Kemi 2 – provsammanfattning

Kap. 1 – kemins karaktär och arbetssätt

 En modell är ett sätt att åskådliggöra en teori
 Kemisters modeller gör många miljö- och hälsofrågor begripliga
 Ett vetenskapligt arbete ska vara systematiskt genomfört och kunna granskas av andra
forskare
 En kemisk analys är en undersökning för att ta reda på vad och hur mycket som finns
av olika ämnen
 Kvalitativ analys ger svar på frågor om vilka ämnen som ingår i ett prov
 Kvantitativ analys innebär bestämning av mängden eller massan av ett ämne i ett prov
 Analysmetoder bygger på olika kemiska ämnen har olika egenskaper
 Reagens används för att påvisa ett ämne
 Ett prov är en representativ del av en helhet
 Provbredning gör ett prov möjligt att analysera
 Separation innebär uppdelning av en blandning i dess beståndsdelar
 Detektor är ett instrument med vars hjälp man kan påvisa ett ämne
 Detektionsgräns är den minsta mängd, halt eller koncentration av ett ämne som går att
analysera
 När riskbedömningar om kemikalier gör måste en rad etiska frågor övervägas

Kap 2. – reaktioners hastighet och riktning

 Reaktionshastighet anger hur stor substansmängd av ett ämne som förbrukas eller
bildas per tidsenhet, eller hur mycket koncentrationen av ett av dessa ämnen ändras
per tidsenhet.
 Reaktioner mellan fasta ämnen går vanligtvis långsamt. Reaktioner mellan joner i
vattenlösning sker ofta momentant.
 Reaktionshastigheten ökar med temperaturen och koncentrationerna av de ämnen som
deltar i reaktionen
 Reaktioner där kovalenta bindningar bryts och bildas sker långsammare än reaktioner
mellan joner i vattenlösning.
 En katalysator ökar reaktionshastigheten genom att ändra reaktionsförloppet så att det
krävs lägre aktiveringsenergi. Efter reaktionen finns katalysatorn kvar oförändrad.
 I en endoterm reaktion upptas värme från omgivningen och entalpin ökar.
 Pilen i en reaktionsformel visar reaktionens riktning.
  En reversibel reaktion är en omvändbar reaktion, en reaktion som kan ske i båda
riktningarna.
 Intermediär är en mellanprodukt som bildas medan en kemisk reaktion pågår.
Intermediären är kortlivad och reagerar vidare.
 Aktiverat komplex är en kortlivad mellanprodukt med hög energi.
 Aktiveringsenergi är den energi som måste tillföras för att en reaktion ska ske.

Kap. 3 – Kemisk jämvikt

 Dynamisk jämvikt innebär att de reversibla reaktionerna pågår, men att ämnenas
koncentrationer är konstanta.
 Dynamisk jämvikt innebär att reaktionen åt höger går med samma hasighet som
reaktionen åt vänster i den reversibla reaktionen.
 Jämviktsekvationen (massverkans lag eller guldberg-Waages lag) anger sambandet
mellan deltagande ämnens koncentrationer vid jämvikt. Jämviktsekvationen för en
reaktion är alltid knuten till en reaktionsformel.
 Q betecknar koncentrationskvot.
 För varje reaktion finns vid varje temperatur endast ett värde på jämviktskonstanten
K. K är oberoende av ursprungskoncentrationerna, kärlets volym och trycket. Ett
system är i jämvikt om koncentrationskvoten Q = K.
 Ökas koncentrationen av ett ämne i ett jämviktssystem, förskjuts läget av jämvikt så
att det tillförda ämnet delvis förbrukas. K är konstant.
 Värmer man ett system i jämvikt, sker en reaktion så att värme tas upp, det vill säga
den endoterma reaktionen gynnas. K ändras.
 En katalysator påverkar inte jämviktsläget eftersom den påskyndar den reversibla
reaktionerna lika mycket.
 Syror kan avge protoner. Baser kan ta upp protoner. Protolys innebär en
protonövergång från en syra till en bas.
 En stark syra är fullständigt protolyserad. En svag syra är ofullständigt protolyserad.
En amfolyt kan fungera både som syra och som bas. Syran HA och basen A- utgör ett
korresponderande syra-baspar.
 pH-värdet är ett mått på surhetsgraden i en lösning och definieras som pH = -lg [H+].
 Vattens autoprotolys är H2O + H2O  H3O+ + OH-. Vattens jonprodukt skrivs [H3O+]
* [OH-] = Kw. Vid +25 °C är Kw = 1,0 * 10-14 (mol/dms3)2 och pH + pOH = 14.
 Ju högre värde syra konstanten Ka har, desto starkare är syran. Ju högre värde
baskonstanten Kb har, desto starkare är basen.
 Ka * Kb = 1,0 = 1,0 * 10-14 (mol/dm3)2 och pKa + pKb = 14,00 (vid +25 °C)
 En flerprotoning syra protolyseras steg för steg. En flerprotonig syra är starkas i sitt
första protolyssteg.
  Negativa joner av svaga syror ger basisk reaktion år en vattenlösning. Negativa joner
av starka syror är endast formellt baser och ger inte basisk reaktion år en
vattenlösning.
 En amfolyt ger sur reaktion år en lösning om dess Ka > kb och basisk reaktion om Kb >
Ka
 Titrerkurvan för en syra-bastitrering visar sambandet mellan pH-värde och volym
tillsatt syra alternativt bas.
 Halvtitrerpunkten är punkten då hälften av den volym har tillsatts som behövs för att
nå ekvivalenspunkten.
 En buffertlösning pH-värde ändras mycket litet vid tillsats av
 Måttliga mängder syra
 Måttliga mängder bas
 Vatten
 En buffertlösning kan bestå av en svag syra och dess korresponderande bas.
Buffertverkan är störst omkring syrans pKa-värde.
 Indikatorer är föreningar som ändrar färg inom bestämda pH-intervall, indikatorns
omslagsintervall.

Kap. 4 – Jämviktssystem i olika miljöer

 En heterogen jämvikt är en jämvikt mellan ämnen i två olika faser.
 Kopplade jämvikter innebär att ett eller flera ämnen ingår i två eller flera jämvikter.
 En lösning består av minst två ämnen som binds till varandra. Det ämne som det finns
mest av kallas lösningsmedel.
 Jonföreningar och andra polära ämnen löser sig lättare i vatten än vad opolära ämnen
gör.
 Löslighetsprodukten, Ks, är jämviktskonstanten för upplösningen av ett fast ämne i
vatten.
 Jonföreningars löslighetsprodukter kan använda för att förutsäga om det bildas
fällning eller ej.
 Ett ämnes löslighet utnyttjas när man vill extrahera ett ämne från en fas till en annan.
 KD är jämviktskonstanten för ett ämnes fördelning mellan två vätskefaser.
 Miljögifter extraheras till biologisk fettvävnad och bröstmjölk.
 Jonföreningar löses bättre i varmt vatten än i kallt vatten.
 Gasers löslighet i vatten minskar med ökande temperatur.
 Moränmark har liten förmåga att neutralisera tillskott av sura ämnen.
 Vatten med lågt pH-värde urlakar metall joner ut mark.
 Ökad CO2-utsläpp medför försurning av havsvatten.
  Surt markvatten gör att berggrunden vittrar.
 Ett lågt pH-värde i sjöar och hav hindrar djur med kalkskal att bilda skal av
kalciumkarbonat och löser upp koraller.
 Hårt vatten innehåller kalciumjoner och magnesiumjoner.
 Kunskaper om kemisk jämvikt behövs i industriprocesser. Cement- och
ammoniaktillverkning är grundade på jämviktsreaktioner.
 pH-värdet i kroppens celler hålls stabilt av många samverkande buffertar, främst
vätekarbonatbuffert.
 Förskjutning av koldioxid-kolsyrajämvikten möjliggör blodets upptagning och
transport av syre till cellerna.
 Bakterier utsöndrar syror som fräter på tandemalj och kan ge karies.

