Det här liknar ju nästan en vattenmolekyl!

Armarna fungerar som bindningar. Men hur

fungerar bindningarna i en riktig molekyl?

PERIODISKA
SYSTE(TIET
Atomens delar och kemiska bindningar
Tank så fel de forsta kemisterna hade nar de döpte atomen. Ordet atom betyder
"odelbart men idag vet vi att atomen ar byggd av annu mindre delar. Den har en
kärna och runt den ror sig elektroner med svindlande fart. Att kanna till de olika
delarna i atomen hjalper oss att förstå varför olika atomslag har olika egenskaper,
och hur byggstenarna i molekyler,jonföreningar och metaller håller samman.
 ! Oers
Om man har många småpker som liknar
k, varandra, är det ofta praktiskt att sortera dem.
Hur fungerar sorteringen i periodiska ystemet?

HAR FÅR DU LARA DIG INNEHÅLL

• i ord och bild formulera atommodellen med 13.1 Atomens delar
elektroner och kärnpartiklar för att förklara
13.2 Med periodiska systemet kan vi sortera atomerna
materiens uppbyggnad
13.3 Molekylbindning
argumentera för det periodiska systemet som
verktyg för att gruppera atomslag 13.4 Jonbindning och metallbindning
fundera över varför en del atomslag 13.5 Neutroner och isotoper
bildar jonföreningar och andra bildar PERSPEKTIV Vill du jobba med kemi?
molekylföreningar
förklara hur radioaktiv strålning uppstår och
resonera kring vilka konsekvenser strålningen
kan få för miljö och hälsa
• samtala om kemins roll i samhället och beskriva
olika yrken där man jobbar med kemi

341
13. PERIODISKASYSTEMET
Man kan faktiskt säga att
det är tack vare atomens
delar som du kan göra allt
det som du sysslar med.
En heliumatom har två protoner
i kärnan och två elektroner runt
omkring den.
342
O atomens delar
Ata, sova, träna, plugga, chilla, vara med kompisar eller familjen ...det
är ditt liv. Men samtidigt är det en massa kemiska reaktioner, som inte
skulle fungera om inte atomerna var uppbyggda av mindre delar.
Atomerna består av små delar
Runt omkring oss har vi tiotusentals olika ämnen. Alla de ämnena är
byggda av ungefär 100 olika atomslag. Men som du vet är alla atom-
slagen i sin tur uppbyggda av några få partiklar som är ännu mindre.
De viktigaste är protoner och elektroner.
Protonernaavgör vilket atomslag det är
I mitten av alla atomer finns det en atomkürna. I den finns det protoner.
Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag det är. En
väteatomhar alltid en enda proton, och en heliumatomhar två. En
syreatom har åtta protoner och en järnatom har 26.
Runt atomkärnan kretsar små partiklar med en otroligt hög has-
tighet. De kallaselektroner.En atom har alltid lika många elektroner
och protoner. Runt heliumkärnan finns det alltså två elektroner, och
runt järnkärnan 26.
 13. PERIODISKA SYSTEMET

ATOMENÅR MEST TOMRUM

En atom ar oerhört liten. Men delarna som den ar byggd av ar förstås
ännu mindre. Tänk dig att Globen i Stockholm skulle vara en atom. Då
skulle atomkårnan vara så stor som ett blåbär. Och elektronerna som su-
sar runt ute vid ytterväggen på Globen skulle bara vara som dammkorn.
I Globen skulle det förstås finnas luft mellan dammkornen och blå-
bäret. Men i atomen ar det alldeles tomt mellan kärnan och elektronerna.
Dår kan det inte finnas någon luft, for luften består själv av atomer, som
år för stora för att få plats där Darfor ar en atom nastan bara tomrum.

Det är elektronerna som gör att det över huvud taget kan bli bind-
ningar mellan atomer, och att det kan ske kemiska reaktioner. Så om
atomen inte hade mindre delar skulle det inte finnas några kemiska
föreningar och inga reaktioner. I det här kapitlet ska vi bland annat
titta på hur det fungerar. I atomkärnanfinns positivt
laddade protoner.

