Brustablett

Kurs: Kemi 2
Laborant: XX
Datum: 2021-03-26

Syfte
Syftet är att studera reaktionshastigheten för att lösa upp C-brustabletter i olika vätskor.
Hastighet har studerats i vanligt vatten, hett vatten, läskedrycker och vanliga läskedrycker.

Bakgrunds Fakta

Karbonat Jämvikten

Natriumbikarbonat, NaHCO3, kallas också natriumbikarbonat. Det framställs lättast genom att
injicera koldioxid (CO2) i en kall mättad läsk lösning,
Na2CO3(aq) + H2O(l) + CO2(g) ⇄ 2 NaHCO3(aq)
natriumkarbonat (soda) vatten koldioxid natriumvätekarbonat

Inom industrin är natriumbikarbonat en mellanprodukt för produktion av läskpulver enligt

Solvays metod, och Solvay är den vanligaste sodaproduktionsmetoden. Allt bikarbonat
sönderdelas lätt vid upphettning och natriumbikarbonat sönderdelas enligt följande
reaktionsformel:

2 NaHCO3(aq) → Na2CO3(aq) + H2O(l) + CO2(g)

natriumvätekarbonat natriumkarbonat (soda) vatten koldioxid

Utsläppet av koldioxid under uppvärmningen gör natriumbikarbonat utmärkt som bakpulver.

När bakpulvret bildar bubblor med vattenånga och koldioxid kommer små "bubblor" att finnas
kvar i svampmackan och andra mjuka kakor.

I brandsläckare (så kallade pulversläckare) finns natriumbikarbonat, som bildar en gas när den
kommer i kontakt med kaminen. Gasen kväver elden till döds och kräver exponering för syre för
att brinna.

När den blandas med syra bildar natriumbikarbonat också en gas i form av koldioxid. Blanda
gärna lite vatten, vinäger eller vinäger och bakpulver hemma. Det kan bubbla ordentligt, så
stanna kvar på diskbänken och var försiktig.

Läkemedel med överskott av syra i magen innehåller vanligtvis

natriumbikarbonat eftersom det producerar en svagt alkalisk
vattenlösning (pH ≫ 8).

Koldioxid
Vid förbränning av kol innehållande bränslen och uppvärmning av naturliga karbonater, speciellt
vid "kalk försurning" (uppvärmning av kalciumkarbonat, kalksten), produceras koldioxid CO2
som en biprodukt. Brännande kalk producerar brännande kalk (kalciumoxid, CaO):
CaCO3(aq) → CaO(s) + CO2(g)
Kalciumkarbonat kalciumoxid koldioxid

Den bildade koldioxiden renas och kondenseras och kan också överföras till koldioxidsnö som
sedan pressas till torris. Gasformig koldioxid används vid produktion av kolsyrade drycker och
brandsläckningssystem, medan torris huvudsakligen används för kylning.

Koldioxiden bildar kolsyra

Vid 20 ° C och 1 atm tryck löses 0,17 g koldioxid i 100 g vatten. I vätskor kolsyrade under
övertryck kan lösligheten av koldioxid öka 4-5 gånger. Koldioxidmolekyl deltar i hydratisering
balansen.

CO2(g) + H2O(l) ⇄ H2CO3(aq)

koldioxid vatten kolsyra

och kolsyran protolyseras sedan på vanligt sätt

H2CO3(aq) + H2O(l) ⇄ HCO3-(aq) + H3O+(aq)

kolsyra vatten vätekarbonat oxoniumjon
HCO3-(aq) + H2O(l) ⇄ CO32-(aq) + H3O+(aq)
vätekarbonat vatten karbonat oxoniumjon

Om utföraren hade använt destillerat vatten så hade utföraren kanske märkt att en flaska
destillerat vatten som får sitta en stund inte längre innehåller neutralt vatten! Detta beror på att
koldioxiden i luften har lösts upp i vattnet och förändrat vattnet från koldioxid till surhet. PH-
indikatorn (som BTB) kan användas för att bevisa att lösningen är svagt sur, och den kan också
förklara den sura smaken av koldioxid i kolsyrade drycker.

