1

KEMISK
UPPSLAGSBOK


MALM HGSKOLA
NATURVETENSKAPLIGT-TEKNISKT BASR



2005 2006
2

DEFINITIONER

Atom Den minsta bestndsdel av ett grundmne, som ej kan delas ytterligare
utan att frlora sin identitet.
Varje atom bestr av en specifik kombination av elementarpartiklar.

Blandning I en blandning av tv eller flera mnen har mnena kvar sina
ursprungliga egenskaper. Sammansttningen kan variera och mnena
kan skiljas t med fysikaliska metoder (t.ex. filtrering, indunstning,
magnetism)

Dipol Ett mne, dr tyngdpunkten fr positiv respektive negativ laddning inte
sammanfaller, r en dipol.

Grundmne Ett mne som helt bestr av atomer med samma krnladdning. Enklare:
Ett mne, som bestr av en sorts atomer.

Heterogen Heterogen blandning: ingende bestndsdelar kan urskiljas.

Homogen Homogen blandning: ingende bestndsdelar kan inte urskiljas med
hjlp av synen. En homogen blandning kan vara en vtskelsning, en
gaslsning eller en legering.

Indikator Ett mne, som anvnds fr att pvisa andra mnen.

Jon En atom eller atomgrupp, som upptagit eller avgivit en eller flera
elektroner.

Jonfrening: En kemisk frening, som r uppbyggd av joner. Kallas ven fr salt.

Kemisk frening Ett mne, som bestr av minst tv olika slags atomer.

Kemisk reaktion Hndelsefrlopp, d nya mnen bildas.

Legering En lsning av metaller.
Ex.: Brons: koppar + tenn
Mssing: koppar + zink
Nysilver: koppar + zink + nickel

Molekyl Den minsta del av ett mne som kan frekomma fritt. Bestr av minst
tv atomer.

Molekylfrening: En kemisk frening, som r uppbyggd av molekyler.

Reagens Igenknningsmetod.

Rent mne: Bestr av ett sorts mne.
3

MNEN
BLANDNING
HETEROGEN HOMOGEN
RENA MNEN
GRUNDMNEN KEMISKA FRENINGAR
METALLER ICKE-METALLER MOLEKYLFREN. JONFREN. VTSKE-LSN. GAS-LSN. LEGERING
4

ATOMLRA

1) Atomen bestr av en positiv krna och en eller flera negativa elektroner.

2) Atomkrnan bestr av protoner och neutroner.

3) Protoner och neutroner kallas nukleoner (nucleus = krna).

4) Protoner, neutroner, elektroner kallas elementarpartiklar.

5) Massan av atomer och dess bestndsdelar anges i u (universell massenhet).

6)
massa (u) laddning
proton 1 +1
neutron 1 0
elektron 0 -1

7) Elektronerna r frdelade p olika skal (energiniver), som kallas
K, L, M-skal.

8) Periodiska systemet = en systematisk ordning av grundmnen.
Princip: Grundmnena ordnas efter kande antal protoner.
9) Skrivstt X
a
b
. b = nummer (nere) / a = masstal.

10) Atomens nummer = antalet protoner (= krnladdningen).

11) I en atom (som ju r oladdad) r antalet elektroner = antalet protoner.

12) Atomens masstal = massan av (protoner + neutroner).
Den atommassa, som anges i tabeller och periodiska systemet, betyder
genomsnittsmassan fr den naturliga isotopblandningen.

13) Vgrta rader = perioder.
I varje period fyller atomerna p elektroner i samma skal.

14) Lodrta kolumner = grupper.
Grundmnen i samma grupp har likartade egenskaper, drfr att de har samma antal
valenselektroner.

15) Valenselektron = de elektroner, som finns i det yttersta elektronskalet.

16) Isotoper = atomer av samma grundmne med olika antal neutroner i atomkrnan.
De olika isotoperna av ett grundmne har ungefr samma egenskaper.
5

BEGREPP inom ATOMLRA

Atommassa Genomsnittsmassan fr den naturliga isotopblandningen.
Massan av (protoner + neutroner)

Atomnummer Anger antal protoner i atomen

Elektronskal Energiniver, vilka betecknas K-skal (2

e ), L-skal (8

e ),
M-skal (18

e ), osv.

