Kemi 1 Laboration 3: ROST

Sammanfattning
Järnspik som korroderar i lösning med NaCl under 24h
Syfte
Laboration i syfte att enkelt förevisa och förklara hur rost uppstår.
Bakgrundsfakta
Reaktion: 4 Fe + 3 O2 -> 2 Fe2O3 1
Reaktionen är en redoxreaktion där syre reduceras och järn oxideras. Under reaktionen bildas
en katod där syret reduceras och bredvid bildas en anod där järnet oxiderar. Saltlösningen
agerar elektrolyt och ökar förmågan till transport av elektroner vilket påskyndar processen.

Hypotes
Efter 24h finns tydliga tecken på att järnet har rostat.

Materiel
Järnspik
Skål
NaCl
Vatten (kallt, ej kokat)

Utförande
1. Kontrollera status på järnspik, dokumentera tillståndet.
2. Lös NaCl i skål med vatten, 5% NaCl lösning.
3. Placera spik i lösning.
4. Vänta minst 24h, tydligare resultat ju längre man väntar.
5. Kontrollera status på järnspik, dokumentera tillståndet.

1
http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/Experiment/experiment.jsp?id=130
Resultat

Före:
-
Efter:
-

Diskussion och slutsats

Efter genomförd laboration syns det att järnet i spiken har korroderat enligt hypotesen dock så
var majoriteten av rosten ”lös”på spiken och åkte av när spiken lyftes ur lösningen. Tydligast
är rosten vid spikhuvudet. Fe har oxiderat och lämnat ifrån sig elektroner till O som
reducerats, slutligen har redoxreaktionen bildat Fe2O3.
Då laborationen inte inkluderade några mer avancerade kemiska analyser på bildade ämnen är
det oklart om Fe2O3 är den enda produkten. Enligt källorna omnämns det att flera typer av rost
kan bildas och att det inte finns en entydig kemisk formel för reaktionen. Det menas att Fe2O3
är ytrost och FeO är så kallad gravrost.2 Det är oklart i nuläget om det har hunnit bildats
någon FeO eller om det endast är Fe2O3. Andra källor omnämner även järnoxidhydroxid
FeO(OH)3 som ett alternativ till produkt efter redoxreaktionen.3

Då det endast gjordes ett experiment, går det ej att jämföra om det finns en mätbar skillnad i
hastighet som järnet oxiderar med eller utan saltlösning som elektrolyt.

För att förhindra oxidationen av järnet, hade zink kunnat tillföras i anslutning till järnet.
Eftersom zink är en mindre ädel metall, hade denna korroderat i stället för järnet.

För att öka processen ytterligare hade en kopparbit kunnat tillföras som ligger i kontakt med
järnet, detta hade bildat ett galvaniskt element där järnspiken blir minuspol och kopparplåten
pluspol. Resultatet hade varit att järnet korroderar snabbare, detta för att järn är mer oädel än
koppar, dvs. motsatsen till om zink hade tillförts.

Då spiken som nyttjades var begagnad, går det ej att säkerställa att det inte skett ytterligare
reaktioner som inkluderar okända ämnen, dock har resultatet och laborationen fyllt sitt syfte.

Källförteckning
Annika Wikman, Umeå universitet,
http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/Experiment/experiment.jsp?id=130, Hämtad:
2023-02-25

Magnus, Ehinger, https://ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi/

korrosion.html, Hämtad: 2023-02-25

Källkritik

De två källorna är båda till som studiehjälpmedel och bör därmed räknas som relativt
trovärdiga. Problematiken i ämnet är att källorna uttrycker olika formler för samma typ av
reaktion, vilken kan ha grund i att rost kan innebära ett flertal olika reaktioner. Källorna
bedöms vara trovärdiga och ej ha en dolt agenda med sin information.
2
http://chem-www4.ad.umu.se:8081/Skolkemi/Experiment/experiment.jsp?id=130
3
https://ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi/korrosion.html