ÖVNINGSUPPGIFTER I GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR MEDICINARE T1 

Som  en  hjälp  inför  kursstarten  har  vi  satt  ihop  ett  antal  frågor  i  grundläggande  kemi  som  till  stora 
delar är en repetition av gymnasiekemin. Gå gärna igenom frågorna på de två första sidorna innan ni 
börjar eftersom detta kunskapsstoff gås igenom relativt snabbt under kursen gång och det då är bra 
att vara förberedd innan. Detta gäller även den lista vi har satt ihop om grundläggande kunskaper om 
de  viktigaste  makromolekylerna  i  cellen.  Alla  saker  kommer  dock  att  gås  igenom  så  om  det  finns 
delar  som  ni  inte  tycker  att  ni  gått  igenom  under  gymnasiet  så  kommer  det  att  finnas  chanser  att 
fråga om detta under kursens gång.   

1. Enligt vilka principer är det periodiska systemet uppbyggt? 
2. Definiera ädelgasstruktur, valenselektroner och elektronegativitet. 
3. Vilka förutsättningar måste uppfyllas för att elektroner ska kunna helt överföras från en atom 
till en annan? 
4. På vilket annat sätt kan atomer uppnå ädelgasstruktur? 
5. Ge två namn på den bindningstyp som uppstår i fråga 4. 
6. Vad är en dipol? 
7. Varför är vatten och ammoniak men inte metan och koldioxid dipoler? 
8. Vilka elektrostatiska bindningstyper förekommer? Rangordna dem efter styrka. 
9. Beskriv vad som händer när t ex natriumklorid löses i vatten. 
10. Definiera begreppen polaritet, hydrofil, hydrofob, detergent, micell och emulsion. 
11. Vad avses med begreppet hydrofob interaktion? 
12. Vad är oxidationstal? Hur beräknas det? 
13. Redogör för begreppen oxidation och reduktion. 
14. Vad menas med systematisk respektive trivial nomenklatur? 
15. Efter vilka principer är den systematiska nomenklaturen uppbyggd? 
16. Namnge de 20 kortaste alkanerna. 
17. Vad skiljer en grupp från en radikal. 
18. Vilka är de fyra vanligaste atomslagen i organiska föreningar? 
19. Rita strukturformler för några grenade respektive omättade rena kolväten. Namnge! 
20. Vad  är  en  alkohol?  Hur  namnges  dem?  Vad  kallas  alkoholgruppen  då  den  utgör  en 
substituent? 
21. Vad är en thiol? Vad kallas den funktionella gruppen då den utgör en substituent? 
22. Rita och namnge tre etrar. 
23. Vad skiljer en primär, sekundär respektive tertiär alkohol? Rita och namnge exempel. 
24. Vad menas med flervärda alkoholer? 
25. Hur ritas och namnges aldehyder respektive ketoner? 
26. Dessa kan delta i bildandet av halvacetaler. Vad menas med detta? 
27. Vilken typ av förening bildas då en aldehyd oxideras? 

1 
 
 28. Hur ritas  och namnges föreningar av denna typ. 
29. Beroende på pH kan de finnas i två former, vilka? 
30. När används ordstammarna form‐, acet‐, propion‐ resp butyr‐? 
31. Rita och namnge exempel på primära, sekundära, tertiära resp kvartära aminer.  
32. Vilken typ av förening uppstår då en alkohol och en karboxylsyra reagerar? Rita och namnge 
några exempel. 
33. Vilken  typ  av  förening  bildas  då  en  karboxylsyra  reagerar  med  en  amin?  Rita  och  namnge 
några exempel. 
34. Vilken  reaktionstyp  är  reaktionerna  i  32  och  33  exempel  på?  Vad  kallas  den  motsatta 
reaktionstypen? 
35. Våra vanligaste aminosyror kallas ofta α‐aminosyror. Vad betyder det? 
36. Vad är en anhydrid? 
37. Vad menas med en heterocyklisk förening? Konjugerade dubbelbindningar? 
38. Vad innebär begreppet strukturisomeri? Ge några exempel. 
39. Vad kännetecknar en bindning kring vilken geometrisk isomeri kan uppstå? 
40. Vad innebär optisk isomeri? 
41. Definiera begreppen assymetrisk kolatom och enantiomer. 
42. Vad innebär d‐, l‐, D‐, och L‐ i kemiska namn. 
43. Rita några exempel på optisk isomeri m h a Fischer‐projektion. 
44. Hur namnges enatomiga anjoner resp katjoner? Vad kallas de två olika järnjonerna? 
45. Hur namnges fleratomiga anjoner, oorganiska salter och syror? 
46. Förklara termerna sulfatering, fosforylering respektive N‐acetylering. 
47. Vad menas med en endergon respektive exergon reaktion? 
48. Förklara begreppet aktiveringsenergi. 
49. Varför går kemiska reaktioner fortare vid högre temperatur?  
50. Förklara varför kemiska reaktioner vanligen är reversibla. 
51. Vad är jämvikstekvationen? Vad säger jämvikstskonstanten? 
52. Koncentration kan uttryckas på många sätt. Förklara molaritet och molalitet. 
53. Man kan också använda procent på olika sätt. Vilka? 
54. Hur uppstår osmotiskt tryck? Vad är osmolaritet? 
55. Osmotiskt tryck är exempel på en kolligativ egenskap. Vad betyder det? 
56. Vad är partialtryck? 
57. Hur kan dykarsjuka förklaras? 
58. Varför kan olika kroppsvätskor innehålla mer koldioxid än vad som går att lösa? 
59. Vad betyder begreppet löslighetsprodukt vad gäller olika salter? 
60. Hur kan man förklara att om man t ex blandar en lösning med natriumklorid med en lösning 
av silvernitrat så kan det uppstå en fällning?   

