Fråga 1

Hur skiljer sig bakterieceller från växt- och djurceller i fråga om funktion, typ av organismer (tex
svamp), arvsmassa, organeller, struktur (tex cellskelett), form och cellstorlek?

Bakteriecell Växtcell Djurcell

Exempel på Bakterier Potatis, Träd Fluga, Människa

organismer

Storlek 0,1-10 µm 5-20 µm 5-20 µm

Cellkärna Nej Ja Ja

Generationstid (som ca 15 min ca 2-24 h ca 2-24 h

minst)

Cellmembran Ja Ja Ja

Cytoplasma Ja Ja Ja

Cellskelett Nej Nej Ja

Flimmerhår Flageller, som Flagell/cilier av Flagell/cilier av

långa trådar av mikrotubuli i mikrotubuli i
olika proteiner samspel med samspel med
dynein dynein

Endoplasmatiskt Nej Ja Ja
nätverk

Mitokondrie Nej Ja Ja

Ribosomer Ja Ja Ja

Golgiapparat Nej Ja Ja

Lysosomer Nej Ja Ja

Kloroplaster Nej Ja Nej

Vakuoler Nej Ja Nej

Cellvägg Kvävehaltig Nej Cellulosa och

polysackarid andra
polysackarider

DNA Ensam Flera kromosomer Flera

ringsluten i cellkärnan kromosomer i
kromosom i cellkärnan
 cytoplasman

Plasmider Somliga Nej Nej

Förökning Könlös Mitos och meios Mitos och meios

förökning genom
delning

Vad alla celler har gemensamt är att de:

● Har en viss form
● Har förmågan att producera nya ämnen
● Förmåga att ta upp och släppa ämnen
● Utvinna energi
● Kan flyttas

Skillnaderna mellan djur- och växtceller är relativt små, även om det finns betydande skillnader.
Växtceller innehåller i princip allt i djurceller, men har även kloroplaster som utför fotosyntes,
vakuoler som ger växter elasticitet när de fylls med vatten och cellväggar gjorda av cellulosa, som
cellväggs skelettet som fungerar som växtceller. Djur- och växtceller är eukaryota celler. Om vi tittar
på bakterieceller som är prokaryota celler hittar vi många skillnader. De har bland annat ingen kärna
utan har istället 46 kromosomer, en sluten slinga av kromosomer som flyter i cytoplasman. Dessutom
har vissa bakterieceller DNA som kallas plasmider, som är i form av små cirklar.

Dessa plasmider kan delvis överföras från bakteriecell till bakteriecell och kan även ge unika
egenskaper till dem, såsom antibiotikaresistens eller kvävefixering. För överföring av sådana
plasmider eller vidhäftning till andra bakterier och andra substrat, finns F-pili och P-pili i vissa celler.
De liknar ett knippe tentakler och är unika för prokaryota celler. Liksom växtceller finns cellväggen
ofta som en leverantör av skydd och struktur, men den är sammansatt av peptidoglykan snarare än
cellulosa. Inte alla, men många bakterieceller har också en kapsel i form av ett slemhölje som
fungerar som kamouflage för att förhindra fagocytos. En annan skillnad är att bakterieceller kan
komma in i endospor stadiet, en form av dvala som hjälper dem att överleva extrema perioder som
svält eller uttorkning.
Fråga 2

