4,*(5'
!7,
 ..
0-)$..
Madigan et al. kapitel 2

Efter detta avsnitt ska du kunna:

   
 

   
  
  
   

Bilderna i denna föreäsning är främst hämtade från Tortora

et al. ”Microbiology – an introduction” och ”Madigan et al.
Brock Biology of microorganisms” med copyright tillhörande
Pearson Education Inc.

,*&,2*. 0-
/&,2*.

Fundera:

• Vad skiljer bakterier från mänskliga celler?

  
 


 ,*&,2*. 0-
/&,2*.  '' ,

Prokaryoter (bakterier och arkéer):

-  
# !$&% 
!# #
-  
*# 
- "!#
!%$%
#&*#
#!!$!

##

!#
'

&!
%

 
(%##!!$!%

"$#

Eukaryoter – växter, djur, alger,

protozoer, svampar:
- #
!# #
- 

*# 

*# #
- %$%
"!#
 *#
#!!$!#
)%



,*&,2*. 0-
/&,2*.  '' ,

Prokaryoter (bakterier och arkéer):

-  
# !$&% 
!# #
-  
*# 
- "!#
!%$%
#&*#
#!!$!

##

!#
'

&!
%

 
(%##!!$!%

"$#

Eukaryoter – växter, djur, alger,

protozoer, svampar:
- #
!# #
- 

*# 

*# #
- %$%
"!#
 *#
#!!$!#
)%



$--
 '' ,
#,
/)$&
" )-&+ ,




 
 -.5,
)
&. ,$  ''
0





7,#5'') .
2.
.$''
0*'2(

Små celler har större yta/volym

Detta ger mer effektivt utbyte av näringsämnen och

avfallsprodukter per volym

Små celler tenderar att växa snabbare än stora celler

Snabb tillväxt hänger ofta ihop med snabbare ansamling av

mutationer i en population

Prokaryoter har därmed en snabb anpassningsförmåga




,*&,2*. (*,!*'*"$



• Vanligen 1-8 µm
Notera: inget samband mellan morfologi, fysiologi och fylogeni etc.
• Monomorfa
 '" '' ,




• Långa 15-20 nm tunna roterande ”maskiner” (består av flagellin)

• Ger cellen förmåga att ”simma” eller ”tumla” alternativt att ”simma” eller ”backa”
• Både hos bakterier och arkéer



'" '' ) : )
-*!$-.$& ,
,7, '- ++,.



     




$   %



 

Current Biology

Review

Assembly, Functions and Evolution of Archaella,

Flagella and Cilia
Shahid Khan1,* and Jonathan M. Scholey2,*
1Molecular Biology Consortium, Lawrence Berkeley National Laboratory, Berkeley, CA 94720, USA
2Department of Molecular and Cell Biology, University of California @ Davis, CA 95616, USA
*Correspondence: khan@mbc-als.org (S.K.), jmscholey@ucdavis.edu (J.M.S.)
https://doi.org/10.1016/j.cub.2018.01.085

Cells from all three domains of life on Earth utilize motile macromolecular devices that protrude from the cell
surface to generate forces that allow them to swim through fluid media. Research carried out on archaea dur-
ing the past decade or so has led to the recognition that, despite their common function, the motility devices
of the three domains display fundamental differences in their properties and ancestry, reflecting a striking
example of convergent evolution. Thus, the flagella of bacteria and the archaella of archaea employ rotary
filaments that assemble from distinct subunits that do not share a common ancestor and generate torque


 using energy derived from distinct fuel sources, namely chemiosmotic ion gradients and FlaI motor-cata-
lyzed ATP hydrolysis, respectively. The cilia of eukaryotes, however, assemble via kinesin-2-driven intrafla-
gellar transport and utilize microtubules and ATP-hydrolyzing dynein motors to beat in a variety of waveforms
via a sliding filament mechanism. Here, with reference to current structural and mechanistic information
about these organelles, we briefly compare the evolutionary origins, assembly and tactic motility of archaella,


 flagella and cilia.