Kap 5. – Organiska ämnen innehåller kol

 Organiska föreningar är kolföreningar.
 En kolatom har fyra valenselektroner och binds med fyra elektronpar till andra
atomer.
 Vid fullständig förbränning av de flesta organiska föreningar bildas koldioxid och
vatten.
 Olika föreningar i råolja separeras från varandra genom destillation vid raffinaderier.
 Organiska föreningars molekyler byggs upp av korta eller långa, ogrenade eller
grenade kylkedjor.
 En strukturformel visar hur atomerna i en molekyl är bundna till varandra.
 Organiska föreningar har rationella namn som förklarar ämnets molekylstruktur.
 Kolväten är föreningar vars molekyler bara innehåller kol- och väteatomer.
 En molekylformel anger antalet atomer av varje slag som ingår i molekylen.
 Alkaner är mättade kolväten. Alkanernas namn har ändelsen -an.
 Mättade kolväten har bara enkelbindningar. I enkelbindningar råder fri vridbarhet.
 Stereoformler visar molekylers strukturer i tre dimensioner.
 Föreningar som har samma molekylformel men olika strukturformler kallas isomerer.
 Substituent kallas en atom eller atomgrupp som ersätter en väteatom i en
kolvätekedja.
 En alkylgrupp är en del av en molekyl. Formeln för en alkylgrupp får man genom att
ta bort en väteatom från motsvarande ogrenade alkanmolekyl.
 Cykloalkaner är mättade kolväten med cykliska (ring-) strukturer.
 Alkener bildas vi krackning av råolja, i ett raffinaderi. Därefter sker destillation.
 Alkener är omättade kolväten med dubbelbindning mellan kolatomer. Alkenernas
namn slutar på -en.
 Cis-trans-isomeri förekommer i alkener där grupper kan sitta på samma sida eller på
olika sidor om dubbelbindningen.
 Alkyler är kolväten med trippelbindning mellan kolatomer. Alkynernas namn slutar
på -yn.
 Alkener och alkyner reagerar genom additonsreaktioner.
 Alkaner, alkener och alkyner är alifatiska föreningar.
 Arener är föreningar med bensenring i molekylen.
 Haloalkaner är alkaner med en eller flera halogenatomen som substituenter.
 En funktionell grupp bestämmer en förenings egenskaper och är angreppspunkt för
andra kemiska ämnen.
 Kemiska föreningar kan framställas via syntesreaktioner.
 Det organiska stamträdet visar sambanden mellan olika ämnesklasser.
 Aminer bildas när en eller flera väteatomer i ammoniak byts ut (substitueras) mot
kolvätegrupper.
 Aminer är baser och i vattenlösning förekommer de huvudsakligen som salter.
Läkemedel är ofta aminer.
 I alkoholer är en eller flera hydroxigrupper bundna till en alifatisk kolkedja.
Hydroxigruppen är alkoholernas funktionnella grupp.
 Alkoholer indelas i primära, sekundära eller tertiära beroende på hur många
alkylgrupper som är bundna till kolatomen som är bunden till hydroxigruppen.
 En primär alkohol oxideras först till aldehyd och därefter till karboxylsyra. En
sekundär alkohol oxideras till keton. En tertiär alkohol oxideras inte av svaga
oxidationsmedel.
 I en eter är den funktionella gruppen en syreatom som är bunden till två alkylgrupper.
 Funktionsisomeri innebär att föreningar med samma molekylformel har olika
funktionella grupper.
 I fenoler är en hydroxigrupp bunden till en aren (förening med bensenstruktur).
Fenoler är svaga syror.
 Aldehyder, ketoner och karboxylsyror är karbonylföreningar.
 En keton har två kolvätegrupper bundna till en karbonylgrupp.
 En aldehyd har en kolvätegrupp och en väteatom bundna till en karbonylgrupp.
 Den funktionella gruppen i en karboxylsyra, karboxylgruppen, består av en
karbonylgrupp och en hydroxigrupp och skrivs -COOH. Karboxylsyror är svaga
syror.
 En ester bildas genom en kondensationsreaktion mellan en karboxylsyra och en
alkohol under avspjälkning av vatten. Det bildas alltså både ester och vatten.
Reaktionen katalyseras av stark syra.
  Estrar kan genom hydrolysreaktion sönderdelas vid reaktion med vatten.
 Organiska molekyler kan innehålla flera funktionella grupper.
 Enantiomerer är varandras spegelbilder utan att vara identiska. Av aminosyror och
hydroxisyror finns enantiomerer.

Kap. 6 – Hur reaktioner sker - reaktionsmekanismer

 Reaktionsmekanismen beskriver hur en reaktion sker, vilka mellanformer som bildas
och hur elektronernas lägen förändras under reaktionen.
 En elektrofil söker sig till positioner med elektronöverskott. En nukleofil söker sig till
positioner med elektronunderskott.
 Utifrån laddningarnas platser i en jon eller en molekyl, kan man dra slutsatser om hur
föreningar reagerar med varandra.
 Karboxylsyrors sura egenskaper beror på resonansstabilisering av karboxylatjonen.
 Fenols sura egenskaper beror på resonansstabilisering av fenolatjonen.
 Aminers och karboxylsyrors lösligheter är olika vid olika pH-värden.
Protolysreaaktioner gör att de övergår till joner.
 Med extraktion kan man separera ämnen genom att utnyttja skillnader i ämnens
löslighet i olika lösningsmedel.
 En intermediär är en kortlivad mellanprodukt.
 En karbokatjon är en positiv jon med laddningen lokaliserad till en kolatom.
 En tertiär karbokatjon är mer stabil än en primär karbokatjon.
 En radikal är en intermediär med en oparad elektron.
 Vid en additionsreaktion adderas atomer eller atomgrupper till en dubbelbindning
eller trippelbindning. En omättad förening kan därigenom övergå till en mättad
förening.
 Vid addition av vätehalogenider eller vatten osymmetriska alkener binds väteatomen
till den atom i dubbelbindningen som redan har flest väteatomer bundna till sig.
 Polymerer kan bildas genom radikalreaktion, en slag polyaddition.
 I en substitutionsreaktion ersätts en atom eller atomgrupp med en annan. Vid en SN-
reaktion reagerar en nukleofil i en substitutionsreaktion.
 Vid en SN2-reaktion beror reaktionshastigheten på båda reaktanternas koncentrationer.
Vid en SN1-reaktion beror reaktionshastigheten på den karbokatjonbildande
reaktantens koncentration.
 Vid en kondensationsreaktion slås två molekyler ihop till en och samtidigt avspjälkas
en liten molekyl.
 Esterbildning är en kondensationsreaktion slås två molekyler ihop till en och samtidigt
avspjälkas en liten molekyl.
  Esterbildning är en kondensationsreaktion. Genom hydrolys kan en ester omvandlas
till karboxylsyra och alkohol.
 Förtvålning är hydrolys av ester i basisk miljö.