Protoner och elektroner har olika laddning

Protoner och elektroner har något som kallas elektrisk laddning.
Protonerna är positivt laddade (+) och elektronerna negativt laddade (—).
Partiklar med olika laddningar dras till varandra, men partiklar Runt atomkärnan rör sig
med likadana laddningar stöter bort varandra. mycket små elektroner. De
är negativt laddade.
Därför dras de minusladdade elektronerna och de plusladdade
protonerna mot varandra.Det gör att elektronernahålls kvar runt
kärnan. Men de kan faktiskt aldrig dras in i den.
Eftersom en atom har lika många protoner och elektroner, har
den lika många plus- och minusladdningar. Det gör att laddningarna Olika laddningar dras
tar ut varandra —atomen som helhet är oladdad (neutral). till varandra.

Elektriska laddningar
kan skapa så här vackra
skådespel på himlen,
13. PERIODISKA SYSTEMET

Rutherford och Bohr visade hur atomen är uppbyggd

För drygt 100 år sedan började forskarna förstå att atomen bestod av
mindre delar. År 1897 upptäckte den engelske fysikernJ.J. Thomson
elektronerna. Men fortfarande visste ingen hur elektronerna hängde
ihop med resten av atomen. En del forskare tänkte att elektronerna
var som negativt laddade "russin" inuti en positivt laddad "bulle".
Men 1909 gjorde den engelske kemisten Ernest Rutherford ett
35 viktigt experiment. Han prövade att skicka en stråle av positiva par-
tiklar mot en mycket tunn guldfolie. De flesta partiklarna åkte rätt
igenom folien, men några studsade tillbaka.
Han gissade då att det måste finnas en liten positiv kärna i mitten
3ryecr av guldatomerna. Om en partikel från hans stråle kom rakt emot en
PE3EP00PA
L' guldatomkärna, så studsade den tillbaka. Men de allra flesta partik-
larna hamnade mellan atomkärnan och elektronerna och kunde åka
DEGUN U
rätt igenom. Rutherford drog slutsatsen att elektronerna måste vara
750
mycket små och röra sig runt kärnan.
Några år senare förbättrades Rutherfords modell lite av hans
danske elev Niels Bohr. Bohr kunde bland annat förklara varför elekt-
ronerna inte åker in i atomkärnan.
TH0MscN
JOSEPH
Det här var så viktiga upptäckter att både Thomson, Rutherford
och Bohr fick Nobelpriset.
Både Bohr, Rutherford och
Thomson har hamnat på
frimärken.
TESTA DIG S ALV 13.1
FÖRKLARA BEGREPPEN
• proton •elektron •atomkårna
1. Beskriv hur en atom år uppbyggd.

2. Vad år det som bestämmer vilket atomslag en atom tillhör?

3. Varför år en atom neutral (oladdad)?

4. Rutherford skapade sin atommodellutan att kunna se vare sig protonereller elektroner.
Berätta hur han bar sig åt. Rita gärna en skiss som visar vad som hände,

344
 13. PERIODISKA SYSTEMET

O med periodiska systemet

kan vi sortera atomerna
Varje vecka släpps det massor med nya låtar, på CD och på nätet.
För att hålla reda på dem är det praktiskt att dela in låtar som liknar
varandra i olika grupper - house, indie, metal och så vidare. På samma Dimitrij Mendelejev
sätt är det praktiskt att dela in grundämnena, så att grundämnen (1834-1907) insåg hur man
kan ordna atomslagen till ett
med liknande egenskaper hamnar i samma grupp.
periodiskt system.

På jakt efter grundämnenas familjer

Under 1800-talet började kemisterna förstå skillnaden
mellan grundämnen och kemiskaföreningar. De lärde
sig mer och mer om atomer och insåg så småningom
att varje grundämne består av ett enda slags atomer.
Men det fanns ju så många olika grundämnen —
hur skulle kemisterna hålla reda på alla? Många för-
sökte ordna grundämnena i något slags mönster, men
de fick det aldrig att fungera helt perfekt.

Mendelejev skapade det periodiska

H lärobok. Han tänkte att det kanske skulle vara
Be
Under 1800-talet ordnade vetenskapsmännengrund-
ämnena efter hur tunga atomerna var. Mendelejev
kom på ett battre system med vågräta rader och
lodräta kolumner som avslöjade mer om grundamnenas
egenskaper.
systemet
En kvälli februari år 1869satt den ryske kemi-
professorn Dimitrij Mendelejev och skrev en
lättare att lära ut grundämnena om man delade
in dem i grupper.
Han skrev upp alla kända grundämnen på
små kort. Sedan började han placera ut kor-
ten i ordning efter hur tunga atomerna var.
Plötsligt gjorde han en upptäckt. Om han lade
korten i ett slags rutmönster, hamnade ämnen
med liknande egenskaper rakt under varandra.
Mendelejev hade skapat det periodiskasystemet.

