dag mste skaffa ett jobb. Jag undrar vad som krvs fr att f jobb p en tidning som Cykeltidningen Kadens. Marvin Fr att f jobb p en cykeltidning s krvs i frsta hand ett gediget cykelintresse och kunskap, samt ett intresse fr att skriva eller fotografera (eller formge) om du vill jobba med det redaktionella innehllet. En utbildning i journalistik r frsts en frdel, men inte det avgrande. Sen r det bara att ligga p och frska trffa de som gr tidningen och bomba dem med ider och frslag p artiklar som du vill skriva. Och ge aldrig upp! sl

Rose kommer med heldmpade 29-tummare nsta r.

Dyrt med stort?


Jag r sugen att byta ut min Bianchi med stel ram till en heldmpad med 29-tum stora hjul. Men jag gillar inte riktigt prisniverna nr jag sg ert senaste test p Giant Anthem X29 (#7-2011). Dags fr ett reportage om cyklar runt 15000 kronor, grna 29-tum och heldmpade? liss Att hitta en heldmpad 29-tummare som vger mellan 10 och 11 kilo fr under 20000 kronor r svrt. Mitt tips r att vnta till vintern, vi kommer att kra ett test av 29-tummare, bde heldmpade och framdmpade. Det kommer troligtvis i nummer 2-2012, ute i februari. Ett annat tips r att kolla vad Rose har i sitt sortiment nsta r. De kommer med tv heldmpade 29-tummare. Flera andra tillverkare kommer ocks med nya cyklar, men det r f som kommer att passa ditt prisintervall. kB

Var hyr man i Belgien?

TRE AV FYRA BARN VERLEVER CANCER

Jag kommer att passera Belgien och undrar var jag kan finna bra cykling och cykeluthyrare (racer)? Jonny lunDBerg Vi stller grna frgan vidare till vr kunniga och allvetande lsekrets. Hr grna av er med tips till oss p redaktionen (redaktion@kadens. se) s frmedlar vi dem till Jonny. sl

Std Barncancerfonden PG 90 20 90-0 Tel 020-902090

cykeltidningen kadens 08:2011 45

Trning&kunskap
Ny serie: Trningens abc, del 2

Trningsplanering
Trning bestr av en mngd olika delar som ska ordnas och varieras ver tid fr att ge bst effekt. Hur detta ska se ut r individuellt och beror p mlet med trningen. Detta gr att det finns en ondlig mngd stt att trna p, som alla funkar. Fr att strukturera och ordna trningen finns det relativt vl definierade koncept och begrepp som vi kan anvnda oss av i vr trningsplanering.
Fredrik Ericsson: trning

foto: Luca Mara

eT FrsTa du ska gra nr du gr en trningsplan r att gra en plan fr de lopp du vill kra, tvlingar eller motionslopp. D br man ocks avgra deras karaktristik, hur de r utspridda ver ssongen och vilken prioritering de har. Hur trningen organiseras fr att en cyklist ska uppn toppform vid rtt tillflle r till viss del vetenskap och till viss del en konstform. En definition av toppform r nr cyklisten har maximerat sin fysiska frmga med en optimal blandning av alla de frmgor som krvs fr prestationen och r i ett mentalt tillstnd att utnyttja alla sina resurser fullt ut.. Av alla faktorer som pverkar trningsplaneringen r det tv som r viktigare, anpassningshastighet och specificitet. Alla fysiologiska system r inte lika ltta att pverka med trning. Vissa anpassningar tar lng tid att uppn medan andra sker snabbt. Detta pverkar trningsplaneringen p det sttet att vissa frmgor mste man lgga mycket tid p fr att maximera, men nr de vl r uppndda kan de upprtthllas med vldigt lite trning under lngre perioder (flera veckor till mnader) infr en formtopp. Andra frmgor behver bara trnas en kort stund innan de har ntt nra maximala niver, men frsvinner snabbt. Generellt sett tar strukturella anpassningar lng tid att uppn och kemiska anpassningar sker snabbt. Trningens reversibilitet innebr att om trningen upphr helt under lngre perioder kommer flera av de anpassningar som tidigare trning gett brja g tillbaka mot otrnade niver. Normalt sett r det s att de som tar lng tid att bygga upp frsmras lngsamt och de som gr snabbt att bygga upp frsvinner snabbt. Bli bra p det du trnar Specificitet - att du blir bra p det du trnar - r den mest grundlggande trningsprincipen. Drmed inte
Ruta 1.

sagt att en idrottare endast ska trna exakt som p tvling eller ens bara i sin idrott hela tiden. Det r dremot viktigt att frst vilka egenskaper som krvs i en given disciplin och trna dessa p bsta stt (ruta 1). Trningen kan vara till stor del allmn nr cyklisten befinner sig tidsmssigt lngst bort frn en formtopp. Men under de sista perioderna innan en formtopp br trningen frmst vara disciplin- och tvlingsspecifik (se ruta 2, s. 46). Nr det gller organiseringen av enskilda trningspass, trningspassens ordning under en trningsdag eller inom trningsveckan br den generellt ske enligt fljande prioritetsordning: tekniktrning, snabbhetstrning, sprinttrning, styrketrning, hgintensiv uthllighetstrning (zon 45), lgintensiv uthllighetstrning (zon 13). Trningen mste ge upphov till en (ver) belastning av kroppen fr att den ska anpassa sig till trning genom en verkompensation, det vill sga bygga upp sig till en hgre niv n tidigare. Trningen behver ven ha en kontinuitet som innebr att kroppen p regelbunden basis utstts fr belastning. Trningen br dremot inte vara allt fr statisk gllande belastning och innehll, utan ha en variation ver tid - periodisering. Men alla mnniskor reagerar inte exakt lika p samma typ av trning och har dessutom olika behov gllande vilka frmgor de br trna, drfr ska trningen vara individuellt anpassad. Man ska andra sidan naturligtvis inte hlla p och belasta och variera in absurdum, det behver ven vara en lmplig progression gllande belastning och innehll. Belastning En av de viktigaste faktorerna att ta hnsyn till nr man planerar sin trning r belastningen, det vill sga hur stor negativ fysiologisk och mental pverkan trningen har p idrottarens terhmtning. Trningsbe-

Normalt sett r det s att de som tar lng tid att bygga upp frsmras lngsamt och de som gr snabbt att bygga upp frsvinner snabbt.
46 cykeltidningen kadens 08:2011

Tvlingsspecifik trning Grenspecifik trning Allmn/alternativ trning

Trning p tvlingscykeln och som liknar tvlingssituationen i stor utstrckning All trning som genomfrs p cykel men inte ndvndigtvis r tvlingsspecifik All trning som inte genomfrs p cykel men som har avsikten att frbttra prestationsfrmgan inom disciplinspecialiseringen

Trning&kunskap

cykeltidningen kadens 08:2011 47

Trning&kunskap
lastningen fr ett enskilt trningspass eller tvling r framfrallt produkten av intensitet och duration (hur lng tid passet varade). Den pverkas ven av individuella faktorer som preferenser fr olika typer av trning och fysiologiska skillnader samt omgivningsfaktorer som till exempel trningsmedel, vder och mental stress. Det kan uttryckas som en formel: Trningsbelastning = intensitet x duration x [individuella- och omgivningsfaktorer]. Det finns ett antal metoder fr att berkna trningsbelastningen med hjlp av olika sorters objektiv data, dr de tre vanligaste r TSS, TRIMP och EPOC. Training Stress Score (TSS) baseras till exempel p effektutvecklingen och r det kanske mest tillfrlitliga mttet p trningsbelastning fr cyklister. Training Impulse (TRIMP) baseras endast p puls, vilket gr att det fungerar inom alla idrotter dr man kan anvnda pulsmtare. Excess Post-Exercise Oxygen Consumption (EPOC) berknas frn puls, pulsvariation och andning Cykelfysiologi och r den mngd syre som gr t fr kroppens alla terhmtningsprocesser. Man kan ven subjektivt bedma belastningen frn upplevelsen av trningspasset eller loppet. Precis som med intensitet (nsta del i artikelserien) kan man ven fr trningsbelastning gra en egen skattning av belastning med hjlp av Borgs CR10 eller RPE-skalor.
44 cykeltidningen kadens 07:2011

Trningen mste ge upphov till en (ver) belastning av kroppen fr att den ska anpassa sig till trning genom en verkompensation, det vill sga bygga upp sig till en hgre niv n tidigare.

Metoder fr cykeltrning Trningen kan genomfras med en mngd olika trningsmetoder, dr de vanligaste
Ruta 2. Restutition Fysisk och mental terhmtningsperiod som innehller den typ av trning som upplevs som avkopplande Frberedande Trning som frbereder cyklistens kropp fr kommande trning

inom cykelsporten r intervallmetod, kontiunerlig metod, upprepningsmetod och delmetod. Intervallmetod innebr att man omvxlande trnar p olika intensiteter under samma trningspass. Vid intervalltrning r det ofta avgrande vilket frhllande man har mellan arbetsintervall och vilointervall. En annan aspekt att ta hnsyn till r intervallernas amplitud, det vill sga skillnaden i intensitet mellan arbetsintervallen och vilointervallen (se ruta 3). Kontinuerlig metod innebr att man trnar en lngre tid p samma stt under ett trningspass, dr typexemplet frsts r klassisk distanstrning. Detta kan ven C innebra lngre block med samma typ av trning inom ett och samma pass, till exempel 2 x 30 minuter med en given intensitet eller typ av kning. Upprepningsmetod innebr att cyklisten utfr ett srskilt moment, ofta med ett tydligt tekniskt inslag, flera gnger med vila eller annan typ av trning mellan. DelmeMnniskans fysiologi och frdigheter - det vi vill tod innebr slutligen att bryta ner ett srfrndra med trningen - gick vi igenom i artiskilt moment ytterligare n vid upprepkeln Cykelfysiologi (#7-2011). I nsta del tittar ningsmetod. vi nrmare p intensitet som trningsfaktor.
Trning&kunskap Trning&kunskap
Ny serie: Trningens abc, del 1
VO2max? Anaerobt? FatMax? Laktacid? Ibland kan trningslra vara rena grekiskan. Drfr startar vi en ny serie om trningens grunder och termer. I del ett brjar Fredrik Ericsson med att g igenom den cykelspecifika fysiologin. I nsta nummer handlar det om grunderna fr trningsplanering.
Fredrik Ericsson: trning

foto: Luca Mara

ykElTrning kan bedrivas p en mngd olika stt och utifrn olika trningsfilosofier. Drfr r det praktiskt med ngon typ av struktur och terminologi som gr att alla pratar samma sprk, oavsett hur man trnar. Detta underlttar kommunikationen mellan trnare och aktiva samt mjliggr jmfrelser mellan olika trningspass. Cykelsporten med alla sina discipliner krver vldigt olika fysiska frmgor och drmed olika typer av trning. Grunden inom trningslra r kunskap om hur den mnskliga kroppen r uppbyggd och fungerar rent fysiologiskt, vilket vi gr igenom i denna frsta del i serien om trningens abc. Vi brjar med energiomvandling, vilket r en viktig del av prestationsfrmgan. Den mnskliga kroppen kan omvandla olika nringsmnen till muskelenergi med hjlp av syre (aerobt) eller utan tillgng till syre (anaerobt). Nr man utfr ett arbete sker oftast en mix av aerob och anaerob energiomvandling, och det r frmst intensiteten p arbetet som avgr hur denna mix ser ut. Vid vila r det nstan bara aerobt och vid maximal spurt nstan bara anaerobt. Fr maximala prestationer som varar lngre n cirka 75 sekunder kommer majoriteten av all energi frn aeroba processer och detta anses drfr vara grnsen mellan sprint- och uthllighetsidrott. VO2max Den mest grundlggande uthllighetsparametern r det maximala syreupptaget (VO2max), vilket definieras som den strsta mngd syre kroppen kan ta upp under en hel minut fr att anvnda i samband med energiomvandling. VO2max kan anges i absolut mngd syre (ml/min-1) eller relativt kroppsvikten (ml/kg-1/min-1). Syreupptaget begrnsas frmst av hjrtats slagvolym, det vill sga mngden blod som pumpas ut per hjrtslag och drmed dess totala frmga att pumpa ut blod, och kallas ofta fr central kapacitet. Starkt kopplat till VO2max r begreppet aerob effekt, vilket r den hgsta takten p kroppens aeroba energiomvandling. Aerob kapacitet r den maximala mngd energi kroppen totalt kan utvinna med hjlp av syre fr en given tidsperiod eller mngd arbete. Den aeroba kapaciteten r summan av den centrala (VO2max) och lokala kapaciteten (fysiologiska anpassningar ute i musklerna). Det innebr att den aeroba kapaciteten avgr vilken pro-

cent av VO2max som det givna arbetet kan ske p, vilket kallas nyttjandegrad. Den aeroba kapaciteten styrs i stor utstrckning av det som kallas mjlksyratrskeln eller anaerob trskel, vilket r den hgsta intensitet dr kroppen kan hlla jmvikt mellan produktion och borttransport, teranvndning och ombildning av olika mnen i musklerna. Dessa processer sker snabbare ju mer aerobt trnad en muskel r.