$'/-



• Kan mediera “twitching” rörelse
• Sex-pili för konjugation (= genetiskt utbyte mellan celler)


 $(,$ ,

• Korta och många pili

• Många per cell
• Används för adhesion
(t.ex. patogener)






7,'$"# . • Simmande motilitet med flagell

Krälande motilitet på yta

• ”Twitching” motilitet med pilus 





• Glidande motilitet (flera sätt)



 

7,'$"# . • Simmande motilitet med flagell

E. coli
• ”Twitching” motilitet med pilus 





• Glidande motilitet (flera sätt)



 
 7,'$"# . • Simmande motilitet med flagell

Krälande motilitet på yta

• ”Twitching” motilitet med pilus 





• Glidande motilitet (flera sätt)



 

7,'$"# . • Simmande motilitet med flagell

Krälande motilitet på yta

• ”Twitching” motilitet med pilus 





• Glidande motilitet (flera sätt)

Pseudomonas aeruginosa


 

7,'$"# . • Simmande motilitet med flagell

Krälande motilitet på yta

• ”Twitching” motilitet med pilus 





• Glidande motilitet (flera sätt)



 
 7,'$"# . • Simmande motilitet med flagell

Krälande motilitet på yta

• ”Twitching” motilitet med pilus 





• Glidande motilitet (flera sätt)

Mycoplasma


 

1$-

• Rörelse (taxis) kan ske som svar på kemiska-

eller fysiska gradienter:
- kemotaxis - kemikalie
- fototaxis - ljus
- osmotaxis - osmotiskt tryck
- aerotaxis - O2
- magnetotaxis - jordens magnetfält


 Ibland mot en gradient, ibland från, ibland för
att få att växa på optimal nivå av t.ex. O2



 

*.*.1$-

..
1 (+ '



 
 *.*.1$-

..
1 (+ '



 

)
+,*&,2*.  '' )-
-.,/&./,



''$)&'/-$*) ,: -2)'$"
/) ,
($&,*-&*+

Granula Består av Funktion Finns t.ex. i

Polysaccarid Glykogen eller Kol- och energikälla Många bakterier t. ex. E.

stärkelse coli.

Volutin Polymer av fosfat Fosfatkälla, Bakterier, alger,

energikälla svampar, protozoer

Lipid Polymer av Kol och energikälla Bacillus, Spirillum, 


hydroxybutyrat Mykobakterium

Svavel Elementärt svavel Energikälla Svavelbakterier

Gasvesiklar Gasfyllda Reglerar cellernas Cyanobakterier,

proteinbubblor flytförmåga halobakterier

Parasporala Protein Toxiskt för insekter Bacillus

kristaller

magnetosomer Järnoxid Förflyttning? Magnetospirillum

Nedbrytning av H2O2

Klorosomer Lipid, protein och Fotosyntes Gröna bakterier

bakterieklorofyll

 

  
 

 






 Cyanobakterier och algblomning






&. ,$ ,-
 ''#7'%


   
  

  

 

  






&. ,$ ,-
 ''( (,)
!   

%'%
"#
##*#
 %+%#
!  %## 
'
$"
%!%#
!
&%$, # 
' #$%"#!&%#


 ''( (,) .-
!/)&.$*) ,




• Polära och laddade molekyler måste transporteras

/ ''" ,
0
!*-!*'$+$ ,  &. ,$ ,

(





   

  
,&6 ,




- Isoprener istället för fettsyror

- Eterbindningar istället för
esterbindningar i fosfolipider (som
hos bakterier och eukaryoter)
- Kan ha lipidmonolager (vanligt hos
hypertermofiler)


  (,)+,*. $) ,

 %# # "#!% #
!# %%
 *

##
# "#!% #
)%%
,# #

50% av membranet

 (torrvikt) är protein

• Trögflytande

• Utsidan interagerar med proteiner som binder substrat eller transporterar stora molekyler
• Insidan interagerar med proteiner som är delaktiga i energiskapande reaktioner och viktiga cellulära funktioner





https://sverigesradio.se/avsnitt/agnes-wold-om-sommarens-storsta-halsomyter

2:25 - 2:50 - 04:58



 ,( $'$. .


  (,).,)-+*,.




Aktiv transport - transport av ämnen mot en koncentrationsgradient - kräver energi

Passiv transport - transport av ämnen mot en koncentrationsgradient - diffusion


)& '
.,)-+*,.

!