345
13. PERIODISKA SYSTEMET

Grupp
12 3 4 5 6 7 8 9 10 12 13 14 15 16 17 18

12
3 Na Mg

I det periodiska systemet

Sr atomerna sorterade
efter 'Ät och egenskaper.
det kemiska
tecknet står atomnurget

Atomnumret är antalet protoner

Det periodiska systemet är en tabell över alla grundämnen och atom-
slag. Om du tittar på systemet här ovanfÖrser du att varie atomslag
har ett nummer. Det kallasör atomnummeroch talar om hur många
protoner atomslaget har.
är det enklaste atomslaget och har bara en proton. Därför har
det atomnummer I och kommer först i svstemet- Sedan har varie ngt
atomslagen proton mer än a

Perioder och grupper

De vågräta raderna i systemet kallas De lodräta kolumnerna
kallasgruppe•r.Grundämnen som står i samma grupp har liknande
egenskaper.
Ett exempel är grupp 18 —ådelgaterna.Där finns bland annat he-
lium (He), neon (Se) och argon (Ar). Grundämnena i den gruppen
vill inte bilda föreningar med andra atomer. Istället vill vane atom
vara for sig själv. Den egenskapen är gemensam för alla ämnen i adel-
 13. PERIODISKA SYSTEMET

Elektronerna finns i skal

Elektronerna i en atom rör sig inte hur som helst runt atomkärnan.
Istället finns de på bestämda nivåer utanför kärnan. Nivåerna kallas
för elektronskal.
Alla skal har plats för mer än en elektron. I det innersta skalet får
det bara plats två elektroner. I de andra skalen, som ligger längre ut
från kärnan, finns det plats för fler. Lite förenklat kan man säga att de
skalen har plats för åtta elektroner var.
Om vi tittar i det periodiska systemet ser vi att atomerna får fler
och fler elektroner ju högre atomnummer de har. Först fylls det in-
nersta skaletpå. När det är fullt hamnar elektronernai det andra
skalet, sedan i det tredje skalet och så vidare.

Elektronerna finns i olika

skal runt atomkärnan.

Elektronskal
Atom
kärna

Elektronskal

Atomkärna

Ädelgaserna har fulla elektronskal

VI kan faktiskt använda elektronskalen för att förklara ädelgasernas
egenskaper.Det som är gemensamt för alla atomslagi ädelgasgrup-
pen är nämligen att de har helt fulla elektronskal.
Heliumatomen har ett enda
Helium står högst upp i gruppen och har atomnummer 2. elektronskal, och det är fullt
Heliumatomen har alltså två protoner och två elektroner. Det bety-
der att det första skalet är fullt. Neon har atomnummer 10 och alltså
tio protoner och tio elektroner. Två av elektronerna finns i det första
elektronskalet och åtta i det andra skalet. Båda skalen är alltså fulla.
Om vi fortsätter neråt i gruppen visar det sig att argon har tre fulla
skal, krypton har fyra, och så vidare.

347
 13, PERIODISKA SYSTEMET
Gru
Na
Grupp 1. Alkalimetaller:
i valenselektron
Mjuka metaller. Reagerar lått
med syre och vatten. Bildar sårna
positiva joner.
Alla atomslag i en grupp har lika
många valenselektroner. På bilden år
valenselektronerna svarta och de andra
elektronerna gråa.
I det hår periodiska systemet har vi
hoppat Over grupp 3-12. eftersom de år
tomma i de tre översta perioderna.
348
2 13 14 15 16 18
Be c o Ne
Mg Al Si s Cl Ar
Grupp 17. Halogener: Grupp 18. Ådelgaser:
7 valenselektroner tulla valensskal
Giftiga i grundåmnestorm, Reagerar inte med andra ämnen.
Reagerar lått med andra ämnen. Bildar inga molekyler och inte
Bildar sårna negativa joner. heller jonen Varje atom håller sig
tör sig själv.
Atomslagen i en grupp har lika många valenselektroner
kunde alltså förklara ädelgasernas egenskaper med hjälp av elektron-
skalen, men går det att göra samma sak med atomslagen i grupp 17?
Högst upp i gruppen finns atomslaget fluor. Fluor har atomnum-
mer 9 och alltså nio protoner och nio elektroner. Två av elektronerna
finns i det första skalet och de andra sju i det andra skalet. Men i det
andra skalet finns det plats för åtta elektroner. Alltså är det inte riktigt
fullt.
Det yttersta skalet på en atom brukar kallas valen.o•kalet
och de
elektroner som finns där år valenselektroner.
Om vi räknar efter ser
vi att de andra atomslagen i den här gruppen också har sju valens-
elektroner. Det år det som gör att de har liknande egenskaper.
På samma sått år det med de övriga grupperna i det periodiska sys-
temet. Varje grupp har ett visst antal valenselektroner.Till exempel
har atomerna i grupp I en valenselektron och de i grupp 2 har två.
 13. PERIODISKA SYSTEMET