Trskel Cyklister i uthllighetsdiscipliner har ofta en trskel vid 8595 procent av VO2max och kan arbeta p den intensiteten under cirka 60 minuter. Anledningen till att detta ofta kallas mjlksyratrskeln r fr att den vanligaste metoden fr att underska denna jmvikt r att mta koncentrationen mjlksyra i blodet. Mjlksyran i blodet frsmrar i sig inte Mjlksyran i blodet frsmrar i sig inte prestationsfrmgan, utan finns alltid dr i viss mngd (ven vid vila) och r ett vikprestationsfrmgan, tigt brnsle fr exempelvis hjrtmuskeln. utan finns alltid dr i Anledningen till att man mter mjlksyraviss mngd (ven vid koncentrationen i blodet r fr att det r ett vila) och r ett viktigt bra indirekt mtt p jmvikten (miljn) inne i de arbetande musklerna, samt hur mycket brnsle fr exempelvis kolhydrater som frbrnns vid energiomhjrtmuskeln. vandlingen. Om du knner dig lite stum i tvJust kolhydrater r det bsta och mest soffan s vet du varfr nu. Du effektiva brnslet fr muskelarbete. Prohar alltid syra. blemet r att kroppen bara har kolhydrats-

deper fr cirka en timmes maximalt arbete. Drfr r det viktigt att ha en bra frmga att anvnda fett som brnsle fr alla discipliner som har en tvlingstid p en timme eller lngre. FatMAX r den intensitet dr kroppen omvandlar strst absolut mngd (i antal gram per tidsenhet) fett till muskelarbete. Nr det gller trning och fettfrbrnning r det viktigt att gra skillnad p fettfrbrnningstrning och trning fr fettfrbrnningen. Den frstnmnda r trning som frbrnner stor mngd fett under sjlva trningspasset, medan den andra r trning som frbttrar fysiologiska system som kar kroppens frmga att anvnda fett som brnsle, vilket inte ndvndigtvis r samma sak.

Anaerob effekt Nr syretillfrseln till de aeroba processerna i musklerna inte rcker till, kan kroppen bilda energi via anaeroba processer, det vill sga utan syre. Det gr den genom att bryta ner (spjlka) ett mne som finns lagrat i muskeln som heter kreatinfosfat (PCr) samt genom att spjlka kolhydrater. Spjlkningen av kreatinfosfat ger stora mngder muskelenergi mycket snabbt, men lagren tar slut inom 510 sekunders maximalt arbete. Lagren mste sedan terstllas med hjlp av aeroba processer. Den anaeroba energiomvandlingen av kolhydrater kan ocks frigra mycket energi snabbt. Spjlkningen av kolhydrater har dremot ett pris, den skapar en
cykeltidningen kadens 07:2011 45

Grund Trning av de mest grundlggande frmgorna fr disciplinspecialiseringen

Special Trning av mer komplexa frmgor fr disciplin-specialiseringen

Toppning Finslipning av disciplinens viktigaste frmgor eller fr att optimera/justera styrkor och svagheter

Tvling Tvlingsspecifik trning och/eller den som ger bsta mentala prestations-tillstnd

Allmn trning Trning i andra idrotter och trningsformer, men som trnar frmgor som behvs fr cykling.

Grenspecifik Cykeltrning, ev. i en annan disciplin och/eller med annan karaktristik n tvlingsdisciplinen.

Tvlingsspecifik Trning inom den disciplin som tvlingsmlen ligger och som har samma karaktristik som tvlingsdisciplinen. Snabba anpassningar Blodvolym Muskelenzymer Vissa anpassningar i nervsystemet Kolhydratsdeper Buffertmnen

Lngsamma anpassningar Hjrtats storlek och styrka Muskelstorlek Vissa anpassningar i nervsystemet Intramuskulra fettdeper Kapillrtthet

Ruta 3. Exempel p karaktristik fr vanligt frekommande intervaller Fysiologiskt system Aerob effekt Aerob kapacitet Anaerob effekt Anaerob kapacitet Frhllande 2:1 till 1:2 2:1 till 10:1 1:5 till 1:50 1:4 till 4:1 Amplitud Medel till hg Lg till medel Hg till mycket hg Lg till hg

48 cykeltidningen kadens 08:2011

GIORDANA TEAMKLDER

& DE ITALIENSKA MSTARNA


GIORDANA KLR DE ITALIENSKA MSTARNA 2010/11 TEAMKLDER I FR CARBON MED DIN EGEN DESIGN

www.giordana.dk

Giovanni Visconti Italiensk mstare 2010/11

Monia Baccaille Italiensk mstare 2010

Kontakta vr svenska sljare fr Giordana Teamklder: tlf. 070 274 88 27 eller e-post kk@egedesoe.dk

Trning&kunskap
Tipset:

r du redo fr vintertrningen?
ven om rstiderna varit de samma de senaste tusen ren, s kommer ofta den mrka och kalla delen av ret som en verraskning. Men fr att f ut det mesta av vintertrningen gller det att tnka till och gra lite frberedelser - som hjlper till att lysa upp detta kompakta mrker.
Fredrik Ericsson: trning

foto: Luca Mara

aTsar Man hrt p sitt idrottande eller vill f ut s mycket som mjligt av en begrnsad trningstid r det klokt att avgra vilka trningsrutiner man ska ha under vintern och sen frbereda sig fr dessa. Ska du trna alternativa uthllighetsidrotter? Ska du kra trainer eller testcykel? Ska du kra styrketrning och i s fall hemma eller p gym? Bestm vilka trningsformer du ska anvnda dig av. De vanligaste trningsformerna r cykling inomhus och utomhus, styrketrning p gym och hemma samt lpning, skidkning, simning och konditionsmaskiner p gymmet. Bestm sedan vilka trningsrutiner du ska ha till exempel ett eller ett par nyckelpass varje vecka som helst ska klaffa. Tiden mellan sista loppet och att man brjar trna hrt igen brukar lst kallas hstvila och bestr ofta av total inaktivitet eller ganska lst strukturerad trning. ven om hstvilan r tnkt att vara avkopplande r det en bra id att d passa p att testa trningsrutinerna du tnkt ha under vintern, s att du vet att de knns bra. Utomhuscykling - vintertid Kp ocks ny utrustning i tid s att du hinner bekanta dig med den. Gr frndringar i den nya utrustningen i tid, s att du hinner knna efter om dessa frndringar slog vl ut. Grunden till bra utomhuscykling p vintern r sklart cykeln, som br vara utrustad med dubbdck och skrmar. ven klderna ska mjliggra trning utomhus i kall och i vrsta fall blt vderlek. Ett vanligt problem, som troligen hrrr frn den gamla devisen att det r viktigt att hlla knna varma, annars fr man ont i dem, r att man faktiskt ofta fr ont i knna av att ha fr mycket kring knna som skapar ett tryck mot knsklen. Bra vintercykeltights eller benvrmare ska allts skydda mot kyla men fr inte sitta fr hrt runt knt. Vintern gr att cyklister erbjuds nya trningsvgar och underlag, som dligt plogade grusvgar eller hrt packade skoterspr. Detta r visserligen inte srskilt grenspecifik cykling, men nya cykelerfarenheter ger en
50 cykeltidningen kadens 08:2011

bttre grund att st p. r det ngon gng man ska trna vldigt allmnt r det under offseason. Mnga missar ven att det gr precis lika bra att trna intervaller utomhus under vintern, s lnge inte termometern inte str allt fr lngt under noll. Inomhuscykling Nr det gller cykling inomhus kan man trna p testcykel, trainer, rulle eller en kombination av dessa. Dessutom r ju bancykling frsts ocks ett mycket bra alternativ. Nr du trnar utomhus fr du fartvind p dig med ungefr samma hastighet som du cyklar i. Detta sker inte inomhus, vilket r ett stort problem d detta r en av dina viktigaste kllor till avkylning. Just kroppstemperaturen r en av de tuffaste ntterna fr kroppen att kncka vid hrd fysisk belastning, eftersom ju varmare du blir desto smre presterar du. Nr det r varmt mste mer blod dirigeras till huden istllet fr till de arbetande musklerna. Dessutom leder vrme till att du svettas mycket, svett som i viss mn kommer frn vtskan i ditt blod. Allt detta gr att du fr hg puls, men lg trningseffekt. Du br drfr se till att du trnar i en sval lokal, cirka 10-15 grader r lagom. En flkt som simulerar fartvinden s gott det gr r en bra investering. Det behver vara en ganska rejl anordning som helst har olika lgen s du kan justera den beroende p hur hrt du kr. Tumregeln nr det gller avkylning r att det ska vara s svalt det bara gr, utan att du fryser eller knner dig stel. Sjlvklart ska du se till att f i dig mycket vtska, cirka 0,5-1,5 liter per timme.

Trning&kunskap

Ngon typ av svettskydd till cykeln gr ocks att den hller mycket lngre n om du sitter och droppar saltvatten i dess lager hela vintern. Kr du testcykel eller spinningcykel ska du helst se till att sittstllningen blir s lik tvlingscykeln som mjligt, eller tminstone s du kan kra s hrt du vill och inte lper ngon risk att f frslitningsskador p grund av felaktig sittstllning. Platt eller uppfr? En viktig sak att tnka p nr det gller trning p trainer r att motstndet i trainern kontra vxeln p cykeln pverkar trampdynamiken - rrelseenergin i tramprrelsen. Samma effektutveckling och kadens kan upp-

ns med hgt motstnd p trainern och ltt vxel p cykeln eller tvrt om. Det blir dremot ganska olika knsla i trampningen vid dessa ytterligheter, dr det frstnmnda blir mer likt uppfrskning och det sistnmnda mer likt plattkning. Detta br man allts tnka p om man vill trna p att bli bttre p platten eller uppfr. Innan vintertrningen drar igng p allvar ska du naturligtvis se till att renovera inomhuscykeln, exempelvis kpa nytt bromsband till testcykeln eller nytt trainerdck (som r gjorda fr att anvndas p trainer). Cykeltrningen inomhus p vintern r frresten ett ypperligt tillflle att trna p din trampteknik, se till att ta chansen denna vinter.
cykeltidningen kadens 08:2011 51

Trning&kunskap
Forskning:

Antiinflammatoriska bot eller hot?


foto: Luca Mara

Det r ltt att tro att antiinflammatoriska mediciner r harmlsa de finns ju lttillgngliga i snart varenda mataffr. Och mnga anvnder dem fr att ta udden av en efterhngsen skada eller slippa smrta och mhet under trningspassen. Men detta r potenta lkemedel som, om de anvnds fel, kan gra mer skada n nytta.

Anna Sjgren: trning och kost

nTiinFlaMMaToriska MeDiCiner r en stor grupp lkemedel som brukar benmnas NSAID (Non-Steroidal Antiinflammatory Drug eller Icke-steroida antiinflammatoriska lkemedel). Dr ingr bland annat diklofenac (Voltaren), naproxen (Pronaxen) och ibuprofen (Ipren). Lkemedel i denna grupp anvnds flitigt, inte minst av idrottare fr behandling av en rad olika kommor som inflammationer i senfsten, muskelinflammationer och ospecificerad smrta. Och det mesta tyder p att anvndningen av antiinflammatorisk medicin framfrallt bland uthllighetsidrottare r relativt utbredd. De studier som gjorts visar p att ngonstans mellan 520 procent av lngdistanslpare och triathleter anvnder antiinflammatoriska lkemedel regelbundet. Ngra exakta siffror fr cyklister finns troligen inte, men med tanke p trningsmngd och antalet smskador som de flesta cyklister drabbas av r frmodligen bruket ganska vanligt frekommande ven bland cyklister. Mnga idrottare tycks tro att ngra piller fre eller efter trningen kan minska risken fr skador och smrta under eller efter passet, och anvnder tabletterna i frebyggande syfte ungefr som en vitamintablett fr att slippa bli frkyld. Men i de allra flesta fall lurar man sig sjlv. En studie som gjordes p multisportare (som normalt tvlar under mycket lng tid) visade p att de som anvnt antiinflammatorisk medicin under sjlva loppet generellt presterade smre n de som inte medicinerat. ven om lkemedlen minskade muskelnedbrytningen s pverkades upplevelsen av anstrngning och smrta negativt av anvndning av NSAID under loppet, vilket skulle kunna vara frklaringen till att prestationen pverkades negativt. En mjlig slutsats av detta r att muskelnedbrytningen som fljer av tvling eller tuff trning, gr att man bttre kan hantera smrta och upplevelsen av anstrngning under loppet. Kanske r det s att kroppen behver de naturliga svaren p hrd anstrngning det vill sga nedbrytningen av muskelvvnad fr att kunna dra igng de kompensatoriska mekanismer som har till uppgift att underltta fr kroppen att kunna fortstta prestera. Ngra klara svar p exakt hur intag av NSAID pverkar muskler och prestation under trning och tvling finns nnu inte, men
52 cykeltidningen kadens 08:2011

Trning&kunskap
Mnga idrottare tycks tro att ngra piller fre eller efter trningen kan minska risken fr skador och smrta under eller efter passet, och anvnder tabletterna i frebyggande syfte ungefr som en vitamintablett fr att slippa bli frkyld. Men i de allra flesta fall lurar man sig sjlv.

