DISKMEDEL UNDERSKS Syfte: Syftet med denna laboration var att underska en tensid, i detta fall diskmedel.

Detta gjordes genom att utfra tre olika experiment dr diskmedel tillsattes i vatten. Hypotes: Vatten r polrt medan olja och diskmedel r opolrt. I frsk 1 och 3 borde allts inte diskmedlet lsas i vattnet utan istllet bli en heterogen lsning. Enligt samma princip borde diskmedlet i frsk 2 lsa upp oljan eftersom lika lser lika, denna lsning blir ocks heterogen. Ngon vidare hypotes angende ytspnningen finns ej. Materiel: Mynt, glas, skl, ullgarn, gem, diskmedel, matolja och aluminiumfolie. Utfrande: FRSK 1: MYNT I GLAS Steg A: Ett dricksglas fylls med vatten s att det r fyllt till bredden. Steg B: Mynten slpps frsiktigt ner i glaset med kanten mot vattenmenisken. Steg C: Det undersks hur mnga mynt som kan slppas ner i glaset innan vattnet rinner ver. Steg D: En droppe diskmede hlls ned i glaset. Resultat antecknas. FRSK 2: OLJA P ULLGARN Steg A: Ett dricksglas fylls med vatten s att det r nstan r fyllt till bredden Steg B: En ullgarnstrd fsts vid ett gem. Steg C: Trden klipps av s att den blir ngot kortare n vattenhjden i glaset. Steg D: Trden med gemet doppas i matolja och slpps sedan ner i glaset. Steg E: Diskmedel droppas ver trden. Resultat antecknas. FRSK 3: ALUMINIUMBT OCH DISKMEDEL Steg A: Ett stycke aluminiumfolie viks till en bt. Bten stlls i en skl fylld med vatten. Steg B: Diskmedel droppas bakom bten. Resultat antecknas. Resultat: FRSK 1: 15 stycken enkronor (7 g/mynt) kan slppas ner innan vattnet rinner ver. Nr en droppe diskmedel sedan droppas i vattnet vller det ver riktligt med vatten. FRSK 2: Gemet ligger p botten och trden som den r fst i str upprtt i glaset. Oljan ligger som en hinna ver trden och ingen olja lser sig i vattnet. Nr sedan diskmedlet droppas i s slpper oljan sitt fste om trden och flyter p om p upp till ytan. Tillslut r all olja vid ytan och diskmedlet ligger p glasets botten. Trden r helt fri frn oljan och ligger p glasets botten.

FRSK 3: Nr diskmedel droppas bakom bten drar bten snabbt ivg i frens riktning till sklens kant dvs. ivg frn diskmedlet. Alla lsningar r heterogena. Felkllor: Eftersom denna laboration r gjord utan mtningar eller berkningar utan enbart handlar om att observera s r det inte aktuellt att ta upp ngra felkllor. Slutsats och diskussion: I frsk 1 ser vi att ytspnningen minskar drastiskt nr man droppar en droppe diskmedel i vattnet. Nrmare bestmt med ca.tv tredjedelar. Detta eftersom vattnet rinner ver. Samma sak hnder i frsk 3 nr aluminiumbten drar ivg frn diskmedlet. Ytspnningen minskar frst precis dr droppen slppts. Sedan sprider sig diskmedelsmolekylerna ver ytan och ytspnningen blir lika stor ver hela ytan. Bten drar allts till kanten dr ytspnningen i det gonblicket r strre. Det kan allts konstateras att ytspnningen frst minskar dr tensiden slppts men blir snabbt lika stor ver hela ytan. I frsk 2 lser diskmedlet upp oljan eftersom bda mnen r opolra och lika lser lika. Oljan flyter upp till ytan i sm kulor medan diskmedlet sjunker till bottnen. Detta eftersom diskmedel har hgre densitet n vatten och olja har lgre densitet n vatten. Anledningen till att gemet fsts i trden som en tyngd, r fr att trden annars skulle ligga och flyta vid vattnets yta. I frskets brjan str trden, nr den r tckt i olja, upprtt och nr den r fri frn oljan sjunker den till bottnen. Detta beror p att oljan har lgre densitet n vattnet och nr trden r tckt av olja lyfter oljan upp trden. Nr oljan sen r borta vts trden av vattnet och den sjunker d till bottnen. Av frsken vi gjort kan vi konstatera att nr en tensid blandas i vatten s minskar ytspnningen. Detta beror p att diskmedelsmolekyler lgger sig i vattenytan dr de bryter attraktionskrafterna mellan vattenmolekylerna. Ytspnningen i sig r ett fenomen som beror p att vtskemolekylerna attraherar varandra. I kontaktytan mot luften r attraktionen mellan vtskemolekylerna och luftmolekylerna dremot liten. Vtskemolekylerna tenderar drfr att hlla samman hellre n att attraheras av luften. Hypotesprvning: Hypotesen dvs. teorin kring mnenas lslighet stmmer verens med de praktiska frskens slutsatser.