E-GUIDE

NUMMER FRGMNEN
E 100

Hr r de 316 livsmedelstillsatser som r tilltna i Sverige och andra EU-lnder och mste deklareras p frpackningen. Tillverkaren kan vlja mellan att ange E-numret eller skriva ut

mnets namn. Utver dessa tillsatser nns tusentals arommnen som inte behver speciceras.

E-GUIDE

NAMN
Kurkumin

FUNKTION
Frgmne som ger gul gulorange kulr. Frgmne som ger gulorange kulr.

FRAMSTLLNING
Extraheras ur roten av vxten Curcuma longa, som i mald form kallas gurkmeja. Oftast syntetiskt framstllt. Riboavin r detsamma som vitamin B2 och frekommer naturligt i lever, gg, mjlk, grnsaker och jst. Syntetiskt framstllt.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t.ex. curry, industriost och margarin. Anvnds i t. ex. ost och sylt.

KNDA HLSORISKER

E 101

Riboavin, riboavin-5'-fosfat

E 102

Tartrazin

Frgmne som ger gul kulr.

Anvnds i t. ex. lskedryck, sser och mandelmassa.

Azofrgmne som kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, t. ex. astmaanfall, utslag och rinnande gon och nsa. Misstnks ven kunna orsaka hyperaktivitet hos barn. Fick innan Sverige gick med i EU endast anvndas i ett ftal produkter (cocktailbr, sprit och drinkmixer). Misstnks kunna orsaka verknslighetsreaktioner och tillsammans med andra tillsatser hyperaktivitet hos barn. Azofrgmne som kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, t. ex. astmaanfall, utslag och rinnande gon och nsa. Misstnks ven kunna orsaka hyperaktivitet hos barn. Fick innan Sverige gick med i EU endast anvndas i ett ftal produkter (stenbitsrom, sprit och drinkmixer). Kan orsaka allergiska reaktioner. Azofrgmne som kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, t. ex. astmaanfall, utslag och rinnande gon och nsa. Misstnks ven kunna orsaka hyperaktivitet hos barn. Var frbjudet i Sverige fre EU-intrdet. Azofrgmne som kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, t. ex. astmaanfall, utslag och rinnande gon och nsa. Misstnks ven kunna orsaka hyperaktivitet hos barn. Fick i Sverige fre EU-intrdet endast anvndas i spritdrycker och drinkmixer. Frbjudet i USA sedan 1976 sedan det i omdiskuterade tester orsakat cancer hos frsksrttor. Azofrgmne som kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, t. ex. astmaanfall, utslag och rinnande gon och nsa. Misstnks ven kunna orsaka hyperaktivitet hos barn. Fick i Sverige fre EU-intrdet endast anvndas i spritdrycker och drinkmixer. Frbjudet i USA. Misstnks kunna vara cancerframkallande. Azofrgmne som kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, t. ex. astmaanfall, utslag och rinnande gon och nsa. Misstnks ven kunna orsaka hyperaktivitet hos barn. Var frbjudet i Sverige fre EU-intrdet. Azofrgmne som kan ge upphov till verknslighetsreaktioner. Var frbjudet i Sverige fre EU-intrdet. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland. Kan orsaka allergiska reaktioner som klda och andningssvrigheter. Kan orsaka allergiska reaktioner.

E104 E 110

Kinolingult Para-orange

Frgmne som ger gul kulr. Frgmne som ger gulorange kulr.

Syntetiskt framstllt. Syntetiskt framstllt.

Anvnds i t. ex. godis. Anvnds i t. ex. strbrd, aprikosmarmelad, soppor och godis.

E 120 E 122

Karmin/karminsyra Azorubin/karmosin

Frgmne som ger rd kulr. Frgmne som ger rd kulr.

Extrakt frn torkade honor av kochenillskldlusen. Syntetiskt framstllt.

Anvnds i bl. a. det italienska starkvinet Campari. Anvnds i t. ex. godis och rulltrta.

E 123

Amarant

Frgmne som ger rd-brun kulr

Syntetiskt framstllt.

Anvnds i vissa alkoholdrycker samt skrom.

E 124

Nykockin

Frgmne som ger rd kulr.

Syntetiskt framstllt.

Anvnds till t. ex. konserverade rda br.

E 127 E 128

Erytrosin Rd 2G

Frgmne som ger rd kulr. Frgmne som ger rd kulr.

Syntetiskt framstllt. Syntetiskt framstllt.

Anvnds i cocktailbr och inlagda krsbr. Anvnds i vissa korvar och hamburgare. Anvnds i t. ex. sta drycker och kryddsser. Anvnds i t. ex. dipss. Anvnds i t.ex. kakor och godis. Anvnds i t. ex. konserverade rtor. Anvnds i t. ex. oljor och inlagda eller konserverade grnsaker.

E 129 E 131 E 132 E 133 E 140

Allurartt AC Patentbltt V Indigotin/indigokarmin Briljantbltt FCF Klorofyller, klorofylliner

Frgmne som ger rd kulr. Frgmne som ger bl kulr. Frgmne som ger bl kulr. Frgmne som ger bl kulr. Frgmne som ger grn kulr.

Syntetiskt framstllt. Syntetiskt framstllt. Syntetiskt framstllt. Syntetiskt framstllt. Extrakt frn grna blad, bl. a. grs och luzern.

E-GUIDE
NUMMER
E 141

E-GUIDE
FUNKTION
Frgmne som ger bl-svart kulr.

NAMN
Klorofyll-kopparkomplex, klorofyllinkopparkomplex

FRAMSTLLNING
Framstlls frn klorofyll, vilket har extraherats frn grna blad, bl. a. grs och luzern. En del av det naturliga magnesiuminnehllet i klorofyllen har ersatts av koppar fr att gra frgmnet mer stabilt. Syntetiskt framstllt. Framstlls genom upphettning av socker. Framstlls genom upphettning av socker, vid en kemisk process. Framstlls genom upphettning av socker med tillsats av ammoniak eller ammoniumsalter. Framstlls genom upphettning av socker med tillsatts av svaveldioxid eller sulter. Syntetiskt framstllt.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t. ex. konserverade grnsaker.

KNDA HLSORISKER

E 142 E 150 a E 150 b E 150 c

Grn S Sockerkulr Sockerkulr, kaustiksultprocessen Sockerkulr, ammoniakprocessen Sockerkulr, ammoniaksultprocessen Briljantsvart BN/svart PN Vegetabiliskt kol/ Carbo medicinalis Brun FK

Frgmne som ger grn kulr. Frgmne som ger rd-brunmrkbrun-svart kulr. Frgmne som ger rd-brunmrkbrun-svart kulr. Frgmne som ger rd-brunmrkbrun-svart kulr. Frgmne som ger rd-brunmrkbrun-svart kulr. Frgmne som ger svart kulr. Frgmne som ger svart kulr. Frgmne som ger brun kulr. Frgmne som ger brun kulr. Frgmne som ger gulorange kulr.

Anvnds i t. ex. konserverade rtor och lskedrycker. Sockerkulr r det mest anvnda frgmnet i livsmedel. Sockerkulr r det mest anvnda frgmnet i livsmedel. Sockerkulr r det mest anvnda frgmnet i livsmedel. Sockerkulr r det mest anvnda frgmnet i livsmedel. Anvnds i t. ex. sser. Kan orsaka matsmltningsproblem.

E 150 d

E 151

Azofrgmne som kan ge upphov till verknslighetsreaktioner. r frbjudet i era lnder. Fick i Sverige fre EU-intrdet endast anvndas i stenbitsrom.

E 153 E 154

Framstlls genom frkolning av vxtrvaror. Syntetiskt framstllt.

Anvnds i t. ex. sylt och gel. Anvnds i viss rkt sk. Azofrgmne som kan ge upphov till verknslighetsreaktioner. Var frbjudet i Sverige fre EU-intrdet. Frbjudet i bl. a. Australien och Nya Zeeland. Azofrgmne som kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, t.ex. astmaanfall, utslag och rinnande gon och nsa. Misstnks ven kunna orsaka hyperaktivitet hos barn. Var frbjudet i Sverige fre EU-intrdet.

E 155

Brun HT

Syntetiskt framstllt.

Anvnds i t. ex. kakor med chokladsmak. Anvnds i t. ex. margarin, yoghurt, sockerkaka och sser.

E 160 a

Karotener, betakaroten

Oftast syntetiskt framstllt men kan ocks extraheras ur t. ex. mortter och grna bladgrnsaker. Kallas ocks provitamin A. Extraheras ur frukten frn den tropiska busken Bixa orellana. Frgen kommer frn karotenoiderna bixin och norbixin. Extraheras ur paprika med hjlp av olika lsningsmedel. Framstlls ur tomater. Syntetiskt. Frekommer naturligt i bl. a. citrusfrukter och spenat. Syntetiskt framstllt, men frekommer ven naturligt.

E 160 b

Annattoextrakt/bixin/ norbixin

Frgmne som ger gulorange kulr.

Anvnds i ost, margarin, desserter, snacks, frukostingor, rkt sk och likr. Anvnds i t. ex. frdigskivad ost och frdigrtter. Anvnds i t. ex. soppor och sser. Anvnds i t. ex. godis.

E 160 c E 160 d E 160 e E 160 f

Paprikaoleoresin/kapsantin/kapsorubin Lycopen Beta-apo-8'-karotenal Beta-apo-8'-karotensyraetylester

Frgmne som ger gulorange kulr. Frgmne som ger rd kulr. Frgmne som ger orangerd kulr. Frgmne som ger gulorange kulr.

E-GUIDE
NUMMER
E 161 b

E-GUIDE
FUNKTION
Frgmne som ger gul kulr.

NAMN
Lutein

FRAMSTLLNING
Framstlls ur vxterna luzern eller tagetes. r det vanligast frekommande frgmnet i naturen. Syntetiskt framstllt. Frekommer naturligt i bl. a. kantareller och vissa krftdjur. Tillstts i djurfoder fr att ge kttet i kyckling och sk en gulare eller mer orange frg. Extrakt frn rdbetor. mnet som ger frgen heter betanin. Extraheras frn vxtdelar framfr allt druvskal och svarta vinbr. Frekommer naturligt i bl. a. kalksten och krita. Framstlls ur titanhaltiga mineraler. Syntetiskt frn jrn, men frekommer naturligt i olika mineraler. Utvinns ur olika mineraler, frmst bauxit. Utvinns ur olika mineraler. Finns i ren form i naturen. Syntetiskt framstllt.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t. ex. godis, glass och konditorivaror. Anvnds i t. ex. glass.

KNDA HLSORISKER

E 161 g

Kantaxantin

Frgmne som ger orange-rd kulr.

