Professional Documents
Culture Documents
Sidhänvisningar för de olika frågorna inom parentes med sidnummer (Ex. LB 125).
5. Vilken halt har de fyra vanligaste gaserna i torr luft? (LB 53)
6. Varför anger man inte halten av vanlig luft istället för torr luft? (LB 53)
8. Hur påvisar man att det finns syrgas i luften? (LB 54 avsnitt 1)
13. Hur kan vi få fram de olika gaserna som finns i luften? (LB 56)
17. Vilken ädelgas lämpar sig bäst i luftskepp och väderballonger? (LB 58)
21. Hur sker ozonets inverkan ut för att stoppa den ultravioletta strålningen? (LB 61)
22. Vilket har varit den stora faran för ozonskiktet? (LB 62 avsnitt 1)
27. Koldioxiden har blivit vår tids största miljöproblem. Varför då? (LB 65)
28. Hur kan vi göra för att bromsa ökningen av koldioxidhalten i atmosfären? (LB 66 avsnitt 1
och 2)
29. Svaveldioxid och kväveoxider påverkar miljön på likartat sätt. Hurdå? (LB 68 avsnitt 2)
31. Problemen med svaveldioxid och kväveoxider har kunnat minskas. Hur? (LB 68 avsnitt 2)
35. På vad sätt är smog inte önskvärda? (LB 68 avsnitt 3 och 69)
36. Vätgas är aktuell som en gas med stor framtida betydelse. Hurdå? (LB 73)
37. Väte är sällsynt som gas i atmosfären. Hur ska man framställa det? (Se svar )
39. Varför är vatten så viktigt för levande organismer? (LB sid 83 avsnitt 1)
40. Varför är det vattenbrist bland de mesta folken i världen? (LB sid 84 avsnitt 3)
41. Vatten har en väldigt hög kokpunkt och fryspunkt för att vara ett så lätt och enkelt ämne.
Varför har den det? (LB sid 86 avsnitt 1)
42. Vilka ämnen löser sig lättast i vatten? (LB sid 86 avsnitt 2)
44. Hur kommer vattnet upp till trädens blad? (LB sid 87 avsnitt 1)
46. Vid vilken temperatur har vatten som högst densitet? (LB sid. 88)
47. Beskriv vattnets kretslopp. (LB 90,91. OBS!! Bilden på sidan 90 är inte korrekt!!)
49. Det finns två huvudsakliga vattenreningar som man utför i det Svenska samhället. Vilka?
50. Hur kan vattenrening för dricksvatten gå till? (LB sid 93,94)
Sidhänvisningar för de olika frågorna inom parentes med sidnummer (Ex. LB 125).
5. Vilken halt har de fyra vanligaste gaserna i torr luft? (LB 53)
Kväve 78 %, syre 21 %, argon 0,9%, koldioxid 0,04 %.
Procenten är i volymsprocent (100 l luft innehåller således 78 l kväve).
6. Varför anger man inte halten av vanlig luft istället för torr luft? (LB 53)
Därför att en gas i luft, vattenångan, varierar lokalt väldigt kraftigt från 0% till 4 %.
8. Hur påvisar man att det finns syrgas i luften? (LB 54)
Man tänder en tändsticka. Fortsätter den brinna, är det syrgas i luften. Slocknar den direkt
efter att tändsatsen brunnit är det risk att det inte finns någon syrgas i luften.
13. Hur kan vi få fram de olika gaserna som finns i luften? (LB 56)
Genom att kyla ned det så att det blir flytande och sedan destillera det.
17. Vilken ädelgas lämpar sig bäst i luftskepp och väderballonger? (LB 58)
Helium, därför att den är mycket lättare än luft.
21. Hur sker ozonets inverkan ut för att stoppa den ultravioletta strålningen? (LB 61)
En syremolekyl delas upp i två syreatomer genom inverkan av Solens ultravioletta strålning.
Syreatomen reagerar med en syremolekyl och bildar ozon.
Syreatomen kan också reagera med en ozonmolekyl och bilda två syremolekyler.
Härmed uppstår en balans mellan bildat och nedbrutet ozon.
