Kolets kretslopp

Grundämnet kol finns överallt

på jorden; i allt som lever, ute
i haven, nere i marken och
uppe i atmosfären. I
atmosfären är kolet oftast
bundet med syre, i form av
koldioxid, CO2. När kolet är
en del av något levande kan
det ta många olika former; en
DNA-molekyl, protein, fett
eller kolhydrat. Mer än hälften
av växternas massa är kol.

1. Växterna tar upp koldioxid för att utföra fotosyntesen. För att
växter ska kunna utföra fotosyntesen krävs, förutom koldioxid,
vatten och solenergi. Koldioxiden tas upp via klyvöppningar i
bladen och vatten tas upp via rötterna. Det bildas syre som
växten släpper ut i atmosfären samt glukos som lagras i växten i
form av cellulosa. Reaktionsformel:
6 CO2 + 6 H2O + solenergi 🡪 C6H12O6 + 6 O2

2. Ett djur äter upp växten för att få energi och växa. Djur äter även
andra djur och få i sig kol.

3. Alla växter och djur avger koldioxid vid förbränning, det sätt som vår kropp får energi
på (Vi kan inte utföra fotosyntes). Då kommer kolet i form av koldioxid tillbaka till
atmosfären igen.

4. När djur och växter dör bryts de ner. Det mesta av kolet bildar koldioxid och åker ut i
atmosfären medan en del av kolatomerna sjunker ner i marken. Efter flera miljoner år
omvandlas det till olja och stenkol.

5. Människor gräver upp olja, stenkol och naturgas ur marken. Det förbränns för att få
energi till bilar, fabriker och hushåll. När alla dessa fossila bränslen förbränns så
frigörs stora mängder koldioxid. Balansen i kolets kretslopp rubbas, växterna kan inte
ta upp all den extra koldioxid som släpps ut. Den ökade halten koldioxid i
atmosfären är en av de största orsakerna till de klimatförändringar som sker just
nu.

6. Organismer i havet avger koldioxid vid förbränning precis som på land. Koldioxid
avges även från havet.

7. Planktonalger utför fotosyntesen och gör haven syrerika så fiskar och andra växter i
havet kan få syre.

8. Mikrodjur i havet binder kolet i sina kalkskal. När de sedan dör, sjunker de till botten
och med tiden lagras kolet i form utav kalksten.
Kväve används främst som näringsämnen för växter och djur. Trots att kvävgas är den gas
som det finns mest av i atmosfären kan inte växter och djur ta upp den direkt. För att kvävet
ska kunna användas av växter och djur måste det byggas in i kemiska föreningar,
kväveföreningar.

1. Kvävefixering: Process där bakterier i jord och vatten tar upp kvävgasen i luften och
bilda ammoniumjoner, NH4+. Sen kan ammoniumjonerna omvandlas vidare till andra
kväveföreningar, till exempel nitratjoner, NO3-.

Kväve kan också fixeras genom blixtar som får kvävgasen i luften att reagera med
syre. Det gör att det bildas kväveoxider, som kan omvandlas till nitrat. Det följer sedan
med regnet ner till marken.

2. Kväveföreningarna kan nu tas upp av växter och byggs in i deras DNA och proteiner.

3. Djur äter upp en del av växterna. Kväve kommer tillbaka till marken genom djurens
kiss och bajs eller genom att växter och djur dör. Tas upp igen av nya växter.

4. För att kvävet ska komma tillbaka till luften igen finns det andra bakterier som
omvandlar nitratjoner tillbaka till kvävgas och syrgas igen.
Vatten
Vatten är en förutsättning för att det ska finnas liv. Människan består av 60 % vatten och
jorden består av 70 % vatten. Bara tre procent av jordens vatten är sötvatten. Två tredjedelar
av sötvattnet är ytvatten som finns i glaciärer, sjöar och vattendrag och en tredjedel är
grundvatten som bildas genom att vatten rinner ner genom jordlagren.

Vattnets värmekapacitet
Vatten har hög värmekapacitet. Det tar lång tid att värma och kyla vatten. Det bidrar till att
temperaturskillnaderna på jorden jämnas ut och att vädret blir stabilare.

