Emily Hansson

Extraktion av DNA ur ärtor

Sammanfattning
Labben gick ut på att extrahera DNA från ärtor genom att mosa dom, hälla i vatten,
diskmedel och salt och sedan filtrerar och hälla i T-röd. Sen kunna ta upp DNA strängar med
hjälp av en träpinne. För mig gick det inget bra att få upp någon DNA-sträng på min pinne.

Syfte
Syftet med labben är att extrahera DNA från ärtor så att man kan se DNA med ögat.

Teori
I varje cellkärna finns informationen en levade organism behöver för att kunna växa och
fungera. Instruktionen talar om för cellen vilken roll de ska ha i organismens kropp.
Instruktionerna finns i formen av en molekyl som man kallar för DNA, vilket betyder
deoxiribonukleinsyra.
DNA ser ut som en spiralvriden stege som man kallar för dubblehelix. Stegens bassträngar
består av två stycken antiparallella polynukleotidkedjor som innehåller fosfat- och
deoxyribosgrupper. Varje deoxylribos har en kvävebas som är riktad inåt i spiralen. Varje
varv i helixen innehåller 10 kvävebaser. Dom fyra olika kvävebaserna som finns är adenin,
tymin, cytosin och guanin. Dom binds ihop på ett speciellt sätt, A med T och G med C.
DNA-molekylen hålls ihop av vätebindningar som finns mellan kvävebaserna. Mellan G och
C finns det 3 vätebindingar och mellan A och T finns det 2. Kombinationen av basparen gör
att varje människa har en unik uppsättning DNA, förutom enäggstvillingar som är identiska
genetiskt.
Löslighet av fasta ämnen i vätskor ökar om man höjer vätskans temperatur. Kylan gör att
DNA blir fastare och lättare att linda på pinnen. Det skyddare även DNA från DNase. Vilket
är ett enzym som finns i cellens cytoplasma. Dess funktion är att skydda DNA från
främmande DNA som virus. När enzymet kommer i kontakt med DNA brukar den bryta ner
DNA. DNA brukar skyddas av kärnmembranet, men det har vi förstört i labbet så vi behöver
hålla lösningen kall.
Etanol framställs genom jäsning av kolhydrater från växtriket. Kemiska reaktion ser ut så här;
C6H12O6  C2H5OH+ + CO2
Det behövs även en katalysator i form av jäst. Det är ett enzym hos jästsvampen som
omvandlar kolhydraterna till etanol. Jästsvampen kan inte överleva i en alkoholhalt över
13%, vilket gör att den dör och jästprocessen upphör. Idag framställer man etanol genom
hydrering av eten. Den kemiska reaktionen äger rum med hjälp av en katalysator och ser ur så
här;
H2C=CH2 + H2O  C2H5OH
Natriumklorid är en kemisk förening av natrium och klor och har formeln NaCl. Man säger i
dagligt tal salt eller koksalt. Koksalt är ett lättlösligt salt.

Frågeställning
Extraktion av DNA innebär att DNA-molekylerna lämnar cellkärna och tar sig ut genom
cellen. När man mosar ärtorna sprider man ut dess celler. Diskmedel innehåller tensider som
 Emily Hansson

är ett ämne som löser upp fett. Eftersom cellmembranet består av fett, så kan man genom att
tillföra diskmedel till cellerna öppna upp både cellmembranen i cellväggarna och
cellmembranen runt cellkärnorna, vilket gör att man kan få ut DNA.
Saltet innehåller joner som fäster på DNA-molekylerna och gör dom mera elektriskt neutrala
och blir då mindre vattenlösliga, vilket gör att DNA molekylerna klumpar ihop sig. Saltet
binder till sig trasiga membran, proteiner, kolhydrater och andra organeller som annars hade
fastnat på DNA.
När man tillsätter kallt etanol till DNA-lösningen blandas det inte med vattnet, utan lägger sig
som ett lag ovanpå det. DNA löser sig i vatten fälls det ut i etanol, vilket gör att det blir fast
form när det kommer i kontakt med etanol. Genom att ha lösning kall under hela labben
hindrar vi DNA från att förstöras av enzymet DNase. DNA löser sig sämre i iskall alkohol
jämfört med normaltempererad alkohol. Dom synliga DNA-trådarna har lättare att bildas vid
en lägre temperatur och DNA blir även fastare och lättare att få upp på pinnen.

Material
 2 st. 100 ml bägare eller glas
 1 st. tratt
 1 st. kaffefilter
 1 st. träpinne
 1 st. sked
 mätglas eller köksmått (1 msk = 3 tsk = 15 ml, 1 cl = 10 ml, 1dl = 100 ml)
 vatten
 salt (natriumklorid)
 diskmedel 
 T-röd (etanol)
 Kokta ärtor (alternativt broccoli eller spenat)

Metod/utförande
Börja med att koka upp några ärtor enligt anvisningen på paketet. När dom var färdig kokta,
la dom i ett glas och mosade dom med en gaffel. Mätte upp 60ml vatten, 10ml diskmedel och
sist ¼ tsk salt och hällde allt i glaset. Rörde om ordentligt så att allt blandades.

Satte ett filter i tratten och hällde över ärtblandningen och lät det filtrera långsamt filtrera i ett
glas. När filtreringen var klar mättes det upp ungefär lika mycket T-röd som ärtblandningen
och hällde över det till ärtblandningen. Försökte plocka upp DNA-sträng med en träpinne.

Diskussion och slutsats

För mig gick det inte så bra att kunna få ut någon DNA strängar med min träpinne. Vet inte
vad det var som gick fel. Kan vara att mitt filtreringspaper (kaffefilter) var för tät så det
 Emily Hansson

viktiga inte kunde komma igenom. Provade på olika sätt för att försöka få upp någon DNA
sträng, men gick inte. Blev mest bara grummel i botten av glaset som syns på bilden.

Källförteckning & källkritik

http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/Experiment/experiment.jsp?id=141
Det finns mycket bakgrundsfakta om experimentet och alla källor finns med, finns 32 olika
källor så jag tycker att deras information verkar stämma väldigt bra då dom har använt mång
olika källor som både är trovärdiga, säkra och kända källor som Wikipedia och från Harvard
college. Det står vilka det är som har skrivit rapporten. Sidan är en satsning av kemi-
institutionen vid Umeå universitet.
https://kajsaskolblogg.wordpress.com/2015/10/13/95/
Är en labbrapport utförd av en elev som går i 9:an och utfördes 7/10/2015. Hon förklara hur
hon har gjort labben och teori som har källor med i slutet och källkritik. Jag tycker det är en
trovärdig källa då hon säkert har lämnat in det och fått rätt på sin rapport av lärare annars
borde hon inte ha lagt ut. Sen även stämmer information överens med dom andra källorna.
https://www.experimentarkivet.se/experiment/jordgubbe-dnat/
Är en sida som lägger ut olika roliga och enkla experiment. Där dom förklarar experimentet
och lite teori om olika saker rörande experimentet. Sidan är gjord av en lärare som heter
Ludvig Wellander som är lärare i biologi och idrott. Jag tycker att sidan verkar vara
trovärdig, då det är allmänna experiment som massor har gjort. Och information som dom
lägger till i teori verkar också trovärdigt då det stämmer överens med andra sidor.
https://sv.wikipedia.org/wiki/DNA
Wikipedia är en okej källa. Flera personer kan gå in och kolla så att det är rätt. Det är inget
kontroversiellt ämne så att man kan tro på det som står där. Sidorna ändras inte ofta och då
borde man tycka det är för att det står rätt information på sidan.