22. Vilket har varit den stora faran för ozonskiktet? (LB 62)
De kemiska föreningar som kallas ”Freoner” som användes mycket förr som kylmedium i
kylanläggningar och drivgas i sprayer av olika slag. Då dessa kommer upp i atmosfären
reagerar de med ozonet och minskar dess halt i ozonskiktet.
23. Hur bildas marknära ozon? (LB 60)
Solljuset omvandlar en del syremolekyler till syreatomer som i sin tur bildar ozon, men
eftersom ultraviolett ljus är mycket svagare vid marken kommer luftföroreningar som
kolväten och kväveoxider att hjälpa till vid bildandet av ozonet. Kväveoxiderna kommer
främst från motorer (biltrafik) och kolvätena främst från användning av lösningsmedel
(målning, tändvätska, spolarvätska i bilar, eldning).
27. Koldioxiden har blivit vår tids största miljöproblem. Varför då? (LB 65)
Koldioxidhalten ökar i atmosfären eftersom vi människor förbränner fossila bränslen.
Då blir atmosfären varmare vilket ändrar klimatet och får havsytan att höjas.
28. Hur kan vi göra för att bromsa ökningen av koldioxidhalten i atmosfären? (LB 66)
Minska förbränningen av fossila bränslen genom att åka bil mindre, hushålla med energi och
övergå till andra bränslen som inte är fossila såsom biobränslen, vätgas, el från elkraftverk
som inte använder fossila bränslen.
29. Svaveldioxid och kväveoxider påverkar miljön på likartat sätt. Hurdå? (LB 68)
De är vattenlösliga, så när det regnar löser sig gaserna i regndropparna och bildar syror. Det
blir surt regn. Detta regn försurar mark och sjöar. Syran skadar växternas rötter och försurar
sjöarna så att fisken ej kan leva där längre.
31. Problemen med svaveldioxid och kväveoxider har kunnat minskas. Hur? (LB 68)
Katalysatorer i bensindrivna motorer tar bort den mesta bildade kväveoxiden. Men inte i
dieselmotorer. Svaveldioxid har man kunnat minska genom att minska mängden svavel i
eldningsoljorna och genom att fånga upp svaveldioxid vid rökgasrening av eldningsoljor.
36. Vätgas är aktuell som en gas med stor framtida betydelse. Hurdå? (LB 72,73)
Som bränsle till bilmotorer
37. Väte är sällsynt som gas i atmosfären. Hur ska man framställa det? (LB 73)
Genom att behandla vatten med elektricitet så sönderdelar man det till vätgas och syrgas.
Elektriciteten kan komma från vindkraftverk och solkraftverk som placeras i haven eller stora
sjöar.
39. Varför är vatten så viktigt för levande organismer? (LB sid 83)
De levande organismerna består till större delen av vatten för att de kemiska reaktioner som
sker i levande organismer sker i vattenlösning. Anledningen är att ämnen lätt kan
transporteras till rätt destinationer i de levande organismerna om de är i vattenlösning.
40. Varför är det vattenbrist bland de mesta folken i världen? (LB sid 84)
Därför att endast saltfritt vatten kan användas för att dricka och till jordbruk. Vattenresurserna
ska delas bland mycket folk. När vattnet används är det ofta förorenat och renas inte när det
släpps ut i naturen igen.
41. Vatten har en väldigt hög kokpunkt och fryspunkt för att vara ett så lätt och enkelt
ämne. Varför har den det? (LB sid 86)
Vattenmolekylerna är visserligen elektriskt neutrala, men de har positiv och negativ laddning
inom sig. Därför kan olika vattenmolekyler dra till sig varandra som svaga jonföreningar, där
en vattenmolekyls mera positivt laddade sida drar till sig en annan vattenmolekyls mera
negativt laddade sida. Vattenmolekylerna håller således ihop varandra mer effektivt än andra
kemiska föreningar.
42. Vilka ämnen löser sig lättast i vatten? (LB sid 86)
De ämnen som visserligen är elektriskt neutrala, men innehåller områden som är mer positivt
eller negativt laddade inom sig (polära molekyler). Exempelvis salter, socker, alkoholer.
(Ämnen som ej har detta, exempelvis kolväten, fetter löser sig inte så lätt i vatten).
