FM UndR 2010

FM U UndR
Eget
Oidenti
Neutralt
Fientligt
vrigt
fierat
Frsvarsmaktens Underrttelsereglemente
2010
Frsvarsmaktens Underrttelsereglemente
FM UndR
FRSVARSMAKTEN Hgkvarteret
2010-12-15
10 440:69669
Frsvarsmaktens Underrttelsereglemente (FM UndR), 2010 rs utgva (M7739-353025) faststlls fr tillmpning frn och med 2011-03-01.
Vid samma tidpunkt upphvs Frsvarsmaktens Underrttelsehandbok Frhandsutgva (FM UndH Fu), 2006 rs utgva (M7745-224000). Beslut i rendet har fattats av generalljtnant Gran Mrtensson. I den slutliga handlggningen har generalmajor Stefan Kristiansson, C MUST, v Tommy Jonsson, PROD FRB, v Hkan Hedstrm, FM UndSkC, kk Bjrn Marcusson, MUST, rlkn Anders sbrink, FM Und SkC och kn Lars Olander, FM UndSkC (fredragande) deltagit.
Gran Mrtensson Stefan Kristiansson
2010 Frsvarsmakten, Stockholm Boken r producerad i samarbete med Citec Information AB Att mngfaldiga innehllet i denna publikation, helt eller delvis, utan medgivande av Frsvarsmakten, r frbjudet enligt upphovsrttslagen. Inom Frsvarsmakten fr bild- och textmaterialet anvndas, t ex kopie ras, vid utbildning eller annan verksamhet. P lmpligt stt skall kllan anges. M7739-353025 Central lagerhllning: Frsvarets bok- och blankettfrrd
Innehllsfrteckning
Frord ................................................................................................................................................... 1 Inledning .................................................................................................................... 2 Underrttelsetjnstens grunder .............................................................. 2.1 Allmnt ........................................................................................................................ 2.2 Ml, syfte och ansvar ....................................................................................... 2.3 Frsvarsmaktens underrttelsekoncept .......................................... 2.4 Olika perspektiv p underrttelsetjnsten och dess produkter ................................................................................................................... 2.5 Krav p underrttelsetjnsten .................................................................. 2.6 Niver ........................................................................................................................... 2.7 Typer av underrttelser ................................................................................. 2.8 Underrttelser frn en eller flera kllor ........................................... 2.9 Informationsinhmtning (ISR) ................................................................ 2.10 Ansvarsomrden fr underrttelsetjnsten ................................. 2.11 Underrttelsearkitektur (Intelligence Architecture) ............. 2.12 Underrttelsetjnsten ett system av system ............................ 2.13 Underrttelsetjnsten i internationella insatser ........................ 2.14 Underrttelsecykeln ......................................................................................... 3 Planering och ledning ..................................................................................... 3.1 Allmnt ........................................................................................................................ 3.2 Funktionsplan underrttelsetjnst (Intelligence Management Plan) ............................................................................................. 3.3 Underrttelseplan (Intelligence Plan) ............................................... 3.4 Underrttelseledningsprocessen .......................................................... 4 Inhmtning ............................................................................................................... 4.1 Allmnt ........................................................................................................................ 4.2 Detaljerad planering ......................................................................................... 4.3 Rapportering ........................................................................................................... 4.4 Underrttelsediscipliner ............................................................................... 4.5 vriga inhmtningsmetoder .................................................................... 5 Bearbetning och analys .................................................................................. 5.1 Allmnt ........................................................................................................................ 5.2 Grunder ....................................................................................................................... 5.3 Indelning .................................................................................................................... 5.4 Registrering och informationshantering ......................................... 5.5 Vrdering ................................................................................................................... 5.6 Sammanstllning ................................................................................................. 5.7 Analys och tolkning .......................................................................................... 5 7 9 9 10 10 11 14 15 17 18 18 19 20 20 22 23 25 26 27 28 36 37 37 39 39 40 47 49 50 51 53 54 56 58 59
3
5.8 6 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 7 7.1 7.2 7.3 7.4 8 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 9 Bilagor 1 1.1 1.2 1.3
Felkllor i bearbetningen ............................................................................ Delgivning ................................................................................................................ Allmnt ........................................................................................................................ Att beakta i samband med delgivning ............................................. Produktion av underrttelser ................................................................... Uttrycksstt i bedmningar ....................................................................... Rapporter ................................................................................................................... Fredragningar ..................................................................................................... Underrttelsetjnsten och ledningsprocessen ............................ Allmnt ........................................................................................................................ Insatsplanering ..................................................................................................... Underrttelsetjnsten i den operativa planeringen ............... Underrttelsetjnstens roll i genomfrande av operationer ............................................................................................................... Expeditionstjnst ................................................................................................. Allmnt ........................................................................................................................ Grundlggande dokument som normalt skall fras vid underrttelseenhet ............................................................................................ Lottning ....................................................................................................................... Registrering och arkivering ....................................................................... Exempel p expeditionellt flde ............................................................ Referenser .................................................................................................................. Vrderingsbegrepp ........................................................................................... Tillfrlitlighet ......................................................................................................... Sakriktighet .............................................................................................................. Uttrycksstt i bedmningar .......................................................................
65 67 68 68 70 71 71 74 75 75 76 77 80 87 87 88 88 89 89 91 93 93 94 95
Frord
I Frsvarsmaktens Underrttelse Reglemente 10 (FM UndR 10) utveck las sakomrdet underrttelse- och skerhetstjnst ytterligare och fr tydligar det koncept som presenterades i Grundsyn Und 08. Med FM UndR 10 hjs statusen p publikationen frn handbok till reglemente. Detta r viktigt eftersom ett reglemente inte enbart r vgledande utan ven styrande fr underrttelse- och skerhetstjnst bedrivande inom Frsvarsmakten. En frndring i FM UndR 10 r att den inte enbart omfattar metoder fr nationellt frsvar och konventionella konflikter, utan har ett kat fokus p metoder som r anpassade fr att ven vara anvndbara vid inter nationella insatser och asymmetriska konflikter. Fr att kunna verka och n effekt i dessa insatser krvs att den militra underrttelsetjnsten frmr leverera underrttelser som r relevanta och anpassade till re spektive konflikt och insatsmilj. Detta innebr att underrttelsetjnsten mste bredda sin frmga att hantera olika aspekter p konflikter och inte bara de militra. Detta arbete mste kunna gras p alla niver. FM UndR 10 r det frsta underrttelsereglementet baserat p det nya konceptet och det innebr att det finns mycket att upptcka och utveckla innan vi har ftt alla bitar p plats. Drfr r det viktigt att alla deltar i implementeringen av reglementet och bidrar till den fortsatta utveck lingen. Fr att reglementet skall bli den avsedda hjning av kvalitn inom sakomrdet underrttelse- och skerhetstjnst som krvs, skall: All utbildning anpassas och utvecklas enligt inriktningen i Grundsyn Und08 och FM UndR10. Hr har FHS och FMUndSkC ett stort an svar att samordnda utbildningarna fr de olika personalkategorier na. Gamla handbcker, p alla niver, omarbetas och nya handbcker produceras fr att mjliggra att alla arbetar efter en gemensam me tod. Krigsfrbanden avdelar personal fr att delta i utbildningar, genom fra egna vningar fr att befsta nyvunnen kompetens och delta aktivt i utvecklandet av sakomrdet genom en fortsatt diskussion. Stefan Kristiansson C MUST
Inledning
FM UndR reglerar formerna fr den militra underrttelsetjnstens be drivande fr frband och staber p operativ, taktisk och frbandsniv. I tillmpliga delar gller det ven fr strategisk niv. Avsikten r att mer detaljerat beskriva den militra underrttelsetjnsten i handbcker (som till exempel FM UndH HUMINT och FM UndH Planering och Ledning). FM UndR tar sin utgngspunkt i Grundsyn Und08 (M7739-350003), vil ken frklarar och frmedlar ett gemensamt frhllningsstt samt ger generella och vergripande inriktningar till den militra underrttelse tjnsten. I FM UndR r begreppet underrttelsefunktion ersatt med underrttel setjnst. Hr avses i de flesta fall ven skerhetsunderrttelsetjnst. Fr de srskilda frhllanden som rr skerhetstjnsten hnvisas till sker hetstjnstens specifika reglementen och handbcker. Frvarsmaktens frbands och stabers frmga till interoperabilitet r prioriterad. Detta innebr att NATO:s metoder r vgledande fr svl Frsvarsmakten i sin helhet som fr underrttelsetjnsten. I linje med detta har en nra koppling till NATO:s doktriner och metoder valts. Hnsyn har i vissa fall ven tagits till andra internationella dokument och verksamheter. I enlighet med lagstadgade krav har engelska termer och begrepp kon sekvent ersatts med terminologi framarbetad fr svenskt bruk.
Underrttelsetjnstens grunder
Allmnt ............................................................................................................... Ml, syfte och ansvar ............................................................................... Frsvarsmaktens underrttelsekoncept ....................................... Olika perspektiv p underrttelsetjnsten och dess produkter .................................................................................................................. Krav p underrttelsetjnsten ............................................................. Niver ................................................................................................................. Typer av underrttelser ........................................................................... Underrttelser frn en eller flera kllor ......................................... Informationsinhmtning (ISR) ............................................................. Ansvarsomrden fr underrttelsetjnsten ................................ Underrttelsearkitektur (Intelligence Architecture) ................ Underrttelsetjnsten ett system av system ......................... Underrttelsetjnsten i internationella insatser ....................... Underrttelsecykeln .................................................................................. 9 10 10 11 14 15 17 18 18 19 20 20 22 23
Detta kapitel behandlar 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10 2.11 2.12 2.13 2.14
2.1
Allmnt
En underrttelse r en produkt av bearbetning av information rrande icke egna fenomen som nationer, personer, organisationer och omr den. Underrttelsetjnst r den verksamhet som producerar underrt telser genom planering, inhmtning, bearbetning och delgivning. Un derrttelsetjnst r ven benmningen p den organisation som bedri ver sdan verksamhet.
2 Underrttelsetjnstens grunder
2.2
Ml, syfte och ansvar
Mlet med den militra underrttelsetjnsten r att frse Frsvarsmak tens chefer, staber och andra beslutsfattare med underlag avseende de faktorer som str utanfr Frsvarsmaktens kontroll, men vilka pverkar genomfrandet av insatser. Den militra underrttelsetjnsten ansvarar fr att hantera information och skapa produkter rrande det som defi nieras som icke eget. Fr att skerstlla att underrttelsetjnstens pro dukter nr de som behver dem mste s mycket information som mj ligt gras tillgnglig fr s mnga som mjligt.
Bild 2:1 Underrttelsetjnstens ansvarsomrde
Underrttelsetjnst syftar till att chefer effektivt skall kunna n upp stllda ml med ett minimum av frluster. Detta mjliggrs genom att underrttelsetjnsten kontinuerligt strvar efter att etablera och vid makthlla informationsverlgsenhet i frhllande till inblandade ak trer. Fljaktligen mste underrttelsetjnsten kunna gra kvalitetssk rade prognoser av kommande hndelseutveckling. Underrttelsetjnsten utgr ett std vid planering och genomf rande av militr verksamhet.
2.3
Frsvarsmaktens underrttelsekoncept
Grundsyn Und08 beskriver fem principer som grund fr att FM under rttelsetjnst skall kunna leva upp till de krav som stlls p den: Mlstyrd underrttelsetjnst mjliggr genomfrande enligt effektoch manvertnkandet. Nrhet och kvalit skapar frtroende och frsteg. Underrttelseanalysen i centrum.
10
Frmgan att frst och verka i olika kulturer. Ett samordnat system av underrttelsesystem.
2.4
Olika perspektiv p underrttelsetjnsten och dess produkter
Underrttelsetjnst karaktriseras av att tillgnglig information (och data) som regel r ofullstndig, otillfrlitlig samt sllan helt objektiv eller entydig. Mngden tillgnglig information stller stora krav p fr mgan att urskilja, sammanstlla, jmfra, tolka och integrera olika ty per och kvaliteter av information samt p frmgan att reducera mng den verfldig information.
2.4.1
Tematiskt perspektiv
Den militra underrttelsetjnsten ansvarar fr att hantera information och skapa produkter rrande det icke egna, det vill sga neutrala, fientliga och vriga fenomen. Informationen och produkterna kan ex empelvis beskriva aktrer, materiel eller geografiska omrden. Denna tematiska indelning r en teoretisk och frenklad beskrivning av verk ligheten. I realiteten frndrar en aktr sitt frhllningsstt till oss och andra aktrer ver tiden, och kan samtidigt klassificeras som svl ne utral som fientlig eller vnligt sinnad, beroende p perspektiv och fr gestllning. ven en vnligt sinnad aktr klassificeras som icke egen.
2.4.2
Informationsteoretiskt perspektiv
Bearbetningsgrad motsvarar i stort den informationsteoretiska niv som gr frn enskilda tecken utan sammanhang till kunskap och insikt hos mnniskan. Bearbetningsgraden anger i vilken mn enskilda bitar har satts in i sammanhang och drmed kan anses ha bearbetats till olika niver. S stts till exempel enskilda tecken samman till data genom in hmtning och bearbetning i en radarsensor. Fr att dessa data i form av positioner ska bli information krvs att de ytterligare stts i sitt samman hang, kontext, och till exempel ges en identitet och en nationstillhrig het. Nr mnniskor tillgodogr sig information utifrn sina egna tidi gare erfarenheter (frfrstelse) skapas kunskap. Kunskap kan hos mn niskan ver tid integreras med annan kunskap i form av olika erfaren heter och d skapa insikt. Den enklaste formen av underrttelse r information som satts en vr dering (se kap. 5 Bearbetning).
11
Bild 2:2 Informationsteoretiska niver
2.4.3
Temporalt perspektiv
En av de viktigaste komponenterna fr att skapa beslutsunderlag r en prognos avseende framtida hndelseutveckling. Tidsfaktorn r central fr underrttelsetjnsten, eftersom den stter in hndelser och skeenden i ett kronologiskt och bearbetningsbart sammanhang. Information om hur aktrer tidigare agerat och interagerat i insatsmiljn kan tillsam mans med pgende verksamhet ligga till grund fr prognoser. Ju mer information och tid som finns tillgnglig fr bearbetning, desto mer ful ldiga kan produkterna bli. Detta gller fr alla organisatoriska niver, med skillnaden att man arbetar med olika lnga tidsperspektiv. De be dmningar som grs p frbands- eller taktisk niv omfattar i regel timmar till enstaka dygn, medan strategiska prognoser kan omfatta r. Den nra realtidsinformationen betraktas normalt inte som underrt telser, eftersom en underrttelse frutstter att man genomfrt vrder ing av information. Den stridsinformation som fldar i nra realtid kal las internationellt fr Combat Information. Underrttelsetjnst frut stter att denna information sparas d den utgr en grund fr vidare bearbetning.
12
2.4.4
Den sammanvgda bilden av underrttelsetjnstens produkter
Underrttelseprodukter definieras av tre yttre parametrar. Dessa r det tematiska mnesomrdet (kontexten, se 2.4.1), bearbetningsgraden (den informationsteoretiska nivn, se 2.4.2), samt tidsfaktorn (se 2.4.3). Man mste i detta sammanhang notera att tecken och data inte r vrderade och sledes inte kan klassas som eget eller icke eget. Drfr finns inte ngra underrttelseprodukter under nivn information, dock sker in hmtning av underlag oftast i niverna tecken - data - information.
Bild 2:3 Underrttelsetjnstens produkter i informationsdomnens kontext
Underrttelsetjnsten ansvarar fr data, information och kunskap om icke egna fenomen ver hela tidsdimensionen utom realtid. Inhmtad information mste bearbetas fr att f ett underrttelse vrde.
2.4.5
Vrdering
Informationsvrdering r en subjektiv bedmning och grundas p be dmarens erfarenhet, grundvrden, knnedom om sakomrden och ak tuella kllor. Vrdering av tillgnglig information dokumenteras som en bedmning av kllans tillfrlitlighet och informationselementets sakriktighet. Tillfrlitlighet och sakriktighet skall bedmas oberoende av varandra. Vrdering av inkommen information r ett std till att
13
undvika vilseledning (avsiktlig eller oavsiktlig) och till att bibehlla ett objektivt frhllningsstt till vad som inrapporterats. Gradering av kvaliteten i bedmningar inom underrttelsetjnsten do kumenteras med konfidensgrad (se kap 6.4) och giltighetstid. Konfidens graden beskriver analytikerns sammantagna subjektiva skattning av kvaliteten i sin bedmning. Konfidensgrad i detta sammanhang skiljer sig frn den term och de begrepp som anvnds inom statistik.
Bild 2:4 Vrderingsbegreppens sammanhang
2.5
Krav p underrttelsetjnsten
De krav som stlls p en vl fungerande och framgngsrik underrttel setjnst (eller som utgr principer fr dess vl fungerande och fram gngsrika bedrivande) beskrivs med fljande nyckelord: Centraliserad ledning. Fr att f rationell och effektiv verksamhet mste underrttelsetjnsten samordnas centralt. En centraliserad led ning r en frutsttning fr att underrttelsetjnsten skall kunna nyttjas systematiskt och fr att den skall f frmga till snabb an passningsbarhet. I rtt tid. Underrttelser som inte nr beslutsfattaren i tid fyller inte sitt syfte. Detta innebr att de underrttelser som inte kan inhmtas, bearbetas och delges i tid br nedprioriteras. Systematiskt nyttjande. Genom ett systematiskt nyttjande av till gngliga underrttelseresurser fr inhmtning, bearbetning och del givning skapas ett optimerat resultat fokuserat till de prioriterade behoven. Detta nyttjande skall strva efter att tcka de faststllda
14
underrttelsebehoven med information frn mer n en inhmtnings disciplin. Objektivitet. Underrttelsetjnsten skall strva efter att vara objek tiv. Att pverka planering, inhmtning och bearbetning i syfte att ex empelvis n frdelar, anpassa sig eller undvika konflikter r exempel p felaktigt och otillbrligt agerande. Tillgnglighet. Underrttelsetjnstens produkter skall vara tillgng liga och kunna svara upp mot avnmarnas krav p underrttelser. Kravet p tillgnglighet mste vgas mot synen p sekretess och vil ken informationsskerhetsklass som stts olika underrttelser. Anpassningsbarhet. Underrttelsetjnsten skall ha frmga till att snabbt kunna anpassa sig till frndringar i lget, i omvrlden eller till en frndrad inriktning. Kllskydd. Underrttelsetjnsten behver kunna hantera ett starkt skydd av sina kllor.
2.6
Niver
Underrttelsetjnst har traditionellt (i enlighet med krigfringens niv er) delats in i strategisk, operativ och taktisk underrttelseverksamhet. Skillnaden mellan niverna har minskat beroende p dynamiken och komplexiteten i dagens konflikter. Detta medfr bland annat att den taktiska underrttelsetjnsten mste kunna hantera andra frgor n rent militra, och ven ha frmga till att kunna producera exempelvis po litiska, ekonomiska eller sociologiska underrttelser. Samma informa tion kan besvara svl strategiska, som operativa, taktiska eller tekniska underrttelsebehov. Det som skiljer underrttelsetjnstens fokus mellan de olika niverna t r frmst tidsperspektivet, dr den strategiska nivn arbetar lngsiktigt med ett fokus i tidsperspektivet frn mnader till flera r medan den operativa nivn stdjer pgende eller planerade operationer med fokus i tidsperspektivet vecka till mnader. Den tak tiska nivn har sitt fokus i tidsperspektivet dag till vecka och frbands nivn sitt i tidsperspektivet timmar till dagar.
15
Bild 2:5 Ledningsnivernas tidsmssiga frhllanden
2.6.1
Strategisk underrttelsetjnst
Strategisk underrttelsetjnst bedrivs fr att ta fram beslutsunderlag fr utformning av nationell policy, militra planer och skerhetsskyddst grder p nationell niv.
2.6.2
Operativ underrttelsetjnst
Underrttelsetjnsten p operativ niv leder och samordnar underrt telseverksamhet inom ramen fr militra operationer. Hr skall upp gifter, underlag och tilldelade resurser frn strategisk niv omsttas fr att lsa den operativa nivns behov.
2.6.3
Taktisk underrttelsetjnst
Underrttelseverksamhet p taktisk niv drivs till std fr frbandets planering och genomfrande. Utver detta kan srskild inhmtning el ler bearbetning beordrad av den operativa nivn komma att genomf ras.
16
2.7
Typer av underrttelser
Underrttelser delas in i tv olika typer, oavsett vilken niv de anvnds p. Dessa r grundunderrttelser respektive verksamhetsunderrttel ser.
2.7.1
Grundunderrttelser (Basic Intelligence)
Grundunderrttelser utgr det referensmaterial som finns i underrt telsetjnstens databaser och vilket underhlls och uppdateras kontinu erligt svl i fredstid som under insatser. Grundunderrttelser defini eras som "Underrttelser, rrande alla objekt eller mnen, vilka kan an vndas som referensmaterial i planering eller som utgngsvrde fr att bearbeta senare erhllen information eller underrttelser." En viktig typ av grundunderrttelser r normalbilder. En normalbild r en beskrivning av ett normalt mnster av aktiviteter ur ett specifikt per spektiv, exempelvis grnspassager, penningtransaktioner eller flyg planrrelser. En av underrttelsetjnstens viktigaste uppgifter r att identifiera och frklara avvikelser i aktiviteter genom att jmfra p gende verksamhet med den aktuella normalbilden. Ngra andra ex empel p grundunderrttelser r miljbeskrivningar, materielunder rttelser och personunderrttelser.
2.7.2
Verksamhetsunderrttelser (Current Intelligence)
Verksamhetsunderrttelser definieras som "Underrttelser vilka rr det aktuella lget och den nrmaste hndelseutvecklingen inom ramen fr en pgende insats. Underrttelserapporter (INTREP) och periodiska underrttelserapporter (INTSUM) frsrjer den gemensamma lgesbil den med verksamhetsunderrttelser. Verksamhetsunderrttelser ska pas fr att svara upp mot konkreta underrttelsebehov, vilket medfr att de ofta innehller en hg och fr behovet anpassad detaljeringsgrad. Detta innebr i sin tur att de frldras snabbt och saknar det mtt av allmngiltighet en grundunderrttelse har. Verksamhetsunderrttelser r kopplade till en pgende operation.
17
2.8
Underrttelser frn en eller flera kllor
En underrttelse kan grundas p information frn en eller flera kllor (single eller multi source). Vissa inhmtningsresurser kan delge infor mation frn olika kllor (exempelvis sdana som r utrustade med svl radar som IR-sensorer). D kvalitet i bedmningar bland annat pverkas av mngden sinsemellan oberoende kllor de bygger p, br strvan vara att basera underrttelser p mer n en klla. Kvaliteten hjs ytter ligare om informationen dessutom r multidisciplinr, det vill sga hr rr frn flera olika underrttelsediscipliner (se 4.4).
2.9
Informationsinhmtning (ISR)
ISR (Intelligence, Surveillance and Reconnaissance) r ett begrepp som anvnds mycket olika av olika nationer. Fr svenskt vidkommande av ses inhmtning av information, syftande till att upprtta och vidmakt hlla en aktuell (gemensam) lgesuppfattning. Nyckelordet r informa tion. ISR r en verksamhet som har till uppgift att inhmta och delge information, inte underrttelser (den inhmtade informationen an vnds dock ocks som underlag fr underrttelseproduktion). Motta gare och bestllare av ISR-information r i frsta hand frband och en heter vilka omgende nyttjar denna i sin verksamhet. Frband med ISR-frmga kan dock under srskilda frutsttningar producera och delge underrttelser. Detta intrffar d en stab analyserat och faststllt aktrers handlingsalternativ och alternativskiljande indi katorer (se 7.3.1). Frbandet tillfr den vsentliga information som sak nas och delger den frdigstllda underrttelsen till berrda chefer.
18
2.10 Ansvarsomrden fr underrttelsetjnsten