Halogener och alkalimetaller är två grupper i systemet

I grupp 17 hittar vi grundämnenafluor, klor, brom, jod och astat.
Tillsammans kallas de halogener.Halogenatomerna reagerar väldigt
lätt med många andra ämnen. När halogenerna är i sin grundämnes-
form är de giftiga.
Alla grundämnen i grupp 1 utom väte är metaller. De kallas 7,
alkalimetaller.Litium, natrium och kalium är några exempel.Alkali-
metallerna reagerar också mycket lätt med andra ämnen. När de
reagerar med vatten blir det en explosion.

Grundämnen och atomslag

I den här boken skiljer vi noga mellan atomslag och grundämne, men
de båda orden hör ihop. Ett atomslagär en sorts atomer, till exempel
svavelatomer.Ett grundämne är ett ämne som bara innehåller ett enda
atomslag, till exempel svavel. Periodiska systemet fungerar därför
som en tabell över både atomslag och grundämnen.
Eftersom de båda orden hör så nära ihop, händer det ofta att ke- När man droppar vatten på
mister använderordet grundämne även när de menar atomslag.De alkalimetallen natrium börjar det
brinna explosionsartat. Det ar inte
kan till exempel prata om vilka grundämnen som ingår i vatten. Då själva natriummetallen som brinner
skulleman kunna tro att de påstår att det finns syrgas och vätgas i utan vätgas som bildas når metallen
vatten. Men det de egentligen menar är att vattenmolekylen är byggd reagerar med vattnet.
av de båda atomslagen väteatomer och syreatomer.

TESTA DIG S ALV 13.2

FÖRKLARA BEGREPPEN
• periodiska systemet • atomnummer • period • grupp • ådelgaser
• elektronskal • valensskal • valenselektroner • halogener
• alkalimetaller • atomslag • grundamne
1, Vem skapade det periodiska systemet?
2, förklara varför åmnen som tillhör samma grupp har liknande egenskaper.

3. Skriv ner några grundämnen som du kånner till. Leta upp dem i periodiska systemet och
anteckna deras kemiska tecken och atomnummer,

4, Atomslagen i en grupp har lika många valenselektroner Vad har atomslagen i en period
gemensamt?

349
13. PERIODISKA SYSTEMET
Når två våteatomer slår sig ihop
kan de ha sina båda elektroner
tillsammans. Då tycker båda
våteatomerna att de har fulla skal.
Kågiorna fungerar nästan
som en molekylbindning.
Jonglörerna måste stanna
nåra varandra tor att kunna
hålla kvar kågloma i luften.
350
O molekglbindning
En del människor vill gärna verka lite bättre och "finare" än vad de
egentligen är. Så är det med atomer också. Deras högsta önskan är
att likna ädelgaser. Hur ordnar de det?
Atomer vill ha fulla elektronskal
Det är bara i ädelgasernasatomer som alla elektronskalär fulla. I
andra atomer är det inte så. Men alla atomer vill att deras valensskal
ska vara fullt. Atomer med fulla valensskal blir nämligen extra stabila.
Ett sätt för atomerna att ordna det är att bilda molekyler med andra
atomer.
VI kan ta väteatomen som exempel. Den har en enda valens-
elektron, men i det första skalet finns det plats för två elektroner.
Alltså behöver väteatomen en elektron till för att få ett fullt skal.
Det får den om den bildar en molekyl med en annan väteatom.
Då delar de båda atomerna sina två elektroner med varandra. Varje
väteatom tycker att den har två valenselektroneroch alltså ett fullt
valensskal.Det är alltid på det sättet som atomerna i en molekyl sitter
ihop —de delar valenselektroner med varandra. VI säger att atomerna
hålls ihop av en molekylbindning.
Det här förklarar varför väteatomen aldrig har mer än en bind-
ning. Så fort den får dela elektroner med en annan atom har den fått
ett fullt valensskaloch blir nöjd.
 13. PERIODISKA SYSTEMET