Jämvikt
Jämvikten är baserad på reaktioner som sker samtidigt i framåt och bakåt, och
reaktionshastigheterna är lika. Detta innebär att även om reaktionen pågår sker ingen förändring i
allmänhet. Det sägs att balans är dynamisk eftersom det är en kontinuerlig process.

Enligt reaktionsformeln är balansen mellan ämne A och ämne B följande: A ⇄ B.

Le Chateliers princip
Henri Le Chatelier var en fransk kemist i slutet av 1800-talet. Han tjänstgjorde i den franska
regeringen som gruvingenjör och blev så småningom professor, då medlem av den franska
vetenskapsakademien och medlem av Svenska vetenskapsakademien. Bland annat genomförde
han en kemisk jämvikt studie. Sedan kom han på principen att namnge honom:

Om ett kemiskt system, där jämvikt råder, påverkas av en förändring i koncentration, temperatur
eller totaltryck, kommer jämvikten att ändras så att förändringen motverkas.

Därför kan den kemiska balansen motstå förändringar, men den kan inte helt kompensera för
yttre påverkan på systemet. Till exempel, om etanol ingår som en reaktant i jämvikten och vi
lägger till mer etanol, inträffar reaktionen efter störningen av konsumtionen av etanol. Men inte
all tillsatt etanol konsumeras, men på grund av att en ny balans upprättas kommer etanolhalten i
blandningen faktiskt att vara högre.
Kärnbildning
Kärnbildning är det första steget i bildandet av en ny termodynamisk fas eller ny struktur genom
självorganisation. Den har två typer. De är homogen kärnbildning och heterogen kärnbildning.
De skiljer sig från varandra beroende på var kärnan bildas. Kärnbildningsstället är
vätskegasgränssnittet på vilket kärnan bildas. Därför kan suspenderade partiklar, bubblor eller
systemytor fungera som kärnbildningsställen. Heterogen kärnbildning sker vid
kärnbildningsstället, medan enhetlig kärnbildning sker utanför kärnbildningsstället.

Homogen kärnbildning
Homogen kärnbildning är en kärnbildning process som sker på en yta bort från systemets yta
(kärnbildning sker). Det är långsammare än heterogen kärnbildning. Därför är denna situation
inte särskilt vanlig.

I allmänhet minskar kärnbildningen exponentiellt med barriären för fri energi. Dessutom
kommer denna energibarriär från fri energi bestraffning och bildar en växande kärntyp.
Dessutom, i likformig kärnbildning, eftersom processen fortsätter bort från ytan, liknar kärnan
en sfärisk form med en ytarea. Kärnans tillväxt sker runt sfären.

Heterogen kärnbildning
Heterogen kärnbildning är en kärnbildning process som sker på ytan av systemet (kärnbildning
sker). Det är snabbare än den homogena kärnbildningstypen. Dessutom sker denna form av
kärnbildning vid kärnbildningsstället. Gränssnittet mellan vätska och ånga. Upphängda partiklar,
bubblor, kan fungera som kärnbildningsställen på systemets yta. Till skillnad från enhetlig
kärnbildning är denna typ mycket enkel. I heterogen kärnbildning, eftersom den förekommer på
ytan, är den fria energibarriären för kärnbildning låg. Detta beror på att ytan av kärnan
(gränsytan) på ytan i kontakt med den omgivande vätskan är liten (mindre än ytan för en
enhetligt kärnad sfär). Därför minskar detta den fria energibarriären, så kärnbildningsprocessen
ökar exponentiellt.

Henry's lag
Henrys lag formulerad av den brittiske kemisten William Henry säger att koncentrationen av
upplöst gas i en vätska är proportionell mot det partiella trycket av gas i gasfasen ovanför
vätskan. Ju högre värde på Henrys lags konstant, desto större är tendensen för gas att lösas upp i
vätska.