Kap. 7 – Biomolekyler, livets stora molekyler

 Kolhydrater indelas i monosackarider, disackarider och polysackarider.
 Den vanligaste monosackariden är glukos, C6H12O6. Den ingår som byggenhet i
många polysackarider t.ex. stärkelses, cellulosa och glykogen.
 Stärkelse är reservnäring i växter. Cellulosa är stödsubstans i växter. Glykogen är
reservnäring hos djur. Alla tre, stärkelse, glykogen och cellulosa, ger glukos vid
fullständig hydrolys.
 Stärkelses är uppbyggt av -glukos. Glykogen liknar stärkelse men har större
molekylmassa. Cellulosa är uppbyggt av -glukos.
 Lipider kallas de ämnen i celler som är svårlösliga i vatten med lösliga i organiska
lösningsmedel. Fetter är estrar av fettsyror och glycerol.
 Fosfolipider är estrar av glycerol, två fettsyror och en fosfatgrupp. Fosfolipider bygger
upp membraner.
 Alla aminosyror har de två funktionella grupperna, -NH2 och -COOH. Sidogruppen,
R, som är bunden till kolatom nummer 2, ger varje aminosyra dess specifika
egenskaper. Aminosyror kan kopplas samman med peptidbindningar, -CO-NH-, till
kedjor, polypeptider. De aminosyror som bygger upp proteiner är alla -aminosyror.
 Proteiner är polypeptider med fler än 50 aminosyrarester. Proteiner kan fungera som
stödsubstanser, katalysatorer, transportmolekyler, immunförsvarsmolekyler och
näringsämnen.
 För att beskriva ett protein används olika strukturnivåer.
 Primärstrukturen anger vilka aminosyror som ingår i proteinkedjan och deras inbördes
ordning.
 Sekundärstrukturerna är de -helixar och -strukturer, som är resultat av
vätebindningar mellan aminosyrarester.
 Tertiärstrukturen är polypeptidskedjan veckning till en kompakt molekyl.
 Kvartärstrukturen är den tredimensionella ordningen av flera polypeptidkedjor.
 pH-värdet påverkar ett proteins löslighet.
 Denaturering innebär förändringar i proteinets sekundär- och tertiärstrukturer.
 Nukleinsyror är polymerer av nukleotider.
 I cellen finns två typer av nukleinsyror:
 DNA – deoxiribonukleinsyra
 RNA – ribonukleinsyra
  En nukleotidenhet i DNA består av en deoxiribosmolekyl, en fosfatgrupp och en av
kvävebaserna adenin (A), cytosin (C), guanin (G) eller tymin (T).
 En nukleotidenhet i RNA består av en ribosmolekyl, en fosfatgrupp och en av
kvävebaserna adenin (A), cytosin (C), guanin (G) eller uracil (U).
 DNA-molekylen består av två DNA-strängar som bildar en dubbelspiral. Kedjorna
hålls samman med vätebindningar mellan nukleotidernas kvävebaser.
 Det finns RNA-molekyler med olika uppgifter i cellerna, budbärar-RNA, ribosomalt
RNA och transport-RNA.

Kap. 8 – processer i människokroppen

 Kemiska reaktioner i cellen sker stegvis och katalyseras av enzymer. Reaktioner som
följer på varandra bildar reaktionskedjor.
 Enzymer är proteiner som fungerar som biologiska katalysatorer.
 Enzymer omvandlar ett eller flera ämnen, substrat, till produkter.
 Under en enzymreaktion bildas ett enzym-substratkomplex.
 Substratet binds till enzymets aktiva centrum, som är en ficka i enzymmolekylen.
 Enzymer kan samverka med koenzymer och protetiska grupper.
 En protetisk grupp är hårt bunden till sitt enzym.
 Cellens kemiska reaktioner kallas metabolism.
 Anabola reaktioner är uppbyggande reaktioner.
 Katabola reaktioner är nedbrytande reaktioner. Vid katabola reaktioner frigörs energi
och kolatomer oxideras.
 Vid replikationen kopieras DNA. Den nya DNA-spiralen består av en gammal och en
ny DNA-sträng.
 I människans arvsmassa finns ungefär 23 000 gener.
 Vid transkriptionen skrivs gener i DNA om till RNA.
 Exoner kallas de delar av en gen som kodar för protein.
 Introner kallas de delar av en gen som inte kodar för protein.
 RNA som kodar för proteiner kallas mRNA.
 Splitsning innebär att introner klipps bort från mRNA.
 Vid translationen översätts nukleotidsekvensen i mRNA till en aminosyrasekvens i ett
protein. Translationen sker på ribosomer.
 Ordningsföljden av kvävebaser i DNA utgör den information som styr proteinsyntes i
cellen.
 Koden för en viss aminosyra utgörs av en grupp av tre nukleotider, ett kodon. Det
finns 64 olika kodon som kodar för 20 aminosyror samt är start- och stoppsignaler.
  tRNA transporterar aminosyror till ribosomer. I ena änden finns en aminosyra och i
den andra ett antikodon som binds till ett kodon i mRNA.
 En förändring av ordningsföljden av nukleotider i arvsmassan kallas mutation.
 NAD+ och FAD är vätebärare som fungerar som milda oxidationsmedel i cellen.
 ATP driver alla cellens reaktioner.
 ATP kan liknas vid cellens reaktioner.
 I glykolysen bryts glukos ned till pyruvatjoner.
 Pyruvatjoner kan brytas ner utan syre till laktatjoner eller etanol.
 -oxidation innebär nedbrytning av fettsyror.
 Fettsyror, pyruvatjoner och många aminosyror kan brytas ner och omvandlas till
acetylkoenzym A.
 I citronsyracykeln omlagras organiska syror och koldioxid frigörs. Samtidigt bildas
NADH och FADH2.
 NADH och FADH2 reducerar syre till vatten i andningskedjans reaktioner. Det bildas
ATP och värme.
 Aminosyror byggs in i nya proteiner eller bryts ner i citronsyracykeln och
andningskedjan.

Kap. 9 – Analytisk kemi

 Ett prov är en del av verkligheten
 Fel kan vara systematiska eller slumpmässiga
 En analys innefattar momenten provtagning, provberedning, separation och detektion
 Ämnen i ett prov kan förändras under provbredning och analys
 Ett referensämne är ett känt ämne med en känd mängd som behandlas som ett prov
 Riktigheten av en analys avgörs av hur nära resultatet är det sanna värdet
 Precisionen av en analys avgörs av hur väl upprepade mätningar överensstämmer med
varandra
 pH-värdet i lösningar kan mätas med en pH-elektrod
 I en jonselektiv elektrod står en referenslösning i kontakt med en provlösning via ett
jonselektivt membran
 En elementaranalys ger svar på vilka grundämnen som finns i ett prov
 Röntgenkristallografi ger information om strukturen, uppbyggnaden av ett kristallint
ämne
 Organiska ämnen separeras ofta med kromatografisk metoder
 I vätskekromatografi är den mobila fasen en vätska
  TLC är en enkel metod som snabbt ger en uppfattning om hur många ämnen som
ingår i en blandning
 Med HPLC, high performance liquid chromatography, kan organiska ämnen med
likartad struktur separeras
 I gaskromatografi är den mobila fasen en gas
 Gaskromatografi, GC, separerar organiska ämnen efter deras kokpunkt
 Ett kromatogram visar mängden av olika ämnen som lämnar en kolonn
 Den tid det tar för ett ämne att passera genom en kolonn vid en viss analys, kallas
retentionstid
 Elektromagnetisk strålning växelverkar med materia. Det utnyttjas för detektion av
ämnen
 När ljus absorberas, exciteras atomer eller molekyler
 Spektrofotmetri är metoder för att mäta hur ämnen tar upp, absorberar, UV-ljus,
synligt ljus och IR strålning
 Ett absorptionsspektrum visar hur mycket ett prov tar upp av strålningen av olika
våglängder
 Absorbans är ett mått på hyr mycket ljus av en viss våglängd ett ämne tar upp
 Lamber-Beerts lag visar sambandet mellan ett ämnes koncentration och absorbans
 IR-spektroskopi ger information om vilka funktionella grupper som finns i en molekyl
 Masspektrometri, MS, används för att bestämma molekylmassan för ett ämne
 Med en kombination av gaskromatografi och masspektrometri, GC-MS, kan man i en
enda analys både separera och identifiera ett stort antal ämnen
 Ett NMR-spektrum ger Information om atomgrupper och deras inbördes lägen i
molekyler
 Vid gelfiltrering separeras ämnen efter storlek
 Antikroppar används i immunologiska metoder
 Vid enzymanalyser utnyttjar man enzymreaktioner
 Fluorescens används ofta för att detektera proteiner och DNA
 DNA-fragment kan skiljas åt efter storlek med gelelektrofores. Även proteiner kan
separeras med gelelektrofores
 Med hjälp av PCR-metoden kan bestämda avsnitt av en DNA-molekyl masskopieras
 En DNA-array visar om och hur mycket RNA som uttrycks i en cell. Tusentals olika
RNA-molekyler kan analyseras samtidigt