Elementarpartiklar Bestr av protoner, neutroner, elektroner

Grupp Lodrt kolumn i periodiska systemet (har samma antal
valenselektroner)
Vissa grupper har egna namn: grupp nr 1 alkalimetaller
grupp nr 17 halogener
grupp nr 18 delgaser

Isotop Atomer av samma grundmne med olika antal neutroner i
atomkrnan

Nukleoner Partiklar i krnan, dvs protoner och neutroner

Period Vgrt rad i periodiska systemet

u Universell massenhet
Definition: En atom av kolisotopen C
12
6
vger 12 u

Valenselektron De elektroner, som finns i det yttersta elektronskalet
6

MOL-BEGREPPET

Antal mol = substansmngd

Definitioner: 1 mol = s mnga gram som formelmassan anger.
1 mol =
23
10 022 6 , partiklar (Talet
23
10 022 , 6 kallas Avogadros tal)
Partiklar kan vara atomer, molekyler, joner etc.


Orden atommassa, molekylmassa etc. erstts med begreppet formelmassa (enhet: u), vilken
berknas som summan av massan fr i formeln ingende atomer.
Ex.:
2
CO formelmassa: 44,01 u ( 01 , 44 16 2 01 , 12 = + )
1 mol: 44,01 g
dvs molmassa: 44,01 g/mol

Samband:
M
m
n = M n m =

n = antal mol enhet: mol
m = massa enhet: g
M = molmassa enhet: g/mol

Ex.: Hur mnga mol r 237 gram jrn?
m = 237 g
mol / g 85 , 55 M
Fe
=
~ = =
85 , 55
237
M
m
n 4,24 mol

Ex.: Hur mnga gram r 3,50 mol kaliumnitrat (
3
KNO )?
n = 3,50 mol
= + + = 00 , 16 3 01 , 14 1 , 39 M
3
KNO
101,11 g/mol

M
m
n = M n m = 885 , 353 11 , 101 50 , 3 m = = g ~ 354 g

D en uppgift handlar om partiklar (dvs atomer eller molekyler), ska Avogadros tal anvndas.

Ex.: Berkna massan av
12
10 5 , 7 kopparatomer.
1 mol Cu = 63,55 g
1 mol Cu =
23
10 022 , 6 st (atomer)


23
10 022 , 6 st ------------ 63,55 g
1 st ------------
23
10 022 , 6
55 , 63

g

12
10 5 , 7 st ------------
23
12
10 022 , 6
55 , 63 10 5 , 7

g ~ g 10 9 , 7
10

7

KEMISK BINDNING

Dipol Ett mne, dr tyngdpunkten fr positiv respektive negativ
laddning inte sammanfaller, r en dipol.

Dipol-dipol-bindning Uppkommer mellan osymmetriska molekyler

Elektronegativitet Ett mtt p en atoms frmga att uppta elektroner och bilda
negativa joner (Paulings skala)

Jonbindning Uppkommer, d skillnaden i elektronegativitet r strre n 1,8

Kemisk bindning Sammanhllande kraft mellan atomer resp. molekyler

Kovalent bindning Uppkommer, d skillnaden i elektronegativitet r mindre n 1,8
Frekommer endast mellan atomer
Opolr kovalent bindn. Skillnaden i elektronegativitet ligger mellan ca 0 och 0,3

Polr kovalent bindn. Skillnaden i elektronegativitet ligger mellan ca 0,3 och 1,8

Lika lser lika Polra mnen lser andra polra mnen
Opolra mnen lser andra opolra mnen

Opolr bindning van der Waals-bindning
D r mnet opolrt

Paulings skala Sammanstllning av grundmnenas elektronegativiteter

Polr bindning Fljande bindningar r polra: jonbindning
dipol-dipol-bindning
vtebindning
D r mnet polrt