det finns fog fr att tnka till en extra gng innan du stoppar i dig antiinflammatoriska lkemedel i samband med trning och tvling. Satelliter p uppdrag ven efter trningspasset kan effekten av trningen frsmras av intag av NSAID eller andra antiinflammatoriska lkemedel. Det kan verka naturligt att stoppa i sig ngra tabletter som lindrar trningsvrken eller knningarna av den dr gamla skadan efter ett tufft pass. Men studier visar p att proteinsyntesen det vill sga teruppbyggnaden av musklerna efter ett hrt trningspass kan pverkas negativt av intag av NSAID. ven satellitcellerna som r viktiga fr uppbyggnaden av muskler efter nedbrytande trning pverkas av NSAID, s att det naturliga trningssvaret minskar. De studier som gjorts lyckas inte helt klarlgga effekterna av NSAID p muskeluppbyggnaden efter ett trningspass, men mycket tyder allts p att trningseffekten kan bli smre av att anvnda antiinflammatoriska preparat efter trningen. Frutom att NSAID eventuellt kan pverka prestationen och terhmtningen negativt, har de ven en rad biverkningar som gr det direkt olmpligt att anvnda dem regelbundet i lnga perioder. Den vanligaste r pverkan p magslemhinnan som kan ge magsr om man anvnder dessa lkemedel under en lngre tid. Man kan ocks f andra problem med magen som illamende, magsmrtor och diarr. Eftersom magproblem r vanligt ven av andra orsaker under en lngre tvling, r det inte s klyftigt att spda p risken att magen kraschar under loppet. Andra mindre trevliga effekter av dessa mediciner r att de kan ge huvudvrk, yrsel och pverkan p lever och njurar. ven allvarligare biverkningar som hjrtpverkan och synstrningar har rapporterats. Vila, vila, vila Ett ytterligare argument mot slentrianmssigt anvndande av antiinflammatoriska mediciner r risken fr att dlja tidiga signaler p skada. Smrta r ett tecken p att ngot inte r som det ska och det r viktig infor-

mation att ta hnsyn till. Att dva smrtan fr att kunna kra dagens pass som planerat eller till varje pris avsluta det dr tuffa intervallpasset som man skrivit in i trningskalendern, kan leda till att skadan frvrras. Istllet kan du bli tvungen att gra ett lngre uppehll fr att lka en skada som kanske kunde ha frhindrats om kroppen ftt tillrckligt med tid fr vila och terhmtning. Vi tjatar om detta men det r under vilan man bygger upp kroppen. Utan tillrcklig vila och terhmtning kan du inte fullt ut dra nytta av den hrda trningen, och kommer aldrig att bli s bra som du egentligen har kapacitet att bli. Finns det d aldrig fog fr att anvnda Voltaren eller ngot annat NSAID? Har man en konstaterad skada som beror p en inflammation kan man frsts ta antiinflammatoriska lkemedel som behandling. Vid sdana tillfllen r det absolut befogat och dessa lkemedel har en given plats i behandlingen. Men pongen r att det r en kur som pgr en viss tid och med en bestmd dos, helst ordinerad av lkare. Vid sdana tillfllen har NSAID en bra effekt och r ett vrdefullt hjlpmedel fr att lka skador och komma tillbaka till trning och tvling. ven hr finns det dremot forskning som uppmanar till frsiktighet. Det verkar som att en viss inflammationsgrad gynnar lkningsprocessen, att slcka ut inflammationen helt skulle drfr kunna frdrja skadelkningen. Sammantaget finns fler frgor n svar nr det gller anvndning av NSAID under trning och tvling samt fr behandling av inflammationer. Men de studier som finns tyder nd p att man br vara terhllsam med bruket av antiinflammatoriska lkemedel. Det r klokt i lngden att lyssna p kroppens signaler om smrta och mhet och anpassa trningen drefter. Och att lta terhmtningsprocessen efter trningen ha sin naturliga gng. D kar dina chanser fr optimal trningseffekt och nnu starkare cykelben.
cykeltidningen kadens 08:2011 53

Trning&kunskap
Teknik: Lagtempo

Nr alla ska med


sa Eriksson: redaktr

Det r egentligen bara ett ftal cyklister som behver vara experter p lagtempo. Men det finns mycket att lra av de som behrskar disciplinen fr alla oss som cyklar i en grupp. I varje fall om mlet r att alla ska med - s fort och s skert som mjligt.
foto: Luca Mara

Vem sitter var? I ett serist lagtempolag placerar man cyklisterna med hnsyn till deras styrkor och fysiska frmga att ge skydd i vinden. Man stter till exempel inte den svagaste cyklisten direkt efter den starkaste, och man stter heller inte den lngsta bakom den kortaste. Anvnd ngra mellancyklister fr att jmna ut vergngarna i fltet. Anpassning Om alla cyklister r exakt jmnstarka vid ett givet tillflle kan man vinna en del p att kra p tv led med stndig rotation, s kallad belgisk kedja. Men verkligheten ser sllan ut s. Ngon r starkare uppfr, ngon har bttre tryck utfr och ngon har skert smre ben just den dagen. Allts anpassar man dragjobben efter banan och rdande omstndigheter. Dra i rttan tid Har man koll p banan kan man ocks planera dragjobben. Frsk ta ditt dragjobb dr du har frdel. r du snabb som en vessla uppfr r det lmpligt att du sitter frmst nr backen brjar. Men kom ihg att alla inte tar sig upp med samma ltthet s var skonsam mot dem som ligger bakom dig. Normalt sett byter man inte dragare mitt i backen, utan den som har brjat fr ocks fullflja upp till krnet. Nr det sedan br utfr har gruppen frsts mest nytta av en tyngre cyklist lngst fram. Skulle det bli mnga svngar och kurvor p ett brde r det ocks bst om samma cyklist lotsar gruppen genom hela det partiet. Tat lugnt fr att kra fort ka inte fr fullt nr det r din tur att dra. Personen som nyss har slpat runt p dig r p vg ner i ledet och ska hitta in bakom sista hjul. Att gra en tempokning just d r inget trevligt tack fr hjlpen. Vill du ka farten ngot s gr du det efter en liten stund och i smygande takt. Gr heller inga hastiga tempokningar direkt efter kurvor, rondeller och backkrn. Tnk p att de som
54 cykeltidningen kadens 08:2011

hnger fast lngst ner p strngen fortfarande r p vg uppfr nr du har brjat kra utfr. Grillar du dina kompisar kommer hela gruppen att tappa fart i det lnga loppet. Om gruppen r lite ojmn och du knner du dig vldigt stark r det bttre att ta en betydligt lngre frning n att ka farten. Ha koll p vinden Att placera sig rtt efter vinden har vi skrivit om i tidigare nummer av tidningen. Bilda en vinge i kantvinden och se till att rotera t rtt hll i kedjan. Den som ska ta ver dragjobbet kommer upp p lsidan, och den som lmnat ver ker nert igen i snlblsten. Tnk p vingens bredd s att det finns utrymme nr gruppen ska svnga s att ingen behver tryckas ut i diket. Och var beredda fr en snabb omformation om ni byter frdriktning och vinden pltsligt kommer frn annat hll. Vingens bredd ska frsts anpassas efter vrig trafik och hur stor yta ni har att anvnda p vgen. Ml i mun Kommunicera med varandra. Alla r inte jmnstarka och alla blir trtta ibland. Det r skert helt okej att st ver en frning om man bara pratar med de andra i gruppen. Det kan ocks vara s att gruppen inte har ngot emot att hastigheten gr ner ngot en stund, eftersom det nd innebr att de starkare fr en chans att vila p rulle. Det enda sttet att f veta r att frga. gon i nacken Lt personen som ligger lngst fram skta uppsikten bakt nr ni ska gra filbyte p vgen. Om alla p rulle ska vnda sig om r det ltt hnt att ni kr in i varandra. Hll gonen kvar p framfrvarande hjul och flj bara med som en efterhngsen svans. P vgen ska hela klungan uppfattas som ett fordon av vrig trafik. D rcker det med en frare. Och du, snyt dig nr du ligger sist.

Efter att ha dragit vxlar frste cyklist mot vinden och lgger sig sist i gruppen.

frdriktning

g nin rikt vind

Trning&kunskap

cykeltidningen kadens 08:2011 55

Trning&kunskap
Mekning:

Fint fulmek med Dura-Ace Di2

Vill man bygga om sin Dura-Ace Di2-utrustade cykel s gller det att vara trygg med bde borrmaskin och ldkolv. Fredrik Almgren har dolt batteripacket i sadelrret och samtidigt dragit kablarna p snyggast mjliga stt.
foto: Fredrik aLMgren
Kalle Bern, redaktr

eT Finns tv saker som mnga klagat p nr det gller Shimanos elektroniska komponentgrupp Dura-Ace Di2. Dels att batteripacket frfular cykeln och dels att det r svrt att dra kablarna snyggt. Shimanos lsning r visserligen kanske den mest praktiska fr batteriet r ltt att komma t och kablarna dras p det stt som ramtillverkaren har frberett ramen p. Den hr lsningen ska inte ses som en instruktion utan mer som inspiration. Det r helt enkelt fr hftigt fr att inte dela med sig av. Vi frgade ocks Shimano vad som hnder med garantierna nr man stter sgen i deras komponenter. Om man bygger om batteripacket s avsger sig Shimano allt ansvar gllande produkterna. Detta gller faktiskt alla Shimanoprodukter. Det r fr att vi har testat vra egna produkter ihop fr en optimal funktion, vi testar aldrig kompatibiliteten med vra konkurrenters produkter. Men nnu har vi inte haft ngot garantirende gllande Di2-modifikationer hr hos oss, sger Mattias Gransson p Shimano Nordic.

s Hr gJorDe FreDrik!
Steg 1 Bygg om batteriet s att det passar i sadelrret. Se till att lda ihop battericellerna rtt och att styrenheten ocks kopplas ihop rtt. Fr att kunna ladda batteriet anvnde Fredrik delar av det gamla batteripaketet och anpassade dem fr att passa den nya kopplingen. Varje gng han laddar batteriet mste sadelstolpen tas loss frn ramen. Skydda allt med krympplast. Steg 2 Borra hl fr alla kablar. Tnk efter noga innan du borrar i ramen. Kolfiberdamm r inte nyttigt att andas in. Anvnd mask och ha en dammsugare igng vid borrhlet. Tr kablarna genom ramen. Kabeln frn styret ska kopplas ihop med de andra kablarna vid vevpartiet. Hll koll p vilken som ska sitta var. Steg 3 Montera ihop cykeln och kolla s att allt fungerar. Ltt som en pltt, eller?
56 cykeltidningen kadens 08:2011

Trning&kunskap
Vinterpendla:

r du redo?
Krister Isaksson: praktisk cykling

Det r dags att frbereda sig p det lnga mrkret. Fr oss som cyklar till jobbet innebr det att anpassa sig till vdret i tid fr att st ut hela vintern. Vi har tipsen som hjlper dig igenom hstens regn och vinterns kyla.

foto: Luca Mara

Kl dig rtt Om man cyklar tre kilometer inne i stan behver man aldrig byta om. Ska man varje dag cykla fyra mil s behver man funktionella klder. Vintertid mste man kl sig i flera lager, men hur mnga lager man tar p sig beror sjlvklart p hur kallt det r. Ett par lnga tights r en bra grund som man frstrker med ett vind och vattenttt lager nr det blir som vrst. Det r fortfarande sknt med ett par vanliga cykelbyxor innerst. Har man hngslen s vrmer de dessutom magen lite extra. P verkroppen har man ett lngrmat understll tckt av s mnga lager som vdret och aktivitetsnivn krver. Vissa kr med tjock fleece och skaljacka redan i oktober, andra klarar sig med bara understll och ytterskal hela vintern. Hnder och ftter r svrast. Skoverdrag i neopren
58 cykeltidningen kadens 08:2011

hjlper till att hlla ftterna varma. Lika viktigt r bra strumpor och en bra innersula. Filtsulor och yllestrumpor r det som mnga tycker funkar bst. P hnderna r allt en kompromiss, mycket vrme innebr att handskarna blir osmidiga. Trefingrade s kallade lobster-handskar r fr mnga en bra lsning de kallaste dagarna. Se till att synas Mrkret och vinterns smuts gr allt fr att dlja de oskyddade trafikanterna. Den blta asfalten suger effektivt upp bilarnas strlkastarljus. Det r viktigt att som cyklist frskra sig om att man syns och ser. De flesta som pendlar dagligen lr sig att de lagstadgade kraven p reflexer och belysning r ett minimum. Vill man bli sedd s gller det att verdriva - fler lampor

Trning&kunskap

bde fram och bak i kombination med reflexvst och alla reflexer man mste ha fr att vara laglig. De flesta vljer ocks att lta ena lampan bakt blinka. Vlj en lampa som lyser upp rejlt framfr dig ocks, det r lttare att upptcka variationer i underlaget om man kan se detsamma. Skydda dig mot vatten S lnge man hller sig torr r det ganska ltt att hlla sig varm. Nr man blir blt blir man ocks snabbt kall. Och smutsigare. Stnkskrmarna r drfr viktiga. Men det r en konst att f sina skrmar att skydda maximalt, och vintertid ser man flera spnnande stnkskrmsbyggen. Mnga frlnger sina skrmar fr att det inte ska spruta upp ngot vatten verhuvudtaget. Vissa anvnder PET-flaskor som de nitar fast i skrmen. Skt om cykeln P vintern r det viktigare n annars att hlla cykeln ren och vlsmord. Salt och grus sliter rejlt och att frbruka kedja och kassett p en vinter r inga problem om man inte underhller allt noga. Skaffa en kedjetvtt och rengr ofta. Cyklar med navvxlar behver inte lika mycket vrd som de med utanpliggande vxelsystem. Kolla ngra gnger varje vecka s att det inte sitter ngra glasbitar i dcken. P dck med bra punkteringsskydd kan glasbitar sitta och gnaga i flera veckor innan de lyckas punktera slangen. Cykla skert Krstil behver man ocks anpassa till vinterfret, bromsstrckor blir lngre bde fr dig och dina medtrafikanter. Det kommer att g lngsammare. Bromsa i tid. Bde det frusna vattnet och gruset som man anvnder fr att bekmpa halkan med frsmrar greppet. Med smre grepp behver man kra lngsammare nstan verallt. Hur trkigt det n lter s kan det ibland vara ganska sknt att tnka efter fre. Speciellt nr en vurpa r alternativet. St ut Varje dag p cykeln kommer inte att vara en njutning. Det kommer att vara kallt, halt och mrkt. nd kommer det att knnas bra nstan varje dag och nnu bttre nr ljuset och vrmen brjar komma tillbaka. D r du en av de som klarat vintern.
cykeltidningen kadens 08:2011 59

