Bio2 uppdrag1

Amir Yaghobi
Fråga 1

Svar:

Bild1. Olika typer av celler

Celler har enskilda funktioner beroende på deras uppbyggd och även sort av organeller som
ingår i cellen, organellerna har det ansvar att bygga upp syftet för cellen och det kan variera
beroende på vilken sort av cell man pratar om. Eukaryota celler som fick namnet från den
grekiskan pga. att innehåller cellkärna är djurceller och växtceller, eukaryota ordet betyder
äkta kärna, andra sidan kallas man bakterieceller prokaryota vilket innebär att DNA inte
ligger gömt i cellkärnan,
Oavsett olikheter mellan celler, det finns även likheter som alla celler har det, de har
gemensamma form, tillverkar nya ämne, utvinner energi, kan röra på sig och ta och ge ämne
vilket de gör på olika och eget sett.
Djurceller är väldigt mer avancerad och även större än bakterieceller, som har en cellkärna
med DNA, i djurceller skalet runt om cell är tunnare än de andra sort av celler och detta är
pga. ett cellmembran. Djurceller saknar plasmider, i djurcellerna ribosmer som tillverkar
proteiner och även do kan sätta ihop tillsammans och bilda större nätverk som kallas
endoplasmiska nätverk. I djurceller finns organeller vilket i bakterieceller saknas, i djurceller
det finns en del organeller som kallas mitokondrier och dras funktion är att utvinna energi från
närings och cellen ska ta upp genom sitt membran. Andra sort av organeller som finns i cellen
är lysosomerna och deras funktion är att återvinna cellens avfall, När lysosomer bryter ner
avfall då de kan används som energikälla till cellen eller bygga nya ämnen.

Växtceller har en stor skillnad med andra sort av celler och det är att de har flera organeller
och även större. En cellvägg och klorofyll, i växtceller cellvägg som är bygg av cellulosa
vilket i sig är ett starkt material, ligger utanför cellmembran för att ge extra skydd till cellen,
dvs att det fungerar som ett skelett för cellen. Andra skillnad som finns mellan växtceller och
andra djurceller är att djurceller tar energi från andra organismer vilket i växtceller är
annorlunda, de tar från solen och det sker med hjälp av kloroplaster med klorofyllkorn. I
växtceller även finns ett lysosoms liknande organell som heter Vakoul och det innehållet olika
salter och syror som är lösta i vatten.

Bakterieceller har en enklare struktur och det är beroende på att de var en av första livet som
började att utveckla sig på jorden, det gör att förstå de enklare i skillnad med andra typer av
celler för att de är enkla byggda. Största skillnaden är att de har inga cellkärna att hålla DNA i
den, det finns cytosolen i hela cellen och DNA flyttar sig runt i cellen med hjälp av den
vätska. I visa form av bakterier finns även klorofyll. De har ett cellmembran och cellvägg som
ger de en struktur, skydd och även avgränsar de från deras omgivningen och det är strukturen
på cellen som bestämmer att hur proteiner som tillverkas ska se ut, ta upp närings genom
cellmembran för att leva vidare. Oavsett att bakterieceller är enkla byggda det betyder inte att
deras tillverkning av proteiner kan vara enkla också, de kan tillverka avancerade proteiner
genom att sätta ihop små molekyler i cellens ribosomer.
Tabell 1. Typer av bakterier.

Växtceller Djurceller Bakterieceller

Storlek 10–100 mikrometer 10–30 mikrometer 0,5 – 5 mikrometer
Organeller Mitokondrie. Mitokondrie. Ribosom.
Cellkärna. Cellkärna. Cellmembran.
Cellvägg. Kärnmembran. Cellvägg.
Kärnmembran. Cellmembran. Plasmid.
Cellmembran. Rörlikt. Cytoplasma.
Rörlikt. Mikrotubuliktråder. Proteinutskott.
Mikrotubuliktrådar. Aktintråder. Kromosom.
Aktintrådar. Golagiapparaten. Pili.
Golagiapparaten. Lyssosom.
Lysosomer. Ribosomer.
Ribosomer.
Vakoul.
Kloroplast

Form Kubformad. Rund from och Spiralformad.

Rektangulär form. oregelbundna Stavformad.
former. Kulformad.
Funktion Fotosyntes Cellandning. Fotosyntes
Cellandning. Cellandning.
Kvävefixering.
Jäsning.