Polrt mne mne med tv poler (en pluspol och en minuspol)

Salter = jonfreningar
Formler fr salter: NaCl Cl Na +
+


4 2
2
4
SO K SO K 2 +
+


van der Waalsbindn. Uppkommer mellan symmetriska molekyler
(dipol-dipol-vxling)

Vtebindning Uppkommer mellan molekyler, d vte har reagerat med
F, O, N (de mest elektronegativa mnena)
9

MOLEKYLFRENINGAR JONFRENINGAR
Mellan atomer med lika Mellan atomer med olika Mellan atomer med stor skillnad
elektronegativitet elektronegativitet i elektronegativitet
Mellan
atomer
OPOLR KOVALENT BINDNING POLR KOVALENT BINDNING JONBINDNING
t.ex.: t.ex.:
symmetriska osymmetriska elektrostatiska krafter
molekyler molekyler mellan laddade joner
VAN DER WAALS-BINDNING DIPOL-DIPOL-BINDNING
(dipol-dipol-vxling)
Mellan
molekyler
VTE-BINDNING
Kraftig dipol mellan H och de
mest elektronegativa atomerna
F, O, N. T.ex.
1,8
H O
2
2 2
N , ,
HO
2
NH
3
, ,
H
2
O
t.ex.: Na Cl K NO
+ +
- -
3
,
,
,
t.ex.: CH
4
CH
4
10

VILKEN BINDNING FINNS MELLAN MOLEKYLER?


Berkna skillnaden
i elektronegativitet
0 0,3 0,3 1,8 1,8 4,0
Paulings skala
Opolr kov. Polr kov. Jon-
bindn. bindn. bindn.
mellan atomer mellan atomer
mellan atomer
v.d.W v.d.W
Symmetrisk
molekyl?
JA NEJ
H + F,O,N?
Innehller
JA NEJ
Vte-
bindn.
Dipol-dipol
bindn.
MELLAN MOLEKYLER
opolrt opolrt
polrt polrt
polrt



11

SYROR och BASER

Proton Vtejon (
+
H )

Protolys Reaktion, d protoner avges respektive upptas. Protonverfring

+
+ + Cl O H O H HCl
3 2
H
+

O H NH
2 3
+
+
+ OH NH
4
H
+


Syra Protongivare (En partikel, som kan avge protoner)
Alla syror innehller vtejoner.
Typiskt jonslag i en syra r
+
O H
3
, oxoniumjon

Starka syror Syror, som r fullstndigt protolyserade, och endast innehller joner.
De vanligaste r:
saltsyra HCl (
+
+ + Cl O H O H HCl
3 2
)
svavelsyra
4 2
SO H (
+
+ +
2
4 3 2 4 2
SO O H 2 O H 2 SO H )
salpetersyra
3
HNO (
+
+ +
3 3 2 3
NO O H O H HNO )

Svaga syror Syror, som r ofullstndigt protolyserade, och innehller bde joner och
molekyler. (Jmviktsreaktioner)
ttiksyra HAc ( O H HAc
2
+
+
+ Ac O H
3
)
kolsyra
3 2
CO H
fosforsyra
4 3
PO H

Bas protontagare (En partikel, som kan uppta protoner)
Typiskt jonslag i en bas r

OH , hydroxidjon

O H NH
2 3
+
+
+ OH NH
4
H
+


Stark bas Hydroxidjonen, som finns i
natriumhydroxid NaOH ( ) aq ( OH ) aq ( Na ) s ( NaOH
+
+ )
kaliumhydroxid KOH ( ) aq ( OH ) aq ( K ) s ( KOH
+
+ )
kalciumhydroxid
2
) OH ( Ca ( ) aq ( OH 2 ) aq ( Ca ) s ( ) OH ( Ca
2
2
+
+ )
(OBS! Ingen protolys. mnena delas fullstmdigt upp i joner.)

