Fysikalisk kemi III

BMA 201
Christin Karlsson, PhD
christin.karlsson@gu.se
Sahlgrenska Cancer center
Lösningars egenskaper

Protolyslära
Fler-protoniga syrors protolys
Indikatorer och Neutralisation
Buffertlösningar
Osmos, revers osmos
Dialys
Vatten, H2O
Summering
 Inom kemin och biokemin betraktar man protonen
som en vätejon, och betecknas H+. I detta
sammanhang betraktas en protondonator som
en syra och en protonacceptor som en bas.
 Syra = protongivare, H+ Bas = protontagare
 Starka syror och starka baser blir helt protolyserade i
vatten.
 Svaga syror och svaga baser blir endast partiellt
protolyserade i vatten.
 Konjugerande syra-bas par – har bara en H+ skillnad
 Vatten är en amfolyt, Vattnets autoprotolys;
l=lnitially C=Change E=Equilibrium
Förhållandet mellan Ka och Kb
 Förhållandet mellan Ka och Kb är

 Därför, om man känner till den ena parametern

kan man beräkna den andra.
 För ett konjugerande syra-bas par är

 Ju större Ka är desto mindre blir Kb. Det betyder

att ju starkare syran är, desto svagare är dess
konjugerande bas
 Beträffande pKa och pKb
 Fler-protoniga syrors protolys
 En molekyl eller jon som kan avge mer än en
proton H+ , sägs vara en fler-protonig syra.
 Protonerna avges stegvis, tex ;

 Det är alltid lättare att ta bort den första

proton i en fler-protonig syra än att ta bort
den andra protonen osv.
forts. Fler-protoniga syrors protolys

 En fler-protonig syra karakteriseras

av syrakonstanter som svarar mot
de olika protolysstegen.

4,3
Forts. Fler-protoniga syrors protolys

 För de allra flesta fler-protoniga syror gäller att

värdet på Ka avtar för varje avgiven proton.
 Värdet på syrakonstanten Ka avtar i ordningen:

 är alltså en starkare syra än

 Om skillnaden mellan Ka för den första

protolysen och de efterföljande Ka-värden är
eller mer, beror pH i allmänhet endast på den
första protolysen.
 Räkneexempel:
Fler-protoniga syrors protolys
 Fosforsyra (H3PO4) kan protolyseras i tre steg, d.v.s. den kan
lämna ifrån sig tre protoner.
 H3PO4 + H2O  H2PO4- + H3O+ K1 = 7,5•10-3 pKa1 = 2,1

 H2PO4- + H2O  HPO42- + H3O+ K2 = 6,2•10-8 pKa2 = 7,2

 HPO42- + H2O  PO43- + H3O+ K3 = 4,2•10-13 pKa3 = 12,3

 Beräkna koncentrationerna av de komponenter av fosforsyra H3PO4 som

finns i en 0,1 M lösning av syran?
 När , är K1 den helt dominerande protolysreaktionen.
 Fosforsyra H3PO4 är en svag syra, varvid följande ekvation nedan kan
tillämpas:
forts. Approximation av nämnaren i jämvikts-
ekvationen för svaga syror och baser.
Fosforsyra H3PO4 är en svag fler-protonig syra,
varvid följande ekvation kan tillämpas:
(H3PO4) i 0,1 M lösning av syran . Reaktionen
H3PO4 + H2O  H2PO4- + H3O+ K1 = 7,5•10-3 vid jämvikt
(𝑯𝑯+) (𝑨𝑨−)
𝑲𝑲𝑲𝑲 = K1 = 7,5•10−3= X•X / 0,1 -X
(𝑯𝑯𝑯𝑯)

 Man brukar anse för nämnaren att uttryck av typen

a-X, kan X försummas i nämnaren, då X i nämnaren i
allmänhet har ett mycket lågt värde.
 Sen kan man då approximera ekvationen och lösa ut X
med en andragrads ekvationen och får då X = 0,027 vid
jämvikt.
 Vilket innebär att vid jämvikt i en vattenlösning är:
 (H3PO4) = 0,1-0,027 = 0,073 M och (H2PO4-) = 0,027 M
 Indikatorer
 pH-meter är ett instrument med vars hjälp man kan
bestämma pH i en lösning, vilken beror av lösningens
vätejonkoncentration. pH = - lg (H+)
 Syra-bas indikatorer dvs pH-indikatorer är ämnen, vilkas
färg beror av pH-värdet.
 En indikator är en syra som har en annan färg än sin
korresponderande bas.
 Vissa färgämnen ex.Lackmus,fenolrött,bromtymolblått
(BTB) m.fl. kan ge upplysningar om lösningars pH.
 Lackmus är en svag syra med en komplicerad
sammansättning. Den icke protolyserade syran är röd,
medan dess negativa joner (anjoner) åstadkommer blå
färg. Lackmus ger därför röd färg åt en sur lösning, och
blå färg åt en basisk lösning.
Universalindikator
 En universalindikator är en blandning av
indikatorer som ändrar färg över hela pH-
skalan.
 Den färg indikatorn får jämför man sen med en
färgskala som uppgjorts mha lösningar med känt
pH-värde.
 Syra-bas titrering