Vattnets löslighet
Lösta ämnen i vatten syns inte alltid eftersom de är uppdelade i små delar, till exempel salt
eller socker. Vatten kan även lösa gaser, det är nödvändigt för fiskarna eftersom de andas syre
och inte vattenmolekyler.

I kroppen finns det många lösningar med vatten till exempel urinen som för ut ämnen som
kroppen inte behöver. Även blodet använder vattnets löslighet för att få ut näringsämnen i
kroppen. Växter tar upp mineraler med hjälp av vatten i rötterna.

Vatten: Tillgång och kvalite

Vattnets löslighet kan orsaka problem för miljön då giftiga metaller och andra ämnen kan
lösas upp och följa med till större vattendrag som inte är bra för växter, djur och ekosystem.

Avloppsreningsverk är inte byggda för att ta

hand om svårnedbrytbara kemiska ämnen. För
att de ska klara av att ta hand om
svårnedbrytbara ämnen krävs ny, energikrävande
teknik som skulle innebära mer
koldioxidutsläpp. Det är därför viktigt att man
inte spolar ner medicin och olika
hushållskemikalier i avlopp då det kan spridas
till större vattendrag och skada djur, växter och
ekosystem i naturen.
Försurning
Det mesta vattnet i naturen, till exempel glaciärer och sjöar, är lite surt.
Det innehåller små mängder kolsyra, eftersom det absorberar koldioxid
från luften, det kallas naturlig försurning. Men vattendrag och mark
som har en högre surhet är skadligt för miljön. Vi människor påverkar
surheten negativt, främst vid förbränning av fossila bränslen som kol
och olja. Avgaser från bilar och fabriker innehåller kväveoxider, det
tillsammans med svaveldioxid, som bildas vid förbränning av olja, åker
upp i atmosfären och skapar moln med sura föreningar. När det regnar
från dessa moln kommer syrorna ner till mark och sjöar, surt regn.

Surt regn frigör

aluminium och
tungmetaller, som bly, ur
jorden. De har negativa
effekter på miljön och
dödar bland annat
bakterier i jorden som är
viktiga för att producera
näring (läs kvävets
kretslopp).
Många vattenlevande
arter är känsliga för surhetsförändringar; en del blir sjuka eller till och med dör. Det här får
stora konsekvenser för ekosystem i området (ingen fisk 🡪 mindre mat för t.ex. rovfåglar).
Det tar lång tid för naturen att återhämta sig. Trots att de totala utsläppen av svaveldioxid och
kväveoxider i Europa har minskat rejält under de senaste tjugo åren, har det endast lett till en
långsam förbättring av Sveriges sjöar och vattendrag. Merparten av de försurande ämnen som
faller ned över Sverige har förts hit med vindar från andra länder. Det räcker med andra ord
inte att minska de svenska utsläppen för att minska försurningen i Sverige. Det finns
internationella avtal som begränsar utsläppen.

Exempel på lösningar
Surt regn orsakas främst av föroreningar, så det
enda sättet att skydda vår miljö från det är att
minska mängden av de här föroreningarna i
luften.
Exempel på långsiktig lösning: Vi kan
åstadkomma det om vi slutar använda kol som
energikälla, investerar mer i förnybara
energikällor som vind- och solkraft, och
minimerar utsläppen från transport och industri.
Finns det mer? Se över egna anteckningar vad
ni kommit fram till under lektioner.
Övergödning
Näringsämnen i form av
kväve och fosfor finns
naturligt i miljön men när
extra näringsämnen tillförs
i vattnet på grund av
mänskliga aktiviteter kan
övergödning uppstå.
På sommaren kan
övergödning leda till
massförökning av
växtplankton, så kallad
algblomning. Kraftig
algblomning kan ses som
ett grönt eller brunaktigt
”täcke” på vattenytan, det kan påverka badvattenkvalitén och kan i vissa fall påverka
människors hälsa.

Hur påverkas arter i våra vatten av övergödning?

● Förhållandet mellan organismer störs i vattnet
● När alger dör faller de till botten och bryts ner. Nedbrytningen kräver syre vilket gör
att det uppstår syrebrist vid botten, bottenlevande djur och fiskar kan dö ut, detta
kallas för döda bottnar.