Svaga baser Baser, som r ofullstndigt protolyserade, och innehller bde joner och
molekyler. (Jmviktsreaktioner)
ammoniak
3
NH ( O H NH
2 3
+
+
+ OH NH
4
)
karbonatjon
2
3
CO ( O H CO
2
2
3
+

+ OH HCO
3
)

Basiska lsningar kallas ven alkaliska lsningar eller lut.

Neutralisation Reaktionen mellan syra och bas och det bildas vatten och ett salt
12

KONCENTRATION

Koncentration berknas som antal partiklar per volymsenhet.
Partikelantal anges i mol. Lmplig enhet fr koncentration blir d
mol/
3
dm = (mol/liter) =
3
dm mol



D en lsning har konc. 2 mol/
3
dm sger man, att den r 2-molar, vilket skrivs 2 M.

OBS! Bokstaven M vid koncentration betyder allts molar.
I formeln
M
m
n = betyder M molmassa (g/mol).

V
n
c = Koncentration = antal mol per volym, dvs

c = konc. i mol/
3
dm
n = mol
V = volym i
3
dm (och ska alltid anges i
3
dm )

Ex.: 0,1 M NaCl-lsning innebr, att lsningen innehller 0,1 mol NaCl i 1
3
dm lsning.


Ex.: Vilken konc. fr man, d man lser 65 g natriumsulfat i 1,5
3
dm vatten?
Natriumsulfat:
4 2
SO Na 04 , 142 M
4 2
SO Na
= g/mol

M
m
n =
04 , 142
65
n
4 2
SO Na
= mol

V
n
c = ~

=
5 , 1 04 , 142
65
c 0,31 M


Ex.: Hur mnga gram
4
KMnO ska man vga upp fr att tillverka
750 cm
3
0,50 M
4
KMnO -lsning?
04 , 158 M
4
KMnO
= g/mol

V
n
c = V c n = 5 , 0 750 , 0 n = mol

M
m
n = M n m = ~ = 04 , 158 5 , 0 750 , 0 m 59,3 g









13

STOIKIOMETRI

Koefficienterna i en reaktionsformel anger antal mol av mnena.


Ex.: Hur mnga gram syrgas behvs fr att frbrnna 45,0 g propan (
8 3
H C )?
Formel: O H 4 CO 3 O 5 H C
2 2 2 8 3
+ +
Molfrh.: 1 5
Antal mol:
094 , 44
0 , 45
mol
094 , 44
5 0 , 45
mol
094 , 44
32 5 0 , 45
g ~ 163 g
+
enligt
M
m
n = enligt M n m =



Ex.: Hur mnga gram trimagnesiumdinitrid kan framstllas ur 125 g Mg?

2 3 2
N Mg N Mg 3 +
3 1
1
3
1


3 , 24
125
mol
3 3 , 24
1 125

mol
3 3 , 24
92 , 100 1 125

g ~ 173 g



Ex.: Titan kan framstllas ur titandioxid och aluminium enl. formeln

3 2 2
O Al 2 Ti 3 Al 4 TiO 3 + +
Hur mnga gram Al behvs fr att framstlla 275 g Ti?


3 2 2
O Al 2 Ti 3 Al 4 TiO 3 + +
4 3

3
4
1

9 , 47 3
275 4

mol
9 , 47
275
mol

9 , 47 3
98 , 26 275 4

g ~ 207 g
14

REDOX-FORMLER

Oxidationstal Hjlpbegrepp fr skrivning av redoxformler. (Visar vad som har hnt
elektronmssigt jmfrt med atomens grundtillstnd).

Regler fr oxidationstal.
- Grundmnen har oxtalet = 0
- Atomjon har oxtalet = jonladdningen
- Syre i frening har oxtal = -II
Vte i frening har oxtal = +I
- I en molekyl r summan av oxtalen = 0
- I en sammansatt jon r summan av oxtalen = jonladdningen

Nya definitioner
Oxidation avgivande av elektroner eller kning av oxidationstal
Reduktion upptagande av elektroner eller minskning av oxidationstal
Redox-reaktion Reaktion, d elektroner verfrs frn ett mne till ett annat

Formelskrivning
Ex.: Koppar + salpetersyra koppar(II)jon + kvvedioxid

1. Skriv ut reaktanter och produkter

2
2
3
NO Cu NO Cu + +
+

Vid syror: Tag inte med H
+
!
I vrigt: Tag inte med Na
+
eller K
+
!