Fr att strukturera och underltta en underrttelsestabs arbete delas in satsmiljn in i underrttelseomrde (Area of Intelligence Responsibility/ AIR) och intresseomrde (Area of Intelligence Interest/AII). Dessa utgr frn det aktuella omrdesansvaret.
Bild 2:6 Exempel p omrdesindelning enligt 2.8
2.10.1 Underrttelseomrde (Area of Intelligence Responsibility/AIR)

Underrttelseomrdet r det fackmssiga eller geografiska omrde inom vilket chef fr bedriva underrttelsetjnst och dr han ansvarar fr ledning av egna underrttelseresurser. Underrttelseomrdet motsva rar den aktuelle chefens omrdesansvar, vilket medfr att hgre nivers underrttelseomrde verlappar de lgre nivernas. Underrttelseom rdet kan vara ngot strre n det tilldelade omrdesansvaret eftersom flertalet sensorer har rckvidd som nr utanfr eget AO.
2.10.2 Intresseomrde (Area of Intelligence Interest/AII)

Intresseomrden r de fackmssiga eller geografiska omrden utanfr underrttelseomrdet, dr chef har underrttelsebehov men inte kan eller fr bedriva underrttelsetjnst med egna resurser. Dock skall verk samheten inom intresseomrdet fljas eftersom den kan pverka p gende eller kommande operationer. Underrttelsebehov i ett intresse omrde tillgodoses genom std frn hgre eller sidoordnad chef eller genom samverkan.
19
2.11 Underrttelsearkitektur (Intelligence Architecture)

Med detta begrepp menas den struktur av organisationer och tekniska system (informationssystem och kommunikationssystem) i vilken un derrttelseresurserna r organiserade. Underrttelsearkitekturen skall beskriva dels lednings- och lydnads frhllande samt frmga och medel att utbyta information i de olika informationsskerhetsklasserna. Den skall anpassas fr att skerstlla att information kan flda bde vertikalt och horisontellt inom organi sationen samt att underrttelser kommer till bestllare i rtt tid. Under rttelsearkitekturen skall gra ett interoperabelt utbyte av information och underrttelser mjligt. Observera att underrttelsearkitektur skiljer sig frn underrttelselge (se 3.3.6), vilket beskriver underrttelseresur sernas aktuella stridsvrde, verksamhet samt sambandsvgar och -me del. Begreppet underrttelsesystemsarkitektur (Intelligence Systems Archi tecture) anvnds fr att beskriva det enbart tekniska perspektivet p hela underrttelsearkitekturen.
2.12 Underrttelsetjnsten ett system av system

Underrttelsetjnsten utgr ett system av integrerade processer. Vid varje frband eller stabsenhet finns motsvarigheter till det stora syste met, vilka genomgr motsvarande moment lokalt som hela systemet genomgr globalt. En frutsttning fr att dessa integrerade processer skall kunna fungera effektivt r att varje lokal organisation samtidigt lser olika uppgifter som exempelvis att bearbeta information frn andra enheter samtidigt som den egna staben planlgger hur den egna organisationens under rttelsebehov skall lsas. P taktisk niv arbetar man sledes samtidigt med att stdja frbandets verksamhet (ytterst frbandschefens beslutsfattande), med att lsa och besvara uppgifter och underrttelsebehov stllda av egen eller hgre chef och med att besvara informationsbegran (Request for Information (RFI)) stllda av under- eller sidoordnad chef. Frbandets underrttelse- eller insatsrapporter, informationsbegran och underrttelsebehov (ven de som endast rr det egna frbandets
20
intressen) indateras i det gemensamma ledningssystemet. I samma sy stem ger hgre chef order och handlingsregler till understllda, delger orienteringar och svar p stllda underrttelsebehov och informations begran, tillgngliggr underrttelser och information samt tar emot rapporter. Ett exempel p nyttan av de integrerade processerna r arbetet med un derrttelsebehov. D dessa tas fram (se 3.3.1) skall de kommuniceras uppt, t sidan och nedt i hierarkin, vilket mjliggr samordnings vinster genom en gemensam uppfattning avseende vilken information som behvs nr, vilken information som finns tillgnglig och vilket ak tuellt och vilket planerat underrttelselge som freligger (se 3.3.6). De brister (intelligence gaps) som identifieras dokumenteras till std fr chefens beslutsfattande.
Bild 2:7 De integrerade underrttelseprocesserna.
21
2.13 Underrttelsetjnsten i internationella insatser

Vid internationella insatser och inom EU-samarbetet kommer svensk underrttelsepersonal att samverka med motsvarande utlndska enhe ter och ofta ing i en multinationell styrka. Trots detta samarbete r det viktigt att konstatera att underrttelsetjnst i grunden r en nationell angelgenhet och pverkas av nationella intressen. D Sverige deltar med frband i internationella insatser kommer dessa att ledas och inriktas av en multinationell stab. Utver frband avdelas normalt en underrttelsesamverkansresurs ur en fr ndamlet srskilt utbildad och utrustad organisationsenhet. Denna ingr ocks i den mul tinationella koalitionen, men str i vissa hnseenden under svensk na tionell ledning. Syftet r att p plats i omrdet kunna samverka med andra nationer, p bi- eller multilateral basis frn fall till fall. Dessa samverkansformer utgrs normalt av nationell underrttelsecell (National Intelligence Cell (NIC)), men kan ocks vara nationell underrttelsest denhet (National Intelligence Support Team (NIST)) eller nationell un derrttelsesamverkansofficer (National Intelligence Liaison Officer (NILO)). D svenska frband ingr i multinationella operationer mste hnsyn till nationella krav p sekretess tas vad avser delgivning av data, infor mation och eller underrttelser inom koalitionen. Dessa hnsyn rr i frsta hand frbandens (och drigenom nationens) metoder, frmga och kapacitet snarare n det faktiska rapportinnehllet. En frutsttning fr att vi i dessa sammanhang skall kunna etablera och vidmakthlla ett hgt frtroende r att vi med hgt skerhetsmedvetande och interope rabla metoder producerar och levererar den information och de under rttelser som frvntas.
22
2.14 Underrttelsecykeln
Underrttelsecykeln r en abstrakt modell av underrttelsetjnstens ge nomfrande. De ingende delmomenten r planering - inhmtning - be arbetning - delgivning. Cykeln r sluten d det underlag som delges utgr del av den grund frn vilken fortsatt stabsarbete och planering tar sin utgngspunkt. Ett verkligt frlopp kommer inte att te sig s cykliskt som modellen indikerar. Exempelvis kommer bearbetning av inhmtad information ge upphov till behov av ny inhmtning, vilken mste planeras och sam ordnas.
Bild 2:8 Underrttelsecykeln
23
2.14.1 Planering
Underrttelsetjnstens planering utgr frn den inriktning som fr bandschefen har uttryckt i sina prioriterade underrttelsebehov. Hrvid vgs underrttelsebehoven mot underrttelselget fr att kunna utfor ma en underrttelseplan. Underrttelselget beskriver bland annat egna resursers lge, status och frmga. Underrttelseplanen redovisar vilka resurser som planeras inhmta, bearbeta respektive delge vilken infor mation. Planen utgr grund fr order till respektive enhet.
2.14.2 Inhmtning
Utifrn underrttelsebehoven och i enlighet med underrttelseplanen inhmtas data och information av olika kllor. Beroende p kllans fr mga och rdande tidsfrhllanden kan erhllna uppgifter vara obear betade eller bearbetade i varierande omfattning. I inhmtningsorder regleras metod, teknik och tidskrav fr inhmtningen.
2.14.3 Bearbetning och Analys

Underrttelsebearbetning bestr av strukturerande och genererande bearbetning. Analys r en del av den genererande bearbetningen. Be arbetning skall ses som en kvalitetshjning av information inom det omrde som analyseras. Det moderna informationssamhllet har med frt att s stora mngder information kan inhmtas att det blir mycket svrt att bearbeta all tillgnglig information. Detta medfr ett behov av att prioritera vad som ska bearbetas. All inkommen information skall dock registreras.
2.14.4 Delgivning
Delgivning syftar till att underrttelsetjnstens produkter nr rtt mot tagare, i rtt tid och i rtt form. Delgivningen skall anpassas till motta garens frmga och frutsttningar att tillgodogra sig underrttelser na. En underrttelse minskar i vrde och kan i stort sett bli vrdels om den inte nr mottagaren i tid. Hrvid mste kraven p snabbhet, full stndighet och sekretess vgas mot varandra. Vid brdskande lgen kan kanske inte fullstndiga underrttelser delges. I sdana fall skall till gnglig information delges mottagaren med en tydlig beskrivning av oskerhetsfaktorerna.
24
3
3.1 3.2 3.3 3.4
Planering och ledning

Allmnt ............................................................................................................... Funktionsplan underrttelsetjnst (Intelligence Management Plan) ....................................................................................................... Underrttelseplan (Intelligence Plan) ............................................. Underrttelseledningsprocessen ..................................................... 26 27 28 36
Detta kapitel behandlar
Bild 3:1 Planering och ledning
25
3 Planering och ledning
3.1
Allmnt
Planeringsfasen r den frsta fasen i underrttelsecykeln och lgger grunden fr samt inriktar och samordnar de fljande faserna. Denna fas kan sgas best av tv delar: vervganden och utarbetande av olika planer, inriktningar och/eller order. Vid vervganden mste man ta hnsyn till att underrttelsecykeln r en abstrakt modell, vilken frenklar verkligheten. Denna abstraktion mste konkretiseras i planeringen. Detta grs genom att krav och be roenden mellan inhmtning, bearbetning och delgivning klarlggs fr varje enskilt underrttelsebehov. Detta innebr till exempel att en un derrttelse som skall hinna delges i rtt tid kanske endast kan bearbetas med en viss metod, vilket i sin tur pverkar inhmtningen. Fr att stdja chefens planerade verksamhet mste tid- och resurspla nering vara tydlig. Hnsyn skall tas till nr underrttelsen skall delges, hur lng tid bearbetningen bedms krva och nr inhmtningen mste pbrjas respektive vara avslutad. Fr vissa underrttelser mste ocks hndelseutvecklingen fljas i syfte att med kort varsel kunna stdja chefen med frndrade beslutsunderlag. Dessa kan ligga till grund fr ndringar i operations- eller stridsplaner, eller byte av metod och medel fr att uppn mlet med den pgende verksamheten. Underrttelsetjnstens framstllande av order, rapporter, genomgngar och deltagande i arbetsgrupper eller mten skall faststllas inom ramen fr enhetens stabsarbetsschema. Den periodicitet med vilken detta stabsarbetsschema behver genomlpas avgrs av tempot i operatio nen. FM UndR beskriver ett stabsarbete som genomlps en gng per dygn. Processen med att planera, inrikta och uppdatera underrttelsetjnstens arbete sker fortlpande. Format och struktur p inhmtad information och underrttelser skall regleras i planeringsarbetet, fr att skapa bsta mjliga frutsttningar vid bearbetningen. Inhmtning skall regelms sigt inledas med att egna databaser genomsks dels fr att ta reda p om den efterfrgade informationen redan finns tillgnglig, och dels fr att mer noggrant precisera vad som behver inhmtas och ta fram hand lingsregler fr hur inhmtning skall ske. Detta arbete syftar till att kunna nyttja disponibla kllor p ett rationellt och effektivt stt, vilket mjlig grs genom en vl genomtnkt och fungerande informationshantering (Information management). I de fall d tillrcklig information redan finns tillgnglig kan ny bearbetning av denna behva genomfras.
26
Under en operations frlopp frndras lget kontinuerligt och nya un derrttelsebehov tillkommer samtidigt som andra utgr eller frndras. Detta stller krav p kontinuerlig framfrhllning och koordinering.
3.2
Funktionsplan underrttelsetjnst (Intelligence Management Plan)
Fr att reglera ansvars- och arbetsfrdelning inom underrttelsetjnsten skall en funktionsplan upprttas fr respektive insats. Planen utgr ett av de operativa styrdokumenten. Funktionsplan underrttelsetjnst skall beslutas av den hgsta fretr daren fr underrttelsetjnsten inom insatsen, och skall minst faststlla: Underrttelsetjnstens ansvarsfrhllanden, exempelvis aktuella te matiska bearbetningsansvar, regler och ansvar fr extern samverkan eller ansvar fr specifika produkter. Aktuell underrttelseledningsstruktur inklusive sambands- och kon taktinformation. Underrttelsearkitektur (Intelligence Architecture) inklusive sam verkansresurser. Delgivningsregler (Releaseability). Regler fr underrttelsespecifik informationshantering, inklusive mallar, metadata och taxonomier. Eventuella underrttelsedisciplinspecifika anvisningar. Planen skall dessutom minst beskriva (eller hnvisa till beskrivning av): Chefs CCIR (Se 3.3.1). Insatsens ansvars- och intresseomrden. Gemensamma regler och format fr informationshantering, inklusi ve regler fr rapportering, bde regelbunden och hndelsestyrd. Funktionsplanen skall anvndas som grund fr att reglera frndringar fr underrttelsetjnsten. Planen skall minst distribueras till alla under rttelseresurser (staber och frband) ned till och med taktisk niv. Funktionsplan underrttelsetjnst har normalt informationsskerhets klass Hemlig/Secret.
27
3.3
Underrttelseplan (Intelligence Plan)
Underrttelseplanen styr genomfrande av underrttelsetjnst (vad till skillnad frn funktionsplan underrttelsetjnsts hur). Planen reglerar utifrn aktuella underrttelsebehov och aktuellt underrttelselge vil ken inhmtning, bearbetning och delgivning som skall ske med vilken prioritet ver tiden. De faststllda underrttelsebehoven utgr grunden fr underrt telsetjnstens bedrivande. Underrttelseplanen faststlls av den hgste fretrdaren fr underrt telsetjnsten inom insatsen. Planen bryts ner och konkretiseras p lgre niver. Inom ramen fr den inledande operationsplaneringen skapas den frsta underrttelseplanen, vilken kommer att utgra en del av operationsordern. I underrttelseplanen skall fljande ing: Underrttelsebehov med nedbrytning till detaljerade underrttelse behov och vsentliga informationselement. Inhmtningsplan (Collection plan). Bearbetningsplan (Processing plan). Delgivningsplan (Dissemination plan). Aktuellt underrttelselge. Fr att mjliggra en optimering av hela underrttelsetjnsten som ett system av system skall underrttelseplanering mellan olika or ganisatoriska niver vara samordnad och transparent. Detta innebr exempelvis skyldighet att anmla samtliga sina underrt telsebehov till hgre chef, tillsammans med sin plan fr att besvara dem.
28
Tabell 1. Begrepp fr underrttelseledning