Elektronpar
I alla ämnen som består av molekyler är det molekylbindningar som
håller ihop atomerna. När vi ritar en bindning som ett streck mellan
två atomer betyder det att atomerna delar på två valenselektroner,
alltså ett elektronpar.Molekylbindningar kallas därför också elektron-
parbindningar.
I dubbel- och trippelbindningardelar de båda atomerna på två
eller tre elektronpar.

Metanmolekylen har fyra bindningar

Kolatomen har atomnummer 6 och har därför sex elektroner. De två
första elektronerna fyller det första skalet och de övriga fyra finns i
det andra skalet.Men det andra skalethar plats för åtta elektroner.
Därför vill kolatomen ha fyra elektroner till för att få ett fullt valens-
skal.
Kolatomen har fyra elektroner i sitt
Det kan den få om den delar elektron- andra skal. Men det finns plats for
par med fyra andra atomer, till exempel åtta elektroner.
fyra väteatomer. Varje valenselektron
från kolatomen bildar då ett par med en
elektron från en väteatom. På så sätt får
både kolatomen och väteatomerna sina
valensskal fyllda. Molekylen som bildas
är metan, CH
När en atom har fått ett fullt valens-
skal liknar den en ädelgasatom. Därför
säger vi att atomen har fått ädelgas- I metanmolekylen får kolatomen ett
struktur. fullt valensskal med åtta elektroner.
Även väteatomernafyller sina skal.

TESTA DIG S ALV 13.3

FORKLARA BEGREPPEN
• molekylbindning • elektronpar • elektronparbindning
•ädelgasstruktur
1. I en syremolekyl (02) hålls syreatomerna ihop av en dubbelbindning. Förklara vad det betyder
och varför atomerna är nöjda då.

351
13. PERIODISKA SYSTEMET

O Jonbindning och
metallbindning
Allt är inte molekyler. Du vet redan att det finns jonföreningar också,
och att metaller hålls samman av metallbindningar. Hur fungerar
bindningarna där?

Atomer kan ge bort elektroner

Atomer kan skaffa sig ett fullt yttre elektronskal på tre olika sätt: ge-
nom molekylbindning,jonbindning och metallbindning.
I grupp 1 i periodiska systemet har alla atomslag en enda valens-
elektron. De kan få ädelgasstruktur genom att helt enkelt ge bort sin
Grupp 1 och grupp 17 i det
valenselektron till någon annan atom. Då försvinner valensskaletoch
periodiska systemet. bara de fyllda skalen innanför blir kvar.
Till exempel har litiumatomen (Li) tre elektroner. Om den läm-
nar bort sin valenselektron får den kvar ett fullt första skal med två
elektroner.

Positiva joner
När litiumatomen lämnar bort en elektron får den fler plusladdning-
ar än minusladdningar.Inne i kärnan har den tre plusladdadeproto-
ner, men utanför kärnan finns nu bara två minusladdade elektroner.
Därför är litiumatomen inte neutral längre.
Du minns nog att en atom som för-
vandlas och får en elektrisk laddning
kallas för enjon. Litiumatomen har allt-
så blivit en positiv litiumjon.
+3

Negativa joner
Nu går vi över till högra sidan av pe-
riodiska systemet. I grupp 17 hittar vi
klor. Kloratomen har sju valenselektro-
ner. Det fattas bara en elektron för att Kloratomen har sju elektroner
den ska få ett fullt valensskal.För att i sitt valensskal. Det fattas
bara en för att det ska bli fullt.

352
 13. PERIODISKA SYSTEMET

fylla skalet tar kloratomen gärna emot en elektron, till exempel från
en litiumatom. På så sätt får den överskott på minusladdningar, och
den oladdade kloratomen blir en negativ kloridjon.