Vad är restriktionsenzymer? Redogör för deras betydelse inom dagens genteknik. Sök fakta på
internet och ange dina källor samt källkritik!
Restriktionsenzymer är enzymer som skyddar bakterier från virus genom att klyva den främmande
delen av deras DNA. Denna typ av enzym är också känd som ett nukleas, och varje enzym är
specificerat att skära basparen av en viss sekvens, vanligtvis en palindromisk sekvens, vilket innebär
att kombinationen av baspar är densamma omvänt. Enzymer delas också in i de som skär DNA med
vassa kanter och de med klibbiga ändar. Det betyder att ändarna består av fria kvävebaser, som är
användbara för att introducera gener i så kallade vektorer. Enligt genens kvävebas kombination kan
bindnings sekvensen för aminosyror vara känd. Detta i sin tur säger dig att du vet vilka proteiner du
ska extrahera. Om du hittar rätt kod för ett protein och sedan låter det matchande restriktionsenzymet
klippa den sekvensen, kan du infoga den i en vektor.
En vektor hänvisar till en bärare eller transport molekyl som används inom genteknik som ett verktyg
för att transportera DNA in i celler. Plasmider är vanligtvis vektorer som också skärs med
restriktionsenzymer för att ge plats åt utvalda gener. För att sy ihop allting används enzymer som
kallas ligaser eftersom de fungerar som lim i lederna. Vektorn kan sedan transformeras genom att till
exempel värme chocka genom att placera den på is med bakterierna och sedan chocka vid 42 grader.
Om processen lyckas tränger bäraren in i bakteriens cellvägg. Bakterierna sprids sedan i petriskålar
tillsammans med ett fast odlingsmedium, och de måste växa vid en hög temperatur på cirka 37 grader.
Man hoppas att bakterierna då ska bilda kolonier som kan överföras till flytande media och odlas
vidare. Slutligen kan du rena det protein du vill äta.
Det så kallade CRISPR/Cas9-systemet har dock använts i flera år, som kan dela upp DNA mer exakt
beroende på dess programmering. Restriktionsenzymer kan också med fördel användas, främst för att
skära vektorer i form av plasmider. Värt att notera är också det faktum att de flesta eukaryota gener
kan introduceras i prokaryota bakterier, men först måste genomgå en viss transformation, till det som
kallas cDNA. Tillverkad av eukaryot mRNA med hjälp av enzymet omvänt transkriptas. Den verkliga
anledningen till att denna process är nödvändig är att eukaryot DNA innehåller introner som skärs ut
under RNA-bearbetning. Detta förekommer inte hos bakterier. Därför, om eukaryot DNA
introducerades direkt i bakterier, skulle både exoner och introner kopieras och fel protein skulle
produceras.
Fråga 3
Redogör för fotosyntesen.
I ditt svar ska förklaring av både ljusreaktionen och mörkerreaktionen finnas med samt formler.
Svar: 6CO2 + 12H2O + hv (ljus energy) → C6H12O6 + 6O2 + 6H2O

Ovanstående är en enkel förklaring av fotosyntes med kemiska namn. Detta breda svar är en
sammanfattning av två stora processer som sker i kloroplasterna i växtceller. De huvudsakliga
processerna som är involverade i fotosyntesen är en del av ljus infångnings reaktionen, även känd som
foto reaktionen, och koldioxidfixering reaktionen, även känd som mörkerreaktionen. Kloroplasten
består av tre membransystem. Mer komplexa system som kallas thylakoider, som liknar grupper av
blodplättar staplade utanför, inuti och staplade. Dessa plattor innehåller molekyler av klorofyll,
pigmentet som ger växterna deras gröna färg, karoten, det gula pigmentet och ljus. Det innehåller
inbäddade energi fångande enzymer och elektrontransport molekyler. Klorofyll består av kväve- och
magnesium atomer som är svåra att komma åt för växter, medan karotener bara innehåller väte och
kol. En fotosyntes enhet kallas en samling av hundratals pigment molekyler. Utrymmet mellan
thylakoider och det intracellulära membranet är rikt på enzymer och kallas stroma. Produktionen av
kloroplast socker och stärkelse styrs av detta halvflytande grundämne. Utrymmet i thylakoider kallas
lumen. Kloroplaster som organeller är ättlingar till cyanobakterier och kan ses som bakterier som
lever symbiotiskt med växter. Ljus Infångnings Reaktioner förekommer hos thylakoider.
Klorofyllmolekyler är i ett tillstånd som kallas resonans med röda och blå våglängder. Detta innebär
att fånga fotoner med energier som motsvarar blått och rött ljus. Karoten Molekyler, å andra sidan,
fångar bara fotoner med energier som motsvarar blått ljus. Med RGB-fenomenet vet vi att växten är
grön eftersom inget grönt ljus absorberas. När ljusenergi kommer in i bladet passerar de direkt genom
kloroplastens yttre membran, medan tylakoidmembranet fångar fotonerna med hjälp av sina pigment.
Detta är känt som fotosystem 2 som uppstår först i Energi samlas in vid olika reaktionscentra som
används för att dela vattenmolekyler på följande sätt:

