Inför kemi prov - kapitel 4

RESONEMANG FRÅGOR FINNS NERE!!!!

Begrepp som är bra att kunna, bortser från dem som vi redan har haft:

Begrepp Definition

- Reduktion (TA INTE MED DETTA - När en atom eller molekyl tar emot
PÅ PROVET) elektroner

- När en atom eller molekyl släpper

- Oxidation (TA INTE MED DETTA från sig elektroner
PÅ PROVET)
- När t.ex en pluspol och pluspol möts,
repellerar dem varandra (stöter bort)
- Repellera
- Atom som är bäst på att dra till sig
elektroner

- Elektronegativitet - Det är summan av kärnans laddning

och alla elektronskal förutom
valensskalet. Ett ämne med högre
- Nettoladdning (är inget viktigt, men nettoladdning, desto mer
jag väljer att ha med det för att elektronegativt är det
förklara polära kovalenta (polära)
bindningar på ett bättre sätt)
VARNING VARNING VARNING!!!!! TA INTE MED OXIDATION OCH
REDUKTION, OM NI INTE EXAKT VET VILKA ATOMER DET ÄR
SOM ANPASSAS EFTER DESSA FÖRUTSÄTTNINGAR. DET
RÄCKER MED ATT SÄGA ATT EN ATOM ÄR POSITIV ELLER
NEGATIV, INGET MERRRRRR!!!!!!!!!!!!
Kemiska bindningar
- Jonbindning
Jonbindning sker mellan atomer som i grunden är en jon. En jon är en atom som är positiv
eller negativ. Beroende på hur många elektroner (e-) en atom eller molekyl behöver eller
avtar, säger det oss med hur många atomer eller molekyler som den kan binda sig till. I en
jonbindning är det motsatta laddningar som attraheras och därför bildas kristall strukturer.

Om vi till exempel kollar på atomer natriumklorid (Na+) och klor (Cl-) kan vi se att
natriumjonen har ett överskott av positiva enhets laddningar (1+) vilket innebär att den har
tagit bort en elektron och då kan kloratomen som har ett överskott av negativa enhets
laddningar (-1, behöver en elektron) då kommer den bilda sig med elektronen som Na+
släpper ifrån sig.

Varför sker en jonbindning?

I naturen förekommer oftast allt i kemisk förening och oftast är det så att det blir till en
jonförening (jonförening = en jon atom med en jon atom, jonbindning). Anledningen till detta
är för att föreningarna har länge energi än de fria grundämnena. Detta innebär att när det
finns en jonförening så har atomerna uppnå ädelgasstruktur och är inte lika reaktiva såsom
när de var utan förening. (reaktivitet = hur bra ett ämne är på att reagera med andra ämnen)

Saker som kännetecknar jonbindning

- Leder ström
Om man skall få reda på om ett ämne är en jonbindning eller inte, kan man ta reda på om den
är elektriskt. Om vi tar salt (NaCl) som är i fast form natriumklorid(s), kan vi först smälta den
och sedan se om den gör så att en lampa lyser eller inte. Anledningen till varför man smälter
saltet är för att när saltet är fast, så ha atomerna i föreningen ädelgasstruktur, men när man
lägger värme, bryts bindningen genom att man tillsätter energi som är värme och då kommer
det finns natriumjoner och kloridjoner som flyter runt och då söker de sina motsatta
laddningar. Hädanefter går de till polerna och sedan kommer lampan att lysa. Det blir samma
sak om man löser saltet i vattnet.
- I föreningen är det en metall och icke metall

Skillnad mellan jonbindning och jonförening:

- Jonbindning: det är den kemiska bindningen som sker mellan positiv jon och negativ
jon
- Jonförening: det är en kemisk förening som hålls ihop av jonbindning

Varför olika ämnen är bättre på att bilda joner enklare:

Större jonradie:
- Det innebär att det finns många elektronskal och det leder till att
valenselektronerna påverkas inte av den positiva laddningen i kärnan lika enkelt, med
tanke på att kärnan håller ihop elektronerna. Ju längre ut elektronerna är från kärnan
desto enklare är det att bilda joner.
Mindre valenselektroner eller fler valenselektroner:
- Om ett ämne har en stor jonradie och endast har en elektron i yttersta skalet, blir det
enklare att bilda atomjon. Om ett ämne har en stor jonradie och endast behöver ta upp
en elektron kommer det också vara enkelt att blida en atomjon.