Arvsmassa DNA Fritt i cellen DNA i cellkärnan DNA i cellkärnan

Fråga 2
Svar:

Ett restriktionsenzym är ett enzym som har en viss funktion och det funktion är att klippa
dubbelsträngat i DNA. Dvs att när ett restriktionsenzym programmerar att klippa
dubbelsträngat i DNA, då känner igen enzymet den specifika sekvensen av nukleotider i DNA
som borde klippas.

Man kan hitta den enzymen i olika sort av bakteriestammar som biologiska roll deltar i
försvar av cellen, bakterier använder dessa enzymer för att skydda sig mot främmande DNA
genom att begränsa främmande DNA att komma in och förstöra de. Det finns fem olika typer
av de enzymer som kallas I, II, III, IV och V vilket motsvarar siffror 1 till fem i grekiska
alfabet. Vissa av de kommer att skära rat över dubbla spiralen och skapar trubbiga ändar, och
i vida andra former av de enzymer skär på olika punkter som kallas klibbiga ändar.

I typ enzym har sin uppgift att skära DNA i slumpmässiga platser, Typ II som har fått sitt
namn från de grupp av bakterier som isoleras, de kan generera två olika typer av skärningar
sträng närmare en ände av igenkänningssekvens. Det är denna typ som använder som
huvudsaklig inom bioteknik. Typ III, har sitt program att skära cirka 25 baspar från platsen,
men kommer att behöva nukleotid ATP eller energivaluta för att göra sitt arbete klart, typ I
också är andra typ som behöver ATP. Typ IV känner igen metylerat DNA, och typ V
använder RNA för att klippa sekvenser.

Med hjälp av restriktionsenzymer kan DNA klyvas i två delar, men det sker inte vart som helt
i DNA sekvens, det är beroende på hur nukleotiderna i DNA sitter, och det är en teknik för att
sätta ihop två olika DNA från två olika arter att skaffa en som kallas hybridisera.

Restriktionsenzymer har stort betydelse i bioteknik för forskarna, de används att skära Dna i
mindre strängar att skulle kunna studera och forska på de.

Det finns en speciell teknik att använda de enzymer som kallas RLFP- teknik, vilket innebär
att man studera fragmentlängdsskillnader mellan varje individer och bestämma skillnader i
gensekvenser klivningsmönster och begräsningar av genom i individer eller grupper av
individer. Detta kan användas för att undersöka DNA:s produkter. Andra användning av
dessa enzymer är kloning, vilket kräver oftast insättning av gen i en plasmid vilket är en typ
av en del av DNA.
Fråga 3
Svar:

Fotosyntes en naturlig procedur som sker i naturen, vilket är i för sig väldigt viktig att
upprätthålla livet i hela planeten. Enkel förklaring är att det sker i gröna växter genom att
använda solenergi som energikälla för att omvandla den till socker och syre.

Det kan man dela hela fotosyntes processen i två delar, första del som är ljusfångade del och
andra del är koldioxidbärande del. Proceduren börjar med pigment som finns i kloroplasterna,
de börjar att ta emot solenergi, en av viktigaste pigmentet är klorofyll. Fotosyntes sker i
kloroplasterna, kloroplasterna är en viktig organell i växtceller, de bygger upp med två
membran och det inner som kallas tylakoliden som har ansvar att fånga eller ta solen energi
och börja med kemisk reaktionen i första steg. Där i klorofyllen finns även magnesium och
kväve i form av atomer samt karoten som innehåller kol och väte och när man ser i helhet bild
med tusen tal av de då kallas de fotosyntetisk enhet. I första steg när solljuset tas emot i
bladet, i yttre membran klorofyllmolekyler tar energi i en viss våglängd även karoten då ATP
och NADPH som är två energibärande enzymer kommer att laddas, därefter utvinnas snabbt
energi för att skapa energikrävande reaktioner såsom sönderdela vätebärarna och vatten till
syrgas, därefter utvinner olika sockermolekyler med närvaro av ATP och NADPH. Här bildas
utgångsämnet som kommer att användas för andra olika reaktioner och den utgångsämnet
kallas ribulos di fosfat eller RuDP. Den utgångsämnet består av 6 kolatomer och kommer att
binda sig till syre och väte vilket bildar sockermolekyler. Det sker mellan koldioxidmolekyl
med RuDP med hjälp av enzymet rubisko men det är inte hela resultaten, den molekyl
kommer att sönder falla till 2 del som innehåller 3kolatom molekyler. ADP och NADPH som
var laddad av solenergi kommer att lada och avge vätejoner till atomen vilket i sig ökar
energin och sedan återvänder sig att ladda igen i första platsen. Detta reaktioner sker många
gånger för att skapa en glykolmolekyl och till sist glykos.

