Vattenanalys på sannarps dammen

Inledning
Vattnet inom denna labb som användes var ifrån sannarps dammen, då jag försöker ta reda på
syrehalten i vattenprovet som jag gjorde det i.

Bakgrund:

Miljöbeskrivning
Vattnet som testades är dammvatten, vilket innebär att vattnet brukar stå stilla och är sällan
rörlig (rörs genom vind). Vattnet är omringad av träd, buskar och djur t.ex: fåglar. Det kan
sägas att dammen är näringsrikt på grund av att det finns levande organismer i vattnet och att
växterna runt om är levande och gröna. Då det kan sammanfattas att det blir övergödning.
Dammen på den röda markören:

pH-värde
Är ett mått på antalet vätejoner i vattnet, närmare bestämt den negativa logaritmen av
vätekoncentration (H+) i mol. För att veta om vatten är neutralt, surt eller basiskt. Då dessa
faktorerna avgör om det kan finnas liv vid i vattnet eller inte. Då neutralt är ett bra värde för
levande organismer, medans för surt eller basiskt inte är bra och levnads bara för biologiska
organismer. Utav denna information så föreslår jag att mitt vatten är neutralt för att det finns
levande organismer i vattnet, tex; bakterier, kräftor och grodor.

Nitrat
Nitrat är den oorganiska kväveform som förutom ammoniak och urea används av
primärproducenterna som kvävekälla. En hög nitratkoncentration kan orsaka en kraftig
algtillväxt och kan vara en indikation på utsläpp av avloppsvatten. Nitrat-kväve kan vara
begränsade för primärproduktionen i mycket näringsrika sjöar, där t.ex: fosfor tillgången är
bra. Koncentrationer av nitratkväve överstigande 5 mg NO3-N/l indikerar avloppsutsläpp. Av
dammen som vattnets hämtades av kommer det möjligtvis bli mindre än 1 mg/L, bara för att
det finns levande växter or organismer annars om det ändras blir det giftigt.

Fosfat
Fosfat är nödvändigt för alla organismers ämnesomsättningar. I naturvatten förekommer
fosfor som löst oorganisk fosfor, löst organiskt bunden fosfor samt partikulärt bunden,
oorganisk eller organisk, fosfor. I de flesta vattenområden är mängden partikulärt bunden
fosfor större än mängden löst oorganisk fosfor , vilken i sin tur är större än mängden löst
oorganisk fosfor. I aeroba vatten finns löst oorganisk fosfor i form av ortofosfater, H2PO4,
HPO4⁻2 och PO4-3. Dessa tre former kallas gemensamt för fosfatfosfor och är de enda
former av fosfor som växterna kan tillgodogöra sig. Fosfat mäts i vatten för se om det finns
utsläpp, fosfor tas upp snabbt av växter när det finns vatten i from av fosfatjoner. I
näringsrika sjöar kan koncentrationerna nå upp till ca 200 µg/L. Utifrån tester så är vattnet
som testades näringsrikt, då värdet kommer blir ungefär 150-200µ𝑔/𝐿.

Färgtal
Humusämnen, samt järn- och manganföreningar, ger vatten en brun färg. Färgen kan i de
starkast färgade sjöarna påminna om svagt te. Färgvärdet kan bestämmas genom
okulärbesiktning av vatten i en flaska, genom absorbansmätning i optiskt instrument eller
genom att vattenprovet jämförs med en standardiserad brun färglösning av kloroplatinatjon.
Färgvärdet uttrycks som milligram platina per liter, mg Pt/l. Färg kan mätas som sann eller
skenbar färg. I näringsfattiga och sura sjöar används färgvärdet huvudsakligen som ett mått
på humus koncentrationen, även om man vid mer avancerade undersökningar också mäter
löst och partikulärt organiskt material. Humus koncentrationen har stor betydelse för
vattenkemin och biologin. Humus är ett samlingsbegrepp för organiska syror vilka uppstår
vid nedbrytningen av organiskt material. Humus gynnar primärproduktionen genom att
tillföra fosfor. Dessutom kan både djurplankton och bakterier använda humus som kol och
energikälla. Dricksvatten har normalt ett färgvärde på ca 5 mg Pt/l. Färgtalet mäts i vatten för
att se hur hög humushalten är. Det kan förväntas att humushalten blir ungefär 5-10 mg Pt/l för
att vattnet är drickbart på grund av att vattnet är fullt med liv.