- Kovalent bindning eller elektronparbindning

Kovalent bindning är en bindning som sker mellan icke metaller. I denna bindning förenas
atomerna och delar med sig av sina elektroner. Fördelningen i en kovalent bindning skall vara
samma, följaktligen finns det inte en indirekt elektronövergång mellan atomerna. De delar på
elektroner för att uppnå ädelgasstruktur (oktett regel eller duett regel). I en kovalent bindning
är det en opolär molekyl då det inte blir ett stort överskott av positiv eller negativ laddning
enheter, med tanke på att det inte finns ett ämne som är elektronegativt.

Om tvåatomig vätemolekyl (H2) hålls i ett pars bindning (av två elektroner) på så sätt
kommer detta gemensamma elektronmoln vara tätast mellan atomkärnorna vilket leder till att
de attraherar kärnorna så att atomen hålls ihop. För en bättre illustrering kan man tänka att
den ena elektronen dras till den ena atomkärnan och vice versa.

Formler och modeller

På provet kan det komma att man ska skriva en formel för en viss molekyl och då är det bra
att känna till dessa sätt att skriva upp det på:
Skriv upp deuterium!
- Elektronformel kan man skriva deuterium på detta sätt--) H:H prickarna visa att det
är en enkel par bindning mellan dem. Här visas alla elektroner som binds.
- Strukturformel---) H-H där strecket visar att det är två elektroner som binder
samman väteatomerna- Ett streck motsvarar två elektroner.
- Summaformel----) H2

Polära kovalenta bindningar

Detta är en kemisk bindning som deklarerar att en molekyl har en dipol. Vi har lärt oss att om
ett ämne är en dipol så skall det innehålla (FONClBrIS), men vad menas egentligen med
detta? Jo allt detta handlar om nettoladdning (förklaring finns uppe).

Om vi kollar på vattenmolekylen så är det en dipol eftersom att syreatomen attraherar

elektronpar bindningarna till sig mer än vätet, detta leder till att syre är mer elektronegativt
(förklaring finns uppe). Ju högre nettoladdning en atom har, desto mer elektronegativt är det.

Saker att tänka på om man skall veta om ett ämne är en dipol eller ej
- Innehåller (FONClBrIS)
- Har den laddningscenter på olika ställen? Ja? Då är det en dipol
- Polär kovalent bindning, dipol

Van der Waals bindningar (krafter)

Som vi säkert redan vet, känner vi nu till vilka molekyler det är som är opolär, följaktligen ej
dipoler. Dessa ämnen som opolära kan faktiskt binda sig till varandra. Om man kollar på
molekylen N2 så kommer elektronpar bindningen att dras mer till en del i jämförelse till den
andra. Detta sker på grund av att molekyler rör på sig hela tiden och då kommer VDW
krafterna göra så att när en molekyl rör på sig så kommer elektronerna att flyttas. Detta ger
oss en tillfällig dipol på molekylen.

När en molekyl är en tillfällig dipol kommer det att göra så att nästa molekyl som är nära
också att bli en dipol eftersom att om det finns en negativ delta laddning på den ena
molekylen, kommer det att repellera grannens elektroner och på så sätt blir den molekylen
också bli en dipol. Tack vare detta kan opolära ämnen bli fasta.
 Frågor som är bra att kunna
Alla frågor som är markerade efter betygsnivåer är riktiga frågor ur
kemiprov, dock finns det ej facit, men det jag svarar vet jag är rätt!
1. Skriv namn och kemisk formel för de jonslag som ingår i
a) Natriumklorid
Svar: natriumjoner Na+ och kloridjoner Cl-
b) Kaliumbromid (behöver ej kunna till provet)
c) Kalciumklorid
Svar: kalciumjon Ca2+ kloridjon Cl-
d) Magnesiumnitrat (behöver ej kunna till provet)
e) Aluminiumoxid
Svar: aluminiumjon Al3+ oxidjon O 2-
(E/C/0)

2. Skriv namn (behöver ej kunna till prov) och kemisk formel för de jonslag som ingår i
a) NaOH
Svar: natriumjon N+ och hydroxidjon OH-
b) CaCO3
Svar: kalciumjon Ca2+ och
c) CuSO4
d) NH4Cl
e) Fe2O3
(0/C/A)

Från och med fråga tre, kan det komma på provet!!!!!!!