Organisk kemi är kolföreningarnas kemi

 Organisk kemi och organiska föreningar: organisk kemi är vetenskapen om
kolföreningarnas kemi. Organiska föreningar innehåller alltid grundämnet kol.
 Organiska föreningar innehåller dessutom alltid väte och ofta även syre, kväve, svavel
och fosfor. Ibland ingår också olika halogener som ex. klor, fluor eller brom.
 Anledningen till varför organiska föreningar kallas för just organiska föreningar är
p.g.a att de bygger upp och förekommer i stor utsträckning i levande organismer.
Förut trodde man att organiska föreningar enbart kunde skapas i levande organismer.
Nu kan dock forskarna skapa en rad olika organiska föreningar i labbet.

Kol är ett speciellt grundämne

 Kol har 4 valenselektroner och kan därför skapa totalt 4 bindningar till andra atomer
och/eller atomgrupper. Tack vare detta kan nästan ett oändligt antal olika molekyler
bildas och det är en viktig förklaring till den stora förekomsten av olika föreningar
 Kol kan binda till andra kolatomer och bilda långa s.k. kolvätekedjor. Dessa kan vara
ogrenade, grenade och cykliska.
 Bindningen mellan 2 kolatomer kan vara enkel-, dubble- eller trippelbindning.
 Kolatomer ingår alltid i 4 bindningar: för att få ädelgasstruktur och sänka
elektronernas energi maximalt så ingår varje kolatom alltid i 4 bindningar. Ibland
innebär det att kolatomer behöver bilda dubble- eller trippelbindningar mellan
varandra eller till andra atomer. 2 ”streck” utgår alltså från varje kolatom.
 Kolatomerna har aldrig fria elektroner

Substituenter och funktionella grupper

 Substituenter: atomer eller atomgrupper som ”ersätter” väteatomer på kolkedjor kallas
för ”substituenter”. En del substituenter fungerar även som funktionella grupper i
föreningen.
 Exempel på substituenter: olika halogenatomer eller olika alkygrupper
 Funktionella grupper: funktionella grupper är atomgrupper/atomer som ger föreningen
specifika egenskaper gällande ex. reaktivitet, löslighet, kokpunkt etc. Hos alkaner,
alkener och alkyner räknas enkel, dubble, och trippelbindningar som funktionella
grupper
 Exempel på funktionella grupper: R-OH, R-COOH, R-CL och R-CHO.

Alkylgrupper ingår ofta som substituenter i organiska föreningar

 Alkylgrupper är kolvätegrupper som ofta ingår som substituenter i olika organiska
föreningar. Man kan säga att de sitter kopplade som en sidokedja till den
”ursprungliga” kolkedjan.
 De alkylgrupper som finns påminner om olika alkaner med den skillnaden att det
fattas en väteatom jämfört med resp. alkan.
 Man namnger alkylgrupper genom att ändelsen -an i den motsvarande alkanens namn
byts ut mot ändelsen -yl.
Viktiga begrepp:
Kemisk jämvikt:
 Reaktionshastighet
Anger hur stor substansmängd av ett ämne som förbrukas eller bildas per tidsenhet,
eller hur mycket koncentrationen av ett av dessa ämnen ändras per tidsenhet

 Koncentration
För att räkna ut koncentrationen används formeln c = n/v (c = koncentration, n =
substansmängds och v = volymen)

 Katalysator
Ämne som påskyndar en kemisk reaktion mellan andra ämnen utan att själv förbrukas

 Enzym
Protein som katalyserar en viss reaktion

 Aktiveringsenergi
Den energi som måste tillföras för att en reaktion ska ske

 Aktiverat komplex
En kortlivad mellanprodukt med hög energi

 Endoterm reaktion
Det upptas värme från omgivning och entalpi ökar

 Exoterm reaktion
Det avges värme till omgivningen och entalpin minskar

 Haber-Bosch-metoden
En process för industriell framställning av ammoniak direkt från kvävgas och vätgas.
Framställning sker vid höga tryck och temp i närvaro av en katalysator

 Kemisk jämvikt
Är då en reaktion äger rum med samma reaktionshastighet som dess motsatta
reaktion. Detta innebär att reaktionshastigheten för den framåtskridande och den
bakåtskridande reaktionen är lika, och koncentrationen av reaktioner och produkter är
konstant

 Jämviktekvationen
c d
[C] ∗[ D]
= Kc
[ A ]a∗[B ]b

 Jämviktskonstanten K
Beskriver förhållandet mellan produkter och reaktanter i en kemisk jämviktsreaktion
  Le Chateliers princip
Om ett kemiskt system, där jämvikt råder, påverkas av en förändring i koncentration,
temperatur eller totaltryck, kommer jämvikten att ändras så att förändringen
motverkas.

Syror och baser:

 Protolyt
 ämne som avger eller upptar protoner; gemensamt samlingsnamn för syror och baser

 Protolys
protonövergång mellan substanser där två syra-baspar deltar

 Amfolyt
Ämne som har förmågan att både uppta och avge protoner

 Syra-bas-par
En syra och en bas som omvandlas till korresponderande substans genom att uppta
eller avge en proton

 pH
Logaritmiskt mått på surhet, närmare bestämt den negativa tiologaritmen av
vätejonkoncentrationen

 Protolysgrad
Ett mått som anger hur stark en protolyt är

 pOH
Logaritmiskt mått på surhet, närmare bestämt den negativa tiologaritmen av
hydroxidjonskoncentrationen

 Syrakonstanten Ka
Specifik typ av en jämviktskonstant som indikerar hur mycket en syra kan
protolyseras, ett mått som anger syrans styrka

 Baskonstanten Kb
Specifik typ av jämviktskonstant som indikerar hur mycket en bas kan protolyseras,
ett mått som anger basens styrka

 Vattnets jonprodukt Kw
Jämviktsekvation som beskriver jämvikten för vattnet autoprotolys

 Neutralisation
Ekvivalenta mängder syra och bas. Syran tar helt ut basen. Då bildas alltid vatten och
en salt.