De flesta som pendlar dagligen lr sig att de lagstadgade kraven p reflexer och belysning r ett minimum. Vill man bli sedd s gller det att verdriva

Trning&kunskap
Motion: Ride of Hope

rets cykelhjltar - varje r


P 2008 rs Cykelgala utnmndes Ride of Hope till rets Cykelhjltar av Cykeltidningen Kadens. Det ret hade man genom 250 deltagande cyklister samlat in en kvarts miljon kronor till Barncancerfonden. Sedan dess har evenemanget blivit strre. Vldigt mycket strre.
sa Eriksson: redaktr

foto: aLexander aMpraziS

ag ska delta i den sista etappen mellan Uppsala och Stockholm och min morgon brjar p ICA Maxis stora parkering dr jag mts av ett vimmel av glada cyklister. Mnga r kldda i den officiella drkten fr Ride of Hope och det knns nstan som att komma fr sent till en fest dr alla andra redan knner varandra. Att efteranmla sig p plats kostar 300 kronor. Billigt, helt klart. Mnga motionslopp gr loss p dubbla pengen och hr gr varenda spnn oavkortat till ett vlgrande ndaml. Ride of Hope har alltid tre huvudgrupper att vlja mellan lugn, mellan och snabb. Och eftersom jag r nyfiken p spannet av deltagarna placerar jag mig i den lugna gruppen. Kom ihg nu: ingen prestige! ropar gruppledaren Tommy B Ivarsson ut ver klungan innan vi ger oss av. Och jag tror att just prestigelshet r det som beskriver Ride of Hope allra bst. Gruppens uppgift r att solidariskt hlla ihop, vad som n hnder. Man stller inte av varandra, man sprtter inte i backarna och om ngon i gnget drabbas av punktering kommer alla att vnta tills slangbytet r klart. Har man startat tillsammans gr man ocks i ml tillsammans. Det hnder ju att det dyker upp en och annan som vill visa sig p styva linan och trissa upp farten, men sdana brukar vi plocka ner rtt fort igen, sger Tommy med en skojblinkning i gat. Det brukar lsa sig om vi ger dem en uppgift som att hjlpa de svagare i gruppen eller vara grindvakt lngst bak. Allt fokus ligger p vlgrenhetsarbetet och d blir det faktiskt fullkomligt ointressant vem som r starkast, snabbast eller har dyrast cykel. Insamlingen till Barncancerfonden bottnar i omtnksamhet, krlek och dmjukhet och detta blir ngot man ocks vill terspegla i cyklingen tillsammans. Ja! Klungan jag sitter i bestr av flera nybrjare, ngra fretagssponsrade entusiaster p single-speeds samt ett par killar p ganska tunga hybrider. Vi har en hrd sidvind p den upplndska sltten, men tiden gr som vanligt fort nr man frsker lra knna grannen bredvid. Vra samtalsmnen cirku-

lerar bde hgt och lgt. En tjej undrar ver hur man hittar andra tjejer att trna med, en kille berttar om Giro delle Dolomiti som han nyss har krt, och en tredje berttar att han sjlv har haft cancer som barn. Jag

60 cykeltidningen kadens 08:2011

Trning&kunskap
rycks hastigt tillbaka till verkligheten och Ride of Hope r ett nio dagar lngt etapplopp, frn nor leder oss allt lngre in i huvudstadens pminns om varfr vi r hr. Och pltsligt Lund till Stockholm, dr alla insamlade medel oav- gytter men motorcykeln som har eskortekortat gr till Barncancerfonden. Under det frsta knns kantvinden inte lika jobbig lngre. rat oss nda frn Uppsala ger definitivt en ret 2008 krde tv cyklister hela strckan och Nr vi nr dagens enda dep i Sknela 250 deltog totalt. I rets upplaga cyklade femtio knsla av trygghet. bjuds vi p Snickers, slta bullar, kaffe, personer samtliga etapper och det totala antalet Mlgngen p Grdet frvnar mig. Jag sportdryck och bananer. Det finns mnga starter uppgick till 1210. tror faktiskt inte att jag ngonsin hrt s Vintertid arrangeras ocks Spinn of Hope dr sponsorer bakom Ride of Hope och det hr mycket applder p ett motionslopp tidigymanlggningar i hela landet erbjuder en heldag r bara en liten del av allt de bidrar med. gare och nd r samlingen mnniskor som i spinningens tecken. Ride of Hope har dessutom Strax efter oss vller andra grupper in och ett samarbete med Cykeltours under en av fremter oss frhllandevis liten. Mina gruppdet blir ett kort men trevligt mingel innan tagets Italienresor p vren. Bde spinningen och kamrater brjar skaka hand, tacka varanjag byter lagkamrater och istllet kr sista cykelresorna innebr ytterligare insamlade pengar dra och ngra passar p att dela ut en liten biten i en av de snabbare grupperna. En till Barncancerfonden. kram. Jag har bara knt de hr mnnisNaturligtvis behver man inte stlla upp i vare snabbgrupp i det hr sammanhanget ska sig lopp, spinningpass eller resor till Italien fr att korna i 3-4 mil, men jag frstr att mnga snitta 28-32 km/h vilket i frhllande till sponsra Ride of Hope. Alla donationer r alltid av dem har delat ngot stort. Fr den goda mnga andra motionslopp fr ses som ett vlkomna, ret runt. sakens skull har man i ur och skur cyklat ganska sansat tempo. Att fart inte r hgsta genom sdra Sverige. Man har delat mltiprioritet ser man ocks p antalet maskotar Team Rynkeby r ursprungligen en dansk vlgder, semesterdagar, punkteringar, medvind renhetssatsning dr deltagarna cyklar frn Dansom finns med p styren och hjlmar. Inte mark till Paris fr att samla in pengar till kampen och livshistorier med varandra. Alla r ense helt aero alla gnger. om att det har varit en fantastisk resa. mot cancer. Numera finns ven tv svenska lag r alla med!? hojtar ngon bakt frn i projektet och tillsammans samlar de rligen in Det hr r verkligen helt otroligt, sger miljontals kronor till danska och svenska Barntten av den stora gruppen. Gary Fleming, initiativtagare och upphovscancerfonderna. Ja! ylar en rst till svar lngst bak. man till Ride of Hope. Det r klart att jag JA!! avger hela klungan i ett kollektivt hoppades att det skulle bli stort nr vi brrungande eko som nstan fr mig att trilla jade fr fyra r sedan, men det hr vgade av cykeln. jag knappast drmma om. Totalt femtio cyklister har cyklat samtliga nio etap- Det skulle Men mlgngen i Stockholm vcker ocks vemod. per i rets Ride of Hope och flera av dem verkar finnas Det blir s tomt eftert. Imorgon r det vanlig mnvara jttero- dag och jag kommer att sakna alla dessa mnniskor nr just i denna grupp. Efter flera dagar tillsammans har man utvecklat rutiner och signaler som fungerar och ligt om ngon jag ter frukost. Alla har varit p topp hela vgen och ville engagera inte ens regnet har dragit ner humret. man brjar knna varandra mer n bara ytligt. Hannah Snyder r ledare fr gruppen och ocks enda sig i norra Kommer Ride of Hope att utvecklas eller frndras i tjej i hela Ride of Hopes ledarstab. framtiden? Sverige s att Det r verkligen en jttefin stmning hr. Alla hller Ja, vi tittar p en annan banstrckning till nsta r Ride of Hope ihop och vi har utrymme fr alla typer av cyklister. Jag och funderar p att lgga in en megaetapp mitt i veckan. tror ocks att den hr typen av cykling lockar mnga samtidigt kan Sedan r jag ppen fr att samarbeta med andra kring mnniskor eftersom man aldrig behver vara rdd fr starta i till loppet. Det skulle vara jtteroligt om ngon ville engaatt bli frnkt. Vi tar hand om varandra helt enkelt. exempel Ume gera sig i norra Sverige s att Ride of Hope samtidigt Men hur har det varit att hlla ihop s hr stora grupkan starta i till exempel Ume eller stersund fr att eller sterper d? sedan mta oss andra i Stockholm. Man fr ha lite fingertoppsknsla och lsa av sund fr att Under kommande timme anlnder den ena grupcyklisterna som finns med i gruppen. Sedan handlar sedan mta pen efter den andra och alla vlkomnas med lika varma det mycket om en balansgng mellan att ha kontroll oss andra i applder. ven Team Rynkeby har deltagit i loppet och och vara tydlig, samtidigt som man mste kunna lita p Stockholm. passar p att lmna ver en rejl check till Olle Bjrk, att vuxna mnniskor kan ta eget ansvar och fatta egna generalsekreterare fr Barncancerfonden. beslut, berttar Hannah. Avslutningsvis fr alla de som har krt samtliga etapper varsin medalj. Mer n vl frtjnat. Applder Ordningen fungerar utmrkt och snart rullar vi in p just den vg jag nter mest p under Hela vgen i prakTiken mina egna trningspass Sklhamrav- Det kostar 4 500 kronor (2011) att gen. Ledarna r frberedda och slpper p delta i hela Ride of Hope och d fri fart eftersom det hr r en knixig och lite ingr cykeltrja och byxor i Ride smstkig berg- och dalbana dr man helst of Hopes egen design. Det ingr ocks nio vernattningar p Scandic inte vill sitta i en stor grupp p tv led. Nr Hotel lngs med banstrckningen vi tersamlas igen vid kommande korsning och cyklisternas bagage krs i bilar terstr de sista milen in till Stockholm mellan hotellen. Man har ocks och det r nu sjlva cyklingen blir lite trist. servicebilar, depbilar och mc-eskort Men av totalt 125 mil p fina vgar r detta i strre stder dr cyklisterna blir vldigt mnga. bara en brkdel, och i nulget handlar det Mnga lokala cykelklubbar hjlper mer om att delta i en manifestation n ett till med lokalknnedom, planering av lyckat trningspass. Smgator och cykelba- banstrckning och guidning.
cykeltidningen kadens 08:2011 61

Fyra crossar till vinterns lerbad


Lera, blod och snslask smakar bst med ett bockstyre i hnderna. Det r f grenar som bjuder p lika intensiv racing som cykelcross. Cykelssongen rcker nu hela ret och nr det inte r tvling kan crossen ltt bli din bsta vintercykel.
TexT: Kalle Bern FoTo: luca Mara

Crosstest

edan ett par r finns det en svensk cup i cykelcross och fr dig som nnu inte har testat disciplinen r cuptvlingarna eller lokala klubbtvlingar ett perfekt tillflle att brja. Vill du testa cykelcross har vi valt ut fyra cyklar som passar bde nybrjare och lite mer erfarna cyklister. Ska du bara ha cykeln som vintertrningscykel och till pendling s duger de hr cyklarna ocks alldeles utmrkt. Och de flesta som kper en cykel i den hr prisklassen, runt 15 000 kronor, anvnder den ocks till betydligt mer n att bara tvla med. Alla fyra cyklar i testet har ramar i aluminium och komponenter p mellanklassniv. Mnga som tvlar mycket i cykelcross kr med tubdck, men det r egentligen bara ndvndigt fr de riktigt serisa i elitklassen. Tubdck r bra men ocks vldigt opraktiskt. Som tur r s r alla cyklar i testet utrustade med kanttrdsdck, ngot som ocks r bra om man vill kunna ha dubbdck fr vintertrningen. Skivbromsar kommer Skrmfsten r ocks ngot man ska titta efter p cyklar i den hr klassen. De flesta cyklister kommer av vardagspraktiska skl ibland vilja ha skrmar p sin cross, ven om det r direkt olmpligt i tvlingsgrenen cykelcross. Fr den som vill tvla i cross handlar det ofta om att kunna hantera mycket lera, d fr det inte finnas skrmar och annat som leran kan fastna p. En av testcyklarna har skivbromsar, ngot som sedan ett r r tilltet ven om man tvlar i cross och troligtvis kommer bli vanligare p frdiga cyklar de nrmaste ren. Skivbromsar har flera frdelar p en cross, den enda egentliga nackdelen r att de n s lnge r tyngre n cantilever-bromsar. Bde bromskraft och lerrensning r verlgsen flgbromsarnas, ven p de mekaniska skivbromsar som sitter p Merida Cyclocross 4. Fantastiska cyklar Rose r den cykel i testet som har den hgsta nivn p komponenterna, utan att vara dyrast. Cannondale CaadX har en modern aluminiumram och funktionella komponenter, en cross som med stor sannolikhet ocks kommer vara vanlig ven som vinterpendlare. Trek XO1 i diskret mattgr lack r den mest anonyma cykeln i testet, tminstone innan man cyklat p den. Nr man vl gr det s vaknar den till liv och upplevs som livlig men stabil. Det hr r cyklar som r byggda fr att vara bra i en fr Sverige ny och fortfarande inte alltfr stor sport. nd r det kanske ocks den cykel som r mest mngsidig. Utan strre modifikationer kan man anpassa en cross till att fungera bra bde till Vtternrundan och Cykelvasan. Att p samma cykel ocks kunna skta all sin trning, ret runt och kanske ka p cykelsemester med massor av vskor. Visst lter det fantastiskt? Det r det ocks. Cykelcrossen r fantastisk.

