Studieguide

Biologi - Ekologi
Introduktion
I Man kan klicka på alla ljusblåa länkar i detta dokument! Då kommer du
till en film eller en webbsida.
I Det rekommenderas att man tittar på alla lektionssammanfattningarna
också. Det är de som heter något som börjar på BIO8 och ligger i Google
Classroom. Detta är mer en sammanfattning av det mest centrala.
I Läs även dina anteckningar som du gjort under lektionen.
I Om du tycker det är mycket i sammanfattningen med, börja då med att
prova lära dig en viktig sak från varje sida. Då har du kommit en riktigt
bra bit på vägen!
I Börja med att titta på videon Vad är ett ekosystem?
I Denna video innehåller mycket. Men vi tar det sakta men säkert! Titta
gärna på den flera gånger.
I Nyckelkoncept: ekosystem, producenter, konsumenter, nedbrytare,
fotosyntes, rovdjur, växtätare, näringskedja, näringsväv, förstå varför
ekosystem är känsliga, trofinivå.

I Bra att du börjat repetera! Nu kör vi! 👍

Gleerups 3.1 Samband i naturen

I Tips för bra inlärning: Prova tänk att du ska kunna förklara vad ordet
population betyder med dina egna ord. Du ska INTE träna dig i att svara
på frågan ”Alla individer som tillhör samma art inom ett ekosystem bildar
tillsammans en ” och sedan fylla i ordet population.
I Titta på filmen. Nyckelbegrepp: population.
I Förstå skillnaden på biotiska faktorer (allt levande i ett ekosystem) och
abiotiska faktorer (temperatur, vind, närsalter osv.) som påverkar ett
visst ekosystem. De abiotiska faktorerna är de som filmen sätter längst
upp på slutet av filmen. Även förstå vad ett samhälle är inom ekologi.
I Läs texten.
I Kunna kort förklara vad symbios är och ge något exempel på en
nedbrytare.
I Kunna förklara fotosyntesen relativt väl. Kunna idén att det är ljusenergi
+ koldioxid (CO2 ) + vatten (H2 O) → glukos (C6 H12 O6 ) + syrgas (O2 )
I Kunna förklara vart vi hittar atmosfären, litosfären och hydrosfären.
Dessutom att biosfären är alla platser där det finns liv i dessa tre sfärer.
Gleerups 3.2 Ekologiska modeller

I Titta på filmen. Nyckelbegrepp: toppkonsument, näringskedja,

näringsväv, principen bakom näringspyramiden och varför den blir
som den blir.
I Kunna förklara varför det oftast finns relativt få rovdjur i ett ekosystem.
I Kunna motivera varför det är mer miljövänligt att äta växter än kött med
hjälp av näringspyramiden.
I Du behöver inte läsa texten. Det de säger i filmen fångar allt.
Gleerups 3.3 Kretslopp

I Titta på filmen om kolets kretslopp. Mycket viktig! Nyckelbegrepp:

sockermolekyl, fotosyntes, cellandning, redogöra för kolets kretslopp,
växthuseffekt.
I Kunna förklara hur man menar när man säger att förbränning av fossila
bränslen ökar mängden kol i kolets kretslopp.
I Veta att exempel på fossila bränslen är olja, naturgas och kol.
I Enkelt beskriva vad det innebär att koldioxid är en växthusgas.
I Veta att de viktigaste växthusgaserna är koldioxid (CO2 ), metan (CH4 ),
ozon (O3 ) och dikväveoxid (lustgas) (N2 O) (vattenånga också
egentligen, men vi räknar inte med den på samma sätt).
I Veta att ungefär 0,042 % (eller 420ppm) av luften nu är koldioxid (CO2 )
och att detta har ökat mycket de senaste 100 åren och att detta nästan
uteslutande beror på oss människor.
I Kunna förklara lite förenklat hur fossila bränslen bildats (döda växter som
legat under jorden i lång tid).
Gleerups 3.3 Kretslopp - fortsättning

I Detta är för de flesta repetition från mellanstadiet.