Kan pverka mrkerseendet. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 162 E 163 E 170 E 171 E 172 E 173 E 174 E 175 E 180

Rdbetsrtt Antocyaner Kalciumkarbonat, kalciumvtekarbonat Titandioxid Jrnoxider och jrnhydroxider Aluminium Silver Guld Litolrubin BK

Frgmne som ger rd kulr. Frgmne som ger rd-bl kulr. Frgmne som ger vit kulr. ven surhetsreglerande medel. Frgmne som ger vit kulr. Frgmne som ger gul-gulbrunrdbrun-svart kulr. Frgmne som ger silvergr kulr. Frgmne som ger silverkulr. Frgmne som ger guldkulr. Frgmne som ger rd kulr.

Anvnds i t. ex. soppor och glass. Anvnds i t. ex. glass, godis och alkolsk. Anvnds i t.ex. kakor, bullar, brd, andra bakverk samt i glass, godis och vin. Anvnds i t.ex. keso och i sser och andra produkter av pepparrot. Anvnds i t.ex. kak- och efterrttsmixer. Anvnds till verdraget p visst sockergodis, som anvnds som dekorationer. Anvnds till verdrag p choklad och godis samt i likrer. Anvnds till verdrag p choklad och godis samt i likrer. Anvnds i tbar ostskorpa (ostkant). Azofrgmne som kan ge upphov till verknslighetsreaktioner. Var frbjudet i Sverige fre EU-intrdet. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland. Aluminium som upptagits i kroppen kan vara svrt att bli av med hos personer med skadade njurar eller njurproblem.

Konserveringsmedel
E 200
Sorbinsyra
Konserveringsmedel som frmst motverkar jst- och mgelsvampar, men ven vissa bakterier. Konserveringsmedel som frmst motverkar jst- och mgelsvampar, men ven vissa bakterier. Konserveringsmedel som frmst motverkar jst- och mgelsvampar, men ven vissa bakterier. Konserveringsmedel som frmst motverkar jst- och mgelsvampar, men ven vissa bakterier. Konserveringsmedel som frmst motverkar jst- och mgelsvampar, men ven vissa bakterier. Syntetiskt framstllt. (Frekommer naturligt i rnnbr.) Syntetiskt framstllt. Salt av sorbinsyra (E 200). Syntetiskt framstllt. Salt av sorbinsyra (E 200). Oftast syntetiskt framstllt, men frekommer naturligt i mnga br, t.ex. lingon. Syntetiskt framstllt. Salt av bensoesyra (E 210). Anvnds i sura eller svagt sura livsmedel, t.ex. ost, lsk, sylt, torkade frukt och grnsaker och frpackat brd. Anvnds i sura eller svagt sura livsmedel, t.ex. ost, lsk, sylt, torkade frukt och grnsaker och frpackat brd. Anvnds i sura eller svagt sura livsmedel, t.ex. ost, lsk, sylt, torkade frukt och grnsaker och frpackat brd. Kan endast anvndas i sura livsmedel, t. ex. sylt, frukt- och grnsaksberedningar, desserter, dressingar, soppor. Kan endast anvndas i sura livsmedel, t. ex. sylt, frukt- och grnsaksberedningar, desserter, dressingar, soppor. Kan ge upphov till hudirritation.

E 202

Kaliumsorbat

Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner.

E 203

Kalciumsorbat

Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner.

E 210

Bensoesyra

Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, i form av t. ex. astmaanfall och utslag, srskilt hos personer som inte tl acetylsalicylsyra. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, i form av t. ex. astmaanfall och utslag, srskilt hos personer som inte tl acetylsalicylsyra.

E 211

Natriumbensoat

E-GUIDE
NUMMER
E 212

E-GUIDE
FUNKTION
Konserveringsmedel som frmst motverkar jst- och mgelsvampar, men ven vissa bakterier. Konserveringsmedel som frmst motverkar jst- och mgelsvampar, men ven vissa bakterier. Konserveringsmedel som hmmar tillvxt av jst- och mgelsvampar. Konserveringsmedel som hmmar tillvxt av jst- och mgelsvampar. Konserveringsmedel som hmmar tillvxt av jst- och mgelsvampar. Konserveringsmedel som hmmar tillvxt av jst- och mgelsvampar. Konserveringsmedel som hmmar tillvxt av jst- och mgelsvampar. Konserveringsmedel som hmmar tillvxt av jst- och mgelsvampar. Konserveringsmedel som motverkar bakterier. Har ven antioxidativ effekt. Konserveringsmedel som motverkar bakterier. Har ven antioxidativ effekt. Konserveringsmedel som motverkar bakterier. Har ven antioxidativ effekt. Konserveringsmedel som motverkar bakterier. Har ven antioxidativ effekt. Konserveringsmedel som motverkar bakterier. Har ven antioxidativ effekt. Konserveringsmedel som motverkar bakterier. Har ven antioxidativ effekt. Konserveringsmedel som motverkar bakterier. Har ven antioxidativ effekt.

NAMN
Kaliumbensoat

FRAMSTLLNING
Syntetiskt framstllt. Salt av bensoesyra (E 210). Syntetiskt framstllt. Salt av bensoesyra (E 210). Framstlls syntetiskt frn bensoesyra (E 210). (Frekommer naturligt i vxtpigment.) Framstlls syntetiskt frn bensoesyra (E 210). Frekommer naturligt i vxtpigment. Framstlls syntetiskt frn bensoesyra (E 210). Frekommer naturligt i vxtpigment. Framstlls syntetiskt frn bensoesyra (E 210). Frekommer naturligt i vxtpigment. Framstlls syntetiskt frn bensoesyra (E 210). Frekommer naturligt i vxtpigment. Framstlls syntetiskt frn bensoesyra (E 210). Frekommer naturligt i vxtpigment. Bildas vid frbrnning av svavel.

ANVNDNINGSOMRDE
Kan endast anvndas i sura livsmedel, t.ex. sylt, frukt- och grnsaksberedningar, desserter, dressingar, soppor. Kan endast anvndas i sura livsmedel, t.ex. sylt, frukt- och grnsaksberedningar, desserter, dressingar, soppor. Anvnds i godis, ytbehandling av torkade kttvaror, ytande kosttillskott och snacks. Anvnds i godis, ytbehandling av torkade kttvaror, ytande kosttillskott och snacks. Anvnds i godis, ytbehandling av torkade kttvaror, ytande kosttillskott och snacks. Anvnds i godis, ytbehandling av torkade kttvaror, ytande kosttillskott och snacks. Anvnds i godis, ytbehandling av torkade kttvaror, ytande kosttillskott och snacks. Anvnds i godis, ytbehandling av torkade kttvaror, ytande kosttillskott och snacks. Anvnds i t. ex. torkad frukt, frukt- och grnsaksberedningar, potatismospulver, skvaror, l, vin och spritdrycker. Anvnds i t. ex. torkad frukt, frukt- och grnsaksberedningar, potatismospulver, skvaror, l, vin och spritdrycker. Anvnds i t. ex. torkad frukt, frukt- och grnsaksberedningar, potatismospulver, skvaror, l, vin och spritdrycker. Anvnds i t. ex. torkad frukt, frukt- och grnsaksberedningar, potatismospulver, skvaror, l, vin och spritdrycker. Anvnds i t. ex. torkad frukt, frukt- och grnsaksberedningar, potatismospulver, skvaror, l, vin och spritdrycker. Anvnds i t. ex. torkad frukt, frukt- och grnsaksberedningar, potatismospulver, skvaror, l, vin och spritdrycker. Anvnds i t. ex. torkad frukt, frukt- och grnsaksberedningar, potatismospulver, skvaror, l, vin och spritdrycker.

KNDA HLSORISKER
Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, i form av t. ex. astmaanfall och utslag, srskilt hos personer som inte tl acetylsalicylsyra. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, i form av t. ex. astmaanfall och utslag, srskilt hos personer som inte tl acetylsalicylsyra. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, i form av t. ex. astmaanfall och utslag, srskilt hos personer som inte tl acetylsalicylsyra. Fr-bjudet i Australien och Nya Zeeland. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, i form av t. ex. astmaanfall och utslag, srskilt hos personer som inte tl acetylsalicylsyra. Fr-bjudet i Australien och Nya Zeeland. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, i form av hudirritation och bedvande effekt i munnen, srskilt hos personer som inte tl acetylsalicylsyra. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, i form av t. ex. astmaanfall, utslag och hudirritation, srskilt hos personer som inte tl acetylsalicylsyra. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, i form av hudirritation och bedvande effekt i munnen, srskilt hos personer som inte tl acetylsalicylsyra. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, i form av hudirritation och bedvande effekt i munnen, srskilt hos personer som inte tl acetylsalicylsyra. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner. Kan ven orsaka irritation i magscken d svavelsyrlighet bildas. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, srskilt hos astmatiker. Kan ven orsaka irritation i magscken d svavelsyrlighet bildas. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, srskilt hos astmatiker. Kan ven orsaka irritation i magscken d svavelsyrlighet bildas. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, srskilt hos astmatiker. Kan ven orsaka irritation i magscken d svavelsyrlighet bildas. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, srskilt hos astmatiker. Kan ven orsaka irritation i magscken d svavelsyrlighet bildas. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, srskilt hos astmatiker. Kan ven orsaka irritation i magscken d svavelsyrlighet bildas. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, srskilt hos astmatiker. Kan ven orsaka irritation i magscken d svavelsyrlighet bildas. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 213

Kalciumbensoat

E 214

p-Hydroxibensoesyraetylester p-Hydroxibensoesyraetylesterns natriumsalt p-Hydroxibensoesyrapropylester p-Hydroxibensoesyrapropylesterns natriumsalt p-Hydroxibensoesyrametylester p-Hydroxibensoesyramtylesterns natriumsalt Svaveldioxid

E 215

E 216

E 217

E 218

E 219

E 220

E 221

Natriumsult

Salt av svavelsyrlighet, vilket r svaveldioxid (E 220) lst i vatten. Salt av svavelsyrlighet, vilket r svaveldioxid (E 220) lst i vatten. Salt av svavelsyrlighet, vilket r svaveldioxid (E 220) lst i vatten. Salt av svavelsyrlighet, vilket r svaveldioxid (E 220) lst i vatten. Salt av svavelsyrlighet, vilket r svaveldioxid (E 220) lst i vatten. Salt av svavelsyrlighet, vilket r svaveldioxid (E 220) lst i vatten.