62 cykelTidningen kadens 08:2011

Crosstest
Cannondale CaadX
Storlekar: 58 (44,48,51,54,56,60,61) Ram: Aluminium, Caad X Framgaffel: Kolfiber, Ultra X Vxelsystem: Shimano 105, 46/36, 12-27 Hjul och dck: Maddux DRX 6000/Schwalbe Sammy Slick 700x35 vriga komponenter: Cannondale styrstam, styre, sadel och sadelstolpe. Tektro bromsar. Vikt utan pedaler: 9,6 kilo Cirkapris: 13 000 kronor Leverantr: Cannondale Europe, 0041-61 4879 380, www.cannondale.com Geometri Topprr:57,5 cm Styrrr:18 cm Hjulbas:105,5 cm Sadelrr: 58 cm Kedjestag: 43,5 cm Gaffelvinkel: 72,5 Sadelvinkel: 73

Merida CyCloCross 4
Storlekar: 58 (48,52,55,61) Framgaffel: Aluminium Disc Ram: Aluminium Vxelsystem: Shimano 105, 46/36, 12-27 Hjul och dck: Alex XD/Novatec/Maxxis 700x33 vriga komponenter: Merida sadelstolpe, sadel, styre och styrstam. Avid BB7- skivbromsar. Vikt utan pedaler: 10,2 kilo Cirkapris: 15 000 kronor Leverantr: Merida Sverige AB, 031-742 85 60, www.merida.se

Geometri Topprr:57 cm Styrrr:14 cm Hjulbas:105 cm Sadelrr: 58 cm Kedjestag: 42,5 cm Gaffelvinkel: 72 Sadelvinkel: 73

rose Cross Pro rs-3000


Storlekar: 58 (52,54,56,60,62,64) Ram: 7005 Ultralight aluminium Framgaffel: Kolfiber Vxelsystem: Shimano Ultegra, 46/36, 12-25 Hjul och dck: DT RS 1550/Schwalbe Racing Ralph 700x35 vriga komponenter: FSA SLK-styrstam och sadelstolpe, FSA Wing Pro-styre. Fizik Arione-sadel. Shimano-bromsar. Vikt utan pedaler: 8,2 kilo Cirkapris: 14 000 kronor Leverantr: Rose Versand, +358 45 3279 111, www.rosebikes.se

Geometri Topprr:54,5 cm Styrrr:16,5 cm Hjulbas:100 cm Sadelrr: 58 cm Kedjestag: 42,5 cm Gaffelvinkel: 72 Sadelvinkel: 73

trek Xo1
Storlekar: 58 (47,50,52,54,56,60,62) Ram: Alpha Black Aluminium Framgaffel: Kolfiber, Bontrager Race Lite CX Vxelsystem: Sram Apex, 48/32, 11-32 Hjul och dck: Bontrager SSR/Bontrager CXO 700x34 vriga komponenter: Bontrager-styre, styrstam, sadel och sadelstolpe. Avid Shorty 4-bromsar. Vikt utan pedaler: 9,1 kilo Cirkapris: 16 000 kronor Leverantr: Trek Sverige AB, 035-260 10 70, www.trekbikes.se

Geometri Topprr:58 cm Styrrr:16 cm Hjulbas:104 cm Sadelrr: 59 cm Kedjestag: 43 cm Gaffelvinkel: 72,3 Sadelvinkel: 73,1

cykelTidningen kadens 08:2011 63

Crosstest

Merida Cyclocross 4
Det hr r testets enda cykel med skivbromsar. Det innebr att framgaffeln har ftt ta ett steg tillbaka och r i aluminium. I den hr prisklassen har de flesta cyklar annars en kolfibergaffel, men d ocks flgbromsar. Det finns helt enkelt inte tillrckligt billiga kolfibergafflar fr crossar med skivbromsar. Hjul, gaffel och bromsar r ocks drfr tyngre p den hr cykeln totalt tv kilo tyngre r n den lttaste cykeln i testet. En stor skillnad, men fr cyklister som ska vintertrna p cykeln kan det vara vrt den hgre vikten. Skivbromsarna innebr att cykeln blir mer driftsker och hjulen hller lngre nr man inte anvnder flgen som bromsyta. Dessutom r bromskraften verlgsen de cantileverbromsar som normalt sitter p en cross. Meridas cross har en hrlig stabilitet som man uppskattar p hala grspartier. Stabiliteten beror till viss del p den hgre vikten men ocks p en genomtnkt geometri med lng hjulbas. De kraftiga bromsarna innebr att man efter ett tag fr en krstil med sena inbromsningar, allts hg fart in mot kurvor eller hinder. Cykeln r frberedd fr skrmar med gngor bde p gaffel och ram. Vxlarna r frn Shimanos 105-serie, och vxlingen fungerar som frvntat bra. Hjulen r byggda med skivbromsnav frn Novatec, men axelbredden bak r 135 millimeter s om man vill bygga nya hjul s r det nav fr mountainbike som gller. Styret var lite svrt att stlla in s att man fick ett bra grepp bde nere i bocken och uppe p handtagen. Men det enda vi egentligen kan sga ngot negativt om r vikten och de egenskaper en hgre vikt innebr. Cyclocross 4 r perfekt som vintertrningscykel och pendlare. Ska man bde ha en praktisk cykel och ngot att tvla p s r det hr ett bra val. Detta trots att det krvs en del uppgraderingar fr att cykeln ska bli riktigt snabb p tvlingsbanan.

Cannondale CaadX
Vi har tidigare testat bde fregngaren till den hr cykeln och tillverkarens finaste cross i kolfiber. I de tidigare testerna kunde vi konstatera att cyklarna var vldigt dugliga som tvlingscrossar. Caad 10 r det senaste och vrsta i aluminium frn Cannondale. Aluminium r tack vare ny teknik fortfarande en vrdig utmanare till kolfiber ven i prestanda. Ramen, som allts r byggd i tillverkarens finaste aluminiumlegering, har en geometri som passar bra fr en aktiv och aggressiv cyklist. Det gr att f styret lgt och p en crossbana knns cykeln mer alert n vad tillverkarens landsvgscyklar brukar gra p asfalt. CaadX har en hrlig nerv men ocks en del stabilitet. Man vill kra den kortaste vgen genom kurvorna ven nr greppet inte r det bsta. Topprret r sknt format fr att ocks kunna bra cykeln sknt. Till skillnad frn landsvgsversionen av samma ram s har inte crossen ett koniskt styrrr, men vi upplevde nd inget ondigt flex i gaffel eller styre. Komponenterna frn Shimanos 105-grupp fungerar bra och vxlingarna sitter som de ska, ven nr vi spenderat en del tid i lera. Bromsarna r som brukligt p crossar inte srskilt bra. Med perfekt instllda bromsar kan man nd f en acceptabel bromsstrcka. Det finns gngade fsten fr skrmar p ramen. ven p framgaffeln finns det fsten. Med tanke p den ltta och fina ramen s vger cykeln lite vl mycket, och det r komponenterna som vger hr. Tyvrr r det nog svrt att f en Cannondale i den hr prisklassen att vga mindre. Vill man dremot i efterhand frfina sin cross r CaadX-ramen en perfekt plattform att bygga vidare p. Ramen duger till tvling p hg niv.

Bra oCh dligt

Bra oCh dligt

+ Stabil cykel med bra skivbromsar. - Tung.

+ Fin ram med suverna kegenskaper. - Lgt pris ger en relativt hg vikt p komponenterna.
64 cykelTidningen kadens 08:2011

Crosstest

Rose Cross Pro RS-3000

TesTvinnare!

Trek XO1

TesTfavoriT!

Som vanligt skickar tyskarna hos Rose upp en cykel som fr nstan samma pengar r specificerad med rejlt mycket finare komponenter n de andra cyklarna i testet. Med en vikt p 8,2 kilo s r det hr testets lttaste cykel, hela tv kilo lttare n Merida som r tyngst. Vajrarna r indragna i ramen och styrrret r koniskt, ramen knns vldigt modern. Nstan alla detaljer r helrtt. Tyvrr saknas det fsten fr skrmar, s vill man ha skrmar s r det klmmor eller buntband som gller. Rose sljs bara p postorder och det r viktigt att vara sker p vad man ska ha och i vilken storlek. Efter bestllning tar det ett par veckor innan cykeln levereras, Rose bygger alla cyklar p bestllning. Med en fin specifikation och en bra ram r det svrt att misslyckas. Frsta turen p Cross Pro RS-3000 r en frjd. Allt fungerar bra och det gr snabbt. Lnga snabba pass p grus, i kombination med traditionell cross-cykling i lera hela tiden fungerar Rosecrossen bra. Den styva gaffeln gr det ltt att hlla en bestmd linje. RS-3000 knns stabil men r inte srskilt frltande. Det r en cykel som duger till bde racing och lite lyxigare pendling eller vintertrning. Det r ocks ltt att hitta en sittstllning som passar de lite mer tvlingsvana cyklisterna. Men det korta topprret kan innebra att vissa cyklister mste byta till en relativt lng styrstam. Styret med kompakt-bj passar perfekt fr cross. Hjulen p testcykeln r ett par DT 1550 men ska enligt Rose vara ett par Extreme Aero. Vid bestllning kan man som kund vlja mellan de olika hjulparen. Vxelkomponenterna r tagna ur Shimanos Ultegra-grupp, vilka levererar bra funktion och med skna handtag som passar de flesta hnder. Vevpartiet har utvxlingen 46/34 vilket fungerar bra som cross-utvxling.

Vid en frsta anblick ser det hr ut att vara en ganska enkel cykel. Ansprkslst gr med vxlar ur Srams Apex-grupp. Det r ocks en enkel cykel. Vxelkomponenterna r valda fr att cykelns pris och prestanda ska tilltala den som kper sin frsta cross. Utan att sittstllningen r srskilt extrem s infinner sig direkt ett sug efter att f cykla snabbt. Den fljsamhet som ramrren i Alpha-aluminium ger gr det mjligt att ka fort ven dr det r lite ojmnt. Det r inte flexigt men ramen r frltande, en egenskap som man uppskattar nnu mer under vinterns distanspass. Dcken rullar bra men har inte srskilt bra grepp nr det r lerigt. Konstigt nog r dcken 34 millimeter, allts en millimeter fr breda fr att tvla p men desto roligare att cykla p. Rose och Cannondale har ocks fr breda dck om man ska tvla. men nr det handlar om en eller tv millimetrar borde Kommissarien g att vertala. Det hr r testets enda cykel med Sram, med tjocka handskar upplevde vi det som lttare att vxla med Srams reglage jmfrt med Shimanoreglagen p vriga cyklar i testet. Apex r tillverkarens billigaste grupp, men den fungerade bra i alla frhllanden. Bromsarna r Avids version av traditionella crossbromsar, de rcker till att justera farten och p lite lngre strckor ocks till att stanna. Ramen har fsten fr skrmar och rejlt med plats om man vill kra bde skrmar och lite bredare dubbdck. Det finns ocks tv flaskstllsfsten, ngot som fr ett par r sedan var ovanligt eftersom man i tvlingsgrenen cykelcross inte anvnder flaskor. Trek har lyckats bygga en cykel som passar lika bra fr den som vill brja tvla i cykelcross som fr alla som bara vill ha en snabb vintertrningscykel.

Bra oCh dligt

Bra oCh dligt

+ Bra allroundcykel med goda egenskaper. - Dcken r en frsta uppgradering.