Svenskt begrepp Frkortning NATO begrepp Commanders Critical Information Requirements Priority Intelligence Requirement Intelligence Requirement Specific Intelligence Requirement Essential Element of Information Indicator RFI Request For Information
Chefens avgrande informationsbe- CCIR hov Prioriterat underrttelsebehov Underrttelsebehov Detaljunderrttelsebehov Vsentligt informationselement Indikator Informationsbegran PIR IR SIR EEI
3.3.1
Chefens avgrande informationsbehov
Chef leder och prioriterar stabens verksamhet bland annat genom att faststlla chefens avgrande informationsbehov (Commanders Critical In formation Requirements (CCIR)). Dessa utgrs av: Informationsbehov rrande egna styrkor (Friendly Forces Information Requirements (FFIR)). - Chefens behov av information rrande egna styrkor, verksamhet och frhllanden. Skyddsvrd information rrande egna styrkor (Essential Elements of Fri endly Information (EEFI)). - Information rrande egna styrkor, verksamhet och frhllanden som om den kom till andra parters knnedom skulle kunna leda till att lsandet av uppgiften misslyckas eller bara nr begrnsad framgng, och som drfr mste skyddas frn insyn och eller upp tckt. - EEFI r en delprodukt av skerhetsanalysarbetet. Prioriterade underrttelsebehov (Priority Intelligence Requirements (PIR)). - Den information rrande icke egna aktrer, deras verksamhet och frhllanden som bedms vara avgrande och har tydlig anknyt ning till beslutspunkter i den operativa planen. PIR ger vergripande inriktning till underrttelsetjnsten och styr d rigenom huvuddelen av inhmtnings- och bearbetningsarbetet. De skall vara begrnsade till antalet och r vanligen giltiga fr en lngre tid. De faststllda PIR skall tillsammans samla och uttrycka insatsens avgran de frgor avseende icke egna fenomen p ett vergripande och heltck ande stt.
29
3.3.2
Underrttelsebehovshantering (Intelligence Requirements Management (IRM))
PIR, vilka arbetats fram som del av CCIR tas om hand av IRM-processen inom underrttelsetjnsten och ligger till grund fr arbetet med under rttelseplanen. Frutom dessa PIR kan underrttelsebehov (Intelligence Requirement (IR)) eller informationsbegran (RFI) komma frn under rttelsetjnsten eller frn vriga delar av staben. Inkomna RFI skall han teras som och prioriteras tillsammans med vriga underrttelsebehov. Ett underrttelsebehov skall vara tydligt kopplat till gllande planer el ler order. Nr ett underrttelsebehov upprttas skall minst fljande information beskrivas: Tabell 2. Tabellen beskriver det data som skall medflja ett underrttelsebehov eller RFI
UPPRTTARE TEMATISKT MNE FRGA SYFTE PRIORITET SVAR SENAST MOTTAGARE Namn, befattning och enhet Syftar till att underltta i frsta hand planering av bearbetning Beskrivning av den information som bedms behvas Varfr behvs informationen, vilken/vilka uppgifter r den kopplad till? Enligt en fyragradig skala dr 1 r hgsta prioritet Den tidpunkt d svaret senast r av vrde fr mottagaren Frdelat p sndlista samt om relevant som orientering
Dessutom br underrttelsebehovet beskriva vilka srskilda handlings regler som gller (t ex om informationen behver vara av ett visst for mat, inhmtad en viss tidpunkt eller med en viss inhmtningsteknik), vilken upplsning p information som r tillrcklig samt vilken infor mation och vilka kllor som redan nyttjats eller finns tillgngliga. Hur underrttelsebehovet formuleras samt dess syfte och format, kvali tets- och tidskrav utgr den ram inom vilken inhmtning, bearbetning och delgivning planeras och genomfrs. Hur underrttelsebehov formuleras r chefens viktigaste verktyg fr att styra underrttelsetjnsten.
30
D ett underrttelsebehov identifierats skall detta anmlas till IRM-pro cessen. Respektive frbands underrttelseledning faststller underrt telsebehov genom att: Verifiera att underrttelsebehovet bidrar till lsande av tilldelade uppgifter. Skerstlla att informationen inte redan r knd. Kontrollera om behov av den efterfrgade informationen eller un derrttelserna redan finns anmlt till IRM-processen och, d s fre kommer, konsolidera dessa behov. Kontrollera mottagarens kontaktinformation. Kontrollera att krav p tider, kvalitet och format r relevant beskriv na. stta underrttelsebehovet en unik identitet (enligt tabell 3). Faststllda PIR respektive IR bryts ned i detaljunderrttelsebehov (Specific Intelligence Requirement (SIR)) vilka i sin tur bryts ned till vsentliga informationselement (Essential Elements of Information (EEI)). Nedbryt ning av PIR respektive IR till SIR och EEI syftar till att tydliggra vilken information som saknas och skapa en struktur fr vidare arbete med att planera, inhmta, bearbeta och delge svar p underrttelsebehoven.
31
Tabell 3. Principer fr nedbrytning av underrttelsebehov med exempel