 Titrering
Vanlig analysmetod som används för att avgöra koncentrationen hos en lösning,
genom att låta den reagera med en lösning av känd koncentration.
  Ekvivalenspunkt
Är de punkter under titrering av en lösning då mängden titrandsmolekyler är lika med
mängden analytsmolekyler eller en enkel multipel av mängden analytsmolekyler

 Indikator
Är en förening eller en jon som byter färg inom ett visst pH-område eller så byter den
lösningens färg då ekvivalenspunkten är nådd.

 Omslagsområde
Det område där en indikator slår över

 Halvtitrerpunkt
Den punkt där man är halvvägs till ekvivalenspunkten

 Buffertområde
pH förändrar in så mycket 1+- pKa från halvtitrerpunkt

 Buffert
Ämne som motverkar stora förändringar i pH
 Buffertformeln
pH = pKa + lg (A-/Ha), pH = pKa - lg (A-/Ha)

Organiska ämnes struktur och funktion

 Ämnesklass
Ämnesgrupp med samma funktionella grupp

 Funktionell grupp
Vilken som helst substituerad reaktiv grupp, vars struktur avviker från en enkel kol-
kolbindning och som påverkar egenskaperna för en organisk förening

 Alkan
Ett mättat kolväte, kolväten med enkelbindningar, mer stabil desto längre
kedja och desto större yta

 Cykloalkan
Ett kolväte med mättad eller omättad ringstruktur, till varje kol binds två
väten, substituenter namnges som vid grenade alkaner, så långt nummer
som möjligt.

 Halogenalkan
När man tillsätter halogen atomer istället för väte till en kolkedja

 Dubbelbindning
Kemisk bindning där två elektronpar gemensamt binder samman två atomer
 Alkyn
Ett kolväte med öppen kedja med minst en kol-kol-dubbelbindning

 Trippelbindning
Kemisk bindning där tre elektronpar gemensamt binder samman två atomer

 Isomer
Organiska föreningar som har samma atomsammansättning men var strukturformel
eller stereokemiska formel avviker från varandra
 Substitution
Tar bort eller byter ut farliga kemiska ämnen i produkter mot mindre farliga eller
icke-kemiska alternativ

 Substituent
Sidokedja eller funktionell grupp som binds till en kol-kedja

 Alkyl
Har minst en trippelbindning, etyn används vid svetsning

 Cis- och trans-isomer

Cis likar mer av en oval byggnad, båda väteatomerna är bredvid varandra
Trans liknar mer en kurvig byggnad, en väteatom är på en sida och den andra på den
andra sidan

 Elektrofil attack
Elektrofiler har mer eller mindre positiv laddning och attraheras därför av negativa
delar av andra molekyler/joner. När dom attackerar en molekyl och byter ut en atom
eller atomgrupp kallas det för elektrofil substitutionsreaktion

 Elimination
Motsats till addition, två atomer plockas bort så att de bildar en dubbelbindning i
eliminationen avlägsnas atomgrupp från molekylen och dubble eller trippelbindingen
bildas

 Polymerisation
Kemisk reaktion där flera mindre molekyler binds samman till stora makromolekyler

 Reaktionsmekanism
Reaktionsförlopp steg för steg på molekylnivå

 Aren
Är kolväten baserade på bensen, den enklaste är bensen, innehåller en/flera
bensenringar, har den flera kallas den polycykliska aromatiska föreningar

 Toluen
Metylbensen

 Orto-, meta- och para-isomeri

 Ortoisomeri betecknar en molekyl med substituenter i position 1 och 2
Meta betecknar en molekyl med substituenter i position 1 och 3
Para betecknar en molekyl med substituenter i positionerna 1 och 4

 Bifenyl
Kemisk förening av kol och väte

 Fenol
Är en bensenring med en hydroxigrupp direkt bunden till den, ett av vätena i
bensenringen byts ut med en OH-grupp, svag syra när fenol kommer i kontakt med
vatten, används i plaster och färgämnen och tvättmedel

 Alkohol
Har en eller flera av dessa funktionella grupp hydroxi/hydroxylgrupp eller OH-grupp,
har ändelsen -ol, högre kokpunkt än alkan pga dess intermolekylära bindning, mera
vattenlösliga än alkaner pga OH-grupp men desto längre alkoholen är desto mer löser
den sig i ett organiskt lösningsmedel än vatten

 Hydroxylgrupp
OH-grupp

 Envärd, tvåvärd och trevärd alkohol

Referera hur många OH-grupper alkoholen har, envärd = en OH-grupp, tvåvärd = två
OH-grupp osv.

 Primär, sekundär och tertiär alkohol

Referera hur många kolatomer som OH-gruppens kol är bundet till, Primär = kolet
binds till ett annat kol, Sekundär = kolet binds till två andra kol, Tertiär = kolet binds
till tre andra kol

 Radikalsubstitution
En substitutionsreaktion som involverar fria radikaler som en reaktiv mellanprodukt.
Reaktionen involverar alltid minst två steg, möjligen ett tredje

 Nukleofil attack
En nukleofil molekyl attackerar en elektrofil med dess elektroner

 Elektrofil addition
Alkaner är omättade, ämnen kan adderas vid dubbelbindningar, är vanlig vid addition
till alkener och alkyner, villkoret för en additionsreaktion är att det finns minst en
dubbel eller trippelbindning i ursprungsmolekylen

 Metanol (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)

Metanol, träsprit

 Metanal (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)

Metanal, formaldehyd
  Metansyra (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)
Metansyra, myrsyra

 Metanoatjon (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)

Metanoatjon, formiatjon

 Etanol (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)

Etanol, alkohol, sprit

 Etanal (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)

Etanal, acetaldehyd

 Etansyra (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)

Etansyra, ättiksyra

 Etanoatjon (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)

Etanoatjon, acetatjon

 1,2-etandiol (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)

1,2-etandiol, glykol

 1,2,3-propantriol (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)

1,2,3-propantriol, oxalsyra

 2-propanon (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)

2-propanon, glycerol

 Hydroxibensen (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)

Hydroxibensen, fenol

 Metylbensen (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)

Metylbensen, toluen

 Fenylamin (rationellt namn, trivialnamn och strukturformel)

Fenylamin, anilin

Mer om organiska reaktioner:

 Aldehyd
Funktionell grupp -CHO (H-C=O), bildas endast genom oxidationen har
primära alkoholer eftersom den funktionella gruppen endast kan fästa sig på
det första kolet

 Aldehydgrupp
-CHO

 Formaldehyd
 Är en färglös gas med stickande lukt, Används industriellt bland annat vi
framställning av flera olika typer av plaster och som desinfektionsmedel

 Acetaldehyd
Är en aldehyd och en brandfarlig vätska med summaformeln CH3CHO

 Karboxylsyra
Funktionell grupp C=O-OH, bildas genom kraftig oxidation av en primär
alkohol (alkohol  aldehyd  karboxylsyra)

 Karboxylgrupp
En funktionell grupp ingående i molekyl som består av en kolatom, två syreatomer
och en väteatom

 Keton
Funktionell grupp: C=O, namnges genom att karbonylkolet ska ha så lågt
nummer som möjligt, kan endast bildas genom oxidationen av sekundära
alkoholer eftersom den funktionella gruppen saknar två valenselektroner

 Ketongrupp
Funktionell grupp karakteriserad av en karbonylgrupp mellan två kolatomer, eller en
förening som innehåller sådan grupp