E 222

Natriumvtesult

E 223

Natriumdisult

E 224

Kaliumdisult

E 226

Kalciumsult

E 227

Kalciumvtesult

E-GUIDE
NUMMER
E 228

E-GUIDE
FUNKTION
Konserveringsmedel som motverkar bakterier. Har ven antioxidativ effekt. Konserveringsmedel som hmmar mgeltillvxt. Konserveringsmedel som hmmar mgeltillvxt. Konserveringsmedel som hmmar mgeltillvxt. Konserveringsmedel som har antibiotisk effekt samt hmmar mgeltillvxt. Konserveringsmedel. Antibiotikum verksamt mot svampangrepp. Konserveringsmedel som hmmar bakterievxt. Konserveringsmedel. Konserveringsmedel som bl. a. hmmar tillvxten av bakterien Clostridium botulinum. Konserveringsmedel som bl. a. hmmar tillvxten av bakterien Clostridium botulinum. Konserveringsmedel.

NAMN
Kaliumvtesult

FRAMSTLLNING
Salt av svavelsyrlighet, vilket r svaveldioxid (E 220) lst i vatten. Syntetiskt framstllt. Syntetiskt framstllt. Syntetiskt framstllt. Salt till Ortofenylfenol Bildas av bakterien Streptococcus lactis. Frekommer naturligt i mjlk. Bildas av bakterier av stammarna Streptomyces natalensis eller Streptococcus lactis. Syntetiskt framstllt. Syntetiskt framstllt. Biprodukt vid renframstlling av nitrat ur chilesalpeter. Biprodukt vid renframstlling av nitrat ur chilesalpeter. Frekommer naturligt. Kallas ocks chilesalpeter. Framstlls syntetiskt, men frekommer ocks naturligt. Framstlls antingen syntetiskt eller genom jsning av alkohol. (Frekommer naturligt.) Acetat av ttiksyra (E 260).

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t. ex. torkad frukt, frukt- och grnsaksberedningar, potatismospulver, skvaror, l, vin och spritdrycker. Anvnds till ytbehandling av citrusfrukter. Anvnds till ytbehandling av citrusfrukter. Anvnds till ytbehandling av citrusfrukter. Anvnds i t. ex. lagrad ost och smltost. Anvnds till ytbehandling av hrdost och i torkade korvar. Frekommer ven som lkemedel. Anvnds i den italienska osten provolone. Anvnds i lsk, ytande tekoncentrat och alkoholfritt vin. Anvnds i blandning med koksalt, kallat nitritsalt, till charkuterivaror. Anvnds i blandning med koksalt, kallat nitritsalt, till charkuterivaror. Anvnds i ost, saltade kttvaror och skvaror i marinad eller inlggning. (Anv. dessutom som gdningsmedel.) Anvnds i ost, saltade kttvaror och skvaror i marinad eller inlggning. (Anv. dessutom som gdningsmedel.) Anvnds i t. ex. dressingar, sser, ost och inlggningar. Anvnds i t. ex. brd.

KNDA HLSORISKER
Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, srskilt hos astmatiker. Kan ven orsaka irritation i magscken d svavelsyrlighet bildas. Anvnds ven som bekmpningsmedel, kan orsaka illamende, krkningar och irritation i gon och nsa. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 230 E 231 E 232 E 234

Difenyl Ortofenylfenol Natriumortofenylfenol Nisin

E 235

Natamycin

Kan orsaka t. ex. svullna gon.

E 239 E 242 E 249

Hexametylentetramin Dimetyldikarbonat Kaliumnitrit

Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

Anses olmpligt fr barn under sex mnader. Omdiskuterat mne med cancereffekt i vissa djurfrsk. Omdiskuterat mne med cancereffekt i vissa djurfrsk.

E 250

Natriumnitrit

E 251

Natriumnitrat

Kan skada blodets syreupptagningsfrmga hos barn under sex mnader. Omdiskuterat mne med cancereffekt i vissa djurfrsk. Kan orsaka magsmrtor och krkningar. Kan ven skada blodets syreupptagningsfrmga hos barn under sex mnader. Omdiskuterat mne med cancereffekt i vissa djurfrsk.

E 252

Kaliumnitrat

Konserveringsmedel.

E 260

ttiksyra

Konserveringsmedel som hmmar tillvxt av mnga bakterier. ven surhetsreglerande. Konserveringsmedel som hmmar tillvxt av mnga bakterier. ven surhetsreglerande. Konserveringsmedel som hmmar tillvxt av mnga bakterier. ven surhetsreglerande. Konserveringsmedel som hmmar tillvxt av mnga bakterier. ven surhetsreglerande.

E 261

Kaliumacetat

E 262

Natriumacetat, natriumvteacetat Kalciumacetat

Acetat av ttiksyra (E 260).

Anvnds i t. ex. brd och potatissallad.

E 263

Acetat av ttiksyra (E 260).

Anvnds i t. ex. brd och kakor.

E-GUIDE
NUMMER
E 270

E-GUIDE
FUNKTION
Konserveringsmedel. Anvnds ocks som surhetsreglerande medel och till smak. Konserveringsmedel som motverkar mgelsvamp samt s.k. trddragningsbakterier i brd. Konserveringsmedel som motverkar mgelsvamp samt s.k. trddragningsbakterier i brd. Konserveringsmedel som motverkar mgelsvamp samt s.k. trddragningsbakterier i brd. Konserveringsmedel som motverkar mgelsvamp samt s.k. trddragningsbakterier i brd. Surhetsreglerande medel. Surhetsreglerande medel. Konserveringmedel som i form av frpackningsgas hmmar tillvxten av vissa bakterier. Anvnds dock frmst fr att ge bubblor i kolsyrade drycker. Konserveringsmedel och surhetsreglerande medel. Konserveringsmedel och surhetsreglerande medel.

NAMN
Mjlksyra

FRAMSTLLNING
Frekommer naturligt. Organisk syra som framstlls syntetiskt eller genom jsning av kolhydrater med mjlksyrebakterier. Syntetiskt framstllt. Naturligt frekommande organisk syra, bl. a. i kroppen. Syntetiskt framstllt. Salt av propionsyra (E 280). Syntetiskt framstllt. Salt av propionsyra (E 280). Syntetiskt framstllt. Salt av propionsyra (E 280). Framstlls ur borhaltiga mineraler. Salt av borsyra (E 284). Framstlls naturligt eller syntetiskt. Gas som bildas vid frbrnning av kol men som ocks bildas av levande organismer. Vanligt frekommande syra i naturen, men kan framstllas syntetiskt. Vanligt frekommande syra i naturen, men kan framstllas syntetiskt.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t. ex. godis, lsk, sser och inlggningar.

KNDA HLSORISKER

E 280

Propionsyra

Anvnds i frpackat brd, snus och till ytbehandling av ost. Anvnds i frpackat brd, snus och till ytbehandling av ost. Anvnds i frpackat brd, snus och till ytbehandling av ost. Anvnds i frpackat brd, snus och till ytbehandling av ost. Anvnds i kta kaviar, d. v. s. strrom. Anvnds i kta kaviar, d. v. s. strrom. Anvnds frmst i kolsyrade drycker. Misstnks vara ohlsosamt. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland. Misstnks vara ohlsosamt. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 281

Natriumpropionat

E 282

Kalciumpropionat

E 283

Kaliumpropionat

E 284 E 285 E 290

Borsyra Natriumtetraborat /borax Koldioxid

E 296

ppelsyra

Anvnds i t.ex. burksoppor och i cider och andra drycker. Anvnds i godis, desserter, kakdekorationer, vin och pulver fr beredning av dryck.

E 297

Fumarsyra

Antioxidationsmedel
E 300
Askorbinsyra
Antioxidationsmedel, men kan ven anvndas som surhetsreglerande medel och mjlbehandlingsmedel. (C-vitamin.) Antioxidationsmedel, men kan ven anvndas som surhetsreglerande medel. (C-vitamin.) Antioxidationsmedel, men kan ven anvndas som surhetsreglerande medel. (C-vitamin.) Antioxidationsmedel. Framstlls oftast syntetiskt, men nns naturligt i de esta frukter och grnsaker. Framstlls oftast syntetiskt. Salt av askorbinsyra (E 300). Framstlls oftast syntetiskt. Salt av askorbinsyra (E 300). Framstlls frn L-askorbinsyra och palmitinsyra eller stearinsyra, vilka r fettsyror som kan vara tillverkade av fett frn djur, t. ex. gris. Anvnds i t.ex. mjl, brd, l, sylt och saft samt fr att stabilisera den rda frgen i kttprodukter. Anvnds i t.ex. kttprodukter ssom korv och skinka fr att stabilisera den rda frgen. Anvnds t.ex. fr att stabilisera den rda frgen i kttprodukter. Anvnds i t.ex. korv och buljongtrningar.

E 301

Natriumaskorbat

E 302

Kalciumaskorbat

E 304

Askorbylpalmitat, askorbylstearat

220_261_E_NUMMER

08-08-05

10.00

Sida 233

E-GUIDE
NUMMER
E 306

E-GUIDE
FUNKTION
Antioxidationsmedel. (E-vitamin.)

NAMN
Tokoferolkoncentrat

FRAMSTLLNING
Framstlls genom vakuumdestillation av tliga vegetabiliska oljeprodukter. Frekommer ven naturligt. Syntetiskt framstllt, men frekommer naturligt. Syntetiskt framstllt, men frekommer naturligt. Syntetiskt framstllt, men frekommer naturligt. Syntetiskt framstllt.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t.ex. frdigrtter, feta produkter ssom choklad samt i modersmjlksersttning och kosttillskott. Anvnds i t.ex. frdigrtter, feta produkter ssom choklad samt i modersmjlksersttning och kosttillskott. Anvnds i feta produkter samt i modersmjlksersttning och kosttillskott. Anvnds i feta produkter samt i modersmjlksersttning och kosttillskott. Anvnds i t. ex. potatismospulver, tuggummi, kakmix, torkade kttprodukter och soppulver. Anvnds i t. ex. potatismospulver, tuggummi, kakmix, torkade kttprodukter och soppulver. Anvnds i t. ex. potatismospulver, tuggummi, kakmix, torkade kttprodukter och soppulver. Anvnds i hel- och kylkonserver av ktt och sk samt till viss fryst sk. Anvnds i hel- och kylkonserver av ktt och sk samt till viss fryst sk. Anvnds i t.ex. potatismospulver, tuggummi, kakmix, torkade kttprodukter och soppulver. Anvnds i tuggummi och kosttillskott. Anvnds i t.ex. godis, choklad, margarin och mjlkpulver.

KNDA HLSORISKER

E 307

Alfa-tokoferol

Antioxidationsmedel. (E-vitamin.)

E 308 E 309 E 310

Gamma-tokoferol Delta-tokoferol Propylgallat

Antioxidationsmedel. (E-vitamin.) Antioxidationsmedel. (E-vitamin.) Antioxidationsmedel.

Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, srskilt hos astmatiker och personer som inte tl acetylsalicylsyra. Kan innebra hlsorisker fr smbarn. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, srskilt hos astmatiker och personer som inte tl acetylsalicylsyra. Kan innebra hlsorisker fr smbarn. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner, srskilt hos astmatiker och personer som inte tl acetylsalicylsyra. Kan innebra hlsorisker fr smbarn.

E 311

Oktylgallat

Antioxidationsmedel.

Syntetiskt framstllt.

E 312

Dodecylgallat

Antioxidationsmedel.

Syntetiskt framstllt.

E 315 E 316 E 320

Isoaskorbinsyra Natriumisoaskorbat Butylhydroxianisol (BHA) Butylhydroxitoluen (BHT) Lecitin

Antioxidationsmedel. Antioxidationsmedel. Antioxidationsmedel.

Syntetiskt framstllt. Liknar askorbinsyra (E 300). Syntetiskt framstllt. Salt av isoaskorbinsyra (E 315). Syntetiskt framstllt.

Kan innebra hlsorisker fr smbarn. Misstnks orsaka allergiska reaktioner och hyperaktivitet. Omdiskuterade cancereffekter. Kan ge upphov till utslag hos vissa personer. Kan ocks innebra hlsorisker fr smbarn. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner hos personer som r allergiska mot rtor, bnor (srskilt sojabnor) eller jordntter. Kan orsaka illamende, yrsel och diarr vid hg konsumtion.

E 321 E 322

Antioxidationsmedel. Antioxidationsmedel. Kan ocks anvndas som emulgeringsmedel.

Syntetiskt framstllt. Utvinns frmst ur sojabnor. Frekommer naturligt i alla celler, i stor mngd i ggula, ur vilken det ocks kan utvinnas. Kan ven tillverkas av animaliskt fett. Salt av mjlksyra (E 270).

E 325

Natriumlaktat

Surhetsreglerande medel. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Surhetsreglerande medel. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Surhetsreglerande medel. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning.

Anvnds i t.ex. godis och ost.

E 326

Kaliumlaktat

Salt av mjlksyra (E 270).

E 327

Kalciumlaktat

Salt av mjlksyra (E 270).

Anvnds i t.ex. efterrttsmixer.

E-GUIDE
NUMMER
E 330

E-GUIDE
FUNKTION
Surhetsreglerande medel. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Surhetsreglerande medel. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Surhetsreglerande medel. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Surhetsreglerande medel. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Surhetsreglerande medel och bakpulver. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning.

NAMN
Citronsyra

FRAMSTLLNING
Framstlls biotekniskt genom att t.ex. melass eller glukos jses med hjlp av mgelsvampar. (Frekommer naturligt i bl. a. citrusfrukter.) Salt av citronsyra (E 330).

ANVNDNINGSOMRDE
Utbredd anvndning. Finns i t.ex. glass, sylt, fryst sk, ost och torkad frukt. Anvnds i t.ex. glass och godis.

KNDA HLSORISKER

E 331

Natriumcitrater

E 332

Kaliumcitrater

Salt av citronsyra (E 330).

Anvnds i t.ex. kondenserad mjlk, mjlkpulver och ost.

E 333

Kalciumcitrater

Salt av citronsyra (E 330).

Anvnds i t.ex. godis, lskedryck och ost.

E 334

L-Vinsyra

Framstlls som biprodukt inom vinindustrin. Frekommer naturligt i bl. a. vindruvor. L-vinsyra kallas den naturliga formen av vinsyra. Den andra, syntetiska, formen kallas DL-vinsyra och fr inte anvndas i livsmedel. Salt av L-vinsyra (E 334).

Anvnds i bl. a. sylt och bakpulver.

E 335

Natriumtartrater

Surhetsreglerande medel och bakpulver. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Surhetsreglerande medel och bakpulver. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Surhetsreglerande medel och bakpulver. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Surhetsreglerande medel. ven konserverande effekt. Anvnds fr att binda vatten i kttprodukter. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Anvnds fr att binda vatten i kttprodukter. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Klumpfrebyggande medel. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning.

Anvnds i t.ex. godis, sylt, lskedryck och bakpulver

E 336

Kaliumtartrater

Salt av L-vinsyra (E 334).

Anvnds i t.ex. frdiga efterrtter och bakpulver.

E 337

Natriumkaliumtartrat

Salt av L-vinsyra (E 334).

Anvnds i t.ex. ktt- och ostprodukter och bakpulver.

E 338

Fosforsyra

Framstlls ur naturligt frekommande mineraler. Salt av fosforsyra (E 338). Finns naturligt i kroppen.

Anvnds i t.ex. coladrycker, ost, glass, soppor och sser, frukostingor och ktt- och skprodukter. Anvnds i t.ex. ost, glass, soppor och sser, frukostingor och ktt- och skprodukter. Anvnds i t.ex. ost, glass, soppor och sser, frukostingor och ktt- och skprodukter. Anvnds i t.ex. ost, glass, soppor och sser, frukostingor och ktt- och skprodukter.

E 339

Natriumfosfater

E 340

Kaliumfosfater

Salt av fosforsyra (E 338). Finns naturligt i kroppen.

E 341

Kalciumfosfater

Salt av fosforsyra (E 338). Finns naturligt i kroppen, srskilt i skelettet.

E-GUIDE
NUMMER
E 343

E-GUIDE
FUNKTION
Frstrker antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Surhetsreglerande medel. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Surhetsreglerande medel. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Surhetsreglerande medel. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Frhindrar bildning av vinsten. Surhetsreglerande medel. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Frmst surhetsreglerande medel, men har ven viss frstrkande effekt p antioxidanters verkan. Frmst surhetsreglerande medel, men har ven viss frstrkande effekt p antioxidanters verkan. Frmst surhetsreglerande medel, men har ven viss frstrkande effekt p antioxidanters verkan. Surhetsreglerande medel som ven fungerar som smakfrstrkare. Surhetsreglerande medel. Frstrker ven antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning. Frstrker antioxidanters verkan mot hrskning och missfrgning.

NAMN
Magnesiumfosfater Natriummalater

FRAMSTLLNING
Salt av fosforsyra (E 338). Finns naturligt i kroppen. Syntetiskt framstllt. Salt av ppelsyra (E 296).

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t.ex. ost, glass, soppor och sser, frukostingor och ktt- och skprodukter. Anvnds i t.ex. kttprodukter.

KNDA HLSORISKER

E 350

E 351

Kaliummalat

Syntetiskt framstllt. Salt av ppelsyra (E 296).

Anvnds i t.ex. kttprodukter.

E 352

Kalciummalater

Syntetiskt framstllt. Salt av ppelsyra (E 296).

E 353 E 354

Metavinsyra Kalcium-L-tartrat

Framstlls ur L-vinsyra (E 334). Salt av L-vinsyra (E 334).

Anvnds vid vinframstllning. Anvnds i kakor och skorpor.

E 355

Adipinsyra

Syntetiskt framstllt. Frekommer naturligt i betsaft. Syntetiskt framstllt. Salt av adipinsyra (E 355). Syntetiskt framstllt. Salt av adipinsyra (E 355). Syntetiskt framstllt. (Frekommer naturligt i bl. a. broccoli, rabarber, sparris och ost.) Salt av citronsyra (E 330).

Anvnds i kakfyllningar och kakdekorationer, pulver till desserter, gelaktiga desserter och desserter med fruktsmak. Anvnds i kakfyllningar och kakdekorationer, pulver till desserter, gelaktiga desserter och desserter med fruktsmak. Anvnds i kakfyllningar och kakdekorationer, pulver till desserter, gelaktiga desserter och desserter med fruktsmak. Anvnds i desserter, soppor och buljonger och pulver fr hemmaframstllning av lsk.

E 356

Natriumadipat

E 357

Kaliumadipat

E 363

Brnstensyra

E 380

Triammoniumcitrat

E 385

Kalciumdinatrium-EDTA

Syntetiskt framstllt.

Anvnds i konserverade rtor, bnor, svamp, kronrtskockor och skvaror samt till sser och frysta krftdjur.

Stningsmedel
E 420
Sorbitol, sorbitolsirap
Stningsmedel och konsistensmedel. Sockeralkohol. Framstlls syntetiskt ur strkelse genom reduktion med vtgas under hgt tryck och med nickel som katalysator. (Frekommer naturligt i t.ex. pplen, plommon och rnnbr. Innehller kalorier.) Anvnds i bl. a. sockerfria produkter eller lightprodukter, t.ex. olika desserter, glass, sylt, frukostingor och senap. Kan vid hg konsumtion ha laxerande effekt och ge upphov till gaser i magen.

E-GUIDE
NUMMER
E 421

E-GUIDE
FUNKTION
Stningsmedel och konsistensmedel.

NAMN
Mannitol

FRAMSTLLNING
Sockeralkohol. Framstlls syntetiskt ur sockerarten mannos, fruktos eller glukos genom reduktion med vtgas under hgt tryck och med nickel som katalysator. (Frekommer naturligt i t.ex. svamp, selleri och oliver. Innehller kalorier.) Syntetiskt framstllt. r 130200 gnger stare n vanligt socker. Innehller inga kalorier. Syntetiskt framstllt av aminosyrorna asparaginsyra och fenylalanin. r ca 200 gnger stare n vanligt socker. Innehller inga kalorier. Syntetiskt framstllt. r 30 gnger stare n vanligt socker. Innehller inga kalorier. Sockeralkoholblandning. Framstlls syntetiskt ur sockerarten sackaros genom reduktion med vtgas under hgt tryck och med nickel som katalysator. r ungefr hlften s stt som vanligt socker. Innehller kalorier. Syntetiskt framstllt. r 400 gnger stare n vanligt socker. Innehller inga kalorier. Framstlls av klorerad sackaros. r 600 gnger stare n vanligt socker. Protein som utvinns ur vxten Thaumatococcus daniellii. r ca 2 000 gnger stare n vanligt socker. Framstlls ur citrusfrukter. Ca 1 000 gnger stare n vanligt socker.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i bl. a. sockerfria produkter eller lightprodukter, t.ex. olika desserter, glass, sylt, frukostingor och senap.

KNDA HLSORISKER
Kan ha laxerande effekt vid hg konsumtion. Hos srskilt knsliga personer kan det ocks orsaka illamende och krkningar.

E 950

Acesulfamkalium/acesulfam-K

Stningsmedel.

