Stärkelse

Kurs: naturkunskap 2
Laborant. Stefan Jaanson
Datum: 2020-04-01

Syfte
Att påvisa stärkelse och matspjälkning.

Bakgrundsfakta
Stärkelse är den vanligaste kolhydraten i födan och är en polysackarid. Stärkelse finns bl.a i potatis, bröd,
ris och pasta. Stärkelse är växternas viktigaste energikälla. Växterna lagrar glukos som bildas genom
fotosyntes i form av stärkelse i olika delar och omvandlar det när växterna behöver det

Nyodex (jodlösning) kan användas för att påvisa amylos. Stärkelse utgörs vanligtvis 10-25% amylos.Man
droppar jodlösning på maten och om det finns stärkelse så ändrar jodlösningen färg till blå eller svart

Hypotes

Jag tror att det kommer finnas stärkelse i samtliga matprodukter. Mer i potatis och banan än i exempelvis
morot. Pga det är mer kolhydrater per gram i potatis och banan än dom övriga produkterna (förutom
potatismjöl som är en produkt av människan. Inte naturen)
 Materiel
-Nyodex (jodlösning)
-potatismjöl
-3st plastglas ca 50ml
-3st plastglas ca 250ml
-potatis

-plastsked

-papptallrik

-köksmått

-maizenamjöl, äpple, banan, morot, ärtor, broccoli

-Rivjärn

Metod
- Skär upp matprodukterna så att dom får platt yta. Lägg dom på papptallrik
- Droppa ca 3 droppar nyodex på samtliga matprodukter
- Riv potatisen i småbitar. Lägg i plastglas och tillsätt 10cl vatten. Rör i ca 1 min. Häll över
vattnet till ett annat glas. Sedan tillsätt ca 3 droppar nyodex i vattnet
- Notera färgen på respektive produkt efter nyodex
- Ta 1 tesked potatismjöl med matsked vatten i ett plastglas. Observera färgförändringen
- Ta 1 matsked potatismjöl med 50ml vatten i ett plastglas. Rör runt och fördela upp i 2 plastglas
- Skölj munnen med vätskan från det ena glaset i 1 minut medans du masserar bakom öronen
- Spotta tillbaka i glaset och notera färgskillnaden från munsköljsvätskan och det första orörda glaset
 Resultat

Rå potatis

Dom första minuterna ändrades inte färgen alls. Men efter ca 5 minuter så blev vätskan svart

Riven potatis

Först blev vätskan lila för att genast återgå till ursprungsfärgen grummligt vit

Morot

Ingen färgförändring alls

Broccoli

Efter ca 5 minuter så vart vätskan svart/lila. Men endast på sporadiska fläckar. Detta var en frusen
broccoli som vi tinade i micron. Så jag köpte en färsk broccoli. Och där hände ingen färgförändring. Så
jag bestämde mig för att koka den för att se om det skulle göra någon skillnad. Men fortfarande så skedde
ingen färgförändring

Äpple

Ca 10% färgskillnad. Svag färgförändring på små fläckar

Maizena

100% svart/lila på direkten

Ärtor

80% svart/lila efter 2 minuter

Potatismjöl-lösningen

Efter 1 minuts munskölj så vart färgstyrkan på vätskan ungefär halverad

Diskussion

Rå potatis tog ett tag att suga i sig och få nån färgförändring. Jag antar att detta är pga densiteten i
en rå potatis och hade säkert varit skillnad på kokt jämnfört med rå.

Riven potatis vätskan vart jag mycket förvånad över resultatet. Att vätskan återgick till
ursprungsfärgen såpass snabbt måste ha att göra med molekylernas sammansättning.

Morot utgår jag från att det inte har mycket stärkelse eller att den kanske inte var mogen.

Broccoli visade på sporadiska svarta fläckar av jodlösningen. Så jag utgick från att det var pga den
varit frusen. Men att den färska broccolin inte visade några färgförändringar förvånade mig.

Äpple tänker jag var i samma situation som moroten. Den kanske inte var mogen än.

Maizena känns som det är 100% stärkelse.

Ärtor blev jag också förvånad över. Jag tänkte att dom som hade så lågt kolhydratvärde inte
kommer visa på någon större förändring.

Potatismjöl lösningen trodde jag skulle bli ljusare faktiskt. Jag hade tänkt mig att den skulle bli
som med den rivna potatisen. Återgå till urpsrungsfärgen vit och grummlig.

Slutsats
Stärkelse bildas i alla växter genom fotosyntes. Med hjälp av solljus omvandlar det gröna
klorofyllet i cellen koldioxid från luften och vatten från rotsystemet till den enkla sockerarten
glukos. Den utgör byggstenarna till stärkelsen. Om växten har gott om glukos så kan det
omvandlas till stärkelse. Sätrkelse är lättare att spara. Och fungerar som energilager

Jodlösning kan även slå sig samman med 2 st jodmolekyler och bilda komplexet I5 med strukturen I2–I-–
I2. Stärkelse-molekylerna är långa kedjor uppbyggda av glukos-enheter ,vridna i en helix. När I3- eller I5-
lägger sig i helixens centrum hos amylos, den ena varianten av stärkelse, bildas ett komplex med starkt
blåsvart färg. Jod är ett reagens på stärkelse.

Saliv innehåller enzymet amylas som spjälkar stärkelse.

Så med detta i åtanke förstår man sammanbandet mellan stärkelse i frukterna. Och hur dom reagerar i
kroppen. Att olika frukt och grönsaker har olika mängd stärkelse beror då på hur mycket glukos dom kan
producera och omvandla till stärkelse

Källförteckning
http://www.lyckeby.com/om-st%C3%A4rkelse-och-fiber/st%C3%A4rkelse-lite-kemi
https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A4rkelse
https://sv.wikipedia.org/wiki/Amylas
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jodprovet
https://www.fokus.se/2013/10/salivens-superkraft/
http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/reagens.html
 Källkritik
http://www.lyckeby.com/om-st%C3%A4rkelse-och-fiber/st%C3%A4rkelse-lite-kemi

Ett företag som sysslar med stärkelse. Verkar vara experter på ämnet, och ser ingen anledning till att dom
skulle sprida desinformation. Då det bara skulle skada deras varumärke

https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A4rkelse
https://sv.wikipedia.org/wiki/Amylas
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jodprovet

Wikipeda är ännu en gång en relativt bra källa pga informationen som finns där också har källanvisningar.
Och så kan personer anmäla eventuella fel och hemsidan kommer undersöka ifall informationen stämmer
eller inte. Vilka fler hemsidor har den funktionen?

https://www.fokus.se/2013/10/salivens-superkraft/

Ett nyhetsmagasin som beskriver sig själva såhär

” Innehåll. Det är vad Fokus handlar om. Varje vecka vill vi ge våra läsare nya kunskaper och så frön till
nya tankar om politik, kultur, ekonomi, vetenskap och samhälle i stort. Vi ställer höga krav på hur vi gör
det. Analys, snarare än löst tyckande. Oberoende och självständighet: politiskt, men också i förhållande
till vår egen bransch och kollegor. Ett intresse för samtiden, utan att vara samtidens fångar. Uppriktighet,
även när den gränsar till det oförskämda. En vilja att beskriva världen som den är, snarare än att tala om
hur den borde vara. Språk och stilistik i klass med de bästa internationella förlagorna.”

Tycker det verkar lovande. Har nu börjat läsa denna sida på morgonen

http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/reagens.html

En bra hemsida med mycket information. Och som även har källanvisning