+ Fin specifikation, bra ram och ett mycket bra pris. - Vntetid och nthandel (om man inte vet vad man ska ha).

cykelTidningen kadens 08:2011 65

66 cykeltidningen kadens 08:2011

Cyklar&prylar
Test: Lga aerohjul
text: Stefan LarSn Foto: Luca Mara

Bsta kompromissen
Aerodynamiska och ltta hjul med en lg profil som inte r sidvindsknslig. r det den bsta kompromissen fr dig som bara vill ha ett par prestandahjul fr alla situationer? Vi har testat fem par lga aerohjul fr att ta reda p det.
nej. Om vi stoppar dessa hjul i en vindtun- Revolver ekrar utan synliga nipplar vid flnel kommer vi att f fram skillnader mel- gen (Mavic Cosmic Ultimate har nipplar vid lan dem nr det gller aerodynamiken. Det baknavets ena sida). har visats i tskilliga tyska cykeltidningar. Djupa aeroflgar ger bttre aerodynaMen skillnaderna mellan samma typ av hjul miska egenskaper n lga aeroflgar i de med ungefr samma ekertyp och ekerantal vanligaste vindriktningarna, men hjulen r relativt sm. Dessutom kompliceras bil- blir tyngre och knsligare fr sidvind. Djupa den av en faktor vi inte kan utesluta verk- flgar innebr ocks kortare ekrar, vilket ligheten. Fr skillnader i hastighet, vind- generellt r positivt fr hjulets vridstyvhet. riktning och vindstyrka gr att hjulen i ett Aeroflgar, djupa eller lga, v- eller droppsdant test skulle f en annan rangordning. formade, ger dremot generellt bttre aeroOlika lsningar r olika bra p olika saker dynamik n lga, traditionella flgar med helt enkelt. en fyrkantsprofil. Vi stller grna till det ytterligare genom att pst att ven dcksval, vilken cykel Spar p oxfiln hjulet sitter p, om det r fram- eller bak- Fr att sammanfatta - hjulen i det hr teshjul samt cyklistens storlek och kadens ger tet har i allmnhet mycket goda aerodynautslag p de aerodynamiska egenskaperna. miska egenskaper jmfrt med ett traditioI teorin (och i verkligheten) kan allts nellt hjul med mnga, runda ekrar och en samtliga hjul i detta test prestera bst eller lg, platt flg. Hur goda dessa egenskaper r smst - beroende p omstndigheterna. S beror p hur du stller frgan, det vill sga vi lter bli att ens frska testa aerodyna- beroende p vilka faktorer du vill rkna in. miken och njer oss med att redovisa vad Att byta frn ett par traditionella hjul vi vet om hjul och aerodynamik frn obero- med lg flg och mnga ekrar till ett par ende forskning inom omrdet. ltta aerohjul med tubdck r fr de flesta Frre ekrar r bttre n mnga. Men f en aha-upplevelse. Ingen annan uppgraekrar stller hgre krav p flgens styrka dering p en cykel ger en sdan omedelbar och hjulet blir ocks knsligare fr eker- och knnbar frbttring av cykelns egenbrott. Skillnaden i luftmotstnd mellan till skaper och prestanda. Men vi rekommenexempel 16 eller 20 ekrar r dremot fr- derar att man spar lite p wow-knslan till sumbar. de dr speciella tillfllena. Oavsett om det Aeroekrar, platta eller droppformade, ger handlar om fint vder, det lokala gp-loppet bttre aerodynamik n runda ekrar. Alla eller klubbtrningen. Fr att ta oxfil varje hjul i detta test har aerodynamiska ekrar, dag blir ju snabbt vardag det ocks. vanliga varianter r Sapim CX Ray eller DT Aerolite. Dolda ekernipplar minskar luftturbulensen, men vinsten r relativt liten och gr hjulet mins testade vi dre enkelt att serva och rikta. I detta test har endast Mavic och
Hjulen har testats av flera olika cyklister, men med samma dck och dckstryck p samma cyklar. Som referens har vi ocks haft en och samma cyklist p 80 kilo, vars omdmen samtliga vriga testomdmen jmfrts mot i syfte att jmna ut personliga preferenser och f fram en s objektiv bild av hjulens egenskaper som mjligt. Cosmic Ultimate kommer med ett par specialgjorda Mavictubdck, men fr att kunna jmfra hjulen i testet har samma FMB Criterium Record 22-dck anvnts p alla hjulpar, med 7,5 bars tryck. Alla hjul r vgda av oss och vikterna som anges r utan snabbkopplingar, dck samt kassett.

restandahjul fr linjelopp p landsvg kan delas in i tre kategorier. Dels ltta hjul fr kuperad terrng och bergsklttring med en lg, men inte alltid aerodynamisk flg. Dels aerodynamiska hjul med en hg (eller djup) flg fr snabba lopp p platt mark, dr lg vikt r av underordnad betydelse. Dessutom finns lga aerohjul, med en ltt men nd relativt aerodynamisk flg. Deras egenskaper r tnkta att vara en kompromiss mellan vldigt lg vikt och vldigt goda aerodynamiska egenskaper allroundhjul allts. Modellen blir drfr bde tacksam att accelerera och manvrera och mindre knslig fr vind som kommer frn andra hll n framifrn. Av den anledningen r lga aerohjul den vettigaste kompromissen, fr dig som bara vill ha ett par finhjul att uppgradera cykeln med. Drfr gav vi oss p att testa fem intressanta modeller p den svenska marknaden idag. Vi valde dessutom att uteslutande testa tubflgsversionerna. Fr ska man kpa ett par finhjul s tycker vi att man ska satsa p tubdck. Det r opraktiskt och det r dyrt att byta dck men vill man ha prestanda s r dcken viktiga. Tubdck levererar generellt lgre rullmotstnd och en bttre kknsla (och det r en seglivad myt att de r lttare att punktera). Flgvikten blir ocks lgre med tubdck, och just den roterande vikten r mest intressant att f ner fr oss cyklister. S lgger du nd tiotusentals kronor p ett par hjul satsa p tubdcksversionen. Aeroantaganden Om man testar aerohjul fr landsvg s br ju de aerodynamiska egenskaperna vara relevanta fr utvrderingen. Ja - och

Viktligan 1. Revolver Supersession 38 2. Zipp 303 3. Mavic Cosmic Ultimate 4. Shimano Dura-AceC35 5. FFWD F4R

Vikt/par 1 115 g 1 177 g 1 222 g 1 338 g 1 340 g

Cirkapris 10 000 kr 20 000 kr 30 000 kr 20 000 kr 11 000 kr

cykeltidningen kadens 08:2011 67

Cyklar&prylar

FFWD F4R
Hjulen frn hollndska FFWD (Fast Forward) har du kanske sett under cyklister i lag som Quickstep och Vacansoleil. Hjulen byggs fr hand i Holland och FFWD fokuserar mer p vridstyvhet och hllbarhet n lg vikt. Ekernipplarna r synliga och konventionellt placerade vid flgen. Det hjulpar vi har testat har en traditionell tvkorsekring bak. Svl hantverk som ytfinish och design ger intrycket av ett riktigt dyrt hjulpar men priset r snarare verraskande lgt. ven p vgen fr vi hyfsat goda vibrationer av F4R-hjulen, men bakhjulet har en lite sttig gng. Anledningen kan mjligen hrledas till FFWDs ambition att bygga styva, hllbara hjul. Annars vertygar hjulparet. Inget nmnvrt flex mrks av och de rullar fint. ven bromsytan r utan anmrkning. Ett par toppenhjul fr allroundbruk med andra ord, men det r inte det lttast hjulparet i testet.

Mavic Cosmic Ultimate


Cosmic Ultimate frn franska Mavic r det hjulpar som knns och ser mest rejsigt ut i testet. Men fr de hr pengarna hade vi frvntat oss en hgre finish. Bromsytan r bland annat lite ojmn. Och d kolfiberekrarna r integrerade i flg och navflns kan man inte rikta hjulen sjlv man fr skicka dem till Mavic. P baknavets vnstra flns finns dremot nipplar i ekerinfstningen, vilka mjliggr viss finjustering. Ultimate har en skn gng, utan att filtrera bort fr mycket av knslan fr underlaget. De upplevs som oerhrt vridstyva och ltta att accelerera. Sidvindsknsligheten r mycket lg, hjulen r verkligen stabila och rullar ltt i hga hastigheter. Men prislappen r inte helt lttsmlt.

Revolver Supersession 38
Svenska Revolver Racing i Gteborg bygger sina hjul fr hand. Det grs i Sverige av Lasse Tyson Tauson, och man erbjuder ven custombyggen utifrn personliga nskeml. Det frsta intrycket av Supersession 38 r imponerande. Hg finish p bde nav och flg och fina detaljer som dolda ekernipplar, ven om det r lite opraktiskt. Hjulparet har ocks testets lgsta pris och lgsta vikt. ven ute p vgen levererar Supersession-hjulen. De har en mycket positiv terkoppling frn underlaget, utan att upplevas som sttiga eller hrda att ka p. De knns ocks tillrckligt vridstyva men blev ngot skevare n vriga hjul i testet efter en lng, hrd sommar. ven bromsytan r fullt godknd, jmn och fin levererar den effektiva inbromsningar varje gng.

Bra oCh dligt

Bra oCh dligt

+ Finish och hantverk av hgsta klass till riktigt bra pris. Lite sttigt bakhjul. Antal ekrar: 20/24 Dt Aero Vikt: 1 340 gram (580 g fram/760 g bak) Ingr: Snabbkopplingar, bromsklossar samt hjulvska fr tv hjul. Cirkapris: 11 000 kronor Levererantr: Bikesports, 040-844 56, www.bikesports.se

Antal ekrar: 20/20 kolfiberekrar Vikt: 1 222 gram (520 g fram/702 g bak) Ingr: Snabbkopplingar, bromsklossar, ekernyckel, navjusteringsnyckel, hjulvskor, dck. Cirkapris: 30 000 kronor Levererantr: Biketoyz, +45 8699 0058 , www.biketoyz.dk

+ Fantastisk prestanda och kkvalitet. Riktigt dyra.

Bra oCh dligt

+ Lttast och billigast, med fina kegenskaper. Dolda nipplar gr riktning svrare. Antal ekrar: 20/24 Vikt: 1 115 gram (485 g fram/ 630 g bak) Ingr: Snabbkopplingar, bromsklossar. Cirkapris: 10 000 kronor Leverantr: Revolver Racing, 0738-99 99 86, www.revolver-racing.com

68 cykeltidningen kadens 08:2011

Cyklar&prylar
oCh vinnaren r
Om du har fr avsikt att uppgradera ett par konventionella hjul till ngot av dessa hjulpar s kommer du att vinna prestanda i form av frbttrad aerodynamik och troligen lgre vikt. Vi har dremot inte testat aerodynamiken p hjulparen, utan koncentrerat oss p hur hjulen levererar i verkligheten. Vr slutsats r att om du inte vill lgga vldigt mycket mer n runt 10 000 kronor s fr du riktigt bra hjul oavsett om du vljer FFWD eller Revolver. De frstnmnda kommer med en hjulvska, de sistnmnda r lttast i testet men vrig prestanda och kvalitet r likvrdig och prisskillnaden r tusen kronor. Dubbelt s mycket kostar hjulen frn Shimano och Zipp. ven dessa r mycket trevliga hjulpar, dr Zipp 303 r lttare och har den kanske mest utvecklade flgen av alla i testet medan Shimanos navkvalitet r svrslagbar. Vi upplever skillnader i kegenskaper men det handlar om nyanser. Dyrast utan jmfrelse r Mavic Cosmic Ultimate. Ett mycket fint hjulpar med suverna kegenskaper, men vissa baksidor som servicemjligheten. Och priset frsts. Om vi inte tar priset i beaktande r vi mest imponerade av Zipp 303, det r ett hjulpar som har allt man kan begra av ett par lga aerohjul. Vger vi in priset i bedmningen blir det dtt lopp mellan Fast Forward och Revolver bda levererar mycket bra hjul fr pengarna.

Shimano Dura-Ace C35 Zipp 303


Nr Shimano lanserade sina lga aerohjul, dpta till C35 efter flghjden, infr 2011 var intresset hgt. Det var de vrda, fr C35 rullar fint och ger ett gediget intryck. Flgen har hg finish, och Dura Ace-naven r lite av en referens nr det gller kvalitet och hllbarhet. Bromsytan r en av de bsta vi har testat nr det gller kolfiberflgar i detta grupptest och generellt. Shimano har valt att inte dlja ekernipplarna och vikten r inte lgst i detta test, men det mesta sitter i naven vilket inte har s stor betydelse ur ett prestandaperspektiv. Men p vgen tycker vi oss uppleva en ngot stum knsla som kanske kan hrledas till god vibrationsdmpning. Komforten upplever vi allts som god, men hjulen knns lite anonyma. Vid accelerationer utmrker de sig inte heller i testet, men dremot rullar de fint. Zipp 303 var ett av de frsta lga aerohjulen som lanserades och har satt lite av en standard fr vriga tillverkare att flja. Den ovanligt bulliga och breda flgen ska ge nnu bttre aerodynamiska egenskaper n tidigare versioner. Konstruktionen ska dessutom flexa i hjdled fr att absorbera sttar bttre och ka hjulets vridstyvhet. De sm ojmnheterna i flgytan ska gra att luften slpper lttare frn flgen, men ekernipplarna r inte dolda. P vgen r det mesta sig likt frn tidigare versioner av 303. Det hr r ett mycket trevligt hjulpar. De knns styva och lttaccelererade och har ett fint rull och upplevs som helt immuna mot sidvind. Komforten r god, utan att knslan fr underlaget gr frlorad. Den nya, vinklade bromsytan gr att bromsarna verkligen tar bttre. P minussidan hittar vi inte mycket annat n att hjulen inte var spikraka ur kartongen. Det r inte svrt att lsa, men betalar man s hr mycket pengar s frvntar vi oss hgre precision.

Bra oCh dligt

Antal ekrar: 16/20 Vikt: 1 338 gram (599 g fram/739 g bak) Ingr: Snabbkopplingar. Cirkapris: 20 000 kronor Leverantr: Shimano Nordic, 018-56 16 00, www.shimano-nordic.com

+ Vlbyggda hjul med god funktion. Lite anonym och stum knsla.