Hypotes
Brustabletter består huvudsakligen av natriumbikarbonat. I vatten löses koldioxid upp under
produktionsprocessen och koldioxid löses upp i viss utsträckning. Om vätskan i den
brusetabletten du löser upp redan innehåller koldioxid (t.ex. kolsyrade drycker) blir
upplösningstiden längre. Förseningen kan bero på koncentrationsförhållanden. Ju närmare
reaktionen är till jämvikt, desto långsammare blir reaktionen. När tabletten släpps frigörs
karbonat och bikarbonat. Om dessa redan finns i lösningen (såsom kolsyrade drycker) kommer
lösningen att vara närmare jämvikten från början än när den brusande tabletten löses i rent
vatten.

Materiel
-2 dricksglas
-Vatten
-Kolsyrad
- Brustabletter C-vitamin
- Tidtagare

Metod
Häll 3/4 av vattnet i en kopp, häll sedan 3/4 av den andra koppen med kolsyrad läsk.
När du startar timern, placera brustabletten i vattenkoppen för att se hur lång tid det tar innan
den brusande tabletten löses upp helt.
Utföraren under tiden har även börjat spela in hur reaktionen går till och samtidigt tar tid på en
annan enhet som sedan även visas på film inom videon.

Resultat

Vätskorna Tid för löslighet av brustablett inom de olika

vätskor

Varmt KranVatten 57 sekunder

Kallt KranVatten 4 min 7 sekunder

Rum Temperatur KranVatten 1 min 57 sekunder

Läsk Rum Temperatur 1 min 43 sekunder

Diskussion och slutsats

Hypotesen var grundad på La principen vilket innebär att ju närmare en reaktion är jämvikten
desto långsammare kommer reaktionen ta. När utföraren väl utförde experimentet så blev
resultat det motsatta. Experimentet visade att hypotesen var felaktig. Resultat visade att
brustabletten tog kortare tid att lösas inom läsken, 1 min 43 sekunder, jämfört med vattent, 1
min 57 sekunder.

Vidare är frågeställning om denna reaktion kan vara en kärnbildning. Detta kan vara en tydlig
orsak till varför resultatet blev det motsatta av hypotesen. Vidare kan diskussion handla om
verkan resultatet blev en heterogen kärnbildning eller en homogen kärnbildning. Vad de olika
kärlbildningar innebär har nämnts under “Bakgrundsfakta”, ny kommer en jämförelse göras och
sedan en diskussion på vilken typ av kärnbildning rymmer bäst med resultatet.

Homogen kärnbildning avser kärnbildning som sker långt från systemets yta. Det involverar inte
kärnbildningsställen och är mycket långsamt. Därför är denna form inte särskilt vanlig.
Dessutom är den yta som bidrar till kärntillväxt högre i homogen kärnbildning. Å andra sidan är
heterogen kärnbildning en kärnbildningsprocess som sker på ytan av systemet. Det är relaterat till
kärnbildningsstället och det är mycket snabbt. Därför är det den vanligaste formen av
kärnbildning. Dessutom, i heterogen kärnbildning, är ytan som bidrar till kärntillväxt låg.
Följande infografik visar skillnaden mellan enhetlig kärnbildning och icke-enhetlig kärnbildning i
tabellform.

Med denna jämförelse kan man tydligt se att resultat är en heterogen kärnbildning vilket innebär
att det är enklare att bilda koldioxid i läsken där det redan finns koldioxidbubblor i. Kort sagt, i
detta speciella fall betyder detta att om det redan finns koldioxidbubblor i vätskan är det lättare
att bilda koldioxid i vätskan. Att skapa befintliga bubblor är snabbare än att skapa nya bubblor.
Dessutom har utföraren analyserat att hastigheten var mycket hög i de vätskor där lösningen
skedde snabbt. Vilket är något som är mycket vanligt för heterogen kärnbildning.