PIR 1 Vilka resurser fr omfattning frfogar fienden ver? SIR 1.1 Vilka flygresurser frfogar fienden ver fr att kunna genomfra helikopterluftlandsttning inom brigadens ansvarsomrde? EEI 1.1.1 Finns fientliga helikopterfrband av typ A eller B tillgngliga? EEI 1.1.2 Frbereds helikopterbas vid NAI 4, 6 eller 8? EEI 1.1.3 Kan fienden stadkomma lokal luftverlgsenhet inom brigadens ansvarsomrde? SIR 1.2 Vilka markresurser har fienden tillgngliga fr att kunna genomfra helikopterluftlandsttning inom brigadens ansvarsomrde? PIR 2 SIR 2.1 EEI 1.2.1 Grupperar bedmd reserv (4. bataljonen) vid NAI 4, 6 eller 8? EEI 1.2.2 Grupperar fienden artilleri inom 60 km frn Y-by? EEI 2.1.1 EEI 2.1.2 EEI 2.1.3 SIR 2.2 IR 4 SIR 4.1 EEI 2.2.1 EEI 2.2.2 EEI 4.1.1 EEI 4.1.2 EEI 4.1.3 SIR 4.2 EEI 4.2.1 EEI 4.2.2
EEI r ibland kopplade till indikatorer, vilka r observerbara fenomen som kan upptckas och registreras med tillgngliga resurser fr in hmtning. Avsaknad eller frekomst av indikatorer stdjer bekrftande eller frkastande av en bedmd hndelseutveckling, skeende eller situ ation (exempelvis bekrftande eller frkastande av utarbetade hand lingsalternativ). PIR och SIR r oftast frgor av ppen karaktr, exempelvis "Var befinner sig X olika enheter?" medan EEI oftast r av sluten karaktr (ja/nej). EEI tillgodoses genom inhmtning. De behver vanligen omformuleras till inhmtningsuppgifter (collection tasks) fr att passa och bli relevanta fr respektive inhmtningsfrmga. Dessa omstts i sin tur av genom frandefunktionen till uppgifter fr frband.
32
Som std fr arbetet med att bryta ned underrttelsebehov anvnds in formation ur IPB-processen (se 7.3.1-2), som indikatorer och inhmt ningsomrde (Named Area of Interest (NAI)). Det r endast frband med bearbetningsfrmga som arbetar med hela spektret PIR/IR-SIR-EEI. Frband med enbart inhmtningsfrmga ar betar normalt endast mot EEI, det vill sga de inhmtar i regel endast information, vilken ngon annan sedan bearbetar till underrttelser. Nr arbetet med nedbrytning och strukturering av underrttelsebehov r klart anvnds underlaget tillsammans med underrttelselget (se 3.3.6) fr att skapa underrttelseplanen. I denna process skall samtliga tillgngliga resurser fr inhmtning, bearbetning och delgivning opti meras fr att svara p underrttelsebehov i prioritetsordning. Ett un derrttelsebehovs prioritet r inte med ndvndighet kopplat till hur nra i tiden det behver besvaras. Detta innebr att underrttelsebehov kopplade till en senare fas av insatsen kan ha hgre prioritet n de som r kopplade till den innevarande fasen.
Bild 3:2 versiktlig bild av hur underrttelseresurser optimeras mot underrttelsebehov till en underrttelseplan
33
Med std av underrttelseplanen utarbetas inhmtnings-, bearbetningsoch delgivningsorder. Dessa innehller uppgifter, krav (avseende tider, format och kvalitet), mottagare samt vem eller vilka som skall lsa re spektive uppgift. Det r uppgiftsstllarens krav p produkten som kom mer att dimensionera hur underrttelsetjnsten mste arbeta i respek tive fas av underrttelsecykeln. I allmnhet r behovet av bearbetning betydligt strre n den tillgng liga bearbetningskapaciteten. Detta leder till att varje underrttelsestab mste faststlla vilken ambitionsniv och vilka tidsfrhllanden som skall glla fr: varje aktuell typ av underrttelseprodukt varje aktuellt tematiskt och geografiskt omrde (som exempelvis en regions ekonomi eller X-lands flotta). Produktniv anger krav p kvalitets- och detaljeringsniv fr de pro dukter eller omrden som bearbetas. De produktniver som anvnds r fljande: Fullstndig (comprehensive) Standard (standard) Grundlggande (basic) Minimal (minimal) Vilande (dormant)
3.3.3
Inhmtningsplan (Collection Plan)
Inhmtningsplanen r en del av underrttelseplanen. I den struktureras bland annat var, nr och hur (preciserat till vem eller vilka) vilka infor mationselement (EEI) skall inhmtas, syftande till att p ett effektivt och rationellt stt anvnda de ofta begrnsade resurserna. Detta planerade anvndande skall skdliggras bde i tid och rum. Av inhmtnings planen br specifika krav p den nskade informationen framg tydligt (till exempel i vilket format den skall levereras till mottagare eller be arbetare). Vidare br tider fr till- och frntransport fr resursen respektive infor mationen ing. Inhmtningsplanen utgr frn aktuellt och planerat un derrttelselge avseende inhmtningsresurser. Strvan r att svar p ett specifikt underrttelsebehov skall ges av fler n en klla. Dygnsvisa utsnitt ur inhmtningsplanen ligger till grund fr underrttelseledningsbered ningen (se 7.4.3).
34
3.3.4
Bearbetningsplan (Processing Plan)
Bearbetningsplanen r en del av underrttelseplanen. Den skall klar lgga och redovisa vilken organisationsenhet som har ansvaret fr be arbetning av svar p respektive underrttelsebehov. Av bearbetnings planen br specifika krav p den nskade produkten framg tydligt in klusive vilken tid som str till frfogande fr bearbetning. Planen utgr frn aktuellt och planerat underrttelselge avseende bearbetningsre surser. Uppgift till bearbetningsenhet klarlgger vilket underrttelsebehov som skall besvaras till vilken detaljeringsgrad och prioritet, vilken in hmtning som planeras stdja bearbetningen, med vilka resurser bear betningen skall genomfras samt hur och nr resultatet skall delges. Dygnsvisa utsnitt ur bearbetningsplanen ligger till grund fr underrt telseledningsberedningen (se 7.4.3).
3.3.5
Delgivningsplan (Dissemination Plan)
Delgivningsplanen r en del av underrttelseplanen. Den skall klarlg ga nr mottagaren ska ha svar p sina underrttelsebehov, samt i vilket format och med vilka media svaret ska delges. Mottagarens krav p produkten r tillsammans med operationsskerheten styrande fr un derrttelsetjnsten. Fljaktligen kommer samtliga moment i underrt telsecykeln att pverkas och till del styras av nr, hur och var svaret (eller delar av det) p ett underrttelsebehov skall delges. I de fall be arbetning och delgivning genomfrs av samma personal kan krav p delgivning frtecknas i bearbetningsplanen hellre n att fras som en separat delgivningsplan.
35
3.3.6
Underrttelselge
Termen underrttelselge (undlge) r benmningen p status eller be dmd status vid underrttelseresurser (staber och frband). Beskriv ningen skall innefatta respektive enhets mjligheter att inhmta, bear beta och delge information och underrttelser, liksom, dr s r relevant, en bedmning av graden av tillfrlitlighet i det underlag enheten pro ducerar. Eget undlge delas in i aktuellt respektive planerat undlge. I det aktu ella undlget skall samtliga tillgngliga egna underrttelseresurser fr tecknas. Av frteckningen skall minst aktuell uppgift, geografisk bel genhet, stridsvrde, beredskap, prestanda, bearbetningskapacitet, kom munikationsmjligheter, rckvidd, aktionsradie och uthllighet med hnsyn tagen till avsedda uppgifter framg. Baserat p det aktuella undlget frs ett planerat undlge. Detta syftar till att skdliggra vil ken effekt den verksamhet som planeras och genomfrs bedms f p egna inhmtnings- respektive bearbetningsresurser, vilket utgr en central del i planeringsarbetet. Som del av eget undlge skall ocks kllfrteckning fras. Av frteck ningen skall minst kontaktuppgifter, bedmd tillfrlitlighet samt dr s r relevant ansvarig handlggare framg. Behovet av kllskydd skall srskilt beaktas. Icke eget undlge r en frteckning ver aktrers underrttelseresursers bedmda lge, status och frmga att bedriva underrttelsetjnst. Detta ingr normalt inte i en underrttelseplan.
3.4
Underrttelseledningsprocessen
Underrttelseledningsprocessen syftar till att skapa underlag fr inrikt ning, samordning och prioritering av de tillgngliga underrttelsere sursernas verksamhet. Underlaget anvnds av ansvarig chef vid beslut om inriktning av underrttelsetjnsten. D underrttelseledningspro cessen r integrerad i stabens ledningsprocess terfinns en detaljerad beskrivning i kapitel 7.
36
4
4.1 4.2 4.3 4.4 4.5
Inhmtning
Allmnt ............................................................................................................... Detaljerad planering .................................................................................. Rapportering .................................................................................................. Underrttelsediscipliner .......................................................................... vriga inhmtningsmetoder ................................................................. 37 39 39 40 47
Bild 4:1 Inhmtningsprocessen
4.1
Allmnt
Inhmtning r den andra fasen i underrttelsecykeln. Inhmtning av data och information frn olika kllor planeras och beordras i syfte att besvara de faststllda underrttelsebehoven. Beroende p kllans (sen sorns) frmga och rdande tidsfrhllanden kan den rapporterade in formationen variera i kvalitet (frn ra sensordata till vl samlade och genomarbetade rapporter).
37
4 Inhmtning
Inhmtning br regelmssigt ske genom nyttjande av fler n en klla/ sensor/inhmtningsresurs/inhmtningsteknik. Detta kar mjligheten att tillgodose det aktuella underrttelsebehovet med bekrftad informa tion (se bilaga 1), och minskar drigenom risken fr vilseledning. En s dan strvan r dock inte alltid ndvndig, utan r en avvgning mellan tillgng till tid och resurser, risktagande och det aktuella underrttel sebehovets prioritet. I de fall underrttelsebehov lses genom indikatorer eller fenomen ob serverbara eller registrerbara endast under ett kort tidsintervall - och i samtliga fall d svaret mste best av bekrftad information - skall man planera fr att nyttja minst tv kllor parallellt (helst ocks frn olika inhmtningsdiscipliner). Rapporter om inaktivitet eller ofrndrat lge r lika vrdefulla som rapporter om hndelser eller aktivitet. Underlag till underrttelser inhmtas beroende p aktuellt lge genom exempelvis: skning i databaser flygspaning (radar m fl sensorer) litteraturstudier uppfljning av nyhetsmedia luftbevakning fartygsspaning (radar m fl sensorer) strid civila sakomrdesexperter fngfrhr studium av tagna handlingar signalspaning diplomatisk representation inspektionsverksamhet information frn civila aktrer verksamma i omrdet materielunderskning sjbevakning markspaning (radar m fl sensorer) samverkan truppspaning utfrgning.
38
4 Inhmtning
4.2
Detaljerad planering
Den analys av underrttelsebehoven som skett i planeringsfasen resul terar i en frdelning av inhmtningsuppgifter till inhmtningsresurser (inhmtningsplan). I detta arbete skall hnsyn tas till det aktuella un derrttelselget, insatsmiljn och aktuella krav p tidsfrhllanden. Infr genomfrandet analyseras uppgiften och inhmtningsoperatio nen planeras i detalj med hnsyn till bland annat fljande: Vg och metod att n inhmtningsomrdet. Taktiskt upptrdande. Tidsfrhllanden. Vilken eller vilka sensorer som skall nyttjas. Kvalitetskrav p resultatet, t ex vilken upplsning, skala, eller mot svarande som krvs fr att kunna besvara den stllda uppgiften. Eventuell tolkning eller urval av information fr rapportering. Former fr rapportering.
4.3
Rapportering
Efter genomfrd inhmtning sker en frsta tolkning (vrdering, selek tering och formatering) av inhmtade data/information. Resultatet av tolkningen skall rapporteras. Hur rapportering normalt skall ske regle ras i funktionsplan underrttelsetjnst (se 3.2). Ytterligare krav p rap portering kan medflja varje specifik uppgift. Den lgsta nivn p rap port r 7S: Stund Stlle Styrka Slag Sysselsttning Symbol Sagesman
Dessutom br varje rapport sttas delgivningsregler och informations skerhetsklass. All inhmtad information och data skall sparas fr att mjliggra vidare bearbetning.
39
4 Inhmtning
4.4
Underrttelsediscipliner
Underrttelseunderlag och produkter kan vara av en mngd olika typer, hrrrande ur det omfattande spektrum av sensorer, tekniker och me toder som underrttelsetjnsten genom ren anammat och utvecklat. I syfte att underltta kommunikation om och beskrivning av dessa sker en indelning i olika underrttelsediscipliner. Hrigenom underlttas planering, nyttjande, utveckling och utbildning av underrttelseresur ser.
4.4.1
Inhmtningsdiscipliner
Med perspektivet inhmtningsdisciplin kategoriseras underrttelser ef ter vilken typ av fenomen de fokuserar p att utvinna information ur. Dessa kan vara exempelvis bilder (IMINT) eller mnniskor (HUMINT). Benmningen avser normalt de produkter som genereras inom respek tive disciplin men kan ven syfta p verksamheten att producera dessa underrttelser. Vad som terfinns inom ramen fr respektive benm ning eller rubrik kan skilja sig olika stater och organisationer emellan. Nedan fljer de viktigaste inhmtningsdisciplinerna. Flera av dessa kan i sin tur delas in i tv eller flera underkategorier. Akustiska underrttelser (ACINT), acoustic intelligence Bildunderrttelser (IMINT), imagery intelligence Materielunderrttelser (TECHINT), technical intelligence Personbaserad inhmtning (HUMINT), human intelligence Radarunderrttelser (RADINT), radar intelligence Signalunderrttelser (SIGINT), signals intelligence Signaturunderrttelser (MASINT), measurement and signature in telligence Underrttelser frn ppna kllor (OSINT), open source intelligence
40
4 Inhmtning
Bild 4:2 Inhmtningsdiscipliner
41
4 Inhmtning
Akustiska underrttelser, Acoustic Intelligence (ACINT) Definition Med ACINT avses underrttelser frn bearbetad information inhmtad frn akustiska fenomen. Inhmtning av ljudvgor kan ske svl i vatten som i luft. Dock r det mest utvecklade och vanliga omrdet fr ACINT hydroakustik, med sonarer och eller hydrofoner som sensorer. Styrkor med ACINT: ACINT mjliggr inhmtning under havsytan. Inhmtning kan ske passivt. Inhmtning kan ske ver lnga avstnd, srskilt vad avser hydro akustik. I koppling med signaturbibliotek mjliggrs detektion, lokalisering, klassning och fljning av enskilda fartygsindivider. Svagheter med ACINT: Inhmtning kan pverkas mycket starkt av skiftande naturfenomen (som exempelvis vder, luftfrhllanden, temperatur eller salthalt i vatten). Bildunderrttelser, Imagery Intelligence (IMINT) Definition Med IMINT avses underrttelser frn bearbetad information inhmtad genom bildalstrande sensorer. Sensorerna kan vara flygburna, som av satellit, flygplan eller UAV, eller person- eller fordonsburna. Bilder kan registreras med optiska, elekt rooptiska (EO) eller infrarda kameror (IR) alternativt med bildalstran de radarsystem (SAR). Styrkor med IMINT: Relativt objektivt. Jmfrande studier av geografiska omrden ver tiden mjlig. Skalning/mtning och positionering mjlig. Bildalstrande sensorer r i huvudsak passiva.
42
4 Inhmtning
Svagheter med IMINT: Kan ej knna av moral, stmningar eller intentioner. De flesta bildalstrande sensorer r ljus- och eller vderberoende. Sken- eller vilseledande tgrder riktade mot bildalstrande sensorer r vanligt frekommande. Personbaserad inhmtning, Human Intelligence (HUMINT) Definition Med HUMINT avses underrttelser frn bearbetad information inhm tad av mnskliga kllor. Till skillnad frn inhmtning inom IMINT eller SIGINT sker inhmtning inom HUMINT genom kontakter med kllan, frmst i form av samtal. Personbaserad underrttelsetjnst kan vara av enkel art, exempelvis samtal med lokalbefolkning, eller mycket komplex, exempelvis s kal lad klldrivning. HUMINT stller srskilda krav p skydd svl av inhmtare (operat rer) som kllor. Detta skydd yttrar sig som srskild hantering av den direkta informationen frn kllorna samt register och planer fr dessa och som omfattande omfalls- och skerhetsplanering fr HUMINToperationer. Styrkor med HUMINT: Kan inhmta intentioner och avsikter. Kan verka i alla tnkbara typer av insatser och konfliktniver. Kan uppfatta karaktren av relationer mellan aktrer. Svagheter med HUMINT: Resurskrvande, bland annat r tillgng till sprkkompetens en fr utsttning. Ledtiden frn uppgift till resultat kan vara mycket lng, srskilt som HUMINT frutstter att ett frtroende etablerats mellan operatrer och kllor. De ofta direkta kontakterna med aktrer i insatsomrdena kan ka riskerna fr inhmtarna. Huvudsakligen aktiv teknik, vilket kan ge indikationer om vra un derrttelsebehov.
43
4 Inhmtning
Radarunderrttelser, Radar Intelligence (RADINT) Definition Med RADINT avses underrttelser frn bearbetad information inhm tad med radar. RADINT spnner ver spektrumet frn markradar till luftbevaknings radar samt alla typer av satellit-, flyg- och fartygsburna radarsystem. Styrkor med RADINT: Kan spana ver stora ytor och lnga avstnd. Kan ge 3D-information. Snabbt resultat, nra realtid. Svagheter med RADINT: Strknslig. Aktiv inhmtning, det vill sga kan detekteras av andra parter. Signalunderrttelser, Signal Intelligence (SIGINT) Definition Med SIGINT avses underrttelser frn bearbetad information inhmtad genom spaning mot sambandssystem (Kommunikationsspaning (KOS) / Communications Intelligence (COMINT)) och andra elektro niska signaler (Teknisk Spaning (TES) / Electronic Intelligence (ELINT)). SIGINT stts av tradition en hg grad av sekretess. De specifika disci plinerna inom SIGINT stller krav p specialistkunskap och utrustning, exempelvis r sprkkompetens en frutsttning fr COMINT. Styrkor med signalunderrttelsetjnst: Stor yttckning. Relativt objektivt (avser ELINT). Mjliggr analys av ledningsstrukturer, kommunikationsnt och ordervgar. Kan klarlgga aktrers vilja och avsikter. SIGINT-operationer r i huvudsak passiva. Dygnet runt frmga, kan inhmta kontinuerligt. Svagheter med SIGINT: Kan vilseledas eller stras. Sprkkompetens erfordras fr aktuellt insatsomrde. Den hga sekretessen kan reducera nyttan av SIGINT genom den begrnsade spridningen.
44
4 Inhmtning
Signaturunderrttelser, Measurement and Signature Intelligence (MASINT) Definition Med signaturunderrttelser avses underrttelser frn bearbetad infor mation rrande frmmande objekts karaktristik, frmst utgende ifrn utsnd/-a eller reflekterad/-e energi, signaler eller mnen. Signaturunderrttelsetjnst syftar till att genom information rrande frmmande objekts karaktristik kunna upptcka, identifiera, flja eller vervaka detsamma. Informationen kan exempelvis vara radio-, radar-, laser-, optiska, akus tiska eller seismiska signaturer, men ocks data frn system som regi strerar vtskor, gaser eller prover frn fasta material. Till MASINT rknas ocks avancerad databehandling och vrig tolk ning av data som kommer frn andra inhmtningsdiscipliner, dr syftet r att faststlla eller skapa signaturer. Styrkor med MASINT: Mjliggr/underlttar upptckt av signaturskyddade ml. Skapa underlag fr hotbibliotek & igenknningsutrustningar. Upptcka signaturanomalier som kan pverka mligenknning. Inhmtande sensorer r i huvudsak passiva.
Svagheter med MASINT: Frutstter specifik utrustning. Krver oftast mycket specialiserad personal. Materielunderrttelser, Technical Intelligence (TECHINT) Definition Med materielunderrttelser avses underrttelser rrande frmmande materiel, dess utveckling och prestanda, vilka har eller kan f militr anvndning eller tillmpning. Materielunderrttelser hrrr frn studier och analys av och experiment med materiel, bde verklig och simulerad. Materielunderrttelsetjnst syftar till att egna stridskrafter skall ha s god kunskap som mjligt om motstndarens materiel och/eller materi elsystem. Hrigenom mjliggrs mottgrder, taktikanpassning, skyddstgrder, etc.
45
4 Inhmtning
Styrkor med TECHINT: Kan klarlgga exakta prestanda och beteenden hos tekniska system. Tekniskt objektivt. Svagheter med TECHINT: Frutstter tillgng till den materiel som ska underskas. Kan ge svar p hur materielen kan anvndas, inte hur den faktiskt anvnds. Tid- och resurskrvande. Underrttelser frn ppna kllor, Open Source Intelligence (OSINT) Definition Med OSINT avses underrttelser frn bearbetad information inhmtad frn ppna kllor, bde sdana som r allmnt tillgngliga (till exempel Internet, radio, tv, press) och sdana som har begrnsad spridning (till exempel kommersiella databaser). Centralt fr OSINT r en kontinuerlig vrdering av tillgngliga ppna informationskllor. Kllvrderingen syftar till att f insikt om alla de aspekter som i ngon mening kan pverka den information som kllan kan tillhandahlla. Inhmtningen bestr av urskiljning och urval av re levant information ur den tillgngliga informationsmngden. Styrkor med OSINT: Relativt snabbt och billigt. Ltthanterlig information d ingen sekretess behver pfras dock r underrttelserna frn OSINT normalt skyddsvrda. Global tckning. Svagheter med OSINT: Starkt beroende av elektroniska media. Stora informationsmngder. Den information som erhlls kan ofta vara vinklad, direkt felaktig eller manipulerad fr att passa olika syften. Den hga tillgngligheten till ppen information medfr risk att OSINT bedrivs utan relevant utbildning och kvalitetsskrade instru ment eller metoder.
46
4 Inhmtning
4.4.2
vriga underrttelsediscipliner
Ett annat perspektiv att dela in underrttelser efter r specifika mne somrden. Dessa r inte kopplade till inhmtningstekniker p samma stt som inhmtningsdisciplinerna, utan fokuserar p det tematiska in nehllet eller mnet fr respektive specialomrde. Underrttelser frn mnesomrdena kan dock baseras p information inhmtad genom en eller flera inhmtningsdiscipliner. Exempel: Ekonomiska underrttelser (ECOINT), economical intelligence Medicinunderrttelser (MEDINT), medical intelligence Politiska underrttelser (POLINT), political intelligence Sociologiska underrttelser (SOCINT), social intelligence
4.5
vriga inhmtningsmetoder
Eftersom den tillgngliga frberedelsetiden vid nya internationella in satser generellt r kort, och den av militren knda kunskapen om det nya insatsomrdet ofta r lg, mste kunskap kunna inhmtas genom kontakter med organisationer eller enskilda individer olika de mer tra ditionella militra underrttelsekllorna. Exempel p sdana alternativa kllor r sakomrdesexperter (Subject Matter Experts (SME) eller fretrdare fr Centers of Excellence (COE)) vid universitet, institut eller hgskolor. Andra exempel kan utgras av icke-statliga organisationer (NGO), kommersiella aktrer eller Com munities of Practice (COP), som bland annat kan terfinnas i sociala media eller diskussionsgrupper p Internet.
47
5
5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8
Bearbetning och analys