Bra oCh dligt

Antal ekrar: 18/24 Vikt: 1 177 gram (525 g fram/652 g bak) Ingr: Snabbkopplingar. Cirkapris: 20 000 kronor Levererantr: Cycle Service Nordic, +45 6599 2411, www.cycleservicenordic.com

+ Styva, ltta och komfortabla. Testparet var lite skevt.

cykeltidningen kadens 08:2011 69

Cyklar&prylar
Minitester
Foto: luca mara

Sport Manie MK Pro-sadel: Lttviktare


Mk pro frn italienska sadeltillverkaren Sport Manie SRL r en ltt och vlgjord sadel, med en stomme delvis av kolfiber och en rls i titan. Finishen r hg och vikten p 158 gram fr anses lg. MK Pro har en ngot annorlunda form, med en ganska djup svank relativt lngt bak p sadeln, som ska fungera som en avlastning fr nerverna i perineum. Jag kunde drfr inte montera sadeln horisontellt och i samma position som min vanliga sadel, utan fick experimentera med lutningen och positionen i lngdled rtt lnge innan jag satt bra p den. Det strva yttermaterialet gr ocks att man inte glider s ltt p sadeln. I kombination med sadelns form innebr det att man verkligen sitter dr man ska sitta - nr man vl hittat rtt. Och efter mnga pass, bde korta och lnga har jag brjat uppskatta sadeln mer och mer. Formen r ganska smal, den r 128 millimeter p sitt bredaste stlle. Den r ocks relativt platt och lg. Men nr jag vl stllt in den, kopplat upp mig och ftt kontakt s satt i varje fall jag sknt. sl

Prologo Scratch Pro Nack: Modern sadel med klassisk form


nr prologo brjade slja sadlar var det mnga som var lite tveksamma. Deras frsta sadel hade utbytbar ovandel och sg helt enkel annorlunda ut. Prologo ville komma med ngot nytt. Vissa gillade den konstiga sadeln men redan till andra ret fanns det lite mer vanliga sadlar. Sadeln som vi har testat r en av deras finaste sadlar med rails i kolfiber och en vikt p 192 gram. Tillverkaren hvdar att sadeln ska vga 165 gram, allts en rejl avvikelse frn verkligheten. Formen r ganska lik Selle Italias klassiska Flite. En mellanbred ganska rundad form. Sadeln ser helt enkelt ut som en sadel alltid har gjort. Fr att inte hindra blodfldet och fr att koncentrera trycket till sittbenen har Prologo anvnt olika typer av stoppning. Under perineum anvnder de ett mjukare skum. I kontaktytan med sittbenen har stoppningen en hgre densitet. Sadelns stomme har ocks ett omrde som r bortskuret fr att minska trycket p de knsliga mjukdelarna. Det funkar och vi upplevde inga domningar under testperioden. Sittkomforten r god. Sadeln r skjutbar 3 centimeter fram och bakt och gr i kombination med olika stolpar att stlla in fr att passa de flesta sittstllningar. Ofta r sittstllningen vldigt viktig fr att belasta sittbenen rtt. Vi krde vr Prologa Scratch bde p mountainbike och landsvg. Har man en Flitehck s kommer man att knna sig som hemma p en Scratch Pro. Det r en vlgjord sadel med bra vibrationsdmpning och god komfort. kB

70 cykeltidningen kadens 08:2011

FITS YOUR LIFE - MITSUBISHIMOTORS.SE

Tack fr 534 km p underbara stigar genom hela Sverige.


Som huvudsponsor av Lngloppscupen/Mitsubishi MTB Challenge vill Mitsubishi Motors tacka fr ssongen som gtt. Berg har besegrats, mnga mil har avverkats, vattenplar korsats och delsegrar firats. Nu tar barmarkstrningen vid (helst i valfri Mitsubishi).

Hitta nrmaste terfrsljare fr en trningsrunda p mitsubishimotors.se eller ring 020-mitsubishi.

Cyklar&prylar
Fizik R3-skor: Snyggpuppor fr finsmakare
italienska sadel- och tillbehrstillverkaren Fizik har lanserat en linje med landsvgsskor och lagt ribban hgt, bde nr det gller utfrande och teknologi. Lsten r gjord i en kombination av knguruskinn och mikrofiber, sulan r frsts i kolfiber och justeringsbanden r av segelduk (!). Intrycket r mycket gediget och finishen r verkligen p topp. Dessutom har Fizik laddat p med en ambitis design. Tnk Rapha kryddat med den glassighet som italienarna r sdana experter p, men i en ganska nedtonad, neoklassisk form. Fizik R3, som vi har testat fr bde dam och herre, r den billigare av tv modeller. Och inget fr blyga. Damskon r vit och pminner mest om en smcker tennissko i skinn fr citybruk, men finns ven i svart. Herrskon r vit med svarta kontrastdetaljer, men finns ven i en hrlig rd version. Justeringsbanden r justerbara p flera stt, bland annat kan klicklsets justerband frlngas eller frkortas efter behov. Hlens glidskydd p yttersulan r utbytbart. Yttersulan bestr av tre delar i tre olika material som vart och ett ska optimera kraftverfring och komfort. Men inte bara teknologi och detaljer r p topp, s r ven passformen. Skon r fljsam men knns nd stabil, med bra hlgrepp och en styv yttersula. Den enda anmrkningen vi hade var relaterat till kombinationen av R3 med Time-klossar. Skon hamnade lite fr nra vevarmen trots att klossen monterats s att den skulle hamna s lngt bort frn densamma som mjligt. ps/sl

Specialized Purist: Renlig flaska


speCializeds vattenflaska Purist har ytbehandlats p insidan med ett obeskrivligt tunt lager av silikondioxid i syfte att hlla bort bakterier, fukt- och mgelsamlingar. Enligt tillverkaren fastnar nmligen ingenting p ytan och deras egna tester visar att bde vattnet och flaskan hller sig betydligt renare, bde lukt- och smakmssigt sett. Men fr att mottesta rnen skulle vi behva ett stort lass flaskor av varierande art, ett laboratorium samt ngra doktorsmssor i bakteriologi. S vi njer oss med att frmedla Specializeds budskap, och fokuserar istllet p flaskans pip som inte krver ngot fipplande, utan r ltt att spruta vtska ur direkt. Den lcker heller inte om man hller den upp och ner, ven nr pipen r i ppet lge. Dremot knns pipen vldigt stor och vattnet kommer med ett verraskande och nstan obehagligt tryck nr man kramar flaskan. Men man kanske vnjer sig. e

72 cykeltidningen kadens 08:2011

5 MATCHER VARJE HELG


FLJ BUNDESLIGA P EUROSPORT 2

N R ? V A R ? H U R ?
SundStrAMPet
Avsluta sommarssongen med ett roligt motionslopp. Sundstrampet erbjuder 11, 30 eller 80 sept kilometer i Helsingborgs omnejd. Det lnga loppet gr ut till Kullaberg och vnder. Vackert med risk fr vind. www.cykelklubben.se/sundstrampet
2011

SveriGeCuPen i CyKeLCroSS
2011 2011

17

okt

1 11 dec
2011

Ls allt om svenska CX-cupen p sidan 40-42 i detta nummer!

Mer CyKeL P euroSPort


LAndSvGS-vM i KPenhAMn 19-25 SePteMber r du inte p plats s br du kolla p Eurosport. Hr r de preliminra sndningstiderna! 19 SePteMber Damjuniorer, tempo 10:00-11:45 Herrar U23, tempo 13:30-17:30 20 SePteMber Herrjuniorer, tempo 09:30-13:15 Damer, tempo 14:00-17:00 21 SePteMber Herrar, tempo 12:30-17:00 23 SePteMber Damjuniorer, linje 09:30-12:00 Herrar U23, linje 13:00-17:15 24 SePteMber Herrjuniorer, linje 09:00-12:30 Damer, linje 13:30-17:15 SndAG 25 SePteMber Herrar, linje 11:30-17:00

MALLorCA runt Fr veterAner


Veteranernas roligaste tvling r bde Europacup och etapplopp. okt okt Avgende chefredaktr Stefan har sin senaste pulstoppnotering frn 2002 rs upplaga 200 i maxpuls! Kolla in hos arrangren p www.vueltamallorca.com
2011

SMACK MountAinbiKe
2011

25 sept 2

Motionslopp fr mountainbike, 25 eller 50 kilometer lngt lopp fr mountainbike. Tvlingen krs i Mrsta och r ppen fr alla. www.smack.cc

11 17

LA ProSeCCo GrAn Fondo, itALien


Kombinera uthllighetsidrott 2011 med mousserande vin: cykla frst, drick efter. Loppet r 120 okt kilometer lngt och gr genom det kuperade landskapet i Venetoregionen. Under tvlingen passerar man flera av de strsta vingrdarna i omrdet. www.laprosecco.com

Mtb-LGer P roMeLSen
Tredagarslger som brjar med ett kvllspass med lampor. okt okt Under lrdagen ordnas ocks en tvling fr deltagarna. Maila info@glembro.se om du vill veta mer.
2011 2011

14 16

WWW.SVENSKASPORTMASSAN.SE

rets strsta sportmssa


Vlkommen till Elmia och rets strsta sportmssa fr dig som gillar att ka skidor, cykla, springa, simma och trna i strsta allmnhet. I msshallarna hittar du ett hundratal utstllare med de senaste nyheterna fr din trning. Som vanligt kan du handla direkt p plats! Under mssdagarna har du ven chansen att inspireras i ditt idrottande via vrt hrliga utbud av frelsare dr bland annat Martin Lidberg frelser om vikten av styrketrning infr EN SVENSK KLASSIKER. Givetvis blir det ocks clinics dr du kan testa vtdrkter och prova ut sittstllningar p cykeln. Lrdagskvllen avslutas med AFTERMSSA med prisutdelningar och livemusik av enormt hrliga livebandet DUOJAG.

SVENSKA SPORTMSSAN R EN VIDAREUTVECKLING AV SVENSKA CYKELDAGARNA OCH SKER I SAMARBETE MED EN SVENSK KLASSIKER.

74 cykeltidningen kadens 08:2011

shimano Thanks and congraTulaTes The winners on Their smarT choice as winning is aT The Tip of Your fingers wiTh dura-ace di2

Tour de France 2011


The Yellow jerseY The green jerseY The polka doT jerseY The compleTe podium 12 sTage vicTories + + + + +

SHIMano dura-ace di2

dura-ace di2 WInnInG IS aT THe TIP oF Your FInGerS


www.shimano.com

KU L TUR
Dessa fantastiska Fglums cykelmuseet i Vrgrda
foto: luca mara

rGrdA r numera kanske mest knt fr sina rliga vrldscuptvlingar fr damer, men hr kan man ocks uppleva cykel i mer historiska former. P Tnga Hed ligger nmligen museet Dessa fantastiska Fglums. Som namnet antyder handlar hela utstllningen om brderna Fglum, och ven om det i yta egentligen bara bestr av ngra sm rum och en korridor r risken stor att man blir kvar lite lngre n man tnkt sig. Varje freml har en historia, varje bild en berttelse och varje tidningsurklipp vcker frgor och frundran. Men vi brjar vrt besk med filmvisning fr att f ett ordentligt sammanhang. Filmen r bortt en kvart lng och fr att skapa rtt cykelmssiga stplsknsla har man lnat in Roberto Vacchis rst som speaker. Fr den som inte var med i cykelsvngen p 60-talet ger det hr en perfekt verblick om vad det egentligen var som hnde. ldste Fglum-brodern Gsta var frst ut i cykeltvlingsvrlden och snart fljde de andra efter Sture, Erik och Thomas Pettersson. Mellan 1966 och 1969 krde dessa fyra brder sedan fjorton stora internationella lagtempolopp tillsammans, varav de endast frlorade tv. P ngot knasigt stt r Fglumfenomenet fullkomligt logiskt i all sin osannolikhet. Fyra killar med liknande genuppsttning som trnar tillsammans p samma vgar sjlvklart borde de vl bli lika vassa p cykel? Men nd. Att medaljer i alla valrer frn bde OS och VM ervrats av ett fyramanna-brdrateam r trots allt nstan ofattbart. Utver detta finns det frsts ocks en hel drs med individuella starter, framgngar och segrar. Sedan blev de proffs i Italien, allihop i samma stall. Redan frsta ret cyklade Gsta hem en 6:e placering i Giro dItalia och 3:e plats i Tour de France. ret drp, 1971, tog han hem hela det italienska rasket utan att vinna en enda etapp, och r fortfarande i dag den ende svensk som vunnit Giro dItalia. P museet finns mngder med minnen i form av bilder, medaljer och klder. Men under vrt besk har vi ocks den stora ran att f guidas runt av Gsta Fglum Pettersson i egen hg person. Hela museiupplevelsen blir drfr oerhrt personlig och Gsta bjuder p den ena anekdoten efter den andra, med dmjukhet, vrme och humor. Vi lyssnar med stora ron och fr ocks stlla alla frgor som pockar p svar. Och Gsta fortstter att bertta, varje ny historia

foto: luca mara

Fakta: Cykelmuseet Dessa fantastiska Fglums i Vrgrda Gsta Fglum Pettersson r en av guiderna men det gr frsts utmrkt att beska museet ven p egen hand. Inom kort kommer det att finnas mp3-spelare att lna dr Roberto Vacchis rst guidar dig genom rummen och montrarna. Fr ppettider, priser och guidningar p museet ring 0768-75 01 45 eller kontakta Turistinformationen, Tnga Hed p 0322624311 eller info@tangahed.se.

med samma kta entusiasm. Ibland ser han nstan frvnad ut, som att han knappt sjlv kan tro att allt han upplevt r sant. Andra gnger fr man en knsla av att det han berttar om r ngot som knns som att det hnde igr. Det slr mig snart att man frmodligen inte ens behver vara cykelnrd fr att tycka att det hr r uppriktigt roligt och intressant. P riktigt. Den som har vgarna frbi br verkligen stanna till och beska museet fr en hel odyss i svensk storhetstid p cykel. e

76 cykeltidningen kadens 08:2011

Valentin &Byhr

Follow the leader

Maximera cyklingen. Hng ett av vrldens starkaste team p styret.


