Inlämningsuppgift:

Övergödning
Av: Melanie W

Övergödning uppstår vid stora utsläpp av främst kväve och fosforföreningar. Dessa näringsämnen
är tillväxtbegränsade, vilket innebär att det är en naturlig brist på ämnena i exempelvis marken och
vattnet. När människan tillför marken dessa ämnen via gödsel eller som bieffekt utav våra utsläpp,
ökar tillgången på dessa ämnen vilket leder till att växtligheten i marken ökar. Men precis som med
människan kan naturen få för mycket mat och då klarar den inte att ta upp alla näringsämnena. Man
skulle kunna se det som att det finns två kretslopp som leder till övergödningen. I det första sker
övergödningen direkt, d v s när åkrarna blir övergödda och överskottet av näringsämnen spolas ner
i närliggande vattendrag och skogsmarker. I det andra större kretsloppet sker övergödningen via en
omväg d v s via näringsämnen vi människor tagit upp när vi använt livsmedel som producerats utav
åkrarna. De näringsämnena kommer tillbaka till naturen igen via avfall och vårt hushållsavlopp.
Som tur är hindras större delen av utsläpp från hushållsavloppen utav reningsverken.
De största orsakerna till övergödning är alltså övergödningen i jordbruksmarken, utsläppen till
vatten som industrier och reningsverk som inte har en komplett kväverening står för och utsläppen
av kväveoxider i luften vid förbränning.

Den ökande mängden näring i de drabbade vattendragen leder till att växtligheten utav alger och
växter ökar kraftigt. Eftersom alger är gröna växter innebär det att de lever utav fotosyntes.
Fotosyntesen bidrar till att det bildas syrgas, vilket är något positivt och forskare jobbar för att se
om alger kan hjälpa oss att ta oss ur den koldioxidutsläppsknipan vi hamnat i idag. Tyvärr så har
man inte lyckats ta sig runt den negativa konsekvensen utav den stora mängden alger i
vattendragen. När dessa alger dör sjunker de till botten och äts upp av bakterierna som finns där.
För att ta upp näringen behöver bakterierna även stora mängder syrgas till sin cellandning, vilket
gör att de äter upp syrgasen i vattnet runt om den vilket leder till syrebrist som orsakar att andra
levande organismer, som fiskar, dör ut. Det betyder att ju mer alger som finns i ett vatten desto mer
syre äter bakterierna upp. Även på land ändras den biologiska mångfalden då känsligare,
konkurrenssvaga arter försvinner när överflödet av näringsämnen ändrar artsammansättningen.
Övergödningen kommer här i störst mängd från kväveutsläppen som tillförts till luften, och därför
drabbar områden vid nederbörd.

I Sverige finns många sjöar och vattendrag som är kraftigt övergödda. Enligt Naturvårdsverket är
cirka 800 av 60 000 sjöar övergödda och av dem cirka 50 kraftigt övergödda. Effekterna är i stort
sett samma som i hav exempelvis Östersjön. Problemen med övergödning av sjöar finns framför allt
i södra delen av Sverige, något som i sig inte är så konstigt med tanke på att det framförallt är i de
södra delarna som våra jordbruksmarker finns men även flera industriområden.

Olika gödningsmedel och jordförbättringsmedel används för att bibehålla eller förbättra jordens
avkastningsförmåga. Ju mer avkastning jorden ger desto billigare produkter får vi som
konsumenter och Sverige kan konkurrera med närodlade produkter till ett lägre pris. Dessutom
medför det arbetstillfällen. Detta är det stora dilemmat - Hur ska man kunna bibehålla en hög
avkastning med dess positiva konsekvenser samtidigt som man måste förhindra övergödningen i
sjöar, hav och vattendrag? Idag görs redan en hel del insatser som exempelvis;
- att införa skyddszoner längs vattendrag där man inte får gödsla.
- att utbilda lantbrukare om åtgärder för att minska näringsläckage,
- att använda fånggröda som innebär att man har växtlighet utanför odlingssäsong
- att anlägga våtmarker med växter som kan rena vatten från näringsämnen
- att säkerställa en rätt gödselhantering och att man använder rätt odlingsformer och att grödor

Studienet.se-59813-1407645
Zahra, rahaalireza.2013@gmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.
 anpassas till marken den ska odlas på.

Det vi som konsumenter kan bidra med är att välja produkter som är närodlade på ett miljövänligt
sätt även om de kanske är dyrare.

Östersjön är väldigt omdiskuterat när man pratar om övergödning på grund av att åtta länders
vattendrag mynnar ut i havet och en stor mängd kväve hamnar där via nedfall från luften. Östersjön
har redan som det är stora problem med växtlighet och andra levande organismer då det har
genomgått flera olika stadier utav salt- och sötvatten de senaste årtusenden vilket har gjort att det
varit svårt för organismerna att anpassa sig efter förhållandena och många mindre tåliga har dött ut.
Vattnets olika salthalter har även lett till att de olika vattenmassorna skiktat sig, vilket också är en
bidragande orsak till att organismerna har svårt att leva och gör dem extra känsliga för
miljöstörningar.

För att vi ska kunna rädda Östersjön krävs det att alla länder som släpper ut där samarbetar för att
minska sina utsläpp. Det viktigaste samarbetet kallas HELCOM (Helsingforskommissionen) och
har en aktionsplan med målet att Östersjön ska ha en ”god ekologisk status” år 2021.

Källor

Frank Gul Naturkunskap 1b

Skriven av Gunnar Björndahl, Johan Castenfors, Sara Wahlberg
Liber AB 2011
ISBN 978-91-47-08539-2
Andra Upplagan

2014-05-16
http://www.miljokorkortet.se/NTI/faktabasram.html

Studienet.se-59813-1407645
Zahra, rahaalireza.2013@gmail.com
Detta dokument är en personlig utgåva hämtad från Studienet.se, och det är inte tillåtet att dela dokumentet med andra.