H2O → ½ O2 + 2H+ + 2e-

Dessa energiska elektroner transporteras sedan genom ett antal protein system där energin kan
användas för att pumpa protoner från matrisen in i lumen. Resultatet är en protongradient eftersom vi
får en högre koncentration av vätejoner (H+) i lumen. Dessutom, i fotosystem 1, fångas ytterligare
ljusenergi och elektroner exciteras till nya energinivåer. I denna process ersätts det av NADP+, som
tillsammans med den relativt lilla mängden H+ i matrisen bildar NADPH. Liksom vid cellandning
finns det också ett proteinkomplex som kallas ATP-syntas som utjämnar koncentrationsgradienten när
vätejoner i lumen transporteras till matrisen av syntaset. Där används energin i protonerna för att bilda
ATP från ADP + Pi. Slutligen ger det oss formeln:

oxiderad vätebärare (NADP+) + ADP + fosfat + H2O + hv → reducerad vätebärare (NADPH) + ATP
+ O2
Koldioxidbindning Reaktionen äger rum i matrisen. Processen är cyklisk, vilket innebär att
utgångsmaterialet, i detta fall en sockermolekyl och fem kolatomer (RuDP), regenereras. För att bilda
en glukosmolekyl med sex kolatomer i steg 1 (koldioxidfixering) fångas en kolatom med hjälp av ett
enzym som kallas rubisco (som för övrigt är det vanligaste proteinet i världen). Denna grupp bryts
omedelbart ner i två delar, var och en med tre kolatomer, som då kallas 3-fosfoglycerater. I nästa steg
(reduktion) används energin från ATP och NADPH för att bilda molekylen glyceraldehyd-3-fosfat
(G3P). G3P:er kan användas till många saker, som att fortsätta in i Fas 3 (reform), som återigen börjar
med fem G3P:er sammanlänkade för att bilda en RuDP, som sedan sönderfaller till tre RuDP. Den
första processen för fotosyntes kräver 18 molekyler ATP och 12 molekyler NADPH för
nettoproduktionen av en molekyl glukos. När dessa väl har tömts i den andra processen kan de återgå
till ljusupptagning reaktionen för ny energi

Källor:

https://www.youtube.com/watch?v=OyFSFzuBDoI https://www.youtube.com/watch?
v=wpQwddLLGO8 https://www.youtube.com/watch?v=7-F8UrcdaIQ&t=322s

(Grabben som gjorde och la upp de här klippen är en biologilärare. Syftet med hans filmer är att
komplettera andra lärare eller läroböcker, och eftersom jag inte har nämnt någon ny forskning är
informationen aktuell, även om filmerna är några år gammal Publicerad. Mycket av informationen
finns även i läroböcker, vilket jag tror, i kombination med hans syfte och yrkesroll, är en mycket
tillförlitlig källa.)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Restriktionsenzym

(Wikipedia som källa förtjänar alltid lite mer uppmärksamhet, så jag har varit noga med att jämföra
informationen jag har använt med andra källor på webben som matchar den korta information jag har
tagit fram. Wikipedia Texten är ämnet: miljoner av människor har möjlighet att korrigera eventuella
felaktigheter eller omformulera texten för att göra den tydligare, så att ändra den av användare är en
fördel. Samtidigt kan publicerade fakta ta tid eftersom det inte finns någon personligt ansvarig
redaktör.Kontroller av Wikipedia-administratörer för att redigera texten lika mycket som biologi
Fakta inom allvarliga områden bör också kontrolleras oftare, text uppdaterad december 2019)

https://genteknik.nu/sa-har-gor-man-gm-bakterier/

(Denna sida är baserad på vetenskapliga tidskrifter och läroböcker och ger till ansvariga utgivare.
Texten har uppdaterats 2017 och förklarar varför talespersoner ger felaktig -information om detta
ämne. hittades inte.)