 Karbonylgrupp
Karbonylgruppen består av en kolatom som har ren dubbelbindning till syreatom

 Aceton
2-propanon, flyktigt lösningsmedel, den enklaste representanten av gruppen ketoner

 Tiol
Ett kemiskt ämne som innehåller en -SH-grupp, en analog till alkoholen där
syreatomen i hydroxylgruppen bytt ut mot en svavelatom

 Disulfidbrygga
Är en komponent i strukturer tertiära eller kvaternärt av proteiner. Bildningen av en
disulfidbro från två cysteiner sker spontant under oxiderade förhållande, särskilt i
närvaro av syre

 Eter
I en eter binder en syreatom till två kolkedjor, vid rumstemp är etrar ofta brandfarliga
färglösa vätskor, jämfört med alkoholer är etrar i allmänhet mindre lösliga i vatten och
har lägre kokpunkter

 Funktionsisomeri
Molekylerna har samma molekylformer men olika funktionella grupper

 Amin
 I aminer binder en kolatom i kolkedjan till en kväveatom

 Anilin
Kemisk förening som bl.a. används vid färgframställning

 Primär, sekundär och tärtiär amin

Primär: kväveatomen binder till endast en kolatom
Sekundär: kväveatomen binder till två kolatomer
Tärtiär: kväveatomer binder till tre kolatomer

 Nitroförening
Är organiska föreningar innehållande nitrogruppen R-NO2

 Nitrering
Är en kemisk reaktion vid vilken en nitrogrupp införs i en molekyl, vanligen genom
att en väteatom ersätts

 Nitrogrupp
R-NO2

 Nitroglycerin
Är en färglös, oljig och mycket explosiv kemikalie

 Entalpi
Är inom termodynamiken ett av flera närbesläktade mått på termodynamisk potential,
och utgör även en tillståndsstorhet. Betecknas H och ett systems entalpi utgörs av
summan av systemets inre energi och produkten av systemets tryck och volym

 Mättad/omättad karboxylsyra
Mättad: myrsyra, ättiksyra, propionsyra, smörsyra, valeriansyra, karponsyra
Omättad: innehåller en dubbelbindning på kol nr. 9, inte helt mättad på väte, oljesyra
är enkelomättad

 Aromatisk karboxylsyra
Om karboxylsyragruppen är direkt bunden till en aromatisk ring, ex. bensoensyra

 Dikarboxylsyra
Tvåprotonig syra, ex. oxalsyra

 Hydroxisyra
Består av molekyler som innehåller både en karboxylsyragrupp och en
hydroxylgrupp, ex. mjölksyra

 Ester
Kolkedja – syre – kolkedja, vanligaste är dietyleter som används som narkosmedel,
mycket brandfarliga, oftast lägre kokpunkt än alkoholer

 Esterbindning
 Bindning som bildas av kondensationsreaktionen mellan en syra och en alkohol

 Fett
Är estrar av den trevärda alkoholen glycerol och 3x karboxylsyror, vanligaste
animaliskt fett (glyceryltristearat)

 Fettsyra
Karboxylsyra med 4 eller flera kolatomer
 Triglycerylester
Är kemiska föreningar i form av estrar mellan tre fettsyramolekyler och en
glycerolmolekyl

 Cellmembran
Det membran som utgörs främst av ett dubbellager av fosfolipider men också av stora
mängder kolesterol och proteiner, och som avgränsar en cell

 Fosfolipid
Är en grupp av fetter som tillsammans med en mindre mängd kolesterol bygger upp
cellerna membran. Fosfolipider är uppbyggda av ett polärt, hydrofilt, huvud och en
polär, hydrofob, svans

 Härskning
När ett fett härskar, bryts ner, bildas ofta illaluktande ämne. Vid härskningen tar fetter
upp vatten och under inverkan av bakterier sönderdelas det i fettsyror och glycerol

 Fetthärdning
Är ett fett vars sammansättning av fettsyror förändrats genom fetthärdning. Vid
härdning omvandlas enkel- och fleromättad fettsyror till mättade, genom att
vätemolekylerna binds in i fettmolekylernas kedjestruktur

 Förtvålning
Hydrolys av en ester till alkohol och karboxylsyra i basisk miljö

 Mjölksyra
Är en karboxylsyra som spelar en stor roll inom biokemi. Laktat är mjölksyrans
konjugata bas

 Planpolariserat ljus
Planpolariserat ljus som passerar genom vissa organiska vätskor eller lösningar av
fasta ämnen får sin svängningsriktning förändrad. Vridningens storlek bestäms av
ämnets natur och koncentration samt västskeskiktets tjocklek.

 Racemat
Racemat är en blandning, som innehåller lika delar (1:1) av ett kemiskt ämnes höger-
och vänstervridande enantiomerer – det vill säga av de molekyler, som ser ut som
varandras spegelbilder – i sin tredimensionella struktur.
Biomolekyker:
 Disackarid
Bildas genom kondensationsreaaktion: alfa-1,4-glykosidbindning

 Oligosackarid
Är kolhydrater uppbyggda av ett definierat antal enkla kolhydratmolekyler, mellan 4-
10

 Polysackarid
Uppbyggda av glykosenheter (C6H10O5)n

 Maltos
Disackarid, 2alfaglukos (alfa-1,4-glykosidbindning)

 Cellobios
Disackarider, 2betaglukos (beta-1,4-glykosidbindning)

 Fruktos
Är en enkel sockerart, fruktsocker

 Laktos
1 glukos + 1 galaktos, Disackarid bestånde av en glukos- och en galaktosrest

 Laktas
Enzym i tarmslemhinnan som bryter ner disackariden laktos till monosackariderna
glukos och galaktos

 Cellulosa
Polysackarid, bygger upp cellväggar hos växter, vi saknar enzymer för att spjälka
cellulosa

 Stärkelse
Polysackarid, finns i växter som korn

 Glykogen
Kolhydratreserv hos människan, finns i levern och musklerna, består av alfa-
glykoskedjor som är mycket förgrenade

 Lipid
Fetter-glycerylestrar, fosfolipider

 Glycerol
Rationellt namn: 1,2,3-propantriol, trevärd alkohol, ingår i fetter, används i
hudkrämer och tvål, används för framställning av nitroglycerin
 Hydrofoba svansar
Hydrofoba svansar ansikte inåt och hydrofila huvuden utåt. Om du blandar ihop dessa
två ändar, tänk på grundordet "fobi" som betyder "rädsla". Hydrofoba svansar fruktar
vattnet, så de kommer alltid att försöka vara så långt som möjligt från
vattenlösningarna in och ut ur cellen.

 Micell
Miceller är vanligen runda aggregat av surfaktantmolekyler som bildas då
koncentrationen av surfaktanter blir för hög för att kunna lösa fler surfaktanter i
lösningen. Miceller byggs upp så att de hydrofoba delarna pekar in mot mitten och de
hydrofila utåt.

 Liposom
Liposomer är små ihåliga fettpartiklar uppbyggda av ett slutet lipidmembran. I
levande celler fungerar de som behållare för ämnen och substanser som ska
importeras eller exporteras genom cellmembranet och utnyttjas också för transport av
substanser mellan cellens olika delar

 Fosfolipid-dubbellager
I ett fosfolipid-dubbellager "flyter" fosfolipiderna ständigt runt om varandra.

 Viskositet
Viskositet är en fysikalisk egenskap hos vätskor och gaser som betecknar deras
"tjockhet" eller interna motstånd mot flöden, och kan ses som ett mått på friktion i
vätskor. "Tunna" vätskor som metanol har låg viskositet, medan "tjockare" som olja
har hög viskositet.