43. Vad är ”kapillärkraft”? (LB sid 87)
En vätska med polära molekyler (som vatten) kan klättra upp lite på väggarna om den ligger i
ett kärl gjort av ett material med polära molekyler (glas). Den kan klättra högre upp ju
smalare kärlet är.
44. Hur kommer vattnet upp till trädens blad? (LB sid 87)
Vattnet tar sig in i rötterna via små porer i rötternas växtceller. Tack vare kapillärkraften åker
vattnet upp en liten bit i stammen. Men löven avger vattenånga på grund av avdunstning
vilket gör att det blir ett undertryck i lövet som drar upp vattnet genom stammen.
45. Varför har is lägre densitet än flytande vatten? (LB sid. 88)
Det beror på att i is ligger vattenmolekylerna i ett glest mönster medan i flytande vatten ligger
molekylerna tätare mot varandra.
46. Vid vilken temperatur har vatten som högst densitet? (LB sid. 88)
I flytande form, vid +4 oC
47. Beskriv vattnets kretslopp. (LB 90. OBS!! Bilden på sidan 90 är inte korrekt!!)
Vattnet startar och slutar sitt kretslopp i haven. Solen värmer vattnet som avdunstar. Den
avdunstade vattenångan stiger uppåt i atmosfären. Vid en viss höjd kondenserar vattenångan
och bildar små vattendroppar. Efter en viss tid inne i molnet kan vattendroppar ha slagit ihop
sig och blivit så pass stora att de regnar ned. Om det blåser kan vattnet driva in över land. Då
kommer regnet att bilda vattendrag och sjöar som till slut rinner ut i havet.
49. Det finns två huvudsakliga vattenreningar som man utför i det Svenska samhället.
Vilka?
a. Rening av regn, sjö och flodvatten som ska bli dricksvatten.
b. Rening av använt vatten (avloppsvatten) som ska släppas ut i hav, sjöar och floder.
50. Hur kan vattenrening för dricksvatten gå till? (LB sid 93,94, C-nivå)
a. Regnvatten som runnit genom en grusås pumpas upp och förs till ett vattentorn där de
fördelas till de olika brukarna (exempel Tullinge vattenverk) .
b. Regn, sjö och flodvatten filtreras genom ett grovt galler. Ett flockningsmedel tillsätts som
binder små partiklar, parasiter och bakterier till sig och bildar klumpar som sjunker till botten
i en flockningsbassäng. Vattnet får därefter passera ett kolfilter som tar bort finare partiklar
samt lukt och smakämnen. Resterande bakterier, virus och andra småpartiklar tas bort med
ultrafiltrering eller behandling med ultraviolett ljus. Slutligen tillsätts ett kloravgivande medel
som hindrar bakterietillväxt innan vattnet pumpas vidare till ett vattentorn för fördelning till
olika brukare (exempel Alelyckans och Lackarebäcksverket i Göteborg).
51. Hur kan vattenrening av avloppsvatten gå till? (LB sid 94,95, C-nivå)
(Exempel, SYVAB´s avloppsreningsverk Himmerfjärdsverket).
-Efter användning rinner avloppsvattnet i avloppsledningar till stora tunnlar som leder till
avloppsvattenreningsverken.
-Vid intag till vattenreningen åker vattnet genom grovgaller som tar bort centimeterstora eller
större föremål som avkiljs.
-Därefter tillsätts kemikalien ”järnsulfat” som binder fosfor i avloppsvattnet och bildar små
partiklar.
-Vattnet får sedan åka ut i stora sedimentationsbassänger där partiklar i vattnet sedimenterar i
två steg. Bottenskrapor för bort sedimenterat slam från bassängbotten.
-Sedan leds vattnet till luftningsbassänger där bakterier får verka för att bryta ned löst
organiskt material och fosfor i vattnet. Där finns även bakterier som omvandlar
kväveföreningar i vattnet till nitrat. Bakterierna kräver syre varför luft pumpas in genom
bassängens botten.
-Därefter går vattnet vidare till en bassäng där bakterier omvandlar det tidigare bildade
nitratet till kvävgas som släpps ut i atmosfären. Bakterierna hålls svävande på små sandkorn
genom att vatten pumpas in i bassängens botten och sedan får strömma uppåt.
-Vattnet filtreras sedan genom sandfilter och leds ut i havet