Metaller och väte bildar positiva joner

Varför bildar en del atomslag positiva joner och andra negativa? Det
beror på hur de lättast får ädelgasstruktur.Metallatomer och väteato- Icke-metallerna utom väte bildar
mer har inte särskilt många valenselektroner.För dem är det lättast negativa joner.
att ge bort valenselektronerna och bilda positiva joner.
Icke-metallerna däremot har många valenselektroner. För dem är
det lättare att få ett fullt valensskalgenom att dra till sig elektroner
och bilda negativa joner.

En jonförening hålls ihop av jonbindningar

Vad händer när två atomer möts? Det beror på hur bra de är på att
dra till sig elektroner. Om båda är ungefär lika bra, delar de valens-
elektroner med varandra och bildar en molekylbindning. Ett exempel
är kol- och väteatomerna i en metanmolekyl (CH 4).
Men om det ena atomslagetär mycket bättre på att dra till sig
elektroner förvandlasatomerna till joner. Så är det med klor och nat-
rium. Kloratomen stjäl helt enkelt en elektron från natriumatomen.
Det bildas en natriumjon (Na+)och en kloridjon (CF). I båda jonerna
är valensskalet fullt. De har alltså fått ädelgasstruktur.
Eftersom de två jonerna har olika laddning dras de till varandra.
Då bildas natriumklorid (NaCl), som också kallas koksalt.
Bindningen mellan en positiv och en negativ jon kallasjonbindning.
Kemiska föreningar som är uppbyggda av joner kallasjonfåreningar.

Jonföreningar bildar kristaller

Jonföreningar och molekylföreningar är olika. VI kan till exempel
jämföra vatten och koksalt. Vattenmolekylen (1--120)består av två
väteatomer och en syreatom. Den hålls ihop av molekylbindningar
och består alltid av precis tre atomer. Därför ser den alltid ut på precis
samma sätt.
I koksalt finns det däremot inte några molekyler. Istället sitter mil-
jontals joner ihop i ett jättelikt nätverk —en kristall.

353
13. PERIODISKA SYSTEMET

När en koksaltkristall bildas, byggs den

upp av natriumjoner och kloridjoner.När
en enstaka Na* och en Cl- dras till varand-
ra blir helheten, NaCl, oladdad (bild a).
Men det finns fortfarande en positivoch
en negativ ände. Den positiva natrium-
jonen drar därför till sig fler negativa
kloridjoner (b). På samma sätt drar den
negativa kloridjonen till sig fler positiva
natriumjoner (c). På så sätt växer kristallen
åt alla håll. Till slut innehåller den miljon-
tals joner, som hålls samman av jonbind-
ningar (d). Varje litet saltkorn är en sådan
kristall.
Så här ser ett korn av koksalt ut i stark förstoring.

Så här byggs en saltkristall. Men i verkligheten växer kristallen åt alla håll,

även uppåt och nedåt från pappersytan.

Jonföreningar har formelenheter

En molekyl av ett visst ämne innehåller alltid lika många atomer. Men
med saltkristaller är det annorlunda. Olika kristaller innehåller olika
många joner. När vi ska skriva formeln för till exempel koksalt skriver
vi därför bara NaCl, utan att tala om hur många joner det finns. Det
viktiga är att visa att det finns lika många natriumjoner och klorid-
joner.
Det finns inga molekyleri koksalt,så formeln NaCl är inte en
molekylformel. Istället kallar vi det för enformelenhet.

354
 13. PERIODISKA SYSTEMET

Jonföreningar blir fria joner i vatten

Jonföreningar och molekylföreningar uppför sig olika när vi löser
upp dem i vatten. Socker är en molekylförening. Om vi löser socker i
vatten kommer sockret att dela upp sig i mindre bitar. Varje liten bit i
lösningen är en hel sockermolekyl.
Om vi istället löser upp koksalt delar det upp sig i joner. Det finns
alltså ensamma natriumjoner och kloridjoner i vattenlösningen. Så
fungerar andra jonföreningar också.