Allmnt ............................................................................................................... Grunder ............................................................................................................. Indelning ........................................................................................................... Registrering och informationshantering ....................................... Vrdering ......................................................................................................... Sammanstllning ........................................................................................ Analys och tolkning ................................................................................... Felkllor i bearbetningen ...................................................................... 50 51 53 54 56 58 59 65
Bild 5:1 Bearbetningsprocessen
49
5 Bearbetning och analys
5.1
Allmnt
Bearbetning r benmningen p den process dr inhmtade data och information sammanstlls, vrderas, analyseras och tolkas fr att erhl la underrttelser som kan svara p stllda underrttelsebehov. Bearbe tningsprocessen r drfr av vsentlig betydelse i all underrttelseverk samhet. Bearbetning syftar till att med std av tillgnglig information kontinu erligt kunna ge underlag fr chefs beslut frmst genom att: bedma aktrers avsikter och handlingsmjligheter upprtthlla och delge en gemensam lgesuppfattning frmst avse ende icke egna fenomen. Detta frutstter ett kontinuerligt arbete syftande till att: identifiera aktrers tyngdpunkt, avgrande punkter och kritiska sr barheter klarlgga aktrers lge, stridsvrde och verksamhet klarlgga och bedma aktrers frmga, funktioner och system. Det finns tv typer av bearbetning: strukturerande och genererande. Strukturerande bearbetning omfattar hantering, registrering och sam manstllning av data och informationselement. Den syftar till att ur skilja och sortera relevant information samt gra den skbar. Den struk turerande bearbetningen fr dock inte bli ett sjlvndaml eller bedrivas s att delgivning av underrttelser frdrjs. Genererande bearbetning omfattar vrdering, analys och syntes av till gngliga data och informationselement. Den syftar till att gra dessa anvndbara genom att stta in dem i ett sammanhang och drigenom upptcka, vrdera, frklara, frst eller frutsga ett fenomen eller en situation. Bearbetning genomfrs i regel p flera niver och kan omfatta allt frn konvertering av rdata till kvalificerade bedmningar grundade p fle ra olika typer av kllor. Bearbetning skall regelmssigt pbrjas genom skning i egna databaser samt i hgre chefs underlag och bedmningar. Inhmtad information r ofta ofullstndig, missvisande eller motsgel sefull. Endast undantagsvis klargr tillgnglig information omedelbart ett frhllande eller en hndelseutveckling. Vid bearbetning r drfr frmga att kunna uppfatta sammanhang, att fra konsekventa resone mang liksom frmga till urval, perspektivrikedom och att aktivt kunna vxla mellan olika perspektiv avgrande. En vsentlig del av bearbet ning utgrs av ett systematiskt frgande och nyfiket frhllningsstt
50
samt av att kontinuerligt fundera ver och gra egna tankemnster och knslomssiga, analytiska och psykologiska frdomar medvetna. Underrttelsebefl r en betydelsefull mlgrupp fr en aktrs vilseled ningstgrder. Det r drfr av stor betydelse att information och kllor fortlpande vrderas och att vra tolkningar och slutsatser av dessa kontinuerligt granskas kritiskt under bearbetningsprocessen fr att fr ska upptcka om vi r utsatta fr vilseledning eller desinformation.
5.2
Grunder
Bearbetning inleds med en strukturerad process dr enskilda data vr deras, sammanstlls, struktureras och jmfrs med redan befintlig kun skap. Drefter tolkas informationen och ges en innebrd. Slutligen stts informationen in i sitt sammanhang varvid underrttelser i form av slutsatser och bedmningar erhlls, vilka sedan kan utgra beslutsun derlag. Det finns drmed en kvalitativ skillnad mellan tillgnglig infor mation i dess obearbetade form och den frdiga underrttelseproduk ten. Bearbetning skall dock inte vara mer omfattande n vad underrt telsebehoven krver och tillgnglig tid och tilldelade resurser medger. Detta innebr att bearbetning kontinuerligt mste fljas upp s att det finns en rimlig balans mellan vad som r nskvrt och vad som r mj ligt att bearbeta. Underrttelsebehoven utgr grunden fr hur bearbetningen skall plan lggas och bedrivas. Formulering och nedbrytning av underrttelsebe hov till frgestllningar br ske i samrd mellan inhmtnings- och be arbetningsledare. Bearbetning regleras i bearbetningsorder och inriktas i frsta hand mot de av chef faststllda prioriterade underrttelsebeho ven. Hur inhmtade upplysningar skall bearbetas avgrs mot bakgrund av tillgngliga resurser fr bearbetning och hur underrttelsebehoven har formulerats och brutits ned till frgestllningar. Bearbetning kan medfra revidering av befintliga eller formulering av kompletterande underrttelsebehov. Bearbetning skall samordnas mellan underrttelsesektioner i samver kande, understllda och underlydande frband. Bearbetning kan drfr beordras utver det som hnger samman med egen uppgift.
51
Bild 5:2 Underrttelsebearbetning
Vid delgivning av underrttelser skall s lngt mjligt val av bearbe tningsmetod och kllor redovisas. Hrvid kan dock krav p sekretess och kllskydd medfra begrnsningar avseende sprbarhet i underlaget fr vissa avnmare. Vid delgivning av preliminrt eller endast delvis bearbetad information skall detta framg. Sdan delgivning skall kom pletteras i efterhand. Endast i undantagsfall skall obearbetad information delges som svar p stllda underrttelsebehov.
52
5.3
Indelning
Bearbetning och analys indelas i: grundbearbetning verksamhetsbearbetning srskild bearbetning.
5.3.1
Grundbearbetning
Grundbearbetning syftar till att klarlgga och beskriva relativt stabila grundvrden hos en aktr eller i ett operationsomrde. Grundbearbet ning kan avse objekt (till exempel frband, materiel, person, anlggning, eller organisation) eller tematiska frhllanden (till exempel organisa toriska, doktrinra, materiella, kulturella, sociala, ekonomiska, geogra fiska, meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska, eller medicinska). Resultatet av grundbearbetning utgr grundunderrttelser (se 2.7.1). I uppgiften ingr ansvar fr kontinuerlig uppdatering av den gemen samma databasen.
5.3.2
Verksamhetsbearbetning
Verksamhetsbearbetning innebr bearbetning och analys som std till pgende operation eller uppfljning av genomfrd verksamhet. Verk samhetsbearbetning omfattar dels verksamhetsuppfljning i syfte att klarlgga en aktrs aktuella dispositioner, kapacitet och frmgor, dels bedmanden av aktrens handlingsmjligheter p kort och lng sikt samt hur insatsmiljn kan komma att inverka p dessa. Verksamhetsbearbetning syftar till att upprtthlla en gemensam l gesbild och att besvara stllda underrttelsebehov. I uppgiften ingr i regel ansvar fr att uppdatera grundbearbetningens underlag.
5.3.3
Srskild bearbetning
Srskild bearbetning r en uppgift som innebr att bearbetningen in riktas mot en specifik frgestllning eller perspektiv. Srskild bearbet ning kan till exempel avse objekt, verksamhet, omrde eller aktr och syfta exempelvis till att skapa underlag fr taktikanpassning. I uppgif ten kan ansvar fr att uppdatera grundbearbetningens underlag ing.
53
5.4
Registrering och informationshantering
Ett verskdligt och enkelt system fr registrering, lagring och sam manstllning r en viktig frutsttning fr en vl fungerande bearbe tnings- och analysprocess. Registrering syftar till att ordna och skapa verblick ver inhmtad information och underltta fortsatt bearbet ning och delgivning. Registrering omfattar metoder och rutiner fr att ta emot, registrera, lagra och sammanstlla inkomna rapporter och in hmtad information och data. Vid tidsbrist kan det bli ndvndigt att tillflligt begrnsa registrering en. Den skall dock alltid minst omfatta: registreringstidpunkt avsndare rendemening. All information mste sparas p ett sdant stt att den r tillgnglig fr dem som r i behov av den. Det innebr bland annat att information skall lagras p ett likartat stt, sorteras och kategoriseras efter ett ge mensamt standardiserat format och frses med metadata fr att under ltta fortsatt bearbetning. Riktlinjer avseende metadata och anvisningar fr lagring styrs av frbandets regler fr informationshantering. De un derrttelsespecifika kraven p och reglerna fr informationshantering regleras i funktionsplan underrttelsetjnst (se 3.2). Information skall lagras i den form den inkommer i, det vill sga som rapporter eller andra dokument. Dessa kan i sin tur ha relationer till ett eller flera objekt (till exempel personer som omskrivs i en rapport), vilka ocks mste kunna beskrivas och lagras fr att kunna stta in objekten i ett sammanhang. Delar av innehllet i rapporten kan drmed anvndas fr att uppdatera befintliga eller skapa nya objekt och relationer. I hela denna process r det viktigt att sprbarheten mellan dokument, objekt och relationer bibehlls. Alla objekt tillhr ngon av fljande huvudkategorier: Materiel - omfattar alla typer av materiel och kan delas in i undergrupper avseende typ. Organisation - omfattar svl civila som militra organisationer. Plats - beskriver en plats (geografisk belgenhet, omrde, anlggning, konstbyggnad). Person - beskriver en person med exempelvis namn, alias, utbildning och karaktrsdrag.
54
Hndelse - beskriver en hndelse (en aktivitet vid en tidpunkt med rela tion till en plats). Fljande typer av information mste dessutom kunna hanteras tillsam mans med objekten fr att beskriva relationen mellan tv eller flera ob jekt fr att stta in dem i sitt sammanhang: Dokument Innehller information i ostrukturerad form (som exempel vis text eller bilder) med metadata (till exempel tidpunkt fr iakttagel sen, aktuell klla eller sensor, registreringstidpunkt samt avsndande frband). Ntverks- och kommunikationslnkar - beskriver en fysisk eller virtuell frbindelse mellan tv noder i ett ntverk, som till exempel vgar eller elnt. Ml- och verkansdata kompletterar objekt med data relevant fr att pla nera och flja upp pverkan av dem. Information kategoriserad fr bearbetning kan beskrivas enligt fljande modell:
Bild 5:3 Informationsmodell fr underrttelsebearbetning
55
5.5
Vrdering
Vrdering r en subjektiv bedmning och grundas p erfarenhet, knda sakfrhllanden och knnedom om en klla. Vrdering syftar till att be dma angelgenhetsgrad hos och sakriktighet i information samt att klarlgga dess innebrd mot bakgrund av redan knda frhllanden och gllande operationsplan. Vrdering dokumenteras som en kombi nation av en kllas tillfrlitlighet och sakriktighet i den erhllna infor mationen. Tillfrlitlighet och sakriktighet bedms oberoende av var andra. Vrdering omfattar: inledande granskning bedmning av kllans tillfrlitlighet bedmning av informationens sakriktighet andra faktorer (till exempel sekretess).
5.5.1
Inledande granskning
Inledande granskning sker mot bakgrund av uppgiften och faststllda underrttelsebehov. Granskningen sker i syfte att avgra: om informationen r av beslutskritisk natur och drfr mste delges omedelbart om informationen r sdan att fortsatt bearbetning skall ske omedel bart, till exempel besvarar stllda underrttelsebehov, eller om vidare bearbetning kan anst tills vidare om informationen r av intresse fr andra. Syftet r att skerstlla att beslutskritisk information delges chef vid rtt tid, i rtt format och med rtt kvalitet (bearbetningsgrad) och att upp gifter som fr tillfllet bedms sakna betydelse eller vara mindre vr defulla i frhllande till pgende bearbetningsuppgifter sorteras ut fr registrering och eventuell senare bearbetning.
56
5.5.2
Tillfrlitlighet
Bde sensorobservationer och mnskliga iakttagelser har begrnsning ar i funktionsstt och pverkas p olika stt av faktorer i omgivningen. Begrnsningarna r dessutom varierande mellan olika tidpunkter och omstndigheter. Tillfrlitlighet bedms mot bakgrund av en kllas: Tillgnglighet med vilket avses en sensors eller kllas mjligheter och frutsttningar att faktiskt ha tillgng till den aktuella informa tionen. Hrvid bedms geografisk eller annan fysisk belgenhet och tekniska prestanda. Motivation - med vilket avses en bedmning av en kllas avsikter, intentioner och motiv. Hrvid beaktas srskilt mjligheter till vilse ledning och desinformation. Frutsttningar - med vilket avses sensorers och kllors mjlighet att inhmta information. Hrvid beaktas begrnsningar avseende bde teknisk funktion och miljfaktorer ssom vdrets och terrngens in verkan. Kapacitet - med vilket avses frmgan att inhmta och bearbeta in formation. Hrvid beaktas utbildning, kunskaper, frdighet och er farenhet samt tekniska prestanda. Fr frband beaktas srskilt strids vrdet. Tillfrlitligheten anges enligt fljande (se bilaga 1, vrderingsbegrepp): A = Fullt tillfrlitlig (Completely reliable) B = Vanligen tillfrlitlig (Usually reliable) C = Ganska tillfrlitlig (Fairly reliable) D = Vanligen inte tillfrlitlig (Not usually reliable) E = Inte tillfrlitlig (Unreliable) F = Tillfrlitligheten kan inte bedmas (Reliability cannot be judged) Aktuella kllors tillfrlitlighet frtecknas. Frteckningen revideras for tlpande.
57
5.5.3
Sakriktighet
Bedmning av sakriktighet avser en skattning av sannolikheten fr att en upplysning r sann och grs frmst genom jmfrelse med tidigare knda frhllanden och gentemot sitt sammanhang. Hrvid kontrolle ras srskilt om informationen stmmer med sdan vars sakriktighet l ter sig kontrolleras. Vidare grs en rimlighetsbedmning betrffande tids- och rumsfrhllanden, tekniska och andra faktorer ssom resurser och kapacitet samt om informationen bekrftas eller motsgs av infor mation frn andra kllor. Den information som tycks bekrfta redan tillgngligt underlag skall kontrolleras till sitt ursprung, s att den inte hrstammar frn samma klla och tillflle. Risken fr att vilseledning och desinformation kan freligga skall dock alltid beaktas. Fr att en uppgift skall anses vara bekrftad krvs att minst tv av varandra helt oberoende och kompletterande kllor lmnat verrensstmmande upp gifter. Sakriktighet anges enligt fljande (se bilaga 1, vrderingsbegrepp 1): 1 2 3 4 5 6 Bekrftad (Confirmed by other sources) Sannolikt riktig (Probably true) Mjligen riktig (Possibly true) Tvivelaktig (Doubtful) Osannolik (Improbable) Sakriktigheten kan ej bedmas (Truth cannot be judged)
5.6
Sammanstllning
Sammanstllning innebr att tillgnglig information frs samman i syfte att identifiera redundant information eller brister i underlaget samt att frtydliga relationer och sammanhang. Vrdet av bearbetningen beror i hg grad p mjligheterna att sammanstlla upplysningar med var andra och med knda frhllanden. Sammanstllning syftar till att strukturera information p ett lttillgngligt stt och hrvid tydliggra innebrd och eventuella mnster. Fortlpande sammanstllning ger ef terhand vidgad knnedom om lget eller andra faktorer och anvnds fr att klarlgga om information frndrar, bekrftar eller motsger ti digare uppfattningar. Sammanstllning kan ske grafiskt eller med text. Metod fr sammanstllning grundas p frbandets underrttelseomr de, intresseomrde och aktuella underrttelsebehov.
58
Metoder fr sammanstllning utgrs till exempel av: styrkejmfrelser lnkdiagram tidslinjaler kartor, stomskisser eller andra visualiseringar.
5.7
Analys och tolkning
Analys innebr att dela upp en helhet i dess olika bestndsdelar genom att vlja ut, sortera och strukturera relevant information fr vidare de taljgranskning. Syftet r att kunna frklara eller tolka helhetens inne brd genom en metodisk och detaljerad granskning av de ingende de larna och hur dessa interagerar. En analys skall dock inte vara mer om fattande n vad underrttelsebehoven krver. Information eller observationer r i regel endast yttre knnetecken eller symptom p bakomliggande orsaker och sammanhang. Tolkning syftar till att klarlgga dessa orsaker och sammanhang samt till att dra slut satser om dessas omedelbara eller lngsiktiga betydelse. Tolkning r en mental process som grundas p knda frhllanden samt p bearbeta rens kunskaper, frdigheter, erfarenheter, attityder och andra indivi duella egenskaper. Dessa bygger i sin tur p vra egna tidigare erfaren heter och den kultur vi lever i. Samtidigt skall tolkningen vara ett re sultat av en sammanhngande argumentation och inte baserad p ns ketnkande och frutfattade meningar. Under denna fas av bearbetning r det drfr viktigt att kontinuerligt sammanfatta och dokumentera resultatet s att varje slutsats kan stdjas p fakta och fr att vid behov kunna revidera analysen. Vid tolkning av information skall fljande faktorer vervgas: Identifiering: vad eller vem r det? Vad r innebrden och konse kvensen av detta? Aktivitet: vad gr den/det? Varfr? Finns det frndringar i aktivi teten? r aktiviteten en del i ett verksamhetsmnster? Vilka konse kvenser medfr aktiviteten? Innebrd: vilken betydelse har svaret p fregende frgor? Vilka konsekvenser medfr detta? Vilken r den omedelbara respektive lngsiktiga betydelsen? Varfr? Svarar det mot ngon identifierad indikator? r det frgan om vilseledning? Slutsats: Vilken r den sammantagna betydelsen av svaren p fre gende frgor? Hur inverkar detta p vr verksamhet?
59
I regel uppstr frstelse tidigt i analysprocessen medan dremot fr troendet fr eller tilliten till resultatet av bearbetningen krver fler std jande bevis. Detta kan medfra ett upplevt behov av att inhmta ytter ligare, bekrftande information fr att kunna fatta beslut eller fr att ett problem skall kunna lsas istllet fr att frlita sig p den redan till gngliga informationen. Ofta frbttrar inte ytterligare bekrftande in formation vrdet av ett bedmande (dess konfidensgrad, se kap 6.4) utan strker endast bearbetarens trygghet fr resultatet. De olika delarna kan genom syntes kombineras och sammanfras till en ny helhet. Den sammantagna slutsatsen r sledes inte en del av analy sen utan snarare en syntes av de delar som analys och tolkning har ge nererat. En bedmning utgrs drmed av vlgrundade argument som stds av fakta men dr inte ndvndigtvis alla de ursprungliga delarna ingr. Slutsatser av en analys grs sakligt och s kortfattat som mjligt. Fakta och antaganden skall hrvid hllas klart isr. De brister som iden tifieras i underlaget och de antaganden som bedmningen grundas p skall frtecknas.
5.7.1
Analysens grundformer
Analysens grundformer utgr de byggstenar med vilka grundbearbet ning, verksamhetsbearbetning och srskild bearbetning genomfrs. Analys omfattar fljande grundformer: Fenomenanalys Systemanalys Situationsanalys Prognostisering
Fenomenanalys syftar till att studera ett fenomen genom att identifiera, klassificera och beskriva det och detaljgranska dess bestndsdelar fr att ka kunskapen och frstelsen. Hrvid kombineras information som hnfr sig till samma objekt, aktivitet eller hndelse ur flera olika as pekter. Informationen detaljgranskas genom att jmfras med redan knd information (komparativ aspekt). Drefter klarlggs dess relevans och egenskaper (kvalitativ aspekt), proportioner (kvantitativ aspekt) och dess funktioner (funktionell aspekt). En fenomenanalys r i huvud sak beskrivande. En fenomenanalys omfattar frgor av karaktren: vad bestr fenomenet av? Hur kan det delas upp? Vad knnetecknar dess olika delar? Vilken funktion har de? Systemanalysen beskriver aktrer och relevanta miljer som system. Syftet r att ka frstelsen fr en organisations eller verksamhets fr mga, beroendefrhllanden och kapacitet. En systemanalys kan klar lgga systemsvagheter (kritiska srbarheter) vilka kan ge underlag fr
60
val av ml och verkansmedel, samt utgra ett std fr att bedma vilka effekter operationen br efterstrva eller undvika. En systemanalys av exempelvis ett insatsomrde br drfr inte enbart omfatta militra ka paciteter och frmgor utan exempelvis ven politiska, ekonomiska, sociala, infrastrukturella, kulturella och religisa frhllanden. Analy sen kan ven utgra underlag fr bedmning av egna risker och kritiska srbarheter. Systemens beroendefrhllanden frndras stndigt varfr det r ndvndigt att kontinuerligt uppdatera analysen fr att upprtt hlla en aktuell bild. En systemanalys r i huvudsak beskrivande och omfattar struktur, flden och pverkansfaktorer samt redovisar styrkor och svagheter i systemet. En situationsanalys grundas p sammanstllda underrttelser och en bedmning av kommande hndelseutveckling samt insatsmiljns in verkan p operationerna. Syftet r att genom en sammanvgd helhets bild frbttra frstelse av en situation eller verksamhet och drigenom bidra till vrt informationsverlge. Analysen konstruerar en aktuell och sammanhngande beskrivning av de fr operationsplanen relevan ta frhllanden. Denna beskrivning utgr organisationens konceptuella modell av aktrerna och insatsmiljn, till exempel en gemensam lges bild av pgende och bedmd kommande verksamhet. Modellen syftar till att terge verkligheten p ett sdant stt att det gr att fatta beslut om hur den egna verksamheten skall bedrivas fr att f nskad effekt. En situationsanalys br kunna besvara frgorna: vem, vad, nr, var, varfr och hur. En prognostisering uttrycks till exempel i bedmningar av kommande hndelseutveckling eller trender p kort och lng sikt. Den syftar till att samlat bedma de organisationer, drivkrafter, frmgor och s vidare som inverkar p och formar en kommande hndelse eller frlopp, samt vilka konsekvenser och mjligheter detta medfr. Avgrande r att klarlgga vilka krafter som r under frndring och p vilket stt och hur snabbt de utvecklas. Viktiga grunder r aktrernas intentioner, san nolika agerande, tillgngliga resurser samt under vilka villkor en viss handlingsmjlighet kan intrffa. Det r hrvid avgrande att betrakta aktren s som denne uppfattar sig sjlv, sin situation och sina mjlig heter, liksom hur vi uppfattas av aktren. Det r aktrens sjlvbild, inte vr uppfattning om aktren, som ligger till grund fr dennes agerande.