3.
Linus läser i en kemibok att natriumjoner och kloridjoner ingår i saltet natriumklorid. Han
säger till Abdul “Natrium och klor kan reagera, eftersom natrium vill ge bort en elektron och
klor vill ta upp en elektron” Abdul svara “Magnesium och syre kan reagera, eftersom
magnesium vill ge bort två elektroner och syre vill ta upp två elektroner”. Sedan undrar Linus
“Kan natrium och syre reagera?”
Kan det bli en reaktion mellan natrium och syre? Isåfall vad blir ämnes kemiska formel?
(E/C/0)
Svar: Ja, natrium och syre kan reagera. Apropå natrium är en atomjon och har då ett
överskott av en positiv laddningsenhet, kommer den att vara Na+. Syret som vill <ta emot två
elektroner, kommer den att ha ett överskott av negativa laddningsenheter och därför kommer
den att ha laddningen O 2+. När en natriumatom regerar med syreatomen kommer
natriumatomen att ge bort sin elektron till syret och då uppnår natrium ädelgasstruktur. Dock
kommer syret inte att göra det eftersom att den behöver ytterligare en elektron för att uppnå
ädelgasstruktur, därför måste den binda sig med en annan natriumatom. Därför kommer
summaformeln för dessa atomer att bli Na2O.
4.
Abdulrahman Karoum har ett ämne i form av ett vitt pulver och undrar om det finns något
experiment som som kan visa om det innehåller en jonförening.
a) Föreslå ett enkelt experiment som undersöker om Abdulrahmans ämne innehåller en
jonförening.
Svar: Abdul kan ta detta pulver, ungefär 20 g och blanda det med 3 dl vatten. Han skall även
röra om. Dessutom ska han också testa om ämnet kan leda ström.
b) Vilket resultat får du i ditt experiment om det är en jonförening i Abdulrahmans
ämne?
Svar: ÄR det så att Abdul får en heterogen blandning där pulvret inte gick att blanda med
vattnet, kan han dra slutsatsen att detta pulver inte är en jonförening då det måste vara en
kovalent bindning mellan atomerna i det här vita pulvret. Kovalent bindning och polär
kovalent bindning, binder sig inte tillsammans eftersom att vatten har två poler plus och
minus, då det innehåller O som är väldigt elektronegativt, men ett kovalent ämne vill bindas
med andra molekyler som är kovalenta men som också bildar van der waals bindningar och
inte dipol dipol bindningar.

Om det är så att Abdul får en homogen blandning, kan han tänka att det är en jonförening
eftersom att polära kovalenta bindningar löser jonföreningar och skapar jon-dipol bindningar.
Det som sker är att detta vita pulvret kommer att dela sig i en metall och icke metall och
därav kommer de att vara i atomjon tillstånd där metallen blir positiv och icke metallen
negativ. Detta sker för att vattnets dipolen kommer att förstöra saltets kristallform och binda
sig runt en icke metall eller en metall. Syret kommer att binda sig med metallen och vätet i
H2O kommer att binda sig runt icke metallen. På detta sätt får man en jon dipolbindning.
Därmed kan man med andra ord säga att jonerna i saltet blir hydratiserade.
Därav kan Abdul nu kolla om ämnet kan leda ström för att det vita pulvret behöver inte vara
en jonförening för att lösa sig i vatten utan det kan också vara så att vätebindningar kan också
lösa sig i vatten och det samma med dipol dipol bindningar. Det som gör jonföreningar så bra
är att de kan leda ström medans resterande intermolekylära bindningar inte kan. Om Abdul
nu mäter om blandningen kan leda ström kan han etablera att det vita pulvret är ett salt eller
jonbindning.
(E/0/A)
5.
Khadija är ute och vill köpa en halsduk. Han ser två alternativ framför sig. Den ena halsduken
är gjord av cellulosa och den andra är gjord av polyeten. Utgå från att halsduken skall vara på
i regnigt väder.
Cellulosa:

Polyeten:

Resonera om vilken halsduk Khadija borde välja och varför?

(E/C/A)
Svar: Om man kollar på molekyl strukturerna kan man se att cellulosa har OH grupper i sig,
vilket innebär att denna molekyl är kapabel till att utveckla vätebindningar med vattnet som
Khadija kommer att blottas för. Anledningen till varför det kommer att ske en vätebindning
är för att cellulosan innehåller O med en väteatom, vilket gör så att om man kollar på
strukturen för endast den atomen (OH) så kommer syreatomen att ha tillgång till två
elektronpar som är lediga och dessutom har syret hög elektronegativitet och tack vare detta
kan syreatomen binda sig med vatten och på detta sätt blir det en vätebindning. Detta gör att
cellulosa absorberar vattnet och hindra det från att komma till Abdulrahmans hud. Å andra
sidan om man kollar på polyeten så är det en molekyl som är bunden i form av kovalent
bindning mellan atomerna och hela denna molekyl strävar efter en van der Waals bindning
(kraft) då den är i rörelse och vissa delar av molekylen kan bli mer elektronegativa än andra
och då sker det en tillfällig dipol, men denna molekyl vill endast binda sig med en annan
kovalent bindning och därför kommer den inte binda sig med vattnet som är en polär
kovalent bindning, detta gör så att vattnet i halsduken kan glida in och komma till Khadija
hud och därför är det inte bra att använda just den halsduken.