2. Stt ut ox-tal
II
2
IV
II
2
-II
-
3
V 0
O N Cu O N Cu
+
+
+
+
+ +
3 Direktkompensation fr att balansera ev. index, t.ex. vid
2
N
4. Ox-talsndring Cu: 0 +II 2 stegs kning
N: +V +IV 1 stegs minskning 2
kning mste vara lika med minskning

2
2
3
NO 2 Cu NO 2 Cu + +
+


5. Laddning t.vr.: 2 sur lsning: lgg till
+
O H
3

t.hr.: 2 + (basisk lsning: lgg till

OH )
lgg till 4
+
O H
3
till vnster, vilket
kompenseras med 6 O H
2
till hger.
O H 6 NO 2 Cu O 4H NO 2 Cu
2 2
2
3 3
+ + + +
+ +


6. Kontroll: Antal syre till vr.: 10
Antal syre till hr.: 10

7. Lgg till ev. sllskapsjoner (verkurs)
O H 6 NO 2 NO 2 Cu O 4H NO 2 NO 2 Cu
2 2 3
2
3 3 3
+ + + + + +
+ +

O H 2 NO 2 ) NO ( Cu HNO 4 Cu
2 2 2 3 3
+ + +
15

GASLAGAR

Gasernas allmnna tillstndslag T R n V p =
p = tryck i Pa
V = volym i m
3

n = substansmngd i mol
R = 8,31
T = temperatur i Kelvin (

15 , 273 C t + )


Avogadros lag: Lika volymer av alla gaser innehller vid samma tryck och
temperatur lika mnga molekyler (mol).

vilket leder till fljdsatsen:

Vid reaktioner med enbart gaser frhller sig gasernas
volymer som koefficienterna i reaktionsformeln.


Daltons lag: Summan av de olika gasernas partialtryck = totaltrycket
... p p p p
3 2 1 tot
+ + + =



TERMOKEMI

Termokemi sambandet mellan kemisk energi och vrme
Exoterm reaktion en reaktion, dr vrme avges
Endoterm reaktion en reaktion, dr vrme upptas

A + B C + D
reaktanter produkter

Entalpi energiinnehllet i ett system

Vi kan inte berkna entalpi fr enskilda mnen eller system. Dremot kan vi bestmma
entalpi-frndring.
Entalpi betecknas H. Entalpifrndring blir AH.

Definition:
reakt prod
H H H = A
OBS! Vi vet inte vrdena p H. Formeln anvnds bara fr att avgra tecknet p AH.
I formeln kJ 462 MgCl ) g ( H HCl 2 ) s ( Mg
2 2
+ + + kan man tnka sig att entalpin p
vnstersidan (reaktanterna) r lika med entalpin p hgersidan (produkterna + 462 kJ).
Eftersom 462 kJ har avgivits, blir produkternas entalpi mindre n reaktanternas. Allts
blir AH negativ enligt definitionen.
Reaktionsformeln kan skrivas:
2 2
MgCl ) g ( H HCl 2 ) s ( Mg + + AH = 462 kJ

16

Exoterm reaktion: AH < 0
Endoterm reaktion: AH > 0

Vrmeutbyte vid kemiska reaktioner
Bindningar bryts respektive bildas (bindningsenergier erhlls ur tabell).
Ex.: vte + syre vatten
O 2H O H 2
2 2 2
+

H H H H

O O

H H
O
H H
O

Tillfrd energi: 436 Frigjord energi: 464
436 464
498 464
1370 kJ 464
1856 kJ
Resultat: Q = (1856 1370) = 486 kJ frigrs
Entalpidiagram visar vrdet p AH.