2 
 
ÖVERSIKT ÖVER VAD SOM ÄR BRA ATT KUNNA OM CELLENS MOLEKYLER 
Aminosyror och proteiner.  
 Kunna  rita  upp  grundstrukturen  för  aminosyror  och  förstå  begreppet  sidokedja.  Ni  ska  förstå 
varför det finns D‐ och L‐varianter av de flesta aminosyror samt varför kroppen endast använder 
den ena varianten. 
 Känna igen namnen på de aminosyror som ingår i proteiner. 
 Kunna de olika grupperna av aminosyror, t ex svavelhaltiga, basiska mm. 
 För  varje  grupp  kunna  rita  strukturformel  för  minst  ett  exempel  samt  förstå  vilka  egenskaper 
sidokedjan medför vad avser t ex polaritet och reaktivitet. 
 Kunna  de  kovalenta  bindningar  som  kan  uppstå  mellan  aminosyror:  peptidbindning  och 
disulfidbindning. 
 Vad avser proteiner förstå begreppen primär, sekundär, tertiär respektive kvartärstruktur samt 
begreppet  konformation.  Ni  ska  förstå  vilka  bindningstyper  som  håller  samman  respektive 
organisationsnivå (struktur). 
 Känna  till  följande  typer  av  icke‐aminosyra‐delar  av  proteiner:  metalljoner,  fosfat  (begreppet 
fosforylering),  kolhydrater  (ingår  i  glykoproteiner)  och  större  organiska  molekyler  såsom 
hemgrupper.   
 

Kolhydrater 
 Kunna definitionen. 
 Kunna rita upp de vanligaste monosackariderna: trioser (2 st), pentoser (2 st), och hexoser (5 st). 
Ni ska kunna avgöra vilka som är aldoser respektive ketoser. Ni ska även förstå bakgrunden till 
D‐/L‐ respektive α/β‐isomeri. 
 Kunna  hur  en  glykosidbindning  uppstår  samt  förstå  varför  den  är  mycket  mer  variabel  än  en 
peptidbindning. 
 Kunna  sammansättningen  för  de  vanligaste  disackariderna:  sukros,  laktos  och  maltos.  Ni  ska 
även  kunna  sammansättningen  och  ingående  bindningstyper  i  polysackariderna:  glykogen, 
stärkelse och cellulosa. 
 

Lipider 
 Kunna  definitionen  på  vad  som  är  en  fettsyra.  Begripa  fettsyranomenklaturen,  t  ex  linolsyra  = 
18:2, ω‐6,9. Ni ska förstå den strukturella meningen i begreppen n‐3 respektive n‐6‐fettsyror. 
 Kunna  esterbindningen,  kunna  rita  en  mono‐,  di‐  och  triglycerid  och  kunna  rita  en  fosfolipid 
schematiskt. Ni ska också känna till de fyra vanligaste fosfolipiderna (förkortas PC, PE, PI, PS). 
 Ha en översiktlig bild av glykolipider. 
 Kunna rita upp kolesterolskelettet samt veta hur kolesterol kan förestras.  
 

Nukleinsyror 
 Kunna rita upp typstrukturen för de två typerna av kvävebaser och veta vilka baser som hör till 
vilken typ. 
 Veta hur en nukleosid är uppbyggd och vilka socker som kan ingå. 
 Kunna hur en nukleotid är uppbyggd. Var sitter fosfaterna och hur många kan de vara? 
 Hur ser nukleinsyror ut?    

3