 Syra-bas titrering är en metod för kvantitativ bestämning

av syror eller baser, man erhåller s.k. titrerkurvor.
 Den lösning man har i E-kolven kallas titrand och den
lösning man tillsätter från en byrett kallas titrator.
 Vid en titrering måste man på något sätt registrera den
s.k. ekvivalenspunkten, dvs kunna avgöra när den
tillsatta mängden syra svarar mot- är ekvivalent med-
den mängden bas som finns. Detta kan ske mha en
indikator som ändrar färg vid ekvivalenspunktens pH. Det
kan också ske mha en pH-meter.
 Neutralisation, pH=7
 En reaktion mellan ekvivalenta mängder av en syra
och en bas kallas neutralisation, pH = 7.
Neutralisation, pH=7

 Man blandar ekvivalenta mängder syra

och bas,
 Då bildas ett salt och vatten, och pH blir
omkring 7

Ex.
HCl (aq) + NaOH (aq) NaCl + H2O
 pH-mätning

 pH är ett logaritmiskt mått på surhet, dvs

aktiviteten av
[H+] vätejoner/protoner i en lösning.
 pH-skalan infördes av S.P.L. Sörensen år
1909
pH-meter
Mätning
1. Skölj elektroden med RO-vatten, torka lätt
2. Kalibrera med kalibreringslösningar, skölj
- pH 7
- pH 4
- pH 10
3. Mät pH på ditt okända prov
4. Skölj elektroden med RO-vatten, torka lätt
5. Förvara elektroden i 3M KCl
Buffertlösningar

 Flera av de processer som sker i den

levande organismen är mycket pH-
känsliga och skulle inte fungera på
normalt sätt, om pH ändrades av någon
anledning.
pH-värdet i människokroppen är känsligt

 För att kemiska reaktioner i kroppen ska

ske på rätt sätt och i rätt hastighet, är det
viktigt att blodets pH är runt 7,4 (7,35-
7,45).
 Ex. kan molekyler få annan form om pH
förändras
 En förändring mer än några hundradelar kan
orsaka allvarliga sjukdomstillstånd ex.
medvetslöshet.
 Viktigaste buffertämnet i blodet är
vätekarbonat, HCO3
 Buffertlösningar
 pH-värdet i kroppen måste vara runt 7,4 för att
kroppen ska fungera. Men kroppen tillverkar hela
tiden syror och baser som skulle kunna ändra på
värdet, men det gör det ju inte.
 Det beror på att det finns ämnen i kroppen som
dämpar pH-förändringar. De kallas för buffertar
(”stötdämpare”), H2CO3 och HCO3 – .
 En buffert lösning innehåller både en bas och en
syra. Om man häller i en syra i den lösningen, så
får basen ta hand om vätejonerna. Det gör att pH-
värdet inte sjunker.
Vad är en buffert?
 Buffertar fungerar som en fysiologisk
”stötdämpare”,
 Som en stötdämpare för förändringar i [H+]
koncentrationen.

 Hur gör man en buffert?

 Man blandar en svag syra och dess motsvarande
korresponderande bas, i relativt höga
koncentrationer.
 Ex. HAc och Ac-
 NH4+ och NH3
 H2CO3 och HCO3 – ( viktig i våra kroppar)
 Buffertlösning

 Utmärkande för en buffertlösning är att

lösningens pH ändras obetydligt vid
 A) Utspädning
 B) måttlig tillsats av en syra eller bas.