2 2
energi-
innehll
2H + O
4H + 2O
+1370
-1856
-486
reakt.
prod.
O H 2
2


OBS! D 486 kJ frigrs blir produkterna
energifattigare n reaktanterna. Enligt
entalpi-definitionen blir d
AH = 486 kJ. Reaktionen r
exoterm.
17

HUR GR EN KEMISK REAKTION TILL?

1. Partiklarna mste kollidera.
2. Normalt leder inte alla kollisioner till reaktion.
Bindningarna mste brytas genom energi-tillskott (aktiveringsenergi).
Medelenergin hos partiklarna mste hjas.

energi-
innehll
reaktanter
produkter
aktiverings-
energi
aktiverat komplex


Aktiveringsenergi Energi, som mste tillfras fr att bryta reaktanternas bindningar
och hja partiklarnas medelenergi.
Aktiverat komplex Tillfllig och kortlivad partikel med delvis brutna bindningar och
osker sammansttning.



REAKTIONSHASTIGHET

Faktorer, som kar hastigheten: 1) Strre kontaktyta
2) Hgre konc. = fler partiklar
3) Hgre temp. = snabbare rrelse
4) Katalysator

Katalysator ett mne, som kar reaktionshastigheten utan att sjlv frbrukas.


energi-
innehll
reaktanter
produkter
aktiverat komplex
utan katalysator
med katalysator

18

KEMISK JMVIKT

Fullstndig reaktion Hela mngden reaktanter har reagerat. Endast produkter finns i
reaktionsblandningen.
Jmviktsreaktion Alla reaktanter har inte reagerat.
Reaktanter och produkter finns samtidigt i reaktionsblandningen

Jmviktsekvationen (Guldberg-Waages lag)

Skrivs A + B C + D

| | | |
| | | |
K
B A
D C
=

Tecknet | | betyder konc. av

Allmnt: qB pA+ sD rC+ Ex.:
2 2
H 3 N +
3
NH 2

| | | |
| | | |
K
B A
C D
q p
r s
=

| |
| | | |
K
H N
NH
3
2 2
2
3
=

OBS! Konstanterna r temperaturberoende och olika fr varje jmviktsreaktion.


Le Chateliers princip D ett system i jmvikt utstts fr ett ingrepp (ndring i
koncentration, temperatur, tryck, volym) sker en
jmviktsfrskjutning s att ingreppet motverkas.

Typexempel: I ett experiment startar man med 1,00 mol
5
PCl och 1,00 mol
3
PCl , som
upphettas till 250C i ett slutet krl med volymen 4,00
3
dm .
D sker reaktionen
5
PCl
2 3
Cl PCl + 041 , 0 K= M
Berkna substansmngden
2
Cl i krlet, d jmvikt har instllt sig.


5
PCl
3
PCl +
2
Cl
Fre jmvikt (mol) 1,00 1,00
Vid jmvikt (mol) ( x 1 ) ( x 1+ ) x
Vid jmvikt (M)
4
x 1

4
x 1+

4
x



| | | |
| |
K
PCl
PCl Cl
5
3 2
=

041 , 0
4
x 1
4
x 1
4
x
=

041 , 0
) x 1 ( 4
) x 1 ( x
=

+
127 , 0 x ~
Svar: 0,127 mol
2
Cl
19

SYRA-BAS-JMVIKTER

Syra Protongivare Typisk jon:
+
O H
3
(oxoniumjon)
Bas Protontagare Typisk jon:

OH (hydroxidjon)
Stark syra Fullstndigt protolyserad (bestr av enbart joner)
Svag syra Ofullstndigt protolyserad (bestr av joner och
molekyler).
Stark bas

OH
Svag bas Ofullstndigt protolyserad (bestr av joner och
molekyler).
Amfolyt ett mne, som kan vara bde syra och bas
Ex.: O H
2
kan vara bde protongivare och protontagare