61
5.7.2
Analytiska metoder
I huvudsak finns det tv analytiska metoder: att utg frn data (datad riven analys) eller att utg frn en konceptuell modell (teoridriven ana lys). Bda metoderna r analytiska i betydelsen att de utgr frn ett strukturerat resonemang och slutledning och r beroende av empirisk information. Valet av metod beror av hur underrttelsebehovet r for mulerat. Den valda metoden genererar krav p vilken typ av inhmt ning som behver genomfras fr att underrttelsebehovet skall kunna besvaras. En analys som utgr frn data grundas p ett antagande om att be stndsdelarna i det som skall analyseras kan formaliseras och tydligt beskrivas, till exempel genom statistik. Analysen grundas ofta p ett antal urvalsfaktorer fr att beskriva samband eller olika faktorers vx elverkan, till exempel en bedmning av stridsberedskapen hos ett fr band. En datadriven analys kan medfra en frskjutning av fokus mot inhmtning av data snarare n analys eftersom giltigheten av analysen beror av en s rttvisande och komplett uppsttning data som mjligt. En analys som utgr frn en konceptuell modell grundas p en upp sttning antaganden om sammanhang och innebrd mellan olika feno men. Utgngspunkten r en hypotes varigenom tillgnglig information kan tolkas p ett meningsfullt stt och som drefter kan styra vad man letar efter fr observationer fr att kunna bekrfta eller motsga hypo tesen, till exempel vid framtagning av motstndarens handlingsalter nativ. Den konceptuella modellen utgr p s stt ett ramverk fr vr frstelse av ett problem eller en situation. Fokus ligger p underlig gande faktorer som gr observerade frhllanden begripliga ven om dessa inte kan observeras eller mtas direkt. Teorin kan sedan justeras eller kompletteras efterhand. Denna metod r frmst anvndbar nr underlaget r otydligt, nr det finns stora luckor i informationen eller nr det finns endast ett ftal mngtydiga observationer. Det finns i huvudsak tv grundlggande typer av slutledningar i ana lysarbetet: induktiva och deduktiva. Induktion En induktiv slutledning utgr frn flera enskilda fall och skapar ett samband mellan dessa. Slutledningen bygger p att ett antal fakta eller hndelser uppfattas vara lika i ngot avseende. Detta grs genom att registrera och analysera det ena enstaka fallet efter det andra fr att s smningom klarlgga ett samband. En induktiv slutledning utgrs p s stt inte av en serie argument utan av det som de enskilda fallen har gemensamt. En induktiv slutsats kan ofta sammanfattas genom ett be grepp som kan beteckna det som de enskilda fallen har gemensamt. Fr
62
att kunna frklara sambandet mellan observationerna mste dessa i re gel dock sttas in i ett vergripande tolkningsmnster - en hypotes - fr att ha ett frklaringsvrde. En induktion omfattar generellt sett fljande steg: Observation av fenomen. Klassificering och analys av dessa fenomen. Utifrn gemensamma drag formulera ett samband som kan frklara observationen. En induktiv slutledning ger ingen avgrande bevisning eftersom varje observation grundas p en tolkning, och slutsatserna kan vara falska ven om observationerna r sanna beroende p att ett felaktigt tolk ningsmnster anvnts. Induktiva slutsatser r drfr endast mer eller mindre sannolika. Oskerheten i induktiva slutledningar beror p tv faktorer: dels bygger de p empiri vilket kan vara vilseledande, dels r materialet sllan fullstndigt. Det tillgngliga urvalet kanske inte ens r representativt. De vanligaste felen i induktiva slutledningar r att en generell slutsats grundats p fr f eller irrelevanta fall, eller att obser vationer tolkats eller klassificerats felaktigt. Deduktion En deduktiv slutledning utgr frn en vergripande hypotes som fr klarar ett enskilt fall. Knnetecknet fr en giltig deduktiv slutledning r att om premisserna r sanna s mste ven slutsatsen vara sann. De duktiv slutledning grundas p en serie argument som logiskt fljer p varandra och leder fram till en slutsats. Genom dessa hrledda konse kvenser kan giltigheten av en hypotes prvas genom formulering av prvbara frutsgelser. Frutsgelserna formuleras i regel som obser verbara indikatorer. Tillmpning av doktrinra mallar inom IPB-arbetet r exempel p deduktiva slutledningar. Deduktion omfattar generellt sett fljande steg: Val av konceptuell modell. Formulering av prvbara konsekvenser. Hrledning av slutsatser.
5.7.3
Hypoteser och hypotesprvning
I underrttelseanalys r hypoteser att betrakta som testningsbara tolk ningsmnster, i vilka enskilda fakta grs begripliga genom att sttas in i sammanhang. De utgrs i regel av en kombination av fakta och anta ganden. Fr att en hypotes skall vara anvndbar mste den utformas s detaljerat och konkret att en prvning mot indikatorer kan genomfras. En indikator r hrvid att betrakta som en observerbar faktor (hndelse,
63
freteelse, beteende eller liknande) som stder eller motbevisar en hy potes. En indikator kan uttryckas i form av ting/objekt, hndelse, fr lopp, aktiviteter eller tillstnd. En hypotes utgr drmed en konkret bild som gr att arbeta med och stlla frgor kring och som kan ligga till grund fr prognoser och frutsgelser om framtiden. Den kan exem pelvis utgras av en lgesbild eller av framtagna handlingsalternativ. Det viktiga vid hypotesformulering r att identifiera vilka observerbara konsekvenser hypotesen medfr, om den r sann, samt att klarlgga vilka antaganden som anvnds. Hypoteser br vara: motsgelsefria prvbara rimliga. Att hypoteser r prvbara innebr att det mste finnas ngon eller ngra konkreta konsekvenser vars sanning eller falskhet kan konstateras ge nom observation eller genom slutledning. En hypotes betraktas som orimlig om den strider mot allmnt vedertagen kunskap eller teoribild ning. Man br dock undvika att genast frkasta hypoteser som frefaller orimliga. Hypotesprvning br inriktas mot att motbevisa hypoteser snarare n att bekrfta dem, eftersom vi har en tendens att leta efter det som styrker vra hypoteser. En viktig frga vid hypotesformulering r drfr vilken typ av information som har tillrckligt vrde fr att frndra eller ve derlgga hypotesen. Indikatorer som ensamma kan vederlgga en hy potes och som dessutom r srskiljande mellan olika alternativ r sr skilt viktiga att ta fram. Genom dessa kan hypoteserna anvndas fr att inrikta inhmtning. Indikatorer br drfr tas fram i samrd med be rrda inhmtningsorgan. Vid hypotesprvning skall ett direkt frkastande av hypoteser nr man fr in fakta eller observationer som tycks motbevisa dem undvikas. Or saken r att fakta och observationer kanske inte tolkas p rtt stt och att en ensam indikator kan vara central ven om den inte stds av flera olika kllor. Riktlinjer vid hypotesprvning: Arbeta iterativt med hypoteser. Justera och komplettera vid behov och g tillbaka till tidigare faser nr det behvs. Formulera och konkretisera hypoteser s att de gr att prva. Ha bredd i de alternativa hypoteserna. Fokusera p skillnaderna mellan alternativen. Prva alternativa frklaringar - falsifiering.
64
Ta hnsyn till och redovisa oskerheter och antaganden. Dokumentera resultat och antaganden kontinuerligt.
5.7.4
Kvantitativ eller kvalitativ ansats
Vid bearbetning kan man i grunden ha tv olika ansatser till insamlan det av det data som nyttjas fr att besvara underrttelsebehovet - kvan titativ ansats eller kvalitativ ansats (kallas ibland kvantitativ metod eller kvalitativ metod). Kvantitativ ansats kan sgas frska frklara det som analyseras, medan kvalitativ ansats frsker frst det. Den ansats som vljs i det enskilda fallet pverkar och kan ibland begrnsa slutsatserna i analysen. Strvan br vara att kombinera kvantitativt och kvalitativt data i syfte att maximera insikten om det som analyseras. De data som samlas in med en kvantitativ respektive kvalitativ ansats skiljer sig som fljer:
Kvantitativ Numeriska Berkningsbara Kvalitativ Verbala Beskrivande
Relativt objektiva Subjektiva
5.8
Felkllor i bearbetningen
Det finns bde strukturella och analytiska orsaker till feltolkningar. De strukturella orsakerna beror p beslutsfattares frmga att anvnda analysresultat liksom organisationens struktur, attityd och formella ut bildning. Strukturella faktorer pverkar information frn flera olika ka tegorier ssom kulturella och organisatoriska. De analytiska felkllorna r frmst beroende av tv typer av faktorer: Tillmpning av olmpliga eller felaktiga metodologiska regler och riktlinjer. Kognitiva faktorer, ssom felkllor i urval och bearbetning. De metodologiska faktorerna utgrs av de regler, metoder och fre stllningar som den enskilde bearbetaren har kommit i kontakt med och utbildats inom. Dessa ger vgledning om hur ett problem br lsas och medfr konsekvenser fr de urvalskriterier, perspektiv och tolknings mjligheter som tillmpas. Detta medfr en risk fr att anvnda under lag eller metoder som inte r tillmpliga p uppgiften. Andra frekom mande fel vid bearbetning r att bearbetning sker mot fel underrttel sebehov (fljer inte inriktningen av funktionen) eller mot felaktig bear betningsgrad (skilj p rapportsammanfattning, sammanstllning och analys).
65
De kognitiva faktorer som frmst pverkar bearbetningen r: Tendensen att se mnster dr det inte finns ngot - tolkning pverkas av en strvan mot meningsfullhet, begriplighet och en knsla av sam manhang fr att gra det uppfattade mer frsteligt. Tendensen att ska efter bekrftande bevis att ska bekrftande upp gifter ven dr motstridig information finns tillgnglig. Det finns en tydlig tendens att ska efter och vara uppmrksam p i huvudsak de uppgifter som strker redan etablerade uppfattningar. Mnniskan har lttare att acceptera inkommande information som stdjer en ti digare uppfattning eller hypoteser och tenderar att frkasta sdant som indikerar motsatsen. Om ett bevis motsger en redan formulerad sikt r det vanligt att detta bortses ifrn, och uppgiften kan under medvetet komma att bli bortfrklarad och satt en fr lg tillfrlit lighet. En bearbetare som skriftligt redovisat en viss uppfattning r drefter obengen att ndra uppfattning. Frdomar genom vr frfrstelse flera olika kategorier frdomar kan pverka tolkning av information. Dessa kan exempelvis vara kultu rella, organisatoriska, personliga eller kognitiva frdomar. Alla in divider tolkar data och information gentemot sin egen erfarenhet, uppfattning och kunskap om mnesomrdet. Det finns en uppenbar risk att tillskriva aktrer vra vrderingar och drigenom skapa en spegelbild av den egna uppfattningen, vilken frutstter eller utgr frn att en aktr tnker och uppfattar situationen som vi gr och att denne drmed kommer att handla som vi skulle ha gjort. Grupptnkande - Grupptnkande (i vissa sammanhang paradigm) medfr en stark tendens att pverka varandra genom att stlla likar tade frgor och ska efter samma typ av svar p ett problem. Detta medfr att vi har svrt att upptcka ofrvntade gradvisa frnd ringar och grna avvisar eller bortfrklarar det som faller utanfr det som gruppen uppfattar som rimligt och begripligt. Ogrundade, tidigt uppkomna omdmen tenderar att behllas fr lnge och kan vara svra att ndra. Om ett tankemnster tidigare varit framgngsrikt fljer vi grna samma tankemnster igen ven om situationen inte r den samma.
66
6
6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6
Delgivning
Allmnt ............................................................................................................... Att beakta i samband med delgivning ........................................... Produktion av underrttelser ............................................................... Uttrycksstt i bedmningar ................................................................... Rapporter ......................................................................................................... Fredragningar ............................................................................................. 68 68 70 71 71 74
Bild 6:1 Delgivningsprocessen. I "Leverans" ingr tillgngliggrande, kunskapsverfring och presentation.
67
6 Delgivning
6.1
Allmnt
Delgivningsmomentet i underrttelsecykeln syftar till att tillse att in formation och underrttelser nr rtt mottagare i rtt tid - och i rtt form. Med delgivning avses att frmedla eller tillgngliggra underrttelser. Den information som delges skall vara saklig, tydlig och s kortfattad som mjligt. Det delgivna skall anpassas till mottagarens frmga och frutsttningar att tillgodogra sig underrttelserna. Vad som r fakta respektive antaganden och bedmningar skall framg tydligt. Delgivning regleras utifrn delgivningsplan (se 3.3.5), vilken grundas p aktuella underrttelsebehov och stende order. Delgivningsplanen anger mottagare av underrttelser, tidpunkter samt format och metod fr delgivning. En underrttelse minskar i vrde och kan rentav bli vrdels om den inte nr mottagaren i tid. Kraven p snabbhet, fullstndighet och sek retess mste vgas mot varandra. I brdskande lgen kan information som endast r bearbetad i ringa grad behva delges. I dessa fall r det viktigt att mottagaren uppmrksammas p att informationen endast r begrnsat bearbetad. Grundprincipen r att s mycket information som mjligt skall tillgng liggras utan avkall p till exempel kllskydd. Underrttelsetjnsten skall arbeta efter principen Skyldighet att tillhandahlla (Responsi bility to provide) och inte efter Behov fr tjnsten (Need to know).
6.2
Att beakta i samband med delgivning
Planering av delgivning skall ske s tidigt som mjligt, helst redan i samband med att underrttelsebehovet tas emot. Bland annat mste man redan hr ta hnsyn till vilken frmga mottagaren har att ta emot och frst delgiven information med hnsyn till teknisk frmga (band bredd, sambandssystem och andra tekniska system) och vriga frm gor (frkunskaper, sprk, kulturfrstelse och fysiska begrnsningar). ven skerhetsskyddsaspekter mste beaktas i detta sammanhang. All intern delgivning skall innehlla information om underrttelsernas tillfrlitlighet och sakriktighet samt uppgift om huruvida det r frga om obearbetad eller endast preliminrt bearbetad information. Prelimi nra rapporter eller underlag skall kompletteras efter hand. Vid delgiv ning kan bakgrundsinformation som exempelvis historia, relationer el ler liknande behva bifogas fr att mottagaren skall kunna stta infor mationen i sitt rtta sammanhang.
68
6 Delgivning
Underrttelser om att lget hos aktren r ofrndrat eller om att akt ren inte finns inom ett omrde r vrdefulla och viktiga att delge. Vid delgivning redovisas i s stor utstrckning som mjligt de kllor som bidragit till underrttelseprodukten. Kravet p kllskydd mste hrvid beaktas. Kllredovisningen skall anpassas beroende p motta gare, informationsskerhetsklass, inhmtningsmetod med mera. Dess utom mste omskrivningar eller utelmnande av viss information (i syfte att inte rja kllor, egen frmga eller egna avsikter) vervgas. Internt inom underrttelsetjnsten bidrar kllredovisning till sprbar het och minskar risken fr cirkelverifiering. D delgivning sker i en internationell milj eller insats stlls hga krav p kunskap och frdighet i det gemensamma stabssprket. Vid muntlig delgivning har mottagaren mjlighet att omgende stlla frgor och p s stt f delar i redovisningen frdjupade. Vid svl muntlig som skriftlig delgivning skall strvan vara att genom bilder och skisser visualisera exempelvis hndelsefrlopp eller bedmningar. Skriftlig delgivning innebr att sprbarhet skerstlls, men medfr sam tidigt en viss risk fr missuppfattningar. Delgivning av bilder kan sllan ske utan frklarande text eller utan att tfljas av ngon form av skriftlig rapport. Delgivning av underrttelser och information i lednings- och informa tionssystem br ske genom att dessa registreras manuellt endast vid ett tillflle. Delgivning kan drefter ske automatiskt med innehll och periodicitet enligt planerade och uppkomna behov. Sdan registrering skall ske i enlighet med de faststllda informationshanteringsrutinerna (se 3.2). Delgivning genom uppdatering av databaser stller krav p metod- och systemkunskaper. Bristande sdana kunskaper kan resultera i att infor mation gr frlorad, inte gr att terska, feltolkas eller blir oanvndbar. D underrttelser kommer att delges via sambandsmedel mste detta beaktas redan i den inledande planeringen. Detta inverkar p under rttelsearkitekturen (se 2.11) inom operationen och stller krav p sam verkan mellan underrttelsetjnsten och sambandsfunktionen fr att snabb, sker och tillfrlitlig delgivning skall kunna skerstllas.
69
6 Delgivning
6.3
Produktion av underrttelser
Fr att underrttelsen skall uppfylla mottagarens behov och krav mste oftast ngon form av anpassning genomfras, dr underrttelsen om formas till ett relevant produktformat. Generella krav p produkter (in klusive regler fr informationshantering) skall framg av funktionsplan underrttelsetjnst. Specifika krav p produkten skall framg av bear betningsordern. Struktur skapas genom att underrttelser delges i form av namngivna periodiska produkter som mottagaren lr sig efterfrga. Dessa skall sttas lpnummer (exempelvis "A2 INTREP 002") i syfte att tydliggra vilken plats produkten har i en serie, vilket bland annat un derlttar fr mottagaren att skerstlla huruvida alla delar i serien mot tagits. Exempel p underrttelseprodukter: Rapporter Studieunderlag Analyser Bedmanden Vrderingar Orienteringar Uppdateringar av databaser Kartor/skisser Lptext Bilder Video/animationer Modeller Datavisualisering Statistiska underlag
Dessa produkter kan innehlla:
Fr respektive produkt skall minst fljande framg: Namn, lpnummer och version (avser exempelvis om produkten r slutlig, ett utkast eller en arbetshandling, eller om det av sekretesskl finns flera versioner av samma produkt, med olika informationss kerhetsklass). Vem (organisation, befattning och person) som r produktansvarig, inklusive kontaktinformation. Produktens informationsskerhetsklass.
70
6 Delgivning
Gllande delgivningsregler. Faststllandetidpunkt och (om mjligt) bedmd giltighetstid. Srskilt produkter som primrt levereras till gemensamma informa tionssystem har hga krav p struktur och sprbarhet till producenten.
6.4
Uttrycksstt i bedmningar
Varje bedmning uttrycker ett stllningstagande. Verbet bedms ut trycker i sig en oskerhet (men inte graden av oskerhet) och skall inte anvndas enskilt. I regel anvnds flera olika informationselement med sinsemellan skiftande sakriktighet i processen att skapa en underrttel se. I syfte att skerstlla att avsndaren och mottagare har samma upp fattning om kvaliteten p en underrttelse skall bedmningen sttas en konfidensgrad och en giltighetstid. Skerheten i bedmningen uttrycks med fljande konfidensgrader (se bilaga 1): Bekrftat Sannolikt Troligen Mjligen Tveksamt
Konfidensgraden skall uttrycka upprttarens sammantagna subjektiva vrdering av bedmningen. Denna vrdering grundas p respektive informationselements bedmda tillfrlitlighet, sakriktighet samt bear betningsprocessen (urval och vald metod) och dess frutsttningar (som exempelvis tillgnglig tid, bearbetningsstd och sakomrdeskompe tens). Konfidensgraden kan och skall inte berknas matematiskt. Flj aktligen skiljer sig konfidensgrad i detta sammanhang frn den term och de begrepp som anvnds inom statistik.
6.5
6.5.1
Rapporter
Periodisk underrttelserapport (PUR)/Intelligence Summary (INTSUM)
Periodisk underrttelserapport snds in med bestmt intervall enligt delgivningsplan. Denna reglerar ocks vilka organisationsenheter som skall producera INTSUM.
71
6 Delgivning
INTSUM skall redovisa den signifikanta icke egna verksamheten i ak tuellt underrttelseomrde under den tidsperiod rapporten avser. De icke egna aktiviteterna beskrivs var fr sig med tillhrande bedmning i en kommentar. D samband mellan olika aktiviteter kan frmodas eller faststllas skall dessa beskrivas. Redovisningen skall avslutas med en sammanvgd bedmning avseende den kommande hndelseutveck lingen i underrttelseomrdet. Periodisk underrttelserapport br dessutom minst omfatta: Aktrer: - lge och verksamhet - frndringar i organisation, materiel, upptrdande och taktik jm frt med tidigare knda eller bedmda frhllanden - handlingsmjligheter. Frndringar i pverkansfaktorer, t ex militr geografi, vder mm Tendenser Viktiga frndringar i underrttelselget Frndrade underrttelsebehov Den periodiska underrttelserapportens frsta del (verksamhet i aktu ellt omrde och bedmning av denna) kan ven nyttjas som underrt telseorientering till sidoordnade och underlydande frband.
6.5.2
Underrttelserapport (Undrapp)/Intelligence Report (INTREP)
Underrttelserapport skall sndas in p enklaste stt till hgre chef eller srskild angiven mottagare nr: verordnad chefs underrttelsebehov kan besvaras verordnad chefs underrttelsebedmande bedms bli pverkat taktik- eller teknikanpassning erfordras ytterligare underrttelseresurser behvs.
Underrttelserapport br minst omfatta: referenser till rapporter eller hndelser beskrivning av hndelsen/fenomenet bedmning/analys av den inverkan som det rapporten beskriver kan ha p aktuell eller planerad verksamhet.
72
6 Delgivning
6.5.3
Srskild underrttelserapport (SUR)/Supplementary Intelligence Report (SUPINTREP)
Srskild underrttelserapport snds endast in p anmodan. Den skall innehlla uttmmande, detaljerade beskrivningar och analyser avseen de just det eller de specificerade sakomrden eller fenomen som bestl laren efterfrgar.
6.5.4
vriga anvisningar
Fr en utfrligare beskrivning av rapportering inom underrttelsetjns ten inklusive hur denna regleras nationellt, se: FM RappB FM BerO OpOrder FM INRI US AJP-2.0 AJP-2.1 APP-11 STANAG 2511 ADatP-3 och AIntP-3
Inom NATO regleras underrttelsetjnstens rapportering i bland annat:
73
6 Delgivning
6.6