Metallbindning - ett hav av elektroner

I en metall hålls atomerna varken ihop av jonbindningar eller av mo-
lekylbindningar.Istället delar alla metallatomer elektroner med var-
andra. Det kallas metallbindning.
I ett metallföremål släpper varje metallatom ifrån sig alla sina va-
lenselektroner till ett gemensamt "hav av elektroner" som alla metall-
atomerna "badar i". Elektronerna hör inte till någon bestämd atom,
utan håller ihop hela metallbiten i en enda stor bindning.
Eftersom metallatomerna släpper ifrån sig alla valenselektroner
får de ädelgasstruktur. Når vi löser upp socker i vatten
finns sockermolekylerna kvar
VI nämnde i kapitel 12 att metallbindningen också förklarar me-
i lösningen. Men när vi löser
tallernas egenskaper. Till exempel är det de utspridda elektronerna upp koksalt, delar det upp sig i
som gör att metaller reflekterar ljus, får metallglans och leder ström. natriumjoner och kloridjoner.

TESTA DIG S ALV 13.4

FÖRKLARA BEGREPPEN
•pn •jonbindnjng •jonförening • formelenhet •metallbindning
I. Vilken typav atomsjag bildar positiva joner och vilken typ bildar negativa?

2. Vad år det som avgör om atomer bildar molekyler eller jonföreningar?

3. Beskriv några skillnader mellan jonföreningar och molekylföreningar.

4. Enski%nadmejlanen sockerlösning och en saltlösning år att saltlösningen kan leda elektrisk

ström, Försök förklara vad det beror på.

355
 13. PERIODISKA SYSTEMET
Protoner
De flesta atomkärnor
innehåller inte bara protoner
utan även oladdade
neutroner. För det mesta
år det ungefär lika många
neutroner och protoner.
Eftersom de tre atomerna har
en proton var så år de allihop
våteatomer, Men genom att
de har olika många neutroner
blir de olika isotoper av våte.
356
O neutroner och isotoper
Protoner och elektroner är inte riktigt allt - det finns något som heter
neutroner också. De behövs för att hålla ihop atomkårnan,
Neutroner behövs för att atomkärnan ska hålla ihop
Det är antalet protoner i en atomkärna som bestämmer vilket atom-
slag atomen hör till. Men de flesta atomkärnor innehåller inte bara
protoner utan också oladdade partiklar som kallas neutroner.
Neutronerna har ingen betydelse för bindningaroch
kemiskareaktioner. Men de behövs för att hålla ihop
atomkärnan. De gör att de plusladdade protonerna inte
stöter bort varandra.
Isotoper har olika många neutroner
Alla atomer av ett visst atomslag har lika många proto-
ner. Men de kan faktiskt ha olika många neutroner.
VI kan ta väte som exempel. Atomkärnan i vanligt väte
har en proton, men inga neutroner. Det finns andra, mer ovanliga
väteatomer som har en eller två neutroner i kärnan. Våteatomer med
en neutron kallasdeuteriumatomer och de med två neutroner kallas
tritiumatomer.
VI säger att de tre olika typerna av väteatomer är olika isotoper
av väte. Ordet isotop kommer från grekiskan och betyder "samma
plats". Alla de tre isotoperna av väte har en enda proton och därför
finns de på samma plats i det periodiska systemet.
Vanligt våte
Deuterium Tritium
 13. PERIODISKA SYSTEMET

Alla väteisotoper har också en enda elektron. Därför filngerar de

likadant i kemiska reaktioner. Det är ju elektronerna som avgör hur
ett atomslag reagerar.
På liknande sätt finns det flera olika isotoper av andra atomslag.

Atomer som faller sönder avger farlig strålning

För att en atomkärna ska vara stabil och hålla ihop måste den inne-
hålla lagom många neutroner. Om en isotop av ett ämne har "fel"
antal neutroner är atomkärnan inte stabil utan kan falla sönder.
En isotop som kan falla sönder av sig själv kallas mdioaktiv.När
den faller sönder skickar den ut olika sorters strålning. Strålningen
från radioaktiva ämnen är skadlig. Den är väldigt energirik och kan
därför slita sönder viktiga molekyler i levande celler, till exempel
DNA-molekyler. Det kan bland annat leda till cancer.

Strålningen kan bota också

Läkarna kan faktiskt använda radioaktiva isotoper för att behandla
cancer också. Det man vill göra då är att döda cancercellerna utan att
skada andra celler i kroppen.
Ett sätt att lyckas med det är att använda specialiserade proteiner.
Varje sådant protein har en förmåga att fastna på en viss typ av can-
cerceller. Läkaren väljer ut ett protein som fastnar på just den cancer
som patienten har. Sjukvårdspersonalenkopplar sedan på atomer av
en radioaktiv isotop på sådana proteinmolekyler.
När det färdiga läkemedlet injiceras i patientens blod, fastnar pro-
teinmolekylerna på cancercellerna. De radioaktiva isotoperna faller
Strålningen från den radioaktiva
sönder och avger mycket strålning. Cancercellerna dör, men de friska isotopen kobolt-60 kan döda
cellerna får så lite strålning att de klarar sig. cancerceller.