6. Du experimenterar och har heptan och vatten. Du häller båda i ett provrör och blandar och
väntar lite. Därpå häller du lite socker i blandningen.
1. Vad är det för blandning som du får när du endast har blandad heptan och vatten?
- Förklaring:
Blandningen som man får är en heterogen blandning, då dessa ämnena kommer ej att blandas
tillsammans och vilka därför två skikt som man tydligt kan se. Anledningen till detta är för att
vatten (H2O) är en kovalent bindning och är en dipol där den innehåller syre (O)
(FONClBrIS) som därmed har laddningscenter på olika ställen. Det händer eftersom att syret
är ganska så elektronegativt ämne vilket gör att laddningen blir ojämn i molekylen och därav
blir det en kovalent dipol bindning. Om vi kollar på heptan så innehåller den både C och H,
men när det endast gör det så betraktas det som en kovalent bindning. En till anledning till
varför det är så är för att molekylen är symmetrisk.
2. Vilka ämnen löser sig sockret bäst med och varför?
Socker har den kemiska beteckningen (C6H12O6). I denna molekyl binder sig atomerna i en
kovalent bindning, men vi har återigen syre som är ett elektronegativt ämne som rubbar
laddningscenter i molekylen och gör så att laddningen hamnar på olika ställen.

7. På en bil finns det fläckar av följande ämnen:

- Diesel, C12H26
- Vägsalt, CaCl2
- Motorolja, CnH2n+2 (polykalken)
- Lera
- Målarfärg, som bland annat består av kalciumkarbonat, CaCO3
- Glykol, HOCH2CH2OH
Anna börja med att skölja bilen med vatten, vilka fläckar försvinner från bilen?????
(E/C/A)
Svar: Vatten är ett ämne som innehåller (FONClBrIS), vilket innebär att syret är en
elektronegativ atom som kommer göra så att laddningscentra i molekylen instabil och däav
bildas det en dipol i H2O. Ett polärt ämne kan då alltid lösa sig med andra polära ämmnen
SAMT jonföreningar. Då kan vi se att vägsalt innehåller en metall och icke metall, salt med
andra ord och det som kommer att hända är att vattnet kommer att hydratisera jonföreningen
och på så sätt löser den sig med vägsalt. Vattnets syreatom kommer att omringa Cl och bryta
saltet och samma sak med vätet som kommer att byta Ca i saltkrisallen. LIKA LÖSER LIKA.
Här bildas en jondipol bindning.

Vattnet kommer även att lösa sig med vattenfärgen eftersom att det likaså är ett salt med
tanke på att det innehåller Ca som är en matall och CO3 som är en icke metall. Här bildas
också jondipol bindning.

Vattnet löser sig också med lera eftersom att lera består till grunden också av vatten och små
stenar. Då kommer det att finnas en dipol dipol bindning i lera blandingen eftersom att det
finns vatten i leran.

Sist löser vattnet också glykolen genom att vätebindning. Detta är för att glykol innehåller
(ÅTERKOMMER SKALL TA PAUS)

8. Förklara varför ett salt är sprött? (spröd=lätt

att bryta)
(E/C/0)
Ett salt är ju en metall och icke metall, vilket
innebär att det bildas en kristallform när dessa
joner binder sig tillsammans. Detta sker eftersom att om t.ex en Na+ atom skall bindas med
en Cl- atom, kommer det att ske en vanlig jonbindning mellan de där atomerna delar på
elektronerna. Själva kristallen bildas när alla jonföreningar mobiliseras bredvid varandra och
då är det med hjälp av en elektrostatisk kraft som gör så att jonföreningars kvarstår. MEN
problemet är att på strukturen av en saltkristall så sätter sig jonerna alltid plus mot minus och
vice versa. Det som händer när man tar sönder ett salt är att man kommer att förstöra denna
struktur och gör så att minus och minus hamnar bredvid varandra och plus och plus också
hamna bredvid varandra. Vid detta stadie kommer jonerna att repellera varandra för att minus
och minus kan inte ha en rekation och därför är ett salt sprött.