I kemiskt språk man kan förklara hur sker den genom att skriva en kemiskformell, detta
kemisk formell är:

6CO2 + 12H2O + ljusenergi → C6H12O6 + 6O2+6H2O

ljusenergi + koldioxid + vatten >> druvsocker + syrgas 

Källor och källkritik

https://www.naturvetenskap.org/biologi/hoegstadiebiologi/celler/olika-typer-av-celler-och-
dess-delar/

Publicerad 12 maj 2010. Senast uppdaterad 18 september 2019.

Artikeln skriven av Oskar Henriksson och Matias Ekstrand (medicine doktor & leg
apotekare)

Jag bedömer Naturvetenskap.se som en trovärdig källa för att i första hand allt information
som finns i texten är liknande min kurs bok, samt författare som skrev texten av är kända
person i Göteborg universitet och flera vetenskapliga publikationer. Han arbetar inom
läkemedelsindustrin. Har tidigare forskat vid Göteborgs universitet. Det finns deras
bakgrund och kontaktuppgifter.

https://www.genteknik.se/genetik-och-genteknik/genetik/celler-bygger-upp-allt-levande/

Jag bedömer min käla genetiknämnden som en trovärdig källa för att det är en statlig
myndighet, hemsida är registrerad av en svensk myndighet.

Det finns deras kontaktuppgifter samt adress.

Västra Järnvägsgatan 3
Box 1035, 101 38 Stockholm
Tel: 08-08-546 44 081
E-post:  genteknik@genteknik.se

https://www.greelane.com/sv/science-tech-math/vetenskap/animal-cells-vs-plant-cells-
373375/

Publicerad den 04 May, 2019

Min källa är en vetenskaplig hemsida och publicerar olika vetenskapliga ämne inom
matematik, kemi och fysik. Jag känner min källa trovärdig och en av anledningar är att det
finns alla källor som de använder för sina texter. De källor som används för texten i hemsida
är:

Machalek AZ. Inuti cellen.  Kapitel 1: En ägarguide till cellen. National Institute of General

Medical Sciences. Recenserad 9 augusti 2012.
http://publications.nigms.nih.gov/insidethecell/chapter1.html

Cooper GM.  The Cell: A Molecular Approach.  2: a upplagan.  Sunderland (MA): Sinauer
Associates;  2000. Den molekylära sammansättningen av celler. Tillgänglig från:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK9879/

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/restriktionsenzymer

Texten skrev av :Ulf Pettersson

Nationalencyklopedin, restriktionsenzymer. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/
lång/restriktionsenzymer (hämtad 2022-01-15)

Jag bedömer min källa NE.se som en trovärdig källa för att min källa är
Nationalencyklopedin som tillhör Sverige. Det finns författares namn samt källa som har
används till texten.

NE:s källor är de ämnesexperter och skribenter som skriver texterna. De har i sin tur sina
egna källor. Detsamma gäller NE:s ämnesredaktörer som använder en mängd olika källor i
sitt arbete, exempelvis referensverk, facklitteratur och källor kopplade till daglig
omvärldsbevakning. (Hämtad av hemsidan)

https://biomedicinskanalytiker.org/2014/08/14/restriktionsenzymer/

Publicerades på 14 augusti, 2014 av  Magdalena Wiklund.

Jag värdar min källa som en trovärdig källa för att författare har använt kända vetenskapliga
artikel för sitt text hon har sina källor i slutet av texten. De källor är bifogad här också.
Brändén, H. (2003). Molekylärbiologi. 3:dje upplagan. Danmark: Studentlitteratur.

Lindqvist Appell, M. Förberedelse inför PCR-laboration. Föreläsning. Linköpings

Universitet. 2014-01-25.

Lindqvist Appell, M. PCR. Laboration. Linköpings Universitet. Tre tillfällen fördelade på

januari och februari 2014.

Sundqvist, P. Genteknologiska verktyg. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-01-25.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/fotosyntes

Nationalencyklopedin, fotosyntes. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/
fotosyntes (hämtad 2022-01-16)

Jag bedömer min källa NE.se som en trovärdig källa för att min källa är
Nationalencyklopedin som tillhör Sverige. Det finns författares namn samt källa som har
används till texten.

NE:s källor är de ämnesexperter och skribenter som skriver texterna. De har i sin tur sina
egna källor. Detsamma gäller NE:s ämnesredaktörer som använder en mängd olika källor i
sitt arbete, exempelvis referensverk, facklitteratur och källor kopplade till daglig
omvärldsbevakning. (Hämtad av hemsidan)