Team Garmin har gjort det igen. De har gett allt fr att hjlpa oss att utveckla den optimala cykeldatorn: Edge 800. Ett imponerande litet kraftpaket med GPS och pekskrm som gr att du enkelt kan vxla mellan kartnavigering och olika trningssidor. En ltt touch och du har koll p allt fart, distans, tid, puls, kadens, hjd, position, effekt* och till och med kalorifrbrnning. Intervalltrning? Inga problem. Skapa egna intervallpass och se tempot fr varje intervall. Rtt puls? Ltt xat. Stll in egna pulszoner och se om du ligger fre eller efter ditt ml. Vl hemma igen kan du ladda in turen i datorn och analysera trningen i detalj. Tnk vad 44 starka ben kan gra p styret.
* Effektmtare med ANT+ frn tredje part.

Edge 800 00
Hgknslig GPS-mottagare Pekskrm Plats fr microSD-kort fr trningsdata och detaljerad kartogra ANT+ trdls teknologi Vattentt Batteritid: upp till 15 timmar mar Vill du veta mer? Besk garmin.se n.se

facebook.com/garminsweden

EP I LOG
lror av typen Colting goes stoneage och en massa idog trning. Behver jag tillgga att jag knner mig orttvist behandlad?! Den hr punkten kan bli hur lng som helst, men jag ska avsluta med detta; en bov i dramat kan vara den dr hormonen med horn p som vi kvinnor dras med, som sticker en i sidan nrhelst den har lust. Hoppar runt och dansar p nervbanor och hypofyser. Tjolahopp, s var den chokladkakan ett minne blott. Jag cyklar bara. Rknar diffust milen, ett cirka-antal. Eller cirka si och s mnga timmar. Kollar farten ibland. r ganska stolt nr jag tar den dr branta bron mellan Muro och trsklandet Sa-fucking-Pobla med 24 km/h. Pulsklockan ligger fortfarande oanvnd i en lda hemma, bara fr att jag aldrig lyckats lra mig den jag r totalt allergisk mot allt med sm knappar p. Kadens r en tidning. Hur hg eller lg min egen r har jag aldrig rknat. Jag har slppt tyskar fre. Jag har ltit dem ta kommandot. Trots att jag krde fortare. Men, som frsvar fr jag sga att jag tnkte dmjukt. En skock med tyska mn klarar nog inte att en ensam svensk tant kr fortare. S jag slppte dem fre och sen kte jag med i bakhasorna p dem - i lgre fart n innan. Det var ingen njutning, bara en irriterande dmjuk handling. P denna punkt kan jag absolut och momentant frbttra mig! Jag hade fr dlig koll p vilken cykel jag skulle hyra. Jag tnkte helt enkelt att det blir bra som det blir. Sen fann jag mig sittande p en italiensk sak som mest kndes som en gammal farbror. Jag hade kunnat tnka mig ngot lite mer spnnande mellan benen, om man sger s. Bttre lycka nsta gng. Men jag lngtade ganska mycket efter min lilla tyska aluminiumhoj. Sga vad man vill om tyskarna, men just den har de gjort bra. Nu fick jag i och fr sig byta till en roligare sak sista veckan, men det var ju tack vare uthyrarens goda vilja. S, till den stora frgan - r jag en riktig cyklist? Sklart r jag det. I mina gon. Jag njuter av varje meter precis som jag tror att den gr som gjort allt rtt. Jag har ftt bde kvantitet och kvalitet och druckit en massa gott kaffe. Benen har trampat, precis som de gjort p alla andra. Och leendet, svetten, lyckan och passionen fr cyklandet r ocks precis densamma. r det kanske s att vi r riktiga cyklister allihop, trots hjlmar p sniskan och knn i 45 graders vinkel ut frn ramen? Jag tror faktiskt det.

En riktig cyklist
Bitte Hf brjade sitt liv som cykelmotionr r 2003 genom att kra 20-mil lnga motionsloppet Storsjn runt p en alldeles fr stor cykel. I dag har Bitte tre egna cyklar och triggas fortfarande av lngre utmaningar och solskenscykling p Mallorca. Och efter just en av dessa resor tervnde hon till sin tyska cykel med en existentiell frga i huvudet r jag en riktig cyklist? Hemkommen frn Mallorca, cykelparadiset, med en del funderingar med i bagaget. Tur fr mig att de inte vger s mycket, fr vervikt r inte kul att betala fr. Men just begreppet vervikt kommer jag till senare. Den stora funderingen under den hr resan var om jag kunde kalla mig fr en riktig cyklist? Jag har fr det frsta inte med min egen cykel ner. Det vore ju kanske ett krt terseende, fr cykeln allts, eftersom den r en fre detta hyrcykel frn n. Av tysk hrkomst dessutom. Just tyskar terkommer jag ocks till senare. Jag har inte planerat min packning optimalt med tanke p cykling. Jag har till exempel inte med de verktyg jag skulle ha behvt fr att justera mina nya pedaler. P grund av det har jag haft stora problem att klicka ur och klicka i. Jag blir allts en sdan dr pinsam en som fipplar hur lnge som helst fr att f till det. Jag har heller inte med trasor att torka av kedjan med, inte heller olja fr att smrja den. Dremot kan man finna tv stycken blommiga blusar i vskan. Jag har inte en cykelkropp. tminstone inte upptill. Mngden underhudsfett plus verhudsfett plus nt-annat-mysko-fett knns mest som ett svampigt bihang uppfr backarna och hr snarare hemma i sumo-svngarna. Detta trots allehanda dieter, olika

78 cykeltidningen kadens 08:2011

TRADITIONSRIK

tradition kvalitet erfarenhet

handbyggd

passion

MR. RIDE | Tour | Fjdringsvg: 100 mm

Rose har en lng tradition och har i ver 100 r tillverkat cyklar av hgsta kvalitet. Vi har erfarenheten och PASSIONEN fr att kunna bygga bra cyklar. Varje cykel byggs fr hand enligt kundens nskeml i vr fabrik i Tyskland. www.rosebikes.se

Brunchkupong
Ta med kupongen s fr du 10% p vr brunch. Vlkommen till Stockholms nya cykelbutik. Norrlandsgatan 20. Gller t o m 2011-10-15.

a-xus.se

SEXDREGA

CYKLA P MALLORCA

focusmallorca

by aboda

Svenskbyggda kolfiberhjul! www.revolver-racing.com

Backen knns brant nerfr, men oj vilken knsla! Det gr fort utfr nu. Men det r slitet att komma upp p toppen som gr det vrt att f knslan av fart som pressas genom din hjlm
och ordnar frslag p rutter, boendet, transport & andra aktiviteter. Vi arrangerar ven 5 dagars Mountainbike lger info@focusmallorca.se tel: +34 663 855 937 www.focusmallorca.se

Elit, amatr, lger, grupp eller privat? Vi finns p Mallorca

pluggtest.indd 2

2010-12-09 16.23

www.cykeltjanst.com
www.cykelcentrum.se

Bli en hjlte!
racerdepan.se
Vi p BRIS har ppet 365 dagar om ret s att alla barn och unga kan f prata med en vuxen som lyssnar. En del hr av sig till oss fr att de vill prata om ngot och vara anonyma, andra har inga kompisar att leka med och ngra kommer frn en dysfunktionell familj och behver hjlp utifrn. Hos oss jobbar 600 hjltar frivilligt med att svara i telefon, mejl och chatt. Nr du sknker 50 kr blir du ocks en av vra fina vardagshjltar!

Skicka bris50 i ett SMS till 729 09 och sknk 50 kr till BRIS verksamhet.

bris.se

PG 90 15 04 -1

80 cykeltidningen kadens 08:2011

hr hittar du kadens
Adels Cykel & Sport Vpnaregatan 4 39350 Kalmar Tel: 0480-16725 www.adelgatans-cykel.se Alrikssons Cykel Svenljungavgen 1 512 77 Sexdrega 0325-62 50 53 www.alrikssonscykel.se Bianchi Caf & Cycles Norrlandsgatan 20 111 43 Stockholm 08-611 21 00 bianchicafecycles.com Cykelcentrum Borlnge Stationsgatan 22 78435 Borlnge Tel: 0243-13647 www.cykelcentrum.se Cykel City Stockholm Folkungagatan 126 11630 Stockholm Tel: 08-64373 55 www.cykelcity.se Cykelhuset Fglum Varberg Birger Svenssons vg 14 43240 Varberg Tel: 0340-6110 60 info@cykelhusetvarberg. se Cykel o Fjll Stora torget 79171 Falun Tel: 023-63862 www.cykelfjall.se Cykelspecialisten i Stockholm Lngholmsgatan 14 11733 Stockholm Tel: 08-66913 60 www.cykelspecialisten. com Cykelogen Kyrkgatan 45 83134 stersund Tel: 063 - 1220 80 www.cykelogen.se Cykeltjnst stergatan 44 151 22 Sdertlje 08-550 338 67 www.cykeltjanst.com Cykloteket Norra stationsgatan 75-77 11364 Stockholm Tel: 08-545493 90 www.cykloteket.se Cykloteket Vstberga Vstbergavgen 4 12630 Hgersten Tel: 08-545493 90 www.cykloteket.se Erland Cykel och Sport Vstra Vallgatan 41 43241 Varberg Tel: 0340-14455 www.erlan.se MC-Center Nsselvgen 4 29159 Kristianstad Tel: 044-211713 www.mccenter.se Norra Cykel & Motor Engelbrektsgatan 16-18 70212 rebro Tel: 019-61186 60 www.norracykel.se Racerdepn Odengatan 38 52141 Falkping Tel: 0515-7114 30 www.racerdepan.se Sportson i Kalmar Verkstadsgatan 15 39239 Kalmar Tel: 0480-27400 www.sportson.se/stores/ kalmar Svedalens Cykel Gteborgsvgen 46 433 02 Svedalen 031-26 28 00 www.sportab.se ster-Cykel Kllgatan 7 55453 Jnkping Tel: 036-7138 00

Blbren minskar
Stoppa det oansvariga skogsbruket som hotar blbren i vra sdra skogar.
SMS:a MEDLEM till 72 900. (normal SMS-taxa)
Medlemskapet kostar 24 kr/mn Ls mer p naturskyddsforeningen.se

Sk fler terfrsljare nra dig p www.interpress.se

DN_mtrldag101202_Naturskyddsf_bjorn.indd 1

10-11-30 10.27.43

Newline bike ny kollektion ute nu

Partners 2011

Newline Kundservice 020-795280 sweden@newlinesport.com newlinesport.com

N S T A

N U M M E R

Ute 18:e oktober

Massa mssnytt 2012 rs prylar och cyklar

Cykling och cykelkultur i New York och San Fransisco

cykeltid ningen kadens | 2011:s r eptembe


CykelG uiden 20 11 588 ar nya Cykl | s kpe tt Cyke r du r ter | re l | 10 my daktr voriter ernas fa -speCia |bikefit l | lopp e fr mi en du int ta ssa | l'e pe du to ur

Test: Ultegra Di2 Shimanos el-grupp fr folket


09 : 11
705959 7 388058 v 43
RETUR VECKA

Nov

,50 | NO SEK 59
slag na sta num

INTERP RESS 058 7-08

11-08-28

14.28.29

K 69 | EU
1

RO 6,90 |

mE

roSp tNER Eu diapaR

ort

001 om

mer.indd

Amerikaspecial

82 cykeltidningen kadens 08:2011

ETT VARMT TACK


VLKOMNA TILLBAKA TILL EN NY SSONG 2012

www.langloppscupen.se

TILL SPONSORER, SAMARBETSPARTNERS, ARRANGRSKLUBBAR, FUNKTIONRER, CYKLISTER OCH PUBLIK.

VI SES NSTA R IGEN!


LNGA BILLINGERACET SKVDE LIDA LOOP STHLM RNNESLTTS- MRKSUGGE- ENGELBREKTSTUREN JAKTEN TUREN EKSJ RTTVIK NORBERG FINNMARKSTUREN LUDVIKA BOCKSTENSTUREN VARBERG

FOTO: LARS MELLSTRAND

Posttidning B

Cykeltidningen Kadens c/o Titeldata 112 86 Stockholm

EN SVENSK UTMANARE

EN SVENSK UTMANARE
I vr fabrik p Hisingen i Gteborg designar och handbygger vi 30-40 cyklar om dagen. Vi vljer ut de bsta europeiska kvalitetsdelarna och kombinerar dem med vxelkomponenter frn Japan. Det vi lr oss av att utveckla cyklar till eliten smittar av sig p hela sortimentet.

Generalagent Unicykel AB, 031-50 01 10, nishiki.se Generalagent Unicykel AB, 031-50 01 10, nishiki.se

You might also like