 Steroid
Lipid med fyra sammanlänkande cykloalkanringar. Dessa ringar är kondenserade,
alltså ihopsatta med en vägg per "ringpar". De har många funktioner i levande
organismer. Steroidhormoner är en viktig grupp hormoner, och kolesterol är också
en steroid.

 Kolesterol
ämne med summaformel C27H46O som kan klassas som både lipid (närmare
bestämt steroid) och alkohol, byggsten som stabiliserar cellmembran. Kolesterol är
utgångspunkten för kroppens syntes av steroidhormoner (som t.ex. aldosteron,
kortisol och könshormonerna).

 Kortison
Kortison är ett steroidhormon, en glukokortikoid, som är den inaktiva formen av
kortisol. Kortisol omvandlas till kortison i njurarna och kortison omvandlas till
kortisol framför allt i levern.

 Testosteron
Testosteron, kemiskt namn 17β-hydroxiandrost-4-en-3-on, är den viktigaste av
androgenerna, de manliga könshormonerna. Det är ett hormon i steroidkedjan som
bildas av progesteron och DHEA, och kan antingen verka i egen kraft som hormon,
eller fungera som förstadium till östrogen och dihydrotestosteron.
  Kvävebas
På strängarna sitter så kallade kvävebaser. Det finns fyra olika: tymin (T), adenin (A),
cytosin (C) och guanin (G). T i den ena strängen sitter alltid mittemot A i den andra
och C sitter mittemot G. Strängarna hålls samman av svaga kemiska bindningar.

 Purin
Purin är en heterocyclisk aromatisk organisk förening bestående en pyrimidin-ring
som har smält ihop med en imidazol-ring. Purin är den enklaste föreningen i gruppen
puriner. Puriner och pyrimidiner utgör gruppen kvävebaser. Dessa är en fundamental
del av DNA och RNA.

 Pyrimidin
Färglös vätska, övergår lätt till ett fast ämne, lätt löslig i vatten och i många organiska
lösningsmedel. Heterocyklisk atomatiskt ring med 6 π-elektroner

 Ribos
C5H10O5, är en enkel sockerart, en monosackarid, bildar färglösa och vattenlösliga
kristaller

 Nukleosid
Pantos + kvävebaser

 Nukleotid
(Pantos + kvävebaser) = nukleosid + fosfatgrupp

 Aminosyra
Ger upphov till proteiner, är amfolyter

 Amfojon
är en jon som har både en negativ och en positiv laddning på olika atomer.

 Isoelektrisk punkt
En molekyls isoelektriska punkt (Ip) är det pH-värde där dess nettoladdning är noll
(lika många minus- som plusladdningar). Termen används för ämnen som är amfotära
elektrolyter, det vill säga ämnen med både positivt och negativt laddade grupper i
molekylen.

Biokemi:
 Protein
Ett protein består av en lång kedja av byggstenar som kallas aminosyror. Alla
aminosyror består av en aminogrupp (NH2) och en karboxylsyragrupp (COOH).
Dessa grupper kan sättas ihop till långa kedjor. Dessutom finns det i varje aminosyra
en del som varierar.

 Dipeptid
2 aminosyrarester
 Oligopeptid
2–20 aminosyrarester

 Polypeptid
Ospecificerad längd

 Aminosyrasekvens
Proteinets struktur är mycket viktig för funktionen – när proteinet är denaturerat,
fungerar det inte som det ska. På något sätt är proteinets struktur "förutbestämd",
eftersom den inte behöver någon slags "hjälp" att veckas ihop på rätt sätt. Strukturen
bestäms alltså av aminosyrasekvensen

 Peptidbindning
En peptidbindning bildas mellan två molekyler då en karboxylgrupp reagerar med en
aminogrupp så att en vattenmolekyl (H2O) frigörs. En peptidbindning är ett
specialfall av en amidbindning mellan en karboxylsyra och en amin.

 N- och C-terminal
En N-terminal är den vänstra änden av en peptidkedja eller protein som slutar med en
aminosyra med en fri aminogrupp (-NH2). Den motsatta änden kallas C-terminal. När
ett protein syntetiseras skapas det från den N-terminala ändan till den C-terminala
ändan.

 -helix
Kedjan aminosyror är i en alfa-helix-struktur hårt snurrad runt sin egen axel med
sidokedjorna stickande utåt. 

 -platta
Om peptidsträngarna ligger parallellt (eller antiparallellt), uppstår β-strukturen. När
många strängar ligger intill varandra, får vi närmast ett flak eller en platta av β-
strukturer: en β-platta.

 Aktiv yta
Aktivt centrum, aktiv yta eller aktivt säte är inom molekylärbiologin den del av ett
enzym eller ribozym där substraten binder och den kemiska reaktionen sker.
Eventuella kofaktorer binder också till det aktiva centret.

 Inhibitor
En inhibitor eller hämmare är ett ämne som hindrar ett enzyms katalyserande
aktivitet. I allmänhet går detta till så att inhibitorn binder till enzymet på ett sådant sätt
att dess aktivitet helt eller delvis försvinner.

 Kompetitiv inhibition
Kompetitiva inhibitorer är reversibla inhibitorer som tävlar med substratmolekylerna
om att binda till den aktiva ytan. Ett exempel är malonsyra som agerar som en
tävlande inhibitor till enzymet succinatdehydrogenas där det tävlar med substratet
bärnstenssyra om att binda till den aktiva ytan.
 Icke-kompetitiv inhibition
Icke-kompetitiva inhibitorer binder inte till samma aktiva säte som substratet men kan
istället binda till en annan plats på enzymet (allosteriskt centrum) vilket kan
avaktivera enzymet (formen på enzymet förändras). Detta kallas reversibel icke-
kompetitiv allosterisk hämning.

 Anti-kompetitiv inhibition
Anti-kompetitiv inhibering. Vid anti-kompetitiv inhibering har substratet redan bundit
till enzymets aktiva yta, men innan det hinner ske någon reaktion binder också
en inhibitor till enzymet, och förhindrar att det sker någon reaktion

 Metabolism
Metabolism, även kallat ämnesomsättning, är ett sammanfattande namn på de
processer där näringsämnen och läkemedel tas upp, omvandlas, bryts ner i kroppen,
omsätts till energi och/eller avlägsnas ur kroppen. Här ingår ett mycket stort antal
kemiska reaktioner. Dessa processer utgör grundvalen för själva livet

 Katabolism
Katabolism är den nedbrytande delen av kroppens ämnesomsättning, metabolism, och
anabolism är den uppbyggande. När födan rör sig in i kroppens katabolism, är det
framförallt tre stora delar som kroppen bryter ner: proteiner, fetter och kolhydrater.

 Anabolisk
Anabolism är ämnesomsättningens konstruktiva processer utifrån vilka levande celler
omvandlar enkla substanser till mer komplexa sådana, såsom fett och proteiner. Det
krävs energi för anabolism när metaboliter, enkla energifattiga molekyler, bygger upp
större molekyler.

 Glykolys
Glykolys är en metabol process där en glukosmolekyl bryts ned till två stycken
pyruvatmolekyler. Den fria energin som utvinns ur reaktionerna används för att bilda
högenergiföreningar i form av ATP-molekyler och NADH.

 Pyruvat
Pyrodruvsyra är en karboxylsyra och den enklaste av α-ketosyrorna. Dess anjon heter
pyruvat.