I Titta på filmen om vattnets kretslopp. Nyckelbegrepp: avdunstning,
kondensering, att bäckar, åar och floder ofta transporterar vattnet
tillbaka till havet. sugs upp av växters rötter,
I Kunna förklara varför vattnet i moln inte är saltvatten. Saltet ”följer ju
inte med” när vattnet avdunstnar.
I Veta att åar och floder tar med sig närsalter till haven som sedan blir kvar
där.
Jordens tidiga historia och den kambriska explosionen
I Läs gärna i genom lektion 4 (se PDF i Google Classroom).
I Förstå att jorden var väldigt annorlunda när den var ung.
I Det tog väldigt lång tid innan livet på jorden blev avancerat.
I Organeller är strukturer inne i en cell.
I Först kom prokaryota celler som är enkla celler utan
organeller.
I Långt senare uppstod eukaryota celler och dessa har
organeller.
I Det var cyanobakterier som började skapa den första
syrgasen (O2 ).
I För drygt 500 miljoner år sedan började den kambriska
explosionen. Plötsligt fick jorden mycket högre biologiskt
mångfald och många nya djurarter.
I Kunna förklara hur selektionstryck kan ha uppstått under
den kambriska explosionen.
Näringsämnen och kvävefixering
I Läs helst sammanfattningen för lektion 6-7.
I Kunna att de tre viktigaste näringsämnerna för växter (i rangordning) är:
Kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) är de tre viktigaste näringsämnerna
för växter.
I Luften består till 78 % av kväve, men i form av kvävgas (N2 ). Men
växterna kan inte ”komma åt” detta kväve.
I Men det kan kvävefixerande bakterier hjälpa till med genom att dela på
molekylen så de två kväveatomerna blir ”lösa”. Detta kallas
kvävefixering.

Figur 1: Vanliga växter kan inte använda kvävet som finns i luften direkt.
Kvävets kretslopp

I Titta på denna bra och roliga filmen.

I Förstå varför kväve är ett så viktigt ämne för organismer. De
är en viktig beståndsdel i proteiner och i cellerna.
I Tack vare olika bakterier kan kvävet både tas upp från luften,
men även ges tillbaka till luften. Vi har ett kretslopp!
Övergödning och gödsel
I Gödsel innehåller mycket näringsämnen och används för att få växter att
växa snabbare.
I Naturgödsel är helt enkelt avföring från djur. 💩💩💩
I Konstgödsel är gödsel som man framställt kemiskt.
I Jordbruk använder mycket gödsel.
I Men om man sprider ut mycket mer gödsel än det växterna behöver
riskerar närsalter att rinna iväg med regnvattnet.
I Då samlas närsalterna i större mängder på samma plats i sjöar och hav.
Det är detta som kallas övergödning. Då riskerar ekosystemet att skadas
eller helt dö ut.

Figur 2: Åkern till vänster har blivit gödslad lagom mycket medan den till
höger kommer orsaka övergödning och stora utsläpp av lustgas (N2 O).
Gleerups 3.5 Skogen som ekosystem

