Labbrapport rödlöksceller

Laborant: Mohammad Mostafa Asadi

Klass: Biologi 2
Lärare: Mikael Rylander
Datum: 21 februari 2021

1- Inledning

Syfte

Syftet med laborationen är att visa vad som kan hända med växtceller då de utsätts för en
saltlösning. Laborationen ger också en förståelse för osmos och plasmolys.

Teori

Diffusion är ett slags rörelse där ämnen rör sig från en högre till en lägre koncentration tills
jämvikt uppstår. Osmos definieras som vattnets diffusion genom speciella kanalproteiner,
akvaporiner, som vattenmolekyler kan passera mycket lättare än olika ämnen som är lösta i
vatten.

På grund av härav är cellmembranet är flexibelt och kan krympa och svälla. Men en
cellväggen är inte flexibel på grund av närvaron av cellulosamikrofibriller som bildar en låda
runt cellen för att ge struktur och drar sig inte ihop eller expanderar genom osmos.
Dessutom, ifall en växtcell placeras i en koncentrerad salt-eller sockerlösning, då har vattnet
högre koncentration inne i cellen än utanför och vatten strömmar ut ur cellen, som krymper.
Det här leder till fenomenet plasmolys.

Frågeställning

Vilka förändringar sker i cellerna utseendemässig när de utsätts för vatten och
saltlösningen?

Hypotes

Jag tror cellmembranet håller sin form i saltlösningen, men inuti cellen vatten diffunderar ut .

2- Utförande
Material:

Ett ljusmikroskop, objektglas, täckglas, ett bit av rödlök med stark färg, pincett, en bägare
(100 ml), en skalpell, mättad saltlösning 60%. pipett, hushållspapper och 20 ml destillerat
vatten
Metod

1. Rödlöket skalades och en tunn bit av den drogs av med hjälp av en skalpell och det tunna
lagret av vävnad togs bort.
2. Med ett pincett placerades hinnan av lökbladet på objektglaset med en droppe vatten.
3. För att säkerställa att vävnaden ligger platt placerades smidigt ett täckglas ovanpå utan
att fånga några luftbubblor. Mikroskopet kommer att fokuseras med 10x förstoring (total
förstoring 100x) så pass celler är ganska stora i synfältet.
4. Preparatet studerades under mikroskopet och antecknar registrerades angående hur
cellerna såg ut.
5. En mättad saltlösning 60% hälldes i en bägare och med hjälp av en pipett togs litet av
lösningenen. Det ska sugs in under täckglaset på höger sida och ett hushållspapper
placeras mot glasets kant på andra sidan.
6. Därefter noterades preparatets förändringar.

3- Resultat
Efter cirka 5 minuter blir förändringar tydliga. Växtcellerna började att krympa och vattnet
strömmade ut. (Bild 2)
När tillsattes endast kranvatten, strömmade vatten in i celler. (Bild 1)

Bild 1 . Under mikroskopet syns tydligt cellvägg, vakuoler och cytoplasma.

 Bild 2. Vatten strömmar ur ut celler i saltlösningen.

4- Diskussion och slutsatser

Resultat av preparat med saltlösning tyder på att det sker dramatiska förändringar i cellerna.
I början, när växtcellen placerades i destillerat vatten strömmar vatten in i cellen eftersom
cellens koncentration av vatten är lägre än omgivningens.

Men som enligt hypotes när rödlök celler placeras i en saltlösning vatten går ut ur och allt
utom cellväggen krymper vid plasmolys eftersom växtceller är i en hyperton lösning och
koncentrationen är högre utanför cellerna än inuti. Därtill, i plasmolys lösgörs cellmembranet
från cellväggen men det var inte så tydlig att utmärka under mikroskopet.

Dessutom, det sker en färgförändring och cellerna blir färgrikare röd i jämförelse med när
celler utsattes för vatten. Det kan beror på att innan växtcellerna skrumpnar ihop så är
färgämnet utspritt över en större volym men sedan när cellerna skrumpnar ihop finns
färgämnet i en mindre volym och ger starkare färgen då.

Under laborationen uppstod vissa misstag och några felkällor som kan påverka det slutliga
resultatet, exempelvis om en del av preparatet syns mörka linjer under mikroskopet men på
kanter ser det ungefär ut som röd tegelvägg, det är inte ett bra preparat, då det ska vara ett
cellager tjock.

Den andra felkälla är att man ska undvika att skynda på genom att peta i preparatet med
hushållspapper när tillsatts saltlösning på en sidan eftersom det är ett tunn hinna och bör
röra sig vilket gör att man får inte samma bild av området som man mikroskoperar.
Den sista felkälla är att det skulle vara bättre att jag väntade mer än 5 minuter för att
observera märkbara förändringar i slutet av experimentet. Detta borde ge bättre möjligheter
till att dra en säkrare slutsat när man jämför förändringar.

Undersökningen visar plasmolys i rödlök i cellnivå men att genomföra experimenten med
exempelvis en stor bit av potatis skulle vara intressant, eftersom man kan mäta fler
parameter liksom höjd, vikt och känsel och observera osmos & plasmolys i större omfattning.

5- källor

Gunnar Björndahl, J. C (2018). Cellen. i J. C. Gunnar Björndahl , & C. Söderpalm-Brenders

(Red), Biologi 2 (tredje upplagan uppl., ss 344-345). Stockholm, Sverige: Liber.

https://docs.google.com/presentation/d/13ycuXi0CWQPPMbdeWfjbRhHw_osP2sQO/edit#sli
de=id.p7

Bok: Spira Biologi 2 - Gunnar Björndahl, Johan Castenfors

Spira Biologi är skriven i syfte att användas som utbildningsmaterial i gymnasiekursen
biologi 2. Författarna till boken är erfarna gymnasielärare och bedöms därför vara kunniga i
ämnet. Denna upplaga av boken är från 2018 vilket betyder att det är inte utdaterad när det
kommer till nyare forskningsrön. Därtill är boken utgiven av ett akademisk förlag vilket ökar
trovärdigheten för källan ytterligare. Källan bedöms som trovärdig.

Webbsida: Google presentation

Google presentationen skapades i syfte med lektionsgenomgång. Den är en
undervisningsmaterial som rekommenderas av Mikael Rylander, aktiv gymnasielärare
(Biologi 2) vid Borås vuxenutbildning med magisterexamen i biologi och lärarexamen inom
biologi och naturkunskap.