TESTA DIG S ALV 13.5

FÖRKLARA BEGREPPEN
• neutron • isotop • radioaktiv

1. Vilken uppgjft har neutronernai atomkårnan?

2, Varför år strålningen från radioaktiva ämnen farlig?

3. Berätta om hut man kan använda strålning från radioaktiva ämnen för att behandla cancer.

357
 13. PERIODISKA SYSTEMET

13.1atomens delar
elektroner.
• Alla atomer är byggda av mindre delar De viktigaste år protoner och
Det är antalet
• Protonerna finns i atomkårnan och elektronerna kretsar runt den.
protoner som bestämmer vilket atomslag det år.
år
• Atomens delar har elektrisk laddning. Protonen är positiv och elektronen
negativ. Eftersom en atom har lika många elektroner och protoner är den oladdad
(neutral). Protoner och elektroner

13.2med periodiska systemet kan vi sortera atomerna

• Ryssen Mendelejev skapade det periodiska systemet år 1869,
• Periodiska systemet år en tabell över både grundämnen och atomslag. De vågräta
raderna kallas perioder och de lodräta kolumnerna kallas grupper
• Alla atomslag i en grupp har liknande egenskaper. Grupp 18 (ådelgaserna) år ett
exempel.
• Elektronerna runt atomkårnan finns i olika skal. I det innersta skalet ryms två
Mendelejev pusslade
elektroner, i de övriga ryms åtta. med grundämnena.
• Det yttersta skalet i en atom kallas valensskalet. Elektronerna i det skalet kallas
valenselektroner Alla atomslag i en grupp har lika många valenselektroner.
Adelgaserna har ett helt fullt valensskal.
• I grupp 17 har alla atomer sju valenselektroner. Ämnena kallas halogener Dit hör
bland annat fluor, klor och jod. Halogenerna reagerar lått med andra ämnen.
• I grupp 1 har alla atomer en valenselektron. Det översta ämnet är våte, men
de andra ämnena kallas alkalimetaller.Alkalimetallerna reagerar lätt med andra
ämnen.
Elektronerna finns i
13.3molekylbindning olika skal.

• Atomer vill helst ha fulla valensskal. Det kan de bland annat få genom
molekylblndningar till andra atomer
• I en molekylbindntng delar två atomer på två elektroner- ett elektronpar.
Btndrungenkallas också elektronparbindning
• Nd atomerna får fulla skal liknar de ådelgasatomer. Man säger att de har
ädelgasstruktur.

Jonglörerna liknar en
molekylbindning.

360
 13. PERIODISKA SYSTEMET

134 Jonbindning och metollbindning

• Atomer kan lämna bott eller ta upp elektroner för att få fulla Skai Då bhr atomerna
laddade och kallas joner
Metaller och väte bildar positiva prer. Icke-metailer bådar regatrva

En positiv och en negattv jon dras till varandraoch bildar då en pnf0ten.ng

Jonforengar hu oga molekyier,utan krystal'er En kristallav koksalt
Når jontoremngar loses upp i vatten delar de upp seg negativa och positiva joner

• I en metau stäpper rnetaiklornerna Ifrån valenseiektroner till ett

gemensamt •eektronhav•som håller Ihop alla atomerna Det kallas

135 neutroner och isotoper

• I ailaatornkarnor utom vete finns det oladdade partiklö som
neutronerDe tillatt hållaihopatnOrnan, men påverkarinte
atomerna reagerar k.ern;skt Också en kristall av

• En dei atomer av samma atomslaghar att± &

isotoper av sarnma atomslag
För att en tsotop ska vara stabi måste den tnnehålla lagom många neutroner
Annars kan falla sonder och skicka ut strålrung Sådana sotope kallas
radioaktiva
• Stråinjngen från radjoaktjvatsotoper farlig och kan orsaka cancer Yen man kan
också arvända oen for att döda cancerceller
VI ha nytta

361