Anvnds i t.ex. glass, konditorivaror, frukt- och grnsaksberedningar, frukostingor med hgt berinnehll, sylt och alkolsk. Anvnds i t.ex. glass, konditorivaror, frukt- och grnsaksberedningar, frukostingor med hgt berinnehll, sylt och alkolsk. Anvnds i t.ex. drycker, desserter, lttsockrad sylt och kosttillskott. Omdiskuterat mne som underskts i decennier. 2005 presenterades en omfattande italiensk studie som visade att mnet orsakade cancer hos frsksrttor. ret drp tillbakavisades dessa rn av EU:s livsmedelsmyndighet. Var i Sverige i praktiken frbjudet som tillsats fre EU-intrdet. Ingen tillverkare klarade de hrda krav frn Livsmedelsverket som d gllde. Frbjds i USA 1969 efter att det framkallat cancer i urinblsan hos frsksrttor. Trots ptryckningar frn industrin gller detta frbud fortfarande.

E 951

Aspartam

Stningsmedel.

E 952

Cyklaminsyra, cyklamater

Stningsmedel.

E 953

Isomalt

Stningsmedel och konsistensmedel.

Anvnds i t.ex. sockerfria desserter, glass, sylt, frukostingor och sser.

E 954

Sackarin, sackarinater

Stningsmedel.

Anvnds i t.ex. lsk, glass, godis, konditorivaror och sylt. Anvnds i t.ex. lsk, yoghurt och ketchup. Anvnds i t.ex. glass, drycker, godis, tuggummi och kosttillskott. Anvnds i t.ex. lsk, glass, godis, frukostingor, kosttillskott, snacks och alkolsk.

E 955 E 957

Sukralos Taumatin

Stningsmedel. Stningsmedel och smakfrstrkare. Stningsmedel.

E 959

Neohesperidindihydrochalcon/neohesperidin DC Salt av aspartam och acesulfam Maltitol, maltitolsirap

E 962 E 965

Stningsmedel. Stningsmedel och konsistensmedel. Sockeralkohol. Framstlls syntetiskt ur sockerarten maltos genom reduktion med vtgas under hgt tryck och med nickel som katalysator. r ungefr lika stt som vanligt socker. Innehller kalorier. Anvnds i t.ex. sockerfria desserter, glass, sylt, godis och frukostingor.

E-GUIDE
NUMMER
E 966

E-GUIDE
FUNKTION
Stningsmedel.

NAMN
Laktitol

FRAMSTLLNING
Sockeralkohol. Framstlls syntetiskt ur sockerarten laktos genom reduktion med vtgas under hgt tryck och med nickel som katalysator. r mindre n hlften s stt som vanligt socker. Innehller kalorier. Sockeralkohol. Framstlls syntetiskt ur sockerarten xylos genom reduktion med vtgas under hgt tryck och med nickel som katalysator. r ungefr lika stt som vanligt socker. Innehller kalorier.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t. ex. sockerfria desserter, glass, sylt, godis och frukostingor.

KNDA HLSORISKER

E 967

Xylitol

Stningsmedel.

vriga tillsatser
E 400 E 401 E 402 E 403 E 404 E 405 E 406 E 407 E 407 a E 410
Alginsyra Natriumalginat Kaliumalginat Ammoniumalginat Kalciumalginat 1,2-Propylenglykolalginat Agar Karragenan Bearbetad Euchemaalg Fruktkrnmjl
Frtjockningsmedel. Frtjockningsmedel. Frtjockningsmedel. Frtjockningsmedel. Frtjockningsmedel. Emulgeringsmedel och stabiliseringsmedel. Frtjocknings- och geleringsmedel. Stabiliserings-, frtjockningsoch geleringsmedel. Stabiliserings-, frtjockningsoch geleringsmedel. Stabiliserings- och frtjockningsmedel. Stabiliserings- och frtjockningsmedel. Stabiliserings- och frtjockningsmedel. Frtjocknings- och stabiliseringsmedel. Frtjocknings- och stabiliseringsmedel. Stabiliseringsmedel. Framstlls ur brunalger. Salt av alginsyra (E 400). Salt av alginsyra (E 400). Salt av alginsyra (E 400). Salt av alginsyra (E 400). Framstlls ur alginsyra (E 400) och propan-1,2-diol. Framstlls ur vissa rdalger. Framstlls ur en viss sorts rdalg. Framstlls av bearbetat extrakt frn algen Eucheuma. Framstlls ur frna frn Johannesbrdtrdet (Ceratonia siliqua), vilket tillhr familjen rt-/baljvxter. Framstlls ur frna frn guarvxten Cyamopsis tetragonoloba, vilken tillhr familjen rt-/baljvxter. Utvinns ur saven frn vissa astragalusvxter, vilka tillhr familjen rt/baljvxter. Den torkade mjlksaften frn trdet Acacia senegal, vilket tillhr familjen rt-/baljvxter. Framstlls frn socker genom bakteriell jsning. Utvinns ur trdet Sterculia urens. Anvnds i t.ex. glass. Anvnds i t.ex. margarin, majonns, glass, tuggummi och l. Anvnds i t.ex. glass och vissa kttprodukter. Anvnds i t.ex. ost, kakor, milkshake och alkoholdrycker. Anvnds i t.ex. skinka. Anvnds i t.ex. glass och lttcrmefraiche. Anvnds i t.ex. vissa sser, fryst frukt, glass och milkshake. Anvnds i t.ex. godis, dressingar och mjukost. Anvnds i t.ex. godis, lsk, glass, konditorivaror och tuggummi. Anvnds i t.ex. fryst pizza, kryddsser, konditorivaror och glass. Anvnds i t.ex. desserter, tuggummi, sser, snacks och kosttillskott. Cancerframkallande i djurfrsk. Hittills ingen konstaterad risk fr mnniskor. Nya studier vntas. Cancerframkallande i djurfrsk. Hittills ingen konstaterad risk fr mnniskor. Nya studier vntas. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner hos personer som r allergiska mot rtor, bnor eller jordntter. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner hos personer som r allergiska mot rtor, bnor eller jordntter. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner hos personer som r allergiska mot rtor, bnor eller jordntter. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner hos personer som r allergiska mot rtor, bnor eller jordntter. Anvnds i t.ex. glass och efterrttsmixer. Anvnds i t.ex. glass och grillssmixer.

E 412

Guarkrnmjl

E 413

Dragant/tragakant

E 414

Gummi arabicum/ akaciagummi Xantangummi Karayagummi

E 415 E 416

E-GUIDE
NUMMER
E 417

E-GUIDE
FUNKTION
Frtjocknings- och stabiliseringsmedel. Frtjocknings- och stabiliseringsmedel. Konsistensmedel.

NAMN
Taragummi

FRAMSTLLNING
Utvinns ur vxten Caesalpinea spinosa, vilken tillhr familjen rt/baljvxter. Framstlls frn socker genom bakteriell jsning. Framstlls ofta ur fett frn vxter och djur, t.ex. gris, men kan ocks framstllas syntetiskt. Framstlls ur konjaksmjl, vilket utvinns ur knlarna av vxten Amorphophallus konjac. Framstlls syntetiskt genom reaktion mellan etylenoxid och stearinsyra, som r en fettsyra som kan vara tillverkad av fett frn djur, t.ex. gris. Framstlls syntetiskt genom reaktion mellan etylenoxid och stearinsyra, som r en fettsyra som kan vara tillverkad av fett frn djur, t.ex. gris. Framstlls syntetiskt genom reaktion mellan sorbitol (E 420), fettsyror (E 570) och etylenoxid. Fettsyrorna kan vara tillverkade av fett frn djur, t.ex. gris. Framstlls syntetiskt genom reaktion mellan sorbitol (E 420), fettsyror (E 570) och etylenoxid. Fettsyrorna kan vara tillverkade av fett frn djur, t.ex. gris. Framstlls syntetiskt genom reaktion mellan sorbitol (E 420), fettsyror (E 570) och etylenoxid. Fettsyrorna kan vara tillverkade av fett frn djur, t.ex. gris. Framstlls syntetiskt genom reaktion mellan sorbitol (E 420), fettsyror (E 570) och etylenoxid. Fettsyrorna kan vara tillverkade av fett frn djur, t.ex. gris. Extraheras ur t.ex. apelsin- eller citronskal dr pektin frekommer naturligt. Kan behandlas kemiskt och kallas d amiderat pektin, vilket inte behver deklareras srskilt. Framstlls av rapsolja och fosforfreningar. Framstlls syntetiskt av socker.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t. ex. frdigrtter och glass.

KNDA HLSORISKER

E 418 E 422

Gellangummi Glycerol

Anvnds i vissa fruktdrycker. Anvnds i t. ex. trtor och kakor.

E 425

Konjakgummi, konjakglukomannan Polyoxietylenstearat

Stabiliserings- och frtjockningsmedel. Stabiliserings- och emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. glass, beredda frukter och grnsaker, bageriprodukter och ktt- och skprodukter. Anvnds i vin.

Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 431

Cancerframkallande i djurfrsk. Frbjds i USA 1952. Kan innehlla ohlsosamma biprodukter.

E 432

Polyoxietylensorbitanmonolaurat

Stabiliserings- och emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. glass, godis, tuggummi, soppor, dietrtter och mjlk- och grddliknande produkter. Anvnds i t. ex. glass, godis, tuggummi, soppor, dietrtter och mjlk- och grddliknande produkter.

E 433

Polyoxietylensorbitanmonooleat

Stabiliserings- och emulgeringsmedel.

E 434

Polyoxietylensorbitanmonopalmitat

Stabiliserings- och emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. glass, godis, tuggummi, soppor, dietrtter och mjlk- och grddliknande produkter.

E 435

Polyoxietylensorbitanmonostearat

Stabiliserings- och emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. glass, godis, tuggummi, soppor, dietrtter och mjlk- och grddliknande produkter.

E 436

Polyoxietylensorbitantristearat

Stabiliserings- och emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. glass, godis, tuggummi, soppor, dietrtter och mjlk- och grddliknande produkter.

E 440

Pektiner

Frtjockningsmedel.

Anvnds i t. ex. marmelad och sylt.

E 442 E 444

Ammoniumfosfatider Sackarosacetatisobutyrat

Stabiliserings- och emulgeringsmedel. Stabiliseringsmedel.

Anvnds i t. ex. choklad och andra kakaoprodukter. Anvnds i oklara (opaliserande) lskedrycker.

E-GUIDE
NUMMER
E 445

E-GUIDE
FUNKTION
Stabiliseringsmedel.

NAMN
Glycerolestrar av trhartser

FRAMSTLLNING
Framstlls syntetiskt av harts frn barrtrd och glycerol (E 422), som kan vara tillverkat av fett frn djur, t.ex. gris. Framstlls syntetiskt ur fosforsyra.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i oklara (opaliserande) lskedrycker.