Fredragningar
Vid fredragning skall fljande beaktas: Vem/vilka r mottagare/hrare? Vad r syftet med fredragningen? Vilken tid str till frfogande? Informationsskerhet.
Generellt br fljande punkter berras vid fredragning: Lget i stort. Lget i detalj per arena samt tendenser hos aktrer. Bedmning av aktrers handlingsmjligheter p kort och lng sikt. Skerstll att: Fredragningen r enkel, tydlig och strukturerad. Bilder, kartor eller annan visuell presentationsteknik nyttjas. Dokumenterat underlag r frberett fr verlmning. Plan fr frkortning av fredragningen finns. Det tydligt framgr vad som r fakta respektive bedmningar (se 6.4).
74
Underrttelsetjnsten och ledningsprocessen

Allmnt ............................................................................................................... Insatsplanering ............................................................................................. Underrttelsetjnsten i den operativa planeringen ............... Underrttelsetjnstens roll i genomfrande av operationer ........................................................................................................................ 75 76 77 80
Detta kapitel behandlar 7.1 7.2 7.3 7.4
7.1
Allmnt
Enligt Doktrin fr gemensamma operationer r ledning: "... i vid bemrkelse en process som har till uppgift att samordna personella och materiella resurser. Det vergripande syftet r att samordna egen verksamhet samt att skapa fr utsttningar fr att ta initiativet och att hlla ett hgre tempo n motstnda ren. En vl utvecklad och integrerad underrttelsetjnst r av avg rande betydelse fr att kunna stadkomma detta. Nedan fljer en generell och vergripande beskrivning av principer fr ledning p operativ och taktisk niv samt underrttelsetjnstens roll i dessa sammanhang. P frbandsniv frekommer andra metoder fr planering, genomfrande och uppfljning. Samspelet mellan underrt telsetjnsten och ledningsprocessen fungerar p denna niv p ett prin cipiellt likartat stt.
75
7 Underrttelsetjnsten och ledningsprocessen
7.2
Insatsplanering
Nr en stab inleder sitt planeringsarbete infr en operation eller nr en operation gr ver frn en fas till en annan behver underrttelsetjns ten ha genomfrt visst arbete. Vid de tillfllen d staben stlls infr en ny insatsmilj inleds detta med att inventera, sammanstlla och analy sera data om insatsmiljn, relevanta aktrer och deras handlingsmj ligheter. Informationen sammanstlls lpande inom ramen fr under rttelseberedning av insatsmiljn (Intelligence Preparation of the Battles pace (IPB), se 7.3.1) till produkter, baserat p vilka man gr ett under rttelsebedmande (Intelligence Estimate). Underrttelsebedmandet r en faststlld och dokumenterad bedmning av kommande utveckling avseende specifika situationer eller enskilda aktrer. I bedmningen kan flera olika alternativa frlopp och sannolikheten att dessa intrffar beskrivas. Detta ligger sedan till grund fr stabens fortsatta planerings arbete. Fr att planeringsprocessen inte skall tappa tempo mste underrttel setjnsten ha frsteg och i princip ha slutfrt det frsta steget av IPB innan planeringen av en operation stts igng. IPB svl som operativ planering genomfrs oftast parallellt mellan olika organisatoriska ni ver. Detta mjliggr underrttelsetjnstens frsteg genom deltagande och insyn i verordnad nivs planering. Underrttelsetjnsten p ope rativ niv mste fljaktligen vara delaktig i planeringsarbetet p strate gisk niv. P operativ niv utgr underrttelsefretrdarna frn respektive arena expertis inom mark-, sj- och luftarenan i framtagandet av underrttel sebedmandet. Den parallella planeringsmetoden medfr att en ge mensam syn p aktrer, inklusive deras frmga och avsikter, och p hur hela den operativa miljn pverkar operationens genomfrande skapas. Oavsett hur vl frberedd underrttelsetjnsten r uppkommer ofta be hov av att inhmta kompletterande information som underlag fr pla neringsprocessen. Detta sker i regel i form av begran om information, informationsbegran (Request for information (RFI)), till ver- och eller sidoordnad niv. Inom ramen fr planeringsarbetet kommer behov av information att identifieras. De fr insatsen avgrande informationsbehoven faststlls av chef och benmns chefens avgrande informationsbehov, (Commanders Critical Information Requirements (CCIR), se 3.3.1). De delar av dessa informationsbehov som rr icke egna fenomen kallas prioriterade under
76
rttelsebehov (Priority Intelligence Requirements (PIR)), och hanteras av underrttelsetjnsten inom ramen fr underrttelseledning (se 3.3.2). En annan metod att skapa frsteg fr staben infr en potentiell operation r att inleda frberedande planering utifrn bedmningar om mjliga operationer/operationsomrden (Advance Planning). Metoden bygger p att man s lngt som mjligt har inhmtat och bearbetat underlag, utarbetat underrttelsebedmande och eller frberett inhmtning infr en potentiell operation. Under planeringssteget utveckling av handlingsalternativ och koncept (Concept development) genomfrs spel dr egna och vriga aktrers handlingsmjligheter stlls mot varandra. I samband med detta grs, om s krvs, en versyn och komplettering av delar av underrttelse bedmandet. D inkommande information lpande kan komma att pverka planen, r det vsentligt att som en del av planeringsarbetet kontinuerligt ju stera eller omarbeta tidigare framtagna underrttelseprodukter.
7.3
Underrttelsetjnsten i den operativa planeringen
Den operativa planeringen genomfrs enligt NATO:s planeringspro cess OPP (Operational Planning Process) och bestr av fljande steg: Ndvndiga frberedelser (Initiation) Analys av uppdrag (Orientation) Utveckling av handlingsalternativ och koncept (Concept Develop ment) Utveckling av planen (Plan Development) Genomgng och kontroll av planen (Plan Review) Fr frdjupning avseende operativ planering, se 3- och 5-funktionens publikationer. IPB stdjer den operativa planeringsprocessen genom att identifiera viktiga fakta och antaganden avseende hela operationsomrdet och in blandade aktrer. Bedmningar och produkter frn IPB anvnds bland annat som underlag fr frbandschefens bedmning av lget och ut vecklingen av hans handlingsalternativ. Samma underlag utgr ocks grunden fr det fortsatta arbetet inom underrttelsetjnsten, bland an nat fr att gra skriftliga underrttelsebedmanden (Intelligence Esti mate (IE)).
77
7.3.1
Underrttelseberedning av insatsmiljn (IPB)
IPB r en systematisk och iterativ process i tre steg som ger underlag fr den operativa chefens planering och beslut. Resultatet av processen lmnar std till det fortsatta bedrivandet av underrttelsetjnst samt utgr underlag fr understllda chefer, informationsoperationer, targe ting, Force Protection och underrttelseoperationer. IPB omfattar tre steg: 1 Vrdering av Insatsmiljn (Battlespace Evaluation). I det frsta steget beskrivs grundvrden, som geografiska, hydrografiska, klimatolo giska, politiska, ekonomiska, demografiska, religisa, kulturella och infrastrukturella frhllanden, och hur de pverkar vra egna och andra aktrers mjligheter till rrlighet, skydd, sikt med mera. Aktrsanalys (Threat evaluation). Det andra steget fokuserar p ak trerna och deras respektive frmgor. Detta omfattar bland annat en detaljerad beskrivning av resurser och kapaciteter, en bedm ning av moral och utbildningsniv och en vrdering av doktrinra och reglementariska grunder fr agerande liksom knda arbetsme toder och tillvgagngsstt. Steget avslutas med en vrdering av respektive aktrs sammantagna frmga och mlsttningar. Syntes av aktrer och insatsmilj (Threat Integration). Det tredje steget syftar till att bedma hur aktrernas vilja och mjligheter pverkas av insatsmiljn. Ur detta arbetas aktrernas handlingsmjligheter (Courses of Action (CoA)) i rdande lge fram. Dessutom beskrivs hur aktrer beror av och pverkar varandra.
IPB ger upphov till en rad olika produkter, i form av svl geospatiala som textuella sammanstllningar. Bland dessa kan srskilt nmnas in dikatorer och inhmtningsomrden (NAI). Indikatorer r observerbara fenomen kopplade till EEI, vilket medfr att de inte r formulerade som frgor. NAI r punkter eller omrden dr observerade indikatorer be krftar eller vederlgger definierade CoA.
78
Nedan visas en versiktlig bild av sambandet mellan de olika proces serna.
Bild 7:1 Kopplingar mellan IPB och militr planering
7.3.2
Underrttelseberedning av insatsmiljn p olika organisatoriska niver
Underrttelseberedning av insatsmiljn r en process som genomfrs p flera organisatoriska niver. I den operativa nivns gemensamma underrttelseberedning av insatsmiljn beskrivs hur miljfaktorer och aktrer pverkar varandra och skapar mjligheter och begrnsningar fr samtliga tillgngliga pverkansinstrument inklusive egna strids krafter. I mnga konflikter r andra perspektiv n det traditionellt mi litra de viktigaste, till exempel politik, kultur, religion eller ekonomi. De underlydande niverna tar utgngspunkt i det operativa underlaget och vidareutvecklar och frfinar detta fr respektive arena i en motsva rande process. De faktorer som vrderas och bedms p taktisk respek tive frbandsniv blir drfr inte desamma som p den operativa nivn, utan r mer fokuserade och detaljerade mot den specifika uppgiften. Detta innebr att genomfrandet av IPB p lgre niver i regel inte r lika komplext som p den operativa nivn (metoden r dock densam ma). I internationella sammanhang r IPB-metoden inte i alla avseenden tyd lig d variationerna mellan olika reglementen, doktriner och nationella tillmpningar r betydande. Detta innebr att genomfrandet av IPB mste anpassas till aktuell operation, disponibel tid, och kunskapsniv, omdme och erfarenhet hos dem som deltar i arbetet.
79
7.4
7.4.1
Underrttelsetjnstens roll i genomfrande av operationer

