Mälaren

Syfte: Undersöka Mälarens vattenekologi för att få en inblick i dess näringshaltstatus och
dess näringsliv.

Kortfattad teori: Känt är att Mälaren är eutrof, med andra ord ganska näringsrik. Detta
innebär att vattnet som når Mälaren är rikt på närsalter och kalk, vilket i sin tur gör att
Mälarens vatten är rik på närsalter och får ett neutralt eller svagt basiskt pH-värde.
Sumpmarksväxter växer nära varandra utmed stränderna. Här frodas vass, och det annars
sällan skådade kaveldunet som då alltså nästan bara finns i dessa miljöer. Ofta skådat i denna
miljö är även breda bälten av flytbladsväxter som näckrosor, gäddnate, andmat.
Existerar ett brett vassbälte innebär detta ett rikt fågelliv (fågelsjöar). Vanliga är sothöns och
skrattmåsar.
Plankton produktionen är hög och de blågröna bakterierna når en topp på sensommaren.
Mängderna med plankton gör att ljuset inte riktigt kommer fram så bra. När mängderna med
plankton dör sjunker de och bildar gyttja. Syrebrist råder ofta under språngskiktet.

Hypotes: Jag tror att Mälaren har relativt näringsrikt vatten då Mälaren är i rörelse och då
det verkar existera ganska många arter av växt- och djurliv omkring och i vattnet.

Metod: Behöver man ett vattenprov till en undersökning så är en Ruttner- hämtaren ett
perfekt hjälpmedel. Ruttner- hämtaren fungerar så att man försiktigt sänker ner själva
hämtaren i vattnet tills denna når önskat djup. Då släpps den lilla tyngden som man hållit kvar
ovan vattnet ner längs med repet och när denna når locket rycker man till med en knyck. Alla
luckor stängs så att vattnet som runnit in stannar kvar. Med denna kan man smidigare och
snabbare hämta vattenprover från större djup eftersom man inte behöver dyka ner i vattnet för
att få ett vattenprov.
Om man skulle behöva veta hur pass grumligt eller klart vattnet är kan man använda en
Secci- skiva. Den vita skivan sänks ner och man försöker så gott det går att avgöra hur pass
långt man fortfarande kan se skivan. Knutar på repet kan vara hjälpande vid avgörandet.
Vill man ha reda på ljusförhållandena på olika djup eller bara ett visst djup så är en luxmeter
utmärkt. Mät- delen sänks ner i vattnet till önskat djup och läser av resultatet och antecknar
(beroende på inställningarna även multiplicerar med 2000).
Slaghåvens ände förs bara försiktigt längs med bottnen efter olika sorters vattendjur som
fastnar i det täta nätet medan vattnet rinner bort. Denna är bra om man av någon anledning
(t. ex: en undersökning) behöver veta vilka slags vattendjur som lever i området.
Planktonhåven kastas ut lite som när man ska meta, när den landat i vattnet och sjunkit ner
en liten bit drar man in ”tratten” lite långsamt så att man får med algerna. Algerna samlas i
änden och vattnet rinner av. Denna är förstås bra om man behöver lite alger till en
undersökning av något slag.

Utrustning: Ruttner- hämtare, termometer, planktonhåv, slaghåv, secci-skiva, pH-meter,

Flora och fauna (växter och vattendjur), luxmeter, 2 plastburkar samt en medicinflaska.

Kemikalier: Natriumhydroxidkaliumjodid och Mangansulfatlösning

1
Utförande: För att få upp vattenprover användes Ruttner-hämtaren. Denna sänktes
försiktigt ned i önskat djup (först bottnen och sedan strax under ytan) i vattnet. Väl på önskat
djup puttades den lilla järntyngden ner så att den färdades längsmed repet ner till locket och
samtidigt som tyngden nåde sitt mål rycktes repet till med en knyck och stängde locket.
Ruttner- hämtaren fiskades upp och då det rann ut vatten genom slangen klämdes denna åt
tills det inte rann längre och då hälldes en del av vattnet ned i en flaska för syrgastest (flaskan
överfylldes så att en vattenmängd av 2-3 gånger flaskans volym rann över).
Kontrollerade noga efter eventuella luftbubblor eller växtdelar i medicinflaskan.
Av bottnens vatten togs pH-värdet genom att pH-metern stacks ned i vattnet och resultatet
antecknades. När bottenvattnet var klart hälldes resterande ut i vattnet igen och upphämtnings
procedur upprepades. När ytvattnet var upphämtat mättes dess temperatur och resultatet
antecknades.
Med Secci- skivan mättes siktdjupet genom att man sänkte ned den vita skivan i vattnet och
försökte bedöma siktdjupet (djupet då skivan inte längre syns). Resultat antecknades.
Luxmetern sänktes ned i vattnet och resultat antecknades och mätnings procedur upprepades
när ytans ljusmängd mättes. Slaghåven fördes längs bottnen och fångade upp vattendjur som
artbestämdes på plats med hjälp av floran och släpptes tillbaka. Planktonhåven kastades ut
och tog upp plankton när den drogs in. Dessa hälldes i en liten burk med rött lock för senare
mikroskopi.
Vattenprovet togs fram och locket skruvades av. 1cm3 mangansulfatlösning och 1cm3
natriumhydroxidkaliumjodid- lösning tillsattes i flaskan omedelbart korken skruvades kvickt
på igen och flaskan vändes upp och ned ett par gånger. Fällningen som bildades fick sjunka
till bottnen under ca 10 minuter. Efter de minuterna bedömdes fällningens färg som skulle
ange den ungefärliga syrgashalten och resultatet enligt tabellen antecknades.