 Betaoxidation
Beta-oxidation, även kallad fettsyracykeln, är en nedbrytningsprocess av fettsyror.
Betaoxidationen är en cyklisk reaktion på fem steg. Varje varv slutförs med att två
kolatomer har avspjälkats i form av en acetylgrupp länkat till en koenzym A vilket
bildar acetyl-koenzym A

 Koenzym A
Är en bärarmolekyl som kopplas ihop med en acetylgrupp som bildas då
karboxylgruppen i pyruvatjonerna avspjälkas i mitokondries inre. När koenzym A
binds till en acetylgrupp bildas Acetylkoenzym A
 NAD+ och NADH + H+
NAD+ är en bärarenzym som transporterar elektroner och vätejoner till andra
molekyler. När ett ämne oxideras så är NAD+ oxidationsmedlet. NAD+ reduceras till
NADH. Vätejonerna bilder sig till nikotinamidgruppen hos NAD+

 FAD och FADH2

Är också en elektron och vätejonbärare. Riboflavin gruppen hos FAD binds till
vätejonerna då FAD reduceras till FADH

 Fosforylering
Inom kemi är fosforylering av bindningen av en fosfatgrupp till en molekyl eller en
jon. Denna process är vanlig inom biologi. Proteinfosforylering aktiverar ofta många
enzymer.

 Citronsyracykeln
Citronsyracykeln, även känd som Krebs cykel och trikarboxylsyracykeln, är en serie
biokemiska reaktioner i levande celler. Citronsyracykeln är ett led i cellens
utvinnande av användbar energi ur olika näringsämnen, den så kallade cellandningen

 ATP
Cellens energibärare, används till rörelse, uppbyggnad och signalering till
omgivningen, kan driva många endoterma reaktioner i celler

 Oxalacetat
Oxalättiksyra är en dikarboxylsyra och keton. Den förekommer hos alla levande
organismer och är en viktig del i cellernas ämnesomsättning, då den på samma gång
är både slutprodukten och en del av starten i citronsyracykeln.

 Citrat
Citrat refererar antingen till den korresponderande basen till citronsyra, som har
formeln, eller estrar av citronsyra.

 Isocitrat
Isocitronsyra är en karboxylsyra. Den ingår i citronsyracykeln.

 -ketonglutarat
α-Ketoglutarsyra eller 2-oxoglutarsyra är en dikarboxylsyra och keton med
ketogruppen på position 2 eller α. Den förekommer hos alla levande organismer och
deltar i ett stort antal reaktioner i cellernas metabolism, där den bildar en viktig länk
mellan citronsyracykeln och aminosyremetabolismen.

 GTP
Guanosintrifosfat eller guanosin-5'-trifosfat (GTP) är en nukleotid (en purin) som
används vid transkription för att bygga upp RNA. Det är en energirik molekyl som
består av guanosin och tre fosfatgrupper. Den används också som energikälla vid
translationen.
 Cellandning
Cellandningen omvandlar kemisk energi i socker och syre till kemisk energi i ATP.
ATP är en form som cellen kan använda direkt i de flesta av de processer som kräver
energitillskott. I cellandningen omvandlas druvsocker och syre (bränslet) till
koldioxid, vatten (restprodukter) och energi.

 Mitokondrie
Mitokondrierna är små, ca 0,5 – 1 mikrometer. De är uppbyggda av två membran, det
inre har veck, vilket ger en större yta där kemiska reaktioner kan ske. Mitokondrier är
också speciella på det sättet att de har ett eget DNA. Mitokondrie DNA förkortas ofta
mtDNA.

 Cytokrom C
Cytokrom c är ett protein i gruppen cytokromer, en grupp hemoproteiner som finns i
de flesta aeroba organismer. Cytokromer är på grund av att de innehåller en eller flera
hemgrupper rödbruna till färgen.

 ATP-syntas
ATP-syntas (även kallat ATP-syntetas) är ett enzym med central roll inom
metabolismen. ATP-syntaset ansvarar för det sista steget i syntesen av kroppens
grundläggande energienhet, adenosintrifosfat (ATP).

 Fettsyrasyntes
Fettsyrasyntes eller lipogenes är kroppens process för att producera fettsyror från
acetyl-CoA och malonyl-CoA. Fettsyrasyntes katalyseras av multi-enzymet
fettsyrasyntas och sker framför allt i levern, men även till viss del i hjärnan och i
bröstkörtlarna.

 DNA-replikation
naturlig process där en DNA-molekyl kopieras (i cellkärnan hos eukaryoter), så att två
identiska DNA-molekyler erhålles

 Transkription
den process varmed genetisk information i cellens DNA översätts till information
i RNA

 Translation
 processen där en ribosom använder informationen i budbärar
RNA och aminosyror för att bilda ett protein

 mRNA
en form av RNA som skapas vid transkription av en proteinkodande gen i en DNA-
molekyl, och som kan läsas av en ribosom som då skapar (via translation)
det protein som genen (och därmed mRNA:t) kodar för

 tRNA
en form av RNA som innehåller ett antikodon och kan binda den
tillhörande aminosyran, och som används i ribosomen för att koppla rätt aminosyra
till den växande polypeptidkedjan (utifrån det aktuella kodonet på mRNA:t)
  rRNA
En form av RNA som utgör byggsten i ribosomer

Analytisk kemi:
 Kromatografi
Grupp av separationsmetoder. En mobil fas och en rörlig fas

 Jonbyteskromatografi
Jonbyteskromatografi används för att separera laddade molekyler från komplexa
biologiska prover. De laddade molekylerna binder till ett fast underlag som bär på
motsatt laddning mot molekylen.

 TLC
Tunnskiktskromatografi eller TLC är en analytisk vätskekromatografisk metod. Det är
en snabb och effektiv separationsteknik för organiska föreningar av liknande polaritet.

 HPLC
HPLC (engelska high-performance liquid chromatography eller tidigare high
pressure liquid chromatography) eller högupplösande vätskekromatografi är en
separationsmetod för kemiska föreningar som använder sig av ett tvåfas-system.
Behållare med lösningsmedel. Olika beroende på vilka föreningar man vill lösa upp.

 GC
Gaskromatografi är en typ av kromatografi som används inom kemisk analys för att
separera och analysera kemiska föreningar i ett prov. 

 Spektrometri
Spektroskopi är det allmänna studieområdet som mäter och tolkar de
elektromagnetiska spektra som uppstår från interaktionen mellan elektromagnetisk
strålning och materia som en funktion av strålningens våglängd eller frekvens.

 Spektrofotometri
Analyserar vad det är för ämne genom att mäta ljus absorption

 Atomabsorptionsspektrometri
en atomabsorptionsspektrometer. I analytisk kemi är AAS ( Atomic absorption
spectroscopy in English or SAA ) en teknik för atomspektroskopi för att bestämma
koncentrationen av metallelement ( alkalimetall , alkalisk jord , övergångsmetaller )
och halvmetaller i ett prov.

 IR-spektroskopi
Spektroskopi går i grunden ut på att man skickar ljus (eller elektromagnetisk
strålning) genom ett prov, och mäter hur mycket av strålningen som absorberas av
provet.
 NMR
Kärnmagnetisk resonans, även kallat magnetresonans, kärnspinnresonans eller NMR
är ett atomfysiskt fenomen som används flitigt inom sjukvård, organisk kemi och
biokemi.

 MS
Masspektrometri, ofta förkortat som MS, är en teknik för att separera joner i gasfas
från varandra utifrån deras förhållande mellan massa och laddning.