Dessutom kan Henrys lag spela en roll i denna situationen. Ju högre tryck, desto lättare löses
gasen upp. I en flaska läsk eller mineralvatten är trycket vanligtvis högt, vilket resulterar i en stor
mängd upplöst koldioxid i drycken (koldioxid är en del av koldioxiden). När flaskan öppnas
sjunker trycket och läsken innehåller inte längre alla koldioxidmolekyler och sedan kollapsar
koldioxidmolekylerna och bildar bubblor istället. Detta kunde leda till att jämvikten fortfarande
rådde, när utföraren släppte in en brustablett, inom läsken för koldioxidmolekylerna inom läsken
hade lämnat flaskan när utföraren väl hällde ut läsken inom en mugg och lät den stå ute länge.

Detta resultat är inte helt trovärdig då det finns många felkällor som handlar både om kvalitet
och kvantitet. Utföraren har inte utfört experimenten fler än en gång, detta är en väldigt stor
felkälla då detta gör att resultat inte längre blir lika trovärdigt om utförare tex hade gjort om
experimentet. Att experimentet utförs mer än en gång är en stor fördel och ökar trovärdigheten
hos en rapport. Om ett experiment utförs bara en gång kan det innebära stor risk att
experimentet utfördes fel och därmed fick fel resultat eller ett resultat som avviker från
hypotesen väldigt mycket vilket vidare leder till att rapporten tappar trovärdigheten drastiskt.

Att utföra experimentet på det bästa möjliga sättet är det viktigaste för att kunna få ut en
trovärdigt resultat. Inom denna experiment så har utföraren använt sig av material som befinner
sig hemma. Material är inte gjord för någon kemisk experiment dock inom denna experimentet
så hade materialet inte någon påverkan på resultat. Dock kan det vara en stor nackdel att det kan
saknas några material som kan vara väldigt användbara inom denna experimentet. Ett tydligt
exempel inom detta fallet är att det saknades ett temperaturmätare och en bra tidtagare.
Utföraren använde sig av fingerkänsla för att känna av temperaturen hos de olika vätskorna
vilket kan vara väldigt farligt inom många andra experiment och uppmanas inte att göra så inom
några experiment framöver för att vidare undvika farlig kontakt i framtiden. En specifik tidtagare
skulle vara väldigt trovärdigt och även kunna visa hur mycket tiden avviker från varandra, men
även att hur varje millisekund kan spela roll inom många experiment. Dessa två saker skulle
kunna göra experimentet mer proffsigt och mer trovärdigt. Små saker kan påverka ett resultat
mycket mer än vad man tror.

Sammanfattningsvis så är resultat inte helt trovärdighet, det måste utföras fler experiment på
detta och dessutom få in bättre material som kan öka trovärdigheten. Diskussionen kommer
fram till att reaktionen som sker inom experimentet är en heterogen kärnbildning. Medan
hypotesen var att lösligheten skulle ske mycket snabbare inom vatten än läsk där det redan finns
koldioxid, vilket var baserad på Le Chateliers principen. Hypotesen blev alltså motbevisad.

Källförteckning

1. Boren, Hans, 2020, Kemiboken 2, Liber. (2021-03-28)

2. Dissolved Oxygen and Carbon Dioxide, Prof. Shapley, University of Illinois

http://butane.chem.uiuc.edu/pshapley/GenChem1/L23/web-L23.pdf (2021-04-10)
Hägg, G. (1989). Allmän och oorganisk kemi. (9. uppl.) Stockholm: Almqvist & Wiksell.