 



1 (+ '
+5
",/++.,)-'*&.$*)

Ämnet som transporteras blir kemiskt

modifierad under transporten

Bästa studerade grupptranslokations-

systemet är glukostransport

En serie av enzymer skicka en fosfatgrupp

som till slut hamnar på glukos






; $)$)" -- .. ;
.,)-+*,.
Består av 3 protein:
- Substratbindande protein utanför
cellen
- Transmembrankanal
- ATP hydrolyserande protein

The ATP-binding cassette

transporters (ABC transporters)
are a transport system superfamily
that is one of the largest and possibly
one of the oldest gene families. It is
represented in all extant phyla,
from prokaryotes to humans


$!!/-$*)
*#
*-(*-
" )*(
+*,$) ,




.-7),$)"
0
+,*. $) ,
Translokaser: transporterar andra proteiner, t.ex. vid sekretion
Exempel:

- Sec translokassystemet: exporterar oveckade protein och sätter in membranprotein i cytoplasmamembranet.

- Tat translokassystemet: exporterar veckade proteiner genom cytoplasmamembranet

- Type I-VI sekretionssystem: används för många syften, t.ex. biofilm, överföring av DNA, utsöndra antibiotika,
skicka in toxiska protein i angripna celler





" 



 ''04"" )

• Förhindrar osmotisk lysering

• Gjord av peptidoglukan (kallas även murein) i bakterier
• Gjord av pseudomurein i arkéer



 +.$*"'/&) 
! 


Stabilt skikt som ger styrka åt cellväggen

"  
     !  

      
 





  
  



   

  


 

 
 



 
 
  



!
 
  

 


  $
#$%
#

,(!4,")$)"
0
&. ,$ ,
  

     

• Historiskt har bakterier grupperas som grampositiva

eller gramnegativa baserat på gramfärgning

• Grampositiv:
Tjockt peptidoglukanlagar som färgen fastnar i
• Gramnegativ:
Tunt peptidoglukanlagar som färgen tvättas bort
från

• Kontrastfärgning med rött t.ex. safranin



)
",(+*-$.$0
 ''04"" )

• Upp till 40 lager peptidoglukan (90 % av cellväggen)

• Tekoinsyror (kovalent bundna till peptidoglukan)





 &*$)-2,*, $
 )
",(+*-$.$0
 ''04"" )

– binder bl.a. metaller


 )
",() ".$0
 ''04"" )

• 1-2 lager peptidoglukan

• Har yttermembran med LPS-lager
• Periplasma
• Poriner





 ,$+'-()

• Utrymmet mellan cellmembranet och

yttre membranet

• Innehåller petidoglukanlagret

• Protein i periplasman
- Enzymer för initial nedbrytning av
näringsämnen
- Substratbindande protein för ABC transport
- Kemoreceptorer för kemotaxis
- Protein som bygger upp extracellulära
strukturer



 

.. ,( (,)
*#
'$+*+*'2-&,$ 

& #

!



#

& 
!
"

& #
%

%




% 

&
$

"



&
#
 

"
 


"



& 



!




 


0)'$"
 ''04"",

• Vissa arkéer har cellvägg av pseudomurein istället för peptidoglukan

(väldigt liknande struktur)

• Andra arkéer har ingen cellvägg alls utan istället ett proteinskal som kallas
”S-lager”.

• Några bakterier saknar helt cellväggar såsom mykoplasma









+-',
*#
-' ('" ,

• Glykokalyx = skikt av polysackarider som omger celler

(allmän term som innefattar både kapslar och slemlager)

• Kapslar är rigida och fast förankrade i cellväggen

• Slemlager är flexibla, löst fästa i cellväggen och kan

avlägsnas från ytan

• Funktion är ofta för att fästa till ytor och celler

• Viktiga vid biofilmsbildning och kan skydda mot fagocytos




 )*-+*, ,

• Överlevnads- och viloform – induceras ofta av näringsbrist

• Tål höga temperaturer, torka, strålning, desinfektionsmedel mm.
• Idealiskt för spridning med vind, vatten eller fekalier 

• Bara vissa grampositiva bakterier (t.ex Bacillus och Clostridium)
• Endosporer är tåliga pga. tar bort vattnet i sporkärnan
• Under gynnsamma förhållanden kan sporen gro och bilda vegetativ
cell. Kan överleva i tusentals år!
Blanda inte ihop med svampsporer



+*,/' ,$)"






7, '4-)$)"

 

 

" 



 

30)$)"




1 (+ '
. ).!,5"*,