Iakttagelser: Har ganska brunt vatten. Växtlighet längs stranden är av medelklass och art
utbudet är relativt stort och de växer intill varandra (gäller åtminstone vid mindre ansamlingar
vid Mälaren). Främst högre vattenväxter var synliga. Vattennivån var normal.

Mätvärden (primärdata):
Temperatur; Ytan= 17 0C och botten=16,5 0C
Syrgastest av bottenvatten; Beige- halt=2-3 mg syre/l vatten
pH-värde av bottnen; 7,2
Djur; Dagsländor (larver), skivsnäcka, kärrdammsnäcka, posthornsnäcka, klotmussla, andigel,
brundykare och gräsand.
Vattenväxter & omgivning; Klibbal, Näckrosor, frossört, jättegröe, skräppa, fackelblomster,
vattenpest, pilträd m. m
Siktdjup; ca: 75 cm
Bottenljus; 200
Ytans ljus; 2600

2
Slutsatser och diskussion:

grundlig översikt av resultaten;

2-3 mg syre/l vatten= syrefattigt till svagt syretillstånd
7 syrerikt, 5-7 måttligt syrerikt, 3-5 svagt syretillstånd, 1-3 syrefattigt och 1 ~ är
syrefritt/nästan syrefritt.
Detta betyder alltså att Mälarens vatten har ett svagt syretillstånd.
pH- värdet 7,2 berättar att Mälaren är neutral (inte för sur eller basisk) men möjligen på
väg mot basisk då under 6,5 är surt, från 6,5-7,5 är det neutralt och efter 7,5 är det basiskt.
Siktdjupet är på ca 75 cm (0,75 m) vilket innebär att Mälaren är Eutrof.
Bottenljuset är 200 medan ytans ljus är 2600. Detta innebär en större ljusskillnad mellan
bottnen och ytan, med andra ord är alltså ljuset betydligt bättre vid ytan än längre ner i
djupet.
Många växt- och djurarter skvallrar om näringsrikt vatten.

Sammanställning av resultat
Ekologin tycks vara riklig längs med och i mälaren då så pass många växt- och djurarter
kunde identifieras på den korta angivna tiden. Dessa talar om för oss vad Mälaren borde ha
för värden då varje djur- och växtart har sina egna speciella behov där de existerar och
återfinns endast på miljöer med matchande levnadskrav som de enskilt besitter.
Mälaren är neutral men på väg mot basisk. Siktdjupet på ungefär 75 cm talar för att Mälaren
är eutrof vilket skulle förklara den rika samlingen av sumpväxter (som t. ex vass och
kaveldun) och flytbladsväxter (näckrosor m. m) trots den låga syrehalten.
Vore den eutrof innebar det att syrebristen troligtvis bara är tillfällig på grund av att plankton
produktionen är över då hösten är här. Plankton har redan sjunkit mot bottnen och blivit
gyttja. Framåt våren och sommaren återupptas produktionen av plankton igen och då ökar åter
syrehalten i Mälaren. De stora mängderna av plankton påverkar ljuset i vattnet eftersom att
ljuset har svårt att ta sig igenom och på grund av detta är det stor skillnad på ljusnivån vid
ytan och längre ner i djupet mot bottnen (som då alltså får tillgång till mindre solljus).

Människor kan dock göra fel och ingen utrustning är perfekt, även om de ständigt utvecklas
på ett eller annat vis.
Ruttner- hämtarens mindre bra egenskap är att det är lite besvärligt att veta när den
exempelvis är på bottnen vilket medför att man i värsta fall måste gissa och då finns risken att
man fått upp vatten från fel djup. Detta i sin tur medför att provsvaren kan vara aningen
felaktiga eller om man har otur helt obrukbara. Samma sak gäller beträffande luxmetern.
Denna skall även den sänkas ned och här är det ännu jobbigare att veta när man är på rätt
djup, om det då skulle vara strömt där man ska mäta så blir det inte å enkelt att veta var
mätarens ende befinner sig. Därmed också svårare att avgöra trovärdigheten på mätresultaten
ifråga. Vid användningen av secci- skivan ska man sänka ned denna till dess att man inte
längre ser denna. För det första kan varje enskild persons syn variera en aning och därför kan
djupet variera en aning. Dessutom kan man om man gjort det enklare genom att ha knutit
knutar på repet ha missat någon knut och därmed också räknat fel när man räknar ut djupet.
När man jämför med floran och faunan så missar man lätt avgörande detaljer och då kan man
få fram fel art, då finns risken för felaktiga slutsatser. Dessutom är inte floran och faunan
fullständig (sällan i alla fall) så arten kanske inte ens står med, fast den finns, då tar man ofta
en annan art istället.

3
 Källförteckning

Fakta:
www.wikipedia.se sökord ”sump” (olika betydelser) den 29/9-09

Biologi med naturkunskap A

sidorna:42-43,105 och lite här och där, speciellt kanske kapitel 1.

Genomgångar

Bilder:
Min kamera vid Lögarängsbadet 29/9-09

Ulla Johansson
NV09D

Medarbetare i fält: Jonathan K., Linda L., Amanda L,

Linbo He,