Allmnt
Under genomfrandet av en operation sker en fortlpande uppfljning av hur vl den gllande operationsplanen (och det underliggande un derrttelsebedmandet) br emot operationens mlsttning. Denna uppfljning syftar till att klarlgga fljande: Om bedmningar avseende tyngdpunkt och avgrande punkter be hver ndras. Hur operationslinjer fljs. Behov av omfallsplanering och metodfrndring. Hur sekvenser och skedesindelning fljs. Det r chefens uppgift att se till att uppfljning genomfrs och att staben inte frlorar fokus p operationens ml och det nskade slutlget. Oavsett niv r det under uppfljning av en operation frga om att samtidigt hantera tre olika tidsperspektiv - det kortsiktiga, det lngsikti ga och tidsintervallet dremellan. De tidsperspektiv som r aktuella p operativ niv r fljande: Upp till tre dygn. Tre till tio dygn. Bortom tio dygn. Fr att samordna verksamheten mellan och inom de olika tidsperspek tiven p operativ niv genomfrs varje dygn ett antal olika mten, be redningar och liknande verksamheter i staben, dr fretrdare fr olika funktioner mts. Denna dagliga verksamhet genomfrs efter ett givet schema, stabsarbetsschema (Staff Battle Rhythm), som faststlls i stende stabsorder. I flertalet av dessa mten och beredningar r underrttelse tjnsten representerad.
80
7.4.2
Std till pgende operationer
Liksom under planeringen av en operation spelar underrttelsetjnsten ocks under genomfrande och uppfljning en avgrande roll fr att tillhandahlla underlag fr beslut. Underrttelsetjnstens verksamhet under genomfrande av en operation omfattar principiellt lgesupp fljning och funktionsledning. Lgesuppfljningen fljer hndelseutvecklingen vad avser icke egna aktrer. Den syftar till att kunna konstatera huruvida de bedmningar som gjordes tidigare fortfarande r relevanta. Grunden, gentemot vil ken uppfljning sker, r de bedmningar som gjorts under IPB och i underrttelsebedmandet. Ger lgesuppfljning vid handen att grund vrden frndrats eller att gjorda bedmningar inte lngre r relevanta kan detta resultera i frndringar av planerad verksamhet och versyn eller omarbetning av aktuell operationsplan. Under genomfrandet av en operation r sledes IPB i likhet med underrttelsebedmandet en kontinuerlig process. Underrttelseledning syftar till att skerstlla ett optimalt nyttjande av de tillgngliga underrttelseresurserna. Detta r av srskild betydelse i samband med pgende operationer. Underrttelseledning under p gende operation innebr fljande: Hantering av underrttelsebehov med avseende p planering och order. Samordning och ominriktning av inhmtning. Uppfljning av att underrttelsebehov tillgodoses. Kontroll av att delgivna underrttelser svarar mot mottagarens be hov. Under genomfrandet av en operation uppkommer efter hand nya un derrttelse- eller informationsbehov. Om dessa inte kan besvaras direkt kan de komma att komplettera, revidera eller erstta tidigare underrt telsebehov.
81
Underrttelsetjnstens std till genomfrandeledning Underrttelsetjnsten bemannar positioner i ledningscentraler (till ex empel inom Joint Operations Centre (JOC), Tactical Operations Centre (TOC), Maritime Operations Centre (MOC) samt Air Operations Centre (AOC)) p olika stabsniver. Dessa ledningscentraler arbetar i tidspers pektivet 0-72 timmar. Underrttelsetjnstens fretrdare har till uppgift att: identifiera uppkomna underrttelsebehov samt avvikelser frn den planerade underrttelseverksamheten och anmla dessa till under rttelseledningsprocessen kontrollera eller skerstlla att underrttelseverksamheten genom frs enligt plan, och vid uppkomna avvikelser fatta beslut om nytt jande av planerade reserver eller ominriktning av planerad eller p gende verksamhet stdja respektive ledningscentral med information om icke egna fe nomen skerstlla att information ur det totala rapportfldet (exempelvis ur hndelserapport (EVENTREP) eller lgesrapport (SITREP)) som r relevant fr underrttelsetjnsten kommer denna till handa fortlpande bevaka huruvida antaganden och bedmningar behver revideras utgra kontaktyta mot underrttelsetjnsten avseende uppkomna behov och arbeten.
82
7.4.3
1
Underrttelseledningsprocessen
Underrttelseledningsprocessen bestr av fyra steg: Kontinuerligt uppdatera och utveckla underrttelseplanen, inklu sive faststllda underrttelsebehov och aktuellt underrttelselge. Detta arbete sker lpande ver tiden, med dygnsvisa sammanstll ningar infr varje underrttelseledningsberedning. Distribuera ett utkast till uppgiftslista fr inhmtning och bearbetning (Collection and exploitation task list (CXTL) - NATO har dock i sin tillmpning valt att avgrnsa CXTL till att omfatta collection and exploitation - inhmtning och uttolkning eller rapportering - och inte inkludera bearbetning) som underlag infr underrttelseled ningsberedningen. Fresl eventuella anpassningar med anledning av operativa frndringar eller hnsyn, eller med anledning av nd rat underrttelselge. Genomfra underrttelseledningsberedning. Resultatet, ett slutligt frslag till CXTL, verlmnas till genomfrandefunktionen fr ko ordinering, resursallokering och faststllande. Distribuera den uppdaterade underrttelseplanen i underrttel seorganisationen. Skerstlla att faststlld CXTL distribueras.
3 4
Bild 7:2 Underrttelseledningsprocessen. Observera att bilden inte beskriver resursallokeringsmomentet, vilket r en frutsttning fr genomfrande av inhmtningsoperationer
83
Underrttelseledningsberedning Underrttelseledningsberedning (inom OPP Daily Assets Reconnais sance Board (DARB)) r benmningen p det samordningsmte genom vilket underrttelsechefen inriktar och prioriterar den planerade verk samheten. Underrttelseledningsberedningen sammanstller underrt telseledningsprocessen och upprttar underrttelsetjnstens underlag fr planerat genomfrande. Mtet genomfrs p den hgsta lednings nivn i insatsomrdet och leds normalt av dess underrttelseledare. M tesfrekvensen bestms av tempot i operationen men verstiger inte en gng per dygn. Mlet med underrttelseledningsberedningen r att leverera ett tydligt och samverkat underlag fr underrttelseresursallokering till genom frandefunktionen. I multinationella insatser sker skerhetsplanarbetet som regel separat frn underrttelsetjnstens arbete. Den normala planeringshorisonten fr underrttelseledningsbered ningen r tre till tio dygn (vilket medfr att det slutgiltiga utkast till underrttelseplan som faststlls av genomfrandefunktionen under D-1 tidigast kommer att effektueras frn D+1). Varje underrttelselednings beredning stabsarbetar normalt tv olika uppgiftslistor fr inhmtning och bearbetning (CXTL) parallellt, ett utkast (D+2) och ett slutgiltigt ut kast (D+1). Dessa vidarebefordras efter genomfrd underrttelseled ningsberedning till genomfrandefunktionen fr koordinering, resur sallokering och faststllande. Vid underrttelseledningsberedningen skall minst fljande finnas re presenterade: Frn underrttelsetjnsten: Underrttelseledare, representanter frn underrttelsebehovshantering och informationshantering (IH) samt frn respektive aktuell underrttelsedisciplin (HUMINT, SIGINT, IMINT med flera). Representanter frn genomfrandefunktionen inklusive represen tanter frn informationsoperationer respektive verkansprocessen. Representanter frn planering samt CIMIC. Meteorolog. Externa deltagare: Representanter frn DUC underrttelseledning. De sistnmnda deltagarna skall minst delta via sker videokonferens.
84
7.4.4
Underrttelsetjnsten och verkansprocessen (Targeting)
Det r genomfrandefunktionen (Operations) som ansvarar fr att ver kansprocessen genomfrs. Under fredstid anvnds processen i huvud sak fr omfallsplanering. Vid insatsledning anvnds processen fr att omstta den operativa planen i konkret handling, genom att fresl vad som skall pverkas hur i syfte att uppn chefens mlsttning. Verkansprocessen hanterar inte bara fysiska objekt, utan allt som kan pverkas p ngot stt (till exempel sikter, organisationer, eller elekt roniska ntverk), vilket fr till fljd att underrttelsetjnsten mste di mensioneras fr att leverera underlag om detta. Strvan r att uppn operationella mlsttningar genom att stadkomma planerade effekter i aktrernas system. Dessa effekter kan uppns genom en mngd olika aktiviteter frutom att fysiskt frstra objekt till exempel anvndandet av informationsoperationer, mentorskap, frbttring eller uppbyggnad av infrastruktur, elektronisk krigfring och andra pverkansformer. Verkansprocessen identifierar vilket ml som ska pverkas p vilket stt, av vilken resurs och i vilken prioritetsordning. Den specificerar vilka ml som har restriktioner kopplade till sig (dessa kan vara bde tids- och effektrestriktioner) samt vilka ml som inte fr pverkas alls. Framfrallt ska processen tydliggra uppgifter, koordinationsskyldig heter och restriktioner (bde i tid och rum). Underrttelsetjnsten stder verkansprocessen i svl det lnga som det korta tidsperspektivet. Grundunderrttelser och de objekt de beskriver utgr utgngspunkt fr verkansprocessens analyser. D ett objekt valts ut fr pverkan ansvarar underrttelsetjnsten fr kontinuerliga upp dateringar avseende mlets status och lge, bland annat genom att till handahlla kvalitetsskrade koordinater fr insatser med precisionsva pen. Underrttelsetjnsten stder verkansprocessen genom att (mot bak grund av sin kunskap och frstelse av insatsomrdets aktrer) fresl medel och metoder fr verkan. De freslagna mlen och effekterna ut gr underlag fr inriktning av sensorer. Arbetet med att fresl poten tiella ml och effekter genomfrs genom analys av underrttelser om motstndaren/aktren. Analysen syftar till att identifiera de specifika omrden hos motstndaren/aktren dr framgngsrik pverkan kan stadkomma eller bidra till de effekter som efterstrvas. Hr r pro dukter frn IPB-arbetet centrala. Det r underrttelsetjnstens ansvar att genomfra en vrdering av i vilken utstrckning de efterstrvade effekterna lyckats uppns. Denna vrdering kallas verkansbedmning (Battle Damage Assessment (BDA)).
85
8
8.1 8.2 8.3 8.4 8.5
Expeditionstjnst
Allmnt ............................................................................................................... Grundlggande dokument som normalt skall fras vid underrttelseenhet ......................................................................................... Lottning ............................................................................................................. Registrering och arkivering ................................................................... Exempel p expeditionellt flde ......................................................... 87 88 88 89 89
8.1
Allmnt
Expeditionstjnstens syfte r att underltta verksamheten och att till godose Frsvarsmaktens behov av expeditionell hantering. En vl fun gerande expeditionstjnst, dr handlingar registreras i freskriven om fattning, gr det mjligt att terfinna ldre handlingar och renden, vil ket ofta r till stor nytta fr den som skall lsa en arbetsuppgift. Expe ditionstjnstens syfte r ocks att tillgodose allmnhetens insynsrtt en ligt tryckfrihetsfrordningen (TF). Grundlggande bestmmelser fr all expeditionell hantering r desam ma, oavsett hur handling frmedlas mellan avsndare och mottagare. Fr att hlla ordning p och gra informationen ltt tillgnglig och ter skningsbar skall den expeditionella hanteringen som avser underrt telsetjnst expedieras ver en plats, exempelvis en expedition eller av srskilt utsedd personal inom underrttelsetjnsten. Den expeditionella hanteringen inom underrttelsetjnsten r skild frn vrig expeditionell verksamhet av hnsyn till sekretess.
87
8 Expeditionstjnst
8.2
Grundlggande dokument som normalt skall fras vid underrttelseenhet
Fr att skapa en grund fr effektivt underrttelsearbete i staben skall chefen se till att fljande dokument/produkter upprttas och hlls ak tuella: CCIR-tabl Funktionsplan underrttelsetjnst Underrttelseplan, bestende av: - underrttelsebehov med nedbrytning - inhmtningsplan - bearbetningsplan - delgivningsplan inkl krav p leveranser av egna produkter - eget underrttelselge. Gllande order Styrkesammansttning (Order of Battle, ORBAT) Stabsarbetsschema (Staff Battle Rhythm) Skerhetsplan (fr egen enhet) Dessa produkter skall antingen fras p tabler och eller i informations system fr att skerstlla snabb tillgnglighet och verskdlighet.
8.3
Lottning
Expeditionen eller srskilt utsedd personal genomfr lottning av till underrttelseenhet inkommande handlingar. En korrekt lottning krver god verksamhetskunskap samt god insikt i informationsfldet. Ett arkivexemplar av samtliga in- och utgende allmnna handlingar skall arkiveras i underrttelseenhetens arkiv i enlighet med gllande regler. Delgivning av handlingar skall om mjligt genomfras digitalt. I brdskande fall, d tiden inte medger registrering fre delgivning, sker direktdelgivning p mest lmpligt stt. Den expeditionella hanteringen ssom registrering och arkivering grs i efterhand. Sdan direktdelgiv ning skall dokumenteras. Rutiner fr kvittering regleras i freskrift. Anvnds digitala system fr delgivning br dessa vara utformade s att bestmmelserna rrande kvittering kan uppfyllas utan att extra manuella rutiner krvs.
88
8 Expeditionstjnst
8.4
Registrering och arkivering
I 5e kapitlet av sekretesslagen 2009:400 finns bestmmelser fr registre ring av allmnna handlingar. Oavsett verksamhetens omfattning gller bestmmelserna ocks fr handlingar inom underrttelsetjnsten. Lokal arbetsordning eller motsvarande regelverk fr inte inskrnka eller fr ndra innebrden av bestmmelserna i sekretesslagen. Inkommande och utgende handlingar registreras i separata diarier. Diarier br fras digitalt i samma system som handlingen eller infor mationen lagras i. Diarier ver underrttelser inom frsvarsmaktens underrttelsetjnst r hemliga. Informationsinnehllet avgr om en handling skall registreras eller ej. Handlingar som exempelvis frfrgningar och meddelanden av tillfl lig betydelse eller rutinmssig karaktr behver ej registreras och kan gallras ut med std av Riksarkivets freskrifter. Hemliga handlingar skall alltid registreras. Gallring av allmnna handlingar regleras i lag stiftningen. Huvudregeln r att allmnna handlingar bevaras. Arkivla gen tillter emellertid gallring av allmnna handlingar om gallringen finns reglerad i lag, frordning eller freskrift. vrig gallring r otill ten.
8.5
Exempel p expeditionellt flde
Bild 8:1 Exempel p expeditionellt flde
89
Referenser
AJP-2.0, Joint Intelligence, Counter-Intelligence and Security Doctrine AJP-2.1, Intelligence Procedures AJP-3.9, Allied Joint Doctrine for Joint Targeting STANAG 2077, Intelligence Records STANAG 2149, Request For Information STANAG 2220, Information/intelligence Exchange on Irregular forces STANAG 2433, The Military Intelligence Exchange Data Standard STANAG 2511, Intelligence Reports AAP-6, NATO Glossary of Terms and Definitions ADatP-3, NATO Message Text Formatting System (FORMETS) AEDP-02, NATO ISR Interoperability Architecture APP-11(C), NATO Message Catalogue
91
Bilaga 1 Vrderingsbegrepp
1.1 Tillfrlitlighet
Tillfrlitlighetsgrad A. Fullt tillfrlitlig (Completely reliable) B: Vanligen tillfrlitlig (Usually reliable) C. Ganska tillfrlitlig (Fairly reliable) Innebrd Avser en vl beprvad klla vilken man med frtroende kan frlita sig p. Avser en klla, vilken tidigare lmnat korrekt information, men som i enskilda fall fortfarande kan ifrgasttas. Avser en klla vilken huvudsakligen tidigare lmnat korrekt information, men dr erfarenheten av att arbeta med kllan inte r tillrcklig fr att den skall kunna ges en hgre tillfrlitlighetsgrad. Avser en klla som huvudsakligen tidigare lmnat inkorrekt information. Avser en klla, vilken visat sig vara oplitlig och fr vilken frtroende saknas.
D. Vanligen inte tillfrlitlig (Not usually reliable) E. Inte tillfrlitlig (Unreliable)
F. Tillfrlitligheten kan inte bedmas Avser en klla, vilken inte anvnts tidigare eller vars uppgifter inte kunnat kontrolleras. (Reliability cannot be judged)
Med "huvudsakligen" avses hr majoriteten av de tidigare tillfllen d kllan lmnat information. Tabellen ovan utgr en femgradig skala, dr "F" avser kllor vi saknar tidigare kunskap om. Fljakt ligen r den lgsta graden av tillfrlitlighet "E".
93
1.2 Sakriktighet
Sakriktighetsgrad 1. Bekrftad Innebrd Information vilken verensstmmer med tidigare infor(Confirmed by other sources) mation frn minst en skerstllt oberoende klla. 2. Sannolikt riktig (Probably true) 3. Mjligen riktig (Possibly true) 4. Tvivelaktig (Doubtful) Information vilken verensstmmer med tidigare information frn minst en sannolikt oberoende klla. Information vars innehll inte i sak strider mot tidigare dokumenterade frhllanden eller upptrdande och dr en hgre grad av sakriktighet ej kunnat faststllas. Information vars innehll avviker frn tendenser i tidigare rapporter eller tidigare dokumenterade frhllanden eller upptrdande och dr en hgre grad av sakriktighet ej kunnat faststllas. Information vars innehll tydligt motsger tidigare rapporter eller direkt strider mot dokumenterade frhllanden eller upptrdande och dr en hgre grad av sakriktighet ej kunnat faststllas. Information som inte relaterar till eller kan jmfras med tidigare dokumenterade frhllanden eller upptrdande.
5. Osannolik (Improbable)
6. Sakriktigheten kan ej bedmas (Truth cannot be judged)
Med "oberoende" avses hr att informationerna inte har sitt ur sprung frn samma klla, exempelvis genom att tekniskt olika sen sorer eller sinsemellan oberoende uppgiftslmnare nyttjats.Tabel len ovan utgr en femgradig skala, dr "6" avser information som inte kan relateras till ngon tidigare inkommen information. Flj aktligen r den lgsta graden av sakriktighet "5".
94
1.3 Uttrycksstt i bedmningar

Konfidensgrad Innebrd (stllningstagande i ord) Innebrd (stllningstagande i procent) > 95% Exemplifiering
Bekrftat
Bekrftad information r att betrakta som fakta. Skall ej anvndas som prognos eller bedmning. Avsevrt fler och tyngre faktorer talar till std fr bedmningen n emot.
Individ A befinner sig Individ A befann sig X har intagit sitt mbete
Sannolikt
75-95%
Frbandet B kommer sannolikt att befinna sig Individ Y kommer sannolikt att avg inom de nrmaste dagarna/veckorna. Klanen C kommer troligen att befinna sig Klanen C kommer troligen att verta Enheten D kommer mjligen att befinna sig Oppositionen kommer mjligen att mobilisera sina styrkor inom en mnad Det r tveksamt om frbandet F har frmga att Det r tveksamt om Z kommer att strta T
Troligen
Fler eller tyngre fak- 40-75% torer talar till std fr bedmningen n emot. Endast f och eller svaga faktorer talar till std fr bedmningen. 5-40%
Mjligen
Tveksamt
I det nrmaste inga 0-5 % faktorer talar till std fr bedmningen, men det gr inte att utesluta.
95
Projektledare Sakomrdesexpert Projektgrupp
Redaktr Grafisk bearbetning
Lars Olander, FMUndSkC Johan Jakobsson Johan Jakobsson Anders sbrink Stefan Carlzohn Lars Olander Roger Tiensuu, Citec Information AB Alf Krumlinde-Gavestam, Citec Infor mation AB

FM UndR 2010

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

FM UndR 2010

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

FM U UndR

Gran Mrtensson Stefan Kristiansson

Ml, syfte och ansvar

Bild 2:1 Underrttelsetjnstens ansvarsomrde

Olika perspektiv p underrttelsetjnsten och dess produkter

Bild 2:2 Informationsteoretiska niver

Den sammanvgda bilden av underrttelsetjnstens produkter

Bild 2:3 Underrttelsetjnstens produkter i informationsdomnens kontext

Bild 2:4 Vrderingsbegreppens sammanhang

Bild 2:5 Ledningsnivernas tidsmssiga frhllanden

Grundunderrttelser (Basic Intelligence)

Verksamhetsunderrttelser (Current Intelligence)

Underrttelser frn en eller flera kllor

2.10 Ansvarsomrden fr underrttelsetjnsten

Bild 2:6 Exempel p omrdesindelning enligt 2.8

2.10.1 Underrttelseomrde (Area of Intelligence Responsibility/AIR)

2.10.2 Intresseomrde (Area of Intelligence Interest/AII)

2.11 Underrttelsearkitektur (Intelligence Architecture)

2.12 Underrttelsetjnsten ett system av system

Bild 2:7 De integrerade underrttelseprocesserna.

2.13 Underrttelsetjnsten i internationella insatser

Bild 2:8 Underrttelsecykeln

2.14.3 Bearbetning och Analys

Planering och ledning

Detta kapitel behandlar

Bild 3:1 Planering och ledning

3 Planering och ledning

3 Planering och ledning

Funktionsplan underrttelsetjnst (Intelligence Management Plan)

3 Planering och ledning

Underrttelseplan (Intelligence Plan)

3 Planering och ledning

Tabell 1. Begrepp fr underrttelseledning

Chefens avgrande informationsbehov

3 Planering och ledning

Underrttelsebehovshantering (Intelligence Requirements Management (IRM))

3 Planering och ledning

3 Planering och ledning

Tabell 3. Principer fr nedbrytning av underrttelsebehov med exempel

3 Planering och ledning

3 Planering och ledning

Inhmtningsplan (Collection Plan)

3 Planering och ledning

Bearbetningsplan (Processing Plan)

Delgivningsplan (Dissemination Plan)

3 Planering och ledning

Detta kapitel behandlar

Bild 4:1 Inhmtningsprocessen

Bild 4:2 Inhmtningsdiscipliner

Bearbetning och analys

Detta kapitel behandlar

Bild 5:1 Bearbetningsprocessen

5 Bearbetning och analys

5 Bearbetning och analys

5 Bearbetning och analys

Bild 5:2 Underrttelsebearbetning

5 Bearbetning och analys

Bearbetning och analys indelas i: grundbearbetning verksamhetsbearbetning srskild bearbetning.

5 Bearbetning och analys

Registrering och informationshantering

5 Bearbetning och analys

Bild 5:3 Informationsmodell fr underrttelsebearbetning

5 Bearbetning och analys