 Måttet på en buffertlösnings buffrande

förmåga kallas buffertkapacitet, β
Buffertkapaciteten hos
ättiksyra HAC
 Buffertlösning
 För en buffert = är en svag syra som har blandats med
sin korresponderande bas, gäller
buffertformeln eller Henderson-Hasselbalch-
ekvationen:

 [H+] = Ka x [bas]/[syra]

 Vid pH = pKa är den buffrande förmågan som störst,

när pKa + 1.
 Hur en buffert verkar samt vad
buffertjämvikten beskriver:
 En buffert bestående av en syra och dess korresponderande bas, bufferten
klarar av att hålla pH relativt stabilt vid tillsats av ytterligare syra eller bas.
 Om man blandar svag syra och korresponderande svag bas sker följande två
reaktioner i lösningen:

 Syra + H2O  H3O+ + bas

 Bas + H2O  syra + OH-

 Jämviktskoncentrationen för syran och basen blir ungefär det man tillförde.

 Basen och syran måste alltså förekomma i ungefär samma koncentration för att
lösningen ska kunna uppta både stark syra och stark bas och därmed verka pH-
stabiliserande.

 pH = pKa + lg ([bas]/[syra]) (Buffertformeln, Henderson-Hasselbalch ekvation)

Buffertformeln
 Buffertformeln eller Henderson-Hasselbalch-ekvationen ,
är en formel för beräkningen av pH i en buffertlösning
 Den kan skrivas som; Syra + H2O  H3O+ + bas

 pH = pKa + lg ([bas]/[syra])

 HA + H2O  H3O+ + A-

 pH = pKa + lg ([A–]/[HA])

där [A–] är koncentrationen av buffertens basform och [HA] är

koncentrationen av buffertens syraform. I formeln ingår också
buffertens pKa.
Räkneexempel Buffertlösning HAc-NaAc

 I 0,1 M Ättiksyra upplöses 0,122 M vattenfritt

natriumacetat, varvid antas att ingen
volymändring av lösningen äger rum. Ättiksyrans
syrakonstant antas vara = 1,76 • 10-5
Beräkna lösningens pH?

 Ka = 1,76 • 10-5 Vilket ger pKa = 4,75

 pH = pKa + lg ([A–]/[HA])
 pH = 4,75 + lg (0,122/0,1)
 pH = 4,75 + 0,086 = 4,836
 pH = 4,84
En buffertlösnings sammansättning
 Ex. en vattenlösning som innehåller både ättiksyra, HAc och
Natriumacetat, NaAc, verkar som en buffert.
 Även andra lösningar som innehåller en svag syra och
motsvarande bas ex. en blandning av syran och dess alkalisalt,
har buffertverkan på liknande sätt som HAc-NaAc-lösningar.
 Man kan även framställa en buffertlösning genom att blanda en
svag bas och dess motsvarande salt med en stark syra. Ex. en
lösning innehållande ammoniak NH3 och ammoniumklorid NH4Cl
(salmiak).
 Fosfatbuffrad saltlösning (förkortad till PBS) är en buffertlösning
som vanligen används inom biologisk/medicinsk forskning som
ett exempel, det finns ytterligare ett antal pH- och salt-
stabiliserande buffertar inom biologisk/medicinsk forskning.
Fosfatbuffrad saltlösning (PBS, pH 7,4)

- Det är en vattenbaserad saltlösning innehållande

dinatriumvätefosfat, natriumklorid och i vissa fall
kaliumklorid och kaliumdivätefosfat.
Jonkoncentrationer, pH och osmolariteten av
lösningen överensstämmer med dem i
människokroppen (isoton lösning).
2]

- Börja med 800 ml destillerat vatten för att lösa

upp alla salter. Justera pH till 7,4 med HCl. Tillsätt
destillerat vatten till en total volym av 1 liter.
The most common composition of PBS (1X)

Salt Concentration (mmol/L) Concentration (g/L)