KNDA HLSORISKER

E 450

Natrium-, kalium- och kalciumdifosfater Natrium- och kaliumtrifosfater Natrium-, kalium- och kalciumpolyfosfater, natriumkalciumpolyfosfat Betacyklodextrin

Stabiliserings-, konsistens- och vattenbindande medel. ven bakpulver. Stabiliserings-, konsistens- och vattenbindande medel. Stabiliserings-, konsistens- och vattenbindande medel. Ytbehandlingsmedel.

Anvnds i t. ex. ost, glass, soppor och sser, ktt- och skprodukter och djupfryst sk. Anvnds i t. ex. ost, glass, soppor och sser, ktt- och skprodukter och djupfryst sk. Anvnds i t. ex. ost, glass, soppor och sser, ktt- och skprodukter och djupfryst sk. Anvnds i livsmedel i tablettform, t. ex. godis och kosttillskott. Anvnds i t. ex. skivad eller riven ost. Anvnds i t. ex. skivad eller riven ost. Anvnds i t. ex. konditorivaror. Anvnds i t. ex. frdigmat, glutenfria bageriprodukter och kosttillskott.

E 451

Framstlls ur fosforsyra.

E 452

Framstlls ur fosforsyra.

E 459

Framstlls av hydrolyserad strkelse med hjlp av ett enzym frn bakterien Bacillus circulans. Framstlls genom syrabehandling av antingen bomull eller cellulosa. Framstlls frn cellulosa med hjlp av kemiska processer. Framstlls frn cellulosa med hjlp av kemiska processer. Framstlls frn cellulosa med hjlp av kemiska processer. Framstlls frn cellulosa med hjlp av kemiska processer. Framstlls frn cellulosa med hjlp av kemiska processer.

E 460 E 461 E 463 E 464 E 465 E 466

Mikrokristallinisk cellulosa, cellulosapulver Metylcellulosa Hydroxipropylcellulosa Hydroxipropylmetylcellulosa Metyletylcellulosa Karboximetylcellulosa/ cellulosagummi, natriumkarboximetylcellulosa Tvrbunden natriumkarboximetylcellulosa Enzymatiskt hydrolyserad karboximetylcellulosa/cellulosagummi Natrium-, kaliumoch kalciumsalter av fettsyror Magnesiumsalter av fettsyror

Frtjocknings- och stabiliseringsmedel. Frtjocknings- och stabiliseringsmedel. Frtjocknings- och stabiliseringsmedel. Frtjocknings- och stabiliseringsmedel. Frtjocknings- och stabiliseringsmedel. Frtjocknings- och stabiliseringsmedel.

Anvnds i t. ex. glass, fryst pommes frites och ost.

E 468

Frtjocknings- och stabiliseringsmedel. ven brare till stningsmedel. Frtjocknings- och stabiliseringsmedel.

Framstlls frn cellulosa med hjlp av kemiska processer. Framstlls frn cellulosa med hjlp av kemiska processer.

Anvnds i t. ex. kosttillskott.

Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 469

Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 470 a

Stabiliserings- och emulgeringsmedel. Stabiliserings- och emulgeringsmedel.

Framstlls frn fettsyror (E 570), som kan vara tillverkade av fett frn djur, t.ex. gris. Framstlls frn fettsyror (E 570), som kan vara tillverkade av fett frn djur, t.ex. gris.

Anvnds i t. ex. chips och andra snacks. Anvnds i t. ex. chips och andra snacks.

E 470 b

E-GUIDE
NUMMER
E 471

E-GUIDE
FUNKTION
Emulgeringsmedel.

NAMN
Mono- och diglycerider av fettsyror

FRAMSTLLNING
Framstlls av fetter och oljor eller av glycerol (E 422) och fettsyror (E 570). Bde fetter och fettsyror kan komma frn djur, t. ex. gris. Framstlls av ttiksyra (E 260) och mono- och diglycerider (E 471), som kan vara tillverkade av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls av mjlksyra (E 270) och mono- och diglycerider (E 471), som kan vara tillverkade av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls av citronsyra (E 330) och mono- och diglycerider (E 471), som kan vara tillverkade av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls av vinsyra (E 334) och mono- och diglycerider (E 471), som kan vara tillverkade av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls av vinsyra (E 334) och mono- och diglycerider (E 471), som kan vara tillverkade av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls av ttiksyra (E 260) eller vinsyra (E 334) och mono- och diglycerider (E 471), som kan vara tillverkade av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt genom frening av socker och fettsyror (E 570), vilka kan vara framstllda av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt genom frening av socker och fettsyror (E 570), vilka kan vara framstllda av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls av glycerol (E 422) och fettsyror (E 570), som kan vara framstllda av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt av ricinolja och glycerol (E 422). Glycerol kan vara framstllt av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt av propan-1,2diol (E 1520) och fettsyror (E 570), vilka kan vara framstllda av fett frn djur, t. ex. gris.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t. ex. spraygrdde, chokladdryckspulver och vaniljkrmspulver.

KNDA HLSORISKER

E 472 a

Mono- och diglyceriders ttiksyraestrar

Emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. olika efterrttsmixer.

E 472 b

Mono- och diglyceriders mjlksyraestrar

Emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. olika efterrttsmixer.

E 472 c

Mono- och diglyceriders citronsyraestrar

Emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. olika frdiga desserter.

E 472 d

Mono- och diglyceriders vinsyraestrar

Emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. olika frdiga desserter.

E 472 e

Mono- och diglyceriders mono- och diacetylvinsyraestrar Blandade ttik- och vinsyraestrar av mono- och diglycerider Sackarosestrar av fettsyror

Emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. fryst pizza och chokladdryckspulver.

E 472 f

Emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. bageriprodukter, chokladdryckspulver och fryst pizza.

E 473

Emulgerings- och stabiliseringsmedel.

Anvnds i t.ex. vrmebehandlade kttprodukter, margarin, kakor, soppor och pulver till varma drycker. Anvnds i t. ex. vrmebehandlade kttprodukter, margarin, kakor, soppor och pulver till varma drycker. Anvnds i t. ex. margarin, grddersttningsmedel, tuggummi, bantningsprodukter och konditorivaror. Anvnds i choklad, margarin och dressingar. Anvnds i t. ex. margarin, godis, mjlkoch grddersttningsmedel och bantningsprodukter.

E 474

Sackarosestrar i blandning med mono- och diglycerider av fettsyror Polyglycerolestrar av fettsyror Polyglycerolpolyricinoleat 1,2-Propylenglykolestrar av fettsyror

Emulgerings- och stabiliseringsmedel.

E 475

Emulgerings- och stabiliseringsmedel. Emulgeringsmedel.

E 476

E 477

Emulgeringsmedel.

E-GUIDE
NUMMER
E 479 b

E-GUIDE
FUNKTION
Emulgeringsmedel.

NAMN
Termiskt oxiderad sojabnsolja i reaktion med mono- och diglycerider av fettsyror Natriumstearoyl-2laktylat

FRAMSTLLNING
Framstlls syntetiskt av sojaolja och glycerider (E 472). Glyceriderna kan komma frn fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt av mjlksyra (E 270) och fettsyran stearinsyra (se E 570), vilken kan vara tillverkad av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt av mjlksyra (E 270) och fettsyran stearinsyra (se E 570), vilken kan vara tillverkad av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt av vinsyra (E 334) och fettsyran stearinsyra (se E 570), vilken kan vara tillverkad av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt av sorbitol (E 420) och fettsyran stearinsyra (E 570), vilken kan vara tillverkad av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt av sorbitol (E 420) och fettsyran stearinsyra (E 570), vilken kan vara tillverkad av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt av sorbitol (E 420) och fettsyran laurinsyra (E 570), vilken kan vara tillverkad av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt av sorbitol (E 420) och fettsyran oljesyra (E 570), vilken kan vara tillverkad av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt av sorbitol (E 420) och fettsyran palmitinsyra (E 570), vilken kan vara tillverkad av fett frn djur, t. ex. gris. Salt av kolsyra. Naturligt frekommande, men framstlls ocks syntetiskt. Salt av kolsyra. Framstlls oftast syntetiskt, men frekommer ocks naturligt. Salt av kolsyra. Syntetiskt framstllt. Kallas ocks hjorthornssalt. Salt av kolsyra. Naturligt frekommande som mineralet magnesit.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i fettblandningar avsedda fr fritering.

KNDA HLSORISKER
Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 481

Emulgeringsmedel.

Anvnds i t.ex. margarin, snabbris, frukostingor, brd, godis och konserverade trnade eller malda kttprodukter. Anvnds i t.ex. margarin, snabbris, frukostingor, brd, godis och konserverade trnade eller malda kttprodukter. Anvnds i t. ex. brd, konditorivaror och desserter. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 482

Kalciumstearoyl-2laktylat

Emulgeringsmedel.

E 483

Stearyltartrat

Stabiliserings- och emulgeringsmedel. Bakfrmjande egenskaper. Stabiliserings- och emulgeringsmedel.

E 491

Sorbitanmonostearat

Anvnds i t. ex. margarin, glass, godis och vissa sser.

E 492

Sorbitantristearat

Stabiliserings- och emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. margarin, glass, godis och vissa sser.

E 493

Sorbitanmonolaurat

Stabiliserings- och emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. margarin, glass, godis och vissa sser.

Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 494

Sorbitanmonooleat

Stabiliserings- och emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. margarin, glass, godis och vissa sser.

Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 495

Sorbitanmonopalmitat

Stabiliserings- och emulgeringsmedel.

Anvnds i t. ex. margarin, glass, godis och vissa sser.

Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 500

Natriumkarbonater

Surhetsreglerande medel. ven bakpulver. Surhetsreglerande medel. ven bakpulver. Bakpulver. Surhetsreglerande och klumpfrebyggande medel.

Anvnds i t. ex. bakmixer. Natriumvtekarbonat anvnds ocks i bakpulver. Anvnds i t. ex. bakmixer.

E 501

Kaliumkarbonater

E 503 E 504

Ammoniumkarbonater Magnesiumkarbonater

Anvnds i t. ex. bakpulver. Anvnds i t. ex. bakmixer.

E-GUIDE
NUMMER
E 507 E 508 E 509

E-GUIDE
FUNKTION
Surhetsreglerande medel. Erstter vanligt koksalt, natriumklorid. Erstter vanligt koksalt, natriumklorid. Ocks smakfrstrkare och konsistensmedel. Frgstabiliserande medel. Ocks fr magnesiumberikning. Frgstabiliserande medel. Surhetsreglerande medel. Frtunningsmedel.