I Kunna namnet på de fyra växtskikten i skogen skogskikt, buskskikt,

fältskikt och bottenskikt.
I Veta kort hur man delar in markens innehåll.
I Förna - döda växter och djur men även levande djur.
I Jordmån - Blandning av mer eller mindre nedbrutet organiskt
material och sand/lera. Ibland kallad matjord.
I Jordart - ”söndersmulat berg”, till exempel morän och lera.
I Berggrund - Fast berggrund - i Sverige består den ofta av
granit, gnejs eller kalksten.
I Ni behöver INTE kunna namnet på Sveriges fem växtområden och inte
heller vilka träds som anses som ”ädla”. Däremot ska ni lite kort kunna
ge exempel på hur naturen varierar i olika delar av Sverige. Att många
lövträd till exempel inte trivs i norra Sverige och att kalfjället har få arter
och inga träd.
I Veta att de tre vanligaste träden i Sverige är gran, tall och björk.
Gleerups 3.5 Skogen som ekosystem - fortsättning
I Läs om lövskog. Förstå varför träden fäller sina löv på hösten och att
nedbrytare bryter ner dessa löv.
I Förstå hur det att lövträd tappar bladen gör att det finns möjligheter för
växter på skogens botten att få bra med ljus tidigt på våren. På
sommaren blir det sedan mindre ljus för då har ju alla träden sina blad.
I Läsa om barrskog. Förstå att det finns vax på barr som förhindrar
avdunstning på vintern.
I Barr fälls inte varje år och bryts ned långsamt och skapar dessutom sur
jord. Dessutom blir ofta jorden ganska näringsfattig.
I Veta att urskog är skog som inte människor påverkat genom att huggit
ner den och att urskog har en betydligt betydligt högre biologiskt
mångfald än kulturskog.
I Kulturskog - Mycket ensformig och artsfattig skog som människor nyttjar
för skogsbruk. Tyvärr har kulturskogen blivit allt mer artsfattig i Sverige
efterhand som skogsindustrin blivit mer effektiv.
I Veta att det tyvärr finns väldigt lite urskog i Sverige då Sverige har ett så
intensivt skogsbruk och därmed mestadels artsfattig kulturskog. ☹
Gleerups 3.6 Sjön som ekosystem

I Läs om näringsfattiga sjöar och näringsrika sjöar (du behöver dock inte
veta vilka arter som trivs vid näringsrika sjöar).
I Veta hur dessa olika sjöar ofta har olika pH-värde och att näringsfattiga
sjöar ofta är sura.
I Veta att de näringsrika sjöar ofta är grumliga. Detta beror på att det
finns väldigt mycket växtplankton.
I Veta att människor orsakar en ökad mängd av svavelsyra och
salpetersyra i luften och att detta orsakar sur nederbörd. Detta gör i sin
tur att många insjöar i Sverige blir allt för sura.
I Viktigt. Läs hela avsnittet ”Att minska försurningen”
I Veta att vi i Sverige tvingas kalka många sjöar för att få upp pH-värdet.
Då slängs stora mängder kalk ut i sjöarna.
Havet som ekosystem

I Se denna otroligt bra filmen ett par gånger.

I Veta att medeldjupet på världens hav ungefär är 4 kilometer och
saltinnehållet ungefär är 3,5 − 4 %.
I Veta att östersjön har bräckt vatten. Bräckt vatten är vatten som har
mindre saltinnehåll än i de stora haven, men ändå inte är sötvatten.
Något mitt i mellan helt enkelt.
I Veta att Östersjön är ett väldigt grunt hav (bara 50 meter i medeldjup)
och dessutom har problem med övergödning, algblomning och
bottendöd. Kolla gärna på den otroligt bra filmen en gång till!
Gleerups 3.9 Giftiga ämnen i naturen

I Kunna namnge att de tungmetaller vi ofta kallar miljögifter är bly,

kadmium och kvicksilver. Ibland tar man även med silver och uran.
I Förstå att problemet med tungmetaller är att det är svårt för levande
organismer att bli kvitt de när de väl fått de i sig.
I Vara medveten om att plast är ett allt växande miljöproblem och att det
bryts ner långsamt till mindre och mindre bitar.
I Kunna förklara vad man menar med ackumulering av miljögifter. Läs
gärna avsnittet om”Rovdjuren drabbas värst” och titta på bilden under
tills du förstår vad man menar. Jämför gärna med näringspyramiden vi
tittat på tidigare.
Gleerups 3.10 Växthuseffekten

I Se de två första minuterna av den översta filmen. Se till att du på ett

förenklat sätt kan förklara vad man menar med en växthusgas.
I Observera att forskare är extremt eniga om att koldioxid är en
växthusgas. Däremot finns det röster som menar att man inte i sin helhet
ska skylla alla miljöförändringarna på människor. Men filmen får det
nästan att låta som om vi skulle vara i tvivel om växthusgaserna är
växthusgaser. Så är det inte!
I Läs avsnitten ”Det blir mer koldioxid i atmosfären” och ”Det har blivit
varmare”.
I Titta på de 3 första minuterna av den nedersta filmen. Den delen av
filmen sammanfattar väl vad man kan göra för att minska sitt ekologiska
fotavtryck.
Gleerups 3.15 Ekologisk nisch

I Kort kunna förklara vad en ekologisk nisch är.