Syrehalt
Syrgas tillförs vattnet från atmosfären och blandas ner i ytvattnet. Syrgas tillförs också från
växterna vid deras fotosyntes. Syrgas förbrukas i vatten av kemisk eller biologisk
nedbrytning. Det är ofta en effekt av utsläpp av syrgas tärande materia, t.ex. kommunala
avlopp, men syrgas förbrukas även när döda organismer ska brytas ner. I övergödda sjöar
deponeras ofta så stora mängder död materia att syrgasbrist uppstår. Även i mindre
näringsrika områden kan syrgasbrist uppstå vid dålig omblandning av vattnet, t.ex. vid lång
tidsperiod eller under ett kraftigt och långlivat språngskikt. Syrehalten mäts för att se om det
lite på grund av att övergödningen eller inte. Det kan spekuleras att syrehalten är låg för att
vattnet är neutralt och fullt med organismer. Då livet (alger, plankton osv) i vattnet tar upp
syret.

Metod:

Man börjar med att ta upp vatten från källan med en winkler flaska, undvik att ha luftbubblor
i flaskan. Detta kan undvikas genom att hålla kvar winkler flaskan under vattnet och man
sätter på korken tillbaka. På detta sätt fylls flaskan upp till toppen utan några problem. Sedan
antecknar man djupet man tog vattnet ifrån och även temperaturen av källan.

Sedan hämta flaskan till din arbetsplats så det kan fortsättas. Öppna flaskan och tillsätt 0,5
cm³ mangansulfat lösning och 0,5 cm³ alkalisk kaliumjodidlösning. Lösningen ska tillsättas
under vattenytan med en pipett. Sätt glaskroppen i flaskan och knäpp den ordentligt. Blanda
innehållet genom att vända flaskan upp o ner några gånger. Vänta tills fällningen byggts upp
på botten av flaskan.

Tillsätt 1 cm³ fosforsyra och tillsätt inte förrän fällningen har samlats på botten av flaskan.
Lägg på glaset och skaka tills hela fällningen har lösts upp. Vattenprovet på 50,00 cm³
överfördes sedan till en bredhalsad E-kolv. Fyll en 10 cm byrett med tiosulfatlösning genom
att absorbera lösningen i byretten. En magnet placeras i vattenprovet för att låta det blandas
under titreringen. Titrera vattenprovet tills lösningen blir svagt gul och notera hur mycket
volym som används. Tillsätt 6 droppar stärkelselösning, fortsätt att titrera tills den blå färgen
försvinner helt, var uppmärksam på doseringen.

Sedan ska det beräknas hur mycket tiosulfat gick det åt och vattnets halt av syre.
En får hjälp av 3 olika formler för att beräkna halten av syre.
1. 2Mn(OH)2 + O2 -> 2MnO(OH)2
2. MnO(OH)2 + 2I- + 4H+ -> I2 + Mn2+ + 3H2O
3. I2 + 2S2O32- -> 2I- + S4O62-

Formlerna ger sambandet mellan substansmängderna O2 och S2O32-. Vilket innebär att
molförhållandet mellan dem blir 1:4

Resultat
pH= (hypotes: neutral) ( Resultat: 7,02pH)
Nitrat= (hypotes: <1 mg/l) (Resultat: 0,735 mg/l)
Fosfat= (hypotes: 150-200µ𝑔/𝐿) Resultat: 340 µ𝑔/𝑙)
Färg tal= (hypotes: …..?) Resultat: ……?)