O H HAc
2
+
+
+ Ac O H
3
H
+

O H NH
2 3
+
+
+ OH NH
4
H
+


Sammanfattning
Starka syror Svaga syror Stark bas Svaga baser
HCl HAc

OH
3
NH

4 2
SO H
3 2
CO H frn NaOH
2
3
CO

3
HNO
4 3
PO H KOH
Fullst. prot. Jmvikt Uppdeln. i joner Jmvikt

Jmviktskonstant
En godtycklig syra skrivs HA
O H HA
2
+
+
+ A O H
3


| | | |
| | | |
K
O H HA
A O H
2
3
=

+

| | | |
| |
| | O H K
HA
A O H
2
3
=

+

| | | |
| |
a
3
K
HA
A O H
=

+


Vattnets autoprotolys
O H O H
2 2
+
+
+ OH O H
3


| | | |
| | | |
K
O H O H
OH O H
2 2
3
=

+
| | | | | | | | O H O H K OH O H
2 2 3
=
+
| | | |
w 3
K OH O H =
+


14
w
10 0 , 1 K

= M
2
14 10 lg pK
14
w
= =



Uttrycket | | | |
w 3
K OH O H =
+
kallas vattnets jonprodukt

pH pH = | |
+
O H log
3

w
pK pOH pH = +

20

Berkning
Vid berkning av pH i starka protolyter anvnds vanlig stoikiometri.
Vid berkning av pH i svaga protolyter anvnds jmviktsrkning.


Ex.: Berkna pH i 0,20 M saltsyra.

+
+ + Cl O H O H HCl
3 2

1 1
0,20 M 0,20 M
70 , 0 20 , 0 lg pH ~ =


Ex.: Berkna pH i 0,20 M ttiksyra (HAc).
5
a
10 8 , 1 K

= M
O H HAc
2
+
+
+ Ac O H
3

Fre jmvikt (M) 0,20
Vid jmvikt (M) ( x 20 , 0 ) x x


5
2
10 8 , 1
) x 20 , 0 (
x

=

x frsummas i jmfrelse med 0,20.

5
2
10 8 , 1
20 , 0
x

= 0019 , 0 x ~
Frsumningen r godknd, d x<10% av jmfrelsevrdet.
(I detta fall r 0,0019 << 0,020)
72 , 2 0019 , 0 lg pH ~ =


Ex.: Berkna pH i 0,20 M natriumhydroxid.

+
+ OH Na NaOH
1 1
0,20 M 0,20 M
70 , 0 20 , 0 lg pOH ~ =
30 , 13 70 , 0 00 , 14 pH = =

21

ORGANISK KEMI

Organisk kemi Kolfreningarnas kemi
Summaformel Visar antalet av de ingende grundmnena
Ex.:
10 4
H C
Strukturformel Visar hur mnet r uppbyggt med kovalenta bindningar

H C
H
H
H C
H
H
C
H
H
C
H
H
Ex.:

Isomeri Intrffar, d ett mne med en summaformel kan ha flera olika
strukturformler
Kolvte Organisk frening, som endast innehller kol och vte
Mttad frening Organisk frening, som endast innehller enkelbindningar
Omttad frening Organisk frening, som innehller dubbel- eller trippelbindningar


KOLVTEN
Alkaner Alkener Alkyner

2 n 2 n
H C
+

n 2 n
H C
2 n 2 n
H C


enkelbindn. dubbelbindn. trippelbindn.

Alkaner
metan hexan
etan heptan
propan oktan
butan nonan
pentan dekan

Aromatiska kolvten innehller ringformiga kolvten av t.ex.bensen (
6 6
H C )

H
H
H
H
H
H
C
C
C
C
C
C

H
H
H
H
H
H




RATIONELLA NAMN
1) Lngsta ogrenade kolkedjan?
2) Vilka grupper r kopplade? (Alkyl-grupp bestr av en alkan, som har ett vte fr lite
och drmed en fri bindning. Ex.: metyl- (
3
CH ), etyl- (
5 2
H C ))
3) Numrera, s att frsta grenen fr s lgt nummer som mjligt.
4) Bokstavsordning fr grupper (ej vsentligt)