Hur hamnar kväve och fosfor i vattnet?

Jordbruksmark innehåller stora mängder kväve och fosfor. När man skördar tar man bort
näring från jorden. Den näringen måste ersättas och till viss del sker det på naturlig väg (Se
kvävets kretslopp), men den är för liten, därför gödslas jorden extra. Den ökade gödslingen
ger större skördar men har en negativ effekt på miljön.
När vatten rör sig genom marken, eller rinner på ytan, följer en del av växtnäringen med ner
till större vattendrag (Vattens löslighet).

Exempel på lösningar
● Begränsa mängden konstgödsel man får
använda vid odling så det inte gödslas mer än
nödvändigt (detta görs redan).
● Inte odla nära stora vattendrag samt anlägga
och sköta våtmarker.

Finns det mer? Se över egna anteckningar vad ni

kommit fram till under lektioner.
Växthuseffekten
Jordens atmosfär består av flera
olika gaser. Vissa av gaserna, bland
annat vattenånga, koldioxid och
metan, är så kallade växthusgaser.
Växthusgaserna absorberar
värmestrålning som är på väg att
lämna jorden. Värmen i
växthusgasen återstrålas sedan
tillbaka till jorden, precis som ett
växthus.
Fenomenet kallas för
växthuseffekten och den är
nödvändig för allt liv på jorden.
Utan den naturliga
växthuseffekten skulle jorden vara
ungefär 30 grader kallare än den är idag. Växthusgaserna fungerar ungefär som ett täcke som
håller jorden lagom varm.

Olika växthusgaser
De viktigaste växthusgaserna är koldioxid (CO2) och vattenånga (H2O). Det finns andra gaser
som är mycket kraftigare, ”bättre” på att hålla kvar värme, exempel på detta är metan (CO4)
som är ca 30 gånger starkare än koldioxid. Freon (CF4) som förr användes till kylskåp för
nedkylning är ca 7000 gånger kraftigare. Trots det är koldioxid den växthusgas som påverkar
mest på grund av alla utsläpp (Kolets kretslopp).

När mängden växthusgaser i atmosfären ökar förstärks växthuseffekten. Det är som att
lägga en extra filt över jorden, vilket leder till att jordens medeltemperatur ökar. Det är den
här temperaturökningen som kallas global uppvärmning. Det finns flera anledningar till att
mängden växthusgaser ökar i atmosfären:
● Den största är förbränningen av fossila bränslen.
● Skogsavverkning: Färre växter som tar upp koldioxid för att utföra fotosyntesen.
● Jordbruk: Bland annat metan från kor. För att kunna bryta ned gräs har kor
mikroorganismer i sina magar som producerar metan. Resultatet blir att de andas och
pruttar metan.

År 2015 samlades alla världens länder i Paris

och beslutade att vi ska ha som mål att stanna
under två graders global uppvärmning, Detta
avtal kallas Parisavtalet.
Exempel på lösningar
För att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader måste utsläppen globalt minst halveras
till 2030 och nå nära noll absolut senast 2050.
● Omställning från fossila drivmedel till förnybara drivmedel
● Färre flygresor, semestra närmare
● Minska konsumtion av livsmedel som kött. (Uppfödning och transport)
● Handla mer lokalt minskar transporter
● Överkonsumtion, behöver inte köpa ny telefon varje år till exempel.
Finns det mer? Se över egna anteckningar vad ni kommit fram till under lektioner.

Ozonlagret
Ozonlagret är ett lager av ozon i jordens atmosfär. Halten av ozon i atmosfären är 0,001 %.
Ozon består av tre syreatomer, O3, När UV-strålning från solen träffar ozonet absorberas den.
När människor utsätter sig för mycket UV-ljus ökar det risken för hudcancer.

Under 1980-talet upptäcktes stora hål i ozonlagret. De hade skapats på grund av freoner som
reagerade med ozonmolekylen. Freoner är en gas som användes i kylskåp. Idag är freoner
förbjudna så förstörelsen av ozonlagret har bromsats och ozonlagret håller på att återbildas.

Det finns också en del marknära ozon som bildas när solen skiner på bilavgaser. Det ozonet
kan skada växter och djur.