NAMN
Saltsyra Kaliumklorid Kalciumklorid

FRAMSTLLNING
Syntetiskt framstllt, men frekommer naturligt i bl. a. magscken. Salt av saltsyra (E 507). Frekommer naturligt som mineral. Salt av saltsyra (E 507). Frekommer naturligt. Salt av saltsyra (E 507). Salt av saltsyra (E 507). Syntetiskt framstllt. Salt av svavelsyra (E 513). Syntetiskt framstllt, men frekommer naturligt i t.ex. havsvatten. Salt av svavelsyra (E 513). Framstlls ur mineralet kainit eller syntetiskt. Salt av svavelsyra (E 513). Kallas ocks gips och frekommer naturligt. Salt av svavelsyra (E 513). Salt av svavelsyra (E 513).

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t. ex. kosttillskott i form av nringsdryck. Anvnds i natriumreducerat salt. Anvnds i natriumreducerat salt, vissa typer av konserver och i tofu.

KNDA HLSORISKER

Stora doser kan ge bl. a. magproblem.

E 511 E 512 E 513 E 514

Magnesiumklorid Tennklorid Svavelsyra Natriumsulfater

Anvnds i konserverad sparris.

Kan orsaka irritation i hud och slemhinnor.

E 515

Kaliumsulfater

Surhetsreglerande medel. ven som ersttning fr koksalt, natriumklorid. Surhetsreglerande medel. Ocks fr kalciumberikning och som brare fr mineraler och vitaminer. Brare fr andra tillsatser. Stabiliseringsmedel.

E 516

Kalciumsulfat

Anvnds i t. ex. mjl och tofu.

E 517 E 520

Ammoniumsulfat Aluminiumsulfat

Anvnds i produkter som innehller vispad ggvita och i kanderade frukter och grnsaker. Anvnds i produkter som innehller vispad ggvita och i kanderade frukter och grnsaker. Anvnds i produkter som innehller vispad ggvita och i kanderade frukter och grnsaker. Anvnds i produkter som innehller vispad ggvita och i kanderade frukter och grnsaker. Anvnds i t. ex. sylt och snacks. Anvnds i t. ex. kakaoprodukter.

Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 521

Aluminiumnatriumsulfat Aluminiumkaliumsulfat Aluminiumammoniumsulfat Natriumhydroxid Kaliumhydroxid Kalciumhydroxid

Stabiliseringsmedel.

Salt av svavelsyra (E 513).

Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 522

Stabiliseringsmedel.

Salt av svavelsyra (E 513).

Stora doser kan ge halsbrnna och magproblem. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland. Stora doser kan ge halsbrnna, krkningar och diarr. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 523

Stabiliseringsmedel.

Salt av svavelsyra (E 513).

E 524 E 525 E 526

Surhetsreglerande medel. Surhetsreglerande medel. Surhetsreglerande medel.

Syntetiskt framstllt. Kallas ocks kaustiksoda och r starkt basiskt. Syntetiskt framstllt. (Starkt basiskt.) Basisk frening som framstlls genom att man tillstter vatten till kalciumoxid (E 529). Kallas ocks slckt kalk.

Anvnds i t.ex. kakaoprodukter, ost och chips.

E-GUIDE
NUMMER
E 527

E-GUIDE
FUNKTION
Surhetsreglerande medel.

NAMN
Ammoniumhydroxid

FRAMSTLLNING
Basisk frening som framstlls genom upplsning av ammoniak i vatten. Frekommer naturligt som mineralet brucit, men framstlls ocks syntetiskt. Framstlls av kalk. (Basiskt.) Syntetiskt framstllt, men frekommer naturligt. (Basiskt.) Syntetiskt framstllt. Syntetiskt framstllt. Syntetiskt framstllt. Syntetiskt framstllt. Naturligt frekommande mineral. Salt av kiselsyra. Frekommer naturligt som mineral, men kan framstllas syntetiskt. Salt av kiselsyra. Frekommer naturligt. Frekommer naturligt.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t. ex. kakaoprodukter.

KNDA HLSORISKER

E 528

Magnesiumhydroxid

Surhetsreglerande medel. ven fr justering av mineralinnehll. Surhetsreglerande medel. Surhetsreglerande medel. Klumpfrebyggande medel. Klumpfrebyggande medel. Klumpfrebyggande medel. Bakpulver. Klumpfrebyggande medel.

Anvnds i t. ex. mineralvatten och kakaoprodukter. Anvnds t.ex. till behandling av vatten fr lframstllning och i kakaoprodukter. Anvnds i t.ex. kakaoprodukter. Anvnds i hushllssalt. Anvnds i hushllssalt. Anvnds i hushllssalt. Anvnds i sockerkaka och scones. Anvnds i t. ex. livsmedel i pulverform, skivad ost, ris och till ytbehandling av korv. Anvnds i t. ex. livsmedel i pulverform, skivad ost, ris och till ytbehandling av korv. Anvnds i t. ex. livsmedel i pulverform, skivad ost, ris och till ytbehandling av korv. Anvnds i t. ex. livsmedel i pulverform, skivad ost, ris och till ytbehandling av korv. Anvnds i t. ex. livsmedel i pulverform, skivad ost, ris och till ytbehandling av korv. Anvnds i t. ex. livsmedel i pulverform, skivad ost, ris och till ytbehandling av korv. Anvnds i t. ex. livsmedel i pulverform, skivad ost, ris och till ytbehandling av korv. Anvnds t. ex. till klarning av vin. Anvnds i t. ex. livsmedel i pulverform, skivad ost, ris och till ytbehandling av korv. Finns misstankar om att det kan framkalla magcancer. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 529 E 530 E 535 E 536 E 538 E 541 E 551

Kalciumoxid Magnesiumoxid Natriumferrocyanid Kaliumferrocyanid Kalciumferrocyanid Natriumaluminiumfosfat, surt Kiseldioxid

E 552

Kalciumsilikat

Klumpfrebyggande medel.

E 553 a

Magnesiumsilikater

Klumpfrebyggande medel.

E 553 b

Talk

Klumpfrebyggande medel och polermedel. Klumpfrebyggande medel.

E 554

Natriumaluminiumsilikat Kaliumaluminiumsilikat Kalciumaluminiumsilikat Bentonit Aluminiumsilikat

Salt av kiselsyra. Frekommer naturligt. Salt av kiselsyra. Frekommer naturligt. Salt av kiselsyra. Frekommer naturligt. Vulkaniskt mineral. Salt av kiselsyra. Frekommer naturligt.

E 555

Klumpfrebyggande medel.

E 556

Klumpfrebyggande medel.

E 558 E 559

Brare fr frgmnen och klarningsmedel. Klumpfrebyggande medel.

E-GUIDE
NUMMER
E 570

E-GUIDE
FUNKTION
Klumpfrebyggande medel.

NAMN
Fettsyror

FRAMSTLLNING
Framstlls av fett, ibland av djurfett (t. ex. gris). Fett bestr av fettsyror och glycerol (E 422). De vanligaste fettsyrorna r stearinsyra, palmitinsyra, oljesyra och myristinsyra.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t. ex. livsmedel i pulverform, godis och nudlar.

KNDA HLSORISKER

E 574 E 575 E 576 E 577 E 578 E 579 E 585 E 620

Glukonsyra Glukonsyrans deltalakton Natriumglukonat Kaliumglukonat Kalciumglukonat Ferroglukonat Ferrolaktat Glutaminsyra

Surhetsreglerande medel, bakpulver och frgstabilisator. Surhetsreglerande medel, bakpulver och frgstabilisator. Surhetsreglerande medel, bakpulver och frgstabilisator. Surhetsreglerande medel, bakpulver och frgstabilisator. Surhetsreglerande medel, bakpulver och frgstabilisator. Frgstabilisator. Ocks fr jrnberikning. Frgstabilisator. Ocks fr jrnberikning. Smakfrstrkare. Salt av glukonsyra (E 574). Salt av glukonsyra (E 574). Salt av glukonsyra (E 574). Salt av glukonsyra (E 574). Salt av mjlksyra (E 270). Framstlls genom mikrobiologisk jsning. r en aminosyra som ven frekommer naturligt i t.ex. grnsaker och soja. Syntetiskt framstllt salt av glutaminsyra (E 620).

Anvnds i t. ex. kttvaror och bakpulver. Anvnds i t. ex. kttvaror och bakpulver. Anvnds i t. ex. kttvaror och bakpulver. Anvnds i t. ex. kttvaror och bakpulver. Anvnds i t. ex. kttvaror och bakpulver. Anvnds till svarta oliver. Anvnds till svarta oliver. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 621

Mononatriumglutamat

Smakfrstrkare.

Anvnds i en mngd sammansatta produkter, exempelvis frdigrtter. r den vanligast frekommande smakfrstrkaren.

Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner i form av huvudvrk, svettning, halsbrnna, yrsel, tryck ver brstet och illamende vid intag av hga halter. Kan vara ohlsosamt fr smbarn. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner i form av huvudvrk, svettning, halsbrnna, yrsel, tryck ver brstet och illamende vid intag av hga halter. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner i form av huvudvrk, svettning, halsbrnna, yrsel, tryck ver brstet och illamende vid intag av hga halter. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner i form av huvudvrk, svettning, halsbrnna, yrsel, tryck ver brstet och illamende vid intag av hga halter. Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner i form av huvudvrk, svettning, halsbrnna, yrsel, tryck ver brstet och illamende vid intag av hga halter. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 622

Monokaliumglutamat

Smakfrstrkare.

Syntetiskt framstllt salt av glutaminsyra (E 620). Syntetiskt framstllt salt av glutaminsyra (E 620). Syntetiskt framstllt salt av glutaminsyra (E 620). Syntetiskt framstllt salt av glutaminsyra (E 620). Framstlls syntetiskt eller av jstextrakt. Frekommer naturligt i bl. a. ktt. Syntetiskt framstllt salt av guanylsyra (E 626). Anvnds i t. ex. chips och snacks samt en mngd sammansatta produkter, exempelvis frdigrtter.

E 623

Kalciumglutamat

Smakfrstrkare.

E 624

Monoammoniumglutamat Magnesiumdiglutamat

Smakfrstrkare.

E 625

Smakfrstrkare.

E 626

Guanylsyra

Smakfrstrkare.

E 627

Dinatriumguanylat

Smakfrstrkare.

Kan utgra problem fr personer som lider av njursten och gikt. Kan ocks vara ohlsosamt fr smbarn.

E-GUIDE
NUMMER
E 628 E 629 E 630

E-GUIDE
FUNKTION
Smakfrstrkare. Smakfrstrkare. Smakfrstrkare.