Gleerups 3.17 Minst mat till toppkonsumenterna

I Detta har vi egentligen redan tittat på när vi pratade om

näringspyramiden.
I Men det repeterar och förklarar tydligare varför det det blir så mycket
mindre kvar efter varje steg i en näringskedja.
I Ni ska lite enkelt kunna förklara med egna ord varför det finns betydligt
färre rovdjur än växtätare i ett ekosystem och varför det oftast är mer
miljösmart för oss människor att äta växter i stället för kött.
I Observera att det där med att det är 10 gånger mindre i varje led är en
förenkling. Avsnittet får det nästan att se ut som det exakt är på detta
vis!
Gleerups 3.18 Skogen och försurning

I Förstå att sur nederbörd lättare kan tvätta ur närsalter från jordmånen.
I Förstå varför barrträd är mer känsliga för sur nederbörd än lövträd.
Gleerups 3.20 Metan är också en växthusgas

I Veta om åtminstone två av sätten människor orsakar utsläpp av metan.

I Jordbruk står för 35 % varav från tarmarna hos vissa boskapsdjur
som kor och får står för ca 27 %. Då vi håller de som boskap hade
det ju inte annars funnits så många av dessa djur om det inte vore
för oss människor.
I Från framställningen och behandlingen av fossila bränslen. Det
läcker ofta metan i olika anläggningar, brunnar, kolminor och
processer som har med fossila bränslen att göra. En tredjedel (33 %)
av människors metan-utsläpp kommer faktiskt från detta. Gleerups
verkar ha missat det.
I Hushållssopor ca 11 %.
I Avloppsvatten ca 7 %.
I Risodlingar ca 7 %. Bakterier i dessa våtmarken som producerar
metan.
I Övrigt ca 7 %. Som bland annat ruttnande fiberbankar som vi ju
såg en video om.
I Vara medveten om att det finns en risk att tundran i bland annat Sibirien
kan släppa ut mycket metan när den tinar.
Gleerups 3.21 Ozon skyddar mot UV-strålning
I Läs sammanfattningen för lektion 5 för lite mer djup.
I Veta att ozonlagret egentligen mer är att det finns en del ozon i stora delar av
atmosfären. Det är inget riktigt tydligt lager eller skikt.
I Ozon hindrar det mesta av de farliga UV-strålarna (ultraviolett strålning) att nå
marken. Särskilt UV-c strålning som är den mest farliga. Detta gör att risken för
cancer är mycket lägre än om ozonlagret inte funnits.
I Freoner från blandat annat kylskåp och sprayburkar kan förstöra ozonlagret.
I Idag är freoner förbjudna i Sverige.
I Runt Sydpolen är ozonlagret som tunnast.
I Ozonlagret har en förmåga att återhämta sig.
I Avgaser bidrar till att vi får marknära ozon. Ozon nära jordytan. Detta är inte
bra då ozon lätt skadar växter och djur.

Figur 3: Ozonlagret. Ett viktigt skydd mot farliga strålar. Men nära marken vill vi helst inte ha ozon!
Ozon - Bara bra på rätt plats... 😀

Figur 4: Ozon (O3 ). Bra så länge det håller sig undan marken!
Frågor?

I Mejla mig direkt istället för att sitta där och fundera!
I Upptäcker du jag gjort något skrivfel eller att en länk länkar
fel. Säg i från!

I 🤯🤔🥴🤔😀👍🙏🥇🧑‍🎓🏰