3. Naturvetenskaps.org, Löslighet (2021-04-19)

 https://naturvetenskapsverige.se/naturvetenskap/kemi/hogstadiekemi/blandningar/los
ningar/loeslighet/

4. Sawakinome, Skillnad mellan homogen och heterogen kärnbildning (2021-04-22)

https://sv.sawakinome.com/articles/physical-chemistry/difference-between-
homogeneous-and-heterogeneous-nucleation.html

Källkritik
Den första källan är en bok skriven av Hans Boren, boken heter Kemiboken 2. Hans Boren
är pensionerad professor i organisk kemi och har dessutom varit lärarutbildare i Linköping.
Att författare är tillräckligt utbildad inom fältet är en viktigt faktor för en trovärdig källa. Dock
kan det vara en nackdel att vara en pensionerad professor, detta kan vara att man kanske
inte ligger lika bra med ny forskning som ma gjorde när man jobbar eller utbildade sig själv.
Dessutom har boken blivit uppdaterat under 2020 vilket innebär att det finns ny information
eller bättre lär metoder att utgå ifrån, att boken är nyligen uppdaterat är en stor fördel. Källan
är exakt vad den säger att vara, den sägs vara om kemi och är om kemi. Kemi är ett stort
område där även biologi och fysik kan vara en del av och komplettera varandra. Dock är
källan andrahandskälla vilket innebär att det är beroende av andra källor som senare
refereras på sista sidorna av boken. Andrahandskällor kan vara väldigt bra men ändå dåligt
också. Andrahandskällor kan återberätta en hela undersökningen inom bara några stycke
men ibland är det inte alltid tolkat rätt, vilket blir då en nackdel. Sammanfattningsvis är detta
källan trovärdig.

Den andra källan är en artikel skriven Gunnar Hägg, som är var professor i allmän och
oorganisk kemi vid Uppsala universitet 1937–1969. Som sagt att författaren är utbildad inom
det fältet som hen skriver inom är en av de viktigaste. Källan är vad den sägs vara och är
lärorik. Dock är nackdelen att den är ca 32 år gammal. Detta innebär stor risk att man missar
mycket av det nya information/forskning som kommer ut. Eftersom det finns fortfarande
saker inom kemi som vi inte förstår så är det ganska viktigt att vara uppdaterad med dagens
forskning och undersökningar inom kemi. Om det är en andrahandskälla eller
förstahandskälla är jag osäker på, främst för jag inte hittar något inom pdf som refererar
vidare till någon annan källa. Sammanfattningsvis är detta en delvis trovärdig källa dock får
man ta ansvar att kolla upp om det finns en uppdatering av det området som diskuteras
inom dokumentet.

Den tredje källan är artikel skriven av Naturvetenskap.org och artikeln heter Löslighet.
Naturvetenskap.org är en till Naturvetenskap Sverige Handelsbolag webbplats. Det står på
sidan att deras syfte med dessa artiklar är att ge ut gratis information online. Dessutom har
de ett sådant stort plattform att de inte kan bara lägga ut felaktig information, om de gör det
skulle de drabbas av det. Att det inte finns någon publiceringsdatum på artikeln kan vara en
nackdel, oftast brukar organisationen stå för informationen när det finns ett
publiceringsdatum eller författare. Nackdelen kan vara att jag som använder denna källan
idag får en annan information men imorgon om någon annan läser denna artikeln och den
har uppdaterats så kan den ge ut något helt annat information. Sammanfattningsvis är detta
källan delvis trovärdig, man får akta sig med uppdateringar men annars är en relevant
trovärdig källa

Den sista källa är en artikel skriven av Sawakinome som heter Skillnad mellan homogen och
heterogen kärnbildning. Källan är exakt vad den säger att den är. Dock finns det ingen
författare namn eller publiceringsdatum men det finns referenser till källor som har använts.
DEtta är bra då får läsaren veta att källan är en andrahandskälla. När jag försökte hitta
information om Sawakinome så fanns det inte mycket utan jag fick fram många reklam, vilket
kan vara tecken på en skeptiskt sida. Sammanfattningsvis är detta källan delvis trovärdig.

Till slut är det viktigt att fortfarande dubbelkolla dina källor, tex jämför de olika källor med
andra källor som innehåller samma information. Jag tycker att dessa fyra källor kan komma
tillsammans och komplettera varandra, att man använder alla fyra för att få ett bra
trovärdighet genom att kompletter varandra.