Molförhållandet mellan S2O32- och O2 är 1:4

0.00055
n(O2) = 4
= 0.00001375 mol O2

M(O2) = 32g/L
m(O2) = n*M -> 0.00001375*32= 0.00044g O2 vilket motsvarar 0.44mg O2/50ml
0.44𝑚𝑔
0.05𝐿
= 8.8 mg/L O2

Temperaturen på vattnet = 15 grader celsius

Den maximala lösligheten av O2 vid 15 grader är 10.07mg/L enligt tabellen.
Vår resultat är 8.8mg/L.
8.8
10.07
= 87.4% syremättnad.

n= C*V -> 0.0055*0.01= 0.000055mol S2O32-

V(S2O32-) = 5.5ml -> 0.0055L
C(S2O32-) = 0.01mol/L

Reaktion 1: MnO(OH)2 : O2 = 2:1

Reaktion 2: I2 : MnO(OH)2 = 1:1

Reaktion 3: S2O32- : I2 = 2:1

Diskussion

Vattnet ifrån sannarps damm visas vara neutral vilket både jag och min kamrat förväntade
oss, utifrån att det finns liv i vattnet och runt om det. Våran gissning eller “hypotes” stämmer
med resultatet vilket visar ett pH var 7,02. Utifrån informations pappret så ska områden som
Halmstad ha kalkrik berggrund men det verkar inte dammen ha. Då pH värdet inte visade
värden på 8 eller högre, även annat är att vattnet inte är näringsfattigt annars hade pH varit 6
eller lägre vilket det inte är.

Angående nitrat koncentrationen fick vi ett resultat på 0,735 mg/L. När nitratvärdet stiger
över 5 mg/L betyder det utsläpp av avloppsvatten. I jordbruksområden är nitrat halterna ofta
förhöjda på grund av avrinning från gödslade områden. Resultaten vi fick visar att vattnet är
väldigt naturligt, utan avloppsutsläpp och inget avrinning från gödslade ytor. Det betyder att
människan inte har påverkat vattnet eller den omgivande miljön.

När det kommer till fosfat spekulerade vi att att vattnet kommer vara mellan 100-200µg
vilket är rimligt, för att näringsrika källor brukar uppnå ca 200µg. Resultaten visade ett
mycket större värde än vår hypotes vilket var 340µg. Vilket verkar vara intressant och
misstänksamt men kan förklaras av att slättlandsåar kan uppnå koncentration högt som
300-400µg

Färgtalet/humushalten som spekulerades var 5-10 Pt/l utifrån av att vatten som är drickbart,
slutsatsen att den är 5-10 är backad av att dammens vatten har ett pH av 7,02 vilket är
drickbart. Men resultatet blev 50 Pt/l vilket visar i en viss tabell på sidnummer 44 att vattnets
benämning är en “Måttligt färgat vatten” men när vi observerade vattent liknande den en
“Svagt färgat vatten” liknande till svagt te. Det stora värdet kan möjligtvis förklaras för att
det finns mycket organismer i vattnet som testades.
Vid 15 grader Celsius fick vi ett syremättnad resultat på 87,4%. Det anses vara ett bra värde.
När det gäller syreförbrukningen hos organismer beror det på vattentemperaturen, deras
aktivitet och ämnesomsättning. Till exempel: landlevande djur, fiskar och annat
vattenlevande liv behöver syre för att överleva. När vattnet strömmar genom deras respirator
överförs små syrebubblor i vattnet som kallas löst syre från vattnet till deras blod. Själva
överföringen är endast effektiv vid specifika koncentrationer. Koncentration är också viktig
för många andra kemiska reaktioner som är viktiga för miljö funktionen. Vårt resultat på
syremättnaden kan observeras som normalt. Utifrån det andra experimenten kan det
sammanfattas att vattnet mår bra. Bevis att vattnet mår bra kan hittas i källan och området där
vattnet togs från. Då växtarter och djurarter lever och inte verkar dör ut eller något liknande.
T.ex: plankton, en person kan ta upp hur många gånger en vill med en flaska. Det kommer
nästan alltid finnas plankton vilket innebär att plankton frodas i Sannarps Dammen. Men
såklart det finns felkällor inom labben som kan förbättras. Istället för att upp vattnet under en
årstid kan en ta upp från 2 olika årstider. En varm sommardag och en kall vinterdag, sedan
kan det jämföra resultaten med varandra för att få ut en bättre sammanfattning från labben.
T.ex förändring i syrehalten eller fosfat värdet under vinter vilket skulle ge ett annat svar om
Sannarps Dammens vatten mår bra. Ett annat experiment som kan ske är att bestämma ifrån
olika djup i samma vatten, då nitrat koncentrationen kan variera. Men när jag sammanfattar
denna labb så kan jag komma fram till en slutsats att vatten mår bra.