CH
3 2
CH
2
CH CH CH CH
3
CH
3
CH
3
2,3-dimetyl-hexan
22

ALKOHOLER


R CH
2
OH
primr alkohol

CHOH
R
R
sekundr alkohol

COH
R
R
tertir alkohol
R


OXIDATIONSPRODUKTER av ALKOHOLER

R CHO
aldehyd

R COOH O
karboxylsyra

C
R
R
keton
O


ESTRAR

R O C
O
R
ester


23

ELEKTROKEMI

Elektrod Metall- eller kolstav, som leder strm

Elektrolys Icke-spontan redox-reaktion, dr elektrisk energi
omvandlas till kemisk energi

Elektrolyt Lsning, som leder strm (jonfrening)

Elektromotorisk kraft Emk = pluspolens normalpotential minus minuspolens
normalpotential

Faradays konstant Den laddning, som transporteras av 1 mol elektroner

Galvaniskt element En spontan redox-reaktion, dr kemisk energi omvandlas
till elektrisk energi

Malm bergart, som innehller metallfrande mineral i s stor
utstrckning att utvinning r lnsam

Metallernas spnningsserie Rangordning av metaller efter deras frmga att avge
elektroner
Ex.: Na Zn Fe H Cu Ag Au

Mineral kemiska freningar, som bygger upp bergarter

Normalpotential Emk fr ett redoxpar jmfrt med vtgas
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
ELEKTROLYS

Vid elektrolys: positiv elektrod = anod (vid anoden sker en oxidation)
negativ elektrod = katod (vid katoden sker en reduktion)

Hjlpmedel: Normalpotentialschema
Vid katoden: Det partikelslag, som har lttast fr att uppta

e (str nederst
till vnster) reagerar.
Vid anoden: Det partikelslag, som har lttast fr att avge

e (str verst
till hger) reagerar.

Elektrolysschema Elektrolys av kopparsulfat


2+
Cu
2
SO
katod anod
4
Joner i lsningen

+
Elektrodmaterial: C(s) C(s)
Partiklar vid elektroden:
+ 2
Cu , O H
2
, C
2
4
SO , O H
2
, C
Elektrodreaktion: Cu e 2 Cu
2
+
+

+
+ + e 4 H 4 O O H 2
2 2

( Cu 2 e 4 Cu 2
2
+
+
)
24

Faradays konstant Den laddning, som transporteras av 1 mol elektroner = 96500 As

Ex.: Hur stor massa av koppar bildas vid elektrolys av
2
CuCl ,
d strmmen r 0,25 A och tiden 8,0 timmar?

1) Laddning: 7200 60 60 8 25 , 0 = As

2) 96500 As 1 mol

e
1 As
96500
1
mol

e
7200 As
96500
7200
mol

e

3) Cu e 2 Cu
2
+
+

2 1
1
2
1


96500
7200
mol
2 96500
1 7200

mol
2 96500
55 , 63 1 7200

g ~ 2.4 g
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
GALVANISKA ELEMENT

Galvaniskt element En spontan redox-reaktion, dr kemisk energi omvandlas till
elektrisk energi, orsakad av mnes olika frmga att avge elektroner.

Vid varje tillflle, d tv olika metaller kopplas ihop och det finns
ngon form av elektrolyt, uppkommer ett galvaniskt element.

Minuspol: Det mne, som lttast avger elektroner.
Pluspol: Det mne, som lttast upptar elektroner.

Anordning

Zn Cu
2+ 2+
Zn
Cu


Skrivstt:
Zn Cu
Zn
2+
Cu
2+
(aq) (aq)
1-M 1-M
+
(s) (s)

Elektrodfrlopp: Minuspol:
+
+ e 2 Zn Zn
2

Pluspol: Cu e 2 Cu
2
+
+

Totalfrlopp: Cu Zn Cu Zn
2 2
+ +
+ +


Elektromotorisk kraft
Emk = pluspolens normalpotential minus minuspolens normalpotential
Ex.: Emk i ovanstende galvaniska element: 10 , 1 ) 76 , 0 ( 34 , 0 = V