NAMN
Dikaliumguanylat Kalciumguanylat Inosinsyra

FRAMSTLLNING
Syntetiskt framstllt salt av guanylsyra (E 626). Syntetiskt framstllt salt av guanylsyra (E 626). Framstlls syntetiskt, av jstextrakt eller av animaliskt material. Frekommer naturligt i bl. a. ktt. Syntetiskt framstllt salt av inosinsyra (E 630). Kan allts ha animaliskt ursprung. Syntetiskt framstllt salt av inosinsyra (E 630). Kan allts ha animaliskt ursprung. Syntetiskt framstllt salt av inosinsyra (E 630). Kan allts ha animaliskt ursprung. Syntetiskt framstllt salt av ngon av nukleinsyrorna (E 626 och E 630). Syntetiskt framstllt salt av ngon av nukleinsyrorna (E 626 och E 630). Naturligt frekommande aminosyra. Natriumglycinat r dess salt. Syntetiskt framstllt. Framstlls syntetiskt av sand.

ANVNDNINGSOMRDE

KNDA HLSORISKER
Frbjudet i Australien och Nya Zeeland. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 631

Dinatriuminosinat

Smakfrstrkare.

Anvnds i t. ex. chips och snacks samt en mngd sammansatta produkter, exempelvis frdigrtter.

Kan utgra problem fr personer som lider av gikt. Kan ocks vara ohlsosamt fr smbarn Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 632

Dikaliuminosinat

Smakfrstrkare.

E 633

Kalciuminosinat

Smakfrstrkare.

Frbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E 634 E 635 E 640 E 650 E 900

Kalcium-5'-ribonukleotider Dinatrium-5'-ribonukleotider Glycin, natriumglycinat Zinkacetat Dimetylpolysiloxan

Smakfrstrkare. Smakfrstrkare. Smakfrstrkare och surhetsreglerande medel. Smakfrstrkare. Skumdmpningsmedel.

Frbjudet i Australien och Nya Zeeland. Anvnds i t. ex. frdigrtter, pulversser, chips och kttprodukter. Anvnds i t. ex. vissa kttprodukter. Anvnds i tuggummi. Anvnds i t. ex. fetter och oljor, grnsakskonserver, marmelad, sylt, soppor och lsk. Anvnds till t. ex. citrusfrukter, pplen, persikor, godis, ntter och kaffebnor. Anvnds till t. ex. citrusfrukter, pplen, persikor, godis, ntter och kaffebnor. Anvnds till t. ex. citrusfrukter, pplen, persikor, godis, ntter och kaffebnor. Anvnds till t. ex. citrusfrukter, pplen, persikor, godis, ntter och kaffebnor. Anvnds till frukt, godis och tuggummi. Anvnds till t. ex. godis och torkad frukt. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland. Frbjudet i Australien och Nya Zeeland. Kan utgra problem fr personer som lider av gikt. Kan ocks vara ohlsosamt fr smbarn.

E 901 E 902 E 903 E 904 E 905 E 907 E 912 E 914

Bivax Candellillavax Karnaubavax Shellack Mikrokristallint vax Hydrogenerat poly-1deken Montansyraestrar Oxiderat polyetylenvax

Ytbehandlingsmedel. Ytbehandlingsmedel. Ytbehandlingsmedel. Ytbehandlingsmedel. Ytbehandlingsmedel. Ytbehandlingsmedel. Ytbehandlingsmedel. Ytbehandlingsmedel.

Naturligt vax som utvinns ur bivaxkakor. Naturligt vax som utvinns ur trdet Euphorbia antisyphilitica. Naturligt vax som utvinns ur bladen frn palmen Copernicia cerifera. Sekret frn den indiska lackskldlusen. Syntetiskt vax som bestr av parafn som utvinns ur olja.

Framstlls av brunkol. Syntetiskt framstllt.

Anvnds till t. ex. citrusfrukter, mango, avokado och ananas. Anvnds till t.ex. citrusfrukter, mango, avokado och ananas.

E-GUIDE
NUMMER
E 920

E-GUIDE
FUNKTION
Mjlbehandlingsmedel.

NAMN
L-cystein

FRAMSTLLNING
Naturligt frekommande aminosyra, som kan framstllas av hr och fjdrar frn djur. Syntetiskt framstllt, men bildas naturligt i kroppen. delgas som frekommer i sm mngder i luften. delgas som frekommer i sm mngder i luften. Utgr ca 80 % av luften. Syntetiskt framstllt. Framstlls ur petroleum. Framstlls ur petroleum.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i mjl.

KNDA HLSORISKER

E 927 b E 938 E 939 E 941 E 942 E 943 a E 943 b

Karbamid Argon Helium Kvve Dikvveoxid Butan Isobutan

Mjukgringsmedel. Frpackningsgas. Frpackningsgas. Frpackningsgas. Drivgas. Drivgas. Drivgas.

Anvnds i sockerfritt tuggummi.

Anvnds i frpackningar med t. ex. frdig sallad.

Anvnds bl. a. i sprayer med vegetabilisk olja. Anvnds i sprayer med vegetabilisk olja och i vattenbaserade emulsionssprayer. Anvnds i sprayer med vegetabilisk olja och i vattenbaserade emulsionssprayer.

E 944

Propan

Drivgas.

E 948 E 949 E 999 E 1103

Syre Vte Kvillajaextrakt Invertas

Frpackningsgas. Frpackningsgas. Skumbildande medel. Processhjlpmedel. Framstlls ur barken frn trdet Quillaia saponaria. Framstlls frn jstsvampen Saccharomyces cerevisiae. Naturligt frekommande enzym. Naturligt frekommande enzym som framstlls ur gg. Framstlls av glukos. Syntetiskt framstllt. Syntetiskt framstllt. Framstlls av strkelse frn t.ex. potatis, vete eller majs, som modieras med hjlp av kemiska processer. Framstlls av strkelse frn t.ex. potatis, vete eller majs, som modieras med hjlp av kemiska processer. Anvnds i lskedryck och cider. Anvnds i t. ex. konditorivaror.

E 1105 E 1200 E 1201 E 1202 E 1404

Lysozym Polydextros Polyvinylpyrrolidon Polyvinylpolypyrrolidon Oxiderad strkelse

Konserveringsmedel. Frtjockningsmedel och sockerersttningsmedel. Tabletthjlpmedel. Tabletthjlpmedel. Stabiliserings- och frtjockningsmedel.

Anvnds i viss lagrad ost. Anvnds i t. ex. godis. Anvnds i kosttillskott. Anvnds i kosttillskott. Anvnds i t. ex. sser, chutney, kttoch skprodukter, godis och bageriprodukter. Anvnds i t. ex. sser, chutney, kttoch skprodukter, godis och bageriprodukter.

Kan ge upphov till verknslighetsreaktioner hos ggallergiker.

E 1410

Monostrkelsefosfat

Stabiliserings- och frtjockningsmedel.

E-GUIDE
NUMMER
E 1412

E-GUIDE
FUNKTION
Stabiliserings- och frtjockningsmedel. Stabiliserings- och frtjockningsmedel. Stabiliserings- och frtjockningsmedel. Stabiliserings- och frtjockningsmedel. Stabiliserings- och frtjockningsmedel. Stabiliserings- och frtjockningsmedel. Stabiliserings- och frtjockningsmedel. Stabiliserings- och frtjockningsmedel. Stabiliserings- och frtjockningsmedel. Stabiliseringsmedel. Brare fr arommnen

NAMN
Distrkelsefosfat

FRAMSTLLNING
Framstlls av strkelse frn t.ex. potatis, vete eller majs, som modieras med hjlp av kemiska processer. Framstlls av strkelse frn t.ex. potatis, vete eller majs, som modieras med hjlp av kemiska processer. Framstlls av strkelse frn t.ex. potatis, vete eller majs, som modieras med hjlp av kemiska processer. Framstlls av strkelse frn t.ex. potatis, vete eller majs, som modieras med hjlp av kemiska processer. Framstlls av strkelse frn t.ex. potatis, vete eller majs, som modieras med hjlp av kemiska processer. Framstlls av strkelse frn t.ex. potatis, vete eller majs, som modieras med hjlp av kemiska processer. Framstlls av strkelse frn t.ex. potatis, vete eller majs, som modieras med hjlp av kemiska processer. Framstlls av strkelse frn t.ex. potatis, vete eller majs, som modieras med hjlp av kemiska processer. Framstlls av strkelse frn t.ex. potatis, vete eller majs, som modieras med hjlp av kemiska processer. Framstlls syntetiskt av citronsyra (E 330) och etanol. Framstlls syntetiskt av ttiksyra (E260) och glycerol (E 422). Glycerol kan vara tillverkat av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt av ttiksyra (E 260) och glycerol (E 422). Glycerol kan vara tillverkat av fett frn djur, t. ex. gris. Framstlls syntetiskt.

ANVNDNINGSOMRDE
Anvnds i t. ex. sser, chutney, kttoch skprodukter, godis och bageriprodukter. Anvnds i t. ex. sser, chutney, kttoch skprodukter, godis och bageriprodukter. Anvnds i t. ex. sser, chutney, kttoch skprodukter, godis och bageriprodukter. Anvnds i t. ex. frdigrtter, kttprodukter och tuggummi. Anvnds i t. ex. frdigrtter, pulversser och grddliknande produkter. Anvnds i t. ex. kosttillskott.

E 1413

Fosfaterat distrkelsefosfat Acetylerat distrkelsefosfat Strkelseacetat

E 1414

E 1420

E 1422

Acetylerat distrkelseadipat Hydroxipropylstrkelse Hydroxipropyldistrkelsefosfat Natriumoktenylsuccinatstrkelse Acetylerad oxiderad strkelse Trietylcitrat Glyceryldiacetat

E 1440

E 1442

Anvnds i t. ex. frdigrtter, kttprodukter, nyponsoppa och pulversser. Anvnds i t. ex. pulversoppor, pulversser och buljongtrningar.

E 1450

E 1451

RESEARCH: IVAR NILSSON Kllor:

Anvnds till torkad ggvita. Tillsatser i livsmedel (Livsmedelsverket, 2002) Amanda Ursell: What Are You Really Eating? (Hayhouse, 2004/5) Ruth Winter: A Consumers Dictionary of Food Additives (Three Rivers Press, 1978/2004) Anvnds i t. ex. tuggummi, samt i en rad andra livsmedel som brare fr andra tillsatser. Anvnds i alkoholhaltiga drycker och till konfektyrer. Anvnds i t. ex. snus och tuggtobak, och i lg halt som lsningsmedel i en del arommnen. Richard J. Lewis: Food Additives Handbook (Van Nostrand Reinhold, 1989) Livsmedelsverkets hemsida Food Standards Australia New Zealand Food and Drug Administration (USA)

E 1505 E 1517

E 1518

Glyceryltriacetat

Brare fr andra tillsatser. ven ytbehandlingsmedel.

E 1519

Benzylalkohol

Lsningsmedel fr arommnen Lsningsmedel fr arommnen. ven fuktighetsbevarande medel.

E 1520

Propan-1,2-diol (propylenglykol)

Syntetiskt framstllt.

Tillverkarnas hemsidor