Periodiska systemet

Ämnens egenskaper beror på atomerna 

Ämnen består av atomer som i sin tur är uppbyggda av ännu mindre delar. 
Genom att studera atomer och dess delar, kan vi förstå ämnens olika 
egenskaper. 
 
Atomens byggnad  
Atomen har en kärna som innehåller protoner och neutroner. Runt kärnan 
kretsar elektroner. Dessa rör sig så snabbt att de bildar ett eller flera skal runt 
kärnan.  
 
Elektronerna dras mot protonerna och slungas därför inte bort från kärnan och 
rör sig så fort att dom inte sugs in i kärnan.  
 
I atomen är elektronerna och protonerna lika många. Efter som plus och 
minusladdningar tar ut varandra är atomerna oladdade. 
 
Vilket grundämne beror på antalet protoner 
Ett grundämne innehåller bara en sorts atomer och det finns över 100 st 
atomer. därför blir antalet grundämnen lika många. 
 
Olika atomer har olika många protoner. En atom kan bara ha omkring 100 
protoner, efter det kan inte atomen hållas samman. 
 
Atomnumret visar hur många protoner som finns i kärnan. t.ex. atom nr 20 har 
20 protoner.  
 
Atomnumret visas med en siffra till vänster nedanför det kemiska tecknet: t.ex. 
26​Fe. 

 
Elektronerna bildar olika skal 
Elektroner kretsar i banor som ligger på olika avstånd från kärnan. 
● K-skalet har 2 platser  
● L-skalet har 8 platser  
● M-skalet har 8 platser för dom upp till 20 elektroner och 18 ifall mer 
Valenselektronerna är intressantast  
Elektronerna lägger sig så nära kärnan som möjligt (pga +- attract). när ett skal 
är fullt, fyller elektronerna på skalet utanför. 
 
De som hamnar i det yttersta skalet kallas valenselektroner.  
Ett ämnes kemiska egenskaper beror till stor del på antalet valenselektroner.  
 
Atomer vill ha fulla skal 
Atomer strävar efter att ha fulla skal. detta driver många kemiska reaktioner. 
Valensskalet kan ge bort elle ta emot elektroner från andra atomer och på så 
sätt bilda kemiska föreningar. 
 
Periodiska systemet  
Periodiska systemet gav många förklaringar till ämnens egenskaper. 
Mendelejev som uppfann Periodiska systemet kunde förutsäga ämnen som inte 
upptäckts, och förutsäga dess egenskaper 
 
Ordningen i periodiska systemet 
Antalet protoner i kärnan bestämmer ordningen ämnena läggs ut. När ett 
elektronskal är fullt läggs nästa rad ut. På så sätt får ämnen med lika många 
valenselektroner ligga under varandra. 
 
Perioder  
En vågrät rad kallas för en period. Alla atomer i en period har lika många 
elektronskal. 
 
Grupper och grundämnesfamiljer  
En lodrät kolumn kallas för en grupp. Atomerna i en grupp har lika många 
valenselektroner(helium). Därför har ämnen inom samma grupp ofta liknande 
egenskaper.  
 
Ämnen i en grupp med liknande egenskaper kallas grundämnesfamiljer. 
Alkalimetaller, halogener och ädelgaser är exempel på grundämnesfamiljer.  
 
Atomerna i en period har lika många elektronskal  
 
Atomerna i en grupp har lika många valenselektroner, därför liknande 
egenskaper  
 
Metaller och icke-metaller  
Metaller är ämnen som lämnar ifrån sig elektroner vid kemisk reaktion. de 
flesta metaller har 1-3 valenselektroner  
Många icke-metaller tar istället emot elektroner. dessa har oftast 4-8 
valenselektroner.  
 
Vid många kemiska reaktioner lämnar metaller sina valenselektroner till 
icke-metaller.  
 
Grundämnesfamiljer  
Atomerna inom samma grupp som har liknande egenskaper kallas 
grundämnesfamilj.  
 
Alkalimetaller  
I grupp 1 ingår gasen väte och ett antal metaller. dessa metaller kallas 
alkalimetaller.  
 
dessa lämnar gärna ifrån sig en valenselektron, för att få ett fullt elektronskal. 
Därför reagerar alkalimetaller lätt med andra ämnen. och därför finns 
alkalimetaller sällan i metallform. när en alkalimetall blir av med sin elektron 
bildas en jon. en alkalimetall i jonform reagerar ogärna med andra ämnen. 
 
Alkalimetaller är lätta och går att skära igenom med en kniv. För att dom inte 
ska reagera med syret i luften förvaras de i fotogen. 
 
De alkalimetaller som finns i naturen ingår i kemiska föreningar. de mesta 
vattnet på jorden innehåller lösta joner av alkalimetaller.  
 
Alkalimetaller reagerar med vatten  
Alkalimetaller i metallform reagerar med vatten.  
 
När en bit alkalimetall läggs i vatten bildas vätgas. natrium eller Kalium reagerar 
så häftigt att vätgasen tar eld. Tillsammans med vätgasen bildas nämligen 
frätande hydroxidjoner. efter reaktionen finns löst hydroxid i vattnet som gör 
vattnet basisk. därför kallas litium en alkalimetall. alkaliskt är ett annat ord för 
basiskt  
 
2Na + 2H​2​O → 2Na​+ + 2OH​− + H​2

natrium + vatten → natriumjoner + hydroxidjoner + vätgas

 
 
Halogener  
Atomerna i grupp 17 kallas halogener. de behöver ta upp en elektron för att få 
fullt elektronskal. Reagerar därför gärna med metaller som lämnar ifrån sig 
elektroner.  
 
Halogener som finns i naturen ingår i kemiska föreningar. och har då blivit 
joner, och reagerar ogärna med andra ämnen  
ingår ofta i kemiska föreningar som kallas salter. Halogen=Saltbildare 
 
Fluor-halogen 
salter som innehåller fluor kallas fluorider som te.x ingår i tandkräm. fluor är en 
giftig gas när den inte är i en kemisk förening  
Klor-halogen 
en giftig gas, reagerar med många ämnen. klor är blekande och dödar bakterier. 
I simbassänger finns der ofta löst klor.  
salter som innehåller klor kallas klorider. den vanligaste är 
natriumklorid(koksalt) 
 
Ädelgaser  
Ädelgasernas elektronskal är fulla. därför bildar de ogärna kemiska föreningar 
med andra ämnen. dessa bildar därför inte molekyler utan flyter omkring som 
atomer 
Helium 
vanligaste ämnet i universum efter väte. På jorden är det dock sällsynt. naturgas 
kan innehålla helium. när man utvinner kyler man ner. helium stannar i gasform 
medans andra gaser blir flytande.  
kan inte explodera, används istället för väte i ballonger.  
Neon och Argon 
också ädelgaser. används i neonskyltar etc.