NaCl 137 9.0

KCl 2.7 0.2

Na2HPO4 10 1.42

KH2PO4 1.8 0.24

Osmos, saltbalans
 Om ett membran är genomträngligt för vätska men inte för de
salter som finns i vätskan (semipermeabelt), kommer vätskan
att strömma genom membranet till dess att osmotisk
jämvikt uppstått.
 Osmos är en transport av lösningsämnen som beror på
skillnaden i koncentration mellan de molekyler som kan
passera genom membranet. Nettotransporten av dessa
molekyler sker från den sida där dessa molekyler har högst
koncentration till den andra sidan.
 Om man har två lösningar med olika osmolalitet (saltbalans)
som separeras av ett semipermeabelt membran kommer
vattnet att flöda genom membranet för att jämna ut
skillnader i koncentration.
 Den drivande kraften bakom denna transport är ämnenas
strävan att jämna ut koncentrationen mellan lösningarna med
olika koncentrationer. Osmos är en rent fysisk process, och
salt- och pH-stabiliserande buffertar är viktiga inom
biologisk/medicinsk forskning
Osmotiskt tryck
 Det osmotiska trycket beror på stötar av
lösningsmedlets och det lösta ämnets
molekyler mot det för dem ogenomträngliga
membranet.
 Det kan vara ganska svårt att mäta det
osmotiska trycket, men det kan härledas ur
lösningens frys- eller kokpunkt.
 Ur dess storlek kan molekylmassan hos det
lösta ämnet beräknas, vilket har stor
betydelse inom kemin.
 Osmotiskt tryck
Det tryck som krävs för att motverka spontant
flöde genom membranet
 Revers osmos
En vattenreningsprocess som använder ett tryck
större än det osmotiska trycket för att avlägsna
joner från en vattenlösning ex. för RO-vatten
(ung.dest vatten)
DIALYS
Dialys är en teknik för att separera små molekyler från stora i
en vätska. Detta sker genom en diffusion genom ett
poröst membran, ex som genom en dialys-påse med olika
storlek av porerna.
 Blod dialys
 Dialys är en teknik för att separera små molekyler från stora i en
vätska. Detta sker genom en diffusion genom ett poröst membran.
 Om en person har kraftigt nedsatt njurfunktion kan man, genom
dialys av blod, rena blodet från toxiska metaboliter
("slaggprodukter"), syror och elektrolyter. Dialysbehandling blir
aktuell först när njurfunktionen är nedsatt till mindre än 10% av den
normala. Metoden går ut på att man låter blodet passera genom
ett semipermeabelt membran som tillåter passage av lågmolekylära
föreningar, medan högmolekylära föreningar (till exempel protein)
och blodkroppar (celler) inte kan passera. Samtidigt hyperfiltrerar
man också blodet för att eliminera vatten.
 En person kan genomgå dialys en tidsbegränsad period
innan njurtransplantation blir nödvändig. Dock är inte alla patienter
lämpade för transplantation, varför dialysbehandling kan behöva vara
livslång. I dag räknar man med att cirka 2 700 personer
i Sverige behöver dialys, i hela världen är det cirka 1 miljon vars blod
renas genom dialys.
 Det finns två olika sorters dialysbehandling - hemodialys (HD)
och peritonealdialys (PD). Peritonealdialys (även kallat påsdialys)
skiljer sig från hemodialys genom att det blod som behandlas inte förs
ut ur kroppen. Den renande vätskan förs i stället in i
patientens bukhåla, och bukhinnan agerar som dialysmembran.
Hemodialys, HD
 Dialysolyckan 1983

 1983 inträffade en svår olycka på dialysavdelningen vid

Regionsjukhuset i Linköping (idag Universitetssjukhuset i
Linköping). 15 patienter genomgick hemodialys när
dialyskoncentratet tog slut, vilket inte uppmärksammades. Detta
innebar att patienternas blod leddes genom vatten istället för en
iso-osmolär lösning. Röda blodkroppar expanderar under sådana
betingelser, och ett flertal av patienterna drabbades av hemolys.
Tre personers liv gick inte att rädda.
 Ett flertal brister uppmärksammades, som att inga rutiner för
påfyllning fanns, och att samtliga patienter var inkopplade på
samma system. Avgörande för att det kunde inträffa var dock att
en sjuksköterska hade slagit av larmet för låg nivå
dialyskoncentrat, och hon fälldes för vållande till annans
död av Göta hovrätt den 31 oktober 1985 trots de allvarliga
arbetsmiljö- systemfelen vid dialysavdelningen.
 Videoklipp på Youtube
 Magnus Ehinger, Lund.
 Kemi 1, 2
 pH-skalan (12.53 min)
 Dipol-dipolbindning (4.23 min)
 Van der Waalsbindningar (16.20)
 Vätebindningar (5.52 min)
 Dipoler och opolära molekyler (12.38)
 Lika löser lika (18.52 min)
 Kovalenta bildningar (14.55) min)
 Metallbindningar (7.53 min)
 Jonbindning (5.47 min)
 Oxidation och reduktion (19.16), Reduktion: elektroner upptas
 Biologi 1; Cellmembranet (5.13 min.)
 Cellteorin (Biologi 2), (13.45 min)
 Cellmemranet
 Den eucaryota cellens uppbyggnad (8.46 min), se de första 6 minuterna.
A.